Ronneby hamn. Marinarkeologisk utredning Vattenområde öster om Ronneby hamn Ronneby socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :41

Transkript

1 Marinarkeologisk utredning Vattenområde öster om Ronneby hamn Ronneby socken och kommun Delia Ní Chíobháin Enqvist Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Ronneby hamn

2

3 Ronneby hamn Marinarkeologisk utredning Vattenområde öster om Ronneby hamn Ronneby socken och kommun Bohusläns museum Rapport 2014 :41

4 ISSN Författare Delia Ní Chíobháin Enqvist Layout och grafisk form Gabriella Kalmar Teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Delia Ní Chíobháin Enqvist. Fotot visar utredningsområdet mot norr. Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...4 Syfte...5 Fornlämningar och kulturmiljö...5 Det mesolitiska landskapet...5 Det historiska landskapet...5 Metod...6 Resultat...6 Etapp Etapp Slutsatser samt åtgärdsförslag...7 Referenser...7 Litteratur...7 Tekniska och administrativa uppgifter...8 Bilagor...9

6 4 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Ronneby hamn 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Sammanfattning På uppdrag av Ronneby Miljö & Teknik AB har Bohusläns museum, i samarbete med Blekinge museum, genomfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde öster om Ronneby Hamn, Blekinge län, med anledning av en planerad högspänningskabel mellan Ronneby hamn och Gökalv, Ronneby kommun. Utredningen omfattade arkeologisk granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning och provgropsgrävning. Den geofysiska uppmätningen omfattade ett kvadratmeter stort vattenområde och resulterade i fem sonarindikationer av arkeologiskt intresse, samt fyra delområden inom utredningsområdet som på topografiska grunder utgör tänkbara boplatslägen ( bilaga 1 ). Enligt direktiv från Länsstyrelsen har inga av sonarindikationerna undersökts. Fältarbetet bestod av provgropsgrävning, som omfattade sex gropar. Arbetet resulterade i ett svagt inslag av mesolitiska fynd och fynd som kan sammankopplas till medeltid eller senare. Samtliga fynd bedömdes dock vara omlagrade, vilket till stor del tolkas vara en produkt av Ronneby hamns omfattade utbyggnad under och 1900-talen. Eftersom den planerade kabeln inte kommer att grävas ned djupare än 0,6 meter i sedimenten anser undersökaren att ytterligare arkeologiska insatser ej är nödvändiga inom utredningsområdet. Bakgrund Med anledning av Ronneby Miljö & Teknik AB:s planer på sjöförläggning av en högspänningskabel mellan Ronneby hamn och Gökalv, Ronneby kommun, har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning. Utredningen har omfattat två etapper: 1 ) granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning med avseende på eventuella objekt av arkeologiskt intresse, 2 ) provgropsgrävning i ett område vid den norra landanslutningen, från land och ned till två meters vattendjup, där kabeln kommer att spolas ned till ett djup av 0,6 meter. Provgroparna var förlagda inom ett av fyra delområden som på topografiska grunder bedömdes utgöra tänkbara boplatslägen ( bilaga 1 ). Utredningen genomfördes på uppdrag av Ronneby Miljö & Teknik AB, under våren 2014 och augusti 2014, enligt Länsstyrelsens beslut. Ansvarig undersökare var Blekinge museum. Utredningsområdet omfattade ursprungligen ( etapp 1 ) drygt kvadratmeter och sträckte sig cirka meter mellan Ronneby hamn och Gökalv ( fig 1 3 ). Området reducerades senare till att omfatta cirka kvadratmeter ( etapp 2 ). Utredningsresultatet är således fullt giltigt endast för det senare området.

9 Ronneby hamn 7 Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var i första hand att kartlägga alla kulturhistoriska lämningar inom det aktuella området och bedöma dem utifrån fornlämningsstatus. Utredningsresultatet skall fungera som ett planerings- och beslutsunderlag. Fornlämningar och kulturmiljö Det mesolitiska landskapet Under 1970-talet genomfördes åtskilliga arkeologiska undersökningar, då bland annat ett stort antal stenåldersbosättningar dokumenterades i Blekinge, varav många i Ronneby ( Nilsson 2003:128 ). Området hyser ett flertal kända stenåldersboplatser från såväl mellan- som senmesolitisk tid, såväl vid Angelskogsvikens mynning som utloppet för den nutida Ronnebyån ( RAÄ Ronneby 68:1 resp. 71:1 ). Det är känt sedan länge att stora delar av Sveriges södra kust har en hög potential för submarina stenåldersboplatser. Utgrävningar i Danmark har tydliggjort dessa boplatsers betydelse, till exempel vid Tybrind vig ( Andersen 1985, 2011 ). Boplatsernas betydelse är inte begränsad till arkeologiska intressen då de även kan ge värdefull information som är relevant för till exempel klimatstudier. Hotet mot dessa boplatser kommer inte endast från exploatering, men även från landhöjning ( Fischer 2011, Törnqvist 2012:10 ). Stenåldersboplatser har lokaliserats längs kusten i Blekinge med hjälp av lokaliseringsmodeller och inventering under vattnet ( Törnqvist 2012 ). Enligt modellerna och resultat av sonarundersökning från etapp 1 har utredningsområdet goda förutsättningar för förekomst av mesolitiska kustbosättningar av permanent- eller säsongskaraktär, samt lägen för fasta fiskeredskap/strandanläggningar ( bilaga 1 ). Det historiska landskapet Ronnebys placering fyra kilometer norr om Ronneby hamn samt vid Ronneby å betydde att Ronneby var strategiskt placerat för att bli ett handelscenter. Dess tillväxt under medeltiden hjälptes av det faktum att ån gav staden skydd från tre riktningar. Ronneby var en mötesplats för två viktiga transportnätverk; landvägen ledde öst till väst längs kusten, och Ronneby å ledde ut till sjön Rottnen och vidare ut till havet. Staden omnämndes först år 1231 i en upprättad jordebok angående det kungliga hushållet. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är daterat Detta är det första tecknet på Ronnebys urbanisering. Under tiden som en del av Danmark tjänade Ronneby som en transitionshamn för svenskarna i Värendbygden. Så småningom blev staden en del av den hanseatiska handelssfären. Efter att ha införlivats i Sverige år 1658 förlorade Ronneby sin politiska och ekonomiska betydelse då fokus

10 8 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:

11 Ronneby hamn 9 Figur 4. Provgropsgrävning vid Ronneby hamn. Foto Delia Ní Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum. flyttade till den nyligen anlagda flottiljstaden Karlskrona. År 1714 gavs staden köpingsrättigheter och viss industriverksamhet startades. Under 1800-talet blev Ronneby känt som hälsokälla och som brunnsort ( Stenholm 1984 ). Metod Arbetet under etapp 1 har omfattat arkeologisk granskning av sonardata och en bedömning av sannolikheten för submarina boplatslämningar. Den geofysiska uppmätningen är utförd av firman Datagrid under januari Det granskade materialet består av

12 10 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 sidescan-sonardata, med frekvens 340 khz. Täckningskartor från mätfirman gör gällande att en cirka 150 meter bred korridor till hundra procent har karterats. Upplösningen bedöms av Bohusläns museum som godkänd. Överensstämmelsen mellan utredningsområdet och det geofysiska underlaget är god. Utredningsområdet är av Länsstyrelsen angivit som cirka kvadratmeter och därtill ett ospecificerat påverkansområde i samband med förläggningen. Under etapp 2 grävdes sex stycken provgropar i den norra delen, nära kabelns landfäste ( figur 4, 5 ). Fyra stycken provgropar grävdes längs vasskanten, på vattendjup mellan 0,5 och 0,7 meter. Ytterligare två grävdes längre ut i kabelsträckningen. Materialet samlades upp i nätsäckar och sållades sedan på båten. Resultat Etapp 1 I sonardatat uppmärksammades fem sonarindikationer som Bohusläns museum bedömde intressanta. Inga av dem är tydliga nog att utifrån sonarbilden avgöra deras art eller antikvariska status. Vad gäller sannolikheten för submarina boplatslämningar inom utredningsområdet har Bohusläns museum konsulterat Björn Nilsson, FD, forskare på ämnet och väl förtrogen med förutsättningarna i Blekinge. Han har granskat ärendet och sonardatat, och har summerat sina iakttagelser i ett PM ( bilaga 1 ). Hans slutsats är att det finns fyra delområden inom utredningsområdet som på topografiska grunder utgör tänkbara boplatslägen. De två nordliga områdena bedöms som mest intressanta, med hänvisning till den kända fornlämningsbilden på land. Etapp 2 Lagren i groparna bestod av sandblandat sediment följt av sandig gyttja ner till 2,2 meter djup och vidare. Gyttjelagret innehöll mesolitiska fynd i form av hasselnötsskal och ett fåtal flintavslag, samt yngre fynd av tegelkross och historisk keramik ( tabell 1 ). Det var inte möjligt att gräva ner till de postglaciala lagren, på grund av den sentida mäktiga överlagringen av framför allt sand. Maxdjupet i groparna var 2,2 meter. Den låga förekomsten av fynd och tjocka sedimentlager kan troligen förklaras av industriell verksamhet under 1800-talet, som har medfört en omfattande överlagring och omdeponering av både äldre och yngre fynd. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den arkeologiska utredningen har omfattat granskning av sonardata och provgropsgrävning. Arbetet resulterade i fem sonarindikationer av förmodat arkeologiskt intresse, samt fyra delområden inom utredningsområdet som på topografiska grunder utgör

13 Ronneby hamn 11 Figur 5. Detaljkarta över utredningsområdet. Skala 1:800. tänkbara boplatslägen. Inom ett av dessa delområden grävdes sex provgropar som resulterade i ett mindre inslag av mesolitiska fynd, material som kan sammankopplas till medeltid eller senare, och omlagrade fynd som tolkas till stor del vara en produkt av Ronneby hamns omfattade utbyggnad under och 1900-talen. Eftersom det inte var möjligt att gräva ner till postglaciala lager, kan förekomsten av stenåldersplatser inte uteslutas. Emellertid skall den planerade kabeln inte grävas ned djupare än 0,6 meter i sedimenten, varför Bohusläns museum anser att ytterligare arkeologiska insatser ej är nödvändiga.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Provgrops ID Vattendjup 1 0,5 m 1m 1m 0,7m 2 0,7m 1m 1m 1,2m 3 0,6m 1m 1m 1,2m 4 0,5m 1m 1m 1,2m 5 0,5m 2m 2m 2,2m 6 2,8m 1m 1m 1,4m Storlek Lager (m) Fynd 0-0,10 sand 0,10-0,60 finkornig sand, inblandning av små stenar 0,60-1,10 grå sandig gyttja 0-0,10 svart oxiderad gyttja 0,10-0,35 ljus sand 0,35-1,0 grå sandig gyttja 1,10-1,20 lera 0-0,30 svart oxiderade gyttja 0,30-0,60 svartgrå sandig gyttja 0,60-1,20 fastare svart sandig gyttja 0-0,20 svart grusig sand och rötter 0,20-0,50 ljus löst packad sand 0,50-0,90 gråbrun gyttja 0,90-1,20 svartgrå grusig sand 0-0,50 sand 0,50-1,10 sandig gyttja med stort islag av organiskt material 1,10-1,30 sand 1,30-2,20 sandig gyttja 0-0,50 mjukt sandblandat sediment 0,50-1,20 ganska styvt sediment 1,20-1,30 sediment med markant inslag av grus 1,30-1,40 mjukt gyttjesediment, lerig morän Bearbetat trä, träflis, kol, 1 bit flinta, tand (ko), 6 bit hasselnötskal, tegelkross, masonitgrus Tegelkross, träflis, 2 st historisk keramik (bl. a. medeltid), hasselnötskal 2st tänder (ko), 1 frö, 2 st flintavslag Träflis, tand (ko), träkol, hasselnötskal, lädersko (hälen) L2-L4 träflis, tegelkross L3: 3st tänder (får/get), 1 ben (får/get), 1 hasselnötskal (fragment), 1 keramikskärva, 6 flintavslag L4: Frö, 1 bit trä. L5: glasskärva, 1 tand (ko), 1 svallad flinta L1-L2: sågad träbit, djurben, fiskkotor L3-L4: ben (ko), fiskkotor, hela hasselnötter Tabell 1. Resultat från provgropsgrävning.

15 Ronneby hamn 13 Referenser Litteratur Andersen, S. H Tybrind Vig. A preliminary Report on a Submerged Ertebølle Settlement on the West Coast of Fyn. Journal of Danish Archaeology 4. Odense University Press. Odense. Andersen, S. H Ertebølle Canoes and Paddles from the Submerged Habitation of Tybrid vig, Denmark. I: Benjamin, J., Bonsall, C., Pickard, C. & Fischer, A. ( red. ) Submerged Prehistory. Oxbow Books, s Oxford. Fischer, A Stone Age on continental Shelf: an eroding resource. I: Benjamin, J., Bonsall, C., Pickard, C. & Fischer, A. ( red. ) Submerged Prehistory. Oxbow Books, Oxford. Nilsson, B Tingens och tankarnas landskap: försök i naturumgängets arkeologi med exempel ur Blekinges och Smålands förflutna. Acta archaeologica Lundensia 8o. Stockholm. Törnqvist, O Tidigmesolitiska kustlandskap i Blekinge? Förstudie inför prospektering av Stärnö och Biskopsmåla skärgårdar, Blekinge. Rapport från projektet Landscapes Lost. Exploring the Early Holocene Submarine Landscapes in the Southern Baltic Sea. Södertörns högskola. Flemingsberg. Stenholm, L Ronneby. Rapport Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden 64. Stockholm.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2014 :41 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr etapp 1: Lst dnr etapp 2: Västarvet dnr: VA Västarvet pnr: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Blekinge Ronneby Ronneby Vattenområde öster om Ronneby Hamn Ek. karta: 3F5d/3654 Läge: X Y Vattendjup: 0 3 meter Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH2000 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Projektledare: Fältpersonal: Ronneby Miljö & Teknik AB Blekinge museum Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand, Delia Ní Chíobháin Enqvist, Matthew Gainsford, Björn Nilsson Fältarbetstid: Arkeologtimmar: 82 Undersökt yta: Etapp 1: kvadratmeter Etapp 2: kvadratmeter Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

17 Bilagor Bilaga 1. Etapp 1 PM-rapport. Björn Nilsson. Ronneby hamn 15

18 Bilaga 1. Etapp 1 PM-rapport. Björn Nilsson. PM ang. ledningsdragning Ronnebyhamn/Gökalv!! Ronnebyhamn ligger på båda sidor om Ronnebyån. Ronnebyånsmynningsområde med Angleån och Angelskogsviken är ett av Blekinges mest fyndtäta stenåldersområde. Fynden omspänner tidig mellanmesolitikum till senneolitikum. Särskilt åns östra sida har varit föremål för intensiv bosättning. Den västra sidan är mindre känd, men också mer bergig och i dag skogbeklädd. Sannolikheten fšr att det skall Þnnas bopltser under sœvšl Yoldia/Ancylus regressionen BP cal. och den senare littorinaregressionen ( BP cal) är stora.!!! Sonarundersökningarna ger oftast inga tydliga indikationer på bopltslämningar, däremot kan man se rester av exempelvis tršs/skog som indikerar att det Þnns bevarade submarina rester. Inget av detta kunde iakttagas i SSSmosaikerna.!!!!!!! På kartanär fyra kritiska områden markerade som utgår ifrån boptänkbara boplatslägen samt lägen fšr fasta Þskeredskap/strandanlŠgningar som kan Þnnas bevarade under sanden i eventuella gyttjelager. Av dessa är det de två nordligaste som - på grund av den kända fornlämningsbilden - är mest intressanta ur ett antikvariskt perspektiv. Här bör nedläggningen av kabeln övervakas antikvariskt i den mån det är möjligt. Vid de två landfästena torde detta kunna göras landarkeologiskt.!!

19