personal till Neurologen på CLV & Ljungby lasarett?

Transkript

1 Svar från partierna, ordningen på svaren är listade efter hur svaren kommit in till oss. Frågor inför valet hösten Hur tänker ni arbeta för att göra tjänsterna mer attraktiv gällande ny personal till Neurologen på CLV & Ljungby lasarett? Avskaffa ofrivilliga delade turer. Legitimation för undersköterskor. En anledning till stress är omställning mellan dag- och nattjänster, så vi vill införa separata natt- och dagtjänster. Personalen ska ha inflytande över sina egna scheman. Erbjuda karriärmöjligheter, ex utbildning till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. Höjda löner för vårdpersonal med lägst löner ex vårdare, skötare mm. Från Riksnivå vill Sverigedemokraterna slopa karensdagen vid sjukdom. Vi måste arbeta för att göra alla våra tjänster inom Region Kronoberg mer attraktiva. Detta genom bättre lönepolitik, satsningar på karriärmöjligheter för alla professioner och utbildningsanställningar för sjuksköterskor. När det gäller neurologen specifikt ska vi stödja enheten i sitt visionsarbete. Om de kan ta fram sin vision och kommunicera ut den till övriga landet, så kommen att locka till sig medarbetare. Vi ska också utöka samarbetet med Region Skåne för att få fler AT och ST-läkare som gör del av sin tjänst i Kronoberg. Bristen på utbildad vårdpersonal är stor i hela landet, det gäller även neurologer och specialistsjuksköterskor med motsvarande inriktning/lämplig vidareutbildning. Därför måste vi hålla i det övergripande arbete som ständigt pågår med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare blir vi genom att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för våra anställda. Några exempel på insatser som gjorts i den riktningen den senaste mandatperioden: Ökat möjligheten för sjuksköterskor att studera vidare till specialist på betald arbetstid Ökat antalet AT-tjänster Nya utbildningsplatser till sjuksköterska i Ljungby Ökad ersättning för arbete på obekväm arbetstid med 60 % För de som arbetar rotationstjänst har möjligheten till återhämtning ökat då varje arbetad nattimme numera räknas som 1,4 timmar Delade turer fasas ut Vi behöver även rekrytera på andra sätt. Bland annat utlandsrekryterades två läkare från Ungern, men dessa valde tyvärr av personliga skäl att flytta hem igen. För information: Region Kronoberg kräver inte dubbelkompetens (invärtes medicinare OCH neurolog) som förekommande rykte säger, utan det räcker med neurologkompetens. Inom all sjukvård finns oerhörda problem med rekrytering och även att kunna behålla kompetent personal. 1

2 Därför anser Vänsterpartiet att vi som förtroendevalda måste tänka på nytt sätt för att rekrytera och behålla personal. Vi vill erbjuda 6-timmars arbetsdag, betald kompetensutveckling. Vi konkurrerar med många andra landsting och kommuner om personal och därför måste vi kunna erbjuda något som gör våra arbetsplatser mer attraktiva. vi jobbar centralt för att öka resurserna för att kunna anställa fler för att kunna erbjuda en vettig och rimlig arbetssituation. Vi jobbar med att bli mer attraktiva som arbetsgivare över hela linjen samt att enbart i nödfall använda hyrpersonal. Centerpartiet tillhör oppositionen ännu så länge, men vi har motionerat om och fått igenom nollvision när det gäller arbetsrelaterad sjukdom/sjukskrivning. Vi föreslår dessutom bättre arbetsvillkor, flöden mm. Däremot har vi inga specifika förslag vad gäller just neurologer. Det är på en detaljnivå som personalansvariga och chefer hanterar från fall till fall. Vi anser naturligtvis det är superviktigt att ha specialister på plats och att de trivs. Miljöpartiet kommer och har under den gångna mandatperioden arbetat aktivt med bemanningsfrågor så personal attraheras att jobba inom hälso- och sjukvården, däribland på Neurologen i Region Kronoberg. I budget anslår vi medel till arbetet med attraktiva arbetsplatser och fasta tjänster. Till detta så har vi tillsammans med andra regioner jobbat för att fasa ut hyrpersonal. Frågan kring bemanning och rekrytering är en av de viktigaste frågorna som vi har inom hälso- och sjukvården och den är också helt avgörande för både patientsäkerheten och vilken kvalité vi kan erbjuda. Rekryteringsfrågan gäller också, i högsta grad inom Neurologen. Det finns inte en enskild åtgärd som ökar attraktiviteten utan frågan måste lösas både på kort och lång sikt med en rad förändringar. Exempel på åtgärder kan vara olika typer av individuella lösningar gällande schemaläggning, ett gott ledarskap, ökat personalinflytande, förändrade arbetsrutiner och minskad administrativ börda. De anställda måste uppleva Region Kronoberg som en bra arbetsgivare. Att ge de anställda större inflytande och visa tillit till professionen bidrar till en högre arbetstillfredsställelse. Att avlasta administration så långt möjligt tror vi också är viktigt för att de anställda ska trivas. Trivs man talar man väl om sin arbetsplats och då blir det lättare att få sökande till de tjänster som finns. Vi vill satsa på fast anställd personal och fasa ut hyrläkarna. Personalbristen är inte orsakad av pengabrist. Det finns en budget och rekryteringsförsök görs. Villkoren för sjuksköterskorna har förbättrats med bättre ersättning för arbete på OBtid. Bättre schema med mer ledig tid för återhämtning efter nattpass (nattindex 1,4). Bemanning per vårdplats kommer även att successivt ökas. 2

3 2. Hur ska ni arbeta för att användandet av den långsiktiga individuella rehabplanen erbjuds och upprättas till de patienter med kronisk diagnos som vill ha? Genom bättre vårdplanering, gärna över gränser, Region, Kommun. Grön rehab, ex Slussen i Lagan. Bygga ut Äldre Hälsa Kronoberg i hela länet. Patientansvarig läkare på riktigt. Kan säkert bli bättre när vi fasat ut hyrpersonalen. Riks vill införa egna snabbspår in på akuten för folk med multisjukdomar och äldre. För att få större fokus på frågan och resultatet, ska Hälso- och sjukvårdsnämnden i sin verksamhetsplan lägga in detta som ett styrtal. Därmed kommer de att följa upp antalet som får sin rehabplan varje månad och vi kan följa resultatet. Vi behöver bli bättre på att påtala vikten av individuella rehabplaner och följa upp att det erbjuds. Möjligheten att följa upp antalet individuella rehabplaner finns i våra vårddatasystem och resultatet bör bevakas. Enligt lag ska de med kronisk diagnos ha rätt till individuella rehabplaner. Så är idag inte fallet, men detta är en prioriterad fråga för jag anser att vi måste leva upp till den lagstadgade rättigheten. Se ovan också om att det ska finnas kompetent personal som arbetar med individuella rehabplaner. Jag (Neuros anm. Britt-Louise Berndtsson) kommer att ställa frågor i hälso- och sjukvårdsnämnden, och om det verkar svävande eller oklart så lämnar jag en interpellation till regionfullmäktige. Miljöpartiet vill att det ska finnas tydligt långsiktig personcentrerad rehabilitering till varje patient. Kontinuitet till vårdpersonalen är viktig här. Olika avdelningar har kommit olika långt med införandet av personcentrerat arbetssätt. Patienten blir därmed involverad och känner att det är deras individuella rehabplan. Från 1 juli i år så har kravet på att inrätta individuella rehabplaner förstärkts. Det är naturligtvis viktigt att rehabiliteringsbehovet bedöms av den behandlande läkaren och det övriga teamet runt den enskilda patienten. Rehabiliteringsplanen skall naturligtvis göras i samråd med patienten. Detta är, i första hand en fråga som måste lösas av vården, men från politikens sida kommer vi naturligtvis att följa upp 3

4 och begära återrapportering av hur detta sker för att försäkra oss om att planer både upprättas och följs upp. Den rapport som ni i Neuroförbundet redovisat visar att alltför få (17,1%) har en individuell rehabiliteringsplan. Liberalerna kommer att följa upp detta och anser att Regionen måste bli tydligare i sina riktlinjer så att rehabiliteringsplaner utarbetas i större utsträckning. När det gäller information om vilken typ av information som går ut till patienterna om vilken typ av rehabilitering som finns har vi frågat Hälso- och sjukvårdsdirektören och fått följande svar: "Instruktioner till berörda verksamhetschefer har gått ut efter neuroförbundets påstötning i början på juni. En mer översiktlig och lättläst rutin för sk patientkontrakt ska impleme3netras under Patientkontrakt inbegriper vårdplaner men även fast vårdkontakt, info om kontaktvägar till teamen samt också översikt på planerade besök i vården. Allt ska kunna följas via 1177." 3. Hur ska ni arbeta för att personer med neurologiska diagnoser får bättre kännedom om sina specifika diagnoser. Genom personcentrerad vård där patienten är delaktig. Läkare med patientansvar. Här kan vi hämta inspiration från Region Jönköping som arbetar med patientstödjare. Patienter som själva har diagnosen som arbetar med att stödja andra. De kan anordna informationsträffar och Cafe för diagnoser tex. Samtidigt är det viktigt att vi utnyttjar de system vi har för att påminna om att ge regelbunden information till patient. Vi är en relativt liten region och därför är det viktigt att vi på ett bra och nära sätt samarbetar med andra regioner kring sällsynta diagnoser. Även samarbete med Neuroförbundet är oerhört viktigt för att få ut information till berörda. Naturligtvis ska vi löpande fortbilda vår egen personal så att deras kännedom och kunskap om sällsynta diagnoser ökar. Kompetensutveckla personalen som ska kunna arbeta med personcentrerad vård. Samarbeta med Neuroförbundet och ta tillvara den kunskap och kompetens som finns inom förbundet för att personer med neurologiska diagnoser ska få nödvändig information och kunskap om sin specifika diagnos. Jag svarar likadant som på fråga 2. Det är ju på detaljnivå som vårdpersonal ska hantera, men jag kommer att ställa frågor och ev. ta med i interpellation. 4

5 Enligt ett fungerande personcentrerat arbetssätt i Region Kronoberg så får varje person större kännedom om sina specifika diagnoser. Miljöpartiet har också drivit frågan om digitalisering och att varje person ska äga sin egen journal. Beslutet om att varje patient ska äga sin egen journal gör det lättare för varje person att följa sina diagnoser och sjukdomar och vara själva delaktiga i sin vårdprocess och känna att de äger sin egen rehabiliteringsplan. Information är både viktigt och svårt. Vården har ett särskilt ansvar för att både diagnostisera neurologiska sjukdomar, men också följa upp med relevanta åtgärder och behandlingar. Visar det sig att kunskapen kring dessa frågor är bristfällig i patientgruppen så går det inte att utesluta att vi beslutar om särskilda informationssatsningar. Region Kronoberg har antagit en utvecklingsstrategi Närmare kronobergaren och där är personcentrerad vård en hörnsten. Detta innebär mer upplysta och delaktiga patienter. Att utveckla patienters möjlighet att med coaching fr vården bli expertpatienter på sin sjukdom är ett viktigt mål. Vi liberaler arbetar också för att alla ska få en fast vårdkontakt. Det är viktigt för att man ska känna sig trygg och veta vem man ska fråga. 4. Hur vill ni arbeta för tillgång till lika rehabilitering för alla & hur ser ni på klimatrehabilitering & utomlänsrehabilitering som är mer kostnadseffektiv än vad vi erbjuder inom den egna regionen? Sverigedemokraterna vill på sikt förstatliga sjukvården för att få en så jämlik vård som möjligt. Vi ser positivt på utomläns rehab om det behövs. Vi behöver snabbt utreda olika alternativ och kostnader. Grunden måste vara att vi har olika alternativ att erbjuda beroende på vad som passar den enskilde. Val av behandling görs av läkare eller annan profession i samråd med patienten. I bedömningen vägs evidens och beprövad erfarenhet av behandlingens effektivitet in och även kostnadseffektiviteten. Det finns inget självändamål med att göra behandlingar i egen regi om bättre alternativ finns utanför länet. Vi är positiva till klimat- och utomlänsvård! Det förstnämnda var vi faktiskt med och återinförde. Vi förstår vikten av att komma till värme och komma bort i sammanhängande perioder. Fokus blir starkare än på dagrehab på hemmaplan där även vardagen ska roddas. 5

6 Regionens resurser är dock begränsade, vilket får konsekvensen att alla inte alltid kan få exakt det de önskar. Vår viktigaste prioritet är bedriva en bra verksamhet på hemmaplan och därtill är det viktigt att vi kan erbjuda goda möjligheter till andra alternativ. Att säga att viss vård är billigare än vår egen är en sanning med modifikation. Vi kan ju inte avveckla vår egen verksamhet för att helt satsa på klimat- och/eller utomlänsvård och därför kvarstår kostnaderna för vår egen organisation. Anslå resurser till klimatrehabilitering och utomlänsrehabilitering. Detta ska vara en rättighet för alla efter behov och bedömning av professionen så att alla har lika rätt och möjlighet. När det gäller utomlänsrehab och klimatrehab är de siffror ni redovisar klart intressanta. Dessutom ska ju varje individ ha den rehab som gör bäst nytta för henne/honom. Detta är absolut något att lyfta både i Alliansen och med sjukvårdsledningen. Stela regler som kostar mer är vi i Centerpartiet inte anhängare av. Mycket positivt. Vi har tidigare förespråkat satsningar på klimatrehabilitering och utomlänsrehabilitering efter individens behov. I vårt län har vi avsatt medel för att de patienter som, på medicinska grunder, bedöms vara i behov av klimatrehabilitering och/eller utomlänsrehabilitering skall kunna få detta. Det är emellertid alltid den behandlande läkaren som avgör detta. Om den är mer kostnadseffektiv och det finns evidens för att den gör nytta så är vi positiva till klimatrehabilitering och utomlänsrehabilitering. Det är dock läkaren som bedömer effekten av olika behandlingar. 5. Vad anser ni om inneliggande intensivrehabilitering kontra dagrehab & hur vill ni arbeta för att patienten får det som passar patienten bäst? Vi ser positivt på personcentrerad vård där patienten är delaktig. Patientens bästa i fokus. Vi måste ha olika alternativ att erbjuda den enskilde utifrån behovet hos den enskilde. Val av behandling görs av läkare eller annan profession i samråd med patienten. I bedömningen vägs evidens och beprövad erfarenhet av behandlingens effektivitet in och även kostnadseffektiviteten. Det finns inget självändamål med att göra behandlingar i egen regi om bättre alternativ finns utanför länet. 6

7 Detta måste avgöras av professionen i dialog med patienten i varje enskilt fall. Det är mycket viktigt att patientens perspektiv och önskemål beaktas. Alla patienter ska känna sig medbeslutande och delaktiga i sin vård! Lyssna på patientens behov! Det måste vara patientens behov och vad som patienten själv bedömer vara bäst. Även denna information vi fått från er är mycket intressant. Vi får ta upp en diskussion med professionen och med våra kollegor inom politiken. Det som nu sker är ju kontraproduktivt, känns det som. Delvis bortkastade pengar/resurser. Lovar lyfta detta också. Måste ju höra båda sidor innan förslag/åtgärd kan ske. Miljöpartiet är helt övertygat om att alla personer vill och kan bidra i samhället. Personen ska själv ha större möjlighet att kunna påverka vilken form av rehabilitering hen behöver. Vi vill att rehabiliteringen ska vara så nära patienten som möjligt där primärvården och kommunerna ska kunna ta större ansvar. Exempel genom bra aktiviteter i förebyggande syfte. Ny forskning ger hela tiden ny kunskap kring rehabilitering av olika sjukdomar och skador. Frågan kring intensivrehabilitering kontra dagrehab är viktig och för att kvalitén kring vården och rehabiliteringen skall vara så framgångsrik som möjligt så måste ny och vetenskapligt beprövad kunskap implementeras i vårdkedjan. Vi måste förlita oss på att detta sker kontinuerligt bland de specialister som arbetar inom neurologen. Denna fråga anser vi är professionens sak att bedöma utifrån vad som passar patienten bäst. Enligt Hälso och sjukvårdsdirektören har Ni i Neuroförbundet gjort en jämförelse av kostnaderna för dagrehab i Region Kronoberg och Valjeviken. Där framstod t ex heldygnsvård på Valjeviken som ett mkt prisvärt alternativ. Om så är fallet måste Regionen på ett eller annat sätt agera. 7