Rädda Burgsviken - medborgardriven havsförvaltning

Transkript

1 Rädda Burgsviken - medborgardriven havsförvaltning Allan Larsson, styrelsemedlem, Forum Östersjön Välkomna till Östersjön, till Holmhällar på Gotlands södra udde.... till blåeldens förlovade land till det gotländska odlingslandskapet och till Gotlands största raukområde, med ursprung vid ekvatorn för så där 400 miljoner år sedan.och till Burgsviken, Gotlands största vik, en plats där många vill bo och bygga, ännu mer så under de kommande åren när klimatförändringarna gör att vi hellre turistar vid Östersjöns stränder än vid Medelhavets... Allan Larsson Sida 1

2 Gotland är en skönhet, vilket bekräftades av Amerikanska Rymdstyrelsen, NASA, som lät allmänheten rösta fram den vackraste rymdbilden bland 120 bilder i samlingen Jorden som konst Vackert, men där skönheten finns, där finns också odjuret! Det gäller också för Gotland. De gröna strömmarna känner vi igen som algblomning, ett tecken på att Östersjön far illa och här är ett annat odjur, övergödningen av Burgsviken från ett tiotal vattendrag den inre delen av viken håller på att växa igen, förvassas, det finns inget syre och fisken kan inte gå upp i vattendragen för att fortplanta sig. Burgsviken, som en gång i tiden var Gotlands mest attraktiva plats för bad och fiske, och som drog turister från fastlandet och utlandet, har mer eller mindre kollapsat under de senaste åren Som en följd av detta har turistprojekt, viktiga för bygdens utveckling, lagts på is. Men detta har också fått till effekt att ett antal företagsamma personer gått samman i syfte att åstadkomma en förändring. Här är de lantbrukare, företagare, skolan, sportfiskarna, strandföreningar, en sockenstämma, de som vill göra något och som är vana att få något gjort, doers, som är i gång oavsett vädret. De är övertygade om att det går att vända utvecklingen och att Burgsviken inom fem-sex år ska vara i så gott skick att naturens självläkande krafter kan ta vid. Ingen kan göra allt, men varje kustsamhällen bör ta hand om sina vikar och vattendrag det är så man tänker i Burgsvik om arbetet att nå målet god miljöstatus senast Myndigheter och akademi behövs, men det behövs också några som ser till att utredningar, analyser och rekommendationer omsätts i konkreta åtgärder i kurszonen medborgardriven havsförvaltning. Allan Larsson Sida 2

3 I det här arbetet i kustzonen finns det inte plats för stuprör eller silon här är samverkan mellan olika intressen och kompetenser en förutsättning för framgång Basen för detta arbete är Forum Östersjön, en ideell förening. Den började med att bygga upp en kunskapsbas och starta folkbildning om Östersjön här representerad av utställningen om hur Östersjön fungerar och hur det står till i havet, granne till naturum Gotland. Högskolan på Gotland, Göteborgs Miljöveteskapliga centrum och Havsmiljöinstitutet är några av de som hjälpte till att bygga kunskapsbasen och folkbildningen. Därigenom byggde vi upp intresse och engagemang för att också göra något konkret, att rädda Burgsviken. Under senare år har KTH, IVL och Uppsala universitet blivit viktiga partners för att förstå vad som hänt med Burgsviken och hur vi kan vända förfallet och återskapa en sund vik. Den här bilden är från förra veckan. Det är KTH som har förlagt en kurs till Burgsvik och Vamlingbo prästgård på tema Havet som resurs för att göra en kartläggning av hur vi kan ta vara på biomassa för energiproduktion och andra produkter från viken. Med hjälp av experter från IVL och KTH genomför vi nu ett antal pilotprojekt som den här bilden illustrerar: tvåstegsdiken, återskapande av en badplats, vassbortagning i stor skala, betning av strandängar för att förhindra förvassning, anläggning av ett par gäddfabriker och syresättning av botten. Här är två bilder som visar då och nu, från vassmark till betesmark, ett samarbete med lantbrukare som nu prövar att återgå till strandbeten, Allan Larsson Sida 3

4 Här är samma åtgärder i ett annat perspektiv Burgsviken kan beskrivas som ett Baltic Sea Living Lab, dvs en forskningsmiljö där man kan genomföra pilotåtgärder och där man kan pröva åtgärder i stor skala i samarbete med lokala intressenter. Nu kommer vi till nyckelfrågan: Har vi råd att skala upp våra pilot-projekt till ett fullskaligt program för att återställa god havsmiljö i Burgsviken? Vad är värdet av ekosystem- tjänsterna? Jag har stor respekt för den forskning som pågår om värdet av ekosystemtjänsterna och för svårigheterna att komma fram till användbara resultat: Hur mäter vi när det inte finns en marknad med köpare och säljare bara användare? Vi för vår del behöver argument i dag för att kunna ta vårt projekt i Burgsviken vidare och skaffa finansiering till det. Vi vill därför pröva ett nytt sätt att hantera miljö och ekonomi. Vi frågar: hur stor är vår skuld till ekosystemet och hur ser avbetalningsplanen ut? Vi vill etablera ett nytt sätt att tänka och räkna: Vi anser att vi inte behöver göra en total värdering av ekosystemtjänsterna. Vi fokuserar i stället på de förändringar som sker och vi sätter skulden till naturen = kostnaderna för att återskapa en god havsmiljö i Burgsviken. Allan Larsson Sida 4

5 Med det räknesättet kan vi snabbt göra en första grov kalkyl för att börja diskussionen om vad som ska betalas av och vem som ska göra det. Hittills har vi haft en miljon till förstudie, finansierad av Leader, Landsbygdsprogrammet, och kronor från Hav- och Vatten för pilotåtgärder, små summor som gjort stor nytta i ett mycket kostnadseffektivt projekt Vi vet att ett fullskaligt genomförande av projektet kommer att kosta sammanlagt cirka 20 miljoner kronor, inklusive det som redan har gjorts. Vem ska betala? Alla har ett ansvar för förfallet, alla har ett ansvar för att återskapa god havsmiljö alla lokala intressenter, Region Gotland, Sverige som nation via Hav och Vattenmyndigheten samt EU. Vi har alla en skuld till naturen och vi kommer, som bekant, inte att vara fria förrän vi har betalat av skulden och därför måste vi komma överens om hur vi ska dela notan. Nästa fråga är vad insatser för en god havsmiljö betyder I form av investeringar och nya möjligheter. Här är några exempel en ekoby är planerad sedan länge, men lagd på is på grund av förfallet, den kommer att kunna byggas om vi rustar upp viken, beräknad investering 190 milj kr, därtill kommer ett par andra områden, Burgsviks hamn och Björklunda med investeringar på 20 milj kr vardera och därtill följdinvesteringar. Sammanfattningsvis kommer en investering på 20 milj kronor i god havsmiljö att frigör privata investeringar i storleksordningen milj kr. Vi vill se detta som ett regionalt utvecklingsprojekt med stor potential, såväl för havsmiljön som för ekonomin, och vi hoppas att länsstyrelsen och Region Gotland ska vilja se det på samma sätt men det återstår att se. Gotland har 80 mil Östersjökust och Östersjöfrågorna borde stå högt på den politiska dagordningen. Allan Larsson Sida 5

6 Därtill kommer värdet av det som vi numera kallar blå tillväxt. Och här är ett par exempel på det som KTH nu arbetar med i sina studier av havet som resurs, framför allt energiresurserna i det som på gotländska kallas släke, ilandfluten tång. Släke 600 ton våtvikt, vass ton våtvikt redan nu, ännu mer längre fram under sommaren. Mycket råvara för energiproduktion. Vem tjänar på investeringar I en god havsmiljö? I princip alla de som bor vi Burgsviken, som har fastigheter, som driver turistföretag, Region Gotland som får fler jobb och ökade skatteintäkter, Östersjöområdet som får ett demoprojekt och forskningen som kan dra nytta av Burgsviken som ett Baltic Sea Living lab. Forum Östersjön är en del i ett större nätverk av organisationer och kommuner som vill gå före, ÖstersjöInitiativet och jag vill avsluta med några ord om det. ÖstersjöInitiativet består av Vaxholm, Värmdö, Gotland, Valdemarsvik, Kalmarsund, Simrishman och Trelleborg. Avsikten är att samla intressenterna längs den svenska kusten så att de kan tala med en röst mot regering och nationella myndigheter, bli lika starka i Östersjöpolitiken som Norrlandskommunerna är för regionalpolitiken därför måste man samverka och tala med en röst. Men det handlar inte i bara om att påverka uppåt. Det handlar lika mycket om att göra konkreta insatser för havsmiljö, våta åtgärder i kustzonen, och att driva kravet på att de pengar som statsmakterna satt av för havsmiljöåtgärder verkligen kommer fram och får göra nytta och inte stannar på halva vägen. I den här kretsen av kommuner/regioner finns Trelleborg, Kalmarsund och Simrishamn som på många sätt är föregångare och inspiratörer för övriga regioner. Om detta kommer Bosse Lindholm, drivande kraft i ÖstersjöInitiativet, att tala på ett av seminarierna i eftermiddag. Allan Larsson Sida 6

7 Min sista bild är en inbjudan till Östersjöveckan I Almedalen i månadsskiftet juni juli. För första gången samlar vi alla Östersjöarrangemang under en hatt, det är Uppsala universitet och Forum Östersjön som tagit ledningen. Vi samarbetar med högskolor, statliga myndigheter och kommuner, företag och organisationer för att ge Östersjöfrågor en mera central plats i den offentliga diskussionen. Vi ska presentera både internationella perspektiv och lokala initiativ och vi ska sätta tryck på de politiska partierna att berätta vilken Östersjöpolitik de har för avsikt att genomföra under de kommande fyra åren Jag vill avsluta med att i ett par meningar sammanfatta mitt budskap till Hav- och Vattenmyndigheten: 1. Hjälp till att utveckla tankarna om skulden till ekosystemet och havet som resurs för att visa att havsmiljöpolitiken både är miljöpolitik och näringspolitik! 2. När ni fördelar era anslag för vattenmiljöåtgärder, ställ krav på att pengarna ska användas för våta åtgärder i kustzonen, pengar till skrivbordsjobb på myndigheterna ska bara vara undantag, inte regel. 3. Skapa motivation och engagemang för medborgardriven havsförvaltning. Allan Larsson Sida 7