Med kurs mot världen

Transkript

1 Med kurs mot världen

2 Innehåll Inledning INLEDNING Klar för start Vilket bagage för resan ut i världen? Ilmari far iväg som volontär Sofia far iväg för att praktisera Uppgift: Internationalisering och jag Kaisla far iväg för att studera Marko far iväg för att arbeta Forskarens fakta: Utomlands av många orsaker Case: Kai Jaskari Studier utomlands Forskarens fakta: Finländare ute i världen Gymnasium utomlands Utbytesstudier under gymnasiet Sommargymnasium utomlands Språkkurser Uppgift: Nytt språk nya tankar? Case: Miika Niemi Vuxenstudier utomlands Studentutbyte eller praktik Forskarens fakta: Väl planerat är till hälften gjort Hel examen utomlands Uppgift: Känner du dig själv? Case: Tiina Piipponen Case: Anu Ojaranta Uppgift: Klara! Färdiga? Gå! Erkännande av examina Arbetspraktik utomlands Hur hitta en praktikplats? Praktik och språkkunskaper Praktikens tillgodoräknande i studierna CIMOs internationella praktikplatser Case: Liisa Hänninen Övriga vägar utomlands EU:s ungdomsprogram Youth in Action Volontärarbete Uppgift: Du = Finland ute i världen Au pair-arbete Forskarens fakta: En bra typ anställs Arbete utomlands Arbete i EU- och EES-länderna EURES ger hjälp att söka arbete Arbete i övriga länder Var börja arbetssökningen? Hur hitta arbete? Arbetsansökan Beskattning Case: Sini Huupponen Uppgift: Vad får dig att ticka? Uppgift: Kom-ihåg inför resan Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsersättning Sommar- och säsongjobb Organisationer som förmedlar jobb ABC för arbete utomlands Före återkomsten till Finland Återkomsten till Finland Forskarens fakta: Vad fick du ut av tiden utomlands? Ilmari återvänder till Finland Lätt att återvända? Sofia återvänder till Finland Kaisla och Marko ute i världen Case: Tiina Piipponen Uppgift: Resedagbok Världen är full av möjligheter. Har du tänkt på vad de skulle kunna ge dig? Utomlands kan du lära känna främmande kulturer, olika människor och annorlunda sätt att se på världen. Samtidigt lär du dig mer om dig själv och förvånansvärt nog också om finskhet. När du stiger ur din invanda livsmiljö och dina rutiner, kan du hitta en ny riktning för ditt liv. Eller så märker du när du återvänder från världen, att du har ny motivation och energi att fortsätta dina studier eller ditt arbete. Den här guiden innehåller information om olika möjligheter att skaffa sig internationella erfarenheter och tips om hur man hittar mera information om olika alternativ. I guiden finns också uppgifter som du kan göra ensam, med en kompis eller till exempel under studievägledarens handledning. Du kan göra alla uppgifter från början till slut, eller välja bara de uppgifter som du tror att är till nytta just för dig. De är avsedda som hjälpmedel för dina egna tankar och planer, när du funderar på om alternativet att resa utomlands är något för dig och vad du skulle kunna få ut av en internationell erfarenhet. I guiden träffar du de påhittade personerna Sofia, Ilmari, Kaisla och Marko som gör uppgifterna tillsammans med läsaren och berättar sina egna historier. Men guiden innehåller också intervjuer med verkliga personer som har varit ute i världen och som lyfter fram olika sidor av vad allt man kan få av vistelser utomlands. Oavsett vilka planer eller drömmar du har, ska du minnas att man kan bege sig ut i världen också senare. Internationella erfarenheter och mångkulturell verksamhet erbjuds dessutom också här hemma, om det inte känns som ett lämpligt alternativ för dig att åka utomlands. Hitta din egen riktning i världen! Handledare: Den här guiden är avsedd att användas antingen självständigt eller under handledning. Vi hoppas att delarna med sakinformation ska fungera som stöd för er när ni handleder elever eller klienter som funderar på sina möjligheter att bege sig ut i världen. Uppgifterna kan ni använda som sådana eller anpassa dem enligt era behov. Ni får gärna ge CIMO (euroguidance@cimo.fi) återkoppling om hur uppgifterna och hela guiden passar i olika handledningssituationer. CIMO och arbets- och näringsministeriet 2009 Guiden är sammanställd av Sari Pohjola Esko Koponen har ansvarat för de inledande och avslutande kapitlen, ur forskarens synvinkel Irma Garam och exempelberättelser Toni Lehtonen Övriga avsnitt: CIMO, arbets- och näringsministeriet och Utbildningsstyrelsen Layout: Satu Salmivalli Fotografier: Lehtikuva, GettyImages, Fennopress och CIMO Teckningar: Jouko Kiesiläinen Tryckeri: Libris ISBN , ISBN (pdf) Inspirerande handledning av internationella möjligheter!

3 Klar för start? Vilket bagage för resan ut i världen? När man vistas i en ny och främmande miljö prövas de sätt som man lärt sig att tänka och handla på i livet dittills. Var och en upplever utlandsperiodens med- och motgångar individuellt, och det går inte att ens med information och förberedelser helt eliminera anpassningsprocessens ibland smärtsamma skeden. Men det kanske ändå ger en viss tröst när hemlängtan är som värst, att troligen upplever också alla andra som gett sig ut i världen samma ångest. Förberedelser inför resan Processen med att leva och bo utomlands börjar i själva verket redan långt innan man sätter sin fot i landet. När man har fått definitivt besked om att man ska iväg börjar såväl de psykiska som de konkreta förberedelserna inför avresan. I det här skedet fylls man av en positiv, spännande väntan: jag har sökt en plats i världen och nu är jag verkligen på väg! Var och en förbereder sig för utlandsvistelsen på sitt sätt. Någon vill samla all tillgänglig information om sin kommande stationeringsort. De vanligaste informationskällorna är internet, reseguider och annan litteratur. Representanter för värdlandets kultur som bor nära eller längre bort är bra informationskällor, liksom också finländare som har bott i landet. När man läser reseguider och lyssnar på människor som känner värdlandet är det bra att hålla i minnet att var och en dem berättar sin egen historia om landet, dess vardag och specialiteter. Det finns alltså inte bara en sanning. Andra som ska iväg vill hellre dyka in i det okända utan desto mer förberedelser. För dem är det viktigt att få en egen, direkt erfarenhet, som inte dämpas av andras färdigtuggade sanningar. Ibland har man helt enkelt inte tid att läsa guider eller söka upp människor som känner landet. Det som givetvis också påverkar förberedelserna är om man själv har tidigare erfarenhet av landet. Dessutom inverkar det som man ska göra där: ska man arbeta, studera, vara volontär eller göra något annat. Kunskap i värdlandets språk är en väsentlig faktor. Borde man studera språket innan man flyttar? Finns det tid eller möjligheter till studier i språket? Var och en som reser iväg förbereder sig på sitt eget sätt och upplever känslorna som avresan orsaker individuellt. Det finns inte ett enda, perfekt sätt att förbereda sig på att åka utomlands. Inte ens ett grundligt förhandsarbete för att öka sin kännedom om och förståelse av platsen garanterar att utlandsperioden inte bjuder på överraskningar. Första stegen och smekmånaden Det är möjligt att det i värdlandet har ordnats mottagning för utlänningar som kommer dit. Man väntar sig inte där heller att alla praktiska saker ska vara klara och förståeliga för någon som kommer från ett annat land. Också den som kommer till landet väntar sig ofta något slags hjälp. Men alltid finns det inte något organiserat mottagande eller hjälp med det nya. Man utgår från att den som kommer klarar allting självständigt och tar egna initiativ. I vissa länder kanske man har för vana att inte pracka sin hjälp på andra, eftersom det anses vara påträngande. Den främmande måste då själv kunna be om hjälp och råd. 4 5

4 Ilmari 18 år far iväg som volontär Grundskolan orkade jag kämpa mig igenom, för där fick jag vara med kompisarna på dagarna. Det enda andra som var intressant var ungefär jumpa, metallarbete och maten. Efter nian for jag till biltekniksidan på yrkis, för att verktygen hölls i handen, och jag inte kom på något annat heller. På andra året smakade läsandet inte alls. Jag hade svårt med svenskans och engelskans grammatik liksom jag hade haft i grundskolan. Ett par kurser blev på hälft, och sen gick jag inte alls till skolan mer. Ett år spelade jag bara play station hemma, jag hade ingen aning om vad jag sku göra i framtiden och morsan och farsan blev förstås nervösa på det. Jag har hållit på med kickboxing redan i fem år. På träningarna blev jag kompis med Carlo, en italiensk typ som hade kommit för att dona som volontär via EVS-programmet någonstans från Verona i norra Italien. Vi började hänga i samma gäng på unkan där Carlo donade som volontär. På italienska kunde jag inte säga annat än ciao!. Till all tur kunde vi båda så mycket engelska att vi kunde snacka. Det var ganska tufft att märka att man kunde prata på ett främmande språk. En gång sa jag åt Carlo, att jag fyller snart 18, men jag vet ännu inte vad jag ska bli när jag blir stor. På det svarade han, att inte vet han heller, och just därför hade han rest ut i världen, för att se om han kanske sku komma på nåt i en annan miljö. Han rekommenderade att jag sku göra samma sak och slängde en liten utmaning, att det nog behövs mod för att fara iväg, fast till hans hemland Italien. Följande dag frågade jag av en ledare på unkan att hur kan en finländare fara ut som EVS. Hon berättade för mig hur systemet funkar och sa att de helt bra kunde vara avsändare, och visade sedan hur man söker i EVS-databasen. Där hittade jag volontärjobb med sport för ett år i Suzzara i norra Italien via en organisation som heter Associazione Polriva. Mitt svaga språkhuvud gjorde mig skraj och jag låg och funderade på saker och ting på kvällarna, men förberedelsen som jag gick före jag reste iväg lugnade de värsta fjärilarna i magen. Läs mer om Ilmaris erfarenheter på sidan 53 Läs mer om Europeisk Volontärtjänst (EVS) på sidan 39 Verkligheten slår till Oavsett om det finns något slag av organiserad starthjälp eller inte, så utgår både gästen och värdarna att gästen i något skede börjar klara av att sköta sina ärenden själv. Det är naturligt att gästen vill lära sig att leva i den nya miljön så fullvärdigt som möjligt: klara sig arbetet eller studierna, lära känna nya människor och bli vän med dem, arrangera allt praktiskt i samband med vistelsen från hyreskontrakt till uppehållstillstånd och busskort. I det här skedet kan man drabbas av besvikelse, rädsla för att misslyckas och hemlängtan, och de här negativa känslorna kan ta sig olika uttryck. Ofta börjar man kritisera det som är orsaken till att man mår dåligt, alltså det lokala livet, de lokala sederna och människorna. Hemma var allt lättare och därför var det också bättre där. Vad göra? Människan är en lärande och anpassningsbar varelse lyckligtvis. Man krälar inte i de svåra faserna av anpassningen i det oändliga. Genom att leva det lokala livet så gott man kan lär man sig sätt att förstå den lokala verkligheten och de lokala människorna. Men hur ska man då lära sig att leva det lokala livet? Det finns många sätt att göra det på. Iaktta och imitera andra Barnet lär sig genom att imitera. Alltså måste du bli barn på nytt. Ett bra sätt är att iaktta och imitera andra. Du kan iaktta hur lokalbefolkningen beter sig, hur de kommunicerar, vad de pratar om, hur de tänker. Det går att iaktta precis vilka situationer som helst: hur man handlar i butiken, hur studerande och lärare kommunicerar sinsemellan, hur lätt man kan närma sig chefen, vad man pratar om under lunchen, hur man inom familjen tilltalar vuxna och hur barn? Det kan låta lätt att iaktta och imitera, men det är nödvändigtvis inte det. Först måste du ställa in ditt eget iakttagelsemaskineri, det vill säga tömma det på alla seder och bruk som du har lärt dig under årens lopp. Sedan måste du hitta sätt för att observera skillnaderna mellan ditt eget och lokalbefolkningens beteende. Till sist borde du också kunna överföra åtminstone vissa av de nya sederna till din egen repertoar. Diskutera med andra Ett annat sätt, som kan kallas diskussionsmetoden, är att hitta en lokal person som du tryggt kan fråga om saker som är konstiga och nya för dig. Bra diskussionspartners är också andra utlänningar som har vant sig vid den lokala livsstilen. När du hittar en sådan lokal informant, ska du försäkra dig om att han eller hon verkligen vill fungera som informationskälla. Alla vill eller kan inte nödvändigtvis förklara självklarheter för främmande människor. Det hjälper alltid att tala om och grunna över saker tillsammans med andra. Det kan du göra när du har kontakt med dem där hemma eller på plats med andra utlänningar. Om du vill prata om negativa saker med lokala människor, är det bäst att först tänka efter hur du framför saken. Direkt och ständig kritik av landets seder och kultur gör det inte nödvändigtvis lättare att knyta kontakt med lokalbefolkningen, vilket i sin tur skulle främja anpassningen. Och ibland kan man faktiskt må så dåligt att man måste söka professionell hjälp. Självanalys Det finns också en annan metod för att komma över enstaka situationer som orsakar irritation och ilska: självanalys. Om någon situation eller 6

5 Sofia 26 år far iväg för att praktisera Språk och litteratur har alltid varit min stora passion. Ryska har jag lärt mig av min mamma som växte upp i Petersburg, där hon träffade min finska pappa en augusti för länge sen. Mamma följde sin kärlek till Finland och här är alltså också jag nu. Förutom ryska och finska talar jag också ganska bra spanska och flytande engelska efter att ha varit ett år på studentutbyte i Dublin i Irland. Jag minns att den första tiden i Dublin var ganska jobbig. Jag hade enorm hemlängtan, för det var första gången som jag var ensam utomlands, i ett främmande land utan min familj och mina kompisar. Det var tungt att försöka klara sig på ett främmande språk och anpassa sig till landets sätt, när man hela tiden bara ville åka tillbaka hem. Till all tur gick krisen över på ett par månader och jag började trivas när jag fick nya kompisar från olika håll i världen. Sist och slutligen var det ett helt underbart år! Det var ingen självklarhet för mig att välja handel som ämne, för jag har aldrig tyckt att jag är speciellt säljinriktad. Jag började studera internationell handel vid en yrkeshögskola, för jag ville utnyttja min språkliga begåvning i arbetslivet. Nu har mina studier kommit till slutarbetet, men jag känner att jag är i nåt slags yrkesmässig kris, fast jag inte ens är färdig ännu! Jag pinas av tankar på om jag har valt rätt studieämne och om jag kan hitta ett jobb inom branschen som passar mig andligen min egen plats inom handelns värld. Jag råkade diskutera mina tankar med vår skolas koordinator för internationella ärenden. Hon berättade om möjligheten att ansöka om CIMOs praktik på Finpros kontor i Buenos Aires i Argentina. Att från första parkett få se hur man arbetar för att främja Finlands export lät som en bra tanke tyckte jag. Jag sökte platsen och fick den! Jag tror att mina kunskaper i spanska och tidigare utlandserfarenheter var avgörande för det. Läs mer om Sofias erfarenheter på sidan 55 Läs mer om arbetspraktik utomlands på sidan 32 något möte irriterar eller ger dig ångest, kan du efteråt fundera över vad som orsakade den negativa känslan. Berodde den kanske på att det lokala och ditt eget sätt att handla eller kommunicera gick i kors? Färdigheterna i att leva och bo, studera eller arbeta utvecklas både genom att man aktivt övar den och genom passivt lärande. Anpassningen blir också lättare när kunskaperna i det lokala språket utvecklas. I något skede märker du att du mer eller mindre fullt ut gör just det som du kommit till landet för att göra. Inga stereotyper Processen att anpassa sig till något främmande är olika hos var och en. Det är individuellt hur man lära sig att agera i den nya miljön, hur länge olika erfarenheter och känslor räcker och hur djupgående de är. Det spelar också en roll hur länge man är i det främmande landet: ju kortare tid man är utomlands, desto lindrigare är anpassningskaoset. Tidigare erfarenheter inverkar också. Å andra sidan kan det gå så, att den som en gång har gått igenom anpassningen till en främmande kultur antar att han klarar sig alltför lätt den andra eller tredje gången. Varje gång är unik. Det beror dessutom på ens personlighet hur man upplever nya situationer och hur de påverkar en. Någon njuter av att dyka in i nya och oförutsedda situationer, en annan är försiktigare. Orsaker och motiv spelar roll En av de viktigaste aspekterna som påverkar utlandserfarenheten är orsaken till att man åker utomlands. Före avresan ska man gör klart för sig själv vad motivet till resan är: varför åker jag utomlands och vad är det jag vill ha därifrån? Åker jag bort från något, flyr jag ett visst läge, en relation eller konflikt? Eller är skälet till resan att jag vill skaffa mig mera kunskaper och färdigheter? Var och en som åker utomlands har en personlig orsak och det är så det ska vara. Men man ska göra det här klart åtminstone för sig själv före resan. Det vad man vill ha från den främmande platsen eller vad man åker bort ifrån, spelar garanterat en roll för ens utlandserfarenhet. Det egna bagaget för resan klarnar när man vet vart man åker och varför man åker. Det finns många olika typer av stöd och råd för dem som ska åka iväg och dem som ska anpassa sig i mållandet något för alla. Franska filmer är helt enkelt härliga. Jag ville stå under paraplyerna i Cherbourg redan som liten!

6 Internationalisering och jag Med hjälp av uppgifterna i den här delen kan du testa dina egna attityder till internationalisering och fundera på om det skulle passa dig att ge dig ut i världen. Mitt språkhuvud har blivit bättre med att lyssna på musik, för man lär sig ord från låtarna Ordassociationer Vad tänker du på när du hör orden arbetsläger diplomat fattigdom utbyteselev Ryssland utlänning språkhuvud karriärstig konsumtion missionsarbete New York manga au pair urinvånare kulturchock levnadsstandard kosmopolit Afrika Lär dig av andras erfarenheter På Yrkesinfo kan du under rubriken Karriärberättelser till exempel läsa om den spanska invandraren Marina eller finska Matti. Du kan också välja berättelsen om någon annan invandrare som intresserar dig. Svara därefter på följande frågor: Vad fick skribenten ut av sin vistelse utomlands? Vad har skribenten lärt sig om sin egen kultur och sig själv? Hur löste skribenten problem som han eller hon stötte på? Kaisla 20 år far iväg för att studera Att dyka i klara vatten är det underbaraste jag vet. Det känns som om man flyger i en annan värld. Vissa skräms av tanken på djupet, för man kan ju möta fiskar också, men ingen har ännu bitit mig i tårna! Jag medger att jag är ett upplevelsefreak och njuter av allt som är nytt. Jag håller antagligen på med rollspel för att i dom får man ta på sig en främmande identitet och gå in i den. Det är säkert ingen överraskning att jag alltid har lockats av resande, redan som 15-åring var jag ensam på språkkurs i Frankrike två veckor via Alliance Française. Jag blev kär i Frankrike vid första ögonkastet. Efter gymnasiet hade jag svårt att välja medicin eller biologi? Jag valde biologi, för jag vill uttryckligen specialisera mig på marinbiologi. Först måste man förstås komma in på ett universitet, men det oroar jag mig inte för, jag kommer nog in. Min kusin som är ett par år äldre än jag for och studera cirkus till London och hon rekommenderade studier utomlands varmt. Jag gick till franska kulturcentrets studierådgivning CampusFrance för att få information om utbildningsutbudet i Frankrike. Vid Bretagnes universitet i Brest kan man studera marinbiologi och jag tänker söka in där. Före det måste jag bättra på mina språkkunskaper, för med bara kort skolfranska kan det bli lite väl utmanande att studera. Om en månad åker jag på sommarjobb till Disneyland i Paris. Läs mer om Kaislas erfarenheter på sidan 56 Läs mer om studier utomlands på sidan 22 Du kan också jämföra dina egna associationer med det som en kompis förknippar med orden. Uppgifterna fortsätter på sidan

7 Bra, bättre, bäst vilket land? Gör ett snabbtest över vilka länder du gillar och är intresserad av! Lista tre länder där du skulle vilja bo en kort tid. Lista tre länder dit du inte skulle resa till något pris. Fundera över varför du valde just de här länderna. Vad är det som intresserar eller inte intresserar dig med dem? Vad vet du om länderna? Vilka saker förknippar du med dem? Sök mera information om länderna som inte intresserade dig. Resfeber eller inte? Ta tempen! Läs påståendena och kryssa för lämplig plats på resfebertermometern. 1. Jag befinner mig just nu i ett sådant livsskede att jag gärna kunde åka utomlands. 2. Jag har alltid varit intresserad av främmande språk och kulturer. 3. Jag skulle troligen hitta arbete utomlands. 4. Utomlands skulle jag kunna göra något sådant som inte är möjligt i Finland. 5. Det skulle vara intressant att testa om jag klarar mig utomlands. 6. Studier eller arbete utomlands skulle ge mitt liv en välkommen omväxling. 7. Utomlands skulle jag få distans till mitt liv och kunna fundera över vad jag ska bli när jag blir stor. 8. Jag är intresserad av vad utlänningar anser om finländare. inte alls av samma åsikt tar inte ställning / har inte tänkt på saken helt av samma åsikt Marko 32 år far iväg för att arbeta Och det hände sig på den tiden, att från högsta ledningen utgick ett påbud att från vårt kontor skulle folk få gå. Och jag var en av dem. Nåja, tio år som banktjänsteman lärde mig i alla fall det, att någon kan få lika mycket gråa hår av att samla på sig pengar som någon annan får av att gå i konkurs. Det är lite svårt att dra snärtiga skämt om arbetslöshet, men det som underlättade när min tjänst drogs in var att jag hade hunnit fundera på att byta bransch redan länge innan ryktena började gå om en fusion. Jag upplevde faktiskt mitt arbete som rätt så ensidigt. Med den inkomstrelaterade dagpenningen har jag haft tid att ägna mig åt vildmarksvandringar och fågelskådning och en lika avkopplande motvikt är min kyltyrella vinhobby. Efter att ha övervägt saker och ting har jag kommit fram till att jag inte ska återvända till bankvärlden, nu är det nåt annat som gäller, människan kan ju göra andra saker också. Portugal får mig att tänka på viner, flyttfåglars rutter och min flickvän Sandra, som är hemma från Coimbra. Vi har varit där tillsammans runt tio gånger, fast ännu sitter inte portugisiskan riktigt i munnen på mig och vi talar engelska med varandra. Visst hat vi bollat med drömmar om att flytta, från Lahtis till Lissabon. För ett par veckor sedan var jag hos EURES-rådgivaren på arbetskraftsbyrån för att undersöka olika alternativ och fick den briljanta idén att åka på en tre månaders jobbsökarresa till Portugal. Där tar den lokala EURES-människan emot mig och inviger mig i jobbsökandets hemligheter. Sandras familj ger säkert också massvis med bra tips. Läs mer om Markos erfarenheter på sidan 56 Läs mer om arbete utomlands på sidan Att uppleva kulturskillnader berikar ens liv. 10. När jag besöker ett annat land funderar jag ofta hur det skulle vara att bo där. Om de flesta av dina svar ligger på det röda området har du helt klart resfeber! Du kan fortsätta till uppgifterna i nästa del. Om de flesta av dina svar ligger på det blåa området, passar det kanske dig bättre att skaffa internationella erfarenheter här hemma. Trots det kan du med guidens hjälp fundera på dina möjligheter. På sidan 28 finner du Klara! Färdiga? Gå! -uppgiften, som kan stöda dina funderingar

8 Forskarens fakta: Utomlands av många orsaker Forskning visar att ungdomars orsaker till att åka utomlands kan indelas i tre grupper: personliga, kulturella och studie- eller karriärsmässiga. Typiska personliga orsaker är lusten att uppleva något nytt, möjligheten till äventyr och till att utveckla sig själv. De som betonar kulturella motiv vill lära känna ett främmande land och en främmande kultur samt lära sig språk. De som motiverar sin vistelse utomlands med studier eller karriär, poängterar att tiden utomlands ger studierna nytt innehåll, den utländska läroinrättningen har ett gott rykte och att studier utomlands är en fördel i arbetslivet. Motivet för dem som avlägger en hel examen utomlands är dessutom att de inte fick en sådan studieplats som de skulle ha velat ha i Finland eller att de upplevde att det var svårt att få en studieplats i Finland. Få åker utomlands av bara en enskild orsak. Det är typiskt när man frågar studerande om orsakerna till att de åkte utomlands, så nämner de alla ovan nämnda motiv. Mest betonas dock personliga och kulturella skäl: viljan att uppleva något nytt och lära känna en ny kultur är de starkaste motiven till att åka utomlands. Behållningen av utlandsperioden I regel får man ut det man ville ha av vistelsen utomlands: erfarenheter, språkkunskaper, kännedom om ett främmande land och nya perspektiv på studierna. I synnerhet de som avlägger en hel examen utomlands betonar att de dessutom har fått internationella nätverk och kontakter, som kan vara till nytta exempelvis vid arbetssökning utomlands. Och liksom när det gäller motiven, framhåller studeranden som återvänder från utlandet den personliga och kulturella behållningen. Utlandet är inte nånstans där, utan alltmer här Finland håller på att bli ett allt mer mångkulturellt och internationellt land. Antalet utländska medborgare i Finland har mer än femdubblats sedan början av 1990-talet. Också i Finland är det allt vanligare med situationer där man sköter ärenden med personer som kommer från ett annat land. Samtidigt har verksamhetsmiljön för flera finländska företag blivit global och en del av verksamheten är förlagd utanför Finland. Allt färre arbetsplatser i Finland är sådana där man inte kommer i kontakt med det mångkulturella Finland eller utlandet. Enligt undersökningar uppskattar företag och organisationer med internationell verksamhet också internationell erfarenhet som man skaffat sig under studietiden. Arbetsgivaren anser att det ger bra träning för arbetsuppgifter där man måste samarbeta med personer som kommer från en annan kultur. Färdigheter för internationella kontakter kan man skaffa sig genom att åka utomlands, men de kan även tränas genom verksamhet bland utlänningar och invandrare i hemlandet. Man får en enorm kick, när man märker att man klarar sig Kai Jaskaris väg har gått från journalistikstuderande vid Jyväskylä universitet till redaktionschef för de finskspråkiga nyheterna vid Sveriges television. Kais första utlandserfarenhet var som Erasmus-utbytesstuderande vid universitetet i Bielefeld i Tyskland Utomlands måste man ofta komma på nåt knep för att klara sig och är tvungen att lita sig på helt främmande människor. Man får en enorm kick, när man märker att man klarar sig. Om man klarar sig över svårigheterna i början tänder det en gnista som gör att man vill åka utomlands igen. Enligt Kai kompletterar studier utomlands den finländska examen på ett bra sätt. Vid utländska universitet kan man avlägga kurser som inte ges på något universitet i Finland och man får sådan know-how som det helt enkelt inte går att skaffa sig i Finland. Kai har varit anställd vid Sveriges television redan i 11 år och ett år var han Rundradions korrespondent i Ungern. Kai uppmuntrar ungdomar att skaffa sig internationella erfarenheter redan under studietiden och understryker att han själv värdesätter sådana när han rekryterar medarbetare. Det påverkar mitt rekryteringsbeslut om jag ser i CV:n att en person har varit ute i världen och visat att hon klarar sig. Kai Jaskari, 38, redaktionschef för de finskspråkiga nyheterna vid Sveriges television, filosofie magister från Jyväskylä universitet, har avlagt studier i Tyskland och förutom Sverige också arbetat i Ungern. Läs Kais hela berättelse på maailmalle.net (på finska) case 14 15

9 Studier utomlands Forskarens fakta: Finländare ute i världen Finländska ungdomar och unga vuxna är ivriga att skaffa sig lärdom utomlands. Det blev mycket vanligare att studera utomlands på talet i stor utsträckning tack vare Europeiska unionens mobilitetsprogram. Med finansiering från programmen kan finländska studerande åka utomlands för att studera, praktisera, på kortare studieperioder, inlärning i arbetet eller ungdomsutbyte. Årligen representerar cirka unga Finland ute i världen: utbytesstuderande från högskolor, studerande från yrkesläroanstalter på kortare perioder för studier eller inlärning i arbetet, som avlägger en hel examen, 500 praktikanter inom CIMOs program och deltagare i utbyten inom programmet Youth in Action. De allra flesta åker till Europa. De som avlägger en hel examen väljer oftast Storbritannien eller Sverige, medan de flesta utbytesstudenter åker till Tyskland, Storbritannien, Spanien och Sverige. Under de senaste åren har dock Europa förlorat lite av sin överlägsna popularitet och allt fler väljer att åka till länder i Asien, som Kina, Thailand, Malaysien och Japan. Gymnasium utomlands Finskt gymnasium utomlands? Den finska skolan på Spaniens Solkust är för närvarande (2008) den enda skolan utomlands som erbjuder finsk gymnasieundervisning: Om man vill avlägga finska gymnasiekurser på annat håll i världen är alternativet att studera i distansgymnasiet. Utländska studier på gymnasienivå Om du ska flytta utomlands med dina föräldrar just inför gymnasiet, kan du också studera vid en skola i ditt nya hemland som motsvarar gymnasiet och avlägga studentexamen enligt landets utbildningssystem. I de här skolorna som motsvarar finskt gymnasium ges undervisningen i regel på landets officiella språk, med undantag för IBgymnasier eller internationella skolor, så du måste ha tillräckliga kunskaper i landets språk. Information om skolor och examina samt inträdeskrav, ansökningstider, studieavgifter osv. får man bäst av respektive lands utbildningsmyndighet och direkt från skolorna. Internationella studentexamina Av de internationella studentexamina är det bara IB-, Reifeprüfung- samt Europa-skolornas European Baccalaureate-examen (EB) som ger motsvarande allmän behörighet för fortsatta studier som inhemsk (eller nordisk) studentexamen. De som har någon annan internationell eller utländsk studentexamen kan söka in till högskolor i Finland bara via en så kallad separat antagning. Kontrollera ansökningsförfarande och ansökningstider direkt från den finländska högskola som du vill söka till. Vid IB World Schools kan man avlägga den krävande tvååriga examen International Baccalaureate (IB). Undervisningsspråket är engelska, 16 17

10 franska och/eller spanska. Skolorna presenteras landsvis på International Baccalaureate-webbplatsen. United World Colleges (UWC) är internationella skolor till vilka man ansöker på gymnasiets första klass som åring. Studierna för IBexamen tar två år. Närmare information får man från UWC-föreningen. Om du bestämmer dig för att avlägga någon internationell studentexamen och därefter söka till en utländsk högskola, ska du på förhand ta reda på om din studentexamen ger behörighet för att ansöka om en studieplats i det landet eller den högskolan. Ta också reda på vilka inträdeskrav högskolan som du är intresserad av har. Utbytesstudier under gymnasiet praktiska arrangemangen kring ett utbyteselevår, som kostnader och ansökan, får du direkt av instanserna som arrangerar platser. Sommargymnasium utomlands Sommargymnasieföreningen (Kesälukioseura) arrangerar sommargymnasier också utomlands. Kurserna på 1 3 veckor fokuserar på studier i det lokala språket och den lokala kulturen. De muntliga språkkunskaperna tränas tillsammans med ungdomar och lärare från värdlandet. Gymnasiekurser som avläggs vid sommargymnasiet kan räknas till godo i de egna gymnasiestudierna. Utöver undervisningen på heltid erbjuder sommargymnasierna utflykter och annat fritidsprogram. Målgrupp för sommargymnasierna utomlands är speciellt gymnasister i slutskedet av studierna. Förutom gymnasister kan också över 15-åringar som går ut grundskolan och studerande vid yrkesläroanstalter söka till sommargymnasierna. Nytt språk nya tankar? Moln Det innebär en stor förändring i ens liv att flytta utomlands till en främmande livsmiljö med ett främmande språk och en ny kultur. Det går aldrig att förbereda sig på alla förändringar på förhand. Men du kan bedöma dina egna möjligheter att klara dem genom att föreställa dig eventuella nya situationer och fundera över hur du skulle reagera på dem. Molnen visar olika aspekter av livet som kan påverkas av att du åker utomlands. Kryssa för de av molnen som du tror att för din del skulle ändras mest om du gav dig ut i världen. Hur många moln kryssade du för? familj värderingar hälsa och välmående fritid boende tankar om den egna kulturen studier vardagsrutiner arbete yrkesval självkännedom vänskapsförhållanden världsåskådning annat, vad? Under gymnasietiden kan du åka som utbyteselev till olika ställen i världen. Under utbyteselevtiden bor du hos en familj som valts åt dig i värdlandet och går i en lokal skola med ungdomar i din egen ålder. Du tar paus från dina studier i gymnasiet i hemlandet under tiden som utbyteselev och fortsätter dem när du återvänder till hemlandet. I regel är man utbyteselev ett helt läsår, men det erbjuds också kortare perioder för såväl grupper som enskilda elever. I princip är det möjligt att själv ordna en plats som utbyteselev, men eftersom man då måste sköta alla arrangemang själv, söker de flesta en plats via olika förmedlingsbyråers, föreningars och organisationers färdiga utbytesprogram. Närmare information om de I deltagaravgiften ingår undervisning och läromedel samt inkvartering, mat och utfärder; deltagarna betalar dessutom själva sin andel av gruppresan till orten. Information om eventuella stipendier finns på Sommargymnasieföreningens webbplats. Där publiceras också information om vilka sommargymnasier som arrangeras och vilka teman de har. Ansökningstiden till sommargymnasierna utomlands är stegvis under våren. Språkkurser Det finns ett stort utbud av kommersiella språkkurser, men också universitet och andra statliga Tidigare förändringar Dra dig till minnes hur du tidigare har reagerat på eller ställt dig till större förändringar, som till exempel att flytta till en annan ort, börja studera eller börja på ett nytt jobb. Försök minnas någon större förändring i ditt liv och fundera över: vad var din första tanke om situationen? vad gjorde du eller hur betedde du dig? vilka känslor och intryck väckte förändringen hos dig? hur ställde sig dina närmaste till förändringen? vad var det värsta eller det bästa med förändringen? hur anpassade du dig till förändringen? hur länge tog det? vad lärde du dig om dig själv av förändringen? Kan du identifiera något återkommande sätt att reagera på förändring som är typiskt för dig? 18 19

11 case En biff är en biff, oberoende om det är en finsk eller holländsk biff läroinrättningar arrangerar språkundervisning från nybörjar- till avancerad nivå. Man måste själv finansiera deltagande i språkkurser, eftersom studiestöd inte beviljas för enstaka språkkurser. Information om språkkurser fås bland annat av mållandets kulturinstitut och ambassader. Man kan också söka kurser på internet, exempelvis på universitetens webbplatser. Läs mer om språkkurser och deras arrangörer: > Studera utomlands > Övriga kortvariga studier utomlands > Språkkurser Vuxenstudier utomlands Association for the education of adults (EAEA) webbplats: Studentutbyte eller praktik Studentutbyte innebär att en studerande från en finländsk högskola eller yrkesläroanstalt avlägger en del av sina studier utomlands. Med hjälp av utbytet skaffar sig den studerande internationell erfarenhet som är till nytta i såväl studierna, arbetslivet som livet överlag. Utbytesperioden utomlands utvecklar språkkunskaperna och ökar förståelsen för främmande kulturer och det egna studieämnet. Miika Niemi är inne på sitt tredje studieår på den internationella dubbelexamenslinjen vid Pirkanmaan ammattioppilaitos. Linjens studerande avlägger sitt andra läsår i Holland. De blir antingen restaurangkockar eller servitörer. Miika studerade i Holland höstterminen 2007 och på vårterminen praktiserade han i köket på hotell Hilton. Arbetet var likadant som i Finland, fast hierarkin på hotellet var striktare. En biff är en biff, oberoende om det är en finsk eller holländsk biff. Alltså klarar man sig nog utomlands. Det lönar sig att njuta av praktiken och ta ut allt av den. Alltid var det inte så kul, men man ska vända på det i sina tankar och säga till sig själv att det här är en bra och värdefull erfarenhet. Det handlar om ens egen attityd. Enligt Miika hänger mycket på hur aktiv man själv är, och det påverkar också vad man får ut av utlandsperioden. Han uppmuntrar också andra studerande att åka utomlands på praktik. Det lönar sig att själv modigt ta kontakt med praktikplatser, om skolan inte kan skaffa en plats. Fast många skolor har redan kontakter utomlands. Det ger också studiemotivation när man märker att man klarar sig och får internationell yrkeserfarenhet som värdesätts i arbetslivet. Min dröm är att nångång bli chef i ett kök. Miika Niemi, studerande på den internationella linjen för dubbelexamen vid Pirkanmaan ammattioppilaitos, har studerat och praktiserat i Holland. Läs Miikas hela berättelse på maailmalle.net (på finska) Också vuxenstuderande kan söka sig till studier vid olika vuxenutbildningsorganisationer i Europa. Många olika typer av organisationer erbjuder vuxenutbildning beroende på land. Exempelvis läroinrättningarna för fritt bildningsarbete i Norden påminner mycket om varandra och bland annat i Sverige, Norge och Danmark finns det flera folkhögskolor. I Storbritannien finns bland annat Adult residental colleges; i Tyskland och Österrike är Volkhochschule liknande som folkhögskolorna i Finland. Närmare information kan du få exempelvis av det nationella kontoret för Europeiska unionens vuxenutbildningsprogram Grundtvig i det land som du är intresserad av: > Grundtvig for adult education > How to participate > National Agencies per country Mer information finns också på Europeiska vuxenutbildningsorganisationens European Studentutbytets längd är i regel från några veckor till ett läsår och studierna slutförda utomlands tillgodoräknas i examen som avläggs i Finland. Det finns utbytesplatser både i och utanför Europa. Studerande vid yrkesläroanstalt kan exempelvis åka på utlandsutbyte för några veckor eller en termin och avlägga en studie- eller praktikperiod vid en läroanstalt eller ett företag. Man kan också åka utomlands för en kort tid för att studera mållandets språk och kultur. Vid högskolor är studentutbytet i regel 3 12 månader och utbytesmålet är en utländsk högskola. Den avsändande och mottagande läroanstalten hjälper studeranden med ansökningsprocessen, val av utbytesstudier och praktiska saker. Man kan åka på utbyte till sådana utländska läroanstalterr med vilka den egna skolan i Finland har ett utbytesavtal. Läroanstalterna har många egna bilaterala utbytesprogram med utländska partnerskolor. Man kan också arrangera sin ut

12 bytesplats helt själv. Närmare information om möjligheter till studentutbyte får du direkt från Forskarens fakta: Väl planerat är till hälften gjort Känner du dig själv? finländska högskolors och yrkesläroanstalterna internationella enheter. Studentutbytet finansieras av olika utbytespro- Enligt undersökningar är utbytesstudier utomlands en givande erfarenhet för en absolut majoritet av de studerande. Det förekommer också Självkännedom handlar om att vara medveten om sin egen vilja, sina känslor, sitt tänkesätt och beteende. Utgående från självkännedomen skapar vi en självbild och i den reflekterar vi våra uppfattningar om den omgivande världen. gram, som Erasmus, Leonardo da Vinci och vissa problem i samband med utbytet; dem kan Nordplus. Erasmus Erasmus är ett högskoleprogram finansierat av Europeiska unionen. Via programmet kan man åka på 3 12 månaders studentutbyte eller man försöka undvika genom att planera studierna utomlands väl och på förhand avtala om dem med såväl värd- som hemhögskolan. Studerande som åker utanför EU upplever ofta att pappersexercisen och byråkratin kring utlandsvistelsen är tung. Det kan också ibland vara En god självkännedom kan vara till hjälp när man ska anpassa sig till en främmande livsmiljö utomlands. I en miljö som är annorlunda än den man är van vid sätts ens självbild på prov, vilket kan leda till att självkänslan växer eller självuppfattningen ändras. I en ny miljö kan sådana drag hos en själv som man tidigare tyckt att behöver utvecklas överraskande nog visa sig vara styrkor eller tvärtom. Ilmari är mycket fiffigare än vad han själv tror. Det är ju vackert att vara anspråkslös, men ändå. arbetspraktik utomlands. Målländer är EU:s medlemsländer samt Island, Norge, Liechtenstein och Turkiet. jobbigt att skaffa sig en bostad. En överraskande sak kan vara att det inte nödvändigtvis är lätt att bli bekant med lokala studerande. Utomlands Med hjälp av fyrfältet nedan kan du undersöka din självkännedom. kanske man inte alltid kan studera lika effektivt Leonardo da Vinci som hemma och alla studier som man slutför Leonardo da Vinci är ett yrkesutbildningsprogram finansierat av Europeiska unionen. Med stöd från programmet Leonardo da Vinci kan studerande på yrkesutbildningens grund- och vuxenstadium, arbetslösa, verkstadsungdomar, utomlands kanske inte tillgodoräknas i den finländska examen. Utbytesstudenterna tror därför att tiden utomlands har fördröjt deras studier en aning. Men de upplever ändå att problemen och att hitta en lösning på dem är en viktig del av hela utbyteserfarenheten och lärandeprocessen. Vilka drag hos dig tror du har uppstått på grund av yttre omständigheter? Det öppna jaget den del av mig, mitt tänkesätt, handlande och mina attityder som är kända för mig själv och andra. Vad vill du kanske lämna bakom dig och att vistelsen ute i världen ska ändra hos dig? deltagare i arbetskraftsutbildning och nyutexaminerade från högskolor åka utomlands på en praktikperiod. Målländer är EU:s medlemsländer samt Island, Norge, Liechtenstein och Turkiet. Nordplus Programmet Nordplus erbjuder utbytesmöjlighet för gymnasister, studerande på yrkesutbildningens grundnivå och högskolestuderande. Via programmet kan man åka på utbyte till de nordiska eller baltiska länderna. Utbytets längd kan vara från en vecka till ett år. Hel examen utomlands Att avlägga en hel examen utomlands innebär att man studerar flera år i och utexamineras från landet i fråga. De flesta finländska ungdomar som studerar för en hel examen utomlands siktar på en högskoleexamen, men det är också möjligt att studera för en yrkesexamen på andra stadiet eller vid skolor som motsvarar gymnasiet. Att avlägga en hel examen innebär att man utöver de egentliga studierna också lär sig ett främmande språk och blir bekant med en ny kultur. Många söker sig utomlands på grund av intres- Det okända jaget den del av mig som jag ännu inte har funnit i mig själv, och inte heller mina närmaste har sett den. Vilka drag hos dig får dig att tveka inför att resa ut i världen? Det dolda jaget jaget som jag känner själv, men inte avslöjar för andra: känslor, önskningar och tankar. Det blinda jaget jag ser inte det här hos mig själv, men andra ser det. Vad är det som sporrar och motiverar dig att åka utomlands trots vissa tvivel? Källa: Luft J., Ingham H. (1955): The Johari Window: A Graphic Model for Interpersonal Relations 22 23

13 santa studier: utomlands kan man hitta sådana kurser och studiehelheter som inte erbjuds i Finland. Yrkesexamen Yrkesutbildningen i andra länder kan avvika stort från det finländska systemet. Utbildningssystemets struktur, typen av läroanstalterr och undervisningsämnen samt dessutom kraven på grundutbildning, undervisningsformer, examinas namn och deras nivå och omfattning varierar från land till land. Inträdeskravet till yrkesläroanstalter på andra stadiet är i regel minst slutbetyg från grundskolan samt tillräckliga språkkunskaper. Studierna avläggs i huvudsak på landets eget språk. Man måste också beakta eventuella ålderskrav. Uppgifter om ansökningstider och inträdeskrav fås från ländernas ambassader eller från olika länders informationsorganisationer, som exempelvis British Council för Storbritanniens del. Det finns få direkta program eller kanaler via vilka man kan få en studieplats utomlands för att avlägga examen. Men det finns redan några företag också i Finland som förmedlar studieplatser till de universitet som de representerar. Det är möjligt att en sådan färdigt ordnad studieplats är ett lämpligt alternativ för dig. Men det lönar sig dock att jämföra olika alternativ och också undersöka vad som finns utanför det kommersiella utbudet. Den som vill bli examensstuderande vid ett utländskt universitet måste själv sköta både informationssökningen och ansökningsprocessen. Reservera ordentligt med tid för det här, för bara att sålla bland de alternativ som är lämpligast och intresserar en mest kan ta överraskande länge. Ta också på förhand reda på om den examen eller behörighet som du får utomlands erkänns om vill ansöka om jobb eller fortsatt studieplats i Finland. Utomlands måste man möta sig själv på riktigt Tiina Piipponen höll ett sabbatsår efter gymnasiet och arbetade på ett café. Hennes arbetskompis var på väg till England för att studera och också Tiina blev intresserad av tanken. Jag sökte in till Helsingfors universitet genast efter gymnasiet och blev typ en halv poäng från att komma in. Ganska snart var jag lycklig över att jag inte kom in på uni, eftersom jag då inte hade åkt till England. Hon kontaktade studierådgivningen vid British Council och fick närmare information om ansökningsprocessen och hjälp med att välja studieplats. Slutligen valde hon universitetet i Keele. Utomlands måste man möta sig själv på riktigt. Jag insåg mycket sånt som jag inte hade väntat mig. Jag märkte hur långt min egen självbild hade grundat sig på mina vänner. Det var en stor omvälvning som jag gick igenom under tre år, men det var bra. Jag hittade nya svaga sidor och styrkor hos mig själv, som jag inte hade tänkt på tidigare. Jag hade varit i England på språkkurs när jag var 16, men det var helt annorlunda och då levde man en ganska så skyddad vardag. case Studierna kan räcka 1 5 år och innehåller ofta praktik på arbetsplatser inom branschen. Andelarna av teori och praktik i examen varierar mellan länderna. I vissa länder, som Tyskland och Österrike, avläggs yrkesexamina i form av läroavtalsutbildning, och en del av utbildningen sker vid företag i den egna branschen. Högskoleexamen Du kan söka till ett universitet eller en högskola utomlands antingen genast efter studentexamen eller senare för forskarstudier efter att du har avlagt en högskoleexamen i Finland. Gemensamma examina Gemensamma examina (joint degrees) är ett sätt att studera internationellt. Med gemensam examen avses att två eller flera högskolor tillsammans arrangerar ett utbildningsprogram som leder till examen. Undervisning ges vid alla deltagande högskolor som kan ligga i olika länder. Beroende på programmet får studenterna examensbetyg antingen från en eller alla deltagande högskolor. Tiina berättar om sin återkomst till Finland på sidan 57. Läs Tiinas hela berättelse på maailmalle.net (på finska) 24 25

14 case Biblioteksarbete i Grekland, Portugal och Sverige När Anu Ojaranta 1993 anmälde sig till en kurs i grekiska vid arbetarinstitutet hade hon inte en aning om vart Greklandsintresset skulle ta henne. Anu började studera biblioteksvetenskap vid ett handelsinstitut och 1997 utförde hon merkonomstudiernas praktikmånad i Aten vid de nordiska arkeologiska institutens gemensamma bibliotek. Det var första gången som jag reste bort hemifrån, jag var ganska blyg för att bekanta mig med nya människor och fara nånstans. Men jag tyckte ändå verkligt mycket om min praktik. Den första praktikperioden tände gnistan för internationella erfarenheter och gav säkerhet att klara sig själv. Anu utnyttjade också de övriga chanserna att åka utomlands som erbjöds och praktiserade två gånger till på bibliotek i Grekland och en gång i Portugal. Anu fortsatte studera biblioteksvetenskap vid Åbo yrkeshögskola och senare i Sverige vid Högskolan i Borås där hon avlade magisterexamen. Vid sidan av studierna arbetade Anu på en privat engelsk skola i Stockholm: Det var den första platsen som jag ansökte om i Stockholm och jag fick genast napp. Rektorn tyckte om att jag också tidigare hade varit utomlands. Efter fyra år beslöt Anu återvända till Finland och slå sig ner på sin hemort. Nu har hon ett jobb som hon verkligen trivs med: hon är skolbibliotekarie. De internationella erfarenheterna har dock gett henne mycket: Jag är mycket tuffare än vad jag var som ung och blygheten är borta. Nu kan jag ta hand också om svåra saker på jobbet. Jag har helt klart utvecklats som person. Anu Ojaranta, 34, bibliotekarie vid skolbiblioteket i Lundo, flera praktikperioder i Grekland och Portugal, har avlagt magisterexamen i biblioteksvetenskap vid Högskolan i Borås och arbetat vid ett skolbibliotek i Sverige. Läs Anus hela berättelse på maailmalle.net (på finska) Ansökan till högskolor Ansökningsförfarandet till utländska universitet och högskolor beror på landet. Vissa länder har gemensam, centraliserad ansökan, i andra lämnas ansökan direkt till respektive högskola. Även ansökningstiderna varierar mellan olika länder och till och med mellan olika högskolor. Därför är det viktigt att i god tid ta reda på när och hur ansökan ska göras till den högskola du är intresserad av. Inträdeskraven till utländska högskolor varierar enligt land, högskola samt studieämne. I regel ska du till din ansökan bifoga åtminstone kopior av gymnasiets avgångsbetyg och studentexamensbetyget. Betygen måste vanligen översättas till mållandets språk av en auktoriserad translator. Dessutom kan du behöva skicka in ett officiellt intyg över dina kunskaper i undervisningsspråket. Terminsavgifter Terminsavgifterna hör till högskolestuderandes vardag i många länder. Årsavgifternas storlek varierar från land till land och högskola till högskola. Privata högskolor är i regel dyrare än statliga. Terminsavgifternas storlek kan i vissa fall också bero på studieämne. Ta redan i ett tidigt skede reda på vad studierna kommer att kosta och hur betalningen av terminsavgifterna sker i praktiken. Stipendier Det finns få bidrag eller stipendier för att avlägga grundexamen utomlands. Det kan visserligen finnas landsvisa undantag, men oftast faller kostnaderna i början av studiekarriären på den studerandes egen lott. Det är ändå bra att ta reda på om till exempel universitetet eller landet där du vill studera har stipendier som du kan ansöka. Levnadskostnader Trots att du kanske inte behöver betala egentliga terminsavgifter, måste du finansiera ditt dagliga liv under studierna. Boendekostnaderna och andra vardagliga utgifter, som pengar till mat och lokala resor, beror på landets allmänna prisnivå livet i storstäder är i regel dyrare än på mindre orter. Du kan också stöta på sådana avgifter som du inte är van vid i Finland. Det kan till exempel kosta att använda biblioteket. Och förstås måste du reservera pengar också för fritiden, resor och annat. Arbete vid sidan av studierna Det är ganska vanligt att de som studerar utomlands jobbar på deltid vid sidan av studierna för att utöka kassan, men alltid hittar man inte ett lämpligt jobb eller studietakten är sådan att det inte blir tid över för deltidsarbete. Dessutom ger uppehållstillståndet för utländska studenter i vissa länder inte rätt att utföra avlönat arbete. Därför rekommenderas att du åtminstone i början av studierna baserar din budget på andra inkomstkällor än arbete. Utlandsstudiestöd Det går att få FPA:s studiestöd och studielån också för studier utomlands. Det viktigaste kriteriet är att studierna utomlands är heltidsstudier som leder till en examen. Läroinrättningen bör också lyda under myndighetskontroll i landet i fråga. För att du ska behålla det finska socialskyddet också under din studietid utomlands, ska du göra anmälningar som gäller fortsatt socialskydd. FPA ger närmare information om ansökan av studiestöd för studier utomlands och om andra socialskyddsfrågor

15 Klara! Färdiga? Gå! Bedöm dig själv och dina färdigheter med hjälp av följande påståenden på skalan 1: mycket sällan 2: ibland 3: ofta 4: nästan alltid 1. Jag är bra på att förstå människors ordlösa kommunikation och gester Det är lätt för mig att prata med främmande människor Jag kan acceptera andras olika åsikter eller uppfattningar Jag försöker ställa mig fördomsfritt till olika saker Jag kan uttala min egen åsikt i en grupp Jag bli förstådd också på främmande språk Jag har en realistisk bild av mina egna svaga och starka sidor Jag anpassar mig snabbt om omständigheterna ändras Jag kan agera flexibelt i olika situationer Jag är bra på att stå ut med osäkerhet Jag kunde beskrivas med ordet äventyrslysten Jag blir inte nedslagen av motgångar, utan jag lär mig av dem och gör ett nytt försök Jag öppen och redo för nya erfarenheter och att lära mig nytt Jag vet vad jag ska göra för att må bättre i stressiga situationer Jag träffar gärna nya människor och tar initiativ till nya bekantskaper Jag vågar fråga råd av okända Jag är beredd att ifrågasätta mina egna tänke- och handlingssätt Min beredskap att möta världen: Mest ettor: Alla barn i början! Det räcker att jag har viljan och den rätta attityden att utveckla mina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Du behöver inte vara expert på något område eller språkgeni för att ge dig ut i världen du reser ju iväg för att lära dig! Du har säkert många sådana färdigheter som hjälper dig att klara dig i den nya miljön. Men innan du reser iväg är det ändå bra att göra en liten kartläggning av din egen kompetens. Det ger dig också självförtroende inför resan. Mest tvåor: Jag har redan många nyttiga färdigheter i bagaget. Jag borde bara lita mer på mig själv. Mest treor: Jag tycks ha goda förutsättningar för att ge mig ut i världen. Mest fyror: Varför sitter jag fortfarande här? Iväg och packa! Jag tål bakslag bra, det är rätt svårt att göra mig modfälld. Bostad Typerna av och formerna för studentboende i olika länder är synnerligen brokiga. Din blivande läroinrättning kan i vissa fall ordna en plats åt dig i ett studentboende, men denna praxis gäller inte alls i alla länder. I stället för att få en bostad på ett speciellt område för studentboende, kan du bli tvungen att söka bostad på den fria marknaden. I synnerhet i större städer kan bostäderna vara mycket eftertraktade och därför också dyra. Fundera över vad du är beredd att ge avkall på i fråga om bostaden är en gemensam bostad i utkanten av stan ändå mer realistisk än en egen etta i centrum? Be om råd På frågor om boende liksom andra praktiska detaljer om studierna utomlands får du vanligen bäst svar på ort och ställe, från läroinrättningen där du ska studera. Skolornas internationella enheter och studieservice ger råd i många praktiska saker och studiesociala frågor. Du kan också få hjälp av eventuella studenttutorer och olika studentorganisationer. Ta också reda på vilka tillstånd som krävs innan du reser iväg i synnerhet utanför EU behöver du i regel ett uppehållstillstånd. Mållandets ambassader hjälper i frågor som gäller ansökan om olika tillstånd. Du får också hjälp med informationssökningen av CIMOs informations- och rådgivningstjänster. Informations- och rådgivningstjänsternas kontaktuppgifter samt närmare information om studier utomlands enlig land och ämne finns på webbtjänsten Maailmalle.net. ABC för studier utomlands Fundera på vad du vill studera, i vilket land och hur långt dina språkkunskaper räcker. CIMOs informations- och rådgivningstjänster samt vissa länders studierådgivande organisationer kan hjälpa dig att kartlägga olika alternativ. Jämför olika skolors utbud innan du gör ditt val. Hur länge räcker studierna och vad kostar det att studera? Fundera också på förhand hur du ska finansiera dina studier. Ta reda på vilka utsikterna för sysselsättning är inom den bransch som du har valt. Om du behöver stöd, kan du till exempel diskutera med studiehandledaren på din skola eller med en yrkesvalspsykolog vid arbetskraftsbyrån. Ta reda på vilken behörighet den examen som du är intresserad av ger för arbete i Finland. Vid behov kan du kontakta Utbildningsstyrelsen för information. Läs mer i kapitlet Erkännande av examina. Fråga FPA vilka kriterierna är för att få studiestöd och bostadstillägg för studier utomlands

16 Erkännande av examina Erkännande av examina betyder beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för att söka arbete eller studieplats i Finland. Erkännande av examina indelas ofta i professionellt erkännande och akademiskt erkännande. Professionellt erkännande För tjänster och uppgifter inom den offentliga sektorn bör sökandens utbildning uppfylla de finska behörighetskraven. Behörighetskravet för uppgiften kan vare examen på en viss nivå, en viss examen eller vissa studier. Om du har avlagt examen i Finland och vill ha erkännande för den utomlands, ska du vända dig till myndigheterna i det aktuella landet. Enic- Naric är ett rådgivande nätverk för professionellt och akademiskt erkännande av examina. På nätverkets webbplats finns kontaktuppgifter till myndigheterna som ansvarar för erkännande av examina i olika europeiska länder. Närmare information om professionellt och akademiskt erkännande ger Utbildningsstyrelsen och Enic-Naric-nätverket. Utbildningsstyrelsen > Internationell inriktning > Internationell jämförelse av examina Enic-Naric För att uppfylla behörighetskraven behöver de som studerat utomlands vanligen ett beslut av Utbildningsstyrelsen om den tjänstebehörighet som deras utländska examen ger. Utbildningsstyrelsen besluter om den behörighet som en utländsk examen ger exempelvis för lärar- och socialarbetartjänster samt uppgifter som kräver juridisk utbildning. Rätt att utöva ett yrke beviljas av myndigheterna inom den ifrågavarande branschen. Sådana rättigheter behöver yrkesutövare inom bland annat hälsovård och sjöfart. När man söker anställning inom den privata sektorn krävs inget beslut om erkännande av examen, men det kan ändå vara till nytta vid arbetssökning. Europasset öppnar dörrar till Europa Europasset är en sammanställning av fem dokument och det har tagits fram för att underlätta studerandes och arbetstagares rörlighet i Europa. Europasset är avsett för alla som vill presentera sina kunskaper och färdigheter internationellt. Europasset används i hela Europa. Europasset används inom utbildning och arbetsliv. Dokumenten som ingår i Europasset är meritförteckning, språkpass, mobilitetsintyg och bilagor till examensbevis. Akademiskt erkännande På Europassets webbplats finns anvisningar hur man sammanställer ett Akademiskt erkännande av utländska studieprestationer eller examina innebär att studierna tyg för att behändigt fylla i och ändra Europass och ett elektroniskt verk- avlagda utomlands tillgodoräknas i examen som dokumenten på tiotals olika språk. avläggs i Finland eller att man får rätt till forskarstudier utifrån den utländska examen. Högskolorna fattar själva beslut om akademiskt er- kännande

17 Arbetspraktik innebär att du arbetar med uppgifter som hänför sig till dina studier och får testa det du lärt dig i praktiken. Under praktikperioden kan du få klart för dig vilket arbete skulle passa dig bäst. Under internationell praktik kan du fördjupa ditt yrkesmässiga kunnande och dina språkkunskaper samt lära känna mållandets arbetskultur. Kontakterna och arbetserfarenheten som du får under praktiktiden är viktiga också med tanke på kommande arbetssökning. Hur hitta en praktikplats? exempel anvisningar för att skriva en praktikansökan på främmande språk. Du kan också använda Europasset till att presentera din kompetens och tidigare erfarenhet när du söker en praktikplats utomlands. Läs mer om Europasset på sidan 31. Praktik och språkkunskaper Arbetspraktik utomlands Vanligen åker man på praktik i slutskedet av studierna eller efter att man fått sin examen. Om du är utomlands på studentutbyte, som volontär eller av någon annan orsak, kan du samtidigt utvidga ditt personliga nätverk och undersöka eventuella framtida praktikplatser. Du kan söka information om praktikplatser hos karriärcentret, internationella enheten eller ditt eget ämne på din läroanstalt. Vissa skolor samlar rapporter från studenter som varit på utlandspraktik på sin webbplats; det kan alltså också vara en bra plats att söka tips för att hitta en praktikplats. Om du studerar vid en högskola, kan du ta reda på om det finns möjlighet att ansöka om praktikplats med stöd från programmet Erasmus. Landsvis information om praktik och arbete finns till exempel på webbtjänsten Maailmalle.net. Bra ställen att leta praktikplatser är också Akademiska rekryteringstjänsternas nationella webbtjänst Aarresaari, yrkeshögskolorna webbtjänst Jobstep samt arbetskraftsbyråernas EUREStjänst. De ger också mycket annan information kring praktik och arbetssökning utomlands, till Du måste ha tillräckliga språkkunskaper när du ansöker om en praktikperiod. Du måste kunna använda arbetsspråket på din arbetsplats tillräckligt väl för att praktiken ska vara till nytta för både dig och den utländska arbetsgivaren. Det är alltså en bra idé att förbättra språkkunskaperna innan du ansöker om praktik. Praktikens tillgodoräknande i studierna Avtala med din läroanstalt redan innan du åker på praktik hur perioden tillgodoräknas i studierna och hur många studiepoäng du får för den. Trots att man inte alltid får studiepoäng för praktiken, är den ändå en satsning för framtiden och förbättrar dina möjligheter att få jobb efter studierna. Vissa praktikprogram kan ha som urvalskrav att praktiken ska tillgodoräknas i studierna. Mer information om praktik:

18 CIMOs internationella praktikplatser Praktik vid finländska organisationer utomlands Beskickningar Kulturinstitut Finpros exportcentraler Finlands-hemmen och amerikafinska tidningar Landsvisa stipendier Praktik i olika länder på platser som CIMOs samarbetsorganisationer skaffar IAESTE Internationellt praktikprogram inom teknikbranschen FN:s biträdande expertprogram och EU:s unga experter Praktik vid FN:s eller EU:s olika organisationer för utexaminerade som har en viss arbetserfarenhet Praktik vid EU:s och FN:s organisationer Det går också att ansöka om stipendium från CIMO för en praktikplats som man själv skaffat Lärarassistentpraktik inom programmet Comenius Praktik för lärarstuderande i europeiska länder Närmare information om CIMOs internationella praktik: > Program och aktiviteter > Andra program och aktiviteter > Internationell praktik Praktik är ett bra sätt att lära känna ett lands riktiga vardag och arbetskultur Liisa Hänninen kan på goda grunder sägas vara expert på Latinamerika. Sina kunskaper har hon inte hämtat bara ur böcker, utan hon har lärt känna livet i Latinamerika under praktikperioder i Mexiko, Peru och Chile. Före det slipade Liisa sina kunskaper i spanska på Erasmus-utbyte i Madrid. Jag ville åka till Latinamerika, eftersom jag hade läst latinamerikastudier. Men jag ville inte bara åka dit som turist, berättar Liisa. Praktik är ett bra sätt att lära känna ett land på gräsrotsnivå, dess riktiga vardag och arbetskultur. Under praktiken lärde jag mig att stå ut med osäkerhet och ta ansvar för min egen arbetsinsats. När man åker ut på praktik är det bra att ha den inställningen att man snarare lär sig sådana saker än konkreta färdigheter. Till dem som överväger praktik ger Liisa rådet att det är bra att försöka bekanta sig med människor från värdlandet redan i Finland. Av dem kan man få kontakter och bra information om landet, vilket hjälper att anpassa sig när man väl är framme. Blivande praktikanter kan också kontakta finländare som tidigare har varit på praktik i samma land. De kan ge bra tips om många praktiska saker. Liisa Hänninen, 26, har avlagt filosofie kandidatexamen med latinamerikastudier som huvudämne och filosofie magisterexamen inom magisterprogrammet i interkulturell växelverkan vid Helsingfors universitet, varit utbytesstuderande i Spanien och praktiserat i Mexiko, Peru och Chile. Arbetar nu som flygvärdinna hos Finnair. Läs Liisas hela berättelse på maailmalle.net (på finska) Sedan år 2007 kan man bara få en praktikplats utomlands via CIMO. case 34 35

19 Övriga vägar utomlands EU:s ungdomsprogram Youth in Action Programmet Youth in Action ger internationella erfarenheter åt åriga unga, åt personer i alla åldrar som arbetar med ungdomar samt åt allmännyttiga organisationer. Programmet stöder lärande som uppstår genom ungdomarnas egna aktiviteter utanför skolan. Det erbjuder också ungdomarna möjligheter att delta och utvecklas som aktiva medborgare genom att stödja ungas egna lokala, regionala och internationella projekt. Youth in Action-projekten kan genomföras såväl i som utanför Europa. Gruppträff En gruppträff är en internationell träff som ungdomarna planerar och genomför. Den har ett tema som är av gemensamt intresse, till exempel klimatförändringen, ungdomskultur eller stimulering av landsbygden. Ungdomsinitiativ Ett ungdomsinitiativ är ett lokalt eller internationellt projekt som ungdomarna genomför och som har positiv förändring som sitt mål. Initiativet uppmuntrar unga till att vara aktiva och bära ansvar för gemensamma angelägenheter. Demokratiprojekt Med hjälp av demokratiprojekt för ungdomar kan man identifiera och avlägsna hinder för ungdomars deltagande till exempel i den egna skolan, kommunen eller på europeisk skala. Europeisk volontärtjänst Ungdomar i volontärtjänst arbetar utomlands till förmån för någon allmännyttig organisation inom ett område som intresserar dem. Läs mer i guidens kapitel Volontärarbete. Utbildning och nätverksbyggande för personer som arbetar med ungdomar Programmet erbjuder internationella kontakter, utbyte av erfarenheter och nya arbetssätt för såväl organisationer som andra instanser som arbetar med ungdomar. Nationella och internationella ungdomsmöten På ungdomsseminarierna samlas unga och beslutsfattare kring samma bord till dialog om gemensamma aktuella ämnen. Närmare information om programmet Youth in Action: > Program och aktiviteter > EU-program och -aktiviteter > EU-programmet Youth in Action Volontärarbete Internationellt volontärarbete innebär arbete utomlands till förmån för någon allmännyttig organisation utan ersättning i pengar. Vanligen får man lön för sin arbetsinsats i form av logi och dagliga måltider, men den egentliga behållningen av arbetet tar sig helt andra uttryck. De flesta volontärer vill uttryckligen arbeta för en viss sak, som kan vara allt från miljön och kulturarvet till flyktingar eller funktionshindrade. Andra faktorer som motiverar till internationellt volontärarbete är att man lär känna människor från alla världens hörn och en ny kultur på djupet. Man kan arbeta som volontär på olika håll i världen och stanna allt från några veckor till ett helt år. Det finns olika typer av arbete: både tungt fysiskt arbete i primitiva förhållanden och kontorsarbete på organisationernas byråer och allt där emellan

20 Du = Finland ute i världen Utomlands representerar du en främmande kultur och väcker intresse bland folk. Troligen kommer du att få alla möjliga och omöjliga frågor om Finland och finskhet. På samma sätt som du kanske har starka uppfattningar om ett visst land eller en viss kontinent, kan folk utomlands ha fördomsfulla bilder av Finland och finländare. Ute i världen betraktas du ofta inte som en individ, utan i första hand som finländare, nordbo, europé eller västerlänning. Med ditt eget beteende kan du bidra till att antigen förstärka eller rasera fördomar. Vilka saker vill du förmedla världen om finskhet? Vad betyder finskhet för dig? Hurdana attityder kan du som finländare stöta på ute i världen? Om du har bekanta som har varit eller bott utomlands kan du fråga av dem hurdana erfarenheter de har. Tidigare i guiden fick du uppgiften att fundera på vad du associerar bland annat med orden invandrare och utlänning. Hur ser du dig själv i ett främmande land? Det är bra att redan på förhand bereda sig på nyfikna frågor och kanske packa med några foton från Finland och repetera vissa grundläggande fakta om Finland: Fast finska och ungerska är släkt med varandra, är det nästan lika stor skillnad mellan dom språken som mellan svenska och grekiska! Oftast krävs att volontären är myndig, men i vissa internationella arbetsläger kan man delta redan som 16-åring. I vanliga fall behövs ingen speciell utbildning eller språkkunskaper. Däremot är det viktigt med egenskaper som öppenhet, initiativrikedom och anpassningsförmåga. Volontärarbetet är ett bra alternativ till en semesterresa, för arbetslösa eller som sysselsättning under ett mellanår eller alterneringsledighet. Man kan ge sig iväg ensam, med en kompis eller varför inte med hela familjen på ett familjearbetsläger. Europeisk volontärtjänst Europeisk volontärtjänst (European Volontary Service, EVS) är ett volontärprogram för åringar som EU stöder. Det finns ett begränsat antal platser också för dem som har fyllt 16 år. Volontärtjänstprojektet genomförs i samarbete med den unga volontären samt hans eller hennes avsändande organisation i hemlandet och den mottagande organisationen i värdlandet. Det finns volontärplatser både i och utanför Europa. I Finland administreras Europeisk volontärtjänst av CIMO. Internationella arbetsläger Internationella arbetsläger är ett populärt sätt att göra volontärarbete i 2 4 veckor. Arbetsläger arrangeras på olika håll i värden, och de baserar sig på en mångfald av teman. Arbetet är dock nästan alltid praktiskt och fysiskt, så som att bygga upp ett evenemang, leka med barn eller måla. Platser till arbetsläger förmedlas i Finland av Allians ungdomsutbyte och Kansainvälinen vapaaehtoistyö (KVT). Närmare information om organisationer som arrangerar volontärarbete finns på webbtjänsten Maailmalle.net. Au pair-arbete Ett sätt att bekanta sig med ett främmande språk och en främmande kultur är att delta i det vardagliga livet i en utländsk familj. Arbete som au pair lämpar sig till exempel för den som vill hålla ett mellanår. Namnet au pair kommer från franskan, där det betyder en jämbördig familjemedlem. Au pairen bor i regel i familjen och deltar i hushållsarbete och barnskötsel. Arbetstiden är cirka 30 timmar i veckan. Utöver bostad och mat ger familjen au pairen lite fickpengar. Ingen speciell utbildning eller yrkeskunskap krävs av dem som vill bli au pair. Men ofta önskas dock erfarenhet av barnskötsel, ibland också körkort. Både kvinnor och män mellan cirka 18 och 30 år kan åka utomlands som au pair. Närmare information om arbete som au pair finns på webbtjänsten Maailmalle.net

21 Forskarens fakta: En bra typ anställs Studier visar att finländska arbetsgivare anser att utlandserfarenhet är något positivt. Den upplevs vittna om initiativförmåga, förmåga att klara sig och tuffhet, alltså om just den bra typen som arbetslivet ofta är ute efter. Speciellt uppskattas språkkunskaper och erfarenhet av att klara sig i en främmande kultur på arbetsplatser med internationell verksamhet. Många av dem som har studerat utomlands söker sig också till internationella uppgifter efter att ha avlagt sin examen. Men studier och praktik utomlands är inte något som automatiskt garanterar en lysande karriär. Undersökningar visar att vissa arbetsgivare inte anser att det är ett väsentligt rekryteringskriterium. För vissa arbetsgivare kanske en examen som är avlagd utomlands känns främmande, eftersom det är svårt att få information om dess innehåll. Det är viktigt att den sökande själv kan motivera vilken nytta utlandserfarenheten ger arbetsuppgiften för att studierna utomlands ska vara en resurs vid arbetssökning. Arbetslivet gillar många slags erfarenheter, med den måste motiveras Vilken typ av internationella erfarenheter lönar det sig att skaffa under studietiden? Är det effektivast att studera i ett välbekant europeiskt land, eller borde man avvika från mängden och styra kosan mot ett ovanligare land utanför Europa? Vilket ger större nytta: utbytesstudier eller internationell praktik? Eller kanske det är en bra idé att avlägga en hel examen utomlands? Det är omöjligt att ge entydiga rekommendationer. Ur arbetsgivarnas synvinkel är det två saker som är väsentliga: Tiden utomlands ska vara tillräckligt lång, exempelvis ett halvår eller ett år, för att man verkligen ska hinna komma in i värdkulturen. För det andra ska utlandsperioden vara en vettig och motiverad del av studierna, inte bara en nöjesresa. Arbetslivet gillar alltså många olika slags internationella erfarenheter, bara man kan tala om vad man gjorde för nyttigt utomlands och hur det gagnar arbetsuppgiften

22 Arbete i EU- och EES-länderna Finska medborgare kan resa till ett annat EUeller ett EES-land för att söka arbete, arbeta, studera eller bedriva företagsverksamhet med samma villkor, rättigheter och skyldigheter som landets egna medborgare. Man behöver inte arbetstillstånd för att arbeta. Arbete i övriga länder stånd beviljas ofta bara arbetstagare med yrkesutbildning och en ganska lång arbetserfarenhet. I dessa länder är ofta de enda möjligheterna för utländska unga arbetstagare volontärarbete, språkkurs eller en kombination av resa och arbete (work and travel-program). Mållandets ambassad i Finland ger råd i frågor som gäller arbetstillstånd. Var börja arbetssökningen? Arbete utomlands I länder utanför EU och EES behövs ett arbetstillstånd som beviljas av respektive lands immigrationsmyndigheter. Under de senaste åren har speciellt de populäraste länderna som USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland blivit mer restriktiva med att bevilja arbetstillstånd. Till- Allra första ska den som tänker sig att arbeta utomlands fundera på i vilka länder de egna språkkunskaperna ger möjlighet att arbeta. En tumregel är att det är bra att alltid kunna landets språk åtminstone hjälpligt. Trots att arbetsspråket är exempelvis engelska, blir livet utanför EURES ger hjälp att söka arbete EURES (European Employment Services) är en europeisk arbetsförmedlingstjänst som finns i varje EU- och EES-land. I Finland har de största arbetskraftsbyråerna en EURES-rådgivare. EURES-nätverket (cirka 800 rådgivare) hjälper arbetssökande att röra sig på den gemensamma arbetsmarknaden genom att informera om arbetstagares rättigheter och skyldigheter, arbets- och levnadsförhållanden i olika länder samt framför allt om lediga jobb. Det är en bra idé att börja planera sin utlandsvistelse tillsammans med en finländsk EURES-rådgivare. Deras kontaktuppgifter finns på arbetsförvaltningens webbplats. Om du stöter på problem utomlands med att söka jobb eller på din arbetsplats, kan du kontakta den lokala EURES-rådgivaren. Alla EURES-rådgivares kontaktuppgifter finns enligt land och ort på EURES-portalen. Den finska arbetsförvaltningens EURES-sidor: EURES-portalen:

23 44 jobbet mycket lättare och mer givande om man behärskar det lokala språket. Det är ytterst sällan som det går att arbeta på engelska i andra än engelskspråkiga länder. Exempelvis i Frankrike eller tyskspråkiga länder räcker det nödvändigtvis inte med att man kan engelska. Ju högre arbetslösheten är i mållandet, desto högre är arbetsgivarnas krav på språkkunskaper och yrkeserfarenhet, eftersom det finns kompetent inhemsk arbetskraft att tillgå. Om det däremot råder brist på arbetskraft i landet, kan arbetsgivarna vara flexiblare i fråga om dessa krav. Det är svårt för under 18-åringar att få en arbetsplats utomlands. Det kan finnas vissa möjligheter till volontärarbete eller arbetspraktik, men i regel kräver arbetsgivarna att de anställda är myndiga på grund av ansvarsfrågor. Det är många saker i samband med att åka utomlands som man måste sköta redan i hemlandet (bl.a. sjukförsäkring och flyttanmälan), för att inte tala om allt som det är bra att veta på förhand om det främmande landet. Bra information om förhållandena i mållandet finns exempelvis i delen Leva och arbeta på EURES-portalen. Hur hitta arbete? Ju mer krävande ett arbete är, desto ovanligare är det att arbetsgivaren anställer någon utan att intervjua sökande på plats. Därför kan det vara svårt att från Finland få anställning utomlands. På finländska arbetsförvaltningens webbplats finns också information om lediga jobb utomlands. Det är bäst att först titta på utländska platser på sidan Lediga jobb. På EURES-portalen finns jobbannonser landsvis. Du kan också lägga in din egen meritförteckning i portalen att läsas av potentiella arbetsgivare. På EURES-portalen finns adresserna till webbplatserna för EU- och EES-ländernas arbetsförvaltningar, så om du har tillräckliga språkkunskaper, kan du kolla lediga jobb direkt på ländernas arbetsförmedlingars hemsidor. Utöver dessa finns det för varje land många andra webbsidor som är nyttiga när man söker arbete, du får adresserna av EURES-rådgivaren. Finländska arbetsförvaltningens jobbsida: > Lediga jobb Arbetsansökan När du börjar söka arbete utomlands, är det bra att allra första ta reda på vilken typ av arbetsansökan fungerar bäst i mållandet och vilka dokument man brukar bifoga till ansökan. Du kan också ansöka om jobb med Europass-dokumenten, som används i alla europeiska länder. Läs mer om Europasset på sidan 31. Beskattning Du betalar alltid skatt på lönen i det land där du arbetar enligt landets lagstiftning. Bara sådana arbetstagare som är anställda av ett finländskt företag med säte i Finland betalar skatt till Finland. På skatteförvaltningens webbplats finns bra anvisningar både för arbetstagare som åker utomlands tillfälligt och för sådana som stannar borta en längre tid. Arbete utomlands fortsätter på sidan 49 Arbetserfarenheten utomlands öppnade dörren till arbetsplatser i Finland Efter att Sini Huupponen fått sin socionomexamen stötte hon på en ond cirkel som tyvärr är välbekant för många: för att få ett jobb måste man ha arbetserfarenhet. Sini hade länge varit intresserad av Irland och gick till EURES-rådgivaren vid arbetskraftsbyrån i Lahtis för att få hjälp. Vi skrev min CV tillsammans och jag fick mycket material om arbetssökning och överhuvudtaget uppmuntran. Hon gav också adresser till webbsidor där det lönar sig att börja arbetssökningen. Sini började arbeta inom teknisk support vid IBM:s callcenter i Dublin i maj Hon anser att arbete vid ett callcenter är en mjuklandning i en främmande kultur, eftersom man ofta jobbar på sitt eget modersmål och med andra utlänningar. Men jag ville genast bo bland irländare, lära känna dem och jobba med dem, berättar Sini. Efter nio månader bytte Sini arbetsplats till ett irländskt skadeinspektionsbolag och senare till UPS callcenter, där kunderna i huvudsak var britter. Sini återvände till Finland i maj Nu är hon anställd som säljassistent vid Itella Ab. När jag hade haft utmanande jobb utomlands började dörrar öppna sig på arbetsmarknaden här hemma, som inte tidigare hade öppnat sig med bara socionompapper. Suvi säger att hon fick en ny attityd till arbete i Irland. Där fick jag slipa mina kundservicefärdigheter till fulländning, likaså lärde jag mig att möta människor. Fortfarande pratar jag med människor när jag väntar på bussen eller står i kö till kassan, och ingen har hittills visat sura miner. Sini Huupponen, 26, säljassistent vid Itella Ab, socionom, har praktiserat i Kroatien och arbetat i Irland. Läs Sinis hela berättelse på maailmalle.net (på finska) 45case

24 Vad får dig att ticka? Gör det här testet om du redan har bestämt dig för att resa ut i världen. Testet är ett lättsamt sätt att fundera på dina olika orsaker och motiv till att åka utomlands. Motiven hänger inte nödvändigtvis ihop med vad du ska göra ute i världen. Du kan ha många motiv samtidigt och de förblir inte de samma, utan de kan ändras flera gånger, när omständigheterna eller förväntningarna förändras. Välj de av följande påståenden som bäst passar in på dig. Jag vill få distans till mitt liv och fundera ute i världen på vad jag ska bli som stor. Jag vill nätverka och skaffa goda kontakter för arbetslivet utomlands. Min kompis är redan ute i världen och jag vill till samma ställe som hon/han. Jag är beredd att ändra mina planer utomlands, till och med snabbt om det behövs, om jag träffar på nya möjligheter eller intressanta människor. På resan hoppas jag att jag möter olika situationer och människor av vilka jag kan lära mig något nytt. Jag sticker till Italien för utmaningen som den där Carlo slängde. Och annars också, visst är det snyggt med lite omväxling. Min viktigaste orsak till att fara till Argentina är det att jag vill ha arbetserfarenhet och tid att fundera över vilket slags arbete som kunde vara min grej. Mest -påståenden: Äventyr och nya perspektiv på livet Du vill ut i världen för att få omväxling i ditt liv, äventyr och nya vänner. Du vill se främmande kulturer och du är öppen för allt nytt. Det vad ska göra ute i världen är inte det viktigaste, utan du är beredd att ta ströjobb om det betyder att du kan stanna utomlands längre. Mest -påståenden: Personlig utveckling Du vill åka utomlands för att få mer livserfarenhet, bli självständig och lära känna dig själv bättre. En orsak kan också vara behov av distans till hemlandet, att ta ett mellan- eller sabbatsår och fundera över dina framtidsplaner. Jag vill få internationell erfarenhet, för den är nyttig med tanke på framtiden och en fördel när man söker jobb. Just nu känns det som om jag skulle trivas bättre någon annanstans än i Finland. Jag tror att jag utomlands kan hitta ett intressantare eller bättre betalt jobb än i Finland. Det spelar inte så stor roll vad jag gör utomlands, bara jag ser och upplever allt möjligt nytt. Jag vill åka utomlands för att bli självständigare och modigare. Jag vill utomlands för att flytande språkkunskaper hjälper mig senare när jag söker jobb. Jag vill främst resa i många olika länder och bekanta mig med olika kulturer. Jag vill sätta mig själv i ett utmanande läge för att testa hur jag klarar mig på egen hand. Utomlands kan jag studera ett ämne som jag inte blir antagen till i Finland. Jag vill resa runt i flera olika länder och jag kan ta ströjobb då och då för att få tillräckligt pengar för att fortsätta min resa. I Finland erbjuds inte alla sådana möjligheter som skulle kunna vara till nytta i min situation. Jag vill utomlands för att få högklassig undervisning inom mitt ämne. Jag siktar på en internationell karriär som marinbiolog. Och Frankrike är ett bra ställe att börja på! Min portugisiska flickvän är absolut den viktigaste orsaken, en annan är arbetssökningen. Dessutom har jag tid att fara i väg nu när jag är arbetslös. Mest -påståenden: Nytta för karriären eller studierna Du reser ut i världen eftersom du där vill lära dig saker som du har nytta av i din karriär eller dina studier. Med hjälp av utlandserfarenheter försöker du få försprång till andra i karriärutvecklingen, eller det krävs överlag internationell erfarenheter inom din bransch. Fundera alltså också på hur du ska motivera nyttan som du fått av dina internationella erfarenheter för dina kommande arbetsgivare. Mest -påståenden: Ute i världen finns det något som inte finns här hemma Du åker utomlands för att du inte får det du vill ha i Finland. Det kan hända att det inte finns rätt slags arbete eller studieplats för dig i Finland. Allt kanske är hur bra som helst i hemlandet, men du känner att du längtar till ett annat land eller en annan kultur. Räkna till slut ihop hur många påståenden du har från de olika grupperna

25 Kom-ihåg inför resan Översättningar av arbetsintyg och studiebetyg Utlandsstudiestöd Arbetslöshetsersättning utomlands Tänk också på det här när du planerar Beskattning din resa: Visum, arbetstillstånd, uppehållstillstånd Kontakter Socialskydd och hälsovård Har du redan kontakter i värdlandet? Hur kan Europeiskt sjukvårdskort dina kontakter hjälpa dig att genomföra dina Försäkringar planer? Tala om för din bekanta vart du är på Vaccinationer väg och fråga om de känner någon som är hemma från värdlandet eller som har bott där, Boende som kunde ge dig tips. Kontakterna kan vara Pass/identitetsbevis till hjälp i att reda ut många praktiska saker Adressändring och i din anpassning till den nya miljön. Boende Vilka bostadsalternativ finns på det område dit du ska resa? Tänker du bo i studentboende eller söka bostad på fria marknaden? Söker du Fritid bostad redan från Finland eller först på ort och Vad brukar du göra på din fritid? Anpassningen går lättare om du kan fortsätta med dina ställe? Var ska du bo tills du hittar en bostad? Ta reda på vad boendet kostar i värdlandet. intressen också utomlands. Ta reda på om du kan göra det på den ort dit du ska. På din nya Budget bostadsort kan det också finnas helt andra Hur mycket pengar kommer du att behöva möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyer. per månad? Utöver boendekostnaderna ska Vilka saker kunde du tänka dig att pröva på du beakta åtminstone utgifter för lokaltrafik, i värdlandet? mat, nöjen och resor inom landet, för du kommer knappast att sitta hemma hela tiden. Ju längre du stannar i landet, desto troligare är Om du ska arbeta utomlands, se > det att du också råkar ut för andra överraskande utgifter. för den som flyttar till ett annat land Arbetssökande > Jobba utomlands > Minneslista Om du ska studera eller praktisera utomlands, se > Kom ihåg-lista Socialskyddsavgifter I och med arbete i ett annat land övergår du i regel till socialskyddet i det landet. Du får samma sociala förmåner som landets egna medborgare. Det är bäst att kontakta FPA i frågor om socialskyddet innan man reser iväg. Arbetslöshetsersättning Det går att flytta sin arbetslöshetsersättning från Finland till ett annat EU/EES-land för arbetssökning i högst tre månader. Det här förutsätter att man har varit arbetslös arbetssökande i Finland i minst fyra veckor före avresan. Av särskilda skäl (t.ex. avtalad arbetsintervju) kan den här arbetslöshetstiden på fyra veckor förkortas. Dessutom ska arbetslöshetsersättningen som man får vara antingen inkomstrelaterad från arbetslöshetskassa eller FPA:s grunddagpenning. FPA:s arbetsmarknadsstöd kan inte flyttas utomlands. Sommar- och säsongjobb Det finns sommarjobb utomlands i synnerhet inom turismbranschen (t.ex. i nöjesparker, hotell och restauranger). I vissa fall börjar ansökningstiden redan i november och slutar i januari, så det lönar sig att vara ute i god tid. Arbetskraftsbyråerna i Finland samarbetar med arbetsförvaltningen i andra länder och ordnar årligen sommarjobb för finländska ungdomar i Europa. Anställningsintervjuerna kan i så fall ibland göras i Finland. Information om dessa arbetsplatser finns under Ajankohtaista på arbetsförvaltningens EURES-sidor. Organisationer som förmedlar jobb Förutom arbetsförvaltningen förmedlar också olika organisationer och privata arbetsförmedlingar jobb utomlands. Däremot förmedlar ländernas ambassader inte arbete. Pohjola-Nordens program Nordjobb är en bra möjlighet för att skaffa sommarjobb i ett annat nordiskt land eller på Åland. Allians ungdomsutbyte förmedlar jobb bland annat på barnläger, hotell eller som au pair. Allians erbjuder också arbets- och språkkurspaket. När man söker jobb på internet ska man absolut kontrollera att arbetsförmedlaren är pålitlig. De får aldrig ta betalt av arbetstagaren för arbetsförmedlingen. Programavgiften som olika organisationer tar innehåller bland annat utgifter för fritidsprogram eller visumansökan, men inte heller de får fakturera bara för att förmedla ett jobb. Nordjobb: Allians ungdomsutbyte: Uppgifter om flera organisationer som förmedlar jobb finns på: > Arbetssökande > Jobba utomlands 48 49

26 ABC för arbete utomlands Börja förberedelserna för att åka på jobb utomlands med att fundera på orsakerna till att du vill fara iväg, och undersök hur realistiska möjligheter du har att hitta arbete: Vill du i första hand förbättra dina språkkunskaper, komma framåt inom din bransch, överhuvudtaget få arbete och arbetserfarenhet eller längtar du bara efter äventyr? För vilka olika länder räcker dina språkkunskaper? Vill du till ett visst land och räcker dina språkkunskaper där? Hur länge är du beredd att stanna utomlands? Och vad händer om du inte genast hittar jobb? Vill du ordna en säker arbetsplats utomlands redan innan du åker från Finland eller kan du tänka dig att resa iväg utan att du vet säkert om du har ett jobb? Före återkomsten till Finland Innan du kommer tillbaka till Finland ska du be din arbetsgivare om ett arbetsintyg där det också framgår varför anställningsförhållandet upphört. Du behöver ett skriftligt intyg över orsaken, ifall du blir arbetslös i Finland. Spara också alla löneintyg. Be också att få blankett E301 med anteckning om arbetsperioderna. Blanketten fås i olika länder av olika myndigheter, oftast från den lokala arbetsförmedlingen. EURES-rådgivarna kan tala om var man får blanketten. När du återvänt till Finland behöver du den här blanketten för FPA. Om du är intresserad av ett visst land, ta reda på: Vilket är sysselsättningsläget i landet och inom vilka branscher kan du med din bakgrund hitta jobb? Hur ska du hitta ett jobb? Var och till vilket pris hittar du en tillfällig bostad om du behöver en innan du hittar jobb? Hur får du pengarna att räcka fram till den första lönedagen? 50 51

27 Återkomsten till Finland Forskarens fakta: Vad fick du ut av tiden utomlands? När man ber studerande eller praktikanter som återvänt till Finland berätta om sin tid utomlands, är vanliga ord i svaret: underbart, härligt, lärorikt och erfarenhet. I orden kristalliseras en av den viktigaste nyttan med utlandsvistelsen: det är en betydande personlig lärandeprocess för många unga. Den sätter sina spår och förändrar människan. Vad är det egentligen som händer i ett främmande land? Den personliga tillväxten som sker utomlands har beskrivits med begreppet empowerment, som betyder ungefär att man får en större inre styrka. Det väsentliga i erfarenheten är att man kommer bort från det välbekanta. Den som åker utomlands måste leva och bo i en miljö vars oskrivna regler man inte känner och på ett främmande språk som man inte helt behärskar. Det uppstår missförstånd och livet är svårt och stressande. Men när man löst de jobbiga situationer, följer en känsla av att ha lyckats och blivit starkare: en känsla av att man har fått större handlingsmöjligheter. Det är alltså ingen överraskning att många studerande berättar att tiden utomlands har gett dem bättre självförtroende. Studenterna säger att de utomlands har fått nya perspektiv på sina studier, lärt sig nya studiemetoder och att studiemotivationen har ökat. Vissa har till och med upplevt att de under utbytestiden insett vad de vill specialisera sig på. Ilmari Året i Italien gick som smort snabbt mot slutet, men början var nog ganska så kaotisk. Jag fattade ingenting av vad folk sa och annars också kändes allt ganska störande, folk var så livliga och man måste ibland vänta på allt längre än vad man var van vid. Dagarna gick med att fixa idrottstävlingar och motionsjippon och träna juniorer, vilket ändå var bekant don för mig. Till all tur gick jobbet på engelska, resten klarade jag på nåt sätt med teckenspråk. Jag gick också en kurs i italienska och nu talar jag det så pass bra att jag klarar mig om någon frågar om vägen och på restaurang. Man måste våga prata på, ingen skrattar åt små tabbar. Människor är likadana överallt. Carlo hade rätt i att det hjälper att byta miljö om man vill ta reda på vad man vill göra, på nåt sätt ser man saker och ting med nya ögon. Jag fattade att sport är min grej, därför har jag redan lämnat in pappren för att försöka få grundexamen som idrottsinstruktör. En cool erfarenhet som jag rekommenderar åt alla. Men det lönar sig att vara beredd på att det inte alltid är så lätt, ibland kan man till och med få lessamt efter mamma men det gör bara att man växer. Man ska bara lita på sig själv. Jag är beredd att fara iväg på nytt, till exempel på utbyte via skolan. Kanske till Italien eller nån annanstans, man får se

28 Lätt att återvända? De flesta av oss återvänder förr eller senare hem från utlandet, fast det också finns många som stannar kvar. I något skede av tiden utomlands börjar man inse att snart är det dags att resa hem igen. De första reaktionerna är ofta motstridiga: å enda sidan kanske man vill stanna på den nya platsen som man har lärt sig gilla, å andra sidan är det skönt att återvända hem till välbekanta människor. Hemkomsten är inte alltid den glada erfarenhet som man hade väntat sig. Den så kallade returchocken kan komma som en total överraskning. Man kan inte förutse den alls, eftersom man kommer tillbaka till bekanta miljöer och nära människor. Vad är det som är så svårt med återkomsten? Utomlands upplever man mycket nytt och underbart. Man vill dela med sig att det man upplevt till sina nära och kära, men ofta orkar de inte lyssna, eller kan helt enkelt inte förstå allting. Och det är inte lätta att beskriva sina erfarenheter så att den egna djupgående upplevelsen verkligen förmedlas till dem som inte har varit i samma situation. De därhemma har inte heller kunnat vänta sig att den som återvänder har förändrats. Och man förändras vanligen ute i världen. Man lär sig att se på och hantera saker och ting ur ett nytt perspektiv. Man får en ny syn också på saker här hemma och vill uttrycka sin åsikt om dem. De här nya åsikterna ses kanske inte med så blida ögon och folk tycker lätt att den som återvänt är en snobb. Han kan ju fara tillbaka dit som han kommit ifrån, om allt nu är så mycket bättre där! Tips för att göra återkomsten lättare: Förbered dig på att det kan bli svårt. Ta ordentlig farväl av vänner och bekanta, slink inte bara iväg. Dämpa din största iver att prata om dina utlandserfarenheter; tänk på vad du berättar, åt vem och hur ingående trötta inte ut dina närmaste. Ge utlopp för dina känslor kring återkomsten med andra som är i samma situation. Håll kontakt med människor och saker som du lärde känna utomlands. Ge dig själv tid att återanpassa dig till den bekanta miljön och andra tid att vänja sig vid ditt nya jag som förändrats ute i världen. Håll kontakt med hemlandet. Återkomsten kan bli lättare om du under tiden utomlands behåller banden till hemlandet och dina vänner där. Skriv om din erfarenheter. För att bearbeta det du upplevt utomlands kan du skriva dagbok eller blogga för dina kompisar eller skriva en tidningsartikel till glädje också för andra. Sofia Praktiken i Buenos Aires vidgade mina vyer, och hjälpte mig också att lösa konflikterna som hade malt på i mina tankar. Jag såg helt enkelt saker och ting i ett större perspektiv. Mitt kommersiella spöke sjönk ihop när jag insåg att internationell handel är interkulturell kommunikation och utbyte på samma sätt som all annan växelverkan över nationella gränser. Det var en stor lättnad när jag fattade att jag hade hittat just det som jag letat efter. Praktiken gav också ny fart åt mitt slutarbete jag får mina tradenompapper den här månaden. Jag har redan ansökt till samma ställe som konsult vid Finpro, för arbete inom exportens främjande ger mig möjlighet att utnyttja mitt kommersiella kunnande, mina språkkunskaper och min kulturkännedom på ett bredare sätt än de flesta andra uppgifter

29 Kaisla Sommaren med mycket jobb på Disneyland i Paris är över och jag har just börjat studera vid universitetet i Brest. Jag njuter totalt av att vara här, för studiekompisarna är verkligt trevliga och miljön är full av allt möjligt kul. Några intressanta kandidater till pojkvänner har också dykt upp, men det blir helt enkelt inte tid över för att sällskapa. Studierna tar nästan all tid och energi, och ordboken håller på att slitas sönder på föreläsningarna! Att finansiera studierna här är inte desto märkligare än i Finland, jag får FPA:s studiestöd med bostadstillägg också hit. Jag har skaffat lite extra inkomster med att hålla aerobic-timmar, men var ändå tvungen att ta studielån. Man får vara noga med hur man använder pengarna, så jag kan inte ens drömma om att shoppa. I sommar ska jag försöka få jobb på något café här i stan. Jag kan specialisera mig på marinbiologi först om ett par år när jag kommer opp till magisternivån i studierna. Mitt intresse för biologi är ändå så pass stort att jag redan nu för mig själv har planerat forskarstudier. Det skulle vara fascinerande att forska i Östersjön, men Sydamerika, Kalifornien och Australien bjuder förstås på klarare vatten och färggrannare vattendjur. Marko Till att börja med sattes jag på skolbänken, på en språkkurs för att plugga grunderna i portugisiska tre kvällar i veckan. Den andra veckan fick jag jobb som druvplockare på en vingård. I och med jobbet utomhus steg min kondis med fart och ingen onödig stress tyngde mig. På fritiden skrev jag arbetsansökningar, på dagarna knegade jag bland vinrankorna och på kvällarna satt jag på språkkursen, som också den snart började bära frukt. Det var faktiskt fredagen den 13:e när Sandra kom med sina nyheter, ödet kan kanske läsa kalendern. Hon hade haft tid att tänka över vad hon ville ha ut av sitt liv, och jag var inte längre en del av hennes planer. Brytningen drabbade mig verkligt hårt, för vi hade det bra tyckte jag. Tyckte jag, ja. Sök nu sen jobb och släpa på druvor, när du känner dig som en urvriden trasa. I början av den tredje månaden blev jag kalllad till intervju på en ganska stor vingård som behövde en marknadsförare för Nordeuropa. Min handelsutbildning, vinkännedom, mina kunskaper i finska, svenska och engelska plus grunderna i portugisiska var lika med ett jobb för mig med Lissabon som högkvarter och presentationsresor vid behov. Solen sken igen och jag kände att livet är där som jag är. När man har återvänt en gång, vågar man ge sig iväg igen Tiina Piipponen kom tillbaka till Finland efter tre års studier i England. Efter återkomsten började hon genast studera internationell politik vid Tammerfors universitet. Hon tror att det var lättare att slå sig ner i Tammerfors än vad det skulle ha varit i hennes hemstad Helsingfors: Jag fick definiera mig själv på nytt i en finsk kontext, i lugn och ro. Jag ändrades i England och det hade varit så jobbigt om någon hade försökt pressa in mig i samma form som jag hade definierats i förut. Men också det är en bra erfarenhet att gå igenom, och inte så att man sticker utomlands på nytt genast när det börjar kännas svårt. Tiina tror också att det är lättare att åka utomlands igen, när man en gång har varit borta länge och sedan lyckats återanpassa sig hemma. Då vet man, att man alltid kan komma tillbaka och tanken på att återvända till hemlandet känns inte nödvändigtvis så skrämmande. Tiina Piipponen, 32, koordinator för internationella ärenden vid yrkeshögskolan Metropolia, har avlagt kandidatexamen i internationella relationer vid universitetet i Keele i England och magisterexamen i internationell politik vid Tammerfors universitet. Studerar inom magisterprogrammet i interkulturell växelverkan vid Helsingfors universitet. Läs om Tiinas erfarenheter av att studera i England på sidan 25. Läs Tiinas hela berättelse på maailmalle.net (på finska) case 56 57

30 Resedagbok Du kan fylla i resedagboken när du har återvänt till Finland från utlandet. Du kan använda resedagboken för att analysera dina egna erfarenheter också i fall du tänker stanna ute i världen en längre tid. Resedagboken är också ett bra sätt att reflektera över tidigare utlandserfarenheter, fast du inte skulle ha gjort de övriga uppgifterna i guiden. Jag känner att jag har förändrats i Frankrike på så sätt, att jag har blivit självständigare och modigare. Komplettera meningarna! Resans syfte var Om jag hade bott i Finland samma tid, skulle jag säkert inte ha lärt mig När jag reste iväg, väntade jag mig inte att utomlands möta Med mig från världen har jag Jag har fått Jag har lärt mig om min attityd i förändringslägen Jag känner att jag har förändrats på så sätt att Om jag reste utomlands igen, skulle jag göra följande på ett annat sätt I det land där jag bodde gillade jag speciellt Åt andra som ska resa iväg skulle jag ge rådet Jag gillade inte När jag berättar om mina erfarenheter för kompisarna, tänker jag speciellt på Hemifrån längtade jag efter För kommande arbetsgivare vill jag tala om att jag har lärt mig speciellt De här fördomarna visade sig vara falska Mitt förhållande till hemlandet är En utsikt som jag kommer ihåg Från världen saknar jag Mitt svagaste ögonblick var Min svagaste stund var när min flickvän gjorde slut. Men jag fortsatte segt livet i Portugal, och jag är verkligt nöjd med mitt beslut. Mitt följande mål i världen är Fundera på positiva saker som du har upplevt eller lärt dig. Kan du ta med dig något av dem till ditt liv i hemlandet eller utnyttja dem på något sätt i Finland? Fundera på negativa saker som du upplevt. Hade du någon nytta av att gå igenom dem? Om du tidigare gjorde Moln-uppgiften i delen Nytt språk nya tankar?, kan du gå tillbaka och kolla om du då förutsåg rätt områden i ditt liv som skulle förändras

31 Vilken typ av internationella erfarenheter vill du ha? Det är en stor förändring att plötsligt vara mitt i ett främmande språk och en annorlunda kultur. Samtidigt är det en unik möjlighet. Uppgifterna i den här guiden hjälper dig att fundera över vad just du är intresserad av. Vilka förutsättningar har du att ge dig ut i världen? Tiden utomlands är för många en period av personligt lärande. I guiden kan du också läsa andras berättelser om vad erfarenheterna ute i världen har gett dem. Med hjälp av den här guiden kan ungdomar söka sin egen väg ut i världen. Den är också ett redskap för handledare som berättar om studier, praktik och arbete utomlands. Guiden har finansierats av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete, arbets- och näringsministeriet och Europeiska kommissionens program Livslångt lärande. Kommissionen ansvarar inte för publikationens innehåll.