Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116

Transkript

1 Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116 Timrå socken, Timrå kommun Rapportnummer 2010:13 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Objekt 3 Kort historik 3 Kulturhistoriska värden 4 Objektbeskrivning 5 Miljö Timrå stationshus Källor 13 Bilagor!. Fotobilaga. 2.Plankarta över stationsområdet (Bygg-/Miljöavd. Timrå kommun). 3. Ritningar för ombyggnader av personalrum, expedition och väntsal, Bantekniska byrån

3 3 Inledning Stationshuset har under de senaste åren lidit av bristfälligt underhåll. Fastighetsägaren Trafikverket anser sig inte kunna finansiera underhållet på grund av uppvärmningskostnaden och bristande dränering, som gör att källaren tidvis översvämmas. Murberget Länsmuseet Västernorrland har fått uppdrag av fastighetsägaren att göra en dokumentation av stationshuset. Objekt Timrå stationshus, Timrå Vivsta 1: 116, Timrå socken, Timrå kommun. Fastighetsägare: Trafikverket. Kort historik Timrå station med stationshus, uthus och godsmagasin anlades Järnvägssträckningen tillhörde tidigare den privatägda Ostkustbanan mellan Härnösand och Sundsvall, som öppnades 1925 och invigdes 1927 när banan fram till Gävle stod färdig. Omkring 1930 utökades bangården och lastkajen fördubblades. Banan förstatligades 1932 och elektrifierades Bandelen mellan Sundsvall och Långsele heter idag Ådalsbanan. Fram till idag har tågtrafiken utökats betydligt med ombyggd perrong och järnvägsanläggning. Uthus och godsmagasin har försvunnit, uthuset fanns enligt ett fotografi kvar Godsmagasinet revs Stationshuset har idag ingen järnvägsverksamhet. Den siste tågklareraren som arbetade i Timrå stationshus var Bengt Lordell. Han sålde även biljetter och såg till väntsalen. Bengt slutade i Timrå 1998 då väntsalen stängdes.1930 inreddes en lägenhet på övervåningen för dåvarande stins. Övervåningen fungerade som bostad till omkring 1960 eller tidigt 1970 tal. I dag hyrs övre planet av Centerpartiet i Timrå. Ombyggnader och förändringar 1929 gjordes omdrevning (isolering?) och ommålning av golv, väggar och tak i kök och expedition inreddes en bostadslägenhet på övre botten dvs. en trappa upp gjordes omdrevning (isolering?) av ytterväggar samt ommålning av stationshus och uthus läggs plattor (lerklinker) på väntsalens golv. 3

4 sker utvändig målning av godsmagasinet tillkommer tvättstuga (senare duschrum) i källaren sker utvändig målning av stationshus och uthus görs fullständig modernisering av stationshuset sker utvändig målning. Omkr /64 görs ombyggnader av personalrum, expedition och väntsal görs fullständig reparation av expeditionens lokaler. 2008/09 revs godsmagasinet för att ge plats för en sidoplattform med bussangöring och hållplats. Kulturhistoriska värden Stationsmiljön är omnämnd som bevarandeobjekt i kommunens Översiktsplan från I kommunens kulturmiljöprogram från 1995 anses stationsbebyggelsen, som då även omfattade uthus och godsmagasin, utgöra ett stort samhällshistoriskt värde (Att bygga vidare, Timrå kommun, 1995) och bedöms enligt programmet som bebyggelsemiljö enligt PBL kap. 3:12 dvs. särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt och dess karaktär får inte förvanskas och bör tas med i en detaljplan (bindande reglering vid ev. bygglovsprövning). Nordost om stationsområdet ligger Vivstavarvs äldre brukssamhälle, klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Fram till idag har stationsområdet starkt förändrats genom utökad tågtrafik och inga järnvägsbyggnader som tillhörde den äldre järnvägsmiljön återstår uthus och godsmagasin har försvunnit. Godsmagasinet revs 2008 enligt nu gällande detaljplan för området ( ) och inlösen planeras för omkringliggande bostadshus pga. nya ombyggnader och trafikbuller. Stationshuset hotas av planerad höjning av marknivån som får byggnadens att hamna ännu lägre i förhållande till omkringliggande järnvägsmiljö. Enligt detaljplanen skall stationsbyggnaden bevaras för att utgöra komplement till hållplats och järnvägstrafik, vilket ur kulturhistorisk synpunkt vore det bästa. Stationsbyggnaden utgör det sista historiska dokument som kan vittna om den äldre järnvägsmiljön idag då övriga järnvägsbyggnader är borta. Det kulturhistoriska värdet har tyvärr minskat då den sammanhållna järnvägsmiljön har splittrats genom rivning av tillhörande byggnader och genom bristande underhåll. Stationshuset är i stort behov av ommålning och dräneringsåtgärder. Godsmagasinet fotodokumenterades 2008 av Vägverket, Kenth Johansson. 4

5 5 Objektbeskrivning MILJÖ Timrå stationshus är beläget nedanför Timrå centrum närmare vattnet, omkringliggande bebyggelse är blandad. Det rivna godsmagasinet hade rektangulär plan, sadeltak med 2- kupigt lertegel och stod söder om stationshuset och delvis på nuvarande banvall. Huset hade resvirkesstomme klädd med stående gulmålad locklistpanel, starkt utskjutande takfot och 6-rutors 1920-talsfönster (se fotobilaga). Den rivna uthusbyggnaden följde delvis efter typritning E 25398B Uthusbyggnad för station av arkitekten Kark Güettler 1914, hade ljusmålad stående panel och tegeltäckt sadeltak enligt foto Idag står två rektangulära gulfärgade teknikhus norr om stationshuset, byggda av troligen prefabricerade betongelement med sadeltak av tegelimiterande plåt. Husens funktion är att inrymma den omfattande tekniska apparatur som tidigare kunde förvaras i stationshuset. TIMRÅ STATIONSHUS Exteriör Stationshuset byggt 1925 enligt Länsmuseets Järnvägsinventering i 1,5 våning med gulmålad stående locklist på spontade bottenbräder och resvirkesstomme. Taket är brutet och avtäckt med tvåkupigt lertegel. Byggnaden ligger lågt i förhållande till nuvarande ombyggda perrong och järnvägsmiljö. Östra fasaden mot bangården är symmetrisk med centralt placerad port och T-postfönster i bottenvåningen medan västra fasaden har en sidoplacerad förstukvist och balkong på övre våningen. Fönstren är från olika tidsepoker, äldre T-posttyp i bottenvåningarna vanliga kring förra sekelskiftet medan övre våningsplanet har funkisfönster med mittpost, 3-delat eller perspektivfönster. Byggnaden målades från början med oljefärg, en guldockra kulör är synlig på bottenbräda. Nybyggnadsritningar har enligt fastighetsägaren ej upphittats men sannolikt är byggnaden uppförd efter en typritning av arkitekten Kark Güettler Liknande stationshus uppfördes i Hussjöby, Söråker och Njurunda stationshus byggda 1925 utom Njurunda (b. 1933). Ritningen för Timrå stationshus har nr. E 25398B enligt Statens Järnvägar förteckningar (Länsmuseets Järnvägsinventering 1978). Vid tiden för nybyggnaden var Ostkustbanan privatägt och upphandlade entreprenaden med byggmästaren Karl Karlsson i Svanö. Stationshusen för Hernösand Sollefteå Jernvägsaktiebolag ritades av stadsarkitekten i Härnösand, Albert Thurdin. Annars har Järnvägsstyrelsens egna arkitekter genom tiderna satt sin prägel på SJ:s bebyggelse. Arkitekten och militären A.W. Edelsvärd uppehöll tjänsten under förtio år från 1855 och efterträddes av Folke Zettervall som hade denna post

6 6 Byggnaden har vissa likheter med en traditionell korsbyggnad medan det breda skärmtaket över entrén mot bangården skvallrar om att byggnaden är ett stationshus. Vissa detaljer skiljer sig från nybyggnadsritningen, dels har huset delvis moderna fönster idag, dels uteslöts ritningens tättspröjsade fönster från 1914, troligtvis för att de upplevdes omoderna 1925, dels är planlösningen något annorlunda och det är osäkert om stationshuset någonsin byggdes med två portar som på ritningen. Skärmtaket för resande på perrongsidan finns inte heller på ritningen. 6

7 7 Interiör Bottenvåning Förhall Ingång från östra entrén. Väggar med karosseripanel, rödbrun lerklinker på golvet. Fönster rakt fram mot biljettexpedition med mönsterpressat glas. Fd väntsal I husets norra ände, fönster mot norr och öster. Rummets planform är femkantig med avskuret hörn i NV. Väggar klädda med karosseripanel, rödbrun lerklinker på golvet, innertak med vitmålat skivmaterial. Drickfontän och vägghängda brunmålade äldre gjutjärnsradiatorer. Dörrar mot wc och städskrubb på västra väggen. Dörr mellan förhall och väntsal är borttagen (finns på foto från 1978, Järnvägsinventering). Väggfasta bänkar fanns fortfarande i väntrummet 1978, spår efter dessa synliga på panelen. Kulturhistoriskt intressanta delar: Golvet från 1930-talet, 1960-talets årsringar i väntsalen, bred karosseripanel (tidstypiskt 1950-tal, användes för att kunna täcka böjda former) drickfontän, biljettlucka och hylla för tågtidstabeller, radiatorer (se bilaga ritningar). 7

8 8 Wc, städskrubb Dörrar från väntsal. Wc från 1980/90-tal, vita halvkaklade väggar, lerklinkergolv. Städskrubb med 1950/60-talsdörr och äldre vitbeige lerklinkergolv. Biljettexpedition/stinsexpedition I husets södra ände, med ingång från förhall och dörr till resgodsexp. Inredning från omkr tal och senare. Väggar med gråvitmålad väv, innertak med vitmålat skivmaterial. Ljusbeige linoleum eller vinylmatta på golvet, låga moderna vitmålade fotsocklar, snickerier och foder målade med vit oljealkyd. Väggar borttagna mellan förhall och expedition samt mellan stinsexpedition och biljettexpedition. Kulturhistoriskt intressanta delar: Biljettlucka. (Fönster mot förhall tidigare resgodsinlämning?) Godsexpedition I husets södra ände på västra sidan, ytterport och fönster mot söder, dörrar mot biljett/stinsexp. och personalkök. Inredning från omkr tal. Väggar med gråvitmålad väv, innertak med vitmålat skivmaterial. Ljusbeige linoleum eller vinylmatta på golvet, låga moderna vitmålade fotsocklar, snickerier och foder målade med vit oljealkyd. Ventilationssystem från 2000-talet. Kulturhistoriskt intressanta delar: Skåpinredning av tunn lackad plywood med delar av äldre el-installation, exempelvis bangårdsbelysning. 8

9 9 Personalkök I husets norra ände på västra sidan med fönster mot väster. Köksinredning i vit laminat från övervägande tal. Väggar med gråvitmålad väv, tak med vitmålat skivmaterial. Ljusbeige linoleum eller vinylmatta på golvet, låga moderna vitmålade fotsocklar, snickerier och foder målade med vit oljealkyd. På norra väggen dörrar mot förhall och wc. Denna förhall leder till västra förstukvisten och till källaren. Förhall Ingång från personalkök. Väggar av vitt strukturmålat skivmaterial, golv med kork o plast, tak av vitmålat skivmaterial. Dörr till västra entréhallen och till källare. Wc Ingång från personalkök. Väggar och tak av vitmålat skivmaterial, kakel bakom tvättställ, golv med ljusbeige lerklinker. 9

10 10 Våning 1 trappa Övre trapphallen Trapphus, övre trapphall Väggar med skivmaterial med rosa strukturmålning, golv och trappa med kork o plast, vitmålade skivor i taket. Övre trapphallen har spegeldörr mot tamburen rakt fram och inbyggda skåp mot snedtaket, dörr in till kök. Alkov/arbetsrum Väggar av vitmålat skivmaterial, golv med med kork o plast, brutet vitmålat tak. Kök Väggar med skivmaterial med ljusgul strukturmålning, golv och trappa med kork o plast, vitmålade skivor i taket. Spis av fabrikat Elektro Helios talets släta köksskåp av målad träfiber på regelram med överfalsluckor, bänkskiva med perstorp infattad i trälist börjar bli ovanliga. 10

11 11 Vardagsrum (idag föreningslokal) Väggar med skivmaterial med rosa strukturmålning, golv med parkettimiterande plastmatta, brutet vitmålat tak. Äldre profilerade dörrfoder och spegeldörrar. Stolar som kan ha tillhört den äldre inredningen i väntrum? Liten dörr leder till en skrubb. Källarvåning Källarvåning i gjuten cement. Trapphus Spiraltrappa med plast eller linoleumklädda plansteg, vagnstycken klädda med vitmålad stående dubbel fasspontpanel/vitmålad betong. Öppen förhall Vitmålade cementputsade betongväggar,vitmålat panelklätt tak, betonggolv ytbehandlat med flingmålning i blått. Pannrum Tak och golv av omålad betong, vitputsade och kvastade väggar. Kulturhistoriskt intressanta delar: Äldre putsteknik vanlig på 1950/60-talet utfördes hantverksmässigt, en teknik som börjar bli bortglömd idag. 11

12 12 Apparatrum Vitmålade cementputsade betongväggar, vitmålat panelklätt tak, omålat betonggolv. Fd tvättrum, senare duschrum Delvis vitmålade cementputsade betongväggar med stora skador, betonggolv ytbehandlat med flingmålning i blått, putsat strukturmålat tak. Kulturhistoriskt intressanta delar: Äldre apparatur för el-kopplingar. Vissa kablar kunde styra tågen från långa avstånd. Idag installeras teknisk apparatur i särskilda hus. 12

13 13 Källor Att bygga vidare, Timrå kommun, 1995 Detaljplan för Timrå kommun samt planens MKB, Plan- och Miljökontoret, Timrå. Arkiv Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Riksarkivet. 13

14 14 Fotobilaga EXTERIÖR Fasad mot öster. 14

15 15 Port mot perrong, till väntsal / stinsexp. 15

16 16 Kapitäl på dörromfattningens pilaster. 16

17 17 Tröskel ö porten. Färgskada ö fasaden. 17

18 18 Vevapparat användes för att leda tågen att växla spår. Östra fasadens norra del. Fasad mot söder 18

19 19 Färgskador, SO resp. SV knutlådan. Port mot fd. resgodsrum mot söder. 19

20 20 Vindskivor takfall mot väster, södra gavelfasaden. 20

21 21 Fasad mot väster 21

22 22 Färgskador och mögel, förstukvist mot väster. 22

23 23 Detalj, dörrfoder, innertak på förstukvist, mögel. Lerklinker, förstukvist. 23

24 24 Källartrappa mot väster. 24

25 25 Källardörr, trycke och panel. 25

26 26 Fasad mot norr. Stationshusets läge i förhållande till omgivande miljö. 26

27 27 INTERIÖR BOTTENVÅNING Förhall Östra entréns förhall Golv förhall 27

28 28 Fd väntsal Rumssamband från väntsal mot östra entrén Väntsal södra väggen mot biljettluckan och västra väggen med hylla 28

29 29 Västra väggen, hylla för tidtabeller, dörr mot städskrubb 29

30 30 Hylla för tidtabeller med löstagbart glas Hylla för tidtabeller, ovansida under glas Hylla för tidtabeller, undersida 30

31 31 Dörrar mot städskrubb, mot wc th Dryckesfontän, V väggen 31

32 32 Interiör städskrubb Wc 32

33 33 Märken efter väggfasta bänkar på östra ytterväggen Stinsexpedition Från biljettlucka, fd stinsexp. mot väntrum 33

34 34 Stinsexpedition, dörr mot resgodsrum. Borttagen vägg mot biljettexp. 34

35 35 Fd resgodsexpedition Resgods mot södra ytterdörren Rumssamband från resgodsexp. mot stinsexp. sentida ventilation 35

36 36 N väggen V väggen 36

37 37 Skåp med äldre el-installation 37

38 38 Personalkök Kökets norrvägg rakt fram med dörrar mot förhall V entré/källare samt wc th 38

39 39 Förhall, wc Källardörr i förhall Dörr mot V entrén INTERIÖR VÅN. 1 TRAPPA Trapphus Övre trapphallen 39

40 40 Kök 40

41 41 Alkov/arbetsrum 41

42 42 Vardagsrum / föreningslokal 42

43 43 43

44 44 Från vardagsrum mot tambur och trapphus. 44

45 45 KÄLLARE Källartrappa Källarvåning Öppen hall nedanför källartrappa. Apparatrum rakt fram. Spår efter översvämmat golv. 45

46 46 Pannrum. 46

47 47 Fd oljepanna märket Parca med el-patron. T h gamla oljepannan. Putsad och kvastad betongvägg, pannrum. 47

48 48 Apparatrum 48

49 49 Fd Tvättstuga senare duschrum 49

50 50 ÖVERSIKT De två teknikhusen norr om stationshuset och bangården. 50

51 51 Godsmagasin som revs Foto mot norr. Foto Trafikverket, Kenth Johansson. 51