Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Nilsson

Transkript

1 Handläggare Ärendebeteckning Mikael Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Österhultsmåla 2:5 Sökande: Nybrogrus AB Ärende: TILLSTÅNDSANSÖKAN, Grustäkt på Österhultsmåla 2:5 Förslag till beslut Om tillstånd ges bör länsstyrelsen beakta frågor gällande: - krav på att utbrutet material inte ska gå till användningsområden där SGU bedömer att ersättningsmaterial finns (SGU rapport 2015:35). - kortare tillståndstid och lägre totalvolym material än vad bolaget yrkat på. Detta för att driva på frågan om ersättningsmaterial och inte medge längre tillståndstid än vad som kan anses rimligt för utvärdering av de tester på betong från alternativa material som pågår. Bakgrund Det kan konstateras att utfasningen av naturgrus går långsammare än vad som är önskvärt. Det beror på att material med naturgrusets egenskaper fortfarande efterfrågas i flera användningsområden samtidigt som den tekniska utvecklingen för att producera konstgjort naturgrus inte går tillräckligt fort. Den skatt på naturgrus som finns sedan flera år tycks inte påverkat utvecklingen i någon större utsträckning. Miljöbalken skärptes upp för några år sedan då skrivningen kring grustäkter ändrades till att lyda (sammanfattningsvis): Naturgrustäkt får inte beviljas om det är 1) tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material 2) grusförekomsten är betydelsefull för nutida eller framtida dricksvattenförsörjning. Nationellt sett har uttaget av naturgrus minskat kraftigt sedan 90-talet men de Miljöenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 2 (5) senaste åren har denna trend stannat av nästan helt. I Kalmar län bröts år 2014 ut ton naturgrus och jämfört med 2013 är förändringen försumbar. Inom ca 40 km från Kalmar tätort finns i dagsläget två täkter med tillstånd till naturgrusbrytning; Källebäck (AB Nybrogrus) i Nybro kommun och Tokebo (Skanska) i Kalmar kommun. Det bör i sammanhanget nämnas att Kalmar län är en nettoexportör av naturgrus eftersom omgivande län har sämre fyndigheter. Branschen har länge pratat om att tekniken för att ersätta naturgruset, med framförallt krossberg, är på intågande men de sista stegen tycks vara svåra att ta. Det är ett faktum att naturgrus genom sin uppkomst i isälvarna efter inlandsisens avsmältning är ett mycket lämpligt material för betongtillverkning. Krossberg måste processas på flera sätt så att den eftertraktade kornformen (rundad) och styrkan (bortnötandet av svaga partiklar) uppnås. Detta är något som isälvarna redan åstadkommit på naturlig väg. Sökanden redovisar en kombination av krossat berg och tvättad morän som det för närvarande mest intressanta ersättningsmaterialet för naturgrus. Det framgår att sådant material på försök har använts i betongproduktion som nu genomgår tester och där de inledande resultaten är positiva. Nackdelen med denna krossmorän är att priset på slutprodukten blir omkring det dubbla. Ökningen består i kostnad för en våtsorteringsanläggning och tillhörande drift. Det finns ett miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet, som har koppling till naturgrustäkter. Tidigare fanns en uttryckt målnivå i antal ton utbruten grusmängd som inte skulle överskridas men nu är fokus istället på att skyddsvärda grusfyndigheter ska bevaras, något som gör att uppföljningen är betydligt svårare att göra än när det handlade om jämförande av siffror. Frågan om bristande grundvattentillgångar i sydöstra Sverige har fått ett särskilt fokus under inledningen av Samhällsbyggnadsnämnden noterar att det utförts omfattande undersökningar för att undersöka om en utbrytning står i konflikt med grundvattenintressena. Slutsatsen av de utredningar som presenteras i ansökan är bland annat att cit uttag av betydande grundvattenmängder i princip saknas. Vad gäller dricksvattenförsörjningen så finns inga formaliserade vattenskyddsområden inom ansökt täktområde men i direkt anslutning finns Råsbäck vattenskyddsområde och även Gårdsryd skyddsområde (Nybro kommun) ligger några hundra meter bort. Planer finns på att utöka Gårdsryds skyddsområde med en så kallad tertiär zon alldeles fram till, men inte inom, planerat täktområde. Motsvarande planer finns för Råsbäck skyddsområde som enligt plan kommer att få en sekundär skyddszon dikt an mot täktområdets södra gräns. Traditionellt sett har Sverige försörjt sitt behov av naturgrus från olika grusåsar och liknande formationer på land. Det senaste året har diskussionen om marina grustäkter dock tagit fart och kan vara ett bra alternativ för att undvika konflikt med dricksvattenintressena. Sådana täkter förekommer redan idag i kustområdena kring t.ex. Storbritannien och Holland. Hösten 2015 gav länsstyrelsen Skanska tillstånd till sandtäkt på fastigheten Tokebo 1:1 med begränsningen ton till utgången av år Nämnden tillstyrkte tillstånd.

3 3 (5) Verksamhetsutövarens beskrivning Verksamhetsområdets areal uppgår till cirka 10 ha varav själva brytningsområdet utgör cirka 9 ha. Den utvinningsbara kvantiteten inom det sökta brytningsområdet och till fullt djup beräknas uppgå till omkring ton sand. Årsproduktionen bedöms normalt ligga i storleksordningen ton. Bolaget ansöker om tillstånd för 15 år. Grävningen sker med hjälp av hjullastare. Materialet läggs sedan direkt i dumpers. Brytningsdjupet kommer att variera med fyndighetens detaljutbredning på djupet. Det utbrutna materialet kommer att transporteras till befintligt sorteringsverk i Igersdela. Här kommer också upplag att placeras och materialet senare att levereras vidare till kunder. De användningsändamål som är svåra att ersätta naturgrus inom är följande: - Betong (hit går största delen av bolagets grus idag) - Mur- och putsarbeten - Underlag på lekplatser och idrottsanläggningar (sandlådesand, konstgräsplaner, golfbanor, beachvolleyplaner mm.) - Filtermaterial vid reningsanläggningar - Insatsvara i spackelprodukter Det går att erhålla bättre resultat med krossberg till betongframställning idag än för tio år sedan eftersom cementtyper och tillsatsmedel utvecklats samt att en bättre kunskap vuxit fram. Med ytterligare förbättring av tillsatsmedel och en utvecklad kunskap om krossteknologi samt klarläggande av långtidsegenskaperna hos betong baserad på olika typer av bergmaterial, bör det finnas förutsättningar för en ytterligare utveckling mot användning av krossberg i betong. Men där är inte marknaden idag. I redovisningen av de samlade detaljundersökningarna (Vatten och Samhällsteknik 2013) framgår tydligt att förutsättningarna för grundvattenuttag, med eller utan infiltration, inom nu föreslaget täktområde är dåliga och i praktiken saknas helt.

4 4 (5) Figur 2. Det ansökta täktområdet är inom röd linje. En tidigare version inkluderade även område med orange linje men detta delområde utgick efter diskussioner med Kalmar Vatten AB Bedömning Som nämnts tidigare får tillstånd inte ges till en grustäkt som riskerar skada nuvarande eller framtida vattenförsörjning. Inte heller får tillstånd ges om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt att framställa ett alternativt material. När det gäller frågan om vattenförsörjning är detta en helt lokal fråga som avgörs av var täkten är planerad. Däremot är bedömningen av hur vattenströmning med mera verkligen ser ut under markytan ingen självklarhet. Det är svårt för samhällsbyggnadsnämnden att inom ramen för sitt dagliga arbete ifrågasätta det som sökanden redovisar. Samtidigt är sökandens utredning och slutsatser av naturliga skäl en partsinlaga. När det gäller dricksvattenaspekten anser samhällsbyggnadsnämnden att Kalmar Vatten AB:s synpunkter är viktiga att inhämta. Vattenfrågan måste även ses utifrån den rådande lokala vattenbristen. En brist som kan befaras vara ett framtida normaltillstånd. Även områden med liten eller icke betydande resurser att producera ett dricksvatten kan i skenet av detta vara skyddsvärda. Teknik och ekonomi för att framställa ett alternativt material bör ses ur ett regionalt perspektiv. Transportarbetet för bergmaterial är betydande och gör att hela landet inte kan ses som en gemensam marknad. Hur mycket mer får produkterna kosta? Det krävs en kombination av tydlighet och ekonomiska styrmedel från statligt/nationellt eller åtminstone regionalt håll för att verkligen minska användningen av naturgrus. Så länge detta saknas föreligger inte tillräckliga incitamenten för branschen att driva utvecklingen i egen eller samlad regi. Frågan kan lätt komma att fokusera på den lokala situationen det finns

5 5 (5) någon [konkurrent] som har tillståndstid i x år till, alltså måste vi få förlängt tillstånd annars blir förutsättningarna orättvisa. På detta sätt kan bolagen växeldra sig fram med hänvisning till varandra och de enskilda kommunerna är för små enheter för att ta det samlade greppet i frågan. Det är snarast en fråga på nationell nivå att yttra sig över tillåtligheten vad gäller ersättningsmaterial (jmf Miljöbalken 9 kap 6 f). Frågan bör hanteras i ett större geografiskt område och med samsyn. En viktig utredning är att kartlägga var det finns lämplig berggrund att krossa till betongindustrin. En samlad och systematisk undersökning på geografiskt väl valda platser genomförs inte enkelt av ett enskilt täktbolag även om kraven på den sökande att utföra undersökningar är långtgående. Det har utförts en undersökning av berg i några befintliga bergtäkter i Kalmar län under (CBI Uppdragsrapport ) med länsstyrelsen som uppdragsgivare. Resultatet är att cit generellt är de flesta [kross-]grusen bra... vissa av dem är mycket bra om man jämför med övriga krossgrus från Sverige. Det vore lämpligt med en uppdatering och eventuellt utökning av denna rapport. Sökanden bekräftar att det skett en betydande utveckling det senaste decenniet. Det får anses mest realistisk och rimligt att portionera in allt större andel ersättningsmaterial i olika slutprodukter såsom betongballast. Att strypa naturgrusanvändningen alltför plötsligt kan leda till problem i tillverkningskedjan likväl som till kvalitetsproblem med slutprodukterna. Det är också väsentligt att tänka på konkurrenssituationen eftersom det finns flera betongstationer och ett plötsligt förbud som påverkar endast vissa aktörer kan vara förödande för dem. Yttrandet sänds till: Länsstyrelsen i Kalmar län, KALMAR Mikael Nilsson Miljöskyddsinspektör