18 december 2017 Slutversion rev Ekosystemtjänster. - Kartläggning och utvecklingsförslag för Detaljplan för del av Åhus 14:108

Transkript

1 18 december 2017 rev Ekosystemtjänster - Kartläggning och utvecklingsförslag för Detaljplan för del av Åhus 14:108

2 2 Beställning: Kristianstads kommun, Biosfärsområde Kristianstad vattenrike Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : , rev Uppdragsansvarig: Stina Linder Medverkande: Tim Schnoor, Emil Åsegård, Ulrika Hamrén Foton: Ekologigruppen AB om inget annat anges Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB om inget annat anges Internt projektnummer: 7517

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Urval och metodik - ekosystemtjänster 13 Analys av Ekosystemtjänster 16 Biologisk mångfald Rekreation Luftrening Pollinering Infiltration & flödesutjämning Utvecklingsförslag 35 Gestaltningsförslag Gestaltningsprinciper och exempel Referenser 58 Bilaga 1. Översikt Ekosystemtjänster 59 Bilaga 2. Utkast - kommentar till planförslaget 60 Bilaga 3. Växtförslag 62 Bilaga 4. Metodik för analys av kulturella EST 64 3

4 4

5 Sammanfattnig Ekologigruppen har på uppdrag av Kristianstads kommun sammanställt detta dokument som innefattar analys och konkreta utvecklingsförslag för utvalda ekosystemtjänster inom området för Detaljplan för del av Åhus 14:108. Genom att kartlägga platsens befintliga och potentiella ekosystemtjänster kan deras värden synliggöras och behov av nya eller förstärkta tjänster lyftas fram. Utifrån detta kan sedan ekosystemtjänster prioriteras och stärkas i kommunens fortsatta arbete med detaljplaneområdet och utvecklingen av Åhus. Parallellt med uppdraget har kommunen arbetat fram en samrådshandling för detaljplaneområdet ( ). Rapportens första del beskriver analys och behovsbedömning av de utvalda ekosystemtjänsterna biologisk mångfald, rekreation, luftrening, pollinering, infiltration och flödesutjämning. Del två ger konkreta förslag till detaljplanens innehåll, genomförande och skötsel med syfte att stärka och utveckla utvalda ekosystemtjänster. Analys Vid bedömning av detaljplanens påverkan på utvalda ekosystemtjänster jämförs planens förväntade effekter med både nuläge och ett potentialscenario. Potentialscenariot utgår från platsens potential för hög biologisk mångfald kopplat till närområdets sandiga gräsmarker av nationell betydelse. Under analysdelen beskrivs detaljplanens påverkan på platsens värden, både kvalitativt och kvantitativt, samt framtida behov av ekosystemtjänsterna. Detaljplanens påverkan på platsens ekosystemtjänster Biologisk mångfald Jämfört med nuläget: Den biologiska mångfalden på platsen bedöms kunna öka om detaljplanen genomförs i enlighet med rapportens skötsel- och utvecklingsförslag. Beräknad kvalitet bedöms som knappt 3 gånger så hög som för nuläget. Spridningsmöjligheterna kommer dock att påverkas negativt då en stor andel av spridningskorridoren riskerar att blockeras av bebyggelse. Jämfört med potentialscenariot: Den biologiska mångfalden beräknas kraftigt försvagas om planen genomförs. Beräknad kvalitet bedöms kunna vara fyra gånger så hög i potentialscenariot som i detaljplaneförslaget. Rekreation Jämfört med nuläget: Upplevelsevärden kopplat till utblickar, det öppna landskapet och platsens kulturhistoria kommer påverkas negativt i och med detaljplaneförslaget. Åhus möte med det öppna kulturlandskapet och platsens karaktär kommer att förändras och de visuella kopplingarna till det omgivande kulturlandskapet kommer minska. Artrikedom och naturpedagogik bedöms ha goda förutsättningar för att öka i och med att detaljplanens natur- och parkmark utvecklas. Förutsättningarna för aktivitet, utmaning och social samvaro bedöms kunna öka i och med detaljplaneförslaget. Jämfört med potentialscenariot: Utvecklas hela planområdet enligt potentialscenariot bibehålls landskapssammanhanget och värdena kopplat till karraktär, kulturhistoria och utblickar stärks. Även upplevelsen av artrikedom och naturpedagogik bedöms kunna utvecklas i hög grad. Det finns en stor potential för viktiga rekreativa funktioner i och med att platsen idag ägs av kommunen. Detaljplaneförslaget innebär att en stor del av ytan blir privat och därför inte tillgänglig för alla. Luftrening Jämfört med nuläget: Den luftrenande kapaciteten beräknas kunna öka knappt tre gånger jämfört med nuläget om detaljplaneområdet byggs ut. Jämfört med potentialscenariot: Den luftrenande kapaciteten beräknas bli högre i detaljplaneförslaget jämfört med potentialscenariot. Dock antas också behovet av luftrening att bli större vid utbyggnaden av området i och med ökad trafik. Pollinering Jämfört med nuläget: Pollineringspotentialen bedöms kunna bli 3 gånger så hög om detaljplaneförslaget anläggs och sköts på föreslaget sätt jämfört med nuläget. Spridningsmöjligheterna kommer dock att 5

6 påverkas negativt. Jämfört med potentialscenariot: Pollineringspotentialen på platsen bedöms kraftigt försvagas om planen genomförs jämfört med potentialscenariot. Effekten gäller främst tillgång på pollen och nektar men även spridningsmöjligheterna försämras om planen genomförs. Förutsättningara för pollinerare bedöms vara tre gånger så hög i potentialscenariot. Infiltration och flödesreglering Jämfört med nuläget: Hårdgörning av mark vid utbyggnaden av detaljplanen kommer att minska kapaciteten för flödesreglering. Det bedöms ändå finnas god kapacitet för flödesreglering i detaljplanens föreslagna dagvattenytor. Jämfört med potentialscenariot: Detaljplaneförslaget innebär sämre förutsättningar för infiltration jämfört med potentialscenariot. Utvecklingsförslag Baserat på analysen beskrivs konkreta förslag för hur utvalda ekosystemtjänster kan bevaras och utvecklas när detaljplaneområdet byggs ut. Här beskrivs innehåll och utformning men även skötseln som spelar en central roll för att kunna skapa och behålla önskade värden över tid. Rapportens gestaltningsförslag utgår från målet att stärka den biologiska mångfalden och ta tillvara platsens stora potential för rika gräsmarker. Detta då analysen visar på stor potential för hög biologisk mångfald och stort behov av stärkta spridningssamband för arter knutna till gräsmarkerna. Förslagen visar hur den biologiska mångfalden kan stärkas i kombination med att rekreativa kvaliteter skapas. Då många av de biologiska värdena kopplat till sandmarker tål eller gynnas av markslitage så kan rekreativt innehåll och höga naturvärden kombineras i stor utsträckning. För att optimera parkens funktioner kombineras även de rekreativa kvaliteterna med infiltration av dagvatten. 6

7 Bakgrund Områdesavgränsning Uppdragets analys och förslag görs på området för den pågående detaljplanen Dp del av Åhus 14:108. Planområdet är ca 27 hektar stort och ligger i södra delen av Åhus. För att sätta värden, kopplingar och behov i rätt sammanhang ingår ven en avstämning av närområdet för spridning, rekreation och landskapssammanhang. Uppdragets syfte Uppdraget syftar till att utifrån kartering, värdering och framtidsperspektiv synliggöra befintliga och potentiella ekosystemtjänster samt att ge konkreta förslag på åtgärder för att stärka ekosystemtjänsterna i det aktuella planområdet. Parallellt har uppdraget också gett tillfälle för kommunen att utvärdera metodik och arbetssätt för implementering av ekosystemtjänsteperspektiv i planeringsprocessen. Utvärderingen av Ekologigruppens metodik kopplat till kommunens arbetssätt har inte ingått i uppdraget men val av metodik och kopplingar till Kristianstads manual för kartläggning av ekosystemtjänster har diskuterats under arbetets gång. Strategisk Färdplan 2020 för Kristianstads kommun Kommunens strategisk färdplan 2020 preciserar kommunens vision och prioriterar bland utmaningarna inför framtiden. Den strategiska färdplanen innebär en ökad hållbarhetsambition för kommunen. Den strategiska färdplanen gäller för hela kommunkoncernen och är en gemensam kraftsamling kring de fyra strategiska målområden: Arbetsliv och attraktionskraft, Boendemiljöer och stadsutveckling, Friska ekosystem samt Hälsa och delaktighet. Den strategiska färdplanen ska inordnas i kommunens styrmodell där allt arbete ska utgå ifrån ett hållbarhetsperspektiv och med medborgarnas bästa som utgångspunkt. I målområdet Friska ekosystem finns det strategiska målet En rik natur och stärkta ekosystemtjänster. I detta mål ingår att uppnå bibehållna och stärkta ekosystemtjänster i kommunen till Figur 1. Översiktsbild med aktuellt planområde markerat i rött (Geodatasamverkan, Kristianstad kommun) Figur 2. Flygfoto med aktuellt planområde markerat i rött (Kristianstad kommun) 7

8 Figur 3. Vy över Horna sandar med rik blomning av bland annat hedblomster, blåeld och fetknopp. Foto Karin Hernborg. Kommunens vision för grönstrukturen Nedanstående punkter är utdrag ur Grönstrategi 2017 (Kristianstads kommun, Förslag ) med stöd i Vision 2030 och beskriver visionen för kommunens grönstruktur: Genom en kreativ planering, nytänkande och innovationer lyckas Kristianstads kommun vara ett framstående exempel på hållbart samhällsbyggande. Medvetenheten om och hänsynen till de gröna och blå strukturerna samt dess ekosystemtjänster har lett till en positiv utveckling av kommunen. Biosfärområdet är en central del av kommunens gröna värden och bidrar till attraktionskraft och hållbar utveckling. Det finns en ömsesidig respekt mellan offentliga och privata aktörer, och medborgardialog är ett viktigt medel i planeringen för att få användarperspektivet. De grönblå värdena har blivit ett starkt varumärke för kommunen som skapar attraktionskraft för boende, inflyttare och näringsliv. Detaljplan för del av Åhus 14:108 Kristianstads kommun vill med den nya detaljplanen utveckla Åhus tätort med en ny tät och blandad stadsdel. Med utgångspunkt att skapa en boendemiljö som inbjuder till utevistelse och närrekreation vill kommunen också stärka närområdets grönstruktur så att stråk och målpunkter i Åhus bättre länkas samman. I detaljplanens intentioner ingår även att säkerställa naturområde, rekreationsstråk, lokal dagvattenhantering och främja ekologisk mångfald inom och i anslutning till planområdet. I detaljplanen prövas markens lämplighet för bostäder, centrumändamål, förskola och vård. Ca bostäder i en till fem våningar beräknas rymmas med tillhörande infrastruktur, förskola, parkstråk och naturområde. Markanvänding Dagens markanvändning inom planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruk. Denna markanvändning kommer helt att utebli om detaljplaneförslaget genomförs. På en 65 m bred remsa i norr har marken legat i träda i ca 17 år och här har en gräsmark med höga naturvärden utvecklats vilket visar på den potential som naturligt finns på platsen. 8

9 Landskapsbilden Landskapsbilden kring planområdet utgörs av ett flackt skifteslandskap med långa siktlinjer över åker- och gräsmarker och spridd gårdsbebyggelse omgärdade av uppväxta lövträd. Åhus tätortsbebyggelse öster om planområdet avgränsas av uppväxta tallar. Utmed Tippvägen finns en enkel stenmur som markerar ägogräns från skiftet runt I dess förlängning söder om planområdet sträcker sig en uppvuxen trädridå som markerar Åhus tätortsgräns ner mot Helgeå i söder. Gräsmarkerna inom planområdet är en del av en spridningskorridor som ansluter till gräsmarker norr och söder om det aktuella planområdet (figur 6). Det är viktigt att bibehålla spridningskorridorer av denna typ för att säkerställa långsiktig fortlevnad av regionens ovanliga sandmarksarter. Natur- och rekreationsvärden Planområdet ingår i det öppna landskap av sandiga åkrar och gräsmarker som omger Åhus. Sandmarkerna kring Åhus är kända som en av de viktigaste trakterna i landet för arter knutna till sandmarker. Området är bland annat utpekat av Länsstyrelsen i Skåne (2014) som ett av de områden där flest rödlistade arter knutna till sandiga marker förekommer. Här har de magra men lättbearbetade markerna ingått i ett växeljordbruk med omväxlande bete, träda och odling ända sedan stenåldern. Dessa marker har idag unika förutsättningar för stor artrikedom. Inom planområdet finns rödlistade arter som hedblomster, riddarsporre och backsippa och värdefulla livsmiljöer för en stor artrikedom av hotade insekter. I närområdet har ett stort antal rödlistade arter noterats vilka sannolikt lever även i sandmarken i planområdet. Grå puckelmätare, stäppbandbi och sandfältsljusmått är exempel på nationellt akut hotade, respektive starkt hotade arter enligt Artdatabanken och som finns noterade i närorådet. Från planområdet går det att nå 13 av kommunens naturreservat och 8 Natura 2000-områden inom en radie av 7 km (Figur 4). Norr om planområdet finns Kristianstads Golfbana som är en miljöcertifierad golfbana med naturmark och ruffar med en rik flora och insektsfauna, snarlika naturvärden som i planområdet. På golfbanans ägor finns markvägar som allmänheten nyttjar. Kommunen har dock inte rådighet över marken och kan inte garantera allmänhetens tillgänglighet eller bevarade naturvärden över tid. Naturreservatet Sånnarna ligger 450 m nordväst om planområdet med vandringsstigar, sittplatser och naturpedagogiskt material. I Sånnarnas förlängning nordväst om Åhus ligger naturreservaten Horna sandar och Horna grushåla. Figur 4. Kartan visar naturreservat (orangemarkering) och Natura 2000-område enligt habitatdirektivet (svart skraffering) i förhållande till planområdets läge (röd markerat). Från planområdets mitt anges två radier: 3 km och 7 km. (Kristianstad kommun) Arkeologi Planområdet och dess närområde är väldigt rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder och utmed Helge å söder om planområdet finns omfattande lämningar av en handels och hantverksplats. Inom planområdet förekommer fyra fornlämningsområden av intresse. Spår av boplatser i planområdet vittnar om att människor har verkat här sedan förhistorisk tid. I genomförd arkeologisk förundersökningen har även fynd påträffats som kan tyda på att en tidigare havsstrandlinjen har legat inom planområdet. Av de fyra fornlämningsområdena som finns inom planområdet avses två slutundersökas och tas bort. De 9

10 två fornlämningsområdena i norr föreslås bevaras och ingå i framtida naturområde. För dessa ytor gäller att ingen åverkan får göras utan samråd och godkännande från Länstyrelsen. Att det finns fornlämningar relativt ytligt i marken påverkar möjligheten till förändring från nuvarande innehåll som till exempel plantering av träd, förändring av marknivåer och möjligheten att använda markstörande skötselinsatser till exempel harvning av ängsytorna i dessa delar. Figur 5. Förundersökningsområdena A - F markerade med blå linje. (Sydsvensk arkeologi, Rapport 2017:01). Planområdet är markerat med rödstreckad linje. 10

11 Planområdet ligger i en viktig spridningskorridor i ett nätverk av värdefulla sandmarker och gräsmarker. Spridning genom denna korridor bör säkerställas i kommunens planarbete. Sandområden De 5% viktigaste områdena inom sandmarksnätverket De 10% "näst" viktigaste områdena inom sandmarknätverket Övriga viktiga områden Spridningslänkar mellan sandmarksområden Lätt spridning (max 500m) Mer ansträngd spridning ( m) Gräsmarksområden De viktigaste områdena inom gräsmarksnätverket De "näst" viktigaste områdena inom gräsmarksnätverket Övriga områden Spridningslänkar mellan gräsmarksområden Lätt spridning (max 500m) Mer ansträngd spridning ( m) Planområde Km Ekologigruppen Figur 6. Utdrag från en GIS-analys över spridningssamband i Kristianstad kommun (Ekologigruppen 2016). Kartan visar de länkar som sammanbinder viktiga sand- och gräsmarksområden i närheten av planområdet (rosa linje). Den breda gröna pilen anger den zon som i analysen har pekats ut som viktig för spridning. I kartan syns också att redan idag anses spridningen över planområdet ansträngd, dvs att det är långt mellan lämpliga gräsytor. 11

12 Figur 7. Kristianstads kommuns planeringskarta för grönstruktur och rekreation i närområdet. (Kristianstads planeringskarta, kartor.kristianstad.se) Planområdet är markerat med rödstreckad linje. I kommunens översiktsplan föreslås även ett nytt grönstråk passera utmed detaljplaneområdet och Tippvägen (del av ståket är markerat med gul pricklinje). I översiktsplanens föreslagna grönstråk kopplas naturområdet längs Helge å i söder ihop med Sånnarna och vidare norrut. 12

13 Urval och metodik Urval av ekosystemtjänster Inför uppdraget har de för platsen mest angelägna ekosystemtjänsterna valts ut för bedömning. Urvalet gjordes i samråd med Biosfärkontoret vid formulering av uppdraget. De utvalda ekosystemtjänsterna ligger även till grund för uppdragets utvecklingsförslag. De tjänster som valts ut är: biologisk mångfald, rekreation, luftrening och pollinering. Infiltration och flödesutjämning berörs i mindre omfattning utifrån befintliga underlag. Som komplement till analysen av de utvalda ekosystemtjänsterna kommenteras övriga ekosystemtjänster i korthet för att ge en bredare bild av vilka värden som berörs eller behöver stärkas kopplat till föreslagen detaljplan (se Bilaga 1). Arbetet med denna översikt utgår ifrån kommunens manual för arbetet med ekosystemtjänster (Ekosystemtjänster i planering och prövning - manual. Kristianstads kommun, 2017). Metodbeskrivning Områdets utvalda ekosystemtjänster är karterade med semi-kvantitativa metoder som beskriver grönstrukturens potential för leverans av tjänster. Tjänsterna karteras med en poängskala som anger respektive ytas funktion på en relativ skala. Det finns alltså ingen enhet på funktionernas värden utan det är en bedömd värdering som redovisas. Metoder/skalor för värderingar och semi-kvantitativa beräkningar beskrivs närmare under respektive ekosystemtjänst. Mer om värdering av ekosystemtjänster kan läsas i Naturvårdsverkets rapport Guide för värdering av ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2015). Beräkning av påverkan/behov av kompensation Påverkansberäkningarna i denna rapport utgår både från befintliga ekosystemtjänster och från ett framtida "potentialscenario". Tillsammans med Kristianstads kommun formulerades en målbild att förhålla Stödjande Biologisk mångfald och habitat Vattencykeln Näringscykler Jordformation Fotosyntes Producerande Reglerande Kulturella Produktion av mat Produktion av dricksvatten Råmaterial Medicinska resurser Vattenrening Flödesreglering Pollinering Skadedjursreglering Luftrening Reglering av lokalklimat Bullerdämpning Koldioxidbindning Erosionsskydd och bevarande av jordens bördighet. Rekreation och välbefinnande Turism Naturpedagogik Identitet, platskänsla och sociala relationer Figur 8. Avgränsning av ekosystemtjänster enligt Ekologigruppens metodik. Tjänster som ingått i analysen visas i svart. Se Bilaga 1 för resonemang om övriga tjänster. Figur 9 Kristianstads kommuns symboler för ekosystemtjänster. De utvalda tjänsterna för detta uppdrag är markerade med rött. 13

14 bedömningen av platsens potential till. Målbilden är att hela området omvandlas till sandmarker. Detta scenario används i denna rapport för att bedöma effekten av en så kallad förlorad möjlighet, dvs möjligheten att stärka områdets höga värden och hotade biologiska värden. Bedömningen av framtidsscenario med en detaljplan för området utgår från det innehållet som redovisas i vårt gestaltningsförslag för planområdet (figur 11). Behov av kompensation bedöms utifrån den påverkan som de olika scenarierna har. I denna rapport har vi valt att enbart ge förslag på vilka behov av ekosystemtjänster som platsen bedöms ha. För att beräkna nivå av kompensation behöver det förtydligas vilket scenario denna beräkning ska utgå från, potential eller detaljplaneförslaget. Det är viktigt att notera att redovisade kvaliteter i framtidsscenarierna är den högsta kvaliteten som bedöms kunna uppstås. Ingen hänsyn har tagits till risken att utpekade värden inte kommer uppnås, eller diskontering av värden (dvs att ett värde är mer värt idag än i framtiden). Båda dessa faktorer kan ingå i beräkningar av kompensationsåtgärder för tillstånd och dispenser, men har hittills inte använts i någon större utsträckning i frivillig kompensation i planarbete. Påverkansbedömning för Dp del av Åhus 14:108 Vid bedömning av detaljplanens påverkan på ekosystemtjänsterna jämförs planens effekter med både ett nuläge och ett potentialscenario. Nuläget: de kvaliteter som platsen har idag. Bedöms via de inventeringar som gjorts i området. Potentialscenariot: de kvaliteter som bedöms möjliga om hela planområdets yta överförs till sandiga gräsmarker genom upphörd odling och ekologiskt optimal skötsel. I detta scenario maximeras stärkandet av hotade naturtyper och arter samt samband mellan dessa. Detaljplanen: de kvaliteter som bedöms möjliga utifrån samrådshandlingens detaljplaneförslag och med ett innehåll i linje med det gestaltningsförslag och skötselförslag som tagits fram i denna rapport (kapitlet Utvecklingsförslag). Rapportens bedömningar av ekosystemtjänster utgår ifrån: BEFINTLIGA VÄRDEN PÅ PLATSEN Befintlig situation: BEFINTLIGA VÄRDEN PÅ PLATSEN + PLATSENS POTENTIAL FÖR MÅLBILDEN SANDIGA GRÄS- MARKER PLATSENS POTENTIAL FÖR MÅLBILDEN SANDIGA GRÄS- MARKER Rapportens analyskartor visar: MÖJLIGA FRAMTIDA VÄRDEN UTIFRÅN RAPPORTEN UTVECKLINGS- FÖRSLAG Framtida situation: planförslaget MÖJLIGA FRAMTIDA VÄRDEN UTIFRÅN RAPPORTENS UTVECKLINGS- FÖRSLAG 14

15 Generella osäkerheter i bedömningarna Eftersom planförslaget och denna utredning inte i någon större detalj beskriver framtida innehåll på områdets grönytor så är analysen av detaljplaneförslagets påverkan belagd med vissa osäkerheter. Framförallt är det utbredningen av framtida ekosystemtjänster som bedöms som osäkra. Bedömningarna i denna utredning är också belagda med mindre osäkerheter vad gäller exaktheten i de numeriska värdena för respektive ekosystemtjänst. Beräkningarna baseras på flygbildstolkning, vilket medför att gränser ej är exakta. Generellt för denna typ av semikvantitativa beräkningarna gäller att bedömningar/index är förutsättningar för ekosystemtjänster som finns inom området och inte den faktiska funktionen (ex reningen/infiltrationen). 15

16 Analys 16

17 Biologisk mångfald Bakgrund Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster. De naturliga förutsättningarna med hög biologisk mångfald i närområdet och detaljplaneområdet potential för hög biologisk mångfald gör att denna ekosystemtjänst blir extra viktig att ta hänsyn till i kommunens fortsatta utveckling av området. Nuläge Naturen i området består i dag av sandiga gräsmarker, åkermark och olika typer av rösen. Områdets högsta värden är knutna till sandiga marker som rymmer både fridlysta växter och boplatser för ett flertal rödlistade insektsarter. Naturmiljöerna beskrivs närmare i WSPs bedömning av områdets natur (WSP, 2017). Ekologigruppen bedömer att värdefulla sandmarker inom området är av nationell betydelse och har därför klassat upp dem till naturvärdesklass 1. I figur 5 finns befintliga sandmarksområden och gräsmarksområden markerade. Här beskrivs också de samband som finns för spridning i planområdets närhet. Här syns att planområdet ingår i en spridningskorridor som sammanbinder värdefulla sand- och gräsmarker. (Ekologigruppen 2017). Potential på platsen Att överföra befintlig jordbruksmark till gräsmark bedöms kunna medföra att en större del av området kommer att uppnå naturvärdesklass 1 inom en tidsperiod på år. Ett exempel på områdets platsunika potential är sandmarkerna inom naturreservatet Horna sandar där en del av området i det blivande reservatet under fem år utvecklades från konventionell grönsaksodling till rika gräsytor med hög biologisk mångfald. Påverkan av detaljplaneförslag Jämfört med potential: Den biologiska mångfalden på platsen bedöms kraftigt försvagas om planen genomförs, jämfört med den potential som skulle finnas om platsen omförs och sköts som sandig gräsmark. Biologisk mångfald och värdefulla naturtyper Biologisk mångfald är en ekosystemtjänst av stor tyngd eftersom den är en förutsättning för en rad andra ekosystemtjänster. Detta innebär att den utgör en så kallad understödjande ekosystemtjänst. Biologisk mångfald är exempelvis ofta en förutsättning för fungerande pollinering och skadedjursreglering, den stärker de kulturella upplevelsetjänsterna, förser oss med naturmediciner, stärker vattenrening och ser till att ekosystemen kan återhämta sig efter störningar som är såväl naturliga som orsakade av människor. Beräknad kvalitet bedöms kunna vara närmare fyra gånger så hög i potentialscenariot som för gestaltningsförslaget (tabell 1). Det gäller främst biologisk mångfald på platsen men även delvis spridningsmöjligheter (längre avstånd mellan lämpliga miljöer). Jämfört med nuläge: Den biologiska mångfalden på platsen bedöms kunna öka jämfört med befintlig situation om åtgärder och skötsel enligt denna utredning genomförs. Beräknad kvalitet bedöms som knappt 3 gånger så hög som för nuläget (tabell 1). Ett par utpekade förekomster av hedblomster försvinner i planområdets nordöstra del, men bedöms kunna återkomma i någon av de nyskapade ängsytorna. Möjligheten att använda bränning och bete av ängsytor som skötselåtgärd försvinner troligtvis i och med ny bebyggelse i direkt anslutning till befintlig ängsmark. Bränning och bete är effektiva skötselmetoder i sandig gräsmark. Spridningsmöjligheter kommer dock att påverkas negativt eftersom en stor andel av spridningskorridoren riskerar att blockeras av bebyggelse. Behov för biologisk mångfald: Säkra spridningssamband mellan gräsmarker norr och söder om planområdet. Om planen genomförs kan utvalda delar av omkringliggande åkermark omvandlas till ängsmark som kompensationsåtgärd för minskad spridningskorridor. Detta kan ske till exempel genom strategiska markinköp eller avtal för att säkra spridningsvägar genom landskapet. 17

18 Förstärka livsmiljöer för arter knutna till sandiga gräsmarker. Detta kan göras genom gestaltningsåtgärder i planområdet eller utanför planområdet (åtgärd för förlorad potential). Till exempel genom att upphöra med odling andra marker i spridningskorridoren. Metodik för bedömning: Bedömning av kompensation för biologisk mångfald baseras på så kalllade kvalitetshektar där olika naturvärden tillskrivs olika poäng i en beräkning. Vi har tilldelat kvalitetspoäng till naturvärden som beskrivs enligt standarden för naturvärdesbedömning SS (klass 2-4). Poäng som används: NVI SIS klass 4 > 4 poäng, klass 3 > 8 poäng, klass 2 > 12 poäng, klass 1 > 24 poäng. Utöver det bedöms hur antalet förekomster av i området förkommande värdefulla arter påverkas. Framtida naturvärden bedöms utifrån den potential som åtgärder/ utformning i planen kan tänkas medge under optimala förhållanden. För att nå dessa krävs naturvårdsskötsel av ytorna (enligt förslag senare i rapporten) samt att anläggning och de arter som används vid gestaltning är enligt den naturtyp som avses skapas på platsen. Endast inhemska arter tillåts vid gestaltning. Se Bilaga 2, Rekommenderat växtval. Tabell 1 Beräkning av områdets kvalitet av naturvärden vid olika markanvändning. Summan för respektive scenarion anger den kvalitet som området bedöms rymma och är den som används för jämförelse av scenarionas påverkan. Naturtyper - nuvarande markanvändning Kvalitetskategori Kvalitetsvärde Area 1. Odlingsröse NVI m Sandig ängsmark med rödlistade arter 3. Sandig ängsmark med rödlistade arter - färre örter än andra i området Vägd area NVI kvm NVI kvm Stenrad NVI m Tallskog NVI kvm Värdeelement Hedblomster 103 grupper Backsippa 2 grupper Riddarsporre 2 grupper Naturtyper - Scenario 1 Potential Summa Ängsmark med högsta naturvärden NVI Tallskog NVI Naturtyper - Scenario 2 Dp med gestaltningsförslag Summa Odlingsröse NVI m Sandig ängsmark med rödlistade arter - högsta naturvärde 3. Sandig ängsmark med rödlistade arter - högt naturvärdet NVI kvm NVI kvm Natur med påtagliga värden NVI kvm Natur med visst värde NVI Värdelement Hedblomster 100 grupper Backsippa 2 grupper Riddarsporre 2 grupper Summa

19 Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Befintlig situation I norra delen av området finns en smal remsa mark där odling upphört och som uppvisar höga naturvärden med bland annat ett stort antal förekomster av rödlistade kärlväxter. Vissa delar av området bedöms mer näringsrika och har fått lägre naturvärdesklassning. Inom området finns också ett tallskogsparti och stenrader som uppvisar vissa kvaliteter. Potentialscenario Vid en omläggning av befintlig odlingsmark till naturmark med lämplig skötsel bedöms området inom en period på år uppnå naturvärdesklass 1. Denna bedömning baseras på tidigare erfarenheter av upphörd odling på liknande mark i regionen. Detta skulle också innebära en stärkt spridningskorridor för arter knutna till sandiga gräsmarker. Framtida situation: planförslaget Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget och de gröna ytorna genomförs enligt utvecklingsförslagen i denna rapport är bedömningen att park- och naturytorna skulle kunna uppvisa naturvärden i olika grad. Norr om bebyggelsen kommer ett större område att kunna uppnå högsta naturvärde. Övriga områden bedöms uppnå vissa -potentiella värden. Kartan visar högsta bedömda potential antaget att anläggning och skötsel utförs på ett ekologiskt optimalt sätt. I tabell 1 finns beräkningar av kvalitet för de olika markanvändningsscenariona. 19

20 Rekreation Bakgrund I kommunens underlagskartor för grönstruktur (figur 6) visas de rekreativa strukturerna och målpunkterna i närområdet liksom stukurer för utpekad grön kulturmiljö. Här syns att planområdet ligger mellan de rekreativa värdena kring sandmarkerna norr om planområdet och åstråket och kusten söder om. Planområdet ingår även delvis i ytorna för den befintliga tätortsnära naturen i Åhus.Tippvägen anges i översiktsplanen som del i ett sammanhängande rekreationsstråk med framtida bro över Helge å. Nuläge: Området består idag till största del av brukad åkermark, en öppen ängsmark och en befintlig tallplantering. Dessa ytor ägs idag av kommunen. Ängsytan och den lilla ytan med tall är tillgänglig för allmänheten. Här promenerar de boende i närområdet på upptrampade stigar. I planområdet finns idag inte några tydliga rekreativa strukturer, målpunkter eller anlagda funktioner för rekreation. Dock erbjuder ytorna utblickar åt väster och norr och ingår i Åhus karaktäristiska ängs- och åkerlandskap. Platsens potential: Marken ägs idag av kommunen. Detta innebär att det finns stor möjlighet för kommunen att utveckla området för rekreativa kvaliteter i nära anslutning till Åhus tätort. Kopplat till platsens goda förutsättningarn för hög biologisk mångfald och planområdets placering mellan viktiga rekreativa målpunkter finns stor potential för att utveckla och stärka kommunens grönstruktur i både en lokal och en större skala. Påverkan utifrån detaljplaneförslaget: I och med en exploatering av planområdet kommer upplvelsevärden på platsen att påverkas. Den mark som planläggs som natur, park och torg kommer kunna bidra med nya rekreativa värden. Även de privata trädgårdarna och bostadsgårdarna kan bidra med rekreativa värden, dock endast tillgängliga för de boende vilket innebär att ytorna och värdena blir otillgänglig för de som inte bor här. Rekreation Ekosystemen bidrar både till vår mentala och fysiska hälsa. Vistelse i naturen innehåller oftast någon form av fysisk aktivitet, antingen i form av motionsaktiviteter eller mer lugna aktiviteter. Naturmiljöer är inspirerande lekmiljöer och har också en positiv inverkan på vår mentala hälsa. Forskningen visar att vistelse i olika slags naturmiljöer sänker blodtrycket och ökar kroppens förmåga till återhämtning. Behov: Då kommunen och Åhus tätort växer och får fler invånare ökar behovet av: Ökade ytor för närrekreation. Antalet personer i denna del av Åhus kommer att öka med upp emot 1000 personer i och med föreslagen detaljplan. Detta ger ett stort behov av allmänt tillgängliga ytor för närrekreation inom planområdet. Kopplingar till rekreativa målpunkter i närområdet. Rekreativa kvaliteter i närområdet behövs som komplement till de värden och funktioner som inte ryms eller som det inte finns förutsättningar för inom planområdet. En förbättrade rekreativ struktur till angränsande delar av Åhus behövs, liksom utveckling av rekreation i närområdet för att tillgodose framtida behov inom planområdet. Ökade rekreationsytor och grönstrukturkopplingar i ett större perspektiv. Då mycket av angränsande mark inte ägs av kommunen blir planområdet viktigt i ett kommunalt grönstrukturperspektiv. Kommunen behöver säkra allmänt tillgängliga upplevelsevärden och kopplingar. Det aktuella planområdet är viktigt att se i ett större perspektiv kopplat till behov för ett växande Åhus och en växande kommun. En bredd av rekreativa funktioner. För att svara upp mot olika målgruppers behov krävs en bredd av rekreativa funktioner och upplevelsevärden i planområdet. Allt 20

21 från lekplatser, lugna platser, hundrastplatser till ytor för aktivitet eller kontemplation. Vindskyddade platser. Planområdet möter de öppna landskapet åt väster vilket gör området påtagligt vindutsatt. För att ge möjlighet för kvalitativ närrekreation behövs att vindsyddade platser skapas. Skydd mot vinden kan skapas både med nivåskillnader och med hjälp av vegetation. Bedömning: Bedömingen av de rekreativa ekosystemtjänsterna utgår från en uppskattning av upplevelsevärden kopplat till platsen idag och ett framtidsscenario. Framtidscenariot baseras på detaljplanen och det gestaltningsförslag för detaljplanen som tagits fram i denna rapport (Figur 11). Det är svårt att på ett rättvist och heltäckande sätt bedöma rekreativa kvaliteter. Metoden som valts för denna plats är baserad på bedömningen av upplevda värden (se Bilaga 4, Metodik, Ekologigruppen). Av de totalt åtta upplevelsevärdena är följande relevanta för platsen och ingår i bedömningen: Utblickar och öppna landskap, Artrikedom och naturpedagogik, Kulturhistoria, Aktivitet och utmaning, Service och samvaro. Följande upplevelsevärden bedöms inte aktuella baserat på platsens förutsättningar och intentionen med detaljplanen: Orördhet och mystik, Skogskänsla, Vattenkontakt. Det finns en osäkerhet kring hur stora de rekreativa begränsningarna är för detaljplanens ytor med dagvattenhantering och där fornminne finns. Det finns också en osäkerhet kring i vilken grad de rekreativa kvaliteterna kommer att förverkligas och med vilket innehåll som den allänna platsmarken kommer att utvecklas vid ett framtida genomförande av detalplanen. 21

22 Befintlig situation - Utblickar och öppna landskap Framtida situation: planförslaget - Utblickar och öppna landskap 1 - högsta 2 - högt 3 - påtagligt 4 - visst Fridlysta arter Pot. Potential högsta för naturvärden högsta naturvärden 1 - högsta 2 - högt 3 - påtagligt 4 - visst Fridlysta arter Pot. Potential högsta för naturvärden högsta naturvärden Förutsättningar för Upplevelsevärdet i gestaltningsförslaget för detaljplanen Upplevelsevärdet idag Potential för upplevelsevärdet idag Förutsättningar för Upplevelsevärdet i gestaltningsförslaget för detaljplanen Upplevelsevärdet idag Potential för upplevelsevärdet idag Luftrenande träd idag Befintlig situation Idag är planområdet en del i kommunens större öppna ängs- och Luftrenande träd i gestaltningsförslaget för detaljplanen odlingslandskap. De öppna ytorna ger utblickar och kontakt med det öppna landskapet åt väster och söder. Upplevelsevärdet utblickar och öppna landskap finns idag i stor utsträckning på hela planområdet och äng- och odlingslandskapet bidrar till platskänsla, karaktär och estetiska värden i denna del av Åhus. Framtida situation: planförslaget Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget är bedömningen att upplevelsevärdet Luftrenande utblickar träd idag och öppna landskap fortsatt Luftrenande kommer träd i gestaltningsförslaget då det för detaljplanen landskapliga finnas på orangemarkerad yta. Dock i lägre grad än idag sammanhanget och kopplingarna till angränsande öppna landskap till stor del försvinner. På övriga ytor i planområdet kommer inte upplevelsevärdet att finnas kvar. Mycket hög potential idag Hög potential idag Framtida hög potential Mycket hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen Hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen Mycket hög potential idag Hög potential idag Framtida hög potential Mycket hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen Hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen 22

23 Befintlig situation - Kulturhistoria 11--högsta högsta 22--högt högt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta nurvärden Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta plevelse- Upplevelsevärdet idag rslaget för Potential för upplevelsevärdet idag g ag Framtida situation: planförslaget - Kulturhistoria Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag detaljplanen Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Planområdet ingår i ett rikt historiskt sammanhang. Det historiska Luftrenande träd i gestaltningslager som är visuellt tydligt och bidar starkast till upplevelsevärdet på förslaget för detaljplanen platsen idag är det brukade landskapet. Platsen ingår i de marker som åtminstone sedan bronsåldern brukats med växeljordbruk (träda/bete/ odling). Även de karaktäristiska trädomgärdade gårdarna som ligger i anslutning till planområdet i det öppna landskapet bidrar till upplevelsevärdet kulturhistoria och platskaraktär. De kulturhistoriska värdet är Mycket hög potential i mycket högt på platsen och bidrar både till platsens och Åhus identitet gestaltningsförslaget för och historiska förankring. Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget är bedömningen att träd iorangemargestaltningsluftrenande kulturhistoria träd idag upplevelsevärdet kommer finnas Luftrenande kvar på den förslaget förtill detaljplanen kerade ytan. Dock kommer en tydlig visuellt koppling det omgivande kulturlandskapet väster och söder ut att saknas. Detta gör att upplevelsevärdet blir lägre och platsens tidigare karaktär och sammanhang kommer att förändras. Åhus möte med det omgivande historiska öppna landskapet påverkas också och tätortsgränsen flyttas ut på ett Mycket hög potential idag Mycket hög större potentialområde i sätt som påverkar karaktären och landskapsbilden i ett potential idag gestaltningsförslaget för än barahög planområdet. detaljplanen Hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen Framtida hög potential detaljplanen Hög potential i gestaltningsförslaget för detaljplanen 23

24 Befintlig situation - Artrikedom och naturpedagogik Framtida situation: planförslaget - Artrikedom och naturpedagogik 11--högsta högsta 11--högsta högsta 22--högt högt 22--högt högt 33--påtagligt påtagligt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta Fridlystaarter arter Fridlysta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag detaljplanen Luftrenande träd idag Mycket hög potential idag detaljplanen Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Upplevelsevärdet artrikedom och naturpedagogik finns idag på de Luftrenandeytorna. träd i gestaltningsorangemarkerade Artrikedomen på dessa ytor är mycket hög förslaget för detaljplanen och här finns möjlighet för naturpedagogik i nära anslutning till bostäder och förskola. Dock finns det inga anlagda naturpedagogiska värden eller funktioner här idag. På den prickmarkerade ytan finns hög potential för artrikedom baserat på platsens naturliga förutsättningar. Marken ägs idag av kommunen vilket också bidrar till en potential för Mycket hög potential i allmänt tillgänglig artrikedom och naturpedagogik. På de befintliga ängsytorna och talldungarna i norra delen kommer upplevelsevärdet och naturpedagogikluftrenande att finnas utan trädkvar i gestaltningsluftrenande artrikedom träd idag ytterligare insats, förutsatt att den befintliga situationen bevaras över förslaget för detaljplanen tid. På övriga orangemarkerade ytor finns det goda förutsättningar för att skapa hög artrikedom i kombination med andra rekreativa funktioner i planområdets park- och naturytor. De arter som är knutna till sandmarkerna tål och kan även gynnas av slitage. De mer skyddade lägena Mycket (tex ejhögutmed har även godamycket förutsättningar potentialripavägen) idag hög potential i för naturpedagogik med närhet till bostäder och förskolor. Hög potential idag gestaltningsförslaget för Hög potential idag gestaltningsförslaget för Framtida hög potential detaljplanen 24 Framtida hög potential detaljplanen Hög potential i gestaltnings- Hög potential i gestaltnings- förslaget för detaljplanen förslaget för detaljplanen

25 Befintlig situation - Aktivitet och utmaning Framtida situation, planförslaget - Aktivitet och utmaning 11--högsta högsta 22--högt högt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta nurvärden plevelse- Upplevelsevärdet idag Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag rslaget för Potential för upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag g ag detaljplanen Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Idag finns inga anlagda rekreativa inslag som uppmuntrar till aktivitet Luftrenande träd i gestaltningsoch utmaning. Potentialen för värdet finns i områdets norra del och är förslaget för detaljplanen Potential finns för hela planområdet i och relativt lågt för åkermarken. med att marken ägs av kommunen. Beroende på hur kommunen väljer att utveckla området framöver så finns möjlighet att till exempel anlägga naturanpassade slingor och innehåll som uppmuntrar till fysisk aktivitet som en målpunkt utmed ett framtida utvecklat grönstråk. På de orangemarkerade ytorna finns förutsättningar för upplevelseluftrenande i gestaltningsluftrenande trädutmaning. idag värdet aktivitet och Här finns föreslagna park-träd och naturytor förslaget för detaljplanen med möjlighet till ett innehåll som uppmuntrar till fysisk aktivitet, som tex utegym och hinderbana. Ytorna med fornminne har en begränsad möjlighet till anläggning och därför lägre potential för detta värdet. För parkytorna som innehåller dagvattenfördröjning finns det begränsningar vad gäller tillgänglighet och allas möjlighet att vara delhög aktivitet. potential idag Mycket hög potential i aktiga Mycket i fysiska Mycket hög potential i gestaltningsförslaget för Hög potential idag gestaltningsförslaget för detaljplanen Framtida hög potential detaljplanen Hög potential i gestaltnings- Hög potential i gestaltnings- förslaget för detaljplanen förslaget för detaljplanen 25

26 Befintlig situation - Service och samvaro Framtida situation, planförslaget - Service och samvaro 11--högsta högsta 11--högsta högsta 22--högt högt 22--högt högt 33--påtagligt påtagligt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta Fridlystaarter arter Fridlysta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag detaljplanen detaljplanen Luftrenande träd idag Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Upplevelsevärdet service och samvaro i form av mötesplater och samluftrenandeoch träd service i gestaltningslande funktioner finns inte på platsen idag. Potentialen för detaljplanen värdet är förslaget relativtförlågt, men finns i och med att marken ägs av kommunen. Beroende på hur kommunen väljer att utveckla området framöver så finns möjlighet att tex anlägga någon form av besöksplats kopplats till sand- och gräsmarkerna utemed ett framtida utvecklat grönstråk. På de orangemarkerade ytorna finns förutsättningar för upplevelseluftrenande träd i park gestaltningsluftrenande idag värdet service och träd samvaro. Här finns innehåll som torg och med förslaget detaljplanen innehåll som lekplats, utegym och hundrastplats vilkaföralla skapar goda förutsättningar för möten. Förutsättningarna för service är främst vid torgytorna och är avhängt vilka nya verksamheter som etableras i planområdet. Mycket hög potential idag Mycket hög potential i Mycket hög potential idag Mycket hög potential i Hög potential idag gestaltningsförslaget för Hög potential idag gestaltningsförslaget för Framtida hög potential detaljplanen Framtida hög potential detaljplanen 26 Hög potential i gestaltnings- Hög potential i gestaltnings- förslaget för detaljplanen förslaget för detaljplanen

27 Luftrening Nuläge: Ett mindre område med tallskog fungerar som områdets enda luftrenande vegetation, utöver den mindre rening som gräsbevuxna ytor förser området med. Potential: Att överföra befintlig jordbruksmark till ängsmark bedöms inte medföra ökad luftrenande kapacitet. Detta beror på att scenariot fokuserar på att främja öppna sandytor/ängsytor. Påverkan utifrån detaljplaneförslaget: Jämfört med potential: Den luftrenande kapaciteten bedöms öka jämfört med potentialscenariot för platsen. Jämfört med nuläge: Den luftrenande kapaciteten ökar jämfört med nuläget. Det beror på att gestaltningsförslaget innehåller en del buskage som höjer potential för biologisk mångfald och pollinering. En mindre andel av föreslagna buskar och träd är placerade längs vägar. Beräkningar av bedömda kvaliteter för de olika scenarierna finns i tabell 2 nedan. Behov: Med ett större antal bilar inom planområdet och nya bostäder nära vägar finns ett visst ökande behov av luftrenande vegetation längs med trafikerade vägar. Bedömning: Vid beräkning har en typ av relativ jämförelse gjorts där träd (oavsett art) har ett luftreningsvärde 1. Buskar (eller mindre träd) renar också luft från partiklar, men inte i riktigt lika stor omfattning (Currie & Bass, 2008) som större träd, varför en luftreningskapacitet på 80 % jämfört med ett större träd har använts. Detta är en förenklad bild av hur luftrening fungerar men möjliggör ungefärliga jämförelser mellan befintlig situation och vid exploatering. Luftkvalitetsförbättring Tillgång till ren luft är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett hälsosamt liv eftersom förorenad luft ökar risken att drabbas av flera olika sjukdomar. För att vi ska kunna ha ren luft så behöver vi dels minska utsläppen från transporter och industri, men det är också avgörande att skydda och stärka ekosystemtjänsterna för luftrening. Många typer av vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luften genom att damm och andra partiklar fastnar på blad, grenar och stammar och spolas sedan bort av regn. Trädens uppbyggnad gör dessutom att stadsluften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. Vidare bidrar vegetationen till en luftomväxling mellan stad och land som innebär att förorenad stadsluft byts ut mot ren luft. Tabell 2. Beräkning av områdets luftrenande kapacitet vid olika markanvändning. Summan för respektive scenarion anger den kvalitet som området bedöms rymma och är den som används för jämförelse av scenarionas påverkan. Luftrening - nuvarande markanvändning Typ Typvarde Area Vägd area Tallskog Barrskog Luftrening - Scenario 1 Potential Summa 3600 Typ Typvarde Area Vägd area Tallskog Barrskog Luftrening - Scenario 2 Dp med gestaltningsförslag Summa 3600 Typ Typvarde Area Vägd area Tallskog Barrskog Buskar/mindre träd Lövbuskage 0, Summa

28 Befintlig situation 11--högsta högsta Framtida situation: planförslaget 11--högsta högsta 22--högt högt 22--högt högt 33--påtagligt påtagligt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta Fridlystaarter arter Fridlysta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag Förutsättningar för Upplevelse- Upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för Potential upplevelsevärdet idag värdet i för gestaltningsförslaget för Potential för upplevelsevärdet idag detaljplanen Luftrenande träd idag detaljplanen Luftrenande gestaltningsluftrenandeträd trädi idag Luftrenande träd i gestaltnings- förslaget för detaljplanen förslaget för detaljplanen Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Luftrenande kapacitet är koncentrerad till Mycket tallskogen längs med vägen i hög potential idag öster. Tillgången på luftrenade kapacitet bedöms som minimal inom Hög potential idag området. Framtida hög potential Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget och anläggning av Myckethög högpotential potentialidag i Mycket Mycket hög potential i grönagestaltningsförslaget ytor genomförsförenligt förslag i denna rapport är bedömningen Hög potential idag gestaltningsförslaget för att den luftrenande kapaciteten ökar knappt tre gånger jämfört med detaljplanen Framtida hög potential detaljplanen nuläget. Det är dock fortfarande en liten andel av den totala planytan Hög potential i gestaltningshög potential i gestaltningsdär denna tjänst finns. förslaget för detaljplanen Potentialscenario Potentialscenariot medför ingen ökning i luftrenande kapacitet eftersom det fokuserar på att öka andelen öppna sandmarker. förslaget för detaljplanen I tabell 2 finns beräkningar av kvalitet för de olika markanvändningsscenariona. 28

29 Pollinering Nuläge: Områdets nektar- och pollenresurser är främst knutna till sandmiljöer med rik blomning. Dessa områden överensstämmer med de områden som pekas ut ha höga naturvärden, dvs de sandiga ängspartierna i områdets norra del. Boplatser bedöms finnas både i sandblottor och i stenrösen och buskage. Potential: Att överföra befintlig jordbruksmark till ängsmark bedöms kunna medföra att en större del av området kommer att uppnå hög potential att rymma både pollen- och nektarkällor, samt boplatser för pollinernade insekter. Sandmarkerna som kommer utvecklas på platsen bedöms kunna uppnå naturvärdesklass 1 inom en tidsperiod på år, förutsatt att området sköts på ett optimalt sätt. Dessa miljöer hyser ett stort antal ovanliga kärlväxter och insekter. Figur 10. Hedblomster och backtimjan. Foto Karin Hernborg. Nyttoorganismer: pollinering och skadedjursreglering Många av våra grödor är beroende av pollinering, det vill säga att pollen förs från en växtindivid till en annan, för att befruktning skall ske. Pollinering säkrar inte bara att det blir skörd, utan medför även att frukten får bättre kvalitet och blir större och mer regelbunden till formen. I Sverige är det främst tama och vilda bin och humlor som står för denna ekosystemtjänst, men även blomflugor, fjärilar och en rad andra insektsgrupper. Ekosystemen spelar en viktig roll för reglering av skadedjur eftersom de förser oss med arter som kan hålla nere antalet skadedjur. Där reglering av skadedjur saknas riskerar skadedjur att spridas snabbt och medföra stora skador på producerande ekosystemtjänster, exempelvis mat- och virkesproduktion, eller på kulturella tjänster såsom upplevelsen av ett område. En skadereglerare kan vara en naturlig predator eller en art som konkurrerar om samma livsutrymme som skadegöraren, utan att själv göra samma skada. Exempelvis prederar fåglar och insekter prederar på vedlevande insekter och jordbruksmarkens bladlöss. Påverkan utifrån detaljplaneförslaget: Jämfört med potential: Pollineringspotentialen på platsen bedöms kraftigt försvagas om planen genomförs, jämfört med den potential som skulle finnas om platsen omförs och sköts som sandig gräsmark. Förutsättningarna för pollinerare bedöms vara tre gånger så hög i potentialscenariot som i gestaltningsförslaget (tabell 3). Effekten gäller främst tillgång på pollen/nektar men också på spridningsmöjligheter som försämras om planen genomförs. Jämfört med nuläge: Pollinationspotentialen på platsen bedöms kunna öka jämfört med befintlig situation (tre gånger så hög bedömd potential) om åtgärder och skötsel enligt denna utredning genomförs. Förslagen i denna utredning är till stor del inriktade på att öka andelen blommande ytor/strukturer. Spridningsmöjligheter kommer dock att påverkas negativt eftersom en stor andel av spridningskorridoren riskerar att blockeras av bebyggelse. Behov: I ett jordbrukslandskap finns ett behov att hysa ett stort antal polline- 29

30 rare som kan utföra pollinering av bland annat grödor. För att öka förutsättningar för pollinerare finns ett behov av att: Förstärka spridningskorridorer för pollinerande insekter (genom samma åtgärd som för naturvärden ovan). Större potential för vårpollinering. T.ex. genom anläggande av tidigblommande nektarkällor. Ett större antal och typer av boplatser för olika typer av pollinerare. Till exempel genom att genom att tillföra bar sand eller stenrösen. Bedömning: Pollineringspotentialen baseras på vilka strukurer som finns på en specifik plats. Fler strukturer på en yta ger fler poäng (större potential för tjänsten). Poäng ges för boplatser (1 p), öppna ytor (1 p) samt hur mycket nektar/pollenväxter som finns i en yta (1-3 p). Maximalt kan en yta få fem poäng. Tabell 3. Beräkning av områdets potential att hysa pollinerande insekter vid olika markanvändning. Summan för respektive scenarion anger den kvalitet som området bedöms rymma och är den som används för jämförelse av scenarionas påverkan. Pollenresurser - nuvarande markanvändning Kvalitet Area Pollen*area 1. Odlingsröse m Sandig ängsmark med rödlistade arter kvm Sandig ängsmark med rödlistade arter - färre örter än andra i området kvm Stenrad m Gles tallskog kvm Summa Pollinering - Scenario 1 Potential Kvalitet Area Pollen*area Pollinering - Scenario 2 Dp med gestaltningsförslag Summa Kvalitet Area Pollen*area 1. Odlingsröse m Sandig ängsmark med rödlistade arter kvm Gles tallskog kvm Summa

31 33--påtagligt påtagligt 33--påtagligt påtagligt 44--visst visst 44--visst visst Fridlystaarter arter Fridlysta Fridlystaarter arter Fridlysta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Potential för naturvärden högsta naturvärden Pot. högsta Befintlig situation Framtida situation: planförslaget Förutsättningar för Upplevelse- Förutsättningar för idag UpplevelseUpplevelsevärdet Upplevelsevärdet idag värdet i gestaltningsförslaget för värdet i gestaltningsförslaget Potential för upplevelsevärdetföridag Potential för upplevelsevärdet idag detaljplanen detaljplanen Luftrenande träd idag Luftrenande Luftrenandeträd trädidag i gestaltningsförslaget för detaljplanen Luftrenande träd i gestaltningsförslaget för detaljplanen Mycket hög potential idag Mycket höghög potential idagi Mycket potential Mycket hög potential i Hög potential idag Höggestaltningsförslaget potential idag för gestaltningsförslaget för Framtida hög potential Framtida hög potential detaljplanen detaljplanen Hög potential i gestaltnings- Hög potential i gestaltnings- förslaget för detaljplanen förslaget för detaljplanen Befintlig situation Framtida situation: planförslaget I norra delen av området finns en smal remsa mark där odling upphört och som uppvisar stor kärlväxtrikedom och bar mark vilket innebär hög potential att hysa pollinatörer. Inom området finns också ett tallskogsparti och stenrader som uppvisar vissa kvaliteter. Potentialscenario Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget och anläggning av gröna ytor genomförs enligt förslag i denna rapport är bedömningen att större andelen av gröna ytor i området kommer att ha mycket hög potential att hysa pollinatörer. Tallskogen i öster bedöms ha samma kvaliteter som i nuläget. Vid en omläggning av befintlig odlingsmark till naturmark med lämplig skötsel bedöms området kunna hysa en stor andel blommande vegetation och bar mark (sandblottor). Hela området bedöms då ha mycket hög potential att hysa pollinatörer. I Tabell 3 finns beräkningar av kvalitet för de olika markanvändningsscenariona. 31

32 Infiltration & flödesutjämning Nuläge: Eftersom hela området består av postglacial sand med mycket goda möjligheter till infiltration bedöms området i sin helhet ha god kapacitet för ekosystemtjänsten flödesreglering (översvämningsskydd). Högst kapacitet har sänkor, och en lågpunkt i områdets sydvästra del bedöms därför vara viktigast för flödesreglering. Kapaciteten för vattenrening bedöms vara låg idag. Detta då området till stor del består av jordbruksmark som avger föroreningar, främst i form av övergödande ämnen till vatten. Beräknade halter av kväve, fosfor och suspenderad substans är förhöjda i nuvarande avrinningsvatten från jordbruksmarken. Detta jämfört med riktvärden för utsläpp av dagvatten från Stockholm, som använts som referens för bedömning av föroreningsbelastning från planområdet (WSP, 2017). Planområdet ligger inom grundvattenförekomsten Kristianstadsslätten, med god kemisk och kvantitativ status. Det finns dock risk både för förhöjda halter PFAS och för överuttag då Kristianstadsslättens grundvatten används i många olika sammanhang, bland annat för bevattningsändamål, livsmedelsproduktion och som dricksvatten (WSP, 2017). Miljökvalitetsnormen för både kemisk och kvantitativ status är att god status ska bibehållas. Detta innebär bland annat att grundvattnet inte ska förorenas och att grundvattenbildningen genom infiltration ska bibehållas i tillräcklig omfattning så att inte mängden grundvatten i vattenförekomsten påverkas. Vatten från planområdet som inte infiltreras i marken avrinner till Graften, som utgör sista vattenförekomsten i Helge å, innan utloppet i Hanöbukten. Graften har måttlig ekologisk status, medan Hanöbukten har otillfredsställande ekologisk status på grund av höga halter av fosfor. Miljökvalitetsnormen för både Helge å-graften och Hanöbukten är god ekologisk status Då ska problem med övergödning vara lösta. Mängden vatten som avrinner från planområdet bedöms dock vara så liten i förhållande till hela flödet i Helge å att det inte påverkar vattenkvaliteten i vattenförekomsterna (WSP, 2017). Påverkan utifrån detaljplaneförslaget: Hårdgörning av mark vid utbyggnaden av bostäder och gator kommer att minska kapaciteten för ekosystemtjänsten flödesreglering. Det bedöms ändå finnas god kapacitet för flödesreglering kvar i området. Delar av lågpunkten i sydvästra delen av området bevaras som park med föreslagen dagvattenhantering. Här föreslås fördröjning och rening av dagvatten vilket kommer att förbättra kapaciteten för vattenrening i planområdet. Det finns goda förutsättningar att ytterligare stärka kapaciteten för vattenrening på kvartersmark inom planområdet, men detta styrs inte av detaljplanen. Behov: Hantering av dagvatten så nära källan som möjligt. För att bibehålla områdets kapacitet för flödesreglering och stärka områdets kapacitet för vattenrening ytterligare bör lösningar för att infiltrera dagvatten så nära källan som möjligt tillämpas. Genom att via utkastare leda ned takvatten direkt i marken, minska antalet hårdgjorda ytor och att leda dagvatten från parkeringar och andra hårdgjorda ytor till infiltrationsytor kan mängden dagvatten från kvartersmark minimeras. Öppen avledning av dagvatten. Avledning av dagvatten från gatumark i öppna lösningar istället för i ledningar ger en mer robust dagvattenhantering genom att infiltration tillåts. Med rätt utformning kan detta också bidra till att stärka andra ekosystemtjänster inom området. Kombination fördröjning och rekreation. Eftersom ytorna på allmän platsmark för natur och park är begränsade inom planområdet behövs förslaget till centrala fördröjningsoch infiltrationsytor ses över så att de kan kombineras med ytor för rekreation och andra ekosystemtjänster på ett bra sätt. Det är fortsatt viktigt att utforma dagvattendammarna tillräckligt grunda så att de ligger ovanför grundvattenytan då dagvattnet behöver renas innan det når ner till grundvattnet. Öppen avledning till Helge å. Förslaget till dagvattenhantering innebär att dagvatten som inte 32

33 kan infiltreras inom planområdet ska avledas till Helge å. För att skydda Helge å bör möjligheten att utveckla en öppen lösning för detta ses över, så att infiltration och rening på vägen till ån möjliggörs istället för att vattnet avleds direkt till recipienten i ledning. Bedömning: Bedömningen grundar sig på Ekologigruppens metodik för kartläggning av ekosystemtjänster (REF). Underlag om förutsättningarna för vattenhantering inom området och om kommande dagvattenhantering i planområdet har hämtats från Structor (2017) och WSP (2017). 33

34 34

35 Utvecklingsförslag 35

36 Gestaltningsförslag för detaljplanen Figur 11 visar det gestaltningsförslag som tagits fram i detta uppdrag. Gestaltningsförslaget är baserat på samrådshandlingens detaljplan. Syftet med gestaltningsförslaget är att översiktligt visa på ett innehåll som kan stärka utvalda ekosystemtjänster i området. Innehåll och kvaliteter beskrivs i mer detalj under kapitlet Utvecklingsförslag och gestaltningsprinciper. Där beskrivs också skötseln som är en viktig del för att skapa och behålla värdena över tid. Utgångspunkten för gestaltningsförslaget har varit att stärka den biologiska mångfalden och ta tillvara platsens stora potential för rika sand- och gräsmarker. Detta i kombination med att skapa rekreativa kvaliteter i den nya stadsdelen. Även lösningar för dagvattenhantering finns med, liksom innehåll och arter som bidrar till ökad pollinering och luftrening. Skissutkast som kommentar till detaljplaneförslaget I uppdragets inledande fas togs även ett första skissutkast fram. Detta utkast finns med i rapporten (Bilaga 2) som ett inspel och kommentar till komunens detaljplaneförslag. Utifrån ett ekosystemtjänste-perspektiv lyfter skissen möjligheten till en ytmässigt mindre exploatering på platsen. På så sätt minskar förlusten av platsens stora potential för rik biologisk mångfald av nationellt betydelse. Skissutkastet innehåller även tankar kring hur grönstrukturen och förutsättningarna för både platsspecifika biologiska och rekreativa kvaliteter skulle kunna utvecklas vid utbyggnad av ett nytt bostadsområde på platsen. Skissutkastet ligger inte med som underlag för rapportens bedömningar eller värderingar utan kan ses som ett inspel till kommunens fortsatta arbete. Skissutkastet kan också vara en tankeställare kring när i planprocessen som ett ekosystemtjänsteperspektiv bör komma in för att ge kommunen de bästa förutsättningarna för rätt prioriteringar. 36

37 Gestaltningsförslag för Detaljplan del av Åhus 14: Hundrastplats Sandgräshed Sandgräshed Lekplats Pulkakullar Utegym Grönstråk utmed Tippvägen Odling Figur 11. Gestaltningsförslag för detaljplanen del av Åhus 14:108 37

38 Utvecklingsförslag och skötsel På de kommande sidorna beskrivs konkreta förslag till hur ekosystemtjänsterna i området kan utvecklas genom innehåll, gestaltning och skötsel. Förslag och skisser är principer för lösningarna och ska ses som inspiration för kommunens fortsatta arbete, detaljprojektering och skötsel av området. För de områden som innefattar fornlämning gäller att samråd ska tas tidigt i processen för att se vad som är möjligt att göra på dessa ytor. Rekreativa kvaliteter De allmänna natur- och parkytorna i den nya stadsdelen kommer bli mycket viktig för närrekreation för ung som gammal i området. Så långt det är möjligt har de rekreativa funktionerna kombinerats med åtgärderna för att bevara och öka platsens biologiska mångfald. Stora delar av grönytorna behöver även användas för att lösa områdets dagvattenhantering och där har vi fokuserat på att integrera de rekreativa kvaliteterna på ett positivt sätt. I stora delar av naturytorna finns fornlämningar med krav på fortsatt utredning om ingrepp görs. I våra förslag för dessa ytor har vi utgått i från ett innehåll som möjliggör att fornlämningarna kan bevaras på platsen. Vid kommande detaljering av innehållet på fornytorna behöver samråd med Länsstyrelsen hållas så tidigt som möjligt. På så sätt kan kommunen i samråd med länstyrelsen se över möjligheterna för exempelvis plantering av träd och buskage på vindutsatta lägen eller uppfyllnad/marksänkning för att skapa sandigare småmiljöer. Även skötselaspekter som harvning av ängsytorna behöver stämmas av kopplat till fornytorna. Biologisk mångfald Förutsättningarna för att skapa värdefulla miljöer liknande de omkringliggande sandmarkerna i Åhus är mycket goda. Utifrån platsens naturliga förutsättningar kan en hög biologisk mångfald utvecklas på kort tid i de större öppna grönytorna, och medelhög biologisk mångfald inom bebyggelsens grönområden. Målbilden för miljöerna är med nödvändighet artrika urlakade sandgräshedar med betydande andelar blottad sand. I målbilden ingår också småmiljöer som kan berika den huvudsakliga naturtypen. De framgångsrika åtgärder som genomförs i omgivande reservat är lämpliga att använda på ett anpassat sätt även i detaljplaneområdet. Målbilden överensstämmer i stort med den som förmedlas i Kvalitets- och gestaltningsprogramet för området i detaljplanens samrådshandlingen. Naturvårdskunnig person med specifik kunskap om skötsel av motsvarande miljöer bör medverka i fortsatt planering. Följande miljöer och innehåll är förslag och principer för hur platsens biologiska mångfald kan gynnas och utvecklas. Förslagen finns markerade på gestaltningsförslaget (Figur 11) för att visa tänkt placering i området. 1. Sandgräshed (Natura 2000-naturtyp 2330) 2. Ogräsåker/Allmogeåker/Trädesåker 3. Sandgropar och sandåsar 4. Sandiga stigar 5. Sandiga stengärden 6. Ekstolpar - lavarnas korallrev 7. Träkonstruktioner med solitärbi-hål 8. Gröna tak med ängsvegetation 9. Biodepåer med död ved 10. Sanddyner av överskottsmassor 11. Naturliga variationer i lignossortimentet (träd och buskar) 12. Kvaliteter utmed gatorna 13 Rekreativa målpunkter 14 Klimatanpassade överbyggnader och växtbäddar 38

39 1. Sandgräshed (Natura 2000-naturtyp 2330) Beskrivning: Stora delar av naturreservaten i Åhustrakten utgörs av naturtypen sandgräshed. Den karaktäriseras av ett antal kärlväxtarter och en relativt urlakad sandjord under oregelbunden påverkan från störningar som skapar sandblottor och möjliggör för nyetablering. Vegetation som med åren närmar sig sandgräshed uppstår sannolikt mer eller mindre naturligt när åkrar i Åhustrakten läggs i träda. Etableringen av rätt arter beror på vilka arter som lyckas sprida sig till platsen. Parallellt med urlakningen pågår en långsam igenväxningssuccession med gräsvegetation vars förna förmår hålla kvar fukt och näring. På sikt skapas därför en art- och blomfattig vegetation om inte en regelbunden störning av marken sker. Anläggning: För att påskynda en etablering av en artrik flora sprids hö med frö från intilliggande naturreservat över ytorna. Om marken har en etablerad gräsvegetation vid anläggningstillfället så harvas eller fräses marken kraftigt tills barmark uppnås på minst 40 procent av ytan. Hö kan med fördel skördas färskt som löshö eller balat för spridning samma dag (för att förhindra jäsning). Skörd av färskt hö gör att en större andel av fröna följer med transporten. I torkat hö tenderar en hög andel av fröna redan ha släppt vid bärgningstillfället. Spridningen görs med en (rotor-)hö-vändare samma dag. Höskörd görs på en yta 3 gånger större än spridningsytan. Proceduren bör genomföras vid ett par tillfällen på året för att få med frömaterial från växter med olika blomningstid. Viss bitransport av insekter från donator-ängarna kan också förväntas ske. Skötsel: Årlig slåtter med bärgning genomförs sent i augusti eller september. Behovet kommer sannolikt minska i takt med att vegetationen stabiliseras och näring töms. Uppjustering av ph (strax under 7) kan vara befogat för att kompensera för den urlakning och uttömning som skett under åker-epoken och genom försurande luftburet nedfall. Återkommande störning eller omrörning av marken som skapar sandblottor behövs för att behålla hög artrikedom över tid. Figur12. Hedblomster och backtimjan i närområdet. Foto Karin Hernborg. Figur 13. Axveronika i närområdet. Foto Karin Hernborg. 39

40 2. Ogräsåker/Allmogeåker/Trädesåker VÄXTFÖRSLAG (Ogräsåker/Allmogeåker/ Beskrivning: I landskapet kring Åhus finns mycket höga naturvärden knutna till den miljö som uppkommer i extensivt brukad åker med trädor. I åkerträdor tillåts åkerogräs blomma upp för att efter några år ersättas av ruderatväxter och slutligen återgå till en gräshed. Anläggning: Specifika ytor anläggs genom en grov harvning och/eller fräsning som ger dominant inslag av barmark (omkring procent). Återigen sås ytorna med skördat material från reservatsåkrar i trakten. Skörd i de sandiga reservaten bör samrådas med en insektsexpert för att undvika eventuella skador på insektsfaunan. Flera rödlistade kärlväxtarter bör skördas manuellt för att bättre kontrollera tillgången (se Bilaga 3, Växtförslag). Djupare plöjning undviks med hänsyn till de fornlämningar som ligger ytligt under matjordslagret och för att efterlikna det plöjningsdjup som har en kulturhistorisk och ekologisk relevans. Skötsel: Återkommande harvning utförs vartannat år fördelat på tre ytor (varje yta harvas vart sjätte år). Återkommande insådd av lämpliga arter bör genomföras även i framtiden. Växtförslag på arter som kan ingå i ogräsåkern finns här till höger och många fler arter kan förekomma. Trädesåker) Agrostemma githago Alyssum alyssoides Anchusa arvensis Anthemis arvensis Arabis thaliana Berteroa incana Centaurea cyanus Centaurea scabiosa klätt grådådra fårtunga åkerkulla backtrav sandvita blåklint väddklint Cerastium semidecandrum vårarv Consolida regalis Draba verna Echium vulgare Holosteum umbellatum Myosotis stricta Papaver argemone Papaver dubium Papaver rhoeas Viola arvensis Viola tricholor riddarsporre nagelört blåeld fågelarv vårförgätmigej spikvallmo rågvallmo kornvallmo åkerviol styvmorsviol 40

41 3. Sandgropar och sandåsar Beskrivning: Sandgropar eller sandblottor är en småmiljö som utnyttjas flitigt av grävande steklar och en del andra insekter. Biotopen är idag sällsynt i naturen och utgör en mycket viktig detalj i sandiga gräsmarker. Den optimala sandgropen har en brant södervänd sida, är vindskyddad och har en fastare erosionskant mot grässvålen i vilken många insekter har möjlighet att gräva in sig. För att gropen ska behållas öppen är kontinuerlig störning nödvändig. Anläggning: Ett 20-tal sandgropar grävs ut med grävmaskin i substrat uppbyggda av befintlig sandjord i flera av de slänter och småkullar som byggs upp i detaljplaneområdet. Det är av stor vikt att gropen vetter åt sydväst, söder eller sydost. De ska ha en brant sida i norra änden som genom naturlig erosion kan upprätthållas under flera år. Groparna ska variera i storlek mellan en till fem meter i diameter och i bakkant vara omkring 0,3-1 meter hög. I anslutning till lekplatsen kan sandslänterna fungera som spännande lekutmaning. Skötsel: För att inte växa igen behöver groparna hållas öppna mekaniskt. Eftersom naturliga störningar som upprätthåller sandblottor (erosion, betesdjur, brand) inte kan användas behöver groparna hållas öppna av människor. Några sandgropar kan anläggas i en hundrastplats där hundar kan hjälpa med slitaget. Andra sandblottor kan uppmuntras att leka i om de anläggs nära förskola eller lekplats. Ytterligare gropar kan anläggas intill sandslänter uppbyggda runt stenmurar. Där kommer maskinell störning vara bästa sättet att upprätthålla öppen sand. Maskinella åtgärder genomförs vid behov med två till fyra års mellanrum. Figur 15. Sandslänter (något mindre branta än på bilden) kan fungera som utmanande och rolig lekmiljö. Figur 14. Istället för jämnt flacka slänter skapas brantare partier i soliga lägen. På detta sätt skapas varma småmiljöer. Figur 16. Ett exemplel på sandgrop/sandslänt strax norr om planområdet. 41

42 4. Sandiga stigar Beskrivning: I de sandiga stigar som uppkommer av mänskligt slitage (i historiska miljöer av boskap) finns ofta goda möjligheter för marklevande steklar att bygga bo. Den svagt kompakterade ytan håller ihop jorden så att insekterna lätt kan gräva hål. Hålen går djupt ned och störs inte av det fortlöpande slitaget. Anläggning: Vid hårt användande av grönytor uppkommer stigar med nödvändighet mellan platser som utgör målpunkter (t.ex. utstiktspunkter, lekplatser, bänkar, informationstavlor, och anslutningar till bebyggelse). Det viktiga i sammanhanget är att stigarna inte anläggs med stenmjöl, vilket ger en mer livlös yta att likna vid asfalt. Undersök också om en anlagd stig med mineraljord från platsen (sand) kan kompakteras och ersätta behovet anlagda stigar med stenmjöl för barnvagn och personer med rörelsenedsättning. Skötsel: Om stigar ska upprätthållas behöver målpunkter finnas och vara attraktiva. Stigar anpassade för barnvagn och personer med rörelsenedsättning måste också finnas och anläggas på ett sätt som möjliggör nödvändigheten hos de spontana lek- och promenadstigarna. Omgivande ängsvegetation får inte bli för hög eftersom hög gräsvegetation kan avskräcka människor att röra sig i grönytorna (läs mer om gräsmarksskötsel ovan). 42

43 5. Sandiga stengärden Beskrivning: I detaljplaneområdets östra och nordvästra kant ligger äldre stengärden som är delvis överblåsta med sand och bildar sandiga småkullar (0,5-1 meter) med stenkrön. I de små slänterna har vegetationen sedan länge bundit sanden. Stengärdena ramar in området och bildar mindre läytor i direkt anslutning till muren. Anläggning: Ett stengärde med rundade, slipade stenar (ej sprängsten) liknande de befintliga anläggs i norra kanten av detaljplaneområdet. På södersidan formas artificiella sanddyner upp mot stengärdet med oregelbunden form att efterlikna de befintliga. I sandslänterna grävs en handfull sandgropar i söderläge. Samråd med länsstyrelsen tas om möjligheten att anlägga stengärdesgård och sanddyner på de delar där fornminnen finns. Skötsel: Stengärdena hålls öppna med röjning av vedartad vegetation, men enstaka buskar av hagtorn, sälg och rosor får etablera sig spontant. Grässvålen tillåts sluta sig över vegetationen, men oregelbunden störning med grävmaskin för att upprätthålla mindre sandgropar görs omkring vart femte år. Om det bedöms möjligt så kan bränning genomföras längs gärdena med fem års mellanrum. Bränning kan vara känslomässigt komplicerat nära bebyggelsen och bör föregås av noggrann informationsspridning och breda upplöjda brandgator. 6. Ekstolpar lavarnas korallrev Beskrivning: arter som lever på dött trä för sedan länge en mycket tynande tillvaro. Under många hundra år har emellertid obehandlad kulturved varit en viktig småmiljö för dessa arter. Den sydliga ladlaven är en av flera hotade arter som främst återfinns i den här sortens miljö. Den är återfunnen på en stolpe omkring 200 meter från detaljplaneområdet. Anläggning: Ekstolpar med åtminstone en del kärnved används i vid anlägande av staket vid hundrastplatsen, vid enklare byggnader såsom återvinningshus och lekplatser (arterna är dock känsliga för slitage). Stolpar placeras i det nya stengärdet mot norr och en fristående rad av ekstolpar placeras längs planområdets västra gräns likt spår av äldre ägogränser. Skötsel: De känsliga trädlevande arterna etablerar sig oftast först i äldre, vittrade stadier hos kulturved. Det är alltså nödvändigt att stolpar tillåts åldras och inte byts ut eller tas bort av olika estetiska orsaker. Figur 17. Stengärdesgård på platsen som kompletteras med sand i södervända lägen. 43

44 7. Träkonstruktioner med solitärbi-hål Beskrivning: Död solbelyst ved utgör boplats för många solitära bin. De lever naturligt i gångar skapade av andra vedlevande insekter. Substraten är idag mycket ovanliga på grund av människan, men arterna är mycket tacksamma för kompensation i form av borrade hål i kulturved. Biholkar är vanliga fenomen i urbana miljöer idag. Sannolikt är emellertid borrade hål i grövre trä en mer gynnsam miljö eftersom grövre stammar ger en stabilare miljö för larverna över vintern. Anläggning: Hål mellan 3-13 mm, med tyngdpunkt på mindre dimensioner, borras i trästolpar och obehandlat virke i icke bärande offentliga konstruktioner såsom staketstolpar, lekplatsvirke och eventuellt virke i miljöhus. Hålen borras i på södersidan och ytor med visst skydd premieras (under takutsprång eller svagt framåtlutande t.ex.). Hålen görs så djupa som möjligt. I ekved behöver hålen borras redan första året. När ekved torkar klarar nämligen inte smalare borrdimensioner att tränga in utan bryts snabbt av borrade hål är inte för mycket! Skötsel: Bina städar efter sig men eventuellt behövs hålen förnyas efter hand eller sköljas med högtryckstvätt med vatten för att inte riskera kvalsterangrepp. Figur 18. Hålrum för solitärbin kan enkelt skapas i träkonstruktioner och kombineras med rekreativa kvaliteter i området. 44

45 8. Gröna tak med ängsvegetation Beskrivning: Gröna tak har möjligheten att i viss utsträckning kompensera för förlorad biologisk mångfald i samband med exploatering. För att takens vegetation ska bilda ett relevant habitat bör de utformas som biotoptak eller ängstak, med mineralbaserad jord från platsen och med frön av lokal proveniens. Målbilden är en sandig biotop i många avseenden lik den naturliga sandgräshed som förekommer i landskapet. Tunna gröna tak (< 80 mm) med Sedum-vegetation är olämpligt. Den tunna jordmånen blir snabbt urlakad med utglesat växtskikt som följd och stor utsatthet för vinderosion av återstående substrat. För att behålla växtskiktet och blomning krävs konstgödning vilket påverkar näringshalten i det känsliga gräsekosystemet på marken. Konstgödning är ett genomgående tveksamt medel ur ekologisk synpunkt. Anläggning: Taken kan anläggas på miljöhus och offentliga byggnader med platta tak eller minimal lutning. Bjälklaget dimensioneras efter ett substratdjup på 150 mm med sandjord från platsen. Mineralrik matjord får användas. Anläggningsförfarandet utförs i övrigt enligt gällande branschrekommendationer. Sedumsticklingar av inhemskt förekommande arter får användas som komplement till den hö-spridda vegetationen. Skötsel: Inga grönytor är helt skötselfria. Biotoptaken bör övervakas årligen och eventuell vedartad vegetation avlägsnas. Vid dålig etablering kan reparation och stödjande insådd eller plantering behövas. Gödsling får inte ske, men fukt- eller näringshållande tillsatser i form av biokol eller kompost får tillföras om problem med vegetationen uppstår. Figur 19. Ett ängstak går att skapa med arter från platsen. Här är ett ängstak på en förrådsbyggnad på en bostadsgård i Västra hamnen i Malmö, Brf Ohoj. Död ved finns med i ängen för att skapa boplatser för insekterna. 45

46 9. Biodepåer med död ved Beskrivning: All slags (obehandlad) död ved har möjlighet att bidra som mat och boplats för allmän och hotad biologisk mångfald. Därför har bio/död veds/fauna-depåer vuxit fram som ett vanligt inslag i tätortsnära grönområden. I detaljplaneområdet bör minst två biodepåer med grov död lövved anläggas. Lämpliga platser kan vara hundrastplatsen, i närhet till lekplats samt i ett soligt bryn vid en stenmur. Anläggning: Grov död ved av inhemska trädslag bör användas. Flerstammiga krokiga stammar premieras då de utgör tilltalande strukturer och lämpliga klätterställningar för leksugna. Enstaka liggande stammar är ofta lämpligast ur estetisk synpunkt, men även halvstora brötar bör modelleras fram. De måste såklart ligga mycket stabilt och vid behov kan ursågningar av kilar ge betryggande stabilitet i plockepinnhögar. Skötsel: Död ved bör tillföras kontinuerligt över lång tid för att hela tiden ha död ved i olika nedbrytningsstadier. Årlig tillförsel är däremot inte nödvändig. (Även om ny tillförsel inte är möjligt gör biodepåerna nytta över lång tid.) Figur 20. Halvcirkelformade läskydd av staplad grov ved skapar fina sittplatser i de öppna sandängsmarkerna och boplatser för insekter. 46

47 10. Sanddyner av överblivna massor Beskrivning: i det platta landskapet kring Åhus är kustnära sanddyner en av få naturliga topografiska höjder. Genom att efterlikna ett mindre dynlandskap kan vindskydd, rumslighet och variation skapas på utvalda platser. I hundrastplatsen ger sanddyner roliga lekmiljöer för hundar och i den centrala parken kan en mindre pulkabacke skapas i anslutning till en av dagvattensänkorna. Utmed den västra bården ger sanddyner vindskydd och på förskolegården utmed Ripavägen kan sandkullar fungera som bullerskydd. För att placera jordmassor på ytor med fornlämningar behövs tillstånd. Anläggning: Under utbyggnaden av området kan jordmassor återanvändas lokalt vilket minskar behovet av transporter och ökar möjligheten till massbalans inom området. Massor från exploateringen modelleras maskinellt enligt anvisning i olika delar av området. Näringsfattig men kalkrik minelarjord under matjordslagret kan med fördel föras upp till ytan och läggas överst i massorna. Skötsel: Skötsel anpassas utifrån önskad funktion. Figur 21. Större kullar av jordmassor från platsen skapar möjliga pulkabackar i parken. Kullarna läggs i anslutning till en dagvatensänka för att skapa en längre backe. Den tänkta släntlutningen på 1:6 görs brantare invid kullarna. 47

48 11. Naturliga variationer i lignossortimentet (träd och buskar) Beskrivning: Biologisk mångfald är oftast platsbunden och gynnad av de historiska naturliga förutsättningarna på platsen. Genom att främst använda naturliga svenska arter i lignossortimentet och i andra hand exotiska arter utan tecken på invasivitet möjliggörs en positiv interaktion mellan växtmaterialet och omgivande natur. Goda nektar- och pollenproducenter gynnar och stärker upp platsens rika insektsliv och bärande buskar och träd ger föda och skapar boplatser och vindskydd. För att upplevelsemässigt få de nya planteringarna att passa in på platsen skapas en så naturlig uppbyggnad som möjligt. Genom att välja plantor med variation i storlek och skiftande plantskolekvalitet skapas mer naturlika busk- och trädplanteringar. Plantskolekvaliteter som stambuskträd, solitärkvalitet och landskapsplantor kompletterar den mer vanliga kvaliteten högstam. Träd med lågt sittande grenar eller flerstammighet skapar också möjliga klätterträd för lekvänliga planteringar. Anläggning: Flera av de föreslagna arterna i växtförteckningen, Bilaga 3, kräver en viss jordförbättring för att öka den vattenhållande förmågan i växtbäddarna och säkerställa en god etablering. Dessa arter är markerade i växtlistan. För träd i gatumiljö krävs jordförbättring för önskad tillväxt. Förslagsvis används den kraftigaste matjorden från platsen med inblandning av näringsladdad kol för att skapa bättre närings- och vattenhållande förmåga i växtbädden. Plantering av träd och buskar följer i övrigt branschstandard. Skötsel: Landskapsplantor i de extensiva grönytorna bör stimuleras till utbreddhet och lågvuxenhet. Klimatet ger en naturlig selektion åt det hållet och kommer för arter som ek, avenbok och sälg ge buskartade uttryck åt unga träd. Klättervänlighet skapas genom beskärning och genom att behålla lågväxande grenar. I ett platt landskap blir varje utsiktspunkt ett möjligt mål för en lek. Figur 22. Flerstammiga träd och träd med lågt sittande grenar skapar härliga lekmiljöer och en vindpinad karaktär. 48

49 12. Kvaliteter utmed gatorna Beskrivning: För att skapa mervärden utmed områdets gator bryts gaturummet av med kvalitetshöjande inslag. Förslagen ger trivsammare gatumiljöer, möjlighet till sittytor och aktiviteter, gynnar biologisk mångfald, polinering, luftrening och dagvattenhanteringen i området. Anläggning: Undersök möjligheten att använda luftigt bärlager på ytor med lägre trafikklass (torgytor, cykelbanor, gångbanor). Forskning pågår kring hur man tack vare en uppbyggnad utan noll-fraktion skapar större hålighet i bärlager eller förstärkningslager. Detta ger i sin tur en möjlig volym för dagvattenfördröjning och en skelettjordsliknande förutsättning för träd i anslutning till ytorna eller vägen. Skötsel: De ytor som är tänka att bli magra ängsyor anläggs så magra som möjligt för att minimera framtida skötselbehov. En viss putsning av ytorna kommer behövas, liksom skötsel och uppstamning av träden i gatumiljön. Restaurerad stenmur Buskage av hagtorn och tvärgående Rishägn/ vedmurar bryter av och gör stråket mer intressant Sanddyner i de soligaste lägena formas upp mot muren och skapar roliga gupp att cykla över. Hinderbana i sandängsytorna gör vägen till förskolan mycket roligare! Spridda tallar i olika storlekar Figur 23. Hinderbana utmed Tippvägens grönstråk. Figur 24. Utmed Tippvägen skapas ett attraktivt grönstråk. Den raka gatan bryts upp av tvärgående rishägn/vedmurar och oregelbunden plantering av tall och hagtorn. 49

50 Gatans dagvatten passerar över den något skålande sandytan där vattnet fördröjs och infiltreras innan överskottsvattnet leds ut till gatans system Varma småmiljöer skapas med små sanddyner upp mot stenmuren. Sandnejlika planteras på de gynnsammaste lägena Rönn, naverlönn eller hagtorn Genomsläpplig och mager sandyta Figur 25. Utmed lokalgatorna skapas mindre ytor för att fördröja dagvatten och skapa grönare och mer levande gator. Ytorna placeras på omväxlande sida vilket bidrar till att en låg hastighet hålls av bilarna på gatan. 50

51 13. Rekreativa målpunkter Beskrivning: För att öka de rekreativa kvaliteterna i området skapas nya målpunkter och mötesplatser. Förslagen baseras på att även den biologiska mångfalden stärks. Anläggning: Varje plats behöver detaljstuderas och projekteras för sitt syfte. Skötsel: Skötsel av platserna sker så att säkerhet och tillgänglighet uppnås över tid. DAGVATTENSÄNKA MED PARKKVALITET Dunge av gråvide, sälg, fläder, måbär, naverlönn, alla med olika storlekar och flerstammighet. Plan nivå och tillgänglighetsanpassad stig Sliperskant tar upp slänten och skapar sittytor Plan nivå Slänt Tidvis stående vatten Figur 26. Utmed sidan av parkens östra dagvattendamm skapas en frodigare dunge av träd och buskar. Här finns godare förutsättningar för vatten och en miljö likt märgelgravarnas vegetation skapas. En spång leder igenom dungen som ger skugga, vindskydd och lite av en skogskänsla. 51

52 Figur 27. Utmed spången över dagvattensänkan byggs mer lekfulla delar för den som vill ha utmaning. Här kan man vara även om vattnet står högt i dagvattendammen. Trädäck byggs i de vindskyddade dagvatensänkorna för lugna stunder i solen. I konstruktioner som inte är bärande skapas hål för solitärbin. 52

53 UTEGYM Figur 28. Ett utgym placeas på sandängsytan i parkens sydöstra del. Bilden är ett fotomontage med produkter från Gläntan utegym (Gläntan outdoor Creation AB) 53

54 TORG OCH LEKPLATS Ek som vårdträd på torget Torg med inslag av små sandytor med backtimjan i den stensatta ytan. Stensättningen kan även göras "flikig" ut mot de angränsande sandängsytorna för att få med sig ängskaraktären på torget. En dunge av avenbok binder samman torget med lekplatsen och skapar skugga och lekmiljö. Lekplats Ekstolpar avgränsar mot gatan Dunge av gråvide, sälg, fläder, måbär, naverlönn och fågelbär. Plantor med olika storlek och flerstammighet väljs för att ge ett naturligare uttryck. Figur 29. Lekplatsen ligger i anslutning till det centrala torget och blir områdets naturliga träffpunkt. Lekplatsen drar nytta av dagvattensänkan och en träddunge ger vindskyddande åt platsen. En klätterskog av avenbok står spridda över lekytan och torget. Runt stigen sätts vildapel och som vårdträd sätts en större ek på torget. 54

55 Figur 30. I dagvattensänkan placeras hoppstenar och spänger så att leken kan fortsätta ner i sänkan och tillsammans med vattnet skapa en spännande lekmiljö. På den västra slänten planteras en skogsdunge för lek. Dungen blir en rumslig avgränsning mot gatan och skyddar mot vinden från väster. Figur 31. Exempel på balansutmaningar som kan placeras i de sandiga ängsytorna vid lekplatsen. Där inte fallskyddsmaterial krävs (redskap under 60 cm) fungerar befintlig sandjord bra och leken skapar naturligt slitage som även gynnar den biologiska mångfalden. 55

56 Figur 32. En kombinerad mur och bänk ger både fin sittmöjlighet och boplats för insekter och smådjur. Figur 33. Ett exempel på ett spännande "fynd" att hitta i en sandblotta på sandgräsheden och ett sätt att lyfta fram platsens historia. På bilden är det återskapade fornlämningsfynd i betong som förankrats i marken. 56

57 14. Klimatanpassade överbyggnader och växtbäddar Beskrivning: Uppbygggnaden av områdets hårdgjorda ytor kan bidra till stärka kvaliteter i området. Forskning pågår kring möjligheten att använda luftiga bärlager vid byggnation av gator och torg. I korthet innebär det att utesluta noll-fraktionen i förstärknings- eller bärlagret och på så sätt få mer genomsläppliga lager. Det innebär också att volymen för magasinering av vatten ökar och de hårdgjorda ytorna kan medverka vid hanteringen av dagvatten. Det innebär också att luftrum och håligheter ökar i de uppbyggda lagrena vilket ger attraktiva miljöer för trädrötter. De hårdgjorda ytorna kan på så sätt bidra till ökade volym tillgänglig växtbädd (likt skelettjord) och bättre markförhållanden för gatuträd och träd på till exempel torgytor eller parkeringsplatser. Ytornas bärighet över tid försämras troligen då noll-fraktionen utesluts, vilket gör att det främst är lämpligt på ytor med låg belasting som till exempel cykel- och gångbanor, torgytor och ytor för cykelparkering. Även forskning kring fördelarna med att använda träkol i växtbäddar pågår och redan idag används "närings-laddat" kol i många planteringsytor i stadsmiljöer runt om i Sverige. Kolet skapar bättre näringsförhållande, vattenhållande förmåga och stuktur i växtjorden. På de magra och torra markerna i planområdet kan detta vara ett bra sätt att ge bättre förutsättningar för god etablering av till exempel gatuträden i området. Tips på forskningsprojekt kring klimatlösningar för staden: Vinnovaprojekt som bland annat undersökt möjligheten med klimatmedverkande överbyggnader: Figur 34. Ytor för cykelparkering kan med fördel byggas upp med genomsläppling slitlager (översta lagret) och eventuellt även med luftigt bärlager för bättre vatteninfiltration. 57

58 Referenser Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike (2009), Rapportserien Vattenriket i fokus 2009:07, Landskapsplan för Ripa och Horna sandar. Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike (2010), Rapportserien Vattenriket i fokus 2010:03, Solitärbin och andra insekter på Kristianstads Golfklubbs golfbanor i Åhus - inventering och förslag på riktade skötselåtgärder Curris, B.A., Bass, B. (2008). Estimates of air pollution mitigation with green plants and green roofs using the UFORE model. Ekologigruppen, Kristianstad kommun (2016). Grönplan Kristianstad kommun - Ekologiska samband. Kristianstad kommun (2017). Ekosystemtjänster i planering och prövning - manual. Kristianstad kommun (2016). Grönplan för Kristianstads kommun Rapport 9b - kortversion. Kristianstad kommun (2016). Grönplan för Kristianstads kommun Sociotopinventering. ae/2_sociotopinventering_kristianstad_kommun_2015.pdf Kristianstads kommun (2017). Samrådshandling BN , Planbeskrivning, Detaljplan för del av Åhus 14:108. Kristianstads kommun (2017). Samrådshandling BN , Kvalitets och gestaltningsprogram, Detaljplan för del av Åhus 14:108. Länsstyrelsen Skåne län (2014). Här finns höga naturvärden i Skåne - Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. Naturvårdsverket (2015). Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport Structor (2017). VA-utredning. Åhus 14:108. Kristianstads kommun Sydsvensk arkeologi, Åsa Berggren (2016). Arkeologisk förundersökning Åhus 14:108, Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Rapport 2017:1 WSP (2017). Rening av dagvatten och påverkan på recipient. Del av uppdrag MKB samt naturvärdesinventering för Åhus 14:108, Kristianstads kommun WSP (2017). Naturvärdesinventering. Muntliga källor: Karin Hernborg, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike (nov 2017). Erfarenheter av återskapadet av hög biologisk mångfald på befintlig åkermark i Transval och Horna sandar. 58

59 Bilaga 1. Översiktlig kartering EST Tabellen nedan är en översiktlig kartering av ekosystemtjänster på platsen. Indelning och namn följer Kristanstad kommuns manual (Kristianstad kommun, 2017).Påverkan avser påverkan av Dp-förslag och inte det potential-scenario som bedöms i detaljkarteringen i rapporten. Ekosystemtjänst Förekomst Vikt lokalt Påverkan av förslag Ekosystemvärde Biologisk mångfald Se "Naturvärde" nedan Naturvärde (artrikedom, naturvårdsarter, kontinuitet, naturlighet) Höga värden kopplade till sandiga gräsmarker (NVI) Mycket viktig Liten Kontinuitet Biologiska värden <100 år, lång kontinuitet som brukad mark Viktig Liten Konnektivitet Spridningslänkar utpekade för flera organismer (spridningsanalys) Viktig Måttlig Strategisk betydelse Reglerande tjänster Närhet till Sonnarna och möjliga spridningsvägar genom område ger viss strategisk betydelse Klimatreglering Liten mängd klimatreglerande vegetation Obetydlig Stor påverkan Luftrening Liten mängd kvalitetsförbättrande vegetation Obetydlig Ingen Väderskydd Obetydlig mängd väderskyddande vegetation Obetydlig Obetydligt Bullerskydd Liten mängd bullereducerande vegetation Obetydligt Ingen Vattenrening Sandiga marker med god infiltrations- och reningsförmåga Viktig Stor påverkan Översvämmningsskydd Visst översvämmningsskydd på grund av sandiga marker Viktig Stor påverkan Erosion Ingen förekomst Pollinering och nyttoorganismer Stor mängd pollen- och nektarresurser Viktig Obetydlig Biologisk kontroll Stor andel biotoper som kan hysa skadejursreglerande arter. Belyses genom kategorin pollinering och nyttororganismer ovan. Fröspridning Svårt att avgöra - finns säkert. Oviktig Lokal klimatreglering Liten mängd klimatreglerande vegetation. Obetydlig Obetydlig Kulturella tjänster Rekreation och hälsa Delvis allmänt tillgängliga naturytor Viktig Stor påverkan Sinnlig upplevelse, symbolik och andlighet Höga upplevelsevärden kopplade till utblickar, det öppna landskapet och platsens kulturhistoria Viktig Liten Mycket viktig Stor påverkan Sociala interaktioner Inga anlagda rekreativa målpunkter Viktig Stor påverkan Naturpedagogik Hög artrikedom finns på delar av området Viktig Liten Producerande tjänster Mat Stor yta jordbruksmark som används för matproduktion. Mycket viktig Stor påverkan Material och energi Ingen förekomst Vatten Genetiska resurser Viss förekomst genom förekomst av biotoper för rödlistade arter Viktig Liten Stödjande tjänster Resiliens Förekommer Viktig Påverkan Livsmiljöer Förekommer Viktig Påverkan Näringsvävar Förekommer Viktig Liten Biogeokemiska kretslopp Förekommer, grundvattenkretslopp Viktig Liten Jordmånsbildning Förekommer Viktig Stor Primärproduktion Förekommer Viktig Stor

60 Bilaga 2. Skissutkast - kommentar till detaljplanen Skissutkast som kommentar till detaljplaneförslaget I uppdragets inledande fas togs detta första skissutkast fram som en kommentar till komunens detaljplaneförslag. Utifrån ett ekosystemtjänste-perspektiv lyfter skissen möjligheten till en ytmässigt mindre exploatering på platsen. På så sätt minskar förlusten av platsens stora potential för rik biologisk mångfald av nationellt betydelse. Skissutkastet innehåller även tankar kring hur grönstrukturen och förutsättningarna för både platsspecifika biologiska och rekreativa kvaliteter skulle kunna utvecklas vid utbyggnad av ett nytt bostadsområde på platsen. Skissutkastet ligger inte med som underlag för rapportens bedömningar eller värderingar utan kan ses som ett inspel till kommunens fortsatta arbete. Skissutkastet kan också vara en tankeställare kring när i planprocessen som ett ekosystemtjänsteperspektiv bör komma in för att ge kommunen de bästa förutsättningarna för rätt prioriteringar. Utvecklingsförslag: 1) Säkra större ytor på platsen med stor potential för höga naturvärden på kommunal mark. Stärka spridningssambanden och angränsande kärnområden. Bevara landskapsbilden (gårdar i öppet landskap) och utblickar mot det öppna landskapet åt väster och söder. Bevara visuell tydlighet för platsens historiska sammanhang som brukat öppet landskap, så att bebyggelsen landar på platsen med respekt. Samla till ett större dagvattensänka i den naturliga lågpunkten för att minimera schakt och frigöra rekreativ yta inne i bostadsområdet. En mindre dagvattensänka finns inne i den centrala parken så att skyfall större än 10-års regn går att hantera. 2) För att jobba bort västanvinden och ge större rekreativa förutsättningar för den centrala parken görs denna gröna koppling knixig. 3) Parkståket inne i området utformas efter timglasmodell istället för jämnbrett stråk. Detta skapar mer av platskänsla (istället för stråk som man bara passerar igenom) och ger godare förutsättningar för rekreativa platser. Utmed parkstråket samlas de sociala målpunkter som torg, lekplats, park, odlingslotter, pocketpark. Detta gör parkstråket attraktivt för Åhus, som en självklar väg mot Sånnarna. 4) Viktig social samlingspunkt kring entrén till stadsdelen. Här samlas social service, torg och busshållplats. Bostäderna vänder sig ut mot gatan och ett aktivt stråk utvecklas utmed Tippvägen. 60

61 2) 3) 4) 1) 61