Komplettering gällande vatten och naturmiljö - korridor 4

Transkript

1 Uppdragsnr: (6) PM Komplettering gällande vatten och naturmiljö - korridor 4 1 Bakgrund Väg 56 ingår i det nationella stamvägnätet och benämns räta linjen mellan Norrköping och Gävle. Räta linjen är ett alternativ till E4 för trafik från södra Sverige och norrut, förbi Stockholm. Den aktuella sträckan är en del av ett större stråk på väg 56 som planeras att byggas ut till mötesfri landsväg. Vägen passerar genom Äs, ett samhälle med bebyggelse på båda sidor om vägen där hastigheten är nedsatt till 50 km/h. För att kunna bygga ut sträckan mellan Bie och Stora Sundby (Alberga) till en mötesseparerad landsväg har Trafikverket beslutat att studera alternativa sträckningar förbi samhället Äs. Valet av lokaliseringsalternativ, är en del av den vägplan för sträckan Bie-Stora Sundby (Alberga) som kommer att tas fram senare. Länsstyrelsen önskar komplettering gällande alternativ 4, öster om Äs, och har önskat att den samrådshandling som tagits fram ska kompletteras med avseende på naturtypsbeskrivning. Denna PM beskriver därför konsekvenser och skyddsåtgärder för de typer av objekt som passeras i aktuell korridor. Vägen kommer troligen att förläggas både som väg i skärning genom högre partier och som väg på bank genom lägre liggande fuktiga partier. 2 Nuläge I korridoren för alternativ 4 finns, förutom produktionsskog, ett riksintresse för naturvård (Hälleforsgången), ett antal värdefulla skogsobjekt utpekade av Skogsstyrelsen, ett våtmarksobjekt samt objekt som omfattas av länsstyrelsens naturvårdsprogram, bl.a. sjön Aspen, Köpingsåsen mellan Bie och Äs, samt Bäckdal vid Aspen. 2.1 Riksintresse för naturvård Hälleforsgången Hälleforsgången är landets största diabasgång och är av riksintresse på grund av intressant geologi. Den upptar en sammanlagd yta av km 2 och sätter i stor utsträckning sin prägel på de områden som den övertvärar, då den framträder med egna landskapsformer. Ett av de mer karakteristiska avsnitten av Hälleforsgången har därför tagits upp som riksobjekt. Den har klass II i länsstyrelsens naturvårdsprogram. De mest värdefulla naturmiljöobjekten längs Hälleforsgången är Knisslamossen, ett myrkomplex med värdefullt topogent kärr, samt Källarhalsen som är ett rikkärr med kalkpåverkad flora. Båda dessa objekt ligger långt ifrån utredningsområdet, och bedöms inte påverkas. I övrigt upptas Hälleforsgången och dess omgivningar till största del av hällmarktallskog och barrblandskogar. Alternativ 4 passerar Hälleforsgångens västra del. WSP Environmental Box Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 13 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (6) 2.2 Sumpskog, naturvärden och nyckelbiotoper Det finns tre sumpskogar och ett objekt klassat som naturvärde inom korridoren. Strax utanför korridoren finns två nyckelbiotoper samt ytterligare ett naturvärde och två sumpskogar, se tabell 1 och kartan i Figur 1. Tabell 1. Skogsobjekt med naturvärden inom eller strax utanför korridoren. NV Storlek (ha) Skogsobjekt Beskrivning av objekt S1 1,6 Sumpskog Kärrskog, barrskog blandat eller ospecificerat dominerar S2 0,9 + 0,7 Sumpskog 2 objekt. Al och glasbjörk dominerar. S3* 6,7 Sumpskog Mosseskog (Lillmyran), tall dominerar. S4 1,3 Sumpskog Kärrskog, blandskog av löv och barr. S5* 2,9 Sumpskog Mosseskog, barrskog eller ospecificerat dominerar. NA1 0,3 Naturvärde Aspskog NA2* 0,5 Naturvärde Alsumpskog NA3 0,3 Naturvärde Brant N1* 0,8 Nyckelbiotop Brandrefugium, tydlig vegetationszonering, hög och jämn luftfuktighet. Stillastående vatten. Klibbal. N2* 2,8 Nyckelbiotop Bergbrant, bäckdal. Upphörd beteshävd, blockrikt eller storblockigt. Meandrande vattendrag. *strax utanför korridoren

3 Uppdragsnr: (6) Figur 1. Värdefulla skogobjekt längs korridor 4. Se tabell 1 för förklaring av de röda beteckningarna. De gröna beteckningarna visar lokalisering av de områden som beskrivs under avsnitt 2.4. Den blå beteckningen (10G 1E 01) visar position för våtmarksobjektet som beskrivs i avsnitt 2.3.

4 Uppdragsnr: (6) 2.3 Våtmarksobjekt Det finns ett våtmarksobjekt inom korridoren för aktuell sträcka. Det är en myr som ligger i en svacka som lutar ner mot sjön Aspens östra strand. Myren omnämns i våtmarksinventeringen (VMI) som Myr 500 m ö Aspen 6 km ö Äsköping (10G 1E 01), se Figur 1. I VMI framgår att myren värderas som ett klass II-objekt. Den beskrivs vidare som ett topogent kärr på 21 hektar (ha). Myren delas upp i tre delobjekt varav det första är en sumpskog med b l.a. barrskog på 17 ha. Här finns en svag lokal påverkan från anslutande hyggen och dikning. Det andra är ett topogent kärr på 3 ha som beskrivs som öppet, med lövskog och ljungvegetation. Det tredje delobjektet beskrivs som flytbladsvegetation på 2 hektar, varav en mindre del består av vassvegetation och lövträd. 2.4 Naturvårdsprogram för Södermlands län Köpingsåsen mellan Bie och Äs, objekt Köpingsåsen är en av Södermanlands längsta och mest framträdande rullstensåsar. Mellan Bie och Äs är åsen bred och med ett krön som ofta höjer sig 20 m eller mer över omgivande marker. Åsen når norr om Bie mer än 90 m.ö.h. Åsen var under landhöjningsskedet den del av västra Södermanland som steg först ur havet. Utmed åsen finns ett flertal källor. Mest kända är hälsokällorna vid Bie. På sträckan Bie till Biemossen är åsen delvis påverkad av äldre grustäkter och har naturvärdesklass II, medan den på avsnittet från Biemossen till Äs är nästan helt intakt och har naturvärdesklass I. Bäckdal vid Aspen, objekt I gränsen mellan Köpingsåsen och den förkastningsbrant som längre norrut bildar sjön Aspens östra strand, ligger en dalgång med en meandrande bäck, klass II i naturvårdsprogrammet. Bäckdalen är delvis skogsbevuxen, delvis öppen och betad. Alternativ 4 passerar över den sydliga spetsen av dalgången, se Figur 1. Aspen, objekt Aspen är en näringsfattig sjö med rent och klart vatten och med nästan helt opåverkade stränder som motsvaras av klass II i naturvårdsprogrammet. Sjön är belägen vid den västra kanten av skogsområdet Mälarmården och avskiljs från slättlandet genom en rullstensås. Den omges i övrigt av barrskog eller berg. I sjön finns förekomst av flodkräfta. Ett flertal fågelarter häckar i sjön, och arter som fiskljuse, storlom och häger besöker sjön för näringssök. Alternativ 4 passerar längs med Aspens nordöstra kant, se Figur 1. Hälleforsgången, objekt är beskrivet ovan under riksintresse för naturvård. 3 Konsekvens av korridor Vägen i skärning eller på bank Den utredda vägkorridoren kommer att innebära olika typer av påverkan beroende på vilken exakt sträckning som väljs och rådande topografiska förhållandena längs med sträckan. I det aktuella skedet råder oklarheter kring i vilken mån alternativet innebär att vägen kommer att gå i skärning eller på bank, och vilka naturvårdsobjekt som kommer att påverkas.

5 Uppdragsnr: (6) Där vägen går i skärning befinner man sig i högre terräng och gör främst intrång i det område genom vilket man anlägger vägen. Generellt är det vanligare att naturvärden redan är påverkade och därmed har ett mindre värde. Exempel på sådana områden kan vara torrare partier där det har kunnat bedrivas ett aktivt skogsbruk till följd av att det där är enklare att föra fram redskap och anlägga vägar. Effekterna vid sidan av vägen berörs oftast inte i samma utsträckning. När vägen anläggs på bank genom våtmarksområden, som till exempel sumpskogar, kan hydrologin påverkas. För att förhindra att vatten ansamlas på endera sidan av banken, måste trummor placeras i de låglänta partierna för att möjliggöra för vattnet att rinna fritt. Förändring av hydrologin riskerar att medföra negativ påverkan på rådande naturförhållanden och kan göra att de biologiska förutsättningarna förändras direkt eller på längre sikt, vilket kan ha stora konsekvenser för bl.a. djur- och växtliv. När en vägbank anläggs över ett vattendrag kan småvilt tvingas upp på vägbanan och riskera att bli påkörda. 3.2 Naturvårdsobjekt som kan komma att beröras Sträckningen av korridor 4 har anpassats så att de två nyckelbiotoperna inte berörs av vägdragningen och så att riksintresset Hälleforsgången och de andra objekten i länsstyrelsens naturvårdsprogram påverkas i så liten utsträckning som möjligt. För de objekt som kan komma att påverkas tas bedömda konsekvenser upp nedan: Om NA1, aspskogen, skulle hamna inom vägområdet kommer troligen en stor del av träden att avverkas och naturvärdet helt att försvinna. Därmed försvinner de särskilda arter som är knutna till gammal aspskog från platsen. Samma sak gäller NA3, branten, som också är ett litet naturvärde till ytan. Om det berörs av vägdragningen kommer sannolikt hela brantskogen och alla de särskilda arter som är knutna till den att försvinna från platsen. Sumpskogarna S1, S2 och S4, kan komma att påverkas av vägdragningen. Någon av dem kanske försvinner helt genom att skogen avverkas och vägen läggs på bank över våtmarken. Om sumpskogarna passeras av vägen bör de kunna bevaras genom att hydrologiska skyddsåtgärder vidtas, som t.ex. att tätning görs intill våtmarken, för att hindra dränering via vägbanken, och att trummor anläggs för att inte ändra vattenflöden. Våtmarksobjektet 10G1E 01 kommer att påverkas negativt av vägdragningen. Inom vägområdet avverkas all skog och vägen läggs på bank över våtmarken. För att de delar som blir kvar på varsin sida av vägen ska behålla sina naturvärden krävs att hydrologiska skyddsåtgärder vidtas, som t.ex. att tätning görs intill våtmarken för att hindra dränering via vägbanken, eller att trummor anläggs för att inte ändra vattenflöden. Riksintresset Hälleforsgången kommer att påverkas i sin västligaste del. Vegetationen i området består av hällmarktallskog och barrblandskog, som kommer att avverkas där vägen anläggs. De mest värdefulla delarna av riksintresset, vilka ligger längre öster ut, påverkas inte. Naturvårdsobjektet Köpingsåsen mellan Bie och Äs, objekt kommer att korsas på avsnittet mellan Biemossen och Äs, vilket idag är nästan helt intakt och har naturvärdesklass I. Vägen kommer att förläggas i närheten av en befintlig väg och en befintlig karaftledningsgata, men kommer ändå att göra ett visst intrång i rullstensåsen.

6 Uppdragsnr: (6) Alternativ 4 passerar över den sydliga spetsen av naturvårdsobjektet Bäckdal vid Aspen, objekt Dalgången med sin meandrande bäck är här delvis skogsbevuxen, delvis öppen. Vägen kommer att göra ett intrång i bäckmiljön. För att minimera konsekvenserna av intrånget bör skyddsåtgärder utredas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen, t.ex. bör vägen troligen läggas på bro över bäcken. Den nordöstra delen av Naturvårdsobjektet Aspen, objekt kan komma att beröras av alternativ 4. Stranden längs med Myrviken ingår också i VMI-objektet. Om vägen förläggs till öster inom korridoren kan naturvårdsobjektet troligen undvikas helt, vilket vore önskvärt både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt eftersom en vegetationsbård då kan lämnas mellan vägen och sjön, och därmed minska störningen för både djur och människor. 4 Skyddsåtgärder Vägen kommer så långt det är möjligt att förläggas så att intrången i naturvårdsobjekten minimeras. En inventering i fält görs innan exakt dragning bestäms. När vägen passerar ett vattendrag är det lämpligt att anlägga bro eller större trumma så att det finns möjlighet för småvilt att passera vägen under bron på landremsor. Exempel på sådana s.k. faunapassager kan vara sidopassager längs med vattendraget under bron. För exakt utformning bör i första hand undersökas vilka arter som rör sig inom området och som således kan förväntas behöva passera under bron. När man passerar våtmarksobjekt ska hydrologin säkerställas, och lämnas så oförändrad som möjligt. Detta görs genom att anlägga trummor eller bro, samt eventuellt genom att tätning utförs mot vägbanken, så att den inte dränerar våtmarksområdet. Dagvatten från vägen tas om hand så att det inte rinner rakt ned i öppet vatten, utan infiltreras eller fördröjs innan det rinner ut i sjöar och vattendrag. 5 Referenser Länsstyrelsen i Södermanlands län, Naturvårdsprogram - Sörmlands Natur. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Registerblad Område av riksintresse för naturvård i Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanland, Våtmarksinventeringen för Katrineholms kommun. Skogsstyrelsen, Skogens källa. Helsingborg och Stockholm WSP Environmental Jessica Gilbertsson och Anna Gustafsson