FÖRUTSÄTTNINGAR. vindhastighetens ändring med höjden, vindgradienten,
|
|
- Amanda Olofsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förutsättningar Vindenergi Då Höör är en kommun med både slättland, stora sjöar och skogsområden varierar vindförutsättningarna relativt mycket inom kommunen. De bästa vindförutsättningarna i kommunen finns uppe på de skogsklädda höjderna i norr. Kartan på vidstående sida redovisar årsmedelvinden (m/s) 72 meter ovan nollplansförskjutningen, det vill säga ovan eventuella trädtoppar och andra föremål på marken, enligt en vindenergikartering gjord år 2007 av Uppsala universitet. Anledningen till att vindarna anges ovan nollplansförskjutningen och inte ovan mark är att beräkningar av alla vindar är gjorda utan kännedom om höjden på skogen. Beräkningarna är gjorda med kunskap om typen av markanvändning (skog, åkermark etc.) men inte den verkliga höjden på skogen. På de högsta skogsklädda höjdryggarna längst i norr samt på två lokala höjder är årsmedelvinden 7,5 m/s. Detta är en relativt stor vindpotential på land i Skåne även om det finns många stora områden i Skåne och i södra Sverige med ungefär samma eller högre energinnehåll. Övriga delar i norr har årsmedelvinden på 7,0 sekundmeter. Mellan dessa delar, som huvudsakligen ligger i vindskugga, är årsmedelvinden under 7,0 sekundmeter. vindhastighetens ändring med höjden, vindgradienten, liten. I skogen kan medelvindhastigheten på en viss höjd vara samma som medelvindhastigheten i ett slättlandskap. Turbulens och vindgradient kommer emellertid att vara olika mellan slätt- och skogslandskapet. Detta påverkar de påfrestningar som ett vindkraftverk utsätts för, men även hur mycket energi som verket fångar. Vid en turbulent och varierande vind blir vindkraftverket inte lika effektivt. Karteringen ger uppskattningar av medelvinden, men inte hur mycket energi man får från ett vindkraftverk. Enkelt utryckt kan sägas att samma medelvind i navhöjd i ett slättlandskap är bättre än samma medelvind i navhöjd i ett skogslandskap. Detta är viktigt att beakta vid projektering och uppskattning av årsproduktionen i skogslandskap. Årsmedelvinden ger endast en fingervisning om den vindenergi som potentiellt kan utvinnas i ett visst område. Redovisningen av vindens energiinnehåll är en annan metod, där det dock inte finns några färska karteringar. Den senaste karteringen av energiinnehållet är gjord av SMHI 1994 och visar energiinnehållet 40 meter över marken, vilket är alltför lågt för att vara helt tillämpbart på många av dagens stora vindkraftverk. Det var denna kartering som utgjorde underlag till gällande översiktsplans val av intresseområde för vindkraft. Områden med skog och kuperad terrängen ger vad man kallar ytskrovlighet vilket medför en mer turbulent vind. Det är omdiskuterat hur negativ denna effekt egentligen är. Genom en noggrann placering av mycket höga vindkraftverk, som väsentligt höjer sig över skogen, kan negativa effekter minimeras. Medelvinden är inte det enda viktiga vid lokaliseringen av vindkraftverk. På en plats med platt landskap och låg vegetation är turbulensen, vindens korta tidsvariationer sekund från sekund, låg och 6
2 NORRA RÖRUM TJÖRNARP Hallaröd Munkarp HÖÖR V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön SNOGERÖD Skala 0 2,5 5 km Rolsberga Satsarp Löberöd Vindkraft Vindkartering på 72 meters höjd Vindenergi Årsmedelvind 7,5 m/s Årsmedelvind 7,0 m/s Årsmedelvind 6,5 m/s 7
3 Kultur- och naturmiljö Kulturmiljö I översiktsplanen sägs att den kulturhistoriska mångfalden och särarten i det skånska landskapet ska bevaras och göras tydlig. Inriktningen är också att kulturmiljön ska nyttjas som en positiv och dynamisk resurs. De kulturmiljöer som redovisas nedan och på karta har sitt ursprung i den historiska och kulturella dimensionen. Kort kan denna beskrivas som att kommunen kan delas in i tre regioner. Norr om Ringsjön dominerar ett starkt kuperat landskap och stenbundet skogslandskap, som en del av Linderödsåsen. Kring Ringsjön präglas landskapet av låglänt åkermark, sjöarna, mossarna och Rönne å. Söder om sjöarna finns ett svagt kuperat och i hög grad uppodlat landskap. I området norr om Ringsjön har den uppodlade marken ofta tillkommit genom utdikning av våtmarker. Under senare delen av 1900-talet har det öppna landskapet minskat till fördel för skogsplanteringar, främst av gran. Bebyggelsen består vanligen av små byar och ensamliggande gårdar med omgivande betes- och odlingsmark. I många fall består vägstrukturen av smala starkt slingrande äldre vägar. Många små jordbruk har lagts ned och fått ändrad funktion, t ex som fritidshus. Ålderdomligt kulturlandskap är en kombination av olika naturtyper där skogsdungar, hagmarker och åker omväxlar. Ett sådant småbrutet landskap är ofta artrikt. Kulturlandskapet är också intressant som rekreations- och besöksmål. Som riksintresse anges området Ageröd- Bosjökloster - Mölleriket. Detta område innefattar dalgångsbygd och slottslandskap kring Rönne å och Västra Ringsjön med förhistoriska bosättnings- och brukningskontinuitet. Naturmiljö Kommunen är mycket naturskön med stora markoch vattenområden med betydelse som friluftsturism- och rekreationsområden samt med ett stort biologiskt naturvärde. Genom att värna om natur och vatten tillvaratas långsiktigt kommunens intressen. Flera områden i kommunen har mycket höga naturvärden även i nationellt perspektiv. Geologiska naturvärden som till exempel tydliga skärningar i berggrunden, områden med typiska geologiska formationer, basaltkupper och rullstensåsar har stor betydelse för upplevelsen och förståelsen av varför landskapet ser ut som det gör. I Höörs kommun finns 14 områden som utsetts som riksintresseområden för naturvården samt 3 Natura 2000-områden och 5 områden med landskapsbildsskydd. Dessutom finns i naturvårdsprogrammet 29 prioriterade värdefulla naturområden. Stora delar av den norra delen av kommunen omfattas av miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vatten stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Bestämmelsen syftar till att bevara större sammanhängande landsbygdsoch vattenområden samt skydda dessa mot större strukturbildande exploateringsföretag vilka kan påverka ett områdes karaktär i form av t ex buller, utsläpp eller störningar på landskapsbilden. De regionala och lokala intressena omfattar till stor del de små byarna med deras omgivningar. Dessa intressen omfattar även större gårdar som Elisefarm och Hejdeholm. Länsstyrelsen har redovisat 13 miljöer som särskilt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. 8
4 NORRA RÖRUM TJÖRNARP Hallaröd Munkarp HÖÖR V. Ringsjön Ängsbyn Vindkraft Område kultur Riksintresse Regionalt intresse Ö. Ringsjön Lokalt intresse Område enligt länsstyrelsen Särskilt värdefulla miljöer SNOGERÖD Område natur Riksintresse Naturreservat Område klass 1 Rolsberga Område klass 2 Område klass 3 Satsarp Natura 2000 Skala 0 2,5 5 km Löberöd Landskapsbildsskydd 9
5 Bebyggelse Med utgångspunkt från Översiktsplanen 2002, kompletterad med nytt material, redovisas nedan de allmänna intressena som är motstående till en vindkraftsetablering. Tätorter samt utbyggnads- och expansionsområden I kommunens översiktsplan redovisas befintlig tätortsbebyggelse samt de utbyggnadsområden som kommunen anser vara lämpliga för bostäder i framtiden. Områdena täcker utbyggnadsbehovet för cirka 20 år framåt i tiden, beroende på utbyggnadstakt. Även om vi idag planerar för hur våra tätorter kommer att utvecklas i framtiden står vi med facit i hand först långt senare. Ändrade förutsättningar runt kommunens tätorter kan öppna upp områden som idag är ointressanta för bostäder eller släcka ut områden som nu är intressanta. Denna ovisshet ger skäl till ett generöst vindkraftsfritt område runt tätorterna. Vindkraftsetableringar ska inte kunna stå i vägen för tätortsexpansion. Översiktsplanen anger också att det ska finnas grönområden i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden till rekreation och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden. på lucktomter och annan lämplig mark. Samlad bebyggelse ska med en zon av 600 meter hållas fria från vindkraftverk. Enskilda bostäder Vid lokalisering och drift av vindkraftverk ska gällande riktvärden för buller och skuggor inte överskridas vid bostäder. Med beaktande av de höga vindkraftverk som för närvarande uppförs ska dock visuell upplevelse, trivsel och säkerhet vara dimensionerade för avstånd mellan enskilda bostäder och vindkraftverk. Avståndet 600 meter till enskilda bostäder, samlad bebyggelse samt utbyggnadsområden har valts med utgångspunkt från att det är det minsta avstånd som generellt fordras med hänseende på buller från två verk. Ett rimligt avstånd mellan enskilda bostäder och vindkraftverk är ca 600 meter, men prövas i det enskilda fallet. Höörs tätort ska med en zon av två kilometer hållas fritt från vindkraftverk. För Tjörnarp, Norra Rörum och Snogeröds tätorter gäller en zon på en kilometer. Planlagda områden De utbyggnadsområden för bostäder som utpekas i översiktsplanen ansluter till tätorterna och omfattas i de flesta fall av tätorternas frizon enligt vidstående beskrivning. För planlagd, ej utbyggd, fritidsbebyggelse samt annan planlagd mark, t.ex. Elisefarms golfbana finns skäl för att även dessa områden hållas fria från vindkraftverk med en zon av 600 meter. Samlad bebyggelse Grupper med fritidsbebyggelse, byar samt övriga bebyggelsegrupper redovisas under benämningen samlad bebyggelse. I översiktplanen ges möjlighet till komplettering och förtätning av fritidsbebyggelsen och byarna. Detta kan t.ex. ske genom byggnation 10
6 NORRA RÖRUM TJÖRNARP Hallaröd Munkarp HÖÖR V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön SNOGERÖD Vindkraft Motstående intressen Rolsberga Detaljplan och samlad bebyggelse Område 600 m från byggnader Utbyggnadsområde enligt Översiktsplan 2002 Satsarp Skala 0 Buffertzoner runt bebyggelse Planlagd och samlad bebyggelse 600 m 2,5 Större tätorter 1 km och 2 km 5 km Löberöd Befintliga byggnader 11
7 *85-1 *85-1 *85-2 *67-6 *67-5 *66-1 *67-1 *67-2 Turism och friluftsliv Behovet av områden för friluftsliv och rekreation Behovet av områden för friluftsliv och rekreation har ökat i dagens samhälle, med ett allt högre tempo i arbetslivet, längre arbetsresor samt större och tätare städer. Många människor söker sig därför utomhus och har då landskapet som bas för olika aktiviteter. Andra kan nyttja landskapet för enbart förflyttning från en plats till en annan t.ex. till och från arbetet. En gemensam nämnare för de som använder landskapet för aktiviteter är att man söker upplevelser, ibland i kombination med något annat. Kommunens planer och program Turismen har under lång tid utvecklats till en allt viktigare näring i kommunen. Antalet anläggningar och storleken på anläggningarna har ökat samtidigt som inriktningen och efterfrågan på olika produkter förändrats. Det centrala läget i Skåne, de goda kommunikationerna med övriga Sverige, Danmark och kontinenten innebär positiva faktorer för en utveckling. Öresundsförbindelsen har inneburit att fler turister från Danmark och Tyskland har sökts sig till kommunen, eftersom Höörs kommun har den vildmark som ligger närmast brofästet. I Höörs kommun omsatte turist- och reseindustrin 337 miljoner kronor under år Den totala turistomsättningen ökade med cirka 22,5 miljoner kronor eller 7,2 % jämfört med år Den viktigaste kommersiella boendekategorin är hotellen som svarade för ca 37 % av omsättningen när det gäller övernattningar. Dagbesöken är den omsättningsmässigt största kategorin med hälften av den totala turismomsättningen Naturen och närheten till den är en viktig del av Höörs profil. Detta kräver att kommunen även framöver värnar om naturvärdena och de värden som förknippas med naturen, t.ex. ostördhet och tysthet. Det kommunen främst kan erbjuda besökande och turister är knutet till naturen och rekreationsmöjligheter, t.ex. vandringar/promenader, fiske, djurparksbesök, samt varierande boendemöjligheter på hotell, vandrarhem, stugor och camping. I Översiktsplan 2002 finns i avsnittet Turism och friluftsliv mål och riktlinjer som bland annat anger att områden för turism och friluftsliv ska bindas samman med stråk så att de bildar sammanhängande områden. Ett annat mål är att kulturlandskapets kvalitéer ska utvecklas genom bevarande av naturområden och byarnas karaktär. Det viktigaste området är Frostavallen - Skånes Djurpark som är riksintresse för friluftslivet. Området är centrum och basområde för friluftslivet i kommunen och regionen. Rönneå Allarps berg SNOGERÖD Pinedalen Rolsberga HÖÖR NORRA RÖRUM Frostavallen / Skånes djurpark Stenskogen Stanstorp Ormanäs Ringsjöområdet Rövarekulan Orupsområdet Tjörnarpssjön TJÖRNARP Sätofta hed Fogdaröd - Misseröd Turism och friluftsliv Större område enligt översiktsplan Frostavallsområdet riksintresse Övriga område Översiktsplanen redovisar också Stora opåverkde områden. Det är områden som inte alls eller obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa områden ska enligt miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt påverka dess karaktär. Bestämmelsen syftar till att bevara större sammanhängande landsbygds- och vattenområden samt skydda dessa mot större strukturbildande exploateringsföretag, vilka kan påverka ett områdes karaktär i form av t.ex. buller, utsläpp eller störningar på landskapsbilden. 12
8 Norra Rörum Tjörnarp Höör Munkarp V. Ringsjön Ö. Ringsjön Snogeröd Rolsberga Stora opåverkade område Vägtrafik Spårtrafik Flygtrafik (flygplatser) Sjöfart och båtliv Terrängtrafik Skjutfält och skjutbanor Industriverksamhet Motorsport Vindkraft God ljudkvalitet i ett område innebär att påverkan av önskvärda ljud överväger påverkan av buller. I naturvårdsverkets projekt för bullerfrihet redovisas vilka krav som ska gälla för olika områden t.ex. för Områden med begränsad förekomst av samhällsbuller. Sådana områden kan vara större skogsområden med höga rekreationsvärden långt från större städer. Avståndet till större vägar och järnvägar bör därför vara minst 2 km. Friluftsområden med höga natur- och kulturvärden på rimligt avstånd från större städer utnyttjas för rekreation- och friluftsliv mest för dagsutflykter på helgerna. Det innebär att avståndet till större vägar och järnvägar bör vara minst 1 km. Under stilla dagar kan man på detta avstånd höra bruset från större vägar under mesta delen av tiden. Större område enligt översiktsplan Tysta områden Ljudmiljön är en viktig kvalitet för upplevelsen av natur- och kulturmiljöområden. Samtidigt blir frihet från buller alltmer sällsynt. Behov av bullerfrihet ökar för många människor. Bullret, de oönskade ljuden, breder ut sig mer och mer. Från bullriga vardagsmiljöer söker sig människor till stillhet på fritiden. Naturvårdsverket har i ett projekt tagit fram förslag för att kunna uppnå god ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. Här framhålls bland annat att vad som upplevs som godtagbar ljudmiljö i ett rekreationsområde påverkas i hög grad av områdestyp och förväntningar. I parker och i närområden till bebyggelse förväntar man sig inte total frihet från samhällsbuller. Beger man sig längre bort gör man det ofta just för att få en tystare miljö. Därför måste det finnas olika grader av tystnad. Den som gör sig besväret att färdas långt för att uppleva tystnad ska också kunna lita på att slippa oönskade ljud. Vid en inventering av buller bör följande bullerkällor beskrivas relativt utförligt: Tysta områden Bullerfria områden Ev. buller från flyg Buller från större vägar Buller från järnväg 13
9 Folkhälsopolitiskt program Utemiljön och människors möjligheter att tillgodogöra sig denna är viktig i folkhälsoarbetet. Riksdagen fastställde år 2003 mål för folkhälsan som därefter har följts upp av en proposition 2007/08. Kommunen har i ett Folkhälsopolitiskt program för perioden redovisat tre fokusområden där området Fysisk aktivitet och matvanor är mest kopplat till området turism och friluftsliv. I programmet framhålls vikten av vardagsmotion för individen samt att en hälsofrämjande samhällsplanering är betydelsefull för folkhälsan. på utvecklingsstråk där det finns kvalitéer och linjära gröna strukturer att arbeta vidare med. Den sammanfattande kartbilden är framtagen för att ge en översiktlig bild över de regionalt viktiga områdena och stråken i landskapet som ingår i den gröna strukturen. Stråken och områdena är medvetet grova för att ge denna översikt. Det är upp till kommunerna att fördjupa och precisera hur avgränsningar och sträckningar ska ske mer i detalj och hur tätorterna ska anslutas till den regionala strukturen. Följande typer av områden redovisas. Kommunens miljömål I miljömålen framhålls bland annat att kommunen ska verka för att odlingslandskapets natur- och kulturvärden samt värden för närrekreation och friluftsliv tas tillvara. Kommunens grönstrukturprogram Programmet behandlar området närmast Höörs tätort och lyfter fram och tydliggör den gröna strukturen och de värden som är förknippade med tätortens parker, grönområden och den tätortsnära naturen. Region Skåne Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne har i olika rapporter och program studerat regionen utifrån skilda synsätt och strategier varav en del berör och ger underlag för utvecklingen av turism- och friluftslivet. Dessa rapporter och program stödjer de utvecklingslinjer som finns i ÖP 2002 beträffande en långsiktig satsning och tillväxt av turismen och friluftslivet. Nedan redovisas kortfattat utdrag ur rapporterna i de delar som handlar om turism och friluftsliv. Områden med stora rekreations- och naturvärden. Utifrån de tidigare presenterade sammanställningarna av landskapsekologi, rekreation och viktiga kulturmiljöer har områden med främst sammanvägda intressen presenterats som områden med stora rekreations-, kulturmiljö- och naturvärden (se karta gröna områden). Utvecklingsstråk. Längs bristfälliga gröna stråk som t.ex. vattendrag kantade av en del naturmiljöer i odlingslandskap och där det finns brott i de sammanhängande stråken av värdefulla naturmiljöer (se karta ljusgröna streck). Nya utvecklingsstråk. På strategiska platser i landskapet med början till sammanhängande strukturer finns det anledning att skapa nya stråk t.ex. vattendrag i helåkerbygd (se karta gula streck). KLIPPANS KOMMUN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Strategi för en grönstruktur I Region Skånes rapport Strategi för en grönstruktur har en sammanfattande kartbild tagits fram där områden och stråk redovisas utifrån den ekologiska strukturen, rekreativa värden och kulturmiljön ur ett regionalt perspektiv. De befintliga stråken i landskapet består främst av ådalar och andra tydliga sammanhängande miljöer där både friluftsliv och biologisk mångfald kan röra sig. Utifrån den sammanfattande kartbilden redovisas också förslag ESLÖVS KOMMUN HÖRBY KOMMUN Strategikarta för en grön struktur, utsnitt 14
10 Länsstyrelsen Storstadsutredningen Regeringen gav 2002 storstadslänen i uppdrag att ta fram ett program för varaktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och friluftsliv mest värdefulla tätortsnära områdena. Programmet redovisades för regeringen Programmet omfattar hela Skåne som indelats i tre zoner. Den västra, zon 1 är den mest urbana, följt av zon 2, mellersta Skåne zon 3, östra Skåne. Utgångspunkten för uppdraget är skrivelsen En samlad naturvårdspolitik där integreringen av naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård poängteras liksom vikten av att stimulera till ytterligare kommunala naturvårdsinsatser. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Det Skånska landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen i Skåne har utarbetat ett regionalt program för en helhetsorienterad och integrerad utveckling av landsbygden i Skåne, ett landsbygdsprogram. Syftet med landsbygdsprogrammet är att dels tillgodose den nationella landsbygdspolitikens mål, dels utgöra ett samlat dokument för en lång rad av aktörers agerande för den skånska landsbygdens förvaltning och utveckling. Utdrag karta tillhörande program Närmare till naturen i Skåne Centrala mellanbygden I rapporten föreslås en rad riktlinjer för landsbygdens utveckling i perspektiv av det mycket varierande Skånska landskapet. Riktlinjerna är uttryck för en prioritering baserad på den samlade kunskapen om de ganska komplexa förutsättningarna för utveckling som råder i olika delar av Skåne. Denna prioritering kan stödjas eller ändras genom kommunala program för landsbygdens utveckling i enlighet med programmets riktlinjer. Nedan redovisas några riktlinjer kopplade till turism och friluftsliv, som redovisas inom området Centrala mellanbygden. Rekreation och turism är en annan framtidsnäring som växer. Områdets rika kulturhistoria och uppfattning av rofylldhet utgör områdets dragningskraft. Även fritidsfisket tillsammans med annan upplevelsenäring har en utvecklingspotential. Avgörande för satsningar på diversifiering av jordbruket i området är en bra infrastruktur. Begränsas denna satsning på landsbygden (bredband, kollektivtrafik etc) hämmar det en lämplig utveckling på många sätt. Upplevelseturism kopplad till yrkesfisket är också en möjlighet. På vackert belägna fastigheter med bra boendemöjligheter och förutsättningar att skapa fiskedammar lär der finnas goda möjligheter att etablera fiskecamper som tillhandahåller fiske på utplanterad regnbågsöring kompletterat med fiske i närliggande sjöar och vattendrag. Utdrag karta ingående i det Skånska landsbygdsprogrammet Området bedöms ha attraktiv skog ur besöksperspektiv bl.a. på grund av sin trädslagsblandade karaktär. Det är viktigt att arbeta med dessa värden i skogsbruket och lyfta fram fler aspekter på en skogsbruksproduktion med bibehållet eller ökat värde för rekreation. Områdets attraktionskraft och den hittillsvarande befolkningsökningen på landsbygden skapar behov av nybyggnation med attraktiva boendemiljöer. En utveckling av bebyggelse för boende med hästar är önskvärd. 15
i Plan- och bygglagen under tiden 2010-03-01-2010- 04-30. Inkomna synpunkter har sammanställts i ett utlåtande.
Syftet med detta tillägg till översiktsplanen är att utreda eventuella möjligheter för en utbyggnad av vindkraftverk samt klargöra kommunens syn på vindkraftsetableringar. En vindkraftsetablering sker
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Ö versiktsplan Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan
Ö versiktsplan 2013 Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan Mellanbygdens kvalitéer saknar motstycke i norra Europa. Med en levande landsbygd, tysta områden, vild natur, unika kulturmiljöer och
Natur och friluftsområden
Natur och friluftsområden Klippans kommun C Områden Hallaröd Munkarp E V Ringsjön SNOGERÖD B Rolsberga H G NORRA RÖRUM I F A Löberöd TJÖRNARP Ö Ringsjön D Hässleholms kommun A Syrkhult-Svale mosse Ett
Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Landsbygden. Allmänna intressen. V. Ringsjön Eslövs kommun. Ö. Ringsjön. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag. Hässleholms kommun
Allmänna intressen NORRA RÖRUM Rönneå Dagstorp TJÖRNARP Hallaröd Frostavallen HÖÖR Ageröd SNOGERÖD Landsbygden Skog Öppen mark Vatten Bebyggelse Löberöd 102 Kommungräns Landsbygden Största delen av kommunens
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Plan för Ringsjöbandet
Plan för Ringsjöbandet Del av översiktsplan för Höörs kommun Antagen 17 februari 2016 Uppdaterad genom ny översiktsplan antagen xx xx 2018 (utställning våren 2018) Plan för Ringsjöbandet del av översiktsplan
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål
ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
LANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Turism och friluftsliv
Mål och riktlinjer Områden för turism och friluftsliv ska i största möjliga utsträckning skyddas från negativ påverkan som kan förhindra områdets utveckling eller användning för turism eller friluftsliv.
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus Förslag till beslut 1. Tillstånd
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:
2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 7 samordning av intressen
del 7 samordning av intressen 53 7 INTRESSEN SOM MER ELLER MINDRE KRÄVER SAMORDNING MED VINDKRAFT 7.1 Områden olämpliga för vindkraftutbyggnad Bedömningen har gjorts att inom följande områden ska värdena
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Översiktsplan för Tranås kommun
DE STORA DRAGEN Kartan redovisar allmänna intressen och områden för tätortsutveckling i grova drag. Särskilda temakartor finnns för Vatten, Miljö- och faktorer, Natur och Kultur, Vindbruk mm. För olika
Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle
Dnr.: BN 2017-1499 Datum: 2018-05-03 Underlag för behovsbedömning Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Hässleholms kommun, Skåne län Ändring av befintlig
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl
Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun
1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR
www.skara.se GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR 2006 INNEHÅLL GPF/GMF GPF = GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GMF = GEMENSAMMA MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Traditionell sidnumrering saknas. Följ
Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken
Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament
Stora Uvberget Vindpark
Stora Uvberget Vindpark Samrådsmöte enligt Miljöbalken den 12 november 2012 I Näshulta kommunalhus Alla Varmt Välkomna Stora Uvberget Vind AB Eric Paulsson, Gunnar Paulsson Riksintressen för vindbruk Enligt
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Vindkraft i Ånge kommun
Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola)
Dnr.: 2016-520 Datum: 2017-05-02 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola) Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning
I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler
Välkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.