Kartläggning av behov av F&U-samverkan inom området hållbarhet för organisationer i och i närhet av Ronneby Kommun

Transkript

1 Kartläggning av behov av F&U-samverkan inom området hållbarhet för organisationer i och i närhet av Ronneby Kommun / Mats Ericson (Lysmask Innovation AB) Innehåll 1. Summering 2. Bakgrund, syfte och metod 3. Ronneby Kommuns vision för ett center 4. Intervjuade personer och organisationer 5. Resultat och analys av intervjuer 6. Några intressanta möjligheter 7. Nästa steg 8. Appendix: Frågor som presenterades Kartläggning Juni-augusti

2 1. Summering Ronneby Kommun har en tid närt tanken att starta ett centrum för företag, offentliga organisationer och högskolor tillsammans bedriver F&U inom hållbarhet. Därför har 12 företag (15 personer) i Blekinge intervjuats för att förstå deras behoven. I rapportern presenteras sammanfattningar av hur de ser på initiativet, vilken roll det ska spela, vilka behov som de har av F&U och kompetensutveckling. De intervjuade ger sin syn på framgångsfaktorer, centrets roll, organisationsform etc. Ett stort antal tekniska områden där företagen säger att de vill se en satsning har identifierats. Ett fåtal intressanta möjligheter presenteras också. Alla har inte varit övertygade om att det föreslagna övergripande temat är det bästa. Fördelar och nackdelar presenteras Kartläggning Juni-augusti

3 2. Bakgrund, syfte och metod Bakgrund Ronneby Kommun har sedan en tid närt tanken om att initiera och bygga ett center för industrinyttig forskning och utveckling där hållbarhet står i fokus. Ett antal studiebesök och diskussioner har genomförts med ett antal lärosäten. Metoden Cradle to Cradle har studerats nära genom ett antal studiebesök. Seminarium har genomförts med intresseväckande föredrag för industrin och kommunen. Efter ett seminarium i maj månad beslutades att kartlägga företagens behov av ett sådant center. Denna rapport är resultatet av en sådan kartläggning. Syfte Kartlägga intressenters kortsiktiga och långsiktiga behov av F&U genom samverkan inom fokusområdet hållbarhet Kartlägga intressenters kortsiktiga och långsiktiga behov av kompetensutveckling inom fokusområdet hållbarhet Metod Konsulten Mats Ericson (Lysmask Innovation AB) har intervjuat, av kommunen utvalda, 15 personer vid 12 företag under juni månad Kartläggning Juni-augusti

4 3. Ronneby kommuns vision om ett center för företagsanknuten F&U inom hållbarhet Ett center inriktat på hållbar utveckling och Cradle to Cradle som hjälper företag från regionen, kommunen och olika lärosäten att möta framtidens utmaningar tillsammans Kommunala aktörer, t.ex. projektet Kilen Högskola 1 Center Högskola 2 Kunskapskällan Proj 1 Ansök 11 Utbild 1 Lokala företag Proj 2 Ansök 22 Utbild 2 Proj 3 Utbild 3 Intressenter och finansiärer Regionala/nationella företag Kartläggning Juni-augusti

5 3. Syfte och finansiering Verka för hållbar tillväxt för företag, Ronneby kommun och regionen med sk tripplehelix samverkan (företag offentlig sektor universitet/högskolor) Verksamheten består i gemensamma projekt och kompetensutveckling med hållbarhet (och Cradle to Cradle ) som det gemensamma området, inom nischområden inom specifika branscher och/eller teknologier Kortsiktig finansiering från Ronneby Kommun. Långsiktig finansiering dessutom från andra i offentlig sektor (inkl. EU-program, högskolor/universitet, Region Blekinge m fl) och företag Kartläggning Juni-augusti

6 3. Första steget är redan taget! Styrgrupp: Roger Fredriksson, JanAnders Palmqvist, Johan Sandberg Projektledare: Sölve Landén sedan 15 april Det kortsiktiga målet är nu att starta konkreta aktiviteter Kartläggningen ska ge inblick i organisationers behov av ett center i allmänhet och av F&U samt kompetensutveckling inom området hållbarhet i synnerhet Kartläggning Juni-augusti

7 4. Intervjuade personer och organisationer (16 personer från 13 organisationer) Cascade Djupafors AB, Björn Sandberg (senior expert) Kockums AB, Johan Edvardsson (chef konstruktion ytfartyg) Stena Technoworld AB, Sverker Sjölin (Utveckling) Tarkett AB, Roland Karlsson (R&D), Åke Pettersson (tf R&D chef) Cascade Djupafors AB, Lennart Larsson (VD) Tarkett AB, Lars Petersson (chef BC) Miljöteknik, Hans Nilsson (VD), Vattenskärningslabb BTH, Anders Jönsson (föreståndare) Accenta Teknik AB m.fl., Johan Persson (VD) Hammarplast Consumer AB, Ola Hermansson (VD) Swede Matic AB, Leif Persson (VD) Ronnebyhus, Sven Olof Claesson (VD) Riflex Film AB, Magnus Jörsmo (VD) Safeman AB, Stephan Bengtsson (VD) Hammarplast Consumer AB, Catharina Cronsjö (produktutv.chef) Berg & Berg, Ulf Palmberg (VD) Kartläggning Juni-augusti

8 5. Om centret: Hur ser du på initiativet? Överlag positivt. Bra att kommunen visar initiativ och vilja att förändra och utveckla. Samverkan företag/företag och kommun/företag behöver förbättras. Centret kan fylla tomrum efter BTH-flytt. Det är bra för en kommun att ha högskoleanknytning. Den inledningsvis presenterade målbilden/visionen behöver bli tydligare Kartläggning Juni-augusti

9 5. Om centret: Hur ser du på det övergripande temat, hållbarhet/c2c? Överlag positivt. Flera av de intervjuade ser hållbarhet och C2C som ett mycket bra övergripande tema. Några intervjuade ser andra alternativa teman, tex. turism, bästa pendlarkommunen, den moderna kurorten etc. Dessutom nämns behov som att få kompetens inom sälj/marknad. Organisations- och chefsutveckling lyfts också fram. Samtliga intervjuade hävdar att hållbarhet är viktigt för dem och de flesta uttrycker behov av att bli bättre. Positiva saker med hållbarhet som övergripande tema är att flera branscher kan samverka tillsammans. Området engagerar många, inte minst ungdomar, en fördel. Behovet är stort av ny kompetens, nytt affärsmannaskap etc. Risker med temat hållbarhet är att det inte blir tillräckligt tydligt och spetsigt. Alla jobbar ju idag med hållbarhet. Och riskerar att inte vara tillräckligt attraktivt för intressenterna. Dessutom kan det bli för otydligt om inte relationen till BTH (som har hållbar utveckling av produkter och tjänster som ett huvudtema) reds ut Kartläggning Juni-augusti

10 5. Om centret: Vilka behov kan centret fylla? Vilken roll ska det ha? Några röster: Industrinyttig forskning, skapa synergier mellan företag, Plattform för inspiration, Bolla idéer, behöver någon som tar fram och visar på möjligheter med ny teknik, nya affärsmöjligheter mm. Skapa samverkan mellan lokala/regionala företag. Plattform för att utveckla tillsammans med underleverantörer. Kreera unika kombinationer. Bollplank inom teknik, närhet till kompletterande kompetens, skapa utbildningspaket, administrera samverkansprojekt (resurs och kompetens), långsiktig forskning, Kilen bra projekt som kan samla många aktörer. Motor/plattform för att knoppa av verksamheter som föds i befintligt företag. Bollplank, sammanhållande i projekt, drivande personer, kontaktnätverk till högskolor och univ. Kan hjälpa till att locka kompetenser till Blekinge. Kvalificerad polymerutbildning kan göra att vi finns med "på kartan". Industridoktorander. Mötesplats/arbetsplats för att möta andra/ komma ifrån. Centret kan placera Blekinge på kartan. F&U-aktiviteter som kan skapa billigare och bättre produkter (spetsforskning). Söka pengar till samverkansprojekt. Bra projekt där centret visar vägen framåt, administrera projekt (tar mycket tid, är en expertkometens i sig). Kostnadseffektiva och bra utbildningar inom området. Vara ett forum där industrin delar erfarenheter med varandra. En övergripande roll. Ej bara Kilen. Sammanhållande vid ansökningar. Hantera media och PR (mkt viktigt). En kraft som kan få ungdomar att stanna/flytta till Ronneby. Spjutspetskompetens behöver finnas på plats. Förståelse för helheten. Kompetenser/resurser som kan hjälpa ledningsgrupper med punktinsatser. Locka, bjuda in, uthålligt pusha för initiativ. På centret ska man veta vem som vet bäst, mycket bra nätverk med kompetenser/konsulter. Egen helhetskompetens viktigast. Propagera för teknikintresse bland ungdomar. Centret ska kunna ge råd och handledning hur jag kan få en produkt, process eller hela företag certifierat enligt C2C. Det måste börja där. Därför behövs kompetens inom området direkt inom centret. Centret skulle kunna vara en förlängd arm för C2C-certifiering Kartläggning Juni-augusti

11 5. Om centret: Vilka behov kan centret fylla? Vilken roll ska det ha? Ett sammandrag (kanske en kompetensprofil för medarbetare på centret?): En knutpunkt i nätverket Starka, kompetenta och drivande ledare Förmåga att söka/hitta nya idéer och samverkan Managementkonsultation Koordinering och administration av ansökningar och offentliga projektmedel Mötesplats och arbetsplats Både kortsiktig industrinytta och långsiktig akademisk forskning Handledning och kompetensutveckling, speciellt positivt med kompetensutveckling NÄRA. PR-motor Något att vara stolt över, som kan användas för att locka personer till regionen. Viktig PR-komponent för kommunen Kartläggning Juni-augusti

12 5. Om centret: Framgångsfaktorer? Tydliggöra vilken inriktning/profil man ska ha. Tydliggöra rollerna gentemot BTH Eldsjälar ska driva Rätt blandning mellan kortsiktig och mer långsiktiga projekt. Ett flöde av kortsiktiga framsteg viktigt. Ej för akademiskt, industrinytta är viktigt Engagera många företag och organisationer och förbättra samverkan mellan företagen. Ej för stor lokal prägel. Uthålligt engagemang från kommun och intressenter. Proffsig PR Drivkraft och initiativ. Centret måste alltid vara den drivande och lockande parten. Måste kunna visa varför det är bra att vara med. Visa goda exempel, att lära sig av andras framgångar Kartläggning Juni-augusti

13 5. Om centret: Organisationsform? Viktigt att vara fristående från kommunen. Ett fåtal hade en tydlig uppfattning om att ekonomisk förening verkar mest flexibelt Kartläggning Juni-augusti

14 5. Om centret: Advisory board? Viktigast är att komma igång, bestämma sig för en inriktning. När det är klart bör en styrgrupp, gärna med internationell prägel, med erfarenhet och nätverk från näringsliv, högskola och offentlig sektor tillsättas. För att testa av inriktningen kan också ett antal visa personer konsulteras Kartläggning Juni-augusti

15 5. F&U: Dagens akademiska nätverk (kontakter med Universitet och Högskola samt institut) Stora samverkans projekt Doktorander, X-jobb, etc * ** Främst X-jobb Inga akademiska projekt ** *** ** *** Ingen kontakt Främst via institut, konsulter och branchorg. Främst en högskola Flera högskolor Kartläggning Juni-augusti

16 5. F&U: Behov av akademiska projekt X-jobb och Forskning Främst X-jobb Ingen uttalat behov ****** ***** ** Kartläggning Juni-augusti

17 5. Om F&U: Förslag på konkreta och intressanta teknikområden Materialåtervinning Hållbara barriärskikt Energiåtervinning Marknadsföring/försäljning (förstå kundernas behov, hur erbjuda hållbara värden) Livscykelanpassade materialflöden Toxicitet förpackningar för mat Materialval Livscykelanalyser Polymerer och kompositer Förnyelsebara polymerer och biomaterial Återvinning av installerade plastgolv Att skapa nya produkter Hur ska vi göra för att fabriken ska producera 0 avfall? Vågkraft Vindkraft Solkraft Omställning till C2C hur gör man? Hållbara tillverkningsprocesser Effektivare tillverkningsprocesser Vattenskärning Nya material (kompositer och höghållfasta stål) Cleaning (med vattenskärning) Nybyggnation Restaurering byggnader Industridesign Hållbarhet mycket bra FoUinriktning Kartläggning Juni-augusti

18 6. Några intressanta möjligheter Cascade Djupafors AB släpper idag kontinuerligt ut gradigt vatten i stora mängder (100 m 3 /tim). Denna spillenergi borde gå att använda för uppvärmning av tex. växthus. (för låg temp för normala värmeväxlare) Tarkett AB har mycket omfattande intern materialåtervinning (stor kompetens, erfarenhet och utrustning). Genom tex. out-sourcing/ delägande skulle en unik enhet för materialåtervinning av installerade plastgolv för Norra Europa kunna skapas med bra grundbeläggning. Nästa steg kan vara andra plaster/applikationer. Flera företag har visat stort intresse för materialåtervinning av plaster. Konkreta projekt för återvinning av plastförpackningar, rening av installerade plastgolv presenterades. Inom området materialåtervinning finns många intressenter. Projektet Kilen upplevs mycket intressant för många intervjuade. Inom ett sådant projekt kan många företag och problem behandlas. Rätt gjort kan det bli ett prestigeprojekt som utvecklar/sprider både ny kunskap och bra marknadsföring dör deltagande organisationer Kartläggning Juni-augusti

19 7. Nästa steg Denna rapport skickas till samtliga intervjuade personer (Mats) Redovisning till de intervjuade samt övriga i nätverket om nästa steg, vid månadsskiftet augusti-september. (Sölve) Kartläggning Juni-augusti

20 Tack! Mats Ericson, PhD Lysmask Innovation AB Lysmaskvägen Asarum mats.ericson@lysmaskinnovation.se Kartläggning Juni-augusti

21 8. Appendix: Frågor som presenterades Kartläggning Juni-augusti