Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 september 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 september 2015 Plats: Bohusläns museum, Uddevalla Tid: Kl (Fika från kl. 8.30) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Tilläggsöverenskommelse 2015 mellan NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Samverkansavtal folkhälsa Diarienummer HSNN Regional elevhälsodatabas Diarienummer HSNN Planeringsgrupp för medborgardialog Diarienummer HSNN Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab Diarienummer HSNN Förfrågningsunderlag för upphandling av öppenpsykiatrisk mottagningsverksamhet i Lysekil, Munkedal och Sotenäs (Sekretesshandlingar, skickas via post) Diarienummer HSNN Subventionerade egenavgifter på sjukreseronden Diarienummer HSNN Postadress: Koncernkontoret Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

2 Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) 8. Mål- och inriktning Diarienummer HSNN Delårsbokslut per augusti (Läggs ut på Alfresco vid senare tillfälle) Diarienummer HSNN Sammanträdestider 2016 för norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Delegeringsärenden Diarienummer HSNN Anmälningsärenden Diarienummer HSNN Informationsärenden A. Uppföljningsplan VGPV B. Uppföljningsplan Vårdval Rehab C. Avtalsläget NU D. Avtalsläget Tandvård E. Avtalsläget Habilitering & Hälsa F. Avtalsläget Beställd Primärvård G. Prio:2 uppdrag för ambulanser H. Mediautbildning I. Övriga frågor J. Övriga rapporter från processansvarig K. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare från hälsopolitiska råden, medborgardialoger, samordningsförbunden samt deltagande på kurser och konferenser Ulrik Hammar (FP) Ordförande

3 Västra Götalandsregionen Ärende 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN N Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marianne Laiberg Telefon: E-post: Marianne.laiberg@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Tilläggsöverenskommelse nr 2 med NUsjukvården 2015 Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar anta tilläggsöverenskommelse nr 2 med NU-sjukvården Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslöt att operationer av ventrikelcancer (magsäckscancer) ska koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och att operationer av rektalcancer (ändtarmscancer) ska koncentreras till NUsjukvården/NÄL, SKAS/Skövde, SÄS/Borås och SU/Östra. Förändringen ska vara genomförd till årsskiftet Flytten avser inte hela vårdprocessen för dessa sjukdomar. Utredning av misstänkt ventrikel- eller rektalcancer sker som tidigare på det sjukhus patienten söker vård initialt. Efter beslut om åtgärd överförs patienten för operation. Den ersättning som flyttas avser slutenvårdskostnad för vårdtillfället och eventuellt efterföljande besök. Beredning Beredningen är gjord av en partsammansatt grupp bestående av företrädare för koncernstaben, verksamhetsföreträdare och regionala delprocessledare för aktuella cancerprocesser. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef, kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

4 Bilaga Tilläggsöverenskommelse nr 2 med NU-sjukvården 2015 Beslutet skickas till NU-sjukvårdens styrelse

5 Dnr TÖK HSN N Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och NU-sjukvården

6 Tilläggsöverenskommelse mellan HSN N och NU-sjukvården Bakgrund Regionstyrelsen har fattat beslut om regiongemensam produktionsstyrning ( , RS ). Av beslutet framgår att operationer av ventrikelcancer ska koncentreras till SU och att operationer av rektalcancer ska koncentreras till NÄL, SKAS/Skövde, SÄS/Borås och SU/Östra. Denna tilläggsöverenskommelse reglerar volym och ersättning 2015 för avlämnande respektive mottagande sjukhus. Fr o m 2016 regleras volym och ersättning i vårdöverenskommelsen. Omfattning, volymer och ersättning Patientens hemortssjukhus gör utredning av misstänkt ventrikel- eller rektalcancer. Efter beslut om åtgärd överförs patienten för operation. Justering av volymer och ersättning avser slutenvårdskostnaden för vårdtillfället och eventuellt efterföljande besök. Justering av volymer och ersättning preciseras i nedanståenden tabell. Reglering av ekonomiska medel vid flytt av rektal- och ventrikelcancer År Rektal cancer Ventrikel cancer Rektal cancer Ventrikel cancer KS Alingås SÄS NU Skas SU Totalt SUMMA PER ÅR merkostnad totalt Grundförutsättningar Rektalcancer Antal Medelvikt DRG Kostnadsberäkn ing (75% av helpriset) Kostnadsberäk ning (100 % av helpriset) Från Kungälv -20 4, Till SU 20 4, Från Alingsås -11 4, Till SÄS 11 4, Totalt Rektalcancer Ventrikelcancer

7 Tilläggsöverenskommelse mellan HSN N och NU-sjukvården Från NU -4 5, Från SÄS -8 5, Från SkaS -6 5, Till SU 18 5, Totalt Ventikelcancer SUMMA Ersättningsutrymme 2015 För NU-sjukvården innebär detta beslut följande förändring av ersättningsutrymmet: Ersättningstak enligt tilläggsöverenskommelse Tilläggsöverenskommelse 2015:2 Ventrikel- och rektalcancer mnkr kr Totalt ersättningstak mnkr Underskrifter Denna tilläggsöverenskommelse har uppnåtts mellan Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och NU-sjukvården. VÄSTRA GÖTALAND HSN Norra NU-sjukvården Ulrik Hammar Ordförande Marit Hesse Ordförande Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag & avtal Koncernstab hälso- och sjukvård Lars Wiklund Sjukhusdirektör

8 Ärende 2 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning/enhet Handläggare: Helena Svernling Telefon: E-post: helena.svernling@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Fyrbodal för perioden Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del samverkansavtalen avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Fyrbodal för perioden Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan regionen bildades varit involverade och engagerade i det lokala folkhälsoarbetet via avtal med samtliga kommuner. Nuvarande samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Fyrbodal sträcker sig över perioden Rådande samverkan bedöms som mycket god. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden såväl som kommunerna i Fyrbodal önskar förnya respektive samverkansavtal. Avsikten med avtalen är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i dessa avtal. Finansiering Sammanlagt utgår en årlig ersättning till kommunerna i Fyrbodal om kronor fördelat per kommun enligt nedan: Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Bengtsfors Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Datum Diarienummer HSNN (2) Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Trollhättan Uddevalla Vänersborg Beredning Samverkansavtalen avseende gemensamma folkhälsoinsatser har förhandlats med respektive kommun genom kommunchef eller motsvarande. Bilaga Samverkansavtal för samtliga kommuner i Fyrbodal Besluten skickas till Nedanstående personer får beslutet skickat till sig för kännedom inför att beslut ska fattas i respektive kommun. Solveig Andersson: Solveig.Andersson@bengtsfors.se Agneta Johansson: agneta.johansson@dalsed.se Leif Schöndell: leif.schondell@lysekil.se Håkan Sundberg: hakan.sundberg@munkedal.se Jan Eriksson: jan.eriksson@orust.se Jörgen Karlsson: jorgen.karlsson@sotenas.se Michael Olsson: michael.olsson@stromstad.se Olle Tillquist: olle.tillquist@tanum.se Annika Wennerblom: annika.wennerblom@trollhattan.se Peter Larsson: peter.larsson@uddevalla.se Jeanette Lämmel: jeanette.lammel@amal.se Ingmar Johansson: ingmar.johansson@mellerud.se Lars-Göran Berg: lars-goran.berg@fargelanda.se Ove Thörnkvist: ove.thornkvist@vanersborg.se

10 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Bengtsfors kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Bengtsfors kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Bengtsfors kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

11 Dnr: HSNN Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. 4.2 Folkhälsostrateg Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. I uppdraget ingår att: - arbeta på uppdrag av rådet - verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå - tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning och prioritering som beslutas - ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet känt för samtliga medverkande aktörer - analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet. 5. Mål för det strategiska folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år.

12 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Bengtsfors kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Bengtsfors kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

13 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Per Eriksson Ordförande kommunstyrelsen

14 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Solveig Andersson Kommunchef

15 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Dals- Eds kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Dals-Eds kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Dals-Eds kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunens vision, prioriteringar och mål. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

16 Dnr: HSNN Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. 4.2 Folkhälsostrateg Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategiskt placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. I uppdraget ingår att: - arbeta på uppdrag av rådet - verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå - tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning och prioritering som beslutas - ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet känt för samtliga medverkande aktörer - analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet. 5. Mål för det strategiska folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år.

17 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Dals-Eds kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Dals-Eds kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

18 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Martin Carling Ordförande kommunstyrelsen

19 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Agneta Johansson Kommunchef

20 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Färgelanda kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Färgelanda kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Färgelanda kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Färgelanda kommun. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

22 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Färgelanda kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Färgelanda kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

23 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. Färgelanda den.... Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Ulla Börjesson Ordförande Kommunstyrelsen Färgelanda kommun.. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Lars-Göran Berg Kommunchef

24 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Lysekils kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

26 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Lysekils kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

27 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Jan-Olof Johansson Ordförande kommunstyrelsen

28 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Leif Schöndell Kommunchef

29 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Melleruds kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Melleruds kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Mellerud. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis folkhälsoplan. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

31 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsosamordnare, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Mellerud. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Melleruds kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

32 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Tommy W Johansson Ordförande kommunstyrelsen.. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Ingmar Johansson Kommunchef

33 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Munkedals kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Folkhälsopolitisk policy för Munkedals kommun. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

35 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Munkedals kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Munkedals kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

36 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Åsa Karlsson Ordförande kommunstyrelsen

37 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Håkan Sundberg Kommunchef

38 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Orust kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Orust kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälsooch sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Orust kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis - Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun - Översiktsplan, Orust kommun - Kommunfullmäktiges budget och kommunstyrelsens Mål- och inriktningsdokument - Folkhälsoplan - Välfärdsredovisning - Handlingsprogram enligt Lag om Skydd mot olyckor - Övergripande plan mot våld i nära relationer Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov.

39 Dnr: HSNN Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter. 4.1 Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. 4.2 Folkhälsostrateg Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. I uppdraget ingår att: - arbeta på uppdrag av rådet - verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå - tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning och prioritering som beslutas - ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet känt för samtliga medverkande aktörer - analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet.

40 Dnr: HSNN Mål för det strategiska folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år. Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Orust kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor.

41 Dnr: HSNN Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Orust kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol.

42 Dnr: HSNN Uddevalla den.. Henån den.... Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Kerstin Gadde Ordförande kommunstyrelsen.. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Jan Eriksson Kommunchef

43 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Sotenäs kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Sotenäs kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Sotenäs kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Sotenäs Vision 2020 med inriktningsmål. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

45 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Sotenäs. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

46 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Mats Abrahamsson Ordförande kommunstyrelsen

47 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Maria Vikingsson kommunchef

48 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Strömstads kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Strömstad kommuns strategiska plan. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

50 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Strömstads kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

51 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Peter Birgersson Dafteryd Ordförande kommunstyrelsen

52 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Michael Olsson Kommunchef

53 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Tanums kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Tanums kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Tanums kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Folkhälsoplan. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

55 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunfullmäktige i Tanums kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Tanums kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

56 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Liselotte Broberg Ordförande kommunstyrelsen

57 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Olle Tillquist Personalchef

58 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Trollhättan för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Trollhättans Stad, nedan kallad kommunen, och norra Hälsooch sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Trollhättan. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Trollhättans Stads Mål- och resursplan samt Trollhättans Stads folkhälsostrategi. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

60 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Trollhättans Stad. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Trollhättan. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

61 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. Trollhättan den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Paul Åkerlund Ordförande kommunstyrelsen

62 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Annika Wennerblom Stadsdirektör

63 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Uddevalla kommuns Strategisk plan samt Kommunfullmäktiges styrkort. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

65 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Uddevalla kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

66 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. Uddevalla den..... Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Ingemar Samuelsson Ordförande kommunstyrelsen Uddevalla kommun

67 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Peter Larsson Kommundirektör Uddevalla kommun

68 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Vänersborgs kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Vänersborgs kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Vänersborg. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Mål och resursplan. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

70 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Vänersborg. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Vänersborg. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

71 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. Vänersborg den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Marie Dahlin Ordförande kommunstyrelsen.. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Ove Thörnkvist Kommundirektör

72 Dnr: HSNN Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Åmåls kommun för perioden Parter Detta avtal är slutet mellan Åmåls kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälsooch sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Åmåls kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument exempelvis Välfärds- och folkhälsoprogram. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

74 Dnr: HSNN Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Åmåls kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden , kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Åmåls kommun Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

75 Dnr: HSNN långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Mikael Karlsson Ordförande kommunstyrelsen

76 Dnr: HSNN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Jeanette Lämmel Kommunchef

77 Ärende 3 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Helena Svernling Telefon: E-post: helena.svernling@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Regional elevhälsodatabas Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del finansiering för uppbyggnad av en regional elevhälsodatabas. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår kostnaden till kronor för 2015 och kronor för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ger VGR IT i uppdrag att starta projekt för uppbyggnad av regional elevhälsodatabas. 3. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om att genomföra ett pilotprojekt där fem utvalda kommuner får testa och kvalitetssäkra databasen Sammanfattning av ärendet Idag saknas det effektiva system för att analysera hälsoläget bland barn och unga i skolåldern. Således blir det problematiskt att besvara de mål om en förbättrad och jämlik hälsa som formulerats i Västra Götalandsregionens budget, mål och inriktning för de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna samt Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa. Genom att utveckla ett system för att följa och analysera barn och ungas hälsoläge kan vi också följa och analysera utvecklingen av den ojämlika hälsan. En arbetsgrupp tillsattes 2014 med representanter från det tidigare hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, folkhälsokommitténs sekretariat och regionkansliet samt med representanter från Alingsås kommun och centrum för skolutveckling inom Göteborg stad. Arbetsgruppen arbetade fram en modell för en regiongemensam elevhälsodatabas. Hösten 2014 fick VGR-IT ett uppdrag av Folkhälsokommittén och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna att utifrån arbetsgruppens modell ta fram ett lösningsförslag för en regiongemensam elevhälsodatabas samt en ungefärlig kostnad för detta, vilket slutfördes i augusti Parallellt med detta arbete har en arbetsgrupp bestående av bland annat medicinskt ledningsansvariga sjuksköterskor arbetat med att kvalitetssäkra de frågor som ska ställas i elevhälsoenkäten. Databasen kommer att byggas och förvaltas av VGR-IT och innehåller information om bland annat barns Postadress: Koncernstab hälso- och sjukvård Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats:

78 Datum Diarienummer HSNN (5) sömnvanor, psykiska hälsa, psykosomatiska besvär, kostvanor, fysiska aktivitet och BMI (body mass index). Fördjupad beskrivning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna har bland annat i uppdrag att företräda befolkningen och verka för en förbättring av folkhälsan, kartlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård i samverkan med andra aktörer, göra behovsanalyser och prioriteringar och fastställa hälsomål. Uppdraget gäller även barn och unga, men här finns det otillräckligt dataunderlag i dagsläget. Folkhälsokommittén har bland annat i uppdrag att vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet samt utveckla folkhälsoarbetet i regionen tillsammans med andra aktörer. En central del av folkhälsoarbetet handlar om att minska skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor. Forskningen visar att familjens tillgång på ekonomiska, materiella och kulturella resurser starkt påverkar barnets förmåga och möjligheter till gynnsamma livsvillkor vilket har stor betydelse för barnets hälsoutveckling. Kommunernas elevhälsa, den medicinska delen (IME), möter i stort sett alla elever på hälsosamtal vid givna intervaller (årskurs 4, årskurs 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet). Det innebär att det i kommunerna finns en enorm kunskap om barn och ungas hälsa, men i många fall stannar detta hos den enskilda skolsköterskan. Det finns heller ingen enhetlig struktur för vilka frågor som används. I och med skapandet av en regional elevhälsodatabas, samt att ta fram en gemensam elevhälsoenkät, skulle kunskapen tas tillvara på och användas i bland annat olika kartläggningar och behovsanalyser i syfte att förbättra barns hälsa. Genom att det blir möjligt att följa individer över tid ges också förbättrade möjligheter till forskning och epidemiologiska studier av barn och ungas hälsa. Dessutom skulle en samordning med ett gemensamt frågebatteri innebära ett mer jämlikt elevhälsosamtal i hela Västra Götaland. Underlaget skulle också ligga till grund för prioriteringar och riktade insatser. Syfte och mål med en regional elevhälsodatabas: Syftet är att kunna samla in data systematisk utan väsentligt bortfall med målet att få bättre kunskap om barns och ungas hälsa i Västra Götaland Syftet är att följa utvecklingen över tid på grupp och individnivå, lokal samt regional nivå med målet att få information om hälsoläget bland barn och unga, vilka insatser som behöver göras samt om de insatser som gjorts haft någon effekt, vilket i sin tur kan ligga till grund för prioriteringar och riktade insatser. Syftet är att använda en gemensam elevhälsoenkät för elevhälsosamtal i Västra Götaland med målet att bidra till en mer jämlik elevhälsa för eleverna i Västra Götaland. Under hösten 2014 och våren 2015 har VGR-IT arbetat med att utreda möjligheterna till att skapa en regional elevhälsodatabas.

79 Datum Diarienummer HSNN (5) VGR-IT föreslår att som en första del: - skapa en webblösningen med möjlighet att skapa frågeformulär, mata in svaren i frågeformulär, analysera och titta på sina data. - skapa en central databas inom VGR för att samla data från hälsoenkäter för hela regionen med möjlighet att integrera med annan sjukvårdsdata. Fångar även om eleven byter skola under tiden. Som en andra del ska webblösningen för inmatning av data utvecklas för att kunna skicka information till de digitala journalsystem som finns inom elevhälsan. Detta är en viktig del för användbarheten i systemet eftersom det minimerar risken för dubbelarbete för skolsköterskorna. Det finns en betydande risk för bortfall av data om systemet inte är anpassat för verksamheten. Modell över flödet i elevhälsodatabasen: Inom ramen för SKL:s psynkprojekt har en nationell databas för avidentifierade enkätuppgifter om barn och ungdomars psykiska hälsa tagits fram. En förutsättning för att som kommun kunna exportera data till Psynk:s nationella databas är att data som samlas in under elevhälsosamtalet först lagras i en lokal databas, som i Västra Götaland skulle ägas av Västra Götalandsregionen. Driftsoch underhållsansvaret för den nationella databasen kommer tillsvidare att ligga hos SKL, eller av SKL utsedd leverantör. Genomförande VGR-IT startar ett projekt för att bygga upp en regional elevhälsodatabas under hösten Under våren 2016 kommer ett pilotprojekt genomföras i fem utvalda kommuner. Syftet är att kvalitetssäkra databasen, frågorna i enkäten samt att testa modellen för skriftligt samtycke som krävs för att samla in känsliga personuppgifter. Kommunerna är sedan tidigare involverade i arbetet genom sina

80 Datum Diarienummer HSNN (5) medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor och väljer ut någon eller några skolor som ska delta i pilotprojektet. Baserat på erfarenheterna av pilotprojektet kommer deltagande i databasen att erbjudas samtliga kommuner i Västra Götaland tidigast hösten Barnperspektivet Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter har Regeringen tagit fram en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop.2009/10:232). I den står det att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och att det bland annat rör sig om kunskap om barns fysiska och psykiska hälsa. I Västra Götalandsregionens budget för 2014 står det att en hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken, där barn och ungas bästa sätts i främsta rummet. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. För att avgöra om hälsoutvecklingen går i önskvärd riktning behöver kommunerna och regionen följa statistik över barn och ungas hälsa på ett systematiskt sätt, både beträffande hälsoutvecklingen som centrala bestämningsfaktorer för hälsa. För närvarande försöker man att tillgodose behovet av information i huvudsak genom enkäter och liknande undersökningar. Dessa varierar emellertid i sin utformning och återkommer med oregelbundna intervall vilket gör det svårt att få en sammanhängande bild av utvecklingen. Det finns i övrigt anmärkningsvärt lite information om skolelevers hälsa och livssituation, i synnerhet under de tidiga skolåren upp till de övre tonåren. Därigenom blir det svårt att avgöra om barns och ungdomars livsvillkor utvecklas i gynnsam riktning eller inte. Finansiering Redovisning av kostnaderna är fördelade i två delar. Den första delen gäller byggandet av databasen och kommer att genomföras under Den andra delen avser koppling mellan databasen och skolornas journalsystem och kommer att genomföras under Redovisning av kostnader för den första delen. Under projektet Projektledare 200 Tkr Webbapplikation 1800 Tkr Centralt datalager 200 Tkr Integrationer i VGR 100 Tkr Förvaltningskostnader efter genomfört projekt Förvaltningskostnader & Drift 200 Tkr Redovisning av kostnader för den andra delen. RIV Utveckling standard XML 500 Tkr Integration PMO(Lokal + Moln) 500 Tkr

81 Datum Diarienummer HSNN (5) ProRenata VGR IT Integrationer 200 Tkr 300 Tkr Den totala summan för 2015 är 2,3 mkr och för ,5 mkr. I nedan förslag är den totala summan delad i sex delar, där folkhälsokommittén finansierar en del och resterande fördelas mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna utifrån andel barn 0-17 år HSN Norra HSN Göteborg HSN Östra HSN Västra HSN Södra FHK Beslut om vem som ska ansvara för drift av elevhälsodatabasen kommer att tas av berörda chefer under hösten Beredning Arbetsgruppen har förankrat ärendet i de olika delregionala nätverken för de samordnande skolsköterskorna som finns i Västra Götaland. Utöver detta har ytterligare förankring skett vid de regionala träffarna för samordnande skolsköterskor och skolläkare. I arbetet med att ta fram en kvalitetssäker och jämlik hälsoenkät har även forskare och andra relevanta aktörer deltagit i diskussionerna. Koncernstab hälso- och sjukvård Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Avdelning Folkhälsa

82 Ärende 4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Koncernstab kommunikation och externa relationer Handläggare: Jörgen Andersson Telefon: E-post: jorgen.andersson@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Planeringsgrupp för medborgardialog Förslag till beslut 1. En planeringsgrupp för nämndens medborgardialog skapas. 2. Följande personer ingår i planeringsgruppen : XX, xx, xx Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sitt uppdrag föra dialog med invånarna. Dialogen kan ske på många olika sätt, bland annat genom en strukturerad medborgardialog. I Kommunikationsplan anges nämndens övergripande syften och principer för medborgardialog. I nämndens mål- och inriktningsdokument anges ett antal målgrupper nämnden vill prioritera i sin dialog. Under en utbildningsdag i medborgardialog den 2 juni 2015 pekade nämndens ledamöter och ersättare på ytterligare angelägna målgrupper samt på tänkbara frågeområden. Nämnden ska vid senare möte fastställa handlingsplan för kommunikation I denna plan ska planerade aktiviteter för medborgardialog finnas med. För att organisera arbetet med medborgardialog föreslås att nämnden inom sig utser en planeringsgrupp som ska föreslå dialogaktiviteter för 2015 och Gruppen ska sedan planera för genomförandet av de dialogaktiviteter som nämnden slår fast i handlingsplanen. Stöd i detta arbete ges av koncernkontoret. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

83 Västra Götalandsregionen Ärende 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer: HSNN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Eva Källén Telefon: E-post: eva.b.kallen@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab Förslag till beslut 1. Hälso-och sjukvårdsnämnden Norr tecknar kontrakt med vårdenhet: Medpro Clinic Rehab AB, Vänersborg. 2. Driftstart sker den 1 oktober Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har vid sammanträde den 2 september 2015 beslutat att godkänna vårdenheten för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab. Senast två veckor före avtalad driftstart genomför förvaltningen en avstämning med leverantören. Detta för att följa upp att alla åtgärder vidtagits som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (FP) Ordförande Bilaga Kontrakt Skickas till Berörd rehabenhet Diariet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

84 Kontrakt för att bedriva verksamhet inom Vårdval Rehab mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden Norr, Medpro Clinic Rehab AB, Vänersborg Dnr: HSNN HS

85 Kontrakt 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org nr , genom Hälsooch sjukvårdsnämnden Norr, nedan kallad Västra Götalandsregionen och Medpro Clinic Rehab AB, Org nr , nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av rehabenheten, Medpro Clinic Rehab, Torpavägen 23, Vänersborg nedan kallad Rehabenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Eva Källén, Planeringsledare Leverantörens kontaktperson: Semir Facic, Verksamhetschef Tel: Tel: E-post: eva.b.kallen@vgregion.se E-post: semir.facic@medpro.se Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e- post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid Rehabenheten enligt innehållet i förfrågningsunderlaget Förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalands Primärvård Rehabilitering. Kontraktet omfattar följande delar: 1. Godkännande 2. Uppdraget 3. Allmänna villkor 4. Regler för val av rehabenhet 5. Uppföljning 6. Ersättning och kostnadsansvar 7. Rapportering och IT 8. Bilagor Ändringar i kontraktet Västra Götalandsregionen har rätt att genom politiskt beslut ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget. Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlaget informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom

86 den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (dvs. det år som följer efter att 60-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Förfrågningsunderlaget i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parter. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 3 Kontraktstid Kontraktet gäller från till och med För det fall avtalet inte sagts upp av någon part skriftligen senast tolv månader före avtalstidens slut förlängs avtalet med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Regler för förtida upphörande finns i 7. 4 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner regleras i avsnitt Ändringar och tillägg Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 6 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet med omedelbar verkan. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. På begäran av Västra Götalandsregionen ska Leverantören lämna ytterligare information om de ändrade ägarförhållandena och om de framtida möjligheterna att bedriva vården enligt kontraktet. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om ändrade ägarförhållanden. Västra Götalandsregionen ska skriftligen meddela sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet. 7 Förtida upphörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Leverantören åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet. Exempel på åsidosättande av skyldigheter kan vara att: leverantören inte fullgör sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området eller som enligt lag eller kollektivkontrakt åvilar arbetsgivare/uppdragstagare leverantören åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter. allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger

87 leverantören eller företrädare för leverantören har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården leverantören saknar tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget leverantören kommit på obestånd, är i konkurs eller trätt i likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackordsförhandlingar eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, Leverantören före eller efter kontraktstecknandet underlåtit att lämna uppgifter om företaget som är av väsentlig betydelse för kontraktets tillkomst och/eller dess fortsatta giltighet leverantören fått ett flertal skriftliga anmaningar om rättelse enligt 6:5 och rättelse inte skett inom angiven tidpunkt leverantören har i sin rapportering om ersättning lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning har skett Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar ej åtgärder enligt 5 i detta kontrakt. Om kontraktet hävs i förtid av Leverantören på andra grunder än ovanstående är Leverantören skyldig att till Västra Götalandsregionen utge ersättning för uppkommen skada i samband med det förtida hävandet. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida hävande, om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör avsäger sig Leverantören krav på eventuella ännu inte utbetalade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken. Förtida uppsägning av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd för den skada denna part lidit. Förtida upphörande av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Om Leverantören förlorar sitt godkännande för Rehabenheten enligt beslut av Västra Götalandsregionen, upphör kontraktet att gälla utan föregående uppsägning. 8 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras av allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Tvister som berör leverantörer inom Västra Götalandsregionens förvaltningsorganisation löses enligt Västra Götalandsregionens interna regelverk. 9 Befrielsegrunder (force majeure) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (Force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav.

88 Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. 10 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som är av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. 11 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 12 Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i förfrågningsunderlaget med dess bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga och undertecknade ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. skriftlig och undertecknad ansökan med dess bilagor 4. förfrågningsunderlag och bilagor 13 Fakturering och Betalningsvillkor Ersättningen kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från rehabenheterna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag.

89 14 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två (2) likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kontraktet undertecknas utav behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Ulrik Hammar Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd Norr Hans Wittrup VD Medpro Clinic AB

90 Ärende 7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mats Möller Telefon: E-post: mats.b.moller@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Stimulans till resandeutveckling på Rondenbussarna Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del att resandet på Rondenbussarna stimuleras genom att resenärer inte behöver betala egenavgift under perioden oktober till december Sammanfattning av ärendet Resandeutvecklingen på de sjukreselinjer som trafikeras med Rondenbussarna har inte utvecklats enligt de förväntningar som fanns när Rondenkonceptet utarbetades Sjukreseenheten anhåller om att nämnden, som finansiär av sjukresor i Fyrbodal, under en period stimulerar resor till med Rondenlinjerna genom att resenärer inte behöver betala egenavgift på 60 kr. Målsättningen är att resenärerna ska välja Ronden framför dyrare resalternativ. Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafik AB genomförde år 2013 en upphandling av bussentreprenörer som ska trafikera sjukreselinjerna i Västra Götaland från och med I Fyrbodal fick Buss i Väst AB avtalet för trafiken medan motsvarande trafik i Skaraborg trafikeras av Nobina AB. Antalet sjukresenärer på linjerna har inte utvecklats enligt förväntningarna och ligger fortfarande långt ifrån kapacitetstaket. De sammantagna kostnaderna sjukresor skulle minska om fler resenärer skulle välja att resa med Rondenbussarna i stället för att åka med taxi. Den tidsbegränsade stimulansen beräknas kosta ca 220 tkr. Om ca 270 taxiresor under samma period kan undvikas blir det ingen kostnadseffekt för nämnderna. Leena Ekberg Avdelningschef Beslutet skickas till Sjukreseenheten Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

91 Till presidiet Östra Hälso- och Sjukvårdsnämnden Skaraborg samt Norra Hälso- och Sjukvårdsnämnden Börje Neuman Mariestad Mats Möller Uddevalla Stimulera resandeutvecklingen på Ronden Bakgrund Nytt Ronden koncept utvecklades i samband med att ny upphandling av Ronden med start Nya Rondentrafiken består av : Enhetliga bussar Expressbussar med handikappsanpassade toaletter Från 1 dubbeltur till 2 dubbelturer per dag Ronden är inte längre anropsstyrd utan körs med tidtabell Nu linjedragning, Ronden 5 Skövde- Falköping Ulricehamn Borås Göteborg Öppen för allmänheten Linjedragningar och tider för turerna fastställdes efter en analys utifrån besöksstatistik från 1 mars februari 2012

92 Resandeutveckling Resandet motsvarar inte de förväntningar som fanns innan det nya konceptet startades. Förväntningen var att resandet med Rondenlinjerna skulle bibehållas och om möjligt öka men resultatet varierar mellan de olika linjerna. Allmänresandet har ökat sedan juni 2014, vilket är positivt då de ger en intäkt på ca kr/år. Orsaker till minskat resande Avvikelserna mot förväntningarna kan bero på olika saker men Sjukresors uppfattning är fortfarande att Ronden är ett mycket bra koncept för sjukresor och att resandet bör kunna ökas framöver med rätt insatser. Stimulera resandeutveckling för sjukresenärer Beställningscentralen har nu fått tekniska möjligheter att kunna hänvisa resenärer till Ronden.

93 Öka resandet genom att locka resenärer åka med Ronden utan att betala 60 kronor i egenavgift under en begränsad tid oktober tom december Detta skulle kunna innebära att t ex resenärer som skulle åkt taxi/egen bil eller kollektiv trafik kan på detta sätt pröva på Ronden. Kostnad Intäktsbortfallet är 60 kr/resenär under oktober december. Intäktsbortfallet skulle innebära egenavgifter för perioden oktober december var ca kr. Skulle vi få över 268 taxiresor under denna period skulle aktiviteten eliminera inkomstbortfallet av egenavgifterna, exempelvis snittkostnaden fören resa med taxi utgör 820 kr för ca 10 mil. Resandet med Rondenbussarna under perioden oktober december utgör inte något underlag för frikort. Det kan också innebära att vi också får resenärer som skulle åkt tåg att pröva Ronden. Kan vi få över resenärer från andra färdsätt främst taxi till Ronden minskar ersättningen för sjukresor. Sammanfattning Ronden Genom avtalet så betalar vi en fast ersättning till Västtrafik för Rondenbussarna. Genom att påverka resandet med Ronden så minskar vi andra ersättningskrav från taxi, annan kollektivtrafik och egen bil. Vi behöver ert samtycke för att genomföra denna aktivitet. Vi ser framemot Ert positiva besked för att stimulera resandeutvecklingen för Ronden. Kontaktpersoner Hälso- och Sjukvårdskanslierna De kontaktpersoner som vi samarbetat med fram till nu är Mats Möller, Börje Neuman Lars Erik Hanson. Genom den omorganisation som genomförts på Ledningskansliet till Koncernkontoret Hälsa och Sjukvård så vet vi inte vilka som är våra kontaktpersoner längre. Detta är mycket angeläget att vi får kännedom om då vi behöver kontaktpersoner inför vår ramöverenskommelse 2016 och för övrig samverkan. Med vänliga hälsningar Lena Martinsson Sektions Chef Sjukresor

94 Västra Götalandsregionen Ärende 8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Koncernkontoret Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: carina.hansson@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning Förslag till beslut 1. Fastställa nämndens redigerade Mål och inriktning Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige anger i budget tre utmaningar och tre strategiska mål. Dessa är nedbrutna i 10 prioriterade mål för perioden Nämnder och styrelser får utöver de 10 prioriterade målen lägga fast högst två prioriterade mål som är anpassade till den egna verksamheten. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde i april sitt Mål och inriktningsdokument. Med anledning av fullmäktiges beslut har detta redigerats. Mål och inriktnings-dokumentet är utgångspunkt för planering av beställningsarbetet och för de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Redigerat Förslag till Mål och inriktning Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

95 MÅL OCH INRIKTNING norra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden XXXX 2015

96 Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2

97 Inledning och bakgrund Sjukvården ges till den men störst behov först. Den ska vara jämlik, jämställd och likvärdig. Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Därför måste arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering Fokusområde i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Inledning Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 3

98 Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter, Det finns ett klart samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten samt förebygga ohälsa bland barn. Till grund för beställningen måste det finnas hälsoekonomiska kalkyler. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 4

99 Strategiskt mål: En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Prioriterat mål: Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Fokusområde Uppdrag /aktiviteter Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka. Vårdgivarna ska utveckla/använda arbetssätt som till exempel ACT (Assertive Community Treatment) står i den regionala handlingsplanen Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter. God tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling på rätt vårdnivå Tydliggöra primärvårdens ansvar för uppföljning efter att insatser getts av specialist inom länssjukvården Krav på vårdgivare inom VG Primärvård och ungdomsmottagningarna om ökade samverkansinsatser med den kommunala elevhälsovården Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna riktat mot kvällar och helger Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5

100 Nämnden ska följa upp och säkerställa att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Förskrivning av psykofarmaka ska minska och nämndens ska ligga under snittet i VGR Nämnden ska kartlägga utskrivningen av antidepressiva mediciner. Behovet av tvångsåtgärder ska minska Suicid och suicidförsök ska minska Tillämpa suicidpreventionsprogram och delta i framtagande av larmplaner Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i denna åldersgrupp. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6

101 En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det behöver göras en fördjupad analys av hur Västra Götalandsregionen ska kunna komma tillrätta med detta problem. Prioriterat mål: Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Fokusområde Uppfylla vårdgarantin Uppdrag / aktiviteter Vårdgivarna ska leva upp till fastställda garantitider Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Vårdgivarna ska när behov föreligger erbjuda besök till ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom sju dagar Befolkningsanpassade öppettider på vårdcentralerna, ej enbart 8-17 Utredningar och undersökningar inför behandling ska ske inom 90 dagar Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerad vård ska bedrivas av alla vårdgivare Vårdgivarna ska följa upp och redovisa patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdprotal minst tillhandahålla följande tjänster; beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept Förbättra akutkedjan Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 7

102 Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Vården ska vara effektiv och ges på rätt vårdnivå Bra mottagande ( bemötande, service och väntetid) på akutmottagningen Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Prioriterat mål: Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Fokusområde Uppdrag / aktiviteter Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 8

103 Minska antalet vård-skador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Vårdgivarna ska ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador ska finnas Vårdgivarna ska samordna vårdplaneringar och avvikelserapportering Patienterna ska vara medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser Vårdgivarna ska följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering Vårdgivarna ska tillämpa samordnad individuell vårdplanering (SIP) Vårdgivarna ska delta i de samverkansforum som finns. Systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan. Nämnden ska arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom Nämnden ska fortsatt utveckla Samverkande sjukvård som koncept Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 9

104 1.3.4 Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vårdgivarna ska tillämpa nationella och regional riktlinjer och följa antagna handlingsplaner och vårdprogram Vårdgivarna ska ha kunskap om hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning kunskap om personers utsatthet vid varaktig funktionsnedsättning särskilt beakta kvinnors dubbla utsatthet En jämlik hälso- och sjukvård Tydliggöra krav, i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälso- och sjukvården. Flyttad neråt Vård på lika villkor Flickor/kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov Vårdgivarna ska tillgodose behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar såväl av somatisk som psykiatrisk vård, inklusive tandvård, enligt samma indikationer och regelverk som för andra Vårdgivarna ska följa regionens riktlinjer för tillgänglighet och anpassad information Krav i Krav- och kvalitetsboken för primärvård på förbättrat bemötande av och ökad kompetens kring personer med funktionsnedsättning samt uppföljning av detta Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 10

105 Prioriterat mål: Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd - nämndmål Fokusområde Uppdrag / aktiviteter Vård på lika villkor Tydliggöra krav i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälso-och sjukvården Nämnden ska genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik såväl som jämställd vård Nämnden ska ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv Nämnden ska i avtal och överenskommelser ställa krav på HBTQdiplomering. Nämnden ska arbeta för geografisk jämlikhet, dvs likvärdig vård oavsett var man bor Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 11

106 Samverkan kommer att innehålla två delar. Samverkan kring den vård som ges mer sällan kan betyda att invånare får resa längre till sådan vård. Vården koncentreras till färre utbudspunkter för att bibehålla hög kvalitet och för att hushålla med resurserna. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Prioriterat mål: Invånarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska öka och nämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka - nämndmål Fokusområde Den yngre befolkningen och personer som inte är aktiva i samhällsdebatten Nyanlända och andra invandrargrupper Uppdrag / aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden ska: Genomföra dialog/medborgardialog med olika grupper i samhället. Dialogen kan även utföras tillsammans med andra aktörer. Utveckla former och prova nya mötesplatser för att i dialog möta invånarna Utveckla former så att tillgängligheten till nämndens förtroendevalda ökar Befolkningen Återkoppla resultaten av dialogen till invånarna, samt till andra intressenter vars beslut och verksamhet påverkar invånarna Följa utvecklingen och ta in erfarenheter och kunskap gällande sociala medier, som en bas för interaktiv dialog. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 12

107 Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten kan användas som ett underlag i beställningsprocessen (Behov Uppdrag Uppföljning) Ligger i kommunikationsplanen Strategiskt mål: Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Prioriterat mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Fokusområde Uppdrag / aktiviteter Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 13

108 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Alla barn ska gå ur skolan med godkända betyg Konsumtionen av tobak, alkohol och andra beroendeframkallande substanser ska minska Debutåldern för alkohol ska senareläggas Nämnden ska i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla Nämnden ska arbeta för att Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan och samling för social hållbarhet Vårdgivarna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i berörda verksamheter och ha kompetens inom hälsofrämjande och förebyggande insatser Vårdgivarna ska särskilt rikta förebyggande insatser till personer med högre risk för ohälsa Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter Tillämpa screening via Audit vid minst 50 procent av alla förstagångsbesök inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Förekomsten av övervikt och fetma ska minska. Uppföljning av beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 14

109 Minskad förskrivning av beroendeframkallande medel Förekomst av stress ska minska Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel Utveckla sprututbytesprogram i samverkan med kommunerna Screening inom mödrahälsovården för att upptäcka kvinnor som utsatts för våld Vårdgivarna ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld och särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdigheter och rättigheter. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 15

110 För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Inom varje område bör en kartläggning göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Prioriterat mål: Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges - nämndmål Fokusområde Uppdrag / aktiviteter Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 16

111 Personer med riskbruk. Senarelägga alkoholdebuten. Andel rökare ska minska Minskad förskrivning av beroendeframkallande medel Tillämpa screening via Audit vid minst 50 procent av alla förstagångsbesök inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel Personer med missbruk Kunskap om alkohol och andra drogers skadeverkningar ska öka hos ungdomar och deras föräldrar. Genomföra förebyggande åtgärder så att Antalet personer som omhändertas enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga) ska minska. Krav på utvecklade stöd- och behandlingsinsatser på primärvårdsnivån Nämnden ska arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården, till exempel genom gemensamma beroendemottagningar. Vårdgivarna ska genomföra samordnad individuell vårdplanering. Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas. Samsjuka ska få samordnad behandling och stödinsatser Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 17

112 Förskrivningen av bensodiazepiner och andra beroendeframkallande substanser ska minska. I samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet. Tillämpa nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar Minskat lidande God livskvalitet Vårdgivarna ska Arbeta förebyggande och utveckla markörer, som även inkluderar munhälsa för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterska och/eller läkare inom VG Primärvård (vårdcentralerna) har ett 24-timmarsansvar att genomföra hembesök alla dagar. Kunskap om äldre personers hälsa och sjukdomar såväl inom somatisk som psykiatrisk vård Genomföra läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar tillsammans med apotekare/farmaceut. Minskad oro ökad trygghet Individ och närstående har tillgång till bästa möjliga information Delta i samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 18

113 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Barn och unga Minskad återinläggning i slutenvård Kariesförekomsten ska minska Förekomsten av sexuellt Följa upp handlingsplanen för mest sjuka äldre och verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal Information vid utskrivning enligt överenskomna riktlinjer Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare Vårdgivarna ska ha rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa I möjligast mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till ex familjecentraler/ungdomscentraler I samverkan med kommunerna ska data från hälsosamtal inom elevhälsan samlas i en regiongemensam databas. Stärkt föräldrastöd Nämnden ska arbeta för att familjecentraler etableras i varje kommun Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen Nämnden ska verka för att samverkan mellan Snabb och säker transportkedja så att regionvårdens neonatalresurser blir tillgängliga för hela regionen Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 19

114 överförbara sjukdomar ska minska En tobaks-, alkohol- och drogfri livsstart. Andel normalviktiga barn ska öka Den psykiska hälsan bland barn och unga ska öka. Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd för övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Barn och ungdomar med lättare och medelsvår psykisk ohälsa som ska få vård och behandling inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Information om vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa, till barn och unga och deras närstående Utveckla lokal samverkan kring personer med psykisk ohälsa där barn och unga är en särskilt prioriterad grupp. Tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten Skillnader i överlevnad, som inte är medicinskt motiverade, ska inte förekomma. Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos. Tidigt identifiera hälsorisker Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos. Samverkan mellan sjukhusen för att öka tillgängligheten till exempel över sommaren. Följa nationella och regionala riktlinjer. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 20

115 I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner. Erbjuda kontaktsköterska. Ta tillvara patienternas uppfattningar om vården Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret. Personer med cancersjukdom Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att Alla Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges kontinuerlig kunskap om sin diagnos och dess behandling Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas. Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård. Vårdcentralerna ska erbjuda hälsosamtal med livsstilsåtgärder (Aktivt överväga livsstilsförändringar som alternativ till/ i Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 21

116 Personer med kroniska sjukdomar kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen ska inte uppleva ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Kronisk obstruktivlungsjukdom (KOL) Hypertoni Stroke Tidig diagnostisering Lindra symtom och minska antalet försämringsskov Minska begränsning i det dagliga livet och motverka risk för benskörhet. Tidig diagnostisering Ambulatorisk blodtrycksmätning ska öka. Andel patienter som når målblodtryck ska öka. Andelen med god ADL-förmåga (förmåga att klara kombination med läkemedelsbehandling) Vårdcentralerna ska erbjuda rökslutarhjälp. Vårdgivare ska arbeta för patienternas följsamhet till behandlingsrekommendationer om läkemedel, öka antalet vaccinationer. Vårdval rehab ska erbjuda individuellt anpassad fysisk aktivitet som kompletteras av andningsgymnastik med hjälp av sjukgymnast. Patienter ska erbjudas ambulatoriskt blodtryck innan behandling. Uppföljning av insatt hypertonibehandling efter 12, 24 och 36 månader Vårdgivarna ska erbjuda: Att personer med förmaksflimmer måste i högre Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 22

117 Hjärtsvikt Reumatoid artrit vardagens aktiviteter) ska öka. Andelen med ett förlängt liv och god livskvalitet ska öka Andelen med god ADL-förmåga ska öka. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka. Minska smärta utsträckning få behandling med antikoagulantia. Att ge snabb tillgång till trombolys. Erbjuda bra rehabilitering i hela vårdkedjan. Att ge träning vid kommunikationsproblem efter en stroke. Vårdgivarna ska erbjuda: Förbättrad uppföljning av behandling efter sjukhusvård Fungerande vårdplanering i samverkan med andra vårdaktörer Hjärtsviktsskola Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk aktiv trots ledsjukdom och smärta ska stärkas. Behandling ska sättas in i tidigt skede av sjukdomen och ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 23

118 Bibehålla eller öka den fysiska aktivitets- och träningsnivån Långvarig icke malign smärta Minskad smärt Vårdgivarna ska erbjuda multimodal rehabilitering Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk och socialt aktiv trots smärta, ska stärkas. Vårdgivarna ska utveckla kompetensen kring de olika/separata behandlingsformerna för akut och icke malign smärta Äldre I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för möjligheten att bo kvar hemma. Barn och unga Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 24

119 Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Personer med cancersjukdom Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärtkärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Folkhälsoarbetet med livsstilsråd om kost, vikt, motion, rökning och solbadande är viktigt för att förebygga cancer. Möjligheten att förhindra cancer genom förebyggande vaccinering en annan faktor. Tatueringar ökar risken för cancer lokalt svårt att se i mörka tatueringar - och internt på grund av gifter i vissa tatueringsvätskor. Screeningsverksamhet ger möjlighet till tidig upptäckt och tidig behandling. Cancerforskare är eniga om att en minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor eller hur gammal man är. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NU-sjukvården och inom regionsjukvården. Personer med kronisk sjukdom En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv med så små funktionsbegränsningar som möjligt är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 25

120 För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Personer med Riskbruk/missbruk Riskbruk är bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare Vid sidan om missbruk av alkohol är missbruk av beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antal personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Nämnden sätter särkilt fokus på : Missbrukande ungdomar Läkemedelsberoende Samsjuka (missbrukare med samtidig psykisk sjukdom Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 26

121 MÅL OCH INRIKTNING norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden XXXX 2015 Mål och Inriktning , norra hälso- och sjukvårdsnämnden 1

Visa mer