Mål och budget

Transkript

1 Mål och budget Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Kdn 2015/

2 (59) Innehåll INLEDNING... 5 Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet och kopplingen till demokratin... 5 Berättelsen - den idéhistoriska grunden för kultur... 5 Kultur, bibliotek, fritid och idrott i samhället... 5 Mötesplatser som främjar den demokratiskt aktiva människan... 5 Bildning 5 Barns utveckling... 6 Idrottens och kulturens infrastruktur - folkhälsa... 6 Föreningsliv fritt och frivilligt... 6 Öppen fritidsverksamhet... 6 Kulturarvet... 6 SAMMANFATTNING AV BUDGETFÖRSLAGET... 7 Viktiga behov, satsningar och uppdrag år Långsiktig planering... 9 BAKGRUND TEKNISKA ANVISNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR BUDGET Bokslut Budget Ramar för 2016 och Kommungemensamma mål Osäkerhetsanalys Befintliga målgrupper ökade behov Nya målgrupper Jämställdhetsintegrering Miljö 14 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET - SAMMANFATTNING Sammanfattning av de två förslagen POLITISK LEDNING Beskrivning av verksamhetsområdet Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Övergripande verksamhetsriktlinjer NÄMNDKANSLI Förslag till budget verksamhetskonsekvenser DEMOKRATIUTVECKLING Beskrivning av verksamhetsområdet Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Strategisk plan Förslag till budget verksamhetskonsekvenser... 17

3 (59) Förslag till mål Plan för uppföljning och utvärdering BIBLIOTEK Beskrivning av verksamhetsområdet Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Strategisk plan Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslag till mål Plan för uppföljning och utvärdering Nyckeltal/volymer/kostnadsmått/indikator Åtaganden IDROTT OCH FRITID Beskrivning av verksamhetsområdet Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Strategisk plan Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslag till mål Plan för uppföljning och utvärdering Nyckeltal/volymer/kostnadsmått/indikator Åtaganden FRITIDSGÅRDAR Beskrivning av verksamhetsområdet Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Strategisk plan Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslag till mål Plan för uppföljning och utvärdering Nyckeltal/volymer/kostnadsmått/indikator Åtaganden KULTUR OCH KULTURSKOLA Beskrivning av verksamhetsområdet Kultur 26 Kulturskola Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Kultur 27 Kulturskola Volymreglering Strategisk plan Kultur 27 Kulturskola Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslag till mål Kultur 28 Kulturskola Plan för uppföljning och utvärdering Kultur 29 Kulturskola... 29

4 (59) Nyckeltal/volymer/kostnadsmått/indikator Åtaganden OFÖRUTSEDDA UTGIFTER MÅL- OCH STYRDOKUMENT SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EFFEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTSHÖJNING SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EFFEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTSHÖJNING FÖRSLAG TILL TAXOR KONKURRENSPLAN Inledning Nämndkansliet Bibliotek Idrott och Fritid Idrottsanläggningar Föreningsstöd Friluftsliv och bad Simhall 38 Fritidsgårdar Kultur 39 Kulturskola REDOVISNING AV NÄMNDENS INVESTERINGSÄSKANDEN Beskrivning/motivering Idrotts- och fritidsanläggningar REDOVISNING AV NÄMNDENS INVESTERINGSÄSKANDEN ÄSKANDEN OM FASTIGHETSINVESTERINGAR SAMT PLANERAT UNDERHÅLL OCH INVENTARIEINKÖP ÅR 2016 (TKR) Prioritet 1: Tallbohovs IP, nya omklädningsrum Prioritet 2: Energiinvesteringar ny teknik för minskad energiåtgång Prioritet 3: Kallhälls motionsspår, förbindelsespår Prioritet 4: Järfälla ishall, tillbyggnad av caféteria Prioritet 5: Bruket elinstallation Prioritet 5: Hus K, ljudisolering Ängsjö, konstsnöanläggning - utredning ÄSKANDEN OM FASTIGHETSINVESTERINGAR SAMT PLANERAT UNDERHÅLL OCH INVENTARIEINKÖP ÅR 2017 (TKR)... 47

5 (59) Prioritet 1: Ängsjö, konstsnöanläggning Prioritet 2: Energiinvesteringar ny teknik för minskad energiåtgång Prioritet 3: Tallbohovs idrottssal, nytt golv Prioritet 4: Spontanaktivitetsplatser medborgarbudgetprojekt Medborgarbudgetprojekt Prioritet 5: Veddestavallen Fotbollshall/fotbollstältält utredning ÄSKANDEN OM FASTIGHETSINVESTERINGAR SAMT PLANERAT UNDERHÅLL OCH INVENTARIEINKÖP ÅR (TKR) Planerade investeringsförslag ÄSKANDEN OM FÖRÄNDRING AV DRIFTBUDGETRAMAR MED ANLENING AV FÖRÄNDRADE VOLYMER Befolkningsökning volymförändringar Nya uppdrag från 2015 och redan beslutade satsningar Åtgärder och kostnader från år INTERNKONTROLLPLAN BASERAD PÅ RISK- OCH VÄSENTLIGHETSANALYS... 0

6 (59) INLEDNING Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet och kopplingen till demokratin Berättelsen - den idéhistoriska grunden för kultur Berättelsen är grunden för det mesta av verksamheten inom kultur och fritid. Lusten att, från en personlig utgångspunkt och i någon form, berätta eller uttrycka en historia för den som vill ta del är urgammal och grundläggande mänsklig. Berättelsen är också basen för samhällsfunktioner som utbildning, litteratur, bildning och demokrati. Berättelsen leder i sin tur till kommunikation och dialog och den är grunden för ett uttryck oavsett om det handlar om en utställning av samtida konst eller en fotbollsmatch. Uttrycksmedlen används för att gestalta och skapandelusten är i grunden en lust att uttrycka och kommunicera. Kultur- biblioteks- och idrottsverksamheter är också viktiga uttryck för några av de kanske mest grundläggande demokratiska principerna i samhället; yttrandefrihet och föreningsfrihet. Friheten att få berätta eller läsa den historia man vill och friheten att organisera sig i olika sammanslutningar är grundläggande även inom verksamhetsområdet kultur, demokrati och fritid. Kultur, bibliotek, fritid och idrott i samhället Kultur, bibliotek, fritid och idrott är väsentliga för det goda samhället. Det är i hög grad samhällsbyggnadsfaktorer. Ett samhälle utan tydliga värderingar kring kultur, bildning, design, estetik och upplevelser blir både inhumant och torftigt. Dessa verksamheter hör samman med hela samhällsbyggnationen och är en av grunderna för hur städer och samhällen växer fram. Skapande och utövande är också ofta en sorts forskning där uttrycksformerna ibland ligger steget före design, vetenskap och produktion. De olika uttrycksformerna kopplar ihop den komplicerade kännande och upplevande människan med den mer strikt vetenskapligt drivna utvecklingen. Kultur-, idrotts- och fritidsutbud är därför viktiga faktorer för att göra en ort och en plats attraktiv och bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt. Ett attraktivt utbud och en vacker och estetisk livsmiljö gör platsen lockande. Mötesplatser som främjar den demokratiskt aktiva människan Verksamheternas mötesplatser ska vara attraktiva och kreativa där människor i vardagen naturligt möts över gränser och kulturer. Det är viktigt att mötesplatserna bidrar till att luckra upp och öppna upp sociala strukturer för att ge alla rättvis möjlighet att utveckla de olika intelligenserna. Människors vägar till att nå kunskap och bildning, och därmed till förmågan att vara aktiva medborgare i en demokrati, är olika. Det är därför viktigt att verksamhetsformerna kan mötas och korsbefrukta varandra och att de olika uttrycksformerna möter resten av samhället. Bildning Kultur-, biblioteks och fritidsverksamheter och den kunskapsmassa som ryms inom det breda verksamhetsområdet är resurser för människors bildning i det livslånga lärandet. För formell utbildning finns institutionerna inom utbildningsväsendet. Bild-

7 (59) ningen, som är både bredare och öppnare än utbildningen, pågår hela livet och är viktig för att ta ytterligare steg efter, under eller vid sidan av utbildningen. Bildning är individens eget lärande och växande i sådant som kopplar ihop den kännande och upplevande människan med kunskap. Kopplingen mellan kultur och vetande är det som gör människor till samhällsmedlemmar och det som gör boplatser till kulturer. Barns utveckling Kultur-, biblioteks och fritidsverksamheter har ett särskilt eget värde när det gäller barns och ungdomars utveckling och främjar både hälsa och förbättrar studieresultat. Verksamheterna ska i hög utsträckning med hjälp av kultur- och idrottspedagogisk kompetens samarbeta med skolans alla nivåer och högskolor och därmed bidra till att höja utbildningsnivån. Idrottens och kulturens infrastruktur - folkhälsa Kulturen, idrotten och friluftslivet ger stora positiva folkhälsoeffekter. Att låta kropp, hjärna och sinnen syresättas och befruktas av upplevelser och intryck är värdefullt för alla. Det är därför viktigt att tillhandahålla en väl fungerande infrastruktur för att ge människor sådana möjligheter. Föreningsliv fritt och frivilligt En stor del av verksamheten inom idrott och kultur bedrivs inom föreningslivets ram eller av enskilda utövare. Det är viktigt att föreningslivet stöds på ett sådant sätt så att grundprinciperna om tillgänglighet, öppenhet och allas lika värde är i fokus. Stödet måste stämma överens med samhällets grundläggande demokratiska värderingar och principer. Stödet till föreningslivet ska också säkra att de enskilda föreningarnas intresseområden kan utvecklas i sin fria och frivilliga unika inriktning. För att säkra öppenhet och god tillgänglighet för alla är det viktigt att eventuella elitsatsningar inom föreningslivet görs på ett så klokt och demokratiskt sätt så att inte icke elitmässiga deltagare stöts ut och inte får plats. Öppen fritidsverksamhet Det är också viktigt att erbjuda sådana mötesplatser där människor kan mötas oberoende av intressen, aktiviteter eller andra uttalade syften. Där ska besökarnas grundläggande sociala behov kunna tillfredsställas i en upplevelse av sammanhang, gemenskap och möjlighet att påverka. Den öppna fritidsverksamheten ska karakteriseras av att vara främjande, frivillig, öppen och trygg. Kulturarvet En del av verksamheten som rymmer särskilda värden är kulturarvet. Det historiska arvet är en del av vår samtid. Kulturarvet omfattar den fysiska miljön, de konstnärliga uttrycksformerna, vårt språk, litteraturen och alla andra lämningar av mänsklig verksamhet som har ett värde att sparas eller arkiveras. Historisk kontinuitet bidrar till människors identitet och trygghet. Uppgiften är inte bara att bevara utan också att aktivt medverka till att människor engageras i att utnyttja sitt kulturarv. Historien börjar igår och det kommer den att göra imorgon också.

8 (59) SAMMANFATTNING AV BUDGETFÖRSLAGET Förvaltningen har utformat ett förslag till budget för år med utblick mot åren 2018 och I detta återfinns förslag till driftbudget, mål, plan för uppföljning och utvärdering, konkurrensplan, internkontrollplan, verksamhetsriktlinjer och åtaganden samt förslag till investeringar. Förvaltningen redovisar också tydligt de behov av ökade resurser som kommer av volymökningar när invånarantalet växer kraftigt. Järfälla har idag år 2015 kostnader för fritid/idrott som ligger just under genomsnittet i Stockholms läns kommuner. När det gäller kulturverksamhet uppvisar Järfälla låga kostnader per invånare inom kulturen som helhet och särskilt låga för kulturskolan. Inom kulturskolan väntar idag cirka 140 elever på att få plats. Biblioteksverksamheten ligger väldigt nära genomsnittet i länet enligt Kolada ( Vad kostar verksamheten i din kommun ) Verksamheterna är idag inte volymreglerade, det vill säga att nämndens anslag inte förändras när antalet invånare förändras. Resursfördelningssystemet för nämndens verksamheter behöver ses över. Verksamheterna kommer att urholkas om inte kulturoch fritidsnämnden får kompensation för ökade volymer. Nämndens ram är uppräknad med 1 procent för 2016 och Förvaltningens förslag till driftbudget för att klara beräknade löne- och driftkostnadsökningar är uppräkning av verksamheternas budget med i genomsnitt 1,4 procent för 2016 och 1,7 procent för För att klara ramen föreslås att Björkeby fritidsgård stängs 2016 och att biblioteket i Barkarby stängs Verksamheterna beräknas då kunna ha en i övrigt oförändrad verksamhet. Förvaltningens förslag till förstärkningar med anledning av befolkningsökningen för år med utblick mot framgår av detta dokument. I och med att kommunen växer och satsar på nya tillväxtområden ökar behovet av att delta i samhällsplaneringen så att kultur- och fritidsmiljöerna finns med som en del av infrastrukturen. Den målstruktur som togs fram våren 2011 inför budgetperioden föreslås fortsätta användas med vissa justeringar av formuleringar och nivåer. Denna målstruktur ansluter till kommunens övergripande målstruktur. Viktiga behov, satsningar och uppdrag år Herresta När det gäller den tillkommande biblioteks-, kultur, förenings- och idrottsverksamheten i nya Barkarbystaden som börjar tas i bruk i början av år 2016 har förvaltningen planerat för en driftstart januari Under 2015 finns inga medel beslutade och avsatta för hyra och kapitalkostnader i Herresta-anläggningen

9 (59) Kallhäll Lokalförändringar är på gång för biblioteket i Kallhäll. Nya lokaler, bara några meter från de nuvarande, projekteras under våren 2015 och planeras tas i bruk i början av år De nuvarande bibliotekslokalerna i Kallhäll är i dåligt skick och har stora brister i arbetsmiljön. Detta är en del av den samlade upprustningen och förtätningen av Kallhälls centrum. Den ökade hyreskostnad som då uppstår, till följd av de fastighetsinvesteringar som görs i den nya lokalen, måste nämnden få kompensation för. Volymökningar Inom kulturverksamheten, verksamheten i kulturskolan, biblioteksverksamheten och fritidsgårdsverksamheten märks det nu tydligt att kommunens invånarantal växer. Förvaltningen föreslår därför medel för volymökning till dessa verksamheter Fritids- och kulturverksamhet för personer med funktionsnedsättningar Förvaltningen föreslår en ökning av verksamhetsmedlen till personer med funktionsnedsättningar och att en samordnare tillsätts för att på bästa sätt samordna resurser och verksamhet för barn och unga i dessa grupper. Sådana samordnare finns i många kommuner idag. Järfälla ligger efter i utvecklingen av verksamhet för dessa medborgare. Demokratiutveckling och samordning Förvaltningen fick i uppdrag för år 2015 att arbeta med demokratiutveckling i kommunen. En rekrytering av en samordnare/utvecklare genomförs under våren Förvaltningen föreslår en mindre utökning av medlen för att täcka lönekostnader och medel för demokratiutveckling. Kultur- och aktivitetshus Förvaltningen fick år 2015 i uppdrag att utveckla ett kultur- och aktivitetshus - en mötesplats för både enskilda och föreningar som ska innehålla café, tillgång till samhällsinformation, enkla aktivitetslokaler och föreningslokaler. För detta fick förvaltningen 500 tkr som ett utvecklingsbelopp. En sådan mötesplats i full drift kräver, förutom kostnaderna för hyra och täckning av kapitalkostnader, en platsansvarig person samt verksamhetspengar för att driva verksamheten som beskrivs. Förvaltningen föreslår en utökning av medlen för att täcka kostnaderna. Säby Den nya ridanläggningen vid Säby Gård är planerad att driftsättas år 2018 med en ökad hyreskostnad samt ett kraftigt utökat driftbidrag till Järfälla Ryttarförening gentemot dagsläget. Helårseffekt av detta uppstår år Simhall Den nya simhallen kommer enligt planerna att kunna öppna tidigt år Det innebär en ökad kostnad med helårseffekt från år Barkarbystadens centrum Förvaltningen planerar för kulturverksamheter, idrottsverksamhet och ett nytt folkoch utbildningsbibliotek i nya Barkarby Centrum i Barkarby College. När det står klart planerar förvaltningen för att folkbiblioteksfunktionen i Herrestaskolan flyttar till Barkarby College. Kvar i Herrestaskolan blir då ett skolbibliotek samt de kultur-, förenings- och idrottsfunktioner som då är i drift.

10 (59) Förvaltningen planerar också för ny öppen fritidsverksamhet i Barkarbystaden, något som troligen blir aktuellt cirka år eftersom ungdomsgrupperna då antas ha hunnit öka. Långsiktig planering Förvaltningen arbetar med en långsiktig planeringsmatris. I denna skissas tänkta utvecklingsbehov och driftbudgetkonsekvenser för åren I lite grövre drag sträcker sig planen ända fram till år I förvaltningens strategiska plan kan särskilt nämnas följande förvaltningsgemensamma områden: Anläggningsutveckling. När Järfälla växer behövs det fler och bättre aktivitetsytor för idrott Att bidra till att fler spontanmötesplatser utvecklas där lek, idrott och kultur möts i vardagen Samordning och satsning på demokratiutveckling Samordning och satsning på verksamhet för personer med funktionsnedsättningar Regional samverkan i praktiken Torbjörn Neiman Kultur- och fritidsdirektör

11 (59) BAKGRUND Kommunstyrelsen fastställde riktlinjer, tidplan och preliminära budgetramar för 2016 och Ramarna räknades upp med 1 procent. Kommunstyrelsen räknar med inflation på cirka 2 procent och löneökningar på cirka 3 procent och konstaterar att förslaget till uppräkning kräver fortsatta omprövningar och effektiviseringar. Nämnderna ska inkomma med förslag till mål och budget senast den 12 juni. Kommunstyrelsens beredning beräknas ske i oktober och kommunfullmäktiges fastställande av mål och budget i november. TEKNISKA ANVISNINGAR Kommunledningskontoret har gett ut tekniska anvisningar som innehåller tidplan, blanketter och direktiv för nämnderna. Anvisningarna beskriver vilket material som ska lämnas till kommunstyrelsen. Där framgår att nämnderna ska redovisa förslag till: driftbudget för år 2016 och 2017 i siffror investeringsäskanden för år 2016, 2017 och förslag till investeringsplan för år Investeringarnas konsekvenser för driftbudgeten ska anges. En investering är ett objekt som har en ekonomisk livslängd på minst 3 år och som kostar minst 40 tkr. Nämnden kan äska medel för att göra investeringar för år 2016, 2017 och planerade investeringar för Fastighetsinvesteringar redovisas separat. effektmål konkurrensplan plan för utvärdering och uppföljning åtaganden mål- och styrdokument internkontrollplan Nämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt budgeten fås i balans genom rationaliseringar begränsningar i åtagande ökad avgiftsfinansiering eller nya avgifter I underlaget ska det framgå vilka ekonomiska, verksamhetsmässiga och kvalitativa konsekvenser förslaget får för kommuninvånare och brukare. I budgetärendet ska nämnderna lämna förslag till beslut som kommunfullmäktige ska fatta. Egna beslut kan också tas med. Nämnden får inte komma med begäran om medel utöver nettoram även om nämnden får ta på sig ytterligare ansvar från stat eller landsting.

12 (59) Kommunfullmäktige har antagit kommungemensamma mål som redovisas nedan. Nämnderna ska utgå från dessa för att ta fram effektmål utifrån respektive nämnds ansvarsområde. Målen ska även ha bärighet på arbetet med jämställdhetsintegrering och måluppföljningen bör kunna redovisas uppdelat på kön. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR BUDGET Bokslut var nämnden uppdelad i beställare och utförare. Det ekonomiska utfallet för beställaren var ett överskott om tkr. Utförarna hade ett underskott om 572 tkr. Underskottet var planerat. Nämnden har begärt att en del av beställarens överskott och utförarnas underskott läggs till det egna kapitalet. Kommunstyrelsen har beviljat detta. Totalt har nämnden ett eget kapital om tkr. Budget 2015 Anslaget för 2015 räknades upp med 1 %. För att kompensera enheterna för ökade lönekostnader minskades potten för oförutsedda utgifter med 599 tkr. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige gjorde förändringar av budget Förändring tkr Projektmedel för peng/checksystem Demokratisamordnare 500 Kultur och aktivitetshus 500 Studieförbund 100 Föreningar Folkets Hus 300 Kapitalkostnader Hyresminskning Summa -548 Nämnden fastställde budget för 2015 en budget med ett underskott om 500 tkr för att biblioteket ska kunna göra inköp av media för det nya biblioteket som startar under våren Underskottet tas av eget kapital. Nämnden fastställde också hur bidraget till föreningar ska fördelas. Ramar för 2016 och 2017 För kultur-, demokrati- och fritidsnämnden är de preliminära ramarna fastställa till tkr tkr

13 (59) Kommungemensamma mål Nämndernas utgångspunkt i arbetet med sina mål ska vara de kommungemensamma mål som antagits av kommunfullmäktige. De kommungemensamma inriktningsmålen ska vara styrande för nämnderna på så vis att nämnderna ska formulera effektmål som härleds ur dessa fyra inriktningsmål, utifrån respektive nämnds ansvarsområden. Samtliga nämnder ska redovisa effektmål under/utifrån vart och ett av inriktningsmålen. Nämndernas effektmål ska på samma sätt som tidigare år utgå från ett brukarperspektiv. De inriktningsmål nämnderna ska använda sig av är: 1. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden samt olika behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. 2. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. 3. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. 4. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Osäkerhetsanalys För att skapa en bild av vilken effekt eventuella kostnadsökningar får har följande beräkning gjorts som visar hur mycket kostnadsökningen blir vid en procents ökning. Osäkerhet Kostnad mnkr Lönekostnader 0,6 Lokalkostnader 0,4 Driftkostnader 0,4

14 (59) Verksamheterna står inför några större men spännande förändringar där kostnadsbilden för närvarande är osäker, framförallt när det gäller kapitalkostnader och hyror. Det gäller framförallt flytten av biblioteket i Kallhäll, de nya verksamheterna i Herrresta-anläggningen, ridanläggningen i Säby och det planerade kultur- och aktivitetshuset. Befintliga målgrupper ökade behov Kultur- och fritidsnämndens verksamheter riktar sig främst till barn och ungdomar. Som framgår av nedanstående diagram och tabell har den prioriterade målgruppen ökat de senaste 14 åren och kommer att öka betydligt mer de kommande åren enligt befolkningsprognosen. Fram till 2020 ligger ökningstakten per år på ca 300 fler personer totalt i dessa åldersgrupper. Enligt de senaste demografiska prognoserna är det alltså de närmaste åren som den stora ökningen sker i de prioriterade grupperna Befolkningsutveckling prioriterade grupper kultur och fritid Järfälla år år år Prognos 5-9 år Prognos år Prognos år Förändring av antal invånare i åldrarna 5-19 år från och med 2000 till Ökning av antalet personer i åldersgrupper Utfall Prognos år år år Summa

15 (59) I och med att kommunen växer och satsar på nya bostadsområden ökar behovet av att delta i samhällsplaneringen så att kultur- och fritidsmiljöerna finns med som en del av infrastrukturen. Verksamheterna är idag inte volymreglerade, det vill säga att nämndens anslag inte förändras när antalet invånare förändras. Resursfördelningssystemet för nämndens verksamheter behöver ses över. Anslagen kommer att urholkas om inte kultur- och fritidsnämnden får kompensation för ökade volymer i likhet med vad andra nämnder får. Förvaltningen föreslår därför nämnden att be kommunstyrelsen att se över resursfördelningssystemet. Nya målgrupper Det finns ett stort intresse bland verksamheterna att utveckla nya arbetssätt för att arbeta med inkludering och möta nya målgrupper. Med nuvarande nämndbudget finns dock inte ekonomiskt utrymme för att nå nya målgrupper i större volymer. Detta skulle i så fall kräva en större omfördelning av budgeten. Jämställdhetsintegrering Under år 2015 genomför förvaltningen en resursfördelningsmätning med genusperspektiv i alla nämndens verksamhetsområden. Denna mätning ska ligga till grund för framtida planering och budgetering. Miljö Den del av nämndens verksamhet som har någon allvarligare miljöpåverkan är idrottsanläggningarna och då främst när det gäller värme/kyla och belysning. Ett långsiktigt program med målet att byta ut befintlig teknik mot ny, energieffektivare och renare teknik i idrottsanläggningarna är på gång i samverkan med fastighetsavdelningen. Detta arbete är sammanvävt med den långsiktiga underhålls- och anläggningsplan som har tagits fram. Två av enheterna har erhållit miljödiplom guld, däribland idrott och fritid. Inom de andra verksamhetsområdena pågår arbetet med miljödiplomering. FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET - SAMMANFATTNING Nämndens ram är uppräknad med 1 procent för 2016 och Kostnadsutvecklingen är svår att bedöma. Inflationen ligger nu på en väldigt låg nivå Förvaltningen har räknat med att kostnaderna ökar försiktigt för 2016 och något högre för Förvaltningens förslag till uppräkning i genomsnitt för 2016 är 1,4 och för 2017 med 1,7 procent. Flera verksamheter har intäkter från andra förvaltningar och externt. Det råder osäkerhet om dessa intäkter. Därför räknas inte intäkterna upp i förslaget. Förvaltningens förslag till budget resulterar i ett sparbeting om 842 tkr för 2016 och tkr för 2017.

16 (59) 2016 Förvaltningens förslag till besparing för 2016 är att Björkeby fritidsgård läggs ned under år Kvarvarande medel används för att förstärka övriga fritidsgårdar. Den geografiska placeringen för Björkeby fritidsgård är inte bra idag och blir ännu mindre lämplig när Barkarbystaden växer fram. Förvaltningen planerar därför för nya mötesplatser för öppen fritidsverksamhet på lämplig plats i Barkarbystaden med trolig start något av åren Förvaltningen planerar också för och söker medel för ny öppen fritidsverksamhet yngre ungdomar i Jakobsberg. tkr Björkeby fritidsgård -842 Summa Förvaltningens förslag till besparing för år 2017 är att Biblioteket i gamla Barkarby centrum avvecklas. Folk- och skolbiblioteket i Herresta öppnar våren Under år 2016 och 2017 kommer det nya biblioteket i Herresta att etablera sig och kan år 2017 på ett bra sätt ta över den roll som biblioteket i gamla Barkarby centrum har haft. Förvaltningen planerar också för ett nytt folk- och utbildningsbibliotek samt kultur-, och fritidsverksamheter i nya Barkarby Centrum i anslutning till Barkarby College. tkr Biblioteket i Barkarby Summa Sammanfattning av de två förslagen Det är viktigt att tydliggöra att resurserna till bibliotek, kultur och fritidsverksamheter i Barkarbyområdet inte planeras att minska utan öka de närmaste åren. Förvaltningens långsiktiga plan varav en del finns beskriven längre fram i detta dokument innebär att det planeras för ökade resurser till biblioteks-, kultur - och fritidsverksamhet i det växande Barkarbyområdet. POLITISK LEDNING Beskrivning av verksamhetsområdet Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ansvarar för kultur, bibliotek, kulturskola, idrott/fritid, fritidsgårdar och demokratiutveckling/samordning. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förutom föreslagen uppräkning föreslår förvaltningen ingen förändring.

17 (59) Övergripande verksamhetsriktlinjer Nämnden har sedan ett antal år tillbaka fastställt verksamhetsriktlinjer som ska gälla för nämndens samtliga verksamheter. FN:s barnkonvention ska vara ett av de viktigaste styrdokumenten för nämndens verksamheter. Ett jämställt förhållningssätt gentemot alla medborgare ska prägla nämndens verksamheter. Den av fullmäktige antagna biblioteksplanen år 2014 reglerar verksamheten vid biblioteken i kommunen NÄMNDKANSLI Nämnden har till sitt förfogande ett kansli vars uppgift är att arbeta med planering, prognoser, budget, upphandling, diarium, arkiv, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering samt utredningar. Till nämndkansliet tillkommer den nya demokratisamordnaren som placeras centralt i organisationen. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förutom föreslagen uppräkning föreslår förvaltningen ingen förändring. DEMOKRATIUTVECKLING Beskrivning av verksamhetsområdet Verksamhetsområdet är en ny och förtydligad ambition i Järfälla kommun som innebär att arbeta med delaktighets- och demokratiutveckling bland kommunens medborgare. Utvecklingen ska involvera kommunens alla verksamhetsområden för att underlätta och stimulera till att fler av Järfällaborna ska bli aktivt delaktiga i samhällsutvecklingen. Ett särskilt fokus ligger på att öka delaktigheten bland Järfällas unga. Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Nämnden erhöll år tkr för att starta ett arbete kring demokratisamordning. Rekrytering av en demokratisamordnare/utvecklare pågår under våren 2015 och beräknas vara färdig i maj månad. Personen som rekryteras kan därmed vara på plats och påbörja sitt uppdrag i augusti Demokratisamordnare eller utvecklare finns i ett antal kommuner runt om i landet. Som framgångsrika exempel kan nämnas Botkyrka, Lund, Linköping och Värmdö. Strategisk plan Att under år 2015 kartlägga och påbörja samarbetet med strategiska samarbetsparter i Järfälla, både i kommunorganisationen och utanför Att under år 2015 kartlägga några särskilt prioriterade utvecklingsområden inom området delaktighet och demokrati

18 (59) Att under år 2016 arbeta med de prioriterade utvecklingsområdena Att under år 2016 ta fram förslag till en demokratiplan för Järfälla kommun Att under år 2016 ta fram förslag till mål för verksamhetsområdet för år 2017 Att under år 2016 undersöka möjligheterna till och planera för ett ungdomsfullmäktige Förslag till budget verksamhetskonsekvenser De direkta kostnaderna för demokrati- och delaktighetsutveckling beräknas uppgå till ca 900 tkr för år 2016 och behöver öka med ytterligare 100 tkr Dessa belopp innefattar kostnaderna för demokratiutvecklaren inklusive lönebikostnader, kontor med mera samt ett par 100 tkr för själva verksamheten. Den preliminära omfattar 500 tkr vilket inte räcker till att täcka kostnaden. Detta finns med under äskanden längre ned i dokumentet. Förslag till mål Förslag till mål för verksamhetsområdet tas fram under år 2016 för år 2017 för kompletterande beslut senast under hösten år Plan för uppföljning och utvärdering I uppdraget till demokratisamordnaren ingår att ta fram uppföljningsmodeller och följa upp och utvärdera verksamhetsområdet i samråd med förvaltningsledningen på kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen. BIBLIOTEK Beskrivning av verksamhetsområdet Verksamhetsområdet omfattar biblioteksverksamhet som bedrivs vid huvudbiblioteket i Jakobsberg och filialerna i Viksjö, Kallhäll och Barkarby. På uppdrag av Kompetensnämnden drivs också gymnasiebiblioteket i Jakobsbergsskolan. Verksamheten har som uppdrag att särskilt arbeta med målgrupperna barn och unga samt att erbjuda verksamhet till de som har svårt att själva besöka biblioteket. Från och med våren 2016 planeras ett nytt folk- och skolbibliotek att öppna i Herrestaskolan i Barkarbystaden och en ny bibliotekslokal tas i bruk istället för den gamla i Kallhälls centrum. Budgetförutsättningar omvärldsbevakning Biblioteksverksamheten påverkas av den intensiva tekniska utvecklingen, särskilt genom e-bokläsande. E-bokläsandet gör att vissa grupper faktiskt ökar sitt läsande och e-böckerna når även sådana som tidigare inte haft som vana att läsa. Detta är mycket positivt. Tyvärr är den kostnad per e-boklån som biblioteken betalar till förlagen mycket hög vilket gör att denna positiva trend är tydligt kostnadsdrivande. Än så länge har inte e-bokläsandet ökat så mycket i riket som många bedömare hade trott men de höga kostnaderna per e-boklån gör ändå att anslagen behöver öka för att täcka kostnadsökningarna. Att läsande av tryckta böcker kommer att finnas kvar även i framtiden är de flesta framtidsanalytiker överens om, men i hur stor utsträckning? Vilken typ av litteratur

19 (59) kommer fortsatt att finnas i fysisk form och vilken typ övergår kanske helt eller till stora delar i digital form? Att biblioteken kommer att vara en viktig plats för att söka kunskap och en viktig mötesplats även i framtiden är utom allt tvivel. Bibliotek är inte bara en plats där man finner och får tag i litteratur, det är en plats där man lär sig upptäcka och bruka litteratur. I Järfälla är biblioteket även en plats som mer och mer får betydelse som mötesplats. Även om utlåningen av medier stagnerat har besökssiffrorna ökat och har de senaste åren legat över genomsnittet för länet. Strategisk plan I den strategiska planen för biblioteksområdet kan nämnas: En ny biblioteksplan beslutades av kommunfullmäktige under år Planen utgår från den nya biblioteksplagen. Planens fem prioriterade områden ligger till grund för verksamhetsplaneringen. Planering för den tillkommande biblioteksverksamheten i Barkarbystaden pågår. Det nya biblioteket startar Biblioteket i Kallhäll kommer att flytta till bättre lokaler i centralt läge i Kallhälls centrum i början av år Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förutom föreslagen uppräkning föreslår förvaltningen att Barkarby bibliotek avvecklas 2017 då Herrestabiblioteket har varit i gång i ett år och är etablerat. Se utförligare beskrivning av förslaget på sidan ovan. Förslag till mål Kommungemensamt mål: 2. Kvalitativ välfärd Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform De enskilda brukarnas/besökarnas betyg på hur nöjda de är med biblioteksverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. Brukarenkät Verksamhetsberättelsen 2016 och 2017 Kommungemensamt mål: 1. Framtida tillväxt Andelen av befolkningen i Järfälla som är aktiva låntagare ska öka till minst 30 procent senast år 2017 Mäts genom biblioteksstatistik Verksamhetsberättelsen 2017

20 (59) Plan för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheten kommer att ske genom brukarenkäter och med hjälp av bibliotekens statistik. Nyckeltal/volymer/kostnadsmått/indikator Följande nyckeltal kommer att redovisas årligen: - Nettokostnad/invånare - Nettokostnad per lån (bok + andra medier) - Antal lån per invånare fördelat på kön - Ökning/minskning av utlåning till barn och unga - Andel lån till barn och unga av den totala utlåningen - Besök/invånare - Antal boken kommer-lån - Antal e-boklån och dess andel av hela utlåningen Åtaganden Bibliotek Bibliotekens verksamhet regleras i Bibliotekslagen, 2013:801 Lagen slår bland annat fast att varje kommun ska ha ett folkbibliotek och att boklån ska vara avgiftsfria. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. De ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Enligt lagen ska folkbiblioteken prioritera service till barn- och ungdomar samt till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ska särskild uppmärksamhet ges åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Biblioteksverksamheten i Järfälla har en opartisk inriktning vad gäller partipolitik och livsåskådningar. Arbetet bedrivs inkluderande i enlighet med diskrimineringslagen och minoritetslagen. Detta ska avspeglas i bibliotekets utbud av medier, tjänster och medarbetares bemötande. Enligt biblioteksplanen ska verksamheten fokusera på dessa prioriterade områden: Barn och ungas läs- och språkutveckling, mångfald, digital delaktighet samt utbildning, lärande och bildning. Dessutom ska folkbiblioteket samordna insatser i syfte att främja kvalitetsutveckling av skolbiblioteken. Vi åtar oss att Öppettiderna ska vara så varierade att olika målgrupper har möjlighet att besöka ett bibliotek. Biblioteket i Jakobsberg utgör kommunens huvudbibliotek och ska alltid stå för det mest omfattande öppethållandet med bemanning. Filialbiblioteken kan ha två typer av öppettider; det fullständiga öppethållandet då biblioteken är bemannande och det selektiva då endast lokalen är tillgänglig.