Tuna kyrka Tuna församling, SundsvalIs kommun

Transkript

1 Tuna kyrka Tuna församling, SundsvalIs kommun RESTAURERING AV KLOCKSTAPEL Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2007:14 Anette Lund

2 Inledning Historik och beskrivning.... '" Bakgrund och föreslagna åtgärder Genomförda åtgärder Arkeologisk undersökning Sammanfattning Bilder '" Källor Bilagor Omslagsfoto: klacks/apeln efter restaurering, foto A nette Lund, Länsmuseet Västernorrland. 2

3 Inledning Tuna fårsamling har under 2006, i enlighet med Länsstyrelsens beslut , dnr , utfårt restaurering av den fristående klockstapeln vid Tuna kyrka, SundsvalIs kommun. Restaureringen har utfårts enligt åtgärdsprogram utarbetat av Leif Markström Byggoch Restaureringskonsult AB, Beställare var Tuna fårsamiing. Entreprenör har varit Gamla Trähus, Färila med underentreprenör Hälsinge Takspån och projektledare har varit Leif Markström Bygg- och restaureringskonsult AB. Från Länsmuseet Västemorrland har Anette Lund deltagit som antikvariskt sakkunnig. Länsmuseet Västemorrland har medverkat som antikvariskt sakkunnig enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med antikvarisk medverkan är, att antikvarien tillfår nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i fårekommande fall fårtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att antikvarien skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Tuna kyrkas klockstapel besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Antikvarien skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Dnr: Rapporten är sammanställd av Anette Lund. Foto: Anette Lund, Daniel Åkerman, Leif Markström. 3

4 Historik Tuna kyrka uppfördes under ledning av Per Hagmansson efter ritningar av Olof Tempelman och Daniel Hagman. Kyrkan uppfördes med sk skalmurar i natursten, ut- och invändigt putsad och med ett helvalmat sadeltak. Först 1937 tillbyggdes det nuvarande tornet vid västra gaveln. Tidigare fanns här på platsen en medeltida kyrka, byggd på l200-talet. På en kulle sydöst om kyrkan finns en fristående klockstapel av trä utvändigt klädd med tjärad spån, byggd 1746 av klockaren Alexander Thun. Klockstapeln har under åren utsatts för en rad restaureringar och ombyggnader. Dagens utformning är inte den ursprungliga, delar av konstruktionen inne i klockstapeln vittnar om att stapeln en gång varit helt öppen, en 1600-tals konstruktion. Stomkonstruktionen är mycket komplicerad främst beroende på att stapeln består aven äldre och en yngre konstruktion. Beskrivning Den inklädda klockstapeln har en kvadratisk planform ca 6,5x6,8 m och är ca 10m hög upp till det kamischformade taket som kröns aven lökkupol och spira. Klockstapeln är grundlagd på en höjd sydöst om kyrkan på enkel kallmur av natursten. Underredet på stapien utgörs aven kraftig syllkonstruktion med kraftiga syllstockar hoptimrade med tvärväggar i båda led. Delar av syllkonstruktionen synes vara originalvirke från en äldre konstruktion medan andra delar av syllkonstruktionen härstammar från senare ombyggnader. Alla ursprungliga knutpunkter och sammanfogningar har skett med urhuggning och tappar medan senare ilagningar och kompletteringar har hopfogats med bult- och spikförband. Klockstapeln tak och väggar är täckta av kraftiga spånor. Ljudluckorna på klockdäcket är utförda med en slät stående panel. Utvändigt är hela klockstapeln behandlad med tjära. Nedre delen av klockstapeln har en utkragning på ca 45 cm som bildar en sockel till stapeln, snedtaket över utkragningen är täckt med spån. Taket på stapeln utgörs dels aven kamischformad nedre del som övergår till en åttasidig lanternin med en lökkupol och tornspira som avslutas med en takryttare med två glober och vindflöjel. Klockorna bärs upp aven klockbock bestående av fyra kraftiga stolpar mitt i byggnaden. På norra sidan finns en trappa med vilplan som via en enkel trädörr leder in till klockboden. Inne i boden finns enkla trappor som leder upp till de olika våningarna i stapeln. Beskrivning från åtgärdsprogrammet utarbetat av LeifMarkström. LM Bygg och Restaureringskonsult AB

5 Bakgrund och föreslagna åtgärder Den föreslagna restaureringen har i första hand initierats av omfattande rötskador i taktäckningen och väggbeklädnaden men även i delar av träkonstruktionen. Klockstapelns samtliga fasader och tak är täckta med sk kyrkspån med variation i utförande, spånen på fasaden är troligtvis originalspån medan delar av takspånen är utbytta i samband med tidigare restaureringar. Det finns olika varianter av spånen hyvlade, ramsågade och cirkelsågade som är fastsatta med olika sorters spikar klippspik, trådspik och galvade spikar. Spånen är av både gran och fura. Originalspånen har en mjukt avrundade spetsform medan tidigare utbytta spån betydligt mer spetsiga. De stora ljudluckorna på klockdäcket är utbytta och igenspikade. Luckorna är nu helt släta men enligt äldre fotografier har de tidigare varit mönstrade. Luckorna på stapeln byttes enligt uppgift 1981, delar av de luckorna finns på en bagarstuga i Matfors. Sammanfattning av åtgärdsförslag utarbetat av Leif Markström Grundläggningen som utgörs av enkla grundstenar justeras. Rötskadade partier i träkonstruktioner renhuggs och i vissa fall utbytes helt med virken i dimension och bearbetning lika originalvirken. Rötskadan i hammarbandet vid takfoten på östra sidan renhugges från rötskador varefter ilagning med nytt virke av högsta kvalite utföres. Befintlig spåntäckning på klockstapelns tak kontrolleras noggrant. Rötskadat eller kraftigt eroderade spånor demonteras och ev skador i rote och konstruktionen åtgärdas. Nya spånor i furu av högsta kvalite i dimension och utformning lika originalspånor återmonteras. Noggrann rengöring och borttagning av alger och mossor på fasader, luckor och tak. Omtjärning av hela klockstapeln, två gånger med äkta trätjära. Utbyte av rötskadat virke i den utvändiga trappkonstruktionen, justering av dörr in till klockboden samt målningsbehandling. Reparation samt rengöring och målningbehandling av takspira och takryttare. Nyinstallation av blixtledar- och belysningsanläggning i klockstapeln.

6 Genomförda åtgärder Arbetet med klockstapeln har följt åtgärdsförslaget med någon mindre avvikelse som diskuterats i samråd med församling och antikvariskt sakkunnig. I botten av klockstapeln låg en massa bråte och löv mm, en bortrensning var nödvändig för att se grundsyllarna och ev skador. Det föreslogs att en arkeolog skulle undersöka massorna, så att resten sedan kunde tas bort med sugbil, detta genomfördes av arkeolog från Länsmuseet. Klockstapeln har skrapats och borstats för att ta bort lavar, mossor och alger. Den är sedan tvättad med vatten - svag tvätt - för att få en ren yta innan tjärning. Man har ersatt de spån som behövdes däribland även nyare spån. Många spån såg bra ut från ovansidan men var rötskadade på undersidan. Gamla trähus har varit hårda i bedömningen av spånen på de nedre takfallen, alla spån med sprickor har bytts även om träet varit okej. Förslagsvis bör församlingen kontinuerligt (vart 5:e år) stryka tjära på takfallen då det är ett utsatt område på stapeln. Spånen på väggarna med samma skador bryts inte ner på samma sätt då de inte är lika utsatta för nedslående vatten. Originalspånen var huggna i fin form det var inte de spån som senare är ditsatta. Alla vid detta tillfälle tillverkade spån har gjorts i samma utförande som originalspånen. Olika moment i arbetet med spån- och rotebyte. Det fanns rötskador på stockar under bron och på takfallet under bron var spån och rote mer skadat än man trodde. Någon gång har allting bytts både takfallet och väggdelen, spånen var ojämt lagda och rotet var inte lagt som originalet utan med smalare plankor med brett mellanrum. Originalrotet är tätt lagt och det är huggna kanter på plankorna så de kilar ihop. På den högra sidan på västra takfallet var det till största delen originalspån. Spånen var relativt bra men det var ganska mycket rötskador på rotet. Originalspånen lämnades till största delen medan rotet nytillverkades enligt originalutförandet. 6

7 Den rötskadade stocken under dörren var troligtvis bytt Man hittade en bräda under tröskeln med årtalet Ä ven bearbetningen av stocken stämmer med årtalet. Två alternativ fanns - att laga i rötskadorna i den gamla lagningen eller att byta hela den gamla lagningen. När man tog bort den rötskadade stocken vid ingången så upptäcktes ytterligare rötskador, vid ena benet på dörrens vänstra sida varvid det beslöts att byta ut den gamla lagningen mot nytt friskt virke. Rötskadade delarna vid ingången och tillverkning av ersättningsstockarna. På uppmätningsritning från senare delen av 1920-talet syns en enkel stegtrappa upp till ingången, den är placerat lite förskjutet till höger. På foto daterat 1935 finns istället en trappa med vilplan. Den befintliga trappan med vilplan har inte varit en bra konstruktion då det på planet har slagit ned vatten som sedan runnit in mot klockstapeln just där de största rötskadorna återfanns därför beslöts att tillverka en ny trappa enlig förlaga från ritningar och fotografier från talet. Klockstapeln har tjärats två gånger med Claessons trätjära, en gång 2006 och den andra gången sommaren Under arbetets gång hittade man inristningar i träet i det NY hörnet. Det ser ut att ha varit ett likadant märke på NÖ hörnet, delar av det är borthugget, märket liknar något av ett kristusmonogram. Gamla trähus fann även ett årtal, 1746, inhugget i stommen i det västra hörnet. Det har tidigare tagits borrprov från de olika delarna i konstruktionen och genom dendrokronologi daterades stockarna från 1600-talets konstruktion till Provet från 1700-tals konstruktionen kunde ej användas för analys och då mycket tyder på klockstapelns nuvarande utformning är från 1740-talet så togs inget nytt borrprov på 1700-tals konstruktionen. 7

8 I stapeln hittades äldre spån med insristade årtal och bokstäver. På ett kyrkspån finns inskriptionen "1657 Ängom NMS" och på ett annat "1747". Klockstapeln kan dateras till talet, eventuellt 1746, vilket stämmer med inskriptionen Den gamla klockstapeln på samma plats ska enligt uppgift vara från 1650-talet, vilket stämmer med inskriptionen 1657 det har sparats spån både från spånläggning på den gamla stapeln och på den befmtliga när den uppfördes och spåntäcktes. Spånen har lagts tillbaka i klockstapeln och dagens spån läggning dokumenteras på samma sätt med årtal och signatur. En stor björk som växt upp vid klockstapelns SV hörn togs ned liksom ett antal stora tallar vid klockstapelns östra sida. Ljudluckor Klockstapeln har 3 par ljudluckor på varje sida, totalt 24 ljudluckor. Ljudluckorna har vid olika tillfållen bytts, senast på 1980-talet då de kvarvarande mönstrade luckorna togs bort och ersattes med släta luckor. Vid genomgång av äldre foton kan man dra slutsatsen att alla ljud luckorna någongång har varit mönstrade men har bytts ut vid olika tillfållen mot släta luckor. De nytillverkade ljudluckorna har gjorts öppningsbara och utformades som luckor med diagonalt mönster som syns på äldre foton 1911 och Delar av äldre luckor fmns på en bagarstuga i Matfors, där kan man se att luckorna varit ca 35 cm tjocka, de har ett hyvlat mönster diagonalt över brädan, en ränna och sedan karnischprofil. Spåret är ca 12 mm. Gamla trähus har utgått från detta mönster vid ny tillverkningen. Det fattades 24 beslag för att kunna få alla ljudluckorna öppningsbara så det beslutades att endast dubbelluckor i mitten åt varje väderstreck skulle göras öppningsbara. När de nya luckorna sattes på plats blev det vissa håligheter pga gamla gångjärn och hackspettskador. Det beslöts att sätta nät på insidan för att förhindra fåglar att ta sig in. Mönstret på äldre lucka som använts som förlaga till de nytillverkade luckorna. Karnisch och spira Vid en första titt upp i konstruktionen så upptäcktes på den östra sidan under karnischtaket en rötskada på remstycket och klockbocken, skadan var gammal och kan ha lämnats att vara redan så tidigt som Konstruktionsmässigt har skadan ingen inverkan och skadan kan lagas inifrån 8

9 därför beslutades att åtgärda den vid ett senare tillfålle. Resterande virke uppe i klockstapeln var bra, riktig kärnfura med vissa lagningar. Takfoten lagades på ca 8 ställen - mindre rötskador samt hackspettskador. Karnischen har olika radie runt om och spånen på karnischen var både konvexa och konkava. På den V och N sidan var spånen bara delvis utbytta och det finns mycket originalspån kvar ca 90%. På den S och Ö sidan var största delen spån bytta. Spånen på S och Ö sidan är korta och raka, gjorda av gran med liggande årsringar och spikade med trådspik. De liggande årsringarna har gjort att de allra flesta har spruckit när träet rört sig. De "nyare" spån som satts dit under årens lopp är raka och har pressats in bland de gamla vilket gjort att även de "äldre" spånen spruckit De övre delarna av klockstapeln visade sig ha omfattande skador på spånen, de såg bra ut på ovansidan men var rötskadade på undersidan Gamla trähus sparade så mycket spån som möjligt, men en hel del spån byttes. Längst uppe i karnischen, där det blir plant byttes en hel del rote. Vid inspektionen av de övre delarna hittades spår av rödtjärning av luckorna på lanterninen under karnischen. Frågan uppkom om de kunde rödtjäras igen och det beslöts att det kunde göras. Arbetet med byte av spån och rote på kamischen i olika faser. Infåstningen av vindflöjen på tornspiran var delvis defekt och lagades. Kulorna på spiran var rötskadade och i behov av renovering, kulornas övre del var klädd med blyplåt. Kulorna togs ned och renoverades, rötskador lagades, kulorna tjärades och blyplåt sattes på de övre delarna. 9

10 Den befmtliga vindflöjen av koppar var lagad sedan tidigare och mycket skadad. Det beslöts att tillverka en kopia, att laga den befintliga flöjeln en gång till skulle göra mer skada än nytta. En kopia av vindflöjen samt toppstjärnan tillverkades av Sven Erik Frid, Ytterfålle Härnösand. Den befintliga flöjen sparas hos församlingen och skall förvaras hos församlingen. Klot under renovering och nytillverkad flöjel och toppstjärna monterad på plats. Belysning och blixtledare Det beslöts att för att få belysning i stapel skulle man dra in allmänbelysning med utvändigt inkoppling i sydvästra hörnet på klockstapeln för att vid behov avel koppla skarvkabel från uthusen. Det innebär att det inte blir någon konstant el i stapel. Förslagsvis används svart kabel vid kabeldragning och armatur godkänd för utomhusbruk monteras på varje plan. Blixtledare monterades diagonalt över klockstapeln. 10

11 Arkeologisk undersökning Arkolog Ola George från Länsmuseet genomsökte massorna i botten på klockstapeln. Det fanns mycket ris och skräp från olika tider och allt det gjordes några intressanta fynd. Fynden förvaras bland andra upphittade äldre föremål hos församlingen. 1. En del av ett järnkorts med ingraverad text 2. Ett träkors med profilerad list och utsmyckning på sidan med en text inskuren, "Ingri Ers dåttir.. Märta Ers dåttir 3. Mässingsbit med präglad text har suttit på en gravvård 1. Spadar 2. Klockstapelns saknade dörrhåliare 3. Arkeolog Ola George 11

12 Sammanfattning Länsmuseet Västernorrland har följt arbetena med restaureringen av klockstapeln vid Tuna kyrka. Vid årets genomgripande upprustning har ett stort antal kyrkspån ersatts av nya. En del timmer var rötskadat och har ersatts av nytt, det gäller även för undertaket (rotet). På varje sida finns tre par ljudluckor och alla luckor på de fyra sidorna totalt 24 stycken har gjorts nya efter äldre utformning. Hela klockstapeln är tjärad två gånger. I stapeln hittades äldre spån med inristade årtal och bokstäver. På ett kyrkspån finns inskriptionen "1657 Ängom NMS" och på ett annat" 1747". Klockstapeln kan dateras till 1740-talet, eventuellt 1746, vilket stämmer med inskriptionen Den gamla klockstapeln på samma plats ska enligt uppgift vara från 1650-talet, vilket stämmer med inskriptionen 1657 det har sparats spån både från spån läggning på den gamla stapeln och på den befintliga när den uppfördes och spåntäcktes. Spånen läggs tillbaka i klockstapeln och dagens spånläggning dokumenteras på samma sätt med årtal och signatur. Länsmuseet anser att arbetena har utförts enligt programmet och upprustningen medför att klockstapeln bevaras för framtiden. 12

13 Bilder Ä Idre foto daterat till 1911, fotograf Henrik Cornell. Fotot finns i Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv. 13

14 Äldre foto daterat till 1950, fotograf Bo Hellman. Fotot finns i Länsmuseet VästemorrIands bildarkiv. Källor Våra kyrkor, Britta Jacobsson m fl, Arkivmaterial, Tuna kyrka Länsmuseet VästemorrIand. Ritningar, Sveriges kyrkor (primärmaterial), A T A - Antikvariskt-topografiska arkivet, Raä. Fotografi, 1935 N. A 2080:5, A TA - Antikvariskt-topografiska arkivet, Raä. Program för restaurering av Klockstapel vid Tuna kyrka av Leif Markström Bygg- och restaureringskonsult AB, l-il. Restaurering av Tuna Klockstapel, Byggnads- och målningsbeskrivning, Förfrågningsunderlag av Leif Markström Bygg- och Restaureringskonsult AB, l-il. Bilagor Ritningar av klockstapeln, Sveriges kyrkor (primärmaterial), A TA - Antikvariskt-topografiska arkivet, RAÄ, Stockholm. 14

15 -;\:-1,\ " :':>TA Pf:''-. L- \.rg..\~a-e,.,,! :T. 6, 10 c<. O ".,... "':. ~ _'"!. 'f '. - :' -',. ".,.. l,', ~, '.,I ~I".- '..: ~.,.,, I... \., \ --, ", '!, I, I \;, \, I I \ \ Mt.,1l ,. _ H'_ :,-';-,. ~." '-! \:. : ". :, ; '., -----_., '.. ;:.: ii"' IfJ.{,( ---~---,_._- " ---~ -~~,-,--~,,._ ~_ :- -,-, , -' c.c._.. _.,,.

16 --v '- r -J '\ G.::- -r'.. r.:) r..;.' l..,l, >...J...._, " ~ I--! I ~. '... ~ ~ \, l '. ". I. ME.221 <:',.., "' (J 11., //~,,'". --._.. _... _ _".-._ _. ~ ~... ~ _ ~ o.,. _" ' " ",_

17 r - D. '.,..,... -.,. \ 'l /j,-l! _.-; I,.,I,'-.._ -,! ~---._-.. ;; j. U p. ~ j r o i.. "., :il.-... ~ ME J.:lb.,"t,. : "'!'.1 ",! V)' ;', : ',:\.t., ig'!h j,---_._, ':_:,~n"" :,.c::.-...;...:.. '.. _. S' (:.A l! 'i~,.. ' ' " _._--_._~_. _---_...: _-_... _- _..'.. _,~.. _.. ~_._~_..I ~._..::...c "_... _. _...._._ ,