Dagvattenutredning för detaljplan för verksamheter vid Arendalsvägen

Transkript

1 Göteborgs Stad Dagvattenutredning för detaljplan för verksamheter vid Arendalsvägen SLUTLEVERANS Göteborg

2 Dagvattenutredning för detaljplan för verksamheter vid Arendalsvägen Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status SLUTLEVERANS Sofia Eckersten Mikaela Rudling Mikaela Rudling Cecilia Sköld Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Planområdet Arendalsvägen ligger i stadsdelen Arendal cirka 7,5 km väster om Göteborgs centrum och utgörs idag utav naturmark, vägen Ardalsberget och två bostadshus. Planområdet är ca 1,8 ha stort och avgränsas av Arendalsvägen i söder och grönområdet i norrväst. Enligt föreslagen detaljplan kommer planområdet att användas till industriverksamhet, exempelvis lager. Detta innebär att i princip hela ytan kommer hårdgöras. Denna dagvattenutredning utreder förutsättningarna och tar fram lösningsförslag för dagvattenhantering med avseende på vanliga regn samt skyfallshantering. Även recipientens status för MKN-vatten och dagvattenhanteringens påverkan på Göta älv redovisas. Planområdets avrinningsområde är inte mycket större än själva planområdet och allt leds till en utloppspunkt i sydväst. Arendalsvägen ligger som en naturlig skyfallsväg vid planområdets utloppspunkt. Dagvattenhantering för vanliga regn inom kvartersmark bör ske med en fördröjning på 10 mm/m 2 hårdgjord yta (reducerad area). Fördröjning och rening föreslås ske med hjälp av underjordiskt rörmagasin samt gräsbeklätt krossdike. För anslutningen till befintligt dagvattensystem vid korsningen Arendalsvägen/Kärrtorpsgatan föreslås två alternativ. Höjdsättning av planområdet krävs för att avleda vanligt regn via diken och föreslagna rörmagasin samt skyfall till utloppspunkten. Planområdets utloppspunkt, och därmed lägsta punkt ligger vid den nya infarten. Dit leds dagvatten från planområdets ytor via diken och rörmagasin. Föroreningsberäkningarna för området visar att med föreslagen dagvattenhantering erhålls erforderlig rening. Planerad exploatering med föreslagen dagvattenhanteringen anses inte försämra statusen för MKN-vatten för recipienten Göta älv.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Förutsättningar Riktlinjer för dagvattenhantering Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Topografi Natur- och kulturintressen Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Historiskt nederbördsmönster Befintlig avvattning Anslutningspunkt Beräknade dagvattenflöden Miljökvalitetsnormer och föroreningsbelastning Beräknade föroreningar Framtida förhållanden Dagvattenflöden efter exploatering Erforderlig fördröjningsvolym Planområdet Allmän platsmark Föreslagen dagvattenhantering Dagvattenhantering inom kvartersmark Dimensionering av rörmagasinet Krossdike Dagvattenhantering inom allmän platsmark Alternativ 1 Anslutning via öppet dike i sydväst Alternativ 2 Anslutning via dagvattenledning i Arendalsvägen Skyfallshantering Rening av dagvattnet Översiktlig bedömning av investeringskostnader Investeringskostnad för kvartersmark Rörmagasin... 23

5 8.1.2 Krossdike Ledningsstråk Investeringskostnad för allmän platsmark Översiktlig bedömning av drift- och underhållskostnader Rörmagasin Krossdike Fortsatt arbete Bilagor Bilaga 1: Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Bilaga 2: Befintliga förhållanden med avrinningsområde och avvattningsvägar Bilaga 3: Principskiss för föreslagen dagvattenhantering

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Planområdet längs Arendalsvägen är ungefär 1,8 ha stort och ligger sydväst om Torslandavägen, väg 155, i stadsdelen Arendal på Hisingen, cirka 7,5 km väster om Göteborgs centrum. Arendal är ett renodlat industri- och verksamhetsområde med många olika företag bland annat huvudkontor och utvecklingsavdelning för Volvo Bussar samt flera produktionsanläggningar. Området ligger nära inloppet till Göta Älv och här ligger Göteborgs viktigaste hamnanläggningar. Planområdet ligger alltså inom riksintresse för industriell produktion. Tidigare var fastigheten avsedd för en transformatorstation men genomförandetiden har gått ut. Ett arbete pågår att ta fram en ny detaljplan för området. Planen medger ett uppförande av en 15 m hög industri eller verksamhetsbyggnad. Byggarean får som mest uppta 50 % av fastighetens yta. Byggnaden får inte placeras närmare än 15 meter från Arendalsvägen ur risksynpunkt, 6 meter gäller mot övriga fastighetsgränser. För att skapa en bättre fastighet för byggnation har 1600 m2 naturmark norr om fastigheten tagits i anspråk. Figur 1: Översiktskarta över planområdet. Hämtade från lantmäteriets karttjänst Geolex och viss.lst.se ( ). Det finns idag ingen tidigare dagvattenutredning för planområdet. Området ligger också utanför det område som omfattas av Stadens genomförda 1 av 28

7 översvämningskartering (vattenigoteborg.se). Göta Älv och därmed kustlinjen ligger drygt 1 km söderut. Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning och därmed klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet. Utredningen innefattar också förslag på dagvattenlösningar utifrån önskad markanvändning och Stadens riktlinjer. 1.2 Syfte Den aktuella utredningens syfte är att beskriva planområdets och omgivningens hydrologiska egenskaper och därmed utreda vilka behov som finns att avleda, fördröja och eventuellt rena dagvattnet. Syftet är också att visa på funktion, egenskaper och rimlighet hos föreslaget system avseende höjdsättning, volym och förmåga att ta emot kraftiga skyfall. Följaktligen utgör utredningen underlag för hantering av dagvatten inom planområdet och därmed säkerställa att planerad exploatering inte ökar belastning på recipienten. 2. Förutsättningar 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhanteringen i planområdet är framtagna i samråd med Göteborgs Stad och är baserade på publikationer som dagvattenhandboken, vattenplanen med flera. Även Svenskt Vattens publikationer; P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering och P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem riktlinjer har använts vid framtagandet av lämpliga dagvattenhanteringsmetoder. Enligt Göteborgs Stads dagvattenhandbok bör nya områden planeras utefter följande principer: 1. Dagvatten bör hanteras så lokalt och nära källan som möjligt för att minimera uppkomsten av flöden och föroreningar. 2. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och, om nödvändigt, renas genom LOD innan det avleds till diken, recipienter eller ledningar. 3. I sista hand kan dagvattnet avledas direkt till ledningsnätet. Det bör inte förekomma någon ökad belastning på recipienten för planområdet i form av större dagvattenflöden eller en högre föroreningsgrad i dagvattnet efter exploatering. Fördröjning av dagvatten på kvartersmark ordnas därför efter Kretslopp och vattens riktlinjer som i nuläget motsvarar minst 10 mm/m 2 hårdgjord yta. Rening av dagvatten ska uppfylla krav enligt vattenplanen och miljöförvaltningens riktlinjer som är sammanfattade och uppdaterade i Kretslopp och vattens publikation Reningskrav för dagvatten. 2 av 28

8 För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P Underlag Nedan listas tillgängligt material som använts under utredningen. Kartmaterial: Grundkarta, befintligt VA-nät, detaljplan tillhandahållet av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad (2017) Detaljplaneskisser tillhandahållet av Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad (2017) Detaljplan för Verksamheter vid Arendalsvägen, Samrådshandling, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgsstad ( ) Detaljplan för Verksamheter vid Arendalsvägen, Geoteknisk och Bergtekniskt utlåtande, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad ( ) Reningskrav för dagvatten, Göteborgs Stad ( ) PM Recipientutredning Säterigatan, MKN-utredning, Detaljplan för järntunnel och bostäder vid Säterigatan, Ramböll Sverige AB ( ) Nederbördsdata för SMHI s observationsstation 7263 i Göteborg ( ) 3. Befintliga förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet längs Arendalsvägen omfattar ca 1,8 hektar och ligger strax söder om det kuperade naturområdet nordväst om planområdet som fungerar som en korridor mellan två grönområden norrut och söderut, se Figur 1 och Bilaga 2. I söder gränsar planområdet mot Arendalsvägen och i nordost mot ett befintligt industriområde. Planområdet genomkorsas av vägen Ardalsberget som leder fram till två bostadshus, ett i nordväst och ett i nordost. Huset i nordväst ska rivas i samband med exploatering. 3.2 Topografi Markområdet mellan vägen Ardalsberget och Arendalsvägen utgörs omväxlande av flacka bergshällar med däremellan jordfyllda svackor som lokalt och periodvis är fyllda med vatten. Växtligheten är tät och utgörs i huvudsak av lövträd och sly. Generellt sluttar planområdet i sydvästlig riktning vilket skapar en naturlig utloppspunkt i området sydvästra hörn. Inom planområdet sluttar markerna in mot grönområdet vid Ardalsberget vilket skapar lokala lågpunkter där vatten ansamlas vid mycket nederbörd och höga flöden, se Figur 2 och Figur 3. 3 av 28

9 Figur 2: TV; Ardalsberget från sydväst, området avvattnas i sydvästlig riktning. TH; grönområdet mellan Arendalsvägen och Ardalsberget sluttande i från vägen i västlig riktning. Figur 3: TV; Lågpunkt invid bergssidan i norr i angränsning mot intilliggande fastighet i nordost. TH; Bergssidan i norr som utgör gränsen till grönområdet. Ett litet dike finns längs bergsidans fot som hjälper till att avvattna området. 4 av 28

10 3.3 Natur- och kulturintressen Planområdet ligger inom riksintresse för industriell produktion och inga särskilda natur- eller kulturintressen berörs av exploateringen. En arkeologisk undersökning kommer dock att genomföras under 2017 för att klarlägga detta ytterligare. Planförslaget innebär en förtätning av industriområde och bedömningen är att genomförandet inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan på ett sätt så att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen möjliggör att en verksamhet med lastbilstransporter anläggs inom området vilket kan leda till ökade utsläpp av koldioxid samt risk för utsläpp av bränsle. En mindre del skogsmark med vissa naturvärden tas i anspråk av planen. Kompensationsåtgärder har dock säkerställts vilket innebär att miljömålet Levande Skogar inte påverkas negativt. Den gröna korridoren som sammanbinder grönområdena i norr och söder påverkas inte av exploateringen. 3.4 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Enligt SGU underlagras planområdet av bergidagen i söder, norr och nordost och med däremellan lösa jordlager främst bestående av lera, se Figur 4. Utförda sonderingar visar att jorden utgörs av såväl blandningar som skikt av torrskorpslera, lera, silt och grus de översta 2-2,5 m. I den nordöstra delen av planområdet har det visat sig finnas lera de första metrarna och därunder skiktad jord av lera, silt och sand. Jordmäktigheten i detta område varierar från 12,5 m djupt till berg i dagen. Den nämnda jordlagerföljden kan förväntas i hela området med vissa lokala variationer. I och med jordens karaktär är den sättningsbenägen den varierade mäktigheten utgör en risk för skadliga differenssättningar vid stor belastning. 5 av 28

11 Figur 4: Enligt SGU:s jordartskarta underlagras planområdet av postglacial finlera (gult med pilar i riktning nordväst), sand (orange med vita prickar) och berg (röd). Kartans upplösning är för 1: : och skalan är 1:5000 vilket innebär att gränsen mellan olika jordarter är osäker. Sveriges geologiska undersökning. Bakgrundskarta Lantmäteriet Bergsbranterna i de norra och nordöstra delarna av planområdet reser sig upp till som högst +36,0. Generellt är berget relativt sprickfritt och det föreligger ingen risk för bergras eller blockutfall. Berg i dagen inom övriga delar av området utgörs av flacka rundade hällar. Det finns ingen erosionsproblematik i området. I planområdet har grundvattennivån uppmätts till ca 1-1,3 m under markytan. Fria vattenytor har observerats i planområdets nordöstra del. Hela området anses ha liknande markförhållanden med lösa jordlager. Vid långvarig nederbörd ansamlas vatten i lågpunkterna vilket tyder på att de befintliga täta jordlagren har en låg infiltrationskapacitet. Planområdets höjdläge i förhållande till Göta Älv innebär att dagvattnet i området förmodligen inte kommer att påverkas av stigande havsnivåer Historiskt nederbördsmönster Den årliga nederbördsmängden i Göteborg är enligt SMHI mm, i denna utredning används 880 mm vid beräkning av föroreningar. Nederbörden varierar under året med avseende på mängd och karaktär. Den månatliga nederbördsmängden för den nuvarande normalperioden vid SMHI s 6 av 28

12 Nederbörd (mm/månad) Temperatur ( C) observationsstation 7263 visas i Figur 5. Diagrammet visar att den största mängden nederbörd faller under höst- och vintermånaderna. Något mindre men ändå betydande mängder nederbörd faller under sommaren. Minst nederbörd faller under våren jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -2 Figur 5: Månadsnederbörd (blå staplar) och temperatur (röd linje) för den nuvarande normalperioden vid SMHI s observationsstation 7263, Göteborg. Nederbördsmängderna är korrigerade med en korrektionsfaktor på 10 %. (smhi.se, ) Under vinterhalvåret är klimatet kallare och det är mindre växtlighet vilket innebär att evaporation från vattenytor och evapotranspiration hos växter avtar. Detta påverkar i sin tur gröna områdens förmåga att fördröja och rena dagvatten. 3.5 Befintlig avvattning Det totala avrinningsområdet, i vilket planområdet ingår, för utloppspunkten till planområdet vid Arendalsvägen är ca 2,9 hektar och avgränsas av ett grönområde i nordväst och industribyggnad samt mindre gröna ytor i nordost. Söderut avgränsas området av Arendalsvägen som går i sydvästlig riktning. Området består till största del av naturmark idag och vattnet avleds genom ytavrinning och infiltration till grundvatten. Se Figur 6. 7 av 28

13 Figur 6: Avrinningsområde till utloppspunkten i planområdets sydvästligaste hörn. Se ritning i Bilaga 2. Planområdet markeras med svart linje. Vägen Ardalsberget som går genom planområdet utgör ett lågstråk i terrängen och sluttar från +25,0 till +14,0. Dagvatten rinner utför bergssidan från Grönområdet på +32,0 ned till Ardalsberget på. Från grönområdet mellan Ardalsberget och Arendalsvägen rinner dagvatten från +28,0 ned mot Ardalsberget. Vid foten av Bergssidan i norr finns ett litet flackt dike som leder vattnet ned mot utloppspunkten, i angränsning mot fastighet 4:2 finns en lågpunkt där vatten samlas, här ligger markytan på ungefär +18,0. Ytorna närmast Ardalsvägen avvattnas ned mot gräsyta/dike längs vägen Ardalsberget Anslutningspunkt Dagvattnet från planområdet avvattnas mot Arendalsvägen ned till befintlig dagvattenledning vid korsningen Arendalsvägen/Kärrlyckegatan. Ledningen har en diameter på 1000 mm och lutning på ca 2 %. Utifrån detta har ledningens kapacitet beräknats till 3400 l/s med hjälp av Colebrooks formel för flöden i rör, ledningens råhet antogs vara 1. Enligt Staden är ledningen dimensionerad för ett 2- eller 5 års regn och tar idag hand om dagvatten från ca 13 ha hårdgjorda ytor och 9,2 ha berg och naturytor. Det motsvarar ett flöde på 3150 l/s beräknat med ett 10-års regn och avrinningskoefficienterna 0,85 och 0,3 för respektive markyta samt en rinntid på 10 min. Ledig kapacitet i det nedströms liggande dagvattennätet är beräknat till 260 l/s Beräknade dagvattenflöden Beräkningar för dagvattenflöden för avrinningsområdet (2,9 ha) samt planområdet (1,8 ha) har gjorts enligt Svenskt Vattens publikationer. Vid beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har Rationella metoden använts. Beräkningarna redovisas utförligare i Bilaga 1. 8 av 28

14 Dimensionerande flöde beräknas för avrinningsområdet, alltså för den markyta som avvattnas till utloppspunkten i planområdets sydvästliga hörn. De avrinningskoefficienter och rinntider som har använts är uppskattade med hjälp av Svenskt Vattens publikation P110, se Tabell 1 och Tabell 2. Typ av yta Avrinningskoefficient (φ) Tak 0,9 Hårdgjorda ytor 0,85 Brant sluttande naturmark/sluttande berg 0,3 Naturmark med berg i dagen 0,2 Tabell 1: Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor inom avrinningsområdet. Avrinningsområde Planområde Rinntid (före/efter exploatering) 15 min/10 min 10 min/10 min Tabell 2: Rinntider för avrinningsområde och planområde som använts vid flödesberäkningar före och efter exploatering Flöden har beräknats för dimensionerande regn med återkomsttiderna 5, 10, 30 och 100 år enligt P110 tabell 2.1; affärsområde/industriområde. Dimensionerande dagvattenflöden för respektive återkomsttid för avrinningsområde respektive planområde redovisas i Tabell 3 och Tabell 4. Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s, ha) Flöde (l/s) Tabell 3: Dimensionerande regnintensitet och flöde före exploatering för avrinningsområdet (2,9 ha) till utloppspunkten. Rinntid är 15 min. Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s, ha) Flöde (l/s) Tabell 4: Dimensionerande regnintensitet och flöde före exploatering för planområdet (1,8 ha) till utloppspunkten. Rinntid är 10 min. 9 av 28

15 3.6 Miljökvalitetsnormer och föroreningsbelastning Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett styrinstrument inom Vattenförvaltningen som är svenska lagstiftningens implementering av EUs vattendirektiv. Miljökvalitetsnormerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha. Som underlag för MKN har ekologisk status och kemisk ytvattenstatus bedömts för varje vattenförekomst. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar. Enligt planområdets avvattning leds dagvattnet via ytavrinning fram till anslutningspunkten vid korsningen Arendalsvägen/Kärrlyckegatan varifrån det sedan leds i ett dagvattensystem ned till recipienten Rivö fjord vid Göta älvs utlopp, se Figur 7. I denna utredning har vattenförekomsten Göta Älv Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron valts till recipient eftersom det efterfrågats av Göteborgs stad, se Figur 8. Figur 7: Vattenförekomsten Rivö fjord vid utloppet av Göta älv, hämtat från Ungefärligt läge för planområdet är markerat med en röd ring. Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron (SE ), se Figur 8, är den övergripande ekologiska potentialen klassad som otillfredsställande. 10 av 28

16 Bedömningen bygger på att antalet åtgärder som genomförts i vattenförekomsten eller i verksamheter som påverkar vattenförekomstens hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorer är få. Bedömningen är genomförd i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft. Otillfredsställande ekologisk potential innebär att mellan 3 till 6 av åtgärderna inom maximal ekologisk potential är genomförda eller inte innebär en väsentlig förbättring av de biologiska kvalitetsfaktorerna (uppfyllandet av ekologisk potential identifieras av genomförda åtgärder för att förbättra de fysiska förhållandena i vattenförekomsten, se ovan). Övriga parameterar och kvalitetsfaktorer som är klassade för den preliminära vattenförekomsten är de fysikalisk/kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen och försurning. Dessa har klassats till god respektive hög status. Kemisk ytvattenstatus har klassificerats till uppnår ej god status både för ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) och för utan överallt överskridande ämnen. Det sistnämnda gäller för tributyltennföreningar (TBT) som har uppmätts i sediment överskridande angiven nivå i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Denna haltnivå är framtagen utifrån effektbaserade tester på bottenlevande organismer. Halterna av TBT i sediment indikerar att statusen inte är god med avseende på TBT i den aktuella vattenförekomsten. Gränsvärdet för både kvicksilver och PBDE i fisk bedöms överskridas i hela landet och därför klassas samtliga vattenförekomster som uppnår ej god status för dessa ämnen. Klassningen för kvicksilver och PDBE är således generell medan klassningen för TBT är specifik för vattenförekomsten. Utöver statusklassning och förslag till miljökvalitetsnormer är vattenförekomsten påverkad av miljöproblemen miljögifter, förändrade habitat genom fysisk påverkan och främmande arter. Däremot bedöms vattenförekomsten inte vara påverkad av övergödning eller försurning. För påverkanskällor finns information om punktkällor (TBT-förorenade sediment), flödesreglering och morfologiska förändringar (reglerat vattenflöde), fysiska förändringar (avsaknad naturlig åfåra), annan morfologisk påverkan (tätning och hårdgjorda ytor) samt annan signifikant påverkan (introducerade arter svartmunnad smörbult). Begreppen för både miljöproblem och påverkanskällor är hämtade från VISS. 11 av 28

17 Figur 8: Utsträckning av den preliminära vattenförekomsten Göta älv Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron SE (blå markering) hämtat från Planområdet är markerat med en röd ring. I Göteborgs Stads publikation Reningskrav för dagvatten är Göta Älv (Göta Älv söder om intaget) klassad som en mindre känslig recipient och har tilldelatas prioriteringsklass 4 av totalt 4 där 1 innebär mest känslig. Indelningen av olika prioriteringsklasser görs genom att jämföra relativ föroreningsbelastning beräknad av VA-verket och ett sammanvägt värde för ekologi och rekreation enligt Miljöförvaltningen (Mf) och Park och Naturförvaltningen (Ponf). Planområdet har klass 1 (hårt belastad yta) vad gäller de avvattnade ytornas föroreningsbelastning, se rödmarkerat fält i Tabell 5 (Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, ). Recipient Hårt belastad yta Medelbelastad yta Mindre belastad yta Mycket känslig Omfattande rening Rening Enklare rening Känslig Rening Enklare rening Fördröjning Mindre känslig Rening Enklare rening Fördröjning Tabell 5: Matris för dagvattenrening från publikation Reningskrav för dagvatten. Sammanfattningsvis innebär detta att rening av dagvatten från området måste eftersträvas innan det når Göta Älv. Detta betyder också att anmälan till Miljöförvaltningen skall göras gällande upprättandet av dagvattenanläggningen. Med rening avses sedimentation och infiltration/filtrering av dagvattnet. 12 av 28

18 3.6.1 Beräknade föroreningar Schablonhalter av föroreningar för dagvattnet för avrinningsområdet har beräknats med hjälp av StormTac. Föroreningshalten har beräknats för P, N, Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg, SS, olja, BaP, Bensen (Benz), TBT, As, TOC enligt beställarens önskemål. Avrinningsområdet innan exploatering har antagit utgöras av, i StormTac definierade, markanvändningstyperna skogsmark (93 %) med avrinningskoefficient 0,3. Efter exploatering har avrinningsområdet antagits utgöras av skogsmark (40 %) och industrimark (60%) med avrinningskoefficienterna 0,3 och 0,5. För en mer utförlig information om framtida förhållanden se avsnitt 4. I bilaga 1 finns en detaljerad redovisning av föroreningsberäkningarna i StormTac. Förorening Föroreningshalt före exploatering (µg/l) Föroreningshalt efter exploatering (µg/l) Riktvärde P N Pb 3, Cu 5, Zn Cd 0,13 0,8 0,4 Cr 0,46 7,4 15 Ni 0,5 9,5 40 Hg 0,0046 0,041 0,05 SS Olja BaP 0 0,078 0,05 Benz 0,69 0,54 10 TBT 0,0017 0,15 0,001 As 4, TOC Tabell 6: Föroreningshalter (µg/l) före och efter exploatering och jämförelse mot riktvärde för fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, bens(a)pyren, Bensen, tributyltennföreningar, arsenik och organiskt material. Fetstilt = överskridet riktvärde. Varje beräknad föroreningshalt är klassificerad för osäkerhet i beräkningsresultatet där grön = hög säkerhet, gul = medel osäkerhet och röd = låg säkerhet. För industrimark finns ett större forskningsunderlag och dessa värden har därmed en större säkerhet. Som visas i Tabell 6 är det endast kväve (N) och Tributyltennföreningar (TBT) som överstiger Miljöförvaltningens riktvärden idag. Att beräkningarna påvisar höga halter kväve och TBT beror troligtvis på att avrinningsområdet till stor del är definierat som skogsmark. Kväveläckage förekommer naturligt i samband med växtlighet och TBT finns i bekämpningsmedel. 13 av 28

19 I Tabell 6 kan man också se att fler ämnen överskrider riktvärdena efter exploatering till följd av att stora områden skogsmark omvandlas till industrimark. Ökad fordonstrafik och industriverksamhet kan härledas till ökade halter av metaller, olja och aromatiska kolväten. Läckage av kväve, fosfor och organiskt material kommer främst från omgivande skogsområde och att den hårdgjorda ytan enkelt transporterar ämnena till utloppspunkten. Förorening Föroreningsmängd före exploatering (kg/år) Föroreningsmängd efter exploatering (kg/år) P 0,44 2,7 N 9,7 22 Pb 0,051 0,26 Cu 0,073 0,41 Zn 0,17 2,4 Cd 0,0017 0,013 Cr 0,0061 0,12 Ni 0,0067 0,15 Hg 0, ,00063 SS Olja 1,2 20 BaP 0 0,0012 Benz 0,0092 0,0084 TBT 0, ,0023 As 0,054 0,063 TOC Tabell 7: Föroreningsmängder (kg/år) före och efter exploatering för fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, bens(a)pyren, Bensen, tributyltennföreningar, arsenik och organiskt material. I Tabell 7 kan utläsas att samtliga föroreningsmängder ökar i samband med exploateringen. För att uppnå miljöförvaltningens riktvärden måste dagvattnet genomgå en reningsprocess innan det släpps ut från området. 4. Framtida förhållanden Plankartan för utredningsområdet visar att möjlig användning av området är industri eller annan typ verksamhet såsom lager. En smal remsa längs med Arendalsvägen är avsatt till att bli en del av gatan i form av cykelväg eller gångväg. Ett mindre område i planområdets sydvästra hörn är avsatt för en transformatorstation. Idag är det inte beslutat om vilken verksamhet som kommer finnas inom planområdet och därmed inte heller ytors exakta storlek. 14 av 28

20 Enligt plankartans egenskapsbestämmelser är den största byggnadsarean 50 % av fastighetens totala area samt att byggnader ska placeras minst 6 meter från fastighetsgräns och maximalt vara 15 m hög. Området närmast vägen får heller inte förses med någon byggnad. Det är sannolikt att hela området kommer att omvandlas till hårdgjord yta vilket innebär en yta på 1,8 ha. Enligt den illustrationsritning utfärdad av Castellum önskas marken höjdsättas mellan +17,3 till +18,5, se Figur 9. Figur 9: Illustrationsritning erhållen i samband med uppdraget. Kartan innehåller en skiss över möjlig ytanvändning inom området och en föreslagen höjdsättning (Castellum, Göteborgs Stad, 2017). 4.1 Dagvattenflöden efter exploatering För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en klimatfaktor (KF) på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110. Klimatfaktorn har lagts på dimensionerande regnintensiteten efter exploatering. I övrigt har dagvattenflödet efter exploatering beräknats på samma sätt som i avsnitt Utgångspunkten för flödesberäkningarna har varit ett scenario där all yta hårdgörs inom planområdet. Tabell 8 visar dimensionerande regnintensitet och flöde efter exploatering, med och utan klimatfaktor samt skillnaden i flöde före och efter expolatering för hela avrinningsområdet. Tabell 9 visar detsamma men endast för planområdet. En rinntid på 10 min har använts. Beräkningarna redovisas mer i detalj i Bilaga av 28

21 Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s,ha) Flöde (l/s) Skillnad i flöde före och efter exploatering (l/s) Flöde inkl.kf (l/s) Tabell 8: Dimensionerande flöden beräknade för regnintensiteter med en återkomsttid på 5, 10, 30 och 100 år för avrinningsområdet. Återkomsttid Regnintensitet Flöde Skillnad i flöde före och Flöde (år) (l/s,ha) (l/s) efter exploatering (l/s) inkl.kf (l/s) Tabell 9: Dimensionerande flöden beräknade för regnintensiteter med en återkomsttid på 5, 10, 30 och 100 år för planområdet. 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym Planområdet Stadens krav är att minst 10 mm per kvadratmeter hårdgjord yta (reducerad area) ska fördröjas inom kvartersmark, dvs den del av planområdet som endast utnyttjas av fastighetsägaren. Planområdet utgörs av 1,4 ha kvartersmark och 0,074 ha allmän platsmark (cykelbana). Detta medför ett krav på erforderlig fördröjningsvolym på 140 m 3. Fördröjningsvolymen är beräknad utifrån antagandet att hela planområdet kommer att anläggas till hårdgjord yta Allmän platsmark I avsnitt 3.5 omnämns att ledningskapaciteten i anslutningspunkten till nedströmsliggande dagvattensystem är 3400 l/s och att belastningen idag från ytor i omgivningen uppskattas till 3140 l/s beräknat för ett 10-årsregn. Nedströms liggande dagvattennät tillåter alltså en avtappning på 260 l/s från avrinningsområdet som innefattar planområdet under utredning. Den erhållna avtappningen motsvarar en erforderlig magasinsvolym på av ungefär 220 m 3 i detta fall. Fördröjningskravet inom planområdet uppgår till 140 m 3 vilket innebär att ytterligare ungefär 80 m 3 bör tas om hand på allmän platsmark. 5. Föreslagen dagvattenhantering Den övergripande strategin för dagvattenhanteringen inom planområdet är att fördröja och rena dagvattnet i enighet med Göteborgs Stads krav. 16 av 28

22 Dagvattenhanteringens utformning föreslås till största del som ett trögt system med lokal magasinsfördröjning som slutligen ansluts till befintligt system. Rening av dagvatten föreslås ske via partikelavskiljning och filtrering. Två alternativa förslag för anslutning till det befintliga dagvattennätet har tagits fram. Kapaciteten i nedströmsliggande dagvattennät är begränsat och utöver den fördröjning som sker inom planområdet bör ytterligare 80 m 3 fördröjas, ett förslag ges i avsnitt 5.2. Figur 10: Föreslagen dagvattenhantering för Arendalsvägen, se Bilaga Dagvattenhantering inom kvartersmark Åtgärder för dagvattenhantering på kvartersmark bör uppfylla fördröjningskravet 10 mm per kvadratmeter hårdgjordyta (reducerad area) vilket motsarar en magasineringsvolym på 140 m 3. Eftersom hela planområdet med stor sannolikhet kommer att hårdgöras och grundvattenytan bara ligger ca 1 m under mark finns det begränsade möjligheter att fördröja volymen i öppna system. Därför föreslås ett underjordiskt rörmagasin som dimensioneras efter den totala erforderliga fördröjningsvolymen på kvartersmark och som placeras i den sydvästliga delen av planområdet, se Bilaga 3. Till rörmagasinet leds dagvatten från asfalterade ytor och takytor separat. Dagvattnet från de asfalterade ytorna skall först passera ett gräsbeklätt krossdike längs planområdets nordvästra sida eller ett underjordiskt krossmaterial längs planområdets södra sida innan det blandas med det renare takvattnet i rörmagasinet. Från rörmagasinet leds dagvattnet ut från planområdet och vidare mot anslutningspunkten vid korsningen Arendalsvägen/Kärrlyckegatan. Föreslagen höjdsättning har grundats på illustationsritning som erhållits i samband med uppdraget där området sluttar från +18,5 till +17,3 i sydvästlig riktning. 17 av 28

23 Information om att grundvattenytan ligger 1-1,3 m under markytan, ungefär +16,0, ligger också till grund för den föreslagna höjdsättningen. Grundvattenytan varierar förstås med nederbörd och säsong. Ingen dränledning i föreslagna krossdiken bör läggas djupare än +16,0 för att undvika att området dräneras och att erforderlig fördröjningsvolym erhålls i dagvattenanläggningarna. Rörmagasinets vattengång har satts till +15,2 med hänsyn till nedströms anslutningspunkt och möjligheter till täckning. Uppströms vattengångar har beräknats utifrån möjligheterna till avledning genom självfall, dvs. en lutning på 1 % för avledningsstråken. Områdets högsta punkt är satt till +19,0 och högsta vattengång till +17,8. Anledningen till detta är att säkerställa att dagvattnet kan rinna med självfall ned till utloppspunkten, se Bilaga Dimensionering av rörmagasinet För att kunna fördröja 140 m 3 dagvatten föreslås rörmagasinet utgöras av nio rader av ungefär 20 meter långa rör med en inre diameter på 1000 mm. Rören monteras i delar. Räknat utifrån rörens yttre diameter på 1300 mm och ett mellanrum på 15 cm mellan rören kommer magasinet kräva en yta på 14x20 m. Magasinet måste vara vattentät då det kommer ligga under grundvattenytan. I förslaget ligger magasinets överkant ungefär 1 meter under markytan. Figur 11: Exempelbild på dagvattenmagasin av plast. Fotot visar Weholite dubbelväggiga lättviktsrör i polyeten. Källa: I anknytning till rörmagasinet bör det anläggas ett filter för att skapa reningsmöjligheter av dagvatten från de asfalterade ytorna närmast magasinet. Spolbrunnar för underhåll bör också anläggas. Förslagsvis kan rörmagasinet utgöras av ett rörmagasin av polyeten som är korrosions- och kemikaliebeständigt och beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter 18 av 28

24 att varit i bruk i ca 50 år ( Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. Rörmagasinen bidrar även till att rena dagvattnet eftersom föroreningar kan sedimentera, de vill säga långsamt sjunka till botten och där samlas som bottenslam Krossdike Längs planområdesgränsen som vetter mot grönområdet nordväst om planområdet föreslås en skålformad gräsyta med kupolbrunnar. Detta alternativ ger en fördröjning och naturlig infiltration och rening av dagvattnet. Invid den planerade gc-vägen längs Arendalsvägen föreslås ett veck i asfalten med rännstensbrunnar där makadamdiket placeras under asfaltsytan. Fördelar med detta alternativ är att marken ovanför diket kan användas som köryta. Nära dikets botten, i de båda fallen, placeras en dräneringsledning som via dagvattenledningar är ansluten till rörmagasinet. De asfalterade ytorna föreslås luta mot krossdikena med maximalt 1-2 % lutning för inte påverka framkomligheten. Figur 12: TV; Exempelbild på ett krossdike (Källa: Ramböll). TH; Principsektion av gräsbeklätt makadamdike med kupolbrunn för bräddning framtagen av Ramböll på uppdrag av Göteborgs Stad. 19 av 28

25 Dikets underbyggnad rekommenderas bestå av ett ca 1 m djupt dike fyllt med genomsläppligt material av typen makadam. Magasineringsvolymen utgörs av porvolymen (hålrumsvolymen) i fyllningsmassorna, ca 30 % av den totala volymen. Ett lager av geotextil bör placeras runt makadammassorna för att förhindra att omkringliggande jordlager tränger in och täpper till hålrummen mellan makadamen. Dessutom bör diket omges av en tät konstruktion eftersom grundvattennivåerna inom planområdet i annat fall skulle försämra infiltrations och fördröjningsmöjligheterna. Alternativt kan dränledningarna placeras över grundvattennivån, dvs över +16,0. Avtappningen av krossdiket sker genom dräneringsledningen nära dikets botten. Brunnar med sandfång placeras längsmed dikena. Längs med det gräsbeklädda diket föreslås kupolbrunnar med sandfång som vid kraftiga skyfall fungerar som ett bräddintag. På så vis förhindras översvämning utanför diket. Gräsytan på krossdiket binder och bryter ner föroreningar som kommer från parkeringen. På detta sätt bidrar diket med ytterligare rening samtidigt som vattenvolymer reduceras och flödestoppar utjämnas. 5.2 Dagvattenhantering inom allmän platsmark Med allmän platsmark avses grönområdet norr och nordväst om planområdet samt Arendalsvägen. Då nedströms dagvattennät har en begränsad kapacitet bör, utöver den fördröjning som sker inom planområdet, ytterligare 80 m 3 fördröjas på allmän platsmark, se Liknande typer av dagvattenhanteringsmetoder som föreslås på kvartersmark kan också implementeras på allmän platsmark. Marken sydväst om planområdet är avsatt för naturområde vilket gör det möjligt att anlägga öppna dagvattenåtgärder där, så som ett dike vilket även föreslås i alternativ 1) eller en nedsänkt gräsyta som tillåts att översvämmas vid större regn. I planen är en ny transformatorstation placerad i den sydvästra delen nära översvämningsytan, se Bilaga 3. Lämpligheten av placeringen av denna station bör ses över i det fortsatta planarbetet. Eftersom anslutningspunkten till befintligt dagvattennät ligger 200 m längre ned längs Arendalsvägen har två alternativ till anslutning studerats, se Figur 10 och Figur Alternativ 1 Anslutning via öppet dike i sydväst Från rörmagasinet leds dagvattnet till ett kommunalt öppet dike sydväst om planområdet där dagvattnet ges möjlighet fördröjas ytterligare. Grönområdet mellan planområdet och fastigheten längre ned längs Arendalsvägen skapar förutsättningar för ett ungefär 55 m långt dike. Dagvattnet föreslås sedan ledas under Arendalsvägen, genom en ny trumma, till befintligt gräsdike. Längre ned längs Arendalsvägen smalnar det befintliga gräsdiket av på grund av att en bergssida möter vägen och på så vis begränsar dikets kapacitet. För att skapa tillräcklig kapacitet i gräsdiket kan sprängning komma att behövas. 20 av 28

26 5.2.2 Alternativ 2 Anslutning via dagvattenledning i Arendalsvägen Från rörmagasinet leds dagvattnet via en servisledning till en ny anslutningspunkt för dagvatten vid infarten till fastigheten. En ny kommunal dagvattenledning förläggs i Arendalsvägen parallellt med bef vatten- och spillvattenledning ned till korsningen Arendalsvägen/Kärrlyckegatan. Vattengången vid korsningen är +6,5 vilket innebär att dagvattenledningen tillåts luta med i genomsnitt 4 %. Detta alternativ inkluderar ingen fördröjning på allmän platsmark men undviker sprängning i berg, se Figur 13. En kombination av alternativ 1 och 2 kan också bli aktuellt där dagvattenet från fastigheten leds till ett kommunalt öppet dike i grönområdet, vilket sedan ansluts till en ny dagvattenledning i Arendalsvägen. Figur 13: Två alternativa anslutningspunkter till befintligt dagvattennät vid korsningen Arendalsvägen/Kärrlyckegatan. Den röda ringen markerar området där berg möter väg och kapaciteten i gräsdiket är begränsat. 6. Skyfallshantering Eftersom utredningsområdet Arendalsvägen ligger utanför den skyfallsmodell som skapats för Göteborgs Stad så finns ingen information om eventuella lågpunkter i och omkring utredningsområdet. Ur ett skyfallshanteringsperspektiv är det därför av vikt att lyfta blicken utanför planområdet och se skyfallshantering mer som ett 21 av 28

27 årsregn) beräknas befintligt ledningssystem för dagvatten ta hand om ca 25 % av regnvolymen. Resten rinner av på ytan och samlas i lågpunkter i området. Vid ett skyfall avvattnas kvartersmarken med hjälp av genomtänkt höjdsättning. Markytan sluttar ut från byggnader de första metrarna med ca 5 % och hela planområdet sluttar i sydvästlig riktning, mot utloppspunkten och den nedsänkta gräsytan/diket på allmän platsmark, med ca 0,5 %. Därefter sker avrinning via Arendalsvägen, se Bilaga 3 där mörkblå pilar markerar avvattning vid skyfall. I planen är en ny transformatorstation placerad i den sydvästra delen nära översvämningsytan, se Bilaga 3. Lämpligheten av placeringen bör ses över i det fortsatta planarbetet. 7. Rening av dagvattnet Enligt StormTacs databas med information om reningseffektivitet för olika dagvattenlösningar har föroreningsbelastningen beräknats efter exploatering med hänsyn till föreslagen dagvattenhantering. Krossdike renar dagvatten effektivt och nästan alla parametrar som överskridit riktvärdet enligt beräkningar i StormTac har reducerats till godkända nivåer. Fosfor, kväve och TBT överskrider dock fortfarande riktvärdena. Efter rörmagasinet är det endast kväve och TBT som överskrider riktvärdena, se Tabell 10. Förorening helhetskoncept och mindre som enskilda tekniska system. Vid extremregn (100- Föroreningshalt e. exploatering (µg/l) Reningseffekt krossdike (%) Föroreningshalt e. krossdike (µg/l) Reningseffekt rörmagasin (µg/l) Föroreningshalt efter rörmagasin (µg/l) Riktvärde P N Pb , ,64 14 Cu ,9 60 1,6 10 Zn ,5 70 6,8 30 Cd 0,8 85 0, ,03 0,4 Cr 7,4 85 1, ,33 15 Ni 9,5 90 0, ,43 40 Hg 0, , ,012 0,05 SS Olja BaP 0, , ,0062 0,05 Benz 0, , ,14 10 TBT 0, , ,04 0,001 As ,6 39 1,0 15 TOC Tabell 10: Föroreningshalt efter rening av dagvatten inom kvartersmark med dagvattenlösningarna krossdike och rörmagasin. 22 av 28

28 8. Översiktlig bedömning av investeringskostnader 8.1 Investeringskostnad för kvartersmark En översiktlig bedömning av investeringskostnader för de föreslagna dagvattenanläggningarna har genomförts. Kostnaderna är framtagna med hjälp av á-prislista markarbeten 2012 Norconsult med indexreglering, tidigare erfarenhet från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VAproduktleverantörer och entreprenörer. Vid kostnadsberäkningar har nedanstående antaganden gjorts: Beräkningar har gjorts utifrån antal, löpmeter, kvadrat eller kubik av dagvattenanläggning. Schakt för ledningar har antagits att ske främst i jord/lera. Arbets- och materialkostnader är inkluderade i priset. Omkostnader (30 %) omfattar administration, försäkringar, vinst, risk, over-head kostnader, allmänna hjälpmedel och småmaskiner ingår ej. Byggherrekostnader, som exempelvis projekterings- och byggledningskostnader ingår ej. Rivning av befintligt dagvattensystem är inte heller kostnadsberäknat. Detta på grund av att samtliga ytor planeras göras om i samband med ombyggnaden i planområdet och därför har heller inte kostnader för markarbeten tagits med. Bortforsling av material är inte medräknat. Totala investeringskostnaden för föreslagna dagvattenanläggningar inom kvartersmark uppskattas grovt till ca kr. 23 av 28

29 8.1.1 Rörmagasin Förslaget innehåller nio rörmagasin med en diameter på 1000 mm, ca 20 m (totalt ca 180 m). Rörmagasinen har beräknats kunna ge en fördröjningsvolym på ca 140 m 3. I anslutning till rörmagasinen föreslås minst fyra stycken brunnar med sandfång och minst två spolbrunnar. Anläggningen av rörmagasinen ger en totalkostnad på ca kr, se Tabell 11. Aktivitet Mängd À-pris Kostnad (kr) Jordschakt 350 m 3 Rörmagasin (plaströr D1000 mm) Brunn med sandfång 180 m 4 st kr/m 3 I kalkyl används 325 kr/m kr/m I kalkyl används 4500 kr/m kr /st I kalkyl används kr/st Spolbrunn 2 st kr/st I kalkyl används kr/st 9000 Totalt Ca Tabell 11: Investeringskostnader för rörmagasin. 24 av 28

30 8.1.2 Krossdike Förslaget avser också ett krossdike inom planområdet. Arean av gräsbeklätt krossdike är beräknat till 150 x 2 m det vill säga ca 300 m 2 och area hårdgjort krossdike är beräknat till 215 x 2 m det vill säga 430 m 2. Investeringskostnaden är schakt, geotextil, dränering, dränerande fyllning samt grässådd medräknade. Anläggningen av krossdike beräknas kosta ca kr, se Tabell 12. Aktivitet Mängd Á-pris Kostnad (kr) Jordschakt 400 m kr/m Geotextil 730 m 2 30 kr/m Dränering 365 m 900 kr/m Dränerande fyllning 400 m kr/m Grässådd 1300 m kr/m Dränledning Brunn med kupolsil och sandfång Brunn med rännsten 350 m 3 st 5 st kr/m I kalkyl används 500 kr/m kr I kalkyl används kr/st kr I kalkyl används kr/st TOTALT Ca Tabell 12: Investeringskostnad av krossdike. 25 av 28

31 8.2.1 Ledningsstråk Enligt förslaget omfattar nya dagledningar ett ledningsstråk på totalt ca 430 m. I ledningstråket är jordschakt med fyllning samt brunnar med sandfång inkluderade. Ledningsstråket ger en totalkostnad på ca kr, se Tabell 13. Aktivitet Mängd Á-Kostnad Kostnad (kr) Jordschakt 350 m kr/m Fyllning 200 m kr/m Ledningar Brunn med sandfång 430 m Ca 5 st kr/m I kalkyl används 500 kr/m kr/st I kalkyl används kr/st TOTALT Ca Tabell 13: Investeringskostnad av ledningsstråk inom planområdet. 8.3 Investeringskostnad för allmän platsmark Investeringskostnaderna för de två olika anslutningsalternativen redovisas i Tabell 14. Underhåll av dike och ledningar samt eventuell bergssprängning för alternativ 1 är inte medräknat. Aktivitet Mängd Á-Kostnad Alternativ 1 Öppet dike jordschakt och grässådd Trumma undervägen Rivning av asfalt, jordschakt, fyllning, bärlager, ny asfalt, trumma Alternativ 2 Dagvattenledning längs med Arendalsvägen Rivning av asfalt, jordschakt, fyllning, bärlager, ledning, brunn med sandfång 55 m 15 m 200 m Kostnad (kr) kr/m kr/m kr/m Tabell 14: Investeringskostnader för dike med trumma på allmän platsmark. Denna tabell innehåller inte kostnad för tryckning av ledning under väg. 9. Översiktlig bedömning av drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till ca 5-8 % av anläggningskostnaderna och baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och prissättningen på arbetskraft och material varierar årligen. Nya anläggningar 26 av 28

32 kräver ökad skötsel de tre första åren. För alla typer av anläggningar ska man vid planeringen ta hänsyn till omfattningen av skötsel, såsom hur ofta gräsklippning eller snöröjning bör ske eller andra aktiviteter som kräver maskiner som slamsugning. Driftkostnaden för föreslagna dagvattenanordningar kommer vara högre de första åren för att sedan minska när växter med mera har etablerat sig. Kostnaden är en årlig uppskattning men kommer att variera kraftigt beroende på om det förekommer skyfall och stormar. Den totala underhållskostnaden per år inom planområdet har beräknats till ca Rörmagasin Förslaget innehåller nio stycken rörmagasin med en diameter på 1000 mm och en total längd på ca 200 m. Rörmagasinen är slutna dagvattenanläggningar och behöver underhåll i form av grovrensning ca en gång per år för att inte riskera igensättning. Eftersom dagvattnet kan bli stillastående i rörmagasinet krävs kontinuerlig rengöring med spolning av de ytor som har tillopp till magasinet. Underhåll som spolningen bör ske regelbundet men minst en gång per år utöver tillsyn som bör ske en till två gånger per år. Tillsyn sker med fördel efter skyfall. Vid förutsättning att en rensning är möjlig och utförs regelbundet beräknas livslängden för varje rörmagasin till några årtionden. Genom att sopa ytorna som dagvattnet rinner av till anläggningen minskar man andelen sediment som rinner ner i anläggningen. Det är viktigt att sedimentering sker i så stor utsträckning som möjligt innan vatten leds in i anläggningen, detta för att minska risken för igensättning. Den bästa lösningen är att låta vattnet infiltreras ner i magasinet för att minska halten suspenderat material i dagvattnet. Det är lämpligt att in- och utlopp till underjordiska magasin inspekteras en gång per år för att se att de inte sätts igen. Livslängden är starkt beroende av igensättningsrisken och om anläggningen sköts regelbundet eller inte. Tabell 15 ger en grov uppskattning av kostnader för drift och underhåll av rörmagasinet. Rörmagasin (Volym ca 175 m 3 ) Underhåll (ggr/år) Á-pris Kostnad (kr) Tillsyn kr/h Rengöring (spolning/slamsugning) kr/gg (2 pers, 1 bil, 3 h) TOTALT Ca Tabell 15: Drift och underhåll för rörmagasin per år. 27 av 28

33 9.2 Krossdike Klippning av gräsytan måste genomföras regelbundet då gräsytan höjer sig några millimeter per år och efter hand hindrar dagvattnet att rinna från den hårdgjorda ytan ut över och ned i diket. Kupolbrunnar längs med diket måste rensas för att inte sättas igen och därmed riskera uppdämning och översvämning vid skyfall. Den dräneringsledning går genom makadamdiket för att vatten ska kunna avledas efter infiltration kräver tillsyn då den ibland kan komma att behöva rensas och slamsugas. Brunnar inom området kan vara speciellt bra att se till efter skyfall. Anläggningens livslängd ökar kraftigt vid god skötsel. Uppskattningsvis är livslängden på magasin och dike några årtionden. Tabell 16 ger en grov uppskattning av kostnader för drift och underhåll av det gräsbeklädda krossdiket. Krossdike Underhåll (ggr/år) Á-pris Kostnad Tillsyn av ledning kr/h Rensning av dränsystem kr/gg (spolning/slamsugning) 1 Klippning av gräsyta Bortskärning av gräsyta och underliggande jord Regelbundet Vartannat år (kr) (2 pers, 1 bil, 3 h) kr/h (Uppskattas till 12 h/år) kr/h (Uppskattas ta ca 6h) 1200 TOTALT Ca Tabell 16: Drift och underhåll för gräsbeklätt krossdike per år. Krossdike inkluderar gräsbeklätt krossdike 300 m 2 samt hårdgjort krossdike 430 m Fortsatt arbete Endast en översiktlig hydrogeologisk undersökning har gjorts för planområdet. För att veta om krossdikena behöver utformas med tätskikt eller inte behöver grundvattennivån utredas vidare. För att möjliggöra Alternativ 1 för förbindelse till befintligt dagvattensystem nedströms bör inmätning av diket på södra sidan om Arendalsvägen ske för utreda om tillräcklig kapacitet kan erhållas och om eventuell bergssprängning behövs. Inmätningen syftar även till att säkerställa förutsättningarna för trummans läge måste utredas vidare. En kostnads- och nyttoanalys över de olika dagvattenåtgärderna för Arendalsvägen skulle på ett tydligare sett påvisa för- och nackdelar med förslagen över tid. I planen är en ny transformatorstation placerad i den sydvästra delen nära översvämningsytan, se Bilaga 3. Lämpligheten av placeringen av denna station bör ses över i det fortsatta planarbetet. 28 av 28