Grön utveckling 2017 Prövning och tillsyn inom naturvårdsområdet

Transkript

1 Grön utveckling 2017 Prövning och tillsyn inom naturvårdsområdet

2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats E-postadress Rapportnummer 2018:2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING STRANDSKYDDSDELEGATIONEN FÖRDJUPAD KARTLÄGGNING SAMARBETSYTOR STÄRKT GRÖN TILLSYN TERRÄNGKÖRNING BARMARK BEHOVSUTREDNING III EKONOMISK REDOVISNING BILAGOR 1. Utvecklad vägledning kring gröna frågor Vad är möjligt? 2. Fördjupad kartläggning av grön tillsyn och prövning 3. Rapport Stärkt grön tillsyn 3

4 1. Inledning Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom naturvården, såväl av tillsyn som prövning. Generellt behöver vi en bättre samsyn mellan länsstyrelserna. Det finns även goda möjligheter att hitta mer effektiva arbetssätt och på så sätt skapa ett ökat utrymme för tillsyn. Den kontrollerande tillsynen behöver lyftas. Det finns behov av riktade utbildningsaktiviteter. Vi kan utveckla samsyn till exempel genom att arbeta mera aktivt i de olika handläggarnätverken, genomföra nationella tillsynskampanjer, ta fram handläggarstöd av olika slag, använda sociala medier, utveckla platina med gemensamma mallar. Även uppföljning och utvärdering inom området behöver utvecklas. Under 2017 fick Miljösamverkan Sverige förstärkta resurser i form av 1 Mkr från Naturvårdsverket för att arbeta med ett naturvårdspaket som vi kallar Grön utveckling. Uppgiften var att realisera delar av utvecklingsmöjligheterna. Grön utveckling består av flera olika projekt som redovisas i denna rapport. Tack vare de extra resurserna har Miljösamverkan Sverige kunnat förstärka med två deltidstjänster under året. Kristina Höök Patriksson, Länsstyrelsen Västra Götaland och Lena Strömvall, Länsstyrelsen Västmanland har arbetat inom Miljösamverkan Sverige med gröna utvecklingsfrågor tillsammans med Carina Lif, projektledare Miljösamverkan Sverige. En viktig kontaktperson hos Naturvårdsverket har varit Eva Amnéus Mattisson. Grön utveckling har informerat och förankrat arbetet hos Miljösamverkan Sveriges styrgrupp, (Elisabet Ardö och Magnus Eklund är faddrar för projektet) Miljönätverkets vårmöte, Örebro april Naturvårdshandläggarträff, Stockholm 3 4 maj Naturvårdsträff, chefsnätverket, Skara september Naturvårdshandläggarträff, Stockholm 30 nov I denna rapport redovisar vi vårt resultat för Se bilaga 1, ansökan Utvecklad vägledning kring gröna frågor Vad är möjligt? Grön utveckling fortsätter arbetet även under 2018 då vi beviljats nya resurser av Naturvårdsverket. 4

5 2. Strandskyddsdelegationen I januari 2016 avslutades arbetet i Strandskyddsdelegationen. Utredningen tog fram två webbplatser, Strandskyddsdelegationen.se och Strandskyddsdomar.se, med mycket värdefull kunskapsuppbyggnad. De innehåller utbildningar, webbinarier, handläggarstöd med mera. Det är värdefullt material som är viktigt att bevara och hålla tillgängligt. Det fanns en plan för hur dessa webbplatser skulle förvaltas men tyvärr var den inte realiserbar på grund av bland annat allt för höga långsiktiga kostnader. Under 2016 ägdes webbplatserna av Näringsdepartementet. För att webbplatserna inte skulle släckas ned i januari 2017 bidrog Naturvårdsverket med specifika resurser till Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige förvaltar webbplatserna från och med januari 2017 till och med december Vi har gjort vissa justeringar av innehållet i webbplatserna samt i skötseln av dem i förhållande till detta. Under hösten 2017 uppdaterade vi Strandskyddsdomar. se med avseende på 2016 års domar. Till vår hjälp har vi haft Johan Larsson vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vi har även påbörjat ett arbete med att säkerställa att utvalda delar av webbplatserna bevaras i ett längre perspektiv. Detta sker i nära samverkan med länsstyrelsernas Förvaltningsorganisation Natur. Projektet kommer att redovisas i sin helhet till Naturvårdsverket senast i februari Startsida för Strandskyddsdelegationen.se 5

6 3. Fördjupad kartläggning Miljösamverkan Sverige har 2017 bedrivit ett projekt Fördjupad kartläggning av grön tillsyn och prövning, som syftat till att utreda vilket behov av stöd och vägledning som föreligger hos naturvårdens prövning, tillsyn och tillsynsvägledningsarbete gentemot kommunerna. Under året har en sådan kartläggning av naturvårdens prövnings- och tillsynsarbete hos länsstyrelserna genomförts. Den visar vilka förutsättningar länen har, vilka tillsynsområden som är viktigast i olika delar av landet (en tillsynskarta) och vilka utmaningar som finns hos olika län. Den visar även på framgångsfaktorer som kan spridas till andra. Kartläggningen har skett genom en genomgång av länsstyrelsernas svar i tidigare undersökningar som gjorts i Miljösamverkan Sveriges regi (projektet Stärkt grön tillsyn ) samt utdrag av tidsredovisningar och ärendestatistik under åren Förutom detta har djupintervjuer genomförts med en handläggare och en chef i totalt 19 län. Två länsstyrelser valde att inte delta. Vid en samlad bedömning av resultatet av kartläggningen kan konstateras att det inom vissa områden finns stora brister inom grön prövning och tillsyn. Länen har olika resurser (som inte enbart kan förklaras av länens storlek), olika styrning och ambitionsnivå. Trots detta är det tydligt att frågan är aktuell på länen och att man jobbar med frågan utifrån varje enskilt läns förutsättningar. För att nå längre bedömer vi att det finns ett behov av att jobba strategiskt nationellt och försöka ensa länen så långt det är möjligt utifrån de olika förutsättningar som finns avseende storlek, befolkningstäthet, tillgängliga resurser m.m. För att uppnå en samlad och samordnad tillsyn inom och mellan länsstyrelserna är samverkan och kommunikation väsentlig. Miljösamverkan Sverige föreslår att följande åtgärder vidtas: Miljösamverkan Sverige tar fram mål för tillsynsnivån inom naturvården. Fortsatta diskussioner av VÄS-koder och diarieföringsfrågor så att alla gör lika. Utvecklad och särskilt riktad tillsynsvägledning med nationellt initierade tillsynskampanjer och med avsatt expertstöd (se Stärkt grön tillsyn). En mer riktad och detaljerad uppföljning och utvärdering av länens tillsynsarbete. Stöd till länen i deras tillsynsvägledning. Se bilaga 2, Rapport från projekt Fördjupad kartläggning av grön tillsyn och prövning 6

7 4. Samarbetsytor Miljösamverkan Sverige har fått i uppdrag att samverkan med det länsstyrelsegemensamma förvaltningsobjektet Natur (FO Natur), bygga samarbetsytor på länsstyrelsernas gemensamma intranät. Tanken med Samarbetsyta Natur är att det ska finnas en samlad ingång för all samverkan som rör naturvårdsområdet. På samarbetsytorna ska finnas möjlighet till diskussioner och dialog, men även att dela gemensamt material som flera länsstyrelser kan ha nytta av. Varje enskild samarbetsyta ska utformas utifrån den aktuella verksamhetens önskemål och behov. Vissa sidor finns redan, till exempel inom Åtgärdsprogram hotade arter, Artskydd, RMÖ med mera. Om det redan finns en bra fungerande samverkansyta på Naturvårdsverket, till exempel som inom LONA, Förvaltning av skyddade områden och Naturum, länkas istället till den till intranätet. Då ansvarar Naturvårdsverket för ytan. Under 2017 har en kartläggning genomförts av vilka samarbetsytor som behövs för naturvården. Dessa ytor har skapats och förfrågan har skickats ut till länsstyrelserna om att ansvara för att moderera samarbetsytorna. De olika ytorna är i dagsläget olika mycket utbyggda och på olika nivå. De verksamhetsområden som har uttryckt intresse av samarbetsytor har prioriterats (Viltförvaltning, Grön tillsyn och prövning samt Gröna Jobb). Diskussioner har även förts med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att möjliggöra att samverkan kan ske inom relevanta områden mellan myndigheterna. Ett stort antal medarbetare på Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har fått behörighet att Portalsida för samarbetsytorna delta på samarbetsytorna. Samverkan med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen sker i dagsläget främst inom Gröna Jobb och Viltförvaltning. Arbete pågår att utveckla samverkan inom artskydd i skogen med Skogsstyrelsen. Miljösamverkan Sverige ser att det även inom andra områden finns behov av samverkan mellan myndigheterna och arbetet med att utveckla ytor och samverkan kommer att fortsätta under

8 5. Stärkt grön tillsyn Projektet startade 2016 och pågick under hela Syftet med projektet har varit att bidra till ökad samsyn mellan länsstyrelserna och ett effektivare tillsynsarbete när det gäller kontrollerande tillsyn av skyddade områden samt att stärka länsstyrelsernas handläggare i detta arbete. Inom ramen för projektet har vi: Inventerat länsstyrelsernas gröna tillsyn genom en enkät och genomgång av tidredovisningen. Tagit fram ett digitalt handläggarstöd för grön tillsyn. Arrangerat två webbinarier, ett för att presentera handläggarstödet och ett kring aktuella domar där vi anlitade Enetjärn Natur. Anordnat handläggarträff 3 4 maj 2017 med erfarenhetsutbyten och utbildning. Anlitat en projektledare på deltid för att driva den nationella tillsynsinsatsen hösten Genomfört tillsynsinsatser i 18 län med nationellt stöd. Arrangerat en uppföljande handläggarträff 30 november 2017 Se bilaga 3, Rapport från projektet Stärkt grön tillsyn Stärkt grön tillsyn, ill. Dietmar Design 8

9 6. Terrängkörning barmark Naturvårdsverket gör en informationssatsning kring motortrafik i naturen under Som en del av detta startade MSS ett projekt kring terrängkörning barmark som pågår till och med juni Det initierades av Cecilia Persson, Naturvårdsverket. Syftet med projektet är bland annat att Möjliggöra en större samsyn kring terrängkörningsfrågorna hos länsstyrelserna Bidra till ökad kompetens hos länsstyrelserna om terrängkörning Vi arbetar med att ta fram ett konkret handläggarstöd till stöd för dem som hanterar dispenser för terrängkörning hos länsstyrelserna. En samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät är under uppbyggnad. Länsstyrelsernas terrängkörningsnätverk är uppdaterat samt kompletterat. Nu finns representanter för samtliga län med i nätverket. Vi planerar för att genomföra kunskapshöjande webbinarier under våren Projektet beräknas avslutas i juni Projektgruppen består av: Malin Boström, Länsstyrelsen Jämtland Carina Nordlander, Länsstyrelsen Dalarna Josefine Strand, Länsstyrelsen Norrbotten Carina Lif, projektledare Miljösamverkan Sverige Kontaktperson hos Naturvårdsverket är Malin Almquist Foto Länsstyrelsen i Dalarnas län 9

10 7. Behovsutredning III Miljösamverkan Sverige har under genomfört projektet Behovsutredning 2, som är en utveckling av den projektmodell som lanserades under projektet Behovsutredning. Modellen består av en excelfil där behovet kan räknas ut och en textdel som förklarar modellen samt hur beräkningarna ska göras. I och med ändringen av förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, FAPT, där länen enligt 10 kap. 4 ska redovisa sitt resursbehov till Naturvårdsverket och vidare till miljödepartementet, har modellen även omarbetats för att nödvändiga data ska kunna tas fram på ett enkelt och samstämmigt sätt. Under 2017 har, genom projektet Behovsutredning III, projektgruppen arbetat vidare med modellen och justerat denna utifrån inkomna synpunkter. Projektgruppen har samarbetat med John Petersson på Naturvårdsverket som ansvarar för sammanställningen av FAPT-redovisningen. Naturvårdsverket har även uttryckt en önskan att länsstyrelserna ska komplettera sin redovisning enligt 4 med en beskrivning av vilken tillsyn som skulle kunna åstadkommas med full behovstäckning. Projektgruppen har tagit fram ett utkast till hur denna redovisning skulle kunna gå till. Projektet är godkänt av styrgruppen för Miljösamverkan Sverige och är avslutat. Miljösamverkan Sverige bevakar dock området och kommer att arbeta vidare med mindre justeringar under En förutsättning för projektet har varit att alla verksamhetsområden inom miljöbalken är representerade. Det är även angeläget att få ett bra samarbete med förvaltningsorganisationerna för Miljö, Natur respektive Vatten och miljömål. Naturvårdsverket hjälper till med att få alla länsstyrelser att använda modellen. En grupp bestående av fyra miljövårdsdirektörer, Ulrika Samuelsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Tomas Waara Länsstyrelsen i Uppsala län, Annelie Johansson Länsstyrelsen i Skåne län och Emma Willaredt Länsstyrelsen i Jönköpings län samt John Petersson och Christian Haglund Naturvårdverket, ska fortsätta att titta på hur länens kostnad per timme ska beräknas. De ska även arbeta vidare med hur länens redovisning av möjliga tillsynsåtgärder vid fullkostnadstäckning ska se ut. 10

11 8. Ekonomisk redovisning Nedan presenteras en översiktlig ekonomisk redovisning. På grund av ett något färre antal förbrukade arbetstimmar än beräknat har vi med ca kr till Budget Uppföljning 2017 t o m december Intäkter naturvård (från Naturvårdsverket) kr kr Summa intäkter kr kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Kristina HP feb-mars kr kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Kristina HP, tillsynskampanj höst kr kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Johan Larsson kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Ida Edgren (kommunikatör) kr kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Carina Nordlander kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Carina Lif kr kr Lönekostnad inkl agavg och OH, Lena Strömvall, förstudie kr kr Summa lönekostnader kr kr Tjänsteresor mm (inkl traktamenten) kr kr Utgifter handläggarträff 1 (jurist ½- dag, ((resor, hotell)) lokaler, samt mat) kr kr Konsult handläggarträff Naturvårdstillsyn kr kr Jurist webbinarie kr kr Kommunikationssatsning Terrängkörning kr kr Övriga utgifter (utgifter handläggarträff 2 mm) kr Summa kostnader kr kr Totalt intäkter - kostnader kr kr 11

12 Bilaga Utvecklad vägledning kring gröna frågor - Vad är möjligt? Under förutsättning att Miljösamverkan Sverige (MSS) får utökade resurser har vi möjlighet att förstärka vårt arbete på den gröna sidan. Detta är ett förslag på ett naturvårdspaket inom Miljösamverkan Sverige som även innehåller pågående/planerade gröna projekt. Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom naturvården, såväl av tillsyn som prövning. Generellt behöver vi en bättre samsyn mellan länsstyrelserna. Det finns även goda möjligheter att hitta mer effektiva arbetssätt och på så sätt skapa ett ökat utrymme för tillsyn. Den kontrollerande tillsynen behöver lyftas. Det finns behov av riktade utbildningsaktiviteter. Vi kan utveckla samsyn till exempel genom att arbeta mera aktivt i de olika handläggarnätverken, genomföra nationella tillsynskampanjer, ta fram handläggarstöd av olika slag, använda sociala medier, utveckla platina med gemensamma mallar (smart documents). Även uppföljning och utvärdering av området behöver utvecklas. Konkreta exempel på vad som kan göras 1. Förstudie för att identifiera och prioritera behovet av grön tillsyn/prövning på länsstyrelserna Naturvård är ett omfattande område. För att göra rätt prioriteringar behövs en förstudie genomföras. Syftet med förstudien är att ta fram en handlingsplan för vilka projekt som är mest angelägna och när i tiden de ska genomföras. Ett förslag är att förstudien görs som ett projekt hos MSS under Den finns inte med i VP för Det är viktigt att få med alla områden i förstudien och att förankra resultatet väl. Det finns troligen stora möjligheter att systematisera och prioritera tillsynen så att vi skapar mer utrymme för den kontrollerande tillsynen. 2. Gröna områden inom MSS under 2017 a. Stärkt Grön Tillsyn Projektet startade Vi arbetar med att lyfta grön tillsyn inom länsstyrelserna. Hösten 2016 tar vi fram grundläggande handläggarstöd. Det kommer att genomföras en tillsynsutbildning våren 2017 och en nationell tillsynsinsats hösten I tillsynsinsatsen kommer det vara möjligt för länsstyrelserna att välja inriktning efter det egna behovet. Det primära är att respektive länsstyrelse utför någon form av egeninitierad grön tillsyn. b. Strandskyddsdelegationen.se I januari 2016 avslutades arbetet i Strandskyddsdelegationen. Utredningen tog fram en webbplats med mycket värdefull kunskapsuppbyggnad. Den innehåller

13 utbildningar, webbinarier, handläggarstöd med mera. Det är bra material som är viktigt att bevara och hålla tillgängligt. Det fanns en plan för hur denna webbplats skulle förvaltas men tyvärr var den inte realiserbar. Just nu pågår arbete med att MSS ska ta över ansvaret för webbplatsen. Vi planerar för att innehållet får vara kvar i nuvarande omfattning de närmaste åren. MSS kommer att arbeta med vilka delar som är värda att bevara i ett längre perspektiv. c. Terrängkörning Under 2017 ska MSS starta ett informationsprojekt kring terrängkörning. Vi har för avsikt att arbeta tillsammans med Naturvårdsverket där ett liknande arbete har påbörjats. Tanken är att MSS kan medverka i vissa delar av Naturvårdsverkets arbete. Observera att tillsynen av terrängkörning utanför skyddade områden ansvarar polisen för. 3. Möjliga utvecklingsområden inom grön tillsyn och prövning a. Grön tillsyn, principer, förhållningssätt och systematik Länsstyrelserna behöver definiera grön tillsyn och skapa gemensamma värderingar inom området. Vad är stort? Vad är smått? Arbetar vi med rätt saker? Förebyggandekontrollerande tillsyn. Här finns erfarenheter från pågående och tidigare MSS-projekt som behöver tas tillvara. I detta sammanhang är det viktigt att regelbundet arrangera kurser och konferenser inom naturvård. Handläggarträffar, både nationella och regionala, såväl fysiska möten som webbaserade. b. Strandskydd Förstärka tillsynsinsatsen när det gäller strandskydd inom projektet Stärkt grön tillsyn Förvalta och utveckla strandskyddsdelegationens arbete. Utbilda och utveckla personer på länsstyrelserna så att de kan ge en god tillsynsvägledning till kommunerna Utökad tillsynsvägledning och samverkan med kommuner. Utbildningsinsats för kommunpolitiker Hur hanterar vi det oändliga tillsynsobjektet? Nationella/regionala tillsynskampanjer Utveckla samverkan mellan länsstyrelserna kring strandskyddet och tillsynsvägledning genom ett aktivt handläggarnätverk som arbetar tillsammans på en samverkansyta med en samordnare som stöttar. c. Biotopskydd Undersöka hur tappet av biotopskydd ser ut generellt över landet. Fakta behövs i pågående diskussioner med t ex LRF och Hushållningssällskapet. Skapa samsyn inom området och öka effektiviteten.

14 Ta fram goda exempel på hur länsstyrelsen kan arbeta med tillsyn av biotopskydd. Arbeta fram stöd för föreläggande om rättelse. Vad krävs för att det ska lyckas? Vid behov initiera kontinuerliga utbildningsinsatser, t ex för Jordbruksverkets beräkningsverktyg. Projekt om 7:11b. hur vi ska hantera dessa prövningar. Landskapsbildstänk, när är det stopp etc. Informationskampanjer i kombination med en aktiv kontrollerande tillsyn. Gemensamma tillsynskampanjer för de länsstyrelser som har mycket biotopskyddsfrågor. Belysa vikten av att behålla biotopskyddet, t ex genom att de är viktiga habitat för pollinerade insekter. Få ut hänsyn till biotopskydd i kommunernas hantering (planer och fysiska åtgärder) d. CITES och artskydd Ta fram och driva gemensamma tillsynskampanjer Hur ska vi få ut det infomaterial som MSS tog fram? Samarbete med andra myndigheter (tex tullen vid en souvenir för livet ). Nationella satsningar; både info och aktiviteter för ett bättre genomslag. Samverkan med hobbyorganisationer Övrigt som tas upp i Jordbruksverkets utredning om förstärkt artskyddstillsyn. e. Fridlysning Artskydd i skogen hur ska vi gå vidare? Vad kan vi göra för att bedriva en aktiv artskyddstillsyn? Inte bara inkommande. Prövning hur bedömer vi kontinuerlig ekologisk status? Vad kan vi begära för försiktighetsåtgärder/kompensation? Inte glömma den nationella fridlysningen vägledningen fokuserar på N/narterna Hur vet vi var de fridlysta arterna finns? Kartläggning av artgrupper. Vilka arter ska prioriteras i artskyddstillsynen Få ut hänsyn till fridlysta arter i kommunernas hantering (planer och fysiska åtgärder). f. Vilthägn Tillsynsbehovet är stort inom vilthägn Vilthägnen förfaller snabbt Koppling finns till artskydsförordningen tillstånd krävs g. Naturreservat och friluftsliv

15 Hur hanterar länsstyrelserna organiserade aktiviteter i skyddade områden? Det kan vara tävlingar inom exempelvis mountainbike, traillöpning, springa på mosse, bergsklättring som ger slitageproblem. Vi vill ha mera människor i våra skyddade områden, men vi vill inte ha organiserade aktiviteter som ger markant ökat slitage. Här finns en svår målkonflikt. Länsstyrelsen har ett tydligt tillsynsansvar. I många skyddade områden är friluftslivet reglerat i gällande föreskrifter. Detta är viktigt att följa upp. h. 12:6 -samråd Vad är rimligt? Hur kan länsstyrelsen effektivisera arbetet med 12:6? Kan vi skapa samsyn? Kan vi förenkla? Diskussion av vad som ska samrådas här finns en stor skillnad mellan länen Masshantering är ett återkommande problem inom 12:6. Här behövs handläggarstöd. Arbeta med att ta fram generella riktlinjer för större aktörer. i. Uppföljning av givna dispenser Det är angeläget att ha en kontrollerande tillsyn kring givna dispenser så att villkorsbrott uppmärksammas och åtgärdas. Vad är rimligt att skriva som villkor? Villkor måste vara motiverade. Hur gör vi det. Länsstyrelserna kan behöva utveckla det sätt villkor skrivs på. Villkoren måste vara SMARTA och vi behöver rutiner för att se till att villkoren följs. Användande av egenkontroll begära att verksamhetsutövaren granskar sin insats och rapporterar vad som gjorts. Kompetensutveckling 4. Uppföljning och utvärdering I arbetet med MSS projekt Stärkt grön tillsyn har vi uppmärksammat stora skillnader och möjliga brister i länsstyrelsernas tidsredovisning av tillsyn och prövning på naturvårdssidan. Här finns en rad frågeställningar som behöver klargöras. Koderna för tidsredovisningen är inte funktionella (förslag finns på nya förbättrade koder). Att någon aktör årligen följer upp arbetet med grön tillsyn och prövning är ett sätt att uppmärksamma och lyfta frågorna på respektive myndighet. Jämför Havs- och vattenmyndigheten uppföljning av länsstyrelsernas arbete med vattenverksamheter. Nedskrivet av Carina Lif i nära samarbete med Kristina Höök Patriksson Lst Västra Götaland och Lena Strömvall Lst Västmanland. Texten är presenterad för Magnus Eklund och Elisabet Ardö, båda i MSS styrgrupp.

16 Bilaga 2 Fördjupad kartläggning av grön tillsyn och prövning

17 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats E-postadress

18 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 GRUNDFAKTA OM LÄNENS FÖRHÅLLANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 Data om länen... 5 Naturvårdens uppgifter... 6 Naturvårdens organisation hos länsstyrelserna... 6 Tillgängliga personalresurser... 7 VÄS-koder och tidsredovisning... 8 Index... 9 TILLSYN Gällande tillsynsbestämmelser Behovsutredning Objektsregister Tillsynsplan Tillsynsvägledning Länsstyrelsernas tillsynsarbete Tillsynsområden POSITIVA EXEMPEL VÄGLEDNINGSBEHOV SLUTSATSER BILAGOR Frågeformulär Önskemål om ändringar i VÄS

19 Inledning Miljösamverkan Sverige har under 2017, inom ramen för Grön utveckling, bedrivit projektet Fördjupad kartläggning. Under året har en kartläggning av naturvårdens prövnings- och tillsynsarbete hos länsstyrelserna genomförts som visar vilka förutsättningar som länen har, vilka tillsynsområden som är viktigast i olika delar av landet (en tillsynskarta) och vilka utmaningar som finns hos olika län, men även framgångsfaktorer som kan spridas till andra. Kartläggningen har skett genom en genomgång av länsstyrelsernas svar i tidigare undersökningar som skett i Miljösamverkan Sveriges regi samt utdrag av tidsredovisningar och ärendestatistik under åren Förutom detta har djupintervjuer genomförts med en handläggare och en chef i 19 län (alla län förutom Södermanlands och Jämtlands län). Kartläggningen har gjorts av Lena Strömvall. När vi i rapporten skriver naturvård avses den del av naturvården som omfattar prövning, tillsyn och tillsynsvägledning. 4

20 Grundfakta om länens förhållanden och förutsättningar Data om länen Det råder stora skillnader mellan länen vad gäller storlek, befolkning, resurser m.m. De största skillnaderna går att finna i de tre storstadsregionerna och de till ytan stora men glest befolkade norrlandslänen. Övriga län är ganska jämförbara. De stora länen har, genom sina större resurser, större möjligheter att hantera och omprioritera förändringar medan det är svårare för de minsta länen. Samtidigt är det lättare för de mindre länen att ha koll på sina skyddade områden, eftersom de är färre och över en mindre yta. Norrlandslänen har en extra stor utmaning då de har både en stor yta och små resurser. Antalet skyddade områden i de olika länen spänner mellan 1160 områden i Västra Götalands län och 174 områden i Västmanlands län (de generella skydden är inte medräknade). Om man däremot jämför antal skyddade områden med länens yta är förutsättningarna, med vissa undantag, mer lika. 5

21 Naturvårdens uppgifter Miljöbalken delas vanligtvis in i tre huvudverksamheter; Miljöfarlig verksamhet, Vattenverksamhet och Naturvård. Av det som räknas till Naturvården är de värden som berörs av 7 (förutom miljöskyddsområden, vattenskyddsområden och marinvetenskaplig forskning), 8 och 12 kap. miljöbalken samt den tillsyn och tillsynsvägledning som behövs för att syftet med dessa kapitel säkerställs. Särskiljande från miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet är att det i många fall är länsstyrelsen som genomför dispens/tillståndsprövningen (mark- och miljödomstolarna och miljöprövningsdelegationerna prövar dessa områden endast om de även berörs av en annan tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken). När naturvårdsfrågor berörs vid miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet deltar i regel naturvården i dessa ärenden. Naturvården deltar även i länsstyrelsernas övriga verksamheter när naturvårdens frågor berörs, bland annat i planärenden enligt PBL, infrastrukturärenden (vägar, järnvägar, koncessioner m.m.), kulturmiljöfrågor enligt KML, överklaganden där länsstyrelsen är första instans samt lantbruksfrågor som berör naturvärden, t.ex. energiskogsodling. Vanligt är även att naturvården ansvarar för terrängkörning samt undersökningskoncessioner enligt minerallagen. Naturvårdens organisation hos länsstyrelserna Vid studier av var i länens organisation naturvårdsfrågorna hanteras framstår en splittrad bild. Alla län har mer eller mindre olika organisation och naturvårdsfrågorna är vanligtvis uppdelade på minst tre olika avdelningar/enheter/funktioner: Kulturreservaten (7:9 miljöbalken) hanteras i 15 län av kulturmiljö, samverkan med naturvården är i många fall obefintlig eller svag. Det är i och för sig logiskt att kulturmiljö hanterar kulturreservaten, men samverkan med naturvården är viktig då dessa reservat ofta även hyser mycket höga naturvärden. Områden med landskapsbildskydd finns i 14 av länen. Frågan hanteras i sju län av naturvården, ett län av kulturmiljö samt i fyra län av plan. Styrande för vem som ansvarar för frågan är vad skyddet omfattar. I ett län är prövningen delegerad till några kommuner och det är oklart om även tillsynen är delegerad. Miljöhänsyn i jordbruket (12:8 miljöbalken) är spridd på flera olika ställen i organisationerna. Frågan hanteras i fem län av landsbygd, åtta län av naturvård och 1 län av miljöskydd. I fyra län vet man inte var denna fråga ska hanteras. Tagande av jordbruksmark ur produktion (12:9 miljöbalken) delas mellan landsbygd i åtta län och naturvård i 11 län. Oavsett var dessa frågor placeras 6

22 organisatoriskt är det viktigt att samverkan sker mellan landsbygd och naturvården. Vilthägn (12:11 miljöbalken) hanteras vanligtvis av naturvården förutom i tre län där vilthägnen hanteras av vilt eller djurskydd samt i ett län där vilthägnen hanteras av miljöskydd. Artskyddsfrågorna är uppdelade i flera län. Fridlysningen (4-15 artskyddsförordningen) hanteras i de flesta fall av naturvården, medan handel, preparering och förevisning (23-59 artskyddsförordningen) i sex län hanteras av vilt-, djurskydds- eller rättsfunktionerna. Verksamhetstillstånd för handel med levande ål hanteras dessutom ibland av länets fiskekonsulent. De län som har artskyddet uppdelat har haft svårt att ge en samlad bild av artskyddsarbetet på länen. Eftersom artskyddstillsynen de senaste åren har lyfts fram från såväl nationellt som internationellt håll som mycket viktigt, är det väsentligt att samverkan inom organisationen är god så att rätt prioriteringar kan göras. Även strandskyddet (7:13-7:18 miljöbalken) är i fem län uppdelat mellan granskning/överprövning och övrigt strandskyddsarbete, där granskning/överprövning då hanteras av plan- eller rättsfunktionerna. Vid bristande samverkan kan detta medföra att strandskyddsfrågan hanteras olika beroende om länsstyrelsen eller om kommunerna prövar strandskyddet. Det kan även uppstå oklarheter avseende tillsynsvägledningen till kommunerna. Bortsett från att ovan frågor i många fall har utlokaliserats organisatoriskt i de olika länen, är naturvårdens prövning och tillsyn i huvudsak samlad i en avdelning/enhet/funktion. Undantaget är att i två län har frågorna delats upp i två och placerats på naturvård respektive miljöskydd. Noteras kan även att i nio län är förvaltningen organisatoriskt avskild från naturvårdens prövning och tillsyn (annan beslutande chef). Reservatsförvaltarna är ofta de på länsstyrelserna som är ute i de skyddade områdena och har en helt annan möjlighet att notera och motverka överträdelser i de skyddade områden. För att öka nyttjandegraden av länsstyrelsernas resurser har Miljösamverkan Sverige i projektet Behovsutredning III föreslagit att reservatsförvaltarna ska kunna hjälpa till och bedriva en viss tillsyn. Detta genom att notera överträdelser och rapportera till handläggarna på kontoret, som sedan hanterar ärendet. Förvaltarna skulle även kunna hjälpa till genom att dokumentera överträdelser som handläggarna får tips om. Vidare kan förvaltningen nyttjas genom information om skyddsbestämmelserna i området i samband med invigningar, guidningar och framtagande av informationsmaterial. Vid de intervjuer som har genomförts har framgått att denna form av samarbete är vanlig, dock oftast på en informell basis. Tillgängliga personalresurser Vid de intervjuer som genomförts så har länen ombetts att redogöra för vilka resurser som har avsatts i VP för naturvårdens prövning respektive tillsyn under Eftersom naturvårdens frågor är så utspridda inom länsstyrelsernas organisationer har det för många län inte varit möjligt att ta fram dessa siffror. 7

23 Flera län särskiljer inte mellan avsatt tid för prövning respektive tillsyn, utan den tid som kan läggas på tillsyn är den tid som finns kvar när prövningen och 12:6-samråden fått sitt. Det har dock varit tydligt att det råder stora skillnader mellan länen avseende vilka resurser som avsätts för detta arbetsområde. Skillnaderna korrelerar inte alltid med länens storlek, utan beror snarare på länets egna prioriteringar. Vid genomgång av den tidsredovisning som tagits ut ur Agresso kan dock ses hur länen tidsredovisat inom vissa av områdena under Observera att det råder stora skillnader i hur länen tidsredovisar. Förvaltningen tidsredovisar i vanligtvis inte den tid som de har lagt ner på tillsyn, förvaltningens tid är i regel inte heller inräknad i tillsynsplanen. Figuren nedan visar hur länen tidsredovisat inom naturvårdsfrågorna på VÄS 503, 515, 521, 522, 523, 525, 526, 527 och 527, tiden är omräknad till antalet årsarbetskrafter (1710 h). Tid för deltagande i ärenden hos andra verksamheter samt övrig tid (möten, planering, sjukfrånvaro, VAB, semester m.m.) ingår inte. VÄS-koder och tidsredovisning Vid en genomlysning av länsstyrelsernas tidsredovisning och diarieföring samt diskussioner om länsstyrelsernas VÄS-koder är det tydligt att det finns stora skillnader i hur de olika länsstyrelserna (och även handläggare inom respektive länsstyrelse) använder våra gemensamma tidskoder. Tidskoder har i många fall använts på ett uppenbart felaktigt sätt. Det finns även stora skillnader i när ett ärende upprättas eller inte. Detta sammantaget medför att det är mycket svårt att få en rättvisande statistik och kunna jämföra mellan de olika länen. I samband med intervjuerna gicks VÄS-koderna och vilka typer av frågor som ska föras på de olika koderna igenom. Miljösamverkan Sverige ser att det finns ett fortsatt behov av att länen diskuterar VÄS-koderna, såväl nationellt som på handläggarnivå i de olika arbetsgrupperna. Det finns även ett behov av att 8

24 utveckla VÄS-dokumentet med tydligare beskrivningar samt en del faktiska ändringar av koder. Förslag på ändringar bifogas i bilaga 2. Index För att kunna jämföra mellan länen avseende vilken tid som läggs på prövning respektive tillsyn inom de olika verksamhetsområdena, har uppgifter om länens tidsredovisning och antal beslut i olika VÄS:ar begärts ut för åren Genom att korsa dessa uppgifter mot varandra har indextal tagits fram. MSS har även tagit fram uppgifter om hur stor andel av meddelade dispenser/tillstånd avseende områdesskydd som har följts upp samt handläggningstider för de största ärendegrupperna. Datat redovisas i ett antal tabeller nedan. Observera att felmarginalen är stor eftersom det finns stora skillnader i hur tidsredovisningen har gjorts på länen samt i hur och när ett ärende upprättas eller inte. Trots dessa skillnader går det ändå att se vissa mönster i länsstyrelsernas prövning och tillsyn. FÖRKLARING TILL TABELLERNA: Redovisad tid på tillsyn/prövning visar andelen tid som länsstyrelserna lagt på tillsyn jämfört med prövning. Lika mycket tid på tillsyn som på prövning ger talet 1. Höga indextal ger hög andel tillsyn. Redovisad tid på planerad tillsyn/all tillsyn visar andelen planerad (egeninitierad) tillsyn jämfört med all tillsyn. Antal prövningsärenden/tillsynsärenden visar förhållandet mellan antalet prövningsärenden och antalet tillsynsärenden. Lika många tillsynsärenden som prövningsärenden ger talet 1. Låga tal ger mycket tillsyn. Redovisad tid (h) på tillsyn av dispens- eller tillståndsbeslut/prövning visar hur mycket tid som länen lägger på att följa upp dispens/tillståndsärenden inom områdesskydd jämfört med tid på att pröva dispens/tillståndsansökningar. Andel uppföljda beslut visar hur stor andel (%) av dispens/tillståndsärendena som följs upp. Handläggningstid för tillsynsvägledning visar total tid (h) som länen lagt på tillsynsvägledning inom naturvårdsområdet. 9

25 Tabellen nedan visar index och genomsnittlig handläggningstid för artskydd, både fridlysning och CITES. All redovisad tid (h) på artskyddstillsyn/prövning All redovisad tid (h) på planerad artskyddstillsyn/all artskyddstillsyn Antal prövningsärenden/ tillsynsärenden inom Genomsnittslig handläggningstid (h) för prövningsärenden inom artskydd (522/527) artskydd (522) STOCKHOLM 0,72 1,02 1,23 0,26 0,30 0, VÄSTERBOTTEN 0,79 0,61 1,58 0,61 0,42 0, NORRBOTTEN 2,85 2,42 1,53 0,24 0,53 0, UPPSALA 0,48 0,58 1,35 0,12 0,11 0, SÖDERMANLAND 1,08 0,48 0,26 0,36 0,24 0, ÖSTERGÖTLAND 1,09 0,44 0,89 0,46 0,61 0, JÖNKÖPING 1,16 0,71 0,44 0,59 0,31 0, KRONOBERG 0,15 0,13 0,34 0,00 0,84 0, KALMAR 0,87 0,47 0,02 0,07 0,77 0, GOTLAND 3,51 1,38 2,52 0,92 0,93 0, BLEKINGE 0,18 0,30 2,67 0,33 0,11 0, SKÅNE 1,30 1,65 1,40 0,59 0,57 0, HALLAND 0,19 0,32 0,20 0,00 0,04 0, VÄSTRA GÖTALAND 0,79 0,50 1,73 0,31 0,22 0, VÄRMLAND 2,52 0,50 1,19 0,37 0,04 0, ÖREBRO 0,87 0,73 1,08 0,74 0,59 0, VÄSTMANLAND 2,00 1,68 1,38 0,41 0,57 0, DALARNA 0,60 0,54 0,39 0,90 0,76 0, GÄVLEBORG 0,29 1,11 0,38 0,72 0,52 0, VÄSTERNORRLAND 0,08 0,05 0,61 0,76 0,50 0, JÄMTLAND 0,32 1,05 7,77 0,94 0,95 0, ,87 0,80 1,15 0,46 0,48 0, Tabellen nedan visar index och genomsnittlig handläggningstid för områdesskydd. All redovisad tid (h) på områdesskyddstillsyn/tid (h) på prövning All redovisad tid (h) på planerad tillsyn av områdesskydd/all tid (h) på områdesskyddstillsyn All redovisad tid (h) på tillsyn av dispenseller tillståndsbeslut /prövning inom områdesskydd Andel uppföljda beslut (%) inom områdesskydd (521) Genomsnittslig handläggningstid (h) för prövningsärenden inom områdesskydd (521) STOCKHOLM 0,18 0,25 0,40 0,09 0,01 0,01 0,00 0,04 0, VÄSTERBOTTEN 0,47 0,18 0,21 0,49 0,46 0,62 0,19 0,04 0, NORRBOTTEN 0,75 0,60 0,83 0,58 0,48 0,60 0,19 0,17 0, UPPSALA 0,24 0,17 0,13 0,10 0,01 0,03 0,08 0,11 0, SÖDERMANLAND 0,14 0,16 0,20 0,23 0,01 0,00 0,04 0,05 0, ÖSTERGÖTLAND 0,48 0,45 0,26 0,12 0,09 0,08 0,04 0,11 0, JÖNKÖPING 0,57 0,25 0,37 0,31 0,34 0,25 0,09 0,06 0, KRONOBERG 1,18 0,37 0,11 0,91 0,31 0,24 0,07 0,07 0, KALMAR 0,14 0,13 0,40 0,00 0,00 0,00 0,14 0,13 0, GOTLAND 0,22 0,27 0,29 0,69 0,47 0,52 0,07 0,12 0, BLEKINGE 0,05 0,07 0,02 0,17 0,36 0,31 0,01 0,03 0, SKÅNE 0,26 0,22 0,24 0,05 0,02 0,04 0,02 0,03 0, HALLAND 0,21 0,27 0,32 0,08 0,01 0,03 0,04 0,04 0, VÄSTRA GÖTALAND 0,56 0,53 0,52 0,27 0,24 0,26 0,05 0,07 0, VÄRMLAND 0,21 0,30 0,16 0,11 0,18 0,04 0,01 0,01 0, ÖREBRO 0,12 0,31 0,42 0,05 0,08 0,09 0,03 0,10 0, VÄSTMANLAND 0,52 0,73 0,33 0,18 0,28 0,30 0,02 0,02 0, DALARNA 1,47 0,72 0,64 0,60 0,72 0,76 0,14 0,07 0, GÄVLEBORG 0,32 0,90 0,19 0,20 0,20 0,29 0,15 0,53 0, VÄSTERNORRLAND 0,04 0,02 0,11 0,00 0,05 0,36 0,01 0,00 0, JÄMTLAND 1,16 1,00 0,68 0,94 0,91 0,88 0,06 0,03 0, Genomsnitt 0,36 0,37 0,36 0,34 0,28 0,30 0,06 0,07 0,

26 Tabellen nedan visar index och genomsnittlig handläggningstid för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. All redovisad tid (h) på planerad 12:6-tillsyn/all 12:6- tillsyn Genomsnittslig handläggningstid (h) för samrådsärenden (525) STOCKHOLM 0,48 0,19 0, VÄSTERBOTTEN 0,17 0,17 0, NORRBOTTEN 0,06 0,03 0, UPPSALA 0,36 0,05 0, SÖDERMANLAND 0,03 0,10 0, ÖSTERGÖTLAND 0,06 0,02 0, JÖNKÖPING 0,05 0,04 0, KRONOBERG 0,04 0,09 0, KALMAR 0,06 0,03 0, GOTLAND 0,01 0,00 0, BLEKINGE 0,00 0,00 0, SKÅNE 0,06 0,36 0, HALLAND 0,03 0,01 0, VÄSTRA GÖTALAND 0,28 0,09 0, VÄRMLAND 0,00 0,02 0, ÖREBRO 0,15 0,06 0, VÄSTMANLAND 0,09 0,12 0, DALARNA 0,12 0,16 0, GÄVLEBORG 0,05 0,01 0, VÄSTERNORRLAND 0,03 0,06 0, JÄMTLAND 0,23 0,17 0, Genomsnitt 0,10 0,10 0, Tabellen nedan visar länens tillsynsvägledning inom naturvårdsområdet. Handläggningstid (h) för tillsynsvägledning inom områdesskydd och naturskydd (503) STOCKHOLM VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN UPPSALA SÖDERMANLAND ÖSTERGÖTLAND JÖNKÖPING KRONOBERG KALMAR GOTLAND BLEKINGE SKÅNE HALLAND VÄSTRA GÖTALAND VÄRMLAND ÖREBRO VÄSTMANLAND DALARNA GÄVLEBORG VÄSTERNORRLAND JÄMTLAND Totalt (h)

27 Tillsyn Gällande tillsynsbestämmelser Tillsynen av miljöbalken regleras i 26 kap miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Enligt 26 kap 1 miljöbalken ska tillsynen säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. I 26 kap miljöbalken ges tillsynsmyndigheten även de verktyg som behövs för att genomföra nödvändig tillsyn. Miljötillsynsförordningen reglerar vilken myndighet som har tillsynsansvaret samt hur planering och tillsynsvägledning ska ske. Enligt 1 kap 6 miljötillsynsförordningen ska en operativ tillsynsmyndighet ha en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år och utredningen ska ses över vid behov och minst en gång per år. Enligt 1 kap 7 miljötillsynsförordningen ska en operativ tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Enligt 1 kap 8 miljötillsynsförordningen ka en operativ tillsynsmyndighet för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 och det register som avses i 7 miljötillsynsförordningen. Enligt 1 kap 12 miljötillsynsförordningen ska en operativ myndighet årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet. Enligt 3 kap 16 ska länsstyrelsen ge tillsynsvägledning i länet. I länsstyrelsernas tillsynsvägledning ingår att ge kommunerna stöd för att utveckla tillsynen. Enligt 3 kap 17 miljötillsynsförordningen ska bland annat länsstyrelserna ha en plan för sin tillsynsvägledning. Planen ska omfatta en period om tre år och ska ses över vid behov och minst en gång per år. Behovsutredning Naturvårdens tillsynsansvar är omfattande och spänner över en stor mängd områden som dessutom varierar stort sinsemellan. Inom naturvården finns ett stort antal skyddade områden som kräver återkommande tillsyn för att säkerställa att de värden som skyddats inte har skadats. Vidare finns det generella skydd som omfattar objekt som finns spridda över hela länet, t.ex. biotopskydd, strandskydd, artskydd och samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. 12

28 Inom dessa områden är det inte realistiskt att förvänta sig att länsstyrelsen ska ha koll på allt. Sammantaget gör detta att det är svårt att ta fram en väl avvägd behovsutredning. Av 19 intervjuade län har 16 län en beslutad behovsutredning, av dessa har 12 län även närliggande tillsynsområden med i behovsutredningen. De flesta län har angett att de använder sig av den behovsutredningsmodell som har tagits fram av MSS eller ska börja använda den. Endast ett län har sagt att de inte använder sig av modellen alls. De län som inte tidigare har tagit fram behovsutredningar anger att det är en hjälp att ha en nationellt framtagen modell som kan utgöra ett stöd i hur man ska tänka. Bidragande till att de flesta län nu tar fram en behovsutredning är den ändring i förordningen om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT) som innebär att länsstyrelserna samlat ska redogöra för tillsynsbehovet, vilka intäkter som tillsynen ger samt skillnaden mellan behov och tillgängliga resurser. För att kunna ge en likvärdig bedömning i alla län är det väsentligt att man använder samma bedömningsgrunder och utformar behovsutredningen på samma sätt. Detta förutsätter dock att det finns ett objektsregister. Objektsregister Av de 19 intervjuade länen anger nio län att de har ett objektsregister för naturvårdsområdet. Åtta län har register för delar av tillsynsobjekten och två län har inget register alls. Länsstyrelserna ska ha ett objektsregister för tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Det är inte är helt självklart vilka tillsynsområden/objekt inom naturvården som omfattas av kravet, eftersom bestämmelsen tillkommit främst utifrån tillståndsgivna verksamheter. Naturvården har i regel väldigt få tillsynsobjekt som rör tillståndsgivna verksamheter. De verksamheter som tydligast uppfyller detta kriterium är de som har fått tillstånd för förevisning, preparering eller handel med hotade arter enligt artskyddsförordningen. I tillstånden, som vanligtvis är tre - femåriga finns bestämmelser om årlig rapportering av verksamheten. Granskning av dessa rapporter är solklart en återkommande tillsyn. Ett annat exempel är om en verksamhet har fått tillstånd i domstol som även omfattar ett Natura 2000-tillstånd. Vanligast inom naturvården är dock att en privatperson eller ett företag vill göra en specifik åtgärd, till exempel att fälla ett biotopskyddat träd, lägga igen ett öppet dike eller att uppföra en byggnad eller brygga. När åtgärden är slutförd och slutbesiktad finns inget behov av en återkommande tillsyn. Detta innebär dock inte att det inte finns objekt inom naturvården som inte behöver återkommande tillsyn. Det handlar bara inte om specifika verksamheter utan om särskilda skyddade områden eller objekt som behöver regelbunden tillsyn, för att tillse att de värden som skyddats inte har skadats. Exempel på områden som behöver återkommande tillsyn är nationalparker, naturreservat, 13

29 kulturreservat, naturminnen, växt- och djurskyddsområden och Natura områden. De generella skydden, biotopskydd, strandskydd, samråd och fridlysta arter däremot är inte lämpliga att ha med i ett tillsynsregister eftersom de finns överallt. För vissa fridlysta arter kan det dock vara lämpligt att bedriva regelbunden tillsyn av exempelvis kända häcknings- eller växtlokaler med stor känd hotbild. I Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning föreslås att alla skyddade områden riskklassas utifrån hotbild. För att kunna göra en riskklassning är det viktigt att det finns register över vilka skyddade områden som finns. Riskklassningen kan med fördel ske samlat med objektsregistret. Tillsynsplan Behovet av tillsyn för skydd av skyddad natur och arter är i regel större än de tillgängliga resurserna. En stor andel av den naturvårdstillsyn som genomförs av länen är händelsestyrd (det vill säga att länsstyrelsen får in en anmälan för samråd eller ett tips om en överträdelse), i vissa län genomförs endast händelsestyd tillsyn. Det är inte givet att denna tillsyn är den som ger mest naturvårdsnytta, men den måste likväl hanteras på ett korrekt sätt. Den stora utmaningen är hur naturvården ska kunna frigöra utrymme för att bedriva den tillsyn som bedöms viktigast ur naturvårdssynpunkt. För att kunna göra rätt prioriteringar är det viktigt att ha en tillsynsplan. Tillsynsplanen ger tillsynsmyndigheten verktygen att, utifrån de behov som lyfts i behovsutredningen, vikta de olika behoven mot varandra utifrån tillgängliga resurser. Annars är risken stor att de tillgängliga resurserna inte nyttjas på bästa sätt. Av 19 intervjuade län har 15 län en framtagen tillsynsplan, ett län har planerat tillsynen men inte tagit fram en plan och tre län har ingen tillsynsplan. I 11 län har även angränsande tillsynsområden tagits med i tillsynsplanen. De tre län som inte har en tillsynsplan har angivit att de håller på eller ska ta fram en tillsynsplan för Vid intervjuerna har det framkommit att det är vanligt att reservatsförvaltarna bedriver en viss tillsyn när de är ute i reservaten i förvaltarsyfte genom att de har uppsyn och noterar när överträdelser sker. Överträdelser rapporteras till handläggarna på kontoret och vid mindre förseelser kan tillsägelser ske direkt i fält. Vidare informerar förvaltarna allmänhet och verksamhetsutövare om vilka regler som finns i de skyddade områdena. Denna tillsyn finns i regel dock inte med i tillsynsplanen och tidsredovisas vanligtvis inte heller som tillsyn. Tillsynsvägledning 12 län uppger att de har en tillsynsvägledningsplan, av dessa har 10 en samlad plan för hela miljöbalken. Tillsynsvägledningen är främst kopplad till kommunernas strandskyddstillsyn, genom regelbundna handläggarträffar med kommunerna eller händelsestyrd tillsynsvägledning. Vägledning för 14

30 kommunernas tillsyn i deras egna särskilt skyddade områden sker vanligtvis endast som händelsestyrd, när kommunhandläggare hör av sig med en specifik fråga. Några län uppger att de upplever att kommunerna har egen tillsynskompetens och därför inte behöver så mycket vägledning. Endast fyra län har dock följt upp och utvärderat kommunernas tillsyn. I de län där strandskyddsgranskningen organisatoriskt ligger utanför naturvårdens sfär upplevs att man har sämre koll på vilket vägledningsbehov som finns på kommunerna. Länsstyrelsernas tillsynsarbete Flera län anger att resurserna är starkt begränsade och att prövningen och den händelsestyrda tillsynen, främst samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken, alltid går före. Det upplevs som svårt att även hinna med den händelsestyrda tillsynen, exempelvis anmäls inkommande tips om överträdelser till polis eller åklagare men man går inte vidare med att begära rättelse. Eftersom länen sällan går vidare med ett tillsynsärende finns bristande kompetens i hur ett aktivt tillsynsarbete ska bedrivas för att åstadkomma rättelse. Eftersom resurserna upplevs som begränsande är många län försiktiga med att initiera egna tillsynsinsatser. Samtidigt finns ett antal län som bedriver ett aktivt och strategiskt tillsynsarbete där länen går vidare med överträdelser och driver igenom rättelser och även bedriver ett aktivt uppsökande tillsynsarbete. Vissa län arbetar brett över hela ansvarsområdet medan andra län har fokuserat på vissa områden, exempelvis inom CITES-tillsynen, uppföljande av meddelade beslut eller strandskyddstillsyn. Ett fåtal län driver medvetet frågor för att få en rättspraxis. Detta ger sammantaget att länen står väldigt olika i ambitionsnivå och vad länen har kompetens att genomföra. Trots svårigheterna att ta utrymme för tillsynsarbete anger länen att de under de senaste åren har ökat sitt fokus på tillsyn. Arbetsgrupper som ska stärka prövnings- och tillsynsgrupperna har bildats och man försöker öka ambitionen vad gäller tillsyn, både planeringsmässigt genom behovsutredningar och tillsynsplaner och vid genomförande. Projektet Stärkt grön tillsyn uppges ha varit en startpunkt för att öka tillsynen nationellt och stödet av en tillsynsexpert som har hjälpt till att driva på och stödja vid behov har uppgetts varit en förutsättning för att tillsynen har genomförts. Tillsynsområden Vid intervjuerna har länen fått uppskatta hur viktigt det är med tillsyn inom de olika tillsynsområdena inom naturvården. Skattningen har gjorts av vilka områden, som utifrån risk för överträdelser, som prioriteras för tillsyn. Skattningen har inte viktat de olika skyddens betydelse, utan endast utifrån risk för överträdelser. Länens svar illustreras i kartor nedan. 15

31 Förklaring av symbolerna i kartorna: Full färg; tillsynsområdet är viktigt i länet, Rastrerad färg; tillsynsområdet är ganska viktigt i länet, Rastrerat grått fält; länet har inte svarat Vitt fält; tillsynsområdet är inte viktigt i länet Grått fält; skyddet finns inte i länet Strandskydd Biotopskydd 16

32 Naturreservat Natura 2000 Växt- och djurskyddsområden Naturminnen 17

33 Artskydd, fridlysning Artskydd, CITES, preparering och handel av hotade arter Län där konservatorer har tillstånd för preparering av hotade arter Län där ålfiskare har tillstånd enligt artskyddsförordningen 18

34 Artskydd, förevisning Vilthägn Miljöhänsyn i jordbruket Tagande av jordbruksmark ur produktion 19

35 Landskapsbildskydd Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Stängselgenombrott enligt 26 kap 11 miljöbalken Terrängkörning 20

36 Positiva exempel Vid intervjuerna har länen lyft fram positiva exempel på arbetssätt eller insatser, dessa listas nedan. Arbetsformer och samverkan Stockholms, Kronobergs, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har arbetat med utveckling av arbetsgrupper inom prövning och tillsyn på naturvårdssidan. En särskild arbetsgrupp ger stabilitet och ökade möjligheter att arbeta strategiskt med utveckling av rutiner och arbetsformer, fördelning av ärenden m.m. Arbetsgrupperna utvecklar i flera fall även samverkan internt på länsstyrelsen med andra arbetsgrupper såsom djurskydd, plan, vatten m.m. för en bättre och effektivare ärendehantering. Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har lyft fram tillsynen och gett den mer utrymme i verksamhetsplaneringen, vilket gör det lättare att prioritera tillsynen gentemot prövningen. Länsstyrelserna använder sig av flera olika samverkansytor och e-postgrupper för att diskutera knepiga frågor. Samverkan inom och mellan länsstyrelser i olika forum (mail, samarbetsytor m.m.) ökar likabehandlingen av ärenden samt minskar sårbarheten inom den enskilda länsstyrelsen. Samverkan gör även att mer erfarna handläggare kan dela med sig av sin kunskap till mer juniora handläggare. Gotlands län har utvecklat ett gott samarbete med polis och kustbevakning för övervakning av djurskyddsområden i länet. En framgångsfaktor är att ha särskilda kontaktpersoner. Skåne län arbetar i Emil-gruppen (En myndighet i Skåne) som är ett samarbete med kommuner, polis och åklagare för ett bättre förebyggande arbete och bättre domar. Dalarnas län har ett bra samarbete med polisen avseende terrängkörning. Västra Götalands län har regelbundna träffar med polis och åklagare där de pratar specifikt om naturvårdsfrågor. Blekinge län har återkommande dialogmöten om skyddsvärda träd (främst ekar) med kommuner, arborister och Skogsstyrelsen. I dialogmötena finns representanter från olika förvaltningar och avdelningar på kommunerna och länsstyrelsen. Mötena medför att trädfrågan uppmärksammas, vilket gör att det kommer in många frågor om vad man får göra med träden. Länet upplever att de kan stoppa avverkningar med hänsyn till läderbagge (och spara träd som kommer att bli viktiga för läderbagge). Särskilda insatser Många län upplever att det är bra att jobba i koordinerade tillsynskampanjer. Projektet Stärkt grön tillsyn har gett tillsynen ett lyft i många län som annars inte har jobbat med planerad tillsyn. Att kampanjen genomförs nationellt har 21

37 gett legitimitet både inom den egna länsstyrelsens samt ut mot verksamhetsutövaren. Detta gör det lättare för den enskilda handläggaren att prioritera tillsyn. Kampanjen har även gett ett välbehövligt användarstöd för mindre rutinerade län. Jönköpings län jobbar med tillsynsveckor för ett ökat fokus på tillsynen. Stockholms län har haft ett bra arbete inom artskydd där man har bedrivit tillsyn på mässor och träffat försäljare. Länet har även anordnat seminarium för Blocket, Tradera, Bukowskis och second hand butiker. Insatserna har gett ett bra resultat och resulterat i bra reportage i media. Uppsala län har lagt ut information på hemsidan med information inför underhållsröjningar och fiber. Informationen ger vägledning till verksamhetsutövare om när de ska lämna in en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken, samt vilken hänsyn de förväntas ta. Övrigt Skåne och Västra Götalands län driver frågor om bland annat biotopskydd genom domstolarna i syfte att få prejudicerande domar. Flera mål har gått vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Flera län satsar på samverkan och tillsynsvägledning i olika former för strandskydd. Västmanlands län genomför en kombinerad tillsyns- och tillsynsvägledningskampanj avseende strandskydd samt har regelbundna samverkansmöten med kommunerna. Dalarnas län har årliga strandskyddsdialoger med kommunernas strandskyddshandläggare. Dalarnas län planerar även att genomföra webbinarie för kommunhandläggarna och ser ett behov av riktade insatser till kommunpolitiker. Skåne har satsat på tillsynsvägledning om masshantering om vilka frågor som ska hanteras av länsstyrelsen respektive av kommunerna. Hallands län sökte och fick pengar från miljö- och energidepartementet för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap för Varbergstunneln. 22

38 Vägledningsbehov Länen har ombetts att lyfta frågor inom prövning och tillsyn som är oklara och som man önskar få klargjorda alternativt ökad vägledning om. En del av dessa frågor kommer troligen att lösas i och med lanseringen av den nya Natura handboken och Miljösamverkan Sveriges projekt om 6 kap. miljöbalken respektive terrängkörning. Listan nedan är indelad efter verksamhetsområde och visar vilka frågor som är mest aktuella för länen just nu. Artskydd Inom artskyddet lyfts behovet av vägledning inom följande frågor: Vid bedömning i dispensprövningar upplevs det som svårt att veta vilken nivå man ska lägga sig på. När är det en påverkan på populationen (bevarandestatur, kumulativa effekter m.m.), hur ska man bedöma kriteriet att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning och vad man kan kräva. Hur man ska hantera fridlysta arter i samband med detaljplaner och annan exploatering. Vilka skillnader som finns i vad vi kan kräva beroende på om arten finns upptagen i bilaga 1 eller 2. Hur man ska hantera frågor om preparering enligt 35 artskyddsförordningen. Hur man vid artskyddsfrågor i skogsbruket ska göra med de fredade arterna och vilken hänsyn som kan krävas, även relaterat till att det saknas ersättningsregler för inskränkning. Vägledningen behöver ske i samverkan mellan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. CITES - hur mycket info man får samla på utan att bryta mot PUL. Inom djurparker och vilthägn upplevs det som svårt att veta hur mycket handläggaren ska ha kunskap om, t.ex. stängselutformning för att förhindra att djuren rymmer. Frågan är dessutom sammanblandad med djurskydd och vilthägnsfrågor. Vägledning efterfrågas i vad artskyddshandläggaren ansvarar för. Det är oklart hur fågeldirektivet är överförd till Artskyddsförordningen. Biotopskydd Var gränsen för skada går på det biotopskyddade elementet, vilket styr vilka frågor som ska hanteras. Definitioner av vad som räknas som väsentligt allmänintresse i relation med syftet med biotopskyddet. Var som kan räknas som särskilda skäl och inte Kompensationsåtgärder i samband med igenläggning av diken. Behöver bli samstämmigt över landet. Hur man ska hantera det särskilda skälet i 7 kap. 11b miljöbalken. Beräkningsverktyget är bökigt och räcker inte enskilt utan man måste även göra en egen bedömning. Alléer generellt men framför allt i stadsmiljö upplevs som oklart. Framför allt avseende vad som är omedelbar anslutning till bebyggelse, 23

39 Vilthägn alléer i planlagda områden, hänsyn till alléer i samband med planläggning (vilken hänsyn tillträden man kan begära bland annat i form av skyddsutrymme) och kompensationsfrågor bland annat inom verksamhetsutövarens rådighet för genomförande av kompensationsåtgärder avseende marktillgång. Vilken storlek ett vilthägn kan/bör ha med avseende på vad som är bäst för djuren kontra påverkan på friluftslivet. Krav på stängsel t.ex. höjd, material, om det ska finnas eltrådar eller inte. Hur hägnen ska utformas för att skydda viltet från rovdjursangrepp och samtidigt inte hindra allmänheten. Vilka som ska betraktas som sakägare vid prövning av vilthägn och därmed ingå i samrådskretsen i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöhänsyn i jordbruket Otydlig lagstiftning som är svår att veta hur den ska tillämpas. Natura 2000 Hur man ska hantera Natura 2000-prövningen processmässigt, framför allt med den nya 6 kap miljöbalken. När en åtgärd kan anses kunna medföra en betydande påverkan på miljön i naturområdet och det därmed krävs en prövning. Hur man ska hantera Natura 2000 inom planläggning. Var går gränsen för att frågan måste avgöras av regeringen enligt 7 kap 29 miljöbalken. Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Hur man ska hantera skyddsvärda träd i samråd jämfört med naturminnen. Hur man ska minska andelen onödvändiga samråd. Stöd i tillsynsarbetet Nationell samverkan efterfrågas bland annat för att undvika att olika län utvecklar samma sak på olika håll. Det är bättre att uppfinna hjulet en gång. Projektet stärkt grön tillsyn är bra och täcker mycket, bra med en expert att fråga. Projektet kompletteras bra av samverkansytan och genom handläggarträffar. Mer vägledning inom hur man får till den bästa rättelsen och hur man kan få bästa naturvårdsnytta. Vägledning vad gäller de juridiska bitarna om förelägganden, viten, dokumentation. Vad vi kan kräva i rättelse och vad är skäligt krav på kompensation. Efterfrågar konkreta exempel som hållit i domstol Gärna en fördjupad tillsynsutbildning. 24

40 6 kap miljöbalken Nya 6 kap miljöbalken och hur den ska tillämpas. Terrängkörning Hur man ska göra för att få ett återställande in naturen när förövaren är okänd. Vad som räknas som långt från farbar väg. Hur man ska få stopp på reklam för bilar och andra fordon som romantiserar körning i terrängen. Tillsyn inom förvaltningen Övrigt Skillnad på myndighetstillsyn kontra förvaltartillsyn. Från när 6 veckor handläggningstid för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken börjar gälla; inkommit till länsstyrelsen eller när ärendet är komplett. Även när samrådet först skickats in till Skogsstyrelsen och överförts till länsstyrelsen; om 6 veckor gäller från att ärendet kommit till Skogsstyrelsen eller från när länsstyrelsen fått ärendet. Hur vi ska hantera naturvärldsarven (UNESCO). Vägledning till verksamhetsutövare, vad som länsstyrelsen ska förväntas göra. Vattenskoter. Viktigt med regelbundna träffar. Fördjupade studier på vad som behövs inom tillsyn av olika skydd i det oändliga objektet utifrån risk. Hur man viktar rennäringen i alla typer av ärenden som berör dem. Sammanställning av domar av gröna frågor. Stängselgenombrott enligt 26 kap 11 miljöbalken. Naturvårdsverket Vid intervjuerna har även mer riktade önskemål på Naturvårdsverkets framförts, dessa listas nedan. De vägledningar som finns behöver uppdateras mer löpande, framför allt för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Generellt kan Naturvårdsverket bli tydligare i vägledningen som ofta upplevs som för vag, jämför med HaV. Även om man inte kan uttala sig i det enskilda fallet så borde Naturvårdsverket kunna uttala sig utifrån rättspraxis och hur de tolkar detta. Viktigt att tillsynsvägledningen är på rätt nivå, hur länsstyrelserna ska jobba utifrån sina förutsättningar. 25

41 Slutsatser Vid en samlad bedömning av resultatet av kartläggningen kan konstateras att det inom vissa områden finns stora brister inom grön prövning och tillsyn. Länen har olika resurser (som inte enbart kan förklaras av länens storlek), olika styrning och ambitionsnivå. Trots detta är det tydligt att frågan är aktuell på länen och att man jobbar med frågan utifrån varje enskilt läns förutsättningar. För att nå längre bedömer vi att det finns ett behov av att jobba strategiskt nationellt och försöka ensa länen så långt det är möjligt utifrån de olika förutsättningar som finns avseende storlek, befolkningstäthet, tillgängliga resurser m.m. För att uppnå en samlad och samordnad tillsyn inom och mellan länsstyrelserna är samverkan och kommunikation väsentlig. Miljösamverkan Sverige föreslår att följande åtgärder vidtas: Miljösamverkan Sverige tar fram mål för tillsynsnivån inom naturvården. Fortsatta diskussioner av VÄS-koder och diarieföringsfrågor så att alla gör lika. Utvecklad och särskilt riktad tillsynsvägledning med nationellt initierade tillsynskampanjer och med avsatt expertstöd (se Stärkt grön tillsyn). En mer riktad och detaljerad uppföljning och utvärdering av länens tillsynsarbete. Stöd till länen i deras tillsynsvägledning. 26

42 Bilagor 1. Frågeformulär 2. Önskemål om ändringar i VÄS 27

43 Bilaga 1. Frågeformulär Frågeställningar till länen Lite grundläggande frågor Hur många kommuner finns i länet? Kvadratkilometer Hur många Nationalparker finns i länet? Hur många Naturreservat finns i länet? Hur många Kulturreservat finns i länet? Hur många Natura 2000-områden finns i länet? - Hur många av dessa omfattas inte även av annat områdesskydd? Hur många av lst utpekade biotopskyddsområden finns i länet? Hur många Naturminnen finns i länet? Hur många Landskapsbildsskydd finns i länet? Naturvårdsområden Djur- och växtskyddsområden Hur många verksamhetsutövare finns i länet som har tillstånd för preparering enligt 35 artskyddsförordningen? Hur många verksamhetsutövare finns i länet som har tillstånd för handel enligt 26 artskyddsförordningen? - Varav djuraffärer - Varav hobby - Varav ål Hur många verksamhetsutövare finns i länet som har tillstånd för förevisning enligt 40 artskyddsförordningen? Hur många vilthägn finns i länet? Vilka tillsynsområden är relevanta/viktiga för ert län och vilka tillsynsområden är inte relevanta att jobba med i ert län? (t.ex. p.g.a. att det händer mycket inom det området/finns "bara" i vårt län = ansvarsområde/vi har inte den typen av skydd/obefintlig hotbild/etc.) Motivera ert svar. Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Natura 2000 Växt- och djurskyddsområden Biotopskyddsområden Strandskydd Naturminnen 28

44 Landskapsbild Naturvårdsområden Artskydd - fridlysning Artskydd - handel/preparering Artskydd - förevisning (inkl. djurparker) Anmälan enligt 12 kap 9 miljöbalken att ta jordbruksmark ur produktion Miljöhänsyn i jordbruket Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Vilthägn Terrängkörning Vattenskoter Stängselgenombrott enligt 26 kap 11 miljöbalken Ser ni att det finns några utmaningar/svårigheter avseende grön tillsyn och prövning (i det egna länet eller nationellt) som ni vill lyfta fram? Har ni några framgångar som ni vill dela med er av? Finns det något särskilt behov av vägledning inom tillsyn? Finns det något särskilt behov av vägledning inom prövning? Organisationsfrågor för grön tillsyn Vilka personalresurser (årsarbetskrafter) läggs på prövning? Vilka personalresurser (årsarbetskrafter) läggs på tillsyn? Personalresurser för både prövning och tillsyn Vad räknar ni som en årsarbetskraft? Var i organisationen ligger tillsynsansvaret? Finns det naturbevakare? Hanteras tillsynen av särskild tillsynspersonal och/eller av prövningshandläggare? Hur fungerar samverkan mellan naturbevakare och prövningshandläggare? Om tillsynen är uppdelad på olika funktioner, hur fungerar samverkan? Om tillsynen och prövningen är uppdelad på olika handläggare, hur fungerar kunskapsöverföring och samverkan? Finns det en chef för all naturvårdstillsyn? Vilken roll har chefen i tillsynsarbetet? Vilken vikt läggs vid tillsynsarbetet? Vilken roll har den högre ledningen? I vilken grad är tillsynen delegerad i handläggningsordningen? 29

45 Frågor om behovsutredning (BU) för tillsyn enligt miljöbalken Har ni en samlad BU för hela miljöbalken? Har ni en BU för naturvårdsområdet? Finns närliggande verksamhetsområden med i BU? Vem har beslutat BU? Hur har BU tagits fram? Hur förankras BU hos medarbetare respektive ledning? Finns det ett objektsregister för naturvårdsområdet? Hur hanterar ni det "oändliga tillsynsobjektet" (strandskydd, 12:6 samråd, biotopskydd, artskydd)? Hur tycker ni att den nya BU-modellen fungerar? Är modellen relevant? Hur väl upplever ni att schablonen överensstämmer med verkligheten? Hur har riskklassningen av skyddade områden gått? Ev. svårigheter? Frågor om tillsynsplan (TP) för tillsyn enligt miljöbalken Har ni en samlad TP för hela miljöbalken? Har ni en TP för naturvårdsområdet? Finns närliggande verksamhetsområden med i TP? Har tillgängliga resurser fördelats mellan verksamhetsområdena utifrån BU? Vem har beslutat TP? Hur har TP tagits fram? Hur förankras TP hos medarbetare respektive ledning? Finns tillsynsmål uppsatta från högre ort? Hur följs TP upp? Hur utvärderas TP, och hur förs insikter och lärdomar vidare? Frågor om tillsynsvägledning till kommunerna i länet Har ni en samlad tillsynsvägledningsplan (TVLP) för Länsstyrelsens hela vägledning av kommunernas tillsyn enligt miljöbalken? Har ni en TVLP för naturvårdsområdet? Hur har TVLP tagits fram (internt samt ev. samverkan med kommunerna)? Hur har ni bedömt behovet av tillsynsvägledning? Vilka naturvårdsfrågor vägleder ni inom? Hur stort är behovet av vägledning inom naturvården? Har ni gjort någon uppföljning och utvärdering av kommunernas naturvårdstillsyn? 30

46 Risk för olika typer av överträdelser i olika typer av reservat Skogliga reservat Jordbrukslandskap med brukare Stora/små reservat Privatägt/Intrång/statligt ägda Besöks-/friluftsreservat Vattenmiljöer i reservatet (bryggor e dyl) Finns det några oklarheter/frågetecken rörande de nya vht-koderna? Titta på Indextalen och resonera om länets siffror kontra andra län. Stämmer siffrorna? Avviker ni från övriga län? Om så varför? 31

47 Bilaga 2. Önskemål om ändringar i VÄS Tabellen nedan visar de VÄS-koder som vi föreslår ska ändras. Föreslagna tillägg står skrivna i rött 521 Tillstånd och dispenser avseende områdesskydd naturskydd (Tillsyn se VÄS-kod 526X) 5210 Övergripande inom tillstånd och dispenser avseende områdesskydd naturskydd Övergripande inom tillstånd och dispenser avseende naturskydd All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom tillstånd och dispenser avseende områdesskydd naturskydd Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar Extern kommunikation inom tillstånd och dispenser avseende områdesskydd naturskydd Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom tillstånd och dispenser avseende områdesskydd naturskydd Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5211 Strandskyddsdispenser 5212 Naturreservat 5213 Övriga områdesskydd Exempel: - landskapsbildsskydd 5214 Biotopskyddsområden 5215 Nationalparker 5216 Vattenskyddsområden 5217 Natura 2000 Exempel: - samråd inför ansökan om tillstånd gällande Natura 2000-områden 5218 Naturminnen 522 Tillstånd och dispenser avseende skydd för djur och växtarter (Tillsyn se VÄS-kod 527X) 5220 Övergripande inom tillstånd och dispenser skydd för djur och växtarter Övergripande inom tillstånd och dispenser skydd för djur och växtarter All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom tillstånd och dispenser avseende skydd för djur och växtarter Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar Extern kommunikation inom tillstånd och dispenser avseende skydd för djur och växtarter Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom tillstånd och dispenser avseende skydd för djur och växtarter Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5221 Fridlysta arter 5222 Preparering, handel och förevisning 32

48 5223 Övrigt artskydd 523 Övrig prövning avseende naturskydd (Tillsyn se VÄS-kod 528X) 5230 Övergripande inom övrig prövning avseende naturskydd Övergripande inom övrig prövning avseende naturskydd All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar Extern kommunikation inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5231 Vattenskoter Exempel: - föreskrifter - dispenser från föreskrifter 5232 Anmälan att ta jordbruksmark ur produktion Kommentar: Flyttas till VÄS 525x (är tillsyn ungefär motsvarande 12:6-samråd och ska inte ligga på en prövningskod) 5233 Skyltar m.m. Exempel: - tillstånd till skyltar utanför vägområde (jfr VÄS-kod 2583) 5234 Terrängkörning Exempel: - undantag 5235 Vilthägn Exempel: - tillstånd 525 Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 5250 Övergripande inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Övergripande inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar - Samråd med Naturvårdsverket om ersättning vid förelägganden/förbud Extern kommunikation inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5251 Händelsestyrd tillsyn inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Exempel: - Anmälan för samråd (exempelvis prospektering, master, ledningsdragning, tävlingar, skoterleder, husbehovstäkter) 33

49 - information - kontroll av utförandet - förelägganden - åtalsanmälan 5252 Exempel: Planerad tillsyn inom samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken - Kontroll av samråd (exempelvis prospektering, master, ledningsdragning, tävlingar, skoterleder, husbehovstäkter) - kontroll av utförandet - information - förelägganden - åtalsanmälan 5253 Händelsestyrd tillsyn inom anmälan om att ta jordbruksmark ur produktion enligt 12 kap. 9 miljöbalken Exempel: - anmälan att ta jordbruksmark ur produktion - information - kontroll av utförandet - förelägganden - åtalsanmälan 5254 Planerad tillsyn inom anmälan att ta jordbruksmark ur produktion enligt 12 kap. 9 miljöbalken Exempel: - information - kontroll av utförandet - förelägganden - åtalsanmälan 526 Tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd (Prövning se VÄS-kod 521X) 5260 Övergripande inom tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Övergripande inom tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar Extern kommunikation inom tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5261 Händelsestyrd tillsyn av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Exempel: - kontroll och efterlevnad av villkor - åtalsanmälan 34

50 5264 Statlig kontroll av strandskyddsdispenser Granskning av strandskyddsdispenser Överprövning av strandsskyddsdispenser 5265 Planerad tillsyn av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd Exempel: - information och rådgivning - kontroll av efterlevnaden av beslut 527 Tillsyn av skydd för djur- och växtarter (Prövning se VÄS-kod 522X) 5270 Övergripande inom tillsyn av skydd för djur- och växtarter Övergripande inom tillsyn av skydd för djur- och växtarter All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom tillsyn av skydd för djur- och växtarter områdesskydd Exempel: - Deltagande i nationella eller regionala samverkansgrupper - Samverkan med SKS om artskydd i skogen och deltagande i nationella samverkansgrupper - Samverkan med Polisen och andra myndigheter om artskyddsbrott Extern kommunikation inom tillsyn av skydd för djur- och växtarter Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, branscher och ideell naturvård - Webb-info - Dialog med branscher och ideella organisationer Styrdokument inom tillsyn av skydd för djur- och växtarter Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5271 Händelsestyrd tillsyn av skydd för djur- och växtarter Exempel: - förelägganden - åtalsanmälan - kontroll av tillstånd Händelsestyrd tillsyn av fridlysta arter Händelsestyrd tillsyn av preparering, handel och förevisning Händelsestyrd tillsyn av rovdjur Exempel: - besiktning - åtalsanmälan Händelsestyrd tillsyn av skydd för djur och växter, övrigt 5272 Planerad tillsyn av skydd för djur- och växtarter Exempel: - avgift för tillsyn - kontroll av tillstånd - granskning av verksamhetsrapporter Planerad tillsyn av fridlysta arter Planerad tillsyn av preparering, handel och förevisning Planerad tillsyn av rovdjur Exempel: - information - annonser om skyddsjakt Planerad tillsyn av skydd för djur och växter, övrigt 35

51 528 Tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd (Prövning se VÄS-kod 523X) 5280 Övergripande inom tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Övergripande inom tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd All tid och kostnad ska i första hand redovisas på specifik VÄS-kod. Här ska endast sådant redovisas som inte hör hemma under en specifik VÄS-kod eller som kan betraktas som övergripande inom verksamheten Myndighetssamverkan inom tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Nationella eller regionala samverkansträffar Extern kommunikation inom tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Övergripande information (som inte hör till ett enskilt ärende) till media, ideell naturvård, webb-info Styrdokument inom tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - Framtagande av mallar och rutiner 5281 Händelsestyrd tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Exempel: - avgift - förelägganden - åtalsanmälan Händelsestyrd tillsyn av vilthägn Händelsestyrd tillsyn av stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 miljöbalken Händelsestyrd tillsyn av vattenskoter Händelsestyrd tillsyn av terrängkörning Händelsestyrd tillsyn av övrig prövning avseende naturskydd, övrigt 5282 Planerad tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd Planerad tillsyn av vilthägn Planerad tillsyn av stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 miljöbalken Planerad tillsyn av vattenskoter Planerad tillsyn av terrängkörning Planerad tillsyn av frågor som hanteras inom övrig prövning avseende naturskydd, övrigt 36

52

53 Bilaga 3 Stärkt grön tillsyn Ett länsstyrelsegemensamt tillsynsprojekt

54 Rapportnummer 2018: 1 Illustrationer Dietmar Design Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats E-postadress miljosamverkansverige@lansstyrelsen.se

55 Innehållsförteckning 1. FÖRORD INLEDNING PROJEKTETS SLUTSATSER VAD ÄR GRÖN TILLSYN?... 8 Tillsynens systematik... 8 Handläggarstöd för goda rutiner... 9 Framgångsfaktorer för grön tillsyn RESULTAT Inledande inventering och enkät Handläggarstöd Kompetensutveckling Nationell tillsynsinsats Bilagor 1.Sammanfattning av enkät 2 Program för naturvårdshandläggarträff 3 4 maj Program för uppföljande handläggarträff 30 nov Redovisning av tillsynsinsats 3

56 1. Förord Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet Stärkt grön tillsyn tagit fram ett handläggarstöd för grön tillsyn enligt miljöbalken. Projektet startade i mars 2016 och avslutades i januari Syftet med projektet har varit att bidra till ökad samsyn mellan länsstyrelserna och ett effektivare tillsynsarbete när det gäller kontrollerande tillsyn av skyddade områden samt att stärka länsstyrelsernas handläggare i detta arbete. Projektgrupp I projektgruppen har följande personer deltagit: Karin Bovin, Länsstyrelsen i Jönköpings län Sara Byrsten, Länsstyrelsen i Norrbottens län MaryAnn Fargo, Länsstyrelsen i Södermanlands län (till och med augusti 2016) Kristina Höök-Patriksson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Ulrica Nymberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län Carina Nordlander, Länsstyrelsen i Dalarnas län (från och med oktober 2016) Carina Lif, Miljösamverkan Sverige, projektledare Referensgrupp Referensgruppen har bestått av: David Aronsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Johanna Engström, Skellefteå kommun Thomas Forsberg, Sveriges Kommuner och Landsting Christer Forssman, Åklagarmyndigheten Malmö Johan Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Martin Löfdal, Jordbruksverket (från och med februari 2017) Cecilia Persson, Naturvårdsverket Kristina Persson, Åklagarmyndigheten Göteborg Teresia Persson, Jordbruksverket (till och med januari 2017) Lena Strömvall, Länsstyrelsen i Västmanlands län Marianne Wetterin, Naturvårdsverket Projektgruppen riktar ett stort tack till referenspersonerna som bidragit med värdefulla synpunkter. Projektets arbete och handläggarstödet har kontinuerligt stämts av med Miljösamverkan Sveriges styrgrupp samt redovisats vid chefsträffar inom länsstyrelsen. Miljösamverkan Sveriges styrgrupp har därefter godkänt projektet i februari Handläggarstödet finns på Miljösamverkan Sveriges hemsida, 4

57 2. Inledning Länsstyrelserna har tillsynsansvar inom områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken, exempelvis Natura 2000, biotopskydd, strandskydd, naturreservat. Grön tillsyn bedrivs i varierande grad mellan länen och många gånger är den eftersatt. En förklaring till detta kan vara att det brister i systematik och struktur. En annan förklaring kan vara att det saknas kompetens och rutiner. Mycket arbete definieras inte som tillsyn då tillsynen inte sker på ett systematiskt sätt. Många gånger upptäcks överträdelser inom områdesskyddet men de tas inte om hand genom till exempel föreläggande av rättelse och/eller brottsanmälan till åklagare. Länsstyrelserna behöver vara mera samspelta när det gäller rutiner för grön tillsyn. En aktiv tillsyn ökar legitimiteten för områdesskydd. Utifrån denna verklighetsbeskrivning har projektet Stärkt grön tillsyn arbetat för att skapa en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och ett effektivare tillsynsarbete när det gäller tillsyn av områdesskydd. Vi har tagit fram ett handläggarstöd som på ett mycket konkret sätt underlättar för länsstyrelserna att genomföra kontrollerande grön tillsyn inom områdesskydd, såväl egeninitierad som händelsestyrd. Genom flera utbildningsinsatser har vi kunnat bidra till att stärka länsstyrelsernas handläggare i tillsynsarbetet. Inför 2017 fick Miljösamverkan Sverige extra resurser från Naturvårdsverket för att utveckla arbetet inom Naturvårdssektorn. Det resulterade i att projektet kunde anställa Kristina Höök Patriksson på deltid under hösten 2017 för att leda den nationella tillsynsinsats projektet har genomfört. På så vis har vi erbjudit medverkande länsstyrelser ett stort stöd i tillsynsarbetet. Projektgruppen för Stärkt grön tillsyn från vänster Carina Nordlander, Carina Lif, Ulrica Nymberg, Kristina Höök Patriksson, Karin Bovin, Sara Byrsten 5

58 3. Projektets slutsatser Den övergripande slutsatsen är att projektet lyckats nå upp till syftet och målen för projektet. Syftet med projektet var att bidra till ökad samsyn mellan länsstyrelserna samt att få ett effektivare tillsynsarbete när det gäller kontrollerande tillsyn av skyddade områden. I och med detta skulle projektet leda till att stärka länsstyrelsernas handläggare i arbetet med grön tillsyn. Grön tillsyn tycks nu ha kommit igång på flertalet länsstyrelser men det är viktigt med återkommande gemensamma tillsynsinsatser för en fortsatt positiv utveckling. Vi ser att det finns ett stort engagemang hos länsstyrelsens handläggare i frågan. Grön tillsyn behöver planeras in i verksamhetsplaneringen kontinuerligt och med ansvariga handläggare. Slutsatser från enkäten Enkäten gav många bra uppslag för det fortsatta arbetet. Att i början stämma av med länen vad behovet av stöd för grön tillsyn var gjorde att vi fick in bra uppslag på hur vi skulle prioritera vårt arbete. Enkäten visade att det bedrivs för lite grön tillsyn och att det är för stor variation i hur man jobbar mellan länen. Detta är inte bra för naturvården och legitimiteten för lagstiftningen. Resultatet från enkäten och analysen av länsstyrelsernas tidsredovisningar visade att framtagande av behovsutredning och tillsynsplan inte är avgörande för hur mycket tillsyn som görs i praktiken. Däremot verkar skriftliga rutiner ha betydelse. Majoriteten av länsstyrelserna lägger mer tid på prövning jämfört med tillsyn. När det finns planerad tillsyn i arbetet, såsom en tillsynsvecka, höjs genast andelen tillsyn med en betydande del. Länsstyrelserna hanterar främst händelsestyrd tillsyn och lägger lite resurser på planerad tillsyn, såsom uppföljning av beslut. Slutsatser om handläggarstödet Att ha struktur på arbetet är viktigt och bra för både nya handläggare men även för de handläggare som jobbat ett tag är det bra att ha allt material samlat på ett ställe. Detta ger en samsyn hur ärenden i stort bör bedömas, beslut skrivas och följas upp. De flesta handläggare vi varit i kontakt med är nöjda med handläggarstödet. 6

59 Slutsatser från naturvårdshandläggarträffar Naturvårdshandläggarträffar behövs! De två handläggarträffar som projektet anordnade var mycket välkomna bland landets naturvårdshandläggare. Det är viktigt att det anordnas naturvårdshandläggarträffar även i framtiden. Det är önskvärt att vi hittar ett system för att kunna anordna träffar. Projektet kan inte lösa den uppgiften utan vi skickar det vidare till strategiska chefsgruppen för natur samt ansvarig person på Naturvårdsverket. Slutsatser från tillsynsinsatsen Alla medverkande länsstyrelser uppger att tillsynsinsatsen har gett goda erfarenheter för framtida planerade tillsynsinsatser. Det har gett råg i ryggen att fortsätta. Det har varit bra med stöd från projektet och projektet har gett draghjälp i att komma igång med planerad tillsyn. Det har även varit bra att träffa andra länsstyrelser och utbyta erfarenheter. Projektet har gett inspiration och stöd. Flera handläggare uppger att de nu också känner ledningens stöd i att göra mer tillsyn. Flera länsstyrelser önskar sig en fortsättning på gemensamma tillsynsinsatser. Att få träffas och både förbereda tillsynsinsatser tillsammans med andra län och sedan tillsammans gå igenom hur de gått har varit ett vinnande koncept. Genom att träffas får handläggarna sedan lättare att ta hjälp av varandra samt dela med sig av erfarenheter. Det är viktigt att det finns juridiskt stöd i tillsynsarbetet eftersom det ofta är juridiskt komplicerade frågor. Jurister som kan tillsynsfrågor behövs på länsstyrelserna. 7

60 4. Vad är grön tillsyn? Grön tillsyn är ett vardagligt uttryck för den tillsyn som bedrivs över naturskyddade områden, fridlysta arter och människors friluftsliv. Regleringen finns i miljötillsynsförordningens 2 kapitel, 7 8. Dessa paragrafer anger bland annat att länsstyrelsen har ansvar för tillsyn över nationalparker, strandskyddet, naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, Natura 2000-områden, skötsel av jordbruksmark, artskydd, åtgärder som avses i 12 kap. 6 miljöbalken, vilthägn samt stängselgenombrott. Kommunen har tillsyn över strandskydd där inte annat områdesskydd råder samt kommunalt bildade naturreservat. Olika delegeringar kan förekomma. Tillsyn över naturreservat ska inte förväxlas med förvaltningsåtgärder. Det som i övrigt finns i dessa paragrafer är tillsyn över CITESbestämmelserna, vattenskyddsområden, kulturreservat, miljöskyddsområden samt interimistiska beslut. Dessa områden har inte lika tydligt sin hemvist i den gröna tillsynen samt andra förutsättningar som gör att de får hanteras annorlunda. Tillsynens systematik Den gröna tillsynen kan vara både förebyggande och kontrollerande. Den kan också sorteras i planerad och händelsestyrd, se figur nedan. Figur 1 Tillsynens systematik, ill. Kristina Höök Patriksson 8

61 Det lämpligt att tillsynen till stor del är planerad och förebyggande, då är det möjligt att på sikt minska mängden skador och dåliga händelser. Men många tillsynsmyndigheter vittnar om att den gröna tillsynen i huvudsak är händelsestyrd. När det gäller den kontrollerande tillsynen är det lämpligt att man arbetar för att få en högre andel planerad tillsyn. Det är inte alltid, eller kanske rent av sällan, som inkomna tips om tillsyn verkligen leder till tillsyn där den behövs som mest. Handläggarstöd för goda rutiner För att den gröna tillsynen ska bli effektiv och rättssäker är det lämpligt att tillsynsmyndigheten följer en arbetsordning, en bestämd rutin för tillsynshandläggningen. Då blir det även tydligare för den berörde hur tillsynsmyndigheten avser att agera. Projektet Stärkt grön tillsyn har tagit fram handläggarstöd som bygger på rutiner enligt förvaltningslagen, men också vad som erfarenhetsmässigt visat sig vara effektivt. Trots rutiner, finns det förstås alltid ärenden som behöver hanteras på annat sätt. Framgångsfaktorer för grön tillsyn Det finns några faktorer som är nödvändiga för att få framgång i den gröna tillsynen och att inte hamna fel i arbetet eller köra fast. Dessa faktorer är också viktiga för rättssäkerheten, likabehandling och effektiviteten. 1. Att ha rutiner Att ha goda rutiner för tillsynen som är kända och som används av de handläggare som jobbar med tillsyn är nödvändigt för att uppnå rättssäkerhet, effektivitet och likabehandling. 2. Att planera tillsynen Planerad tillsyn är nödvändig för att kunna prioritera de överträdelser som är viktiga ur naturvårdssynpunkt. Att endast arbeta med det händelsestyrda gör att mindre tid kan ägnas åt det som är riktigt viktigt. Det är lämpligt att mäta den tid och den mängd ärenden som genereras i händelsestyrt respektive planerat för att kunna styra mot mer planerat. 3. Fokus på rättelse i naturen Rättelse i naturen är målet för tillsynsmyndighetens arbete. Att få fast miljöbrottslingar är i första hand polisen och åklagarens jobb. Där kan tillsynsmyndigheten bidra, men vi får inte nöja oss med det. Rättelse i naturen är fokus. 9

62 4. Enbart försvara allmänna intressen Det är enbart allmänna intressen som bevakas i grön tillsyn, inga enskilda intressen. En enskild person kan inte kräva av tillsynsmyndigheten att tillsyn ska drivas. De kan enbart tipsa oss. Vi kan tacksamt ta emot tips, men det finns en risk i att fokusera för mycket på enskildas uppgifter istället för den planerade tillsynen. 5. Stöd för tillsynen i hela organisationen En effektiv och tydlig tillsyn kräver stöd i hela organisationen. Inga dubbla budskap ska levereras från myndigheten. Det kan vara en oerhört utsatt situation och det behövs både kollegial uppbackning och chefsstöd. Var uppmärksam på otillbörlig påverkan på alla nivåer. Det är lämpligt att vara flera som arbetar med tillsyn för att stötta varandra men samtidigt koncentrera arbetet på färre handläggare så att kompetens hinner byggas. 6. Arbeta med bemötande Det är ofta privatpersoner som är berörda av den gröna tillsynen. Inte minst när det gäller strandskydd. Det skiljer sig till exempel från tillsyn av miljöfarliga verksamheter där kommunikationen ofta sker med en professionell miljöansvarig. En enskild person kan inte förväntas ha samma bakgrundskunskap vilket påverkar vårt arbetssätt. Bemötandefrågor blir viktiga i kompetensutvecklingen av tillsynspersonalen. 10

63 5. Resultat Inledande inventering och enkät Projektets arbete inleddes med en undersökande enkät samt insamling av befintliga rutiner kring grön tillsyn under augusti-september av 21 länsstyrelser svarade på enkäten. Syftet med enkäten var att ta reda på hur de olika länsstyrelserna arbetade med grön tillsyn, om de hade tagit fram behovsutredning och tillsynsplan, om de använde rutiner eller checklistor i sitt arbete samt vilka ärendegrupper som de ville fokusera på under en eventuell tillsynsinsats I enkäten fick länsstyrelserna även besvara frågor kring tillsynsvägledning och om det fanns intresse av en utbildning inom grön tillsyn. Se sammanfattning av enkät, bilaga 1. I samband med enkäten samlades länsstyrelsernas rutiner, checklistor, mallar och övrigt vägledningsmaterial in. Detta blev en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med handläggarstödet och övriga aktiviteter inom projektet. Representanter från projektgruppen deltog på Naturvårdsverkets Mötesplats skyddad natur och Strandskyddskonferens i november 2016 för att samla in ytterligare synpunkter, skapa intresse och förankra projektet. I anslutning till enkäten gjordes en analys av länsstyrelsernas tidsredovisningar. Dessa jämfördes sedan med resultatet från enkäten. Detta visade att framtagande av behovsutredning och tillsynsplan inte är avgörande för hur mycket tillsyn som görs i praktiken. Däremot verkar skriftliga rutiner ha betydelse. När det finns planerad tillsyn i arbetet, såsom en tillsynsvecka, höjs genast andelen tillsyn med en betydande del. Ju fler olika typer av tillsyn som man har rutiner för, desto mer tillsyn i praktiken. I analysen av tidsredovisningarna jämfördes även hur mycket tid som lades på prövning jämfört med tillsyn genom att index tog fram. Majoriteten av länsstyrelserna lägger mest tid på prövning jämfört med tillsyn. Länsstyrelserna hanterar främst händelsestyrd tillsyn och lägger lite tid på planerad tillsyn såsom uppföljning av beslut. Handläggarstöd Projektgruppen har arbetat fram ett handläggarstöd som är har tänkt att landets alla handläggare som arbetar med grön tillsyn ska kunna använda sig av som ett stöd och en hjälp i sin handläggning av tillsynsärenden. Webbsida för grön tillsyn Projektgruppen har utformat en webbsida där handläggarstödet finns presenterat i flera steg, det börjar med att ett tips om ett tillsynsärende kommer in och avslutas med uppföljning av tillsynsärendet. Tanken är att handläggarstödet ska användas av tillsynshandläggare när de arbetar med ett tillsynsärende. En 11

64 handläggare kan följa hela processen. Från det att ett tips om ett tillsynsärende kommer in och hur ett fältbesök genomförs till kommunicering av beslut och hur en brottsanmälan skrivs. I handläggarstödet finns flera exempel på blanketter som kan användas i tillsynen samt olika former av tillsynsbeslut och beslut om förlägganden som handläggare kan använda som mallar i beslut som rör strandskydd, biotopskydd, naturreservat med mera. Projektgruppen har också tagit fram olika checklistor att använda vid bland annat fältbesök. Här finns även flera fördjupade texter, till exempel om vitesföreläggande, bemötandet, anmälda eller oanmälda fältbesök. Figur 2 Flödesschema för handläggarstödet 12

65 Samarbetsyta grön tillsyn På länsstyrelsens intranät har vi byggt en samarbetsyta för grön tillsyn. Den är tänkt att ersätta e-postnätverket för naturvårdstillsyn. Här finns möjligheter för handläggare att fortsättningsvis föra diskussioner, lägga ut eller hämta hem dokument, domar etc. På denna yta finns all dokumentation från projektets olika aktiviteter. Samarbetsytan var en viktig del i tillsynsinsatsen. Arbete pågår inom Miljösamverkan Sverige för att utveckla samarbetsytor för olika områden inom naturvården. Figur 3 Samarbetsyta för grön tillsyn Kompetensutveckling Webbinarier den 3 och 6 april 2017 Projektet arrangerade två webbinarier för länsstyrelsernas naturvårdshandläggare i april Syftet var till att informera om projektet och det handläggarstöd som tagits fram. En inspelning finns på handläggarstödets startsida. Naturvårdshandläggarträff 3 4 maj 2017 Projektet arrangerade en utbildningsträff i Stockholm för länsstyrelsernas naturvårdshandläggare kring grön tillsyn. Syftet med träffen var att öka kunskapen om hur man genomför effektiv och rättssäker grön tillsyn. Utbildningen inleddes med beskrivning av vad grön tillsyn är och syftet med detta projekt. Grupperna diskuterade vanligt förekommande frågeställningar inom naturvårdsområdet. Till stöd för diskussionerna användes det handläggarstöd som projektet tagit fram. En stor del i utbildningen var också lärande om hur vi handläggare kan bli bättre på kommunikation och bemötande. Reino Wikmalm 13

66 höll en inspirerande föreläsning. Även Margareta Svenning, miljöjurist vid Länsstyrelsen Skåne medverkade. Träffen avslutades med planering av höstens tillsynsinsatser på länen. Drygt 60 deltagare från 20 län deltog samt Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Utvärderingen av träffen visade på nöjda deltagare och ett bra arbete från projektgruppen. Program, se bilaga 2. Intensivt grupparbete vid handläggarträff i maj 2017 Webbinarium 19 maj 2017 Projektet arrangerade ett webbinarium om tolkning av domar som rör tillsyn inom skyddade områden. Johanna Ersborg, jurist på Enetjärn natur, informerade om grön tillsyn, praktisk tillämpning, utredning och bedömningar i tillsynsärenden inom skyddad natur. Även detta webbinarium vände sig till naturvårdshandläggare i länen. En inspelning av webbinariet finns på samarbetsytan för grön tillsyn. Innehållet i webbinariet är av generell karaktär och av intresse även för andra sakområden inom tillsyn enligt miljöbalken. Webbinarium med fokus på domar 19 maj

67 Naturvårdsträff september 2017 Vid naturvårdschefernas träff den september 2017, som hölls i Västra Götalands län, presenterades ämnet grön tillsyn och handläggarstödet av samordnaren för tillsynsinsatsen, Kristina Höök Patriksson. Projektet fick mycket uppskattning från cheferna som deltog. Uppföljande handläggarträff 30 nov 2017 Projektet anordnade en uppföljande handläggarträff i Stockholm den sista november Syftet var att diskutera hur höstens tillsynsinsatser gått och hur länsstyrelserna jobbar vidare med grön tillsyn i framtiden. Johanna Ersborg, miljöjurist Enetjärn natur medverkade, besvarade mängder av frågor och redogjorde för juridiska knepigheter. Deltagarna diskuterade också erfarenheter av tillsynsarbete i workshop. Cirka 25 handläggare deltog samt Naturvårdsverket. Träffen var mycket uppskattad av deltagarna. Program, se bilaga 3. Erfarenhetsutbyte pågår Nationell tillsynsinsats Inom projektet fanns ett uttalat mål att det skulle utföras konkret tillsyn under projekttiden. Därför planerades för tillsynsinsatser av alla deltagande länsstyrelser under hösten Planeringen startade redan 2016 med en förfrågan till alla länsstyrelser om vilka typer av insatser som det fanns intresse av. Det landade i att länen kunde välja mellan tre olika områden; strandskydd, biotopskydd eller kontroll av givna dispenser och tillstånd. I december 2016 kontaktade projektgruppen alla länsstyrelser med uppmaning att ta höjd för tillsynsinsatsen i 2017 års verksamhetsplanering. 15

68 Planering I juni 2017 startade insatserna med projektplanering enligt en projektmall som skickades ut till alla länsstyrelser. Kontaktpersoner på alla länsstyrelser utsågs. Kristina Höök Patriksson, Länsstyrelsen Västra Götalands län, gick in som samordnare för tillsynsinsatsen på halvtid. Detta var möjligt tack vare att Miljösamverkan Sverige under 2017 fick förstärkta resurser för gröna utvecklingsfrågor av Naturvårdsverket. Genomförande Projektplaneringen var klar till slutet av augusti och de första länsstyrelserna startade fältkontrollerna redan i augusti. De flesta gjorde sina fältkontroller under september och oktober länsstyrelser deltog i tillsynsinsatsen med sammantaget 76 handläggare. Fem kalibreringsmöten på Skype hölls, med mellan tre och fem länsstyrelser åt gången, under september till november. Syftet med kalibreringmötena var att några länsstyrelser med liknande insatser skulle få visa varandra exempel från fältkontrollerna och dela erfarenheter inför det fortsatta arbetet. Samordnaren fanns med vid mötena och skrev minnesanteckningar, delgav egna erfarenheter och samlade upp frågor att ta med till uppföljningsträffen i november. Samtliga länsstyrelser rapporterade sina tillsynsinsatser till den 15 november 2017 och en samlad redovisning av tillsynsinsatserna togs därefter fram. Se bilaga 4. Vid uppföljningsträffen den 30 november 2017 redovisades det samlade resultatet och slutsatserna av länsstyrelsernas rapporter. Workshop hölls också i blandade grupper där erfarenhetsutbyte av tillsynsinsatserna gjordes. De tre län som inte deltog i tillsynsinsatsen fick besök av samordnaren med en föredragning om grön tillsyn och handläggarstödet. De fick också möjlighet att öva på handläggarstödet. Vid dessa tre möten deltog sammanlagt 25 tjänstemän.. 16

69 Datum Bilaga 1 Sida 1/1 Sammanfattning av enkät Totalt svarade 20 av 21 länsstyrelser på enkäten vilket är ett mycket bra resultat. Behovsutredning och tillsynsplan 17 stycken av de länsstyrelser som har svarat på enkäten uppger att de har en aktuell behovsutredning där 7 kap. miljöbalken ingår. 15 stycken anger att de har en aktuell tillsynsplan för 7 kap. miljöbalken. Majoriteten av länsstyrelserna har alltså behovsutredning och tillsynsplan för 7 kap. miljöbalken. Några länsstyrelser uppger att de har som ambition att ta fram en behovsutredning enligt den nya modellen. Ett län anger att anledningen till att de inte har någon behovsutredning är att arbetet pågår men har blivit försenat. När det gäller tillsynsplanen så svarar två länsstyrelser att de inte vet om det finns någon tillsynsplan, en förklaring till det är att det kan finnas en som man inte känner till på en annan del av länsstyrelsen. Tre länsstyrelser anger att de inte har en aktuell tillsynsplan varav en länsstyrelse förklarar att det pågår arbete med en tillsynsplan för Handläggningsrutiner och andra stöd i tillsynsarbetet Totalt 7 länsstyrelser har handläggningsrutiner inom en eller flera av ärendegrupperna: 6 av de 7 länsstyrelserna har en handläggningsrutin för 5151 händelsestyrd tillsyn. 3 av de 7 länsstyrelserna har en handläggningsrutin för 5152 planerad tillsyn. 4 av de 7 länsstyrelserna har en handläggningsrutin för 5261 händelsestyrd tillsyn över dispenser. 2 av de 7 länsstyrelserna har en handläggningsrutin för 5265 planerad tillsyn över dispenser. Enstaka länsstyrelser har svarat att de inte har skriftliga handläggningsrutiner utan att de istället har ett etablerat arbetssätt, att det inte finns behov av handläggningsrutiner eller att handläggningsrutinerna meddelas muntligt när en ny handläggare lärs upp. Länsstyrelsen i Jönköpings län Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping Postadress Jönköping Telefon Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats

70 Datum Beteckning Sida 2/7 Totalt 11 länsstyrelser har uppgett att de har checklistor eller dokument som stöd i arbetet med tillsynsärenden inom en eller flera ärendegrupper. På frågan om rutiner, checklistor m.m. finns fastställda och är kända för tillsynshandläggarna är det 4 länsstyrelser som svarar vet ej, 6 länsstyrelser som svarar nej och 10 länsstyrelser som svarar ja. Tillsynsvecka/tillsynskampanj 12 länsstyrelser har arbetat med någon form av tillsynsvecka eller tillsynskampanj som inbegriper områdesskydd. Länsstyrelserna har arbetet med följande åtgärder eller ärendegrupper under tillsynsveckorna eller tillsynskampanjerna: Satsar på sådant som kan ge en bättre kunskap om hur situationen ser ut mer allmänt inom ett visst område, metodutveckling etc. Tidsplanering så att det avsätts tid för tillsyn. Strandskydd. Husbehovstäkter (som faller in under 12:6 MB.samråd). Biotopskydd. Alléer. Uppföljning av givna beslut och dispenser Terrängkörning. Skoterkörning. Information om föreskrifter i reservat, utskick till jägare i reservat om föreskrifter och terrängkörning Jakt. Hantering av massor. Okopplade hundar i naturreservat. Vissa år har det varit geografiskt fokus men även fokuserat på särskilda ärendegrupper. Tillsynskalibrering i arbetsgruppen. Information om lavplockning. Webbsida om drönare. Utskick om träd till trädföretag. Älgpark. Zoohandel. Vilthägn Markavvattningsföretag. Informationssatsningar. Fördjupade besök av utvalda naturreservat. Erfarenheter från tillsveckorna eller tillsynskampanjerna är: Svårt att hinna utöva tillsyn under en hel arbetsvecka och ibland blir det endast under ett par dagar. Erfarenheterna är goda även om vi sällan hunnit med så mycket under veckan som vi önskar. Sett att vi behöver bedriva mer tillsyn i vissa ärenden, lärt oss att vi behöver formulera villkor etc tydligare. För att det ska bli bra genomförda fältbesök behövs tid för förberedelse. Det behövs också mycket tid för efterarbete och

71 Datum Beteckning Sida 3/7 hantering av ärendena efter tillsynsveckan. En tillsynsvecka är mycket mer än bara en veckas arbete. Bra med samlade insatser. Men man måste ha med sig att efterarbetet tar mer tid än man tror. Svårt att lösa tillsynsärenden på en vecka, så tillsynsveckor måste kombineras med avsatt tid även senare. Ett antal länsstyrelser uppger alltså att de har goda erfarenheter av att utföra tillsynsvecka eller tillsynskampanjer men att det är svårt att få tiden att räcka till och att hinna göra det man vill. Tillsynsinsats under 2017 I enkäten fick Länsstyrelserna svara på vilka områden de skulle fokusera på om de genomförde en tillsynsinsats under De områden som fick högst prioritet var givna dispenser och strandskydd. Biotopskydd har fått en ganska hög prioritet av flera länsstyrelser vilket indikerar att även biotopskydd är intressant för en tillsynsinsats. Ett flertal länsstyrelser har även uppgett andra fokusområden som de skulle vilja arbeta med, dessa är: Information om Natura Terrängkörningsskador i våtmark, Natura 2000 och naturreservat Dispenser som fått avslag. Fågelskyddsområden. Riktad information i specifika områden, allemansrätt, koppeltvång etc. Hantering av massor. 12:6 samråd. Blandad tillsyn. Tillsyn inom naturreservat, nationalpark och övriga skyddade områden såsom Natura Informationssatsning om naturminnen Informationssatsning om naturreservat riktad till dagis och skola. Kompetensutveckling och nationell utbildning för tillsyn inom områdesskydd På frågan om inom vilka områden länsstyrelserna behöver kompetensutveckling har majoriteten svarat strandskyddstillsyn.

72 Datum Beteckning Sida 4/7 14 av länsstyrelserna har svarat att deras länsstyrelse behöver kompetensutveckling inom strandskyddstillsyn, 10 har svarat tillsyn av biotopskydd, 9 har svarat uppföljande tillsyn av dispenser och 7 har svarat tillsyn av föreskrifter. 5 länsstyrelser har svarat annat tillsynsområde och angett följande: Vet inte vad som har högst prioritet. Hur åtalsanmälningar ska göras och utformas korrekt enligt alla typer av områdesskydd i 7 kap. MB. Vad man ska titta på och dokumentera under tillsynen av ett misstänkt brott samt inkludera i anmälan. Hur mycket information behöver man fylla i, hur skriver man åtalsanmälan så att åklagaren enklast möjligast kan gå vidare i ärendet. Hur driver man en tillsynsprocess på ett effektivt sätt. Juridik, kommunicering, förelägganden. Hantering av massor. Inte helt klar gräns mellan grön tillsyn och tillsyn över avfallshantering som åvilar kommunen. Allmän kompetensutveckling kring grön tillsyn. Förberedelser, genomförande och hantering av ärende efter besök. Olika scenario. Flödesschema att följa. På frågan om länsstyrelserna är intresserade av att delta i en nationell utbildning för tillsyn inom områdesskydd har 18 länsstyrelse svarat ja och 2 vet ej. De synpunkter och önskemål som lämnats angående en sådan utbildning är: För både fältpersonal och handläggare. Alltid bra med utbildning men då vill vi ha en fördjupad kurs och inte grundutbildning. Rutiner för tillsyn Förvaltningslagstiftning Kalibrering på vad som är allvarliga överträdelser Bemötande/konflikthantering

73 Datum Beteckning Sida 5/7 Tillsynsplanering/behovsutredning Hur prioritera tillsynsarbetet/hur bli effektiv. Hur bör tillsynen genomföras. Vem bör/ska tillsyna vad. Tillsyn av det ärende man själv är handläggare i? Ser gärna att delar av eller hela den tidigare kommunikationsutbildningen dialog från naturvården inkluderas i eller är kombinerad med en sådan utbildning, samt även en del om säkerhet i fält vid tillsyn. Ser gärna regionalt anpassade utbildningar, t.ex. fjäll, norrlandsförhållanden. Alternativt utbildningssätt, t.ex. webbinarium ger möjlighet för fler att delta. Exempel på en bra arbetsprocess för att driva tillsynsärenden. Handläggarstöd. Dokumentation och utredning som behövs för ett beslut som håller. Förelägganden och viten. Konkreta exempel med domar, gärna motstridiga sådana och diskussion kring dessa. Gärna ute i fält. Få ta del av andras mallar, checklistor och rutiner. Få diskutera utformning av förelägganden. Få exempel på hur man gör syn på ett bra sätt. Får möjlighet att höra hur andra prioriterar i tillsynen, handläggningstider vs naturvårdsnytta. Tillvägagången när ett brott upptäcks, återställningsåtgärder, en operativ vägledning för de gröna områdena (motsvarande som finns för miljöskydd). Tips och råd samt exempel från de som genomfört mer egeninitierad tillsy, vad finns det för erfarenheter vi kan lära oss av. Hur skapar man bra rutiner för föreläggande om återställande? När ska man förelägga (i vilket skede)? Vem ska man rikta föreläggandet till? Vad kan man förelägga om? Kompensationsåtgärder? Arbete/test av checklistor vid genomförande av tillsyn både inne och ute. Praktisk utbildning. Utbyte av tips och erfarenheter. Information om vilka befogenheter man har när man genomför tillsyn. Hur är det med tillträde t.ex.? Hur tillsyn av föreskrifter genomförs i landet. Hur är uppdelningen mellan olika funktioner på lst och hur fungerar samarbetet. Metoder vid händelsestyrd tillsyn, prioriteringsgrunder, checklistor och rutiner m.m. Hur prioritering mellan händelsestyrd och egeninitierad tillsyn kan göras vid knappa resurser för tillsyn? Hur får vi ut mest miljönytta vid tillsynen? Utbildning som ger tillämpat stöd i hur man praktiskt gör. Hur man får till en konkret och effektiv tillsyn. Fallstudier problematiken och fungerande lösningar. Hur man får hållbara förelägganden (i domstol). Behov av kompetensutveckling inom all grön tillsyn.

74 Datum Beteckning Sida 6/7 Tillsynsvägledning 18 länsstyrelser har svarat att de bedriver tillsynsvägledning gentemot kommunerna medan två länsstyrelser har svarat att de inte vet. Det är ganska stor skillnad mellan länsstyrelser när det gäller hur mycket tid som uppskattningsvis läggs på tillsynsvägledningen. Tidsåtgången varierar mellan timmar per år. Anledningen till variationen kan bland annat vara svårigheten att uppskatta antalet timmar då inte allt tidsredovisas på en specifik VÄS-kod, att det kan variera från år till år utifrån behovet samt att det ibland kan vara svårt att hålla isär tillsyn och prövning. De reflektioner som länsstyrelserna framför när det gäller tillsynsvägledning gentemot kommunerna och vilket resultat den ger är: Det är hög personalomsättning på kommunerna vilket kräver återkommande och regelbundna vägledningsaktiviteter. Strandskyddsprövning och tillsyn är organiserat på olika sätt på kommunerna vilket gör det svårt att bjuda in till utbildningar på ett samlat sätt. Vägledningen har gett ökad kvalitet på kommunala beslut om dispens, färre felaktiga beslut och överprövningar och ökad samsyn i ärenden inom länet. Nyttan av tillsynsvägledning och information om strandskydd kan mätas via överprövningar. Ett behov finns av mer vägledning från länsstyrelsen till kommunen. Kommunerna ger positiv respons och uppskattar och är tacksamma för det stöd de får. Handläggarna kan ofta vara ensamma med sina ärendetyper och uppskattar då stödet från länsstyrelsen. Brist på resurser hos länsstyrelsen innebär att tillsynsvägledningen inte prioriteras. Bättre samsyn inom länet. Lättare att ta kontakt med varandra och en bättre dialog mellan kommunerna och mellan kommun och länsstyrelser. På frågan om vilka behov länsstyrelserna har av tillsynsvägledning från Naturvårdsverket svarar länsstyrelserna: Övergripande lagstiftningsvägledning. Tolkning av lagrum. Uppdatering av vägledande domar och gemensamma riktlinjer vad gäller tolkningar och bedömningar. Bevakning av rättsfall. Samla fakta, domar etc. och bli ett forum för vägledning. Samlingar för kalibrering och närverk över Sverige. Handläggarträffar. Hjälpmedel så att vi inom olika länsstyrelser hanterar frågor likadant. Träffar för ökad samsyn mellan länen och Naturvårdsverket. Handläggarstöd och mallar som är gemensamma för länsstyrelserna. Metoder vid händelsestyrd respektive egeninitierad tillsyn, t.ex. prioriteringsgrunder, checklistor, rutiner, mallar. Tillsyn av strandskydd samt föreskrifter för naturreservat.

75 Datum Beteckning Sida 7/7 Natura 2000-prövningar, t.ex. gränsdragningar för när det krävs prövning/tillåtlighet. Tillsyn och förebyggande tillsyn av Natura 2000-områden. Upplever att Naturvårdsverket främst tillsynsvägleder inom prövning. Ett generellt flödesschema över ett tillsynsärendes gång. Webbhandbok med flödesschema över ett tillsynsärendes gång, checklistor, rutiner och beskrivning av några bra tillsynsbesök som genomförts. Hur vi ska prioritera, t.ex. prioritering mellan händelsestyrd och egeninitierad tillsyn. Driva/initiera gemensamma projekt. Biotopskydd, vägledning i omedelbar anslutning till bebyggelse. Strandskydd, tolkning av vad som ryms inom de olika särskilda skälen och var tröskeln går för när det krävs en dispens. 2 länsstyrelser uppger att de inte behöver så mycket vägledning utan de behöver resurser för att kunna bedriva tillsyn.

76 Bilaga 2 Naturvårdshandläggarträff 3 4 maj 2017 Konferensen Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 Onsdag 3 maj Tid Programpunkt 9.30 Förmiddagsfika finns framdukat Välkommen! Lunch Vad är grön tillsyn? Program Kort om projektet Stärkt grön tillsyn Senaste nytt från Naturvårdsverket Senaste nytt från Jordbruksverket Workshop I Introduktion och verkstad. Vi diskuterar och löser olika fall kring - Biotopskydd - Markskador inom skyddade områden - Strandskydd Margareta Svenning, miljöjurist Länsstyrelsen Skåne finns på plats Eftermiddagsfika Workshop I fortsätter Återsamling Open space kring inskickade/medhavda frågeställningar Avslut av dagen

77 19.00 Middag Rosendals Wärdshus Torsdag 4 maj Tid Programpunkt 8.30 Kommunikation och bemötande En snabbkurs för naturvårdshandläggare med Reino Wikmalm, utbildare och psykolog Svensson & Wikmalm AB Lunch Förmidagsfika vid lämplig tidpunkt Grön utveckling - Förstudie - Samarbetsyta på intranätet Tillsynsinsats 2017 Workshop II Arbete med planering av tillsynsinsatsen utifrån det val du gjort. Vi grupperar oss i - Biotopskydd - Strandskydd - Uppföljning givna dispenser Återsamling Vad händer i höst? Avslut och eftermiddagsfika

78 Bilaga 3 Naturvårdshandläggarkonferens 30 november 2017 Välkommen till den uppföljande konferensen för höstens länsstyrelsegemensamma tillsynsinsats. Vi är stolta över att 18 länsstyrelser deltagit aktivt och ser fram emot att få träffas och ta del av era erfarenheter. Vi bjuder in till en dag med fokus på problemlösning och erfarenhetsutbyte. Konferensen är kostnadsfri, anmälan krävs. Anmälan finns här. Efter att ha frågat er om intresse för konferensen har vi begränsat antalet deltagare till 40 st. Sista dag för anmälan är 15 nov. Datum: Plats: Torsdag 30 nov 7A Odenplan, Norrtullsgatan 6 Stockholm (pendeltåg 35, 36, 38 ca 3 min restid alternativt tunnelbana grön linje 17, 18, 19 ca 5 min restid) Tid Program 9.30 Förmiddagsfika finns på plats Välkommen Lunch En sammanfattning av tillsynsinsatsen hur gick det? Johanna Ersborg, jurist Enetjärn Natur, hjälper oss reda ut juridiska knepigheter som blivit aktuella under tillsynsarbetet Workshop Erfarenhetsutbyte i mindre grupper. Johanna cirkulerar. Eftermiddagsfika Avslut av dagen Välkomna! Projektgruppen Utblick mot framtiden hur arbetar vi vidare med grön tillsyn?

79 Samlad redovisning av tillsynsinsatser inom projektet Stärkt grön tillsyn Bilaga 4 1 Kristina Höök Patriksson, samordnare av tillsynsinsatserna December 2017 Inledning Denna sammanställning av tillsynsinsatserna grundar sig på länsstyrelsernas skriftliga rapporteringar från sina tillsynsinsatser som utfördes mellan augusti och november 2017, de kalibreringsmöten som hållits efter fältbesöken mellan september och november 2017 samt redovisningar och diskussioner vid workshop på uppföljningsträffen den 30 november Insatsernas inriktning 76 handläggare på 18 länsstyrelser har deltagit i tillsynsinsatserna. På tre länsstyrelser var det endast en handläggare som deltog i sina respektive insatser. De allra flesta länsstyrelser har haft mellan tre och fem handläggare involverade. 16 länsstyrelser har kontrollerat givna dispenser, tillstånd eller samrådsbeslut. Av dessa har nio länsstyrelser följt upp biotopskyddsdispenser, fem länsstyrelser har följt upp strandskyddsdispenser, sex har följt upp dispenser inom reservat och fyra har följt upp samråd. Fem av dessa länsstyrelser som kontrollerat givna dispenser har blandat typerna av områdesskydd och samråd. Sex länsstyrelser har kontrollerat strandskyddsområden och en länsstyrelse har kontrollerat biotopskydd. Kommentar: De flesta länsstyrelser har valt att kontrollera givna dispenser, varav fem har valt att titta på blandade typer av dispenser. Det gör förstås att det blir svårare att hinna med tillräckligt många kontroller av samma typ för att kunna med säkerhet dra slutsatser om trender, företeelser eller dylikt. Det är positivt att de flesta länsstyrelser tycks ha involverat hela eller åtminstone flera personer i tillsynsinsatsen som ett sätt att kombinera intern kalibrering med genomförande. Motivering till tillsynsinsatserna De motiveringar som angetts för att välja en specifik insats har varit att kontrollera objekt som det finns mycket av i länet, geografiska områden där det finns en känd problembild, en typ av dispenser som det tas mycket beslut om, dispensbeslut där det finns indikationer på att villkor inte följs, den typ av skyddade områden med eftersatt tillsyn, hur vanligt det är med överträdelser inom en vis typ av skyddade områden,