Dagvattenutredning Skidåkaren 2 i Torshälla

Transkript

1 Dagvattenutredning Skidåkaren 2 i Torshälla Eskilstuna kommun, Plankontoret RAPPORT nr A Författare: Ylva Stenström och Maja Granath Granskare: Jonas Andersson Reviderad

2 Innehåll 1 Inledning Syftet Förutsättning Geologi och topografi Yt- och grundvattenrecipienter Befintlig dagvattenhantering Riktlinjer för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun Planerad framtida situation Markföroreningar Flödes- och föroreningsberäkningar Flöden före och efter exploatering Behov av volymsutjämning Föroreningsberäkningar Åtgärdsförslag Generella åtgärder Åtgärder för respektive delområde Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Flödesberäkningar Bilaga 2. Föroreningsberäkningar

3 1 Inledning Detaljplaneområdet Skidåkaren 2 är beläget i Torshälla norr om centrala Eskilstuna (Figur 1). Planområdet är ca 4,4 hektar och utgörs framförallt av fastighet Skidåkaren 2 samt delar av fastighet Torshälla 5:8. Skidåkaren 2 ägs av kommunens fastighetsbolag Kommun fastighet AB och Torshälla 5:8 ägs av Eskilstuna kommun. Mot norr avgränsas området av Torshargs idrottsplats, i öster av Edvardslundsskolan, i söder av Hammarbyvägen, och i väster av flerbostadsbebyggelse längs Germundsgatan. Figur 1. Utredningsområdet är beläget i Torshälla och ses här utmarkerat med röd ruta. Källa: Eskilstunakartan. 1.1 Syftet Syftet med det aktuella uppdraget är att ta fram en dagvattenutredning som underlag för det pågående detaljplanearbetet. Utredningen redovisar: Ytbehov för dagvattenanläggningar så att utformningen av planområdet följer kommunens riktlinjer för dagvattenhantering. Riktlinjerna anger bland annat att avrinningen inte får öka från området. Förutsättningar för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) och infiltration inom fastighetsmark. Behov av fördröjningsvolym, dimensionerade renings- och fördröjningsåtgärder, ytbehov och lokalisering av föreslagna dagvattenanläggningar inom detaljplanen. Beräkning av ändrade föroreningsmängder på grund av den planerade exploateringen samt en bedömning av reningseffekt i föreslagna åtgärder. 3

4 2 Förutsättning 2.1 Geologi och topografi I planområdet finns sandig morän, glaciallera samt urberg (Figur 2). Glacialleran finns främst i södra och norra delen av området. Skogspartiet i öst rymmer berg i dagen och ett stråk med morän sträcker sig från nordost till sydväst genom området. Figur 2. Från SO till NV sträcker sig ett stråk med morän genom planområdet. Glaciallera finns längst i söder och i norr. I områdets östra och norra delar finns även berg i dagen. Källa SGUs jordartskarta. En geoteknisk markundersökning genomfördes av SWECO 1 i maj Resultaten av markförhållanden stämde till stor del överens med jordartskartan från SGU. Lera norr om fastigheten Spångagården finns en meter under markytan. Över leran ligger ett lager fyllnadsmaterial. Söder om Spångagården påträffades fyllnadsmaterial i toppskiktet med underliggande lera och berg på 0,5 m respektive 2 m. I det bergiga skogsområdet i östra delen av planområdet finns områdets högsta punkt på ca +22 m (RH 2000). Därifrån sluttar området mot öst och syd, först brant men sedan mer flackt. En Lågpunkten på ca +8 m ligger vid parkeringen nordost om Spångagården (Figur 3). 1 SWECO Miljöteknisk markundersökning, Spångagården i Torshälla,

5 Figur 3. Områdets topografi. Områdets högsta punkt liger i den östra delen, därifrån sluttar marken mot söder respektive norr. I den norra delen finns en lågpunkt markerad med blå cirkel. Höjdsystem RH Yt- och grundvattenrecipienter Området ligger inom Eskilstunaån avrinningsområde med ca 300 meter till ån. Eskilstunaån, har enligt statusklassificering i VISS 2 måttlig ekologisk status på grund av höga halter av näringsämnen i vattnet. Den huvudsakliga påverkan av näringsämnen bedöms vara belastningen från Hjälmaren. Ån uppnår heller inte god kemisk status. Utöver förhöjda halter av kvicksilver som finns i samtliga svenska vattenförekomster har Eskilstunaån även förhöjda halter av antracen, benso(a)pyren, fluoranten och naftalen. Antracen är vanligt förekommande i takpapp 3 vilket taket på befintlig byggnad består av. Området ligger inte inom någon grundvattenförekomst och grundvatten påträffades inte vid den geotekniska markundersökningen Befintlig dagvattenhantering Kartor för det lokala dagvattenledningsnätet på fastigheten har tyvärr inte gått att få fram. I Figur 4 redovisas de brunnar som noterades vid platsbesöket samt de kommunala 2 VISS Vatteninformationssystem Sverige. VISS är ett metadataregister över Sveriges vattenrelaterade miljöövervakning. VISS drivs av Vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten. 3 Naturvårdsverket Miljöteknisk markundersökning, Spångagården Torshälla, , SWECO. 5

6 ledningar som går i anslutning till fastigheten längsdess västra sida. Ytavrinning i den norra delen av planområdet sker huvudsakligen mot en lågpunkt i norra delen av området, se Figur 6, medan ytavrinning från den södra delen avrinner mot sydväst. I Figur 4 presenteras planområdet indelat i sex delavrinningsområden, A-F. Dagvatten från delområde A, C, D och E avleds till dagvattenledning i Germundsgatan i västra delen av planområdet (Figur 4). Ytavrinning från område B och F sker i grönområde mot norr respektive sydost. I skogsmark och på gräsytor infiltreras lågintensiva regn väl. Figur 4. Delavrinningsområdena är markerade med orange linje och planområdet i grå streckad linje. Befintlig ytavrinning markeras med blå pilar. Dagvattenledningar och rännstensbrunnar är markerade med grön linje respektive gröna fyrkanter. Det kommunala ledningsnätet avleder vattnet mot norr. Det är inte identifierat exakt var utloppet är men strax norr om planområdet börjar ett båtnadsområde, se Figur 5. För att inte markavvattningsföretaget ska bli överbelastat bör inte flödet från planområdet öka. 6

7 Figur 5. Strax norr om planområdet ligger ett båtnadsområde i anslutning till ett dike som avriner till Eskilstunaån. Planområdet ligger relativt högt så även vid ett 200-årsflöde når inte vattennivån från Eskilstunaån upp till planområdet 5. Lågpunkten i norra delen av planområdet illustreras med ett utklipp från Eskilstunakartan med lila ifylld yta, Figur 6. 5 Eskilstunakartan, 200-årsflöde. 7

8 Figur 6. Lokal ytavrining och lågpunkter från Eskilstunakartan. Linjer i lila illustrerar flödesväger och fyllda lila områden är lågpunkter i terrängen 0,1-1 m. Om det blir stopp i brunnarna i anslutning till lågpunkten kan den befintliga byggnaden komma att påverkas av stående vatten. Ytlig avrinning från lågpunkten bedöms ske mot grönområde i norr alternativt på GC-vägen mot väster. 2.4 Riktlinjer för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun Vid beräkningar och åtgärdsförlag har hänsyn tagits till Eskilstuna kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. Vid hantering av dagvatten ska följande principer tillämpas enligt kommunens riktlinjer: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Dagvattensystemen ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn. Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas. 8

9 Föroreningar ska begränsas vid källan och förorenat dagvatten ska renas i så stor utsträckning som möjligt innan det når recipient. Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas genom infiltration av dagvatten. Dagvatten ska hanteras som en resurs. Specifikt för denna utredning kräver kommunen att flödet från planområdet vid ett 20-årsregn inte får öka på grund av ny-/omexploatering eller på grund av klimatförändringar. 2.5 Planerad framtida situation Syftet med detaljplanen är att utöka den befintliga byggnaden för att skapa en bättre boendemiljö. Två påbyggnader samt ett cykelförråd planeras (Figur 7). Planen ger också möjlighet till att ytterligare en våning kan byggas på befintlig byggnad i framtiden. Befintliga parkeringsytor i norr, lastkajen och ytan framför lastkajen kommer också att ändras något i förhållande till befintlig utformning se Figur 7. Figur 7. Planerad utformning av detaljplaneområdet enligt Planbeskrivning, daterad Ett mer detaljerat förslag för utbyggnad av den norra delen av området presenteras i Figur 8. Parkeringen kommer utökas och en ny vändplan planeras intill huvudbyggnaden. 9

10 Figur 8. Skissförslag norra delen av Skidåkaren 2 daterat Markföroreningar Enligt den miljötekniska undersökning som SWECO genomförde överskreds gränsvärdet för känslig markanvändning (KM) för kvicksilver i tre provpunkter (1, 2 och 3) se Figur 9. Förhöjda halter av kobolt och bly uppmättes i en punkt (4) öster om Spångagården. De förhöjda halterna förekom endast lokalt och risken för spridning ansågs vara låg. 6 Miljöteknisk markundersökning, Spångagården Torshälla, , SWECO. 10

11 Figur 9. Provpunkter vid den geotekniska undersökningen där förhöjda föroreningshalter av kvicksilver (punkt 1-3), kobolt och bly (punkt 4) påträffats. Bildkälla eniro.se Om dagvattenanläggningar placeras på områden med markföroreningar bör dessa anläggas med tät botten. 3 Flödes- och föroreningsberäkningar Avrinningen före och efter exploatering har beräknats enligt Svenskt Vattens Publikation P110. Dagvattenflödet för planområdet inklusive närliggande område redovisas i avsnitt 3.1. Indata presenteras i Tabell 1. Rinntiden inom området antas inte överstiga 10 minuter. Tabell 1. Indata för beräkning av dimensionerande flöden. Från Svenskt Vatten P årsregn Återkomsttid Varaktighet Regnintensitet utan fördröjning Regnintensitet utan fördröjning med klimatfaktor 1, mån 10 min 287 l/s, ha 359 l/s, ha 11

12 3.1 Flöden före och efter exploatering I och med att nya byggnader uppförs försvinner en del gräsytor och markanvändningen förändras. Det medför ett förändrat dagvattenflöde från området. Nuvarande markanvändning uppskattades och utifrån det beräknades maxflödet för ett 20-årsregn efter 10 minuter till 521 l/s se Tabell 2. Detaljer om andel för respektive markanvändningstyp i varje delområde återfinns i Bilaga 1. Enligt prognostiserade klimatförändringar kommer regn med högre nederbördsintensitet bli vanligare under perioden fram till år Därför har Svenskt Vatten (publikation P110) rekommenderat att nya dagvattensystem dimensioneras med en klimatfaktor (kf) på minst 1,25 för nederbörd med kortare varaktighet än en timme. I ett framtida klimat med mer regn och ny bebyggelse beräknades det totala maxflödet som uppstår efter 10 minuter till 702 l/s. Det totala flödet från området beräknas alltså öka med ca 180 l/s om inga flödesutjämnande åtgärder vidtas. Tabell 2. Beräknade maxflöden vid 20-årsregn före och efter nyexploatering Delområde Area [] Före exploatering Φ [-] AreaRed [] Q 20 år [l/s] Q 20 år x 1,25 [l/s] A 0,4 0,25 0, B 0,2 0,3 0, C 1,8 0,3 0, D 0,8 0,6 0, E 1,4 0,4 0, F 0,2 0,2 0, Totalt 4,8 0,4 1, Efter exploatering A 0,4 0,25 0, B 0,2 0,3 0, C 1,8 0,4 0, D 0,81 0,6 0, E 1,41 0,4 0, F 0,2 0,2 0, Totalt 4,8 2,0 1, Area Area av yta [m 2 ] Φ Avrinningskoefficient [-], från Svenskt Vattens publikation P110 AreaRed Reducerad area [m 2 ], Area Red= Area * Φ Q - Flöde [l/s], flödena i nedanstående beräkningar är baserade på 10 minuters varaktighet kf Klimatfaktor (1,25) 3.2 Behov av volymsutjämning Magasinsberäkningar för att säkerställa att utflödet från Skidåkaren inte ökar i och med exploatering och framtida klimatförhållanden har utförts enligt Svenskt Vatten P110 7 och presenteras i Tabell 3. En del av utjämningsbehovet tillkommer av förväntad framtida 7 Svensk Vatten P110 Kap 10.6, Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn. 12

13 ökad regnintensitet och den andra orsaken är ändrad markanvändning och en högre hårdgörningsgrad. För högst tillåtna utflöde i framtiden utgår vi ifrån dagens utflöde vid ett 20-årsregn utan klimatfaktor, se Tabell 2. Tabell 3 Erforderliga magasinsvolymer beräknade utifrån att avrinningen från fastigheten ej får öka. Differensen är den magasinsvolym som endast exploateringen erfordrar Delområde Endast kf [m 3 ] Exploaterring med kf [m 3 ] Differens [m 3 ] A B C D E F Totalt Utjämningsbehovet är således 26 m 3 för att kompensera såväl för ökad hårdgörning och förväntad ökad nederbördsintensitet 3.3 Föroreningsberäkningar Förorenings- och närsaltsmängder i dagvattnet som alstras inom området har beräknats med hjälp av schablonvärden i programmet StormTac 8 med en korrigerad årlig nederbörd på 617 mm 9. Enligt föroreningsberäkningarna kommer föroreningsbelastningen öka i genomsnitt runt 10% % till följd av den planerad exploatering se Figur 4. Generellt är det små mängder det rör sig om. Mer detaljerad indata till föroreningsberäkningar finns i Bilaga 2. Tabell 4. Beräknad föroreningsbelastning från området före och efter nyexploatering i StormTac P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år kg/år kg/år g/år Nuvarande 1, ,22 0,5 4, , ,5 7,1 Framtida 1, ,24 0,55 5, , ,6 8,2 Ökning 8% 9% 9% 9% 10% 19% 8% 11% 2% 7% 2% 15% 8 StormTac Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik. Rapport nu 111, SMHIs Mätstation 9623 Eskilstuna 13

14 4 Åtgärdsförslag 4.1 Generella åtgärder Det är inte alla delavrinningsområden som påverkas av den nya detaljplanen. För de delavrinningsområden där markanvändningen inte förändras rekommenderar vi att man istället kompenserar för ökat flöde i delområde där nyexploatering sker. Generellt bör det utvecklas utjämningsmagasin lokalt som även kan rena dagvatten. Vi rekommenderar att magasinen anläggs i direkt anslutning till de nyexploaterade ytorna. 14

15 Figur 10. Nya exploateringsytor inom planområdet. För ny bebyggelsen är materialval för tak, fasader, armaturer etc. av mycket stor betydelse för föroreningsbelastningen på dagvattnet. Koppartak, och förzinkade räcken och armaturer är exempel på betydelsefulla källor till tungmetaller i dagvatten och i takpapp kan till exempel antracen (PAH) förekomma Naturvårdsverket

16 Det är generellt sett önskvärt att dagvatten infiltreras för att minska kostnader för avledning av dagvatten i rörsystem, men också för att bidra till grundvattenbildningen. Det är dock viktigt att det vatten som infiltreras är av sådan beskaffenhet att det inte riskerar att förorena grundvattnet. 4.2 Åtgärder för respektive delområde Delavrinningsområde A Det är ett litet område och det sker ingen förändring i markanvändningen. På grund av förväntade klimatförändringar ökar ändå flödet något. För att flödet från detta delområde inte ska öka vid ett 20-årsregn behöver 1 m 3 utjämnas (Tabell 3). Eftersom området avrinner till samma ledningsnät som delområde C, D och E är vår rekommendation att flödesökningen i område A kompenseras för i ett av de andra delområden där flödesutjämnandeåtgärder ändå kommer vidtas, förslagsvis i område C. Delavrinningsområde B Detta är ett mycket litet område med endast grönyta och lite takyta. Det sker ingen förändring i markanvändningen och flödesökningen är marginell från området därför behöver inga åtgärder vidtas här. Delavrinningsområde C Detta är det största delavrinningsområdet och det område där markanvändningen ändras mest. Det kommer bli mer parkerings- och takytor och mindre gräsyta. Flödet beräknas öka med ca 72 l/s, från 178 l/s till 250 l/s vid ett 20-årsregn med 10-minuters varaktighet. För att undvika flödesökningen behövs ett utjämningsmagasin på ca 11 m 3. För att också kompensera för flödesökningen i delavrinningsområde A så behövs ytterligare 1 m 3, alltså totalt 12 m 3. Magasinsbehovet kan fördelas jämnt mellan de nyexploaterade hårdgjorda ytorna utifrån andelen av den totala hårdgjorda ytan, se rekommendation i Tabell 5. Tabell 5. Jämn fördelning av magasinsbehovet (12 m 3 ) mellan de nyexploaterade hårdgjorda ytorna i delområde C Område C Area Andel av tot ny hårdgjord yta Magasinsbehov (12 m 3 ) m 2 % m 3 Parkering % 2,6 Parkering % 0,6 Norra flygeln % 8,8 Summa ,0 Flödesutjämnande magasin bör anläggas i anslutning de nytillkomna hårdgjorda ytorna se Figur 11, alltså tak- och parkeringsytor. Genom att utjämna 12 m 3 vid de nytillkomna hårdgjorda ytorna klarar området att utjämna och kompensera för det ökade flöde i och med nyexploatering och framtida klimatförändringar samt även kompensera för det ökade flödet i delområde A. 16

17 Figur 11. Förslag på placering av dagvattenanläggningar för att utjämna och rena dagvatten. Ny takyta För att utjämna det ökade flödet på grund av den norra flygeln krävs alltså en magasinsvolym på ca 9 m 3. Vi rekommenderar att det utjämnas med ett av följande två alternativ: i vegetationsklädda tak eller i ett svackdike dit det avleds. En kombination av dessa båda alternativ är också möjlig. Svackdike: När miljövänligt/inerta takmaterial används, vilket vi förutsätter i detta fall, är takvatten relativt rent. Därför fokuserar åtgärden främst på flödesutjämning av takvattnet. Ett svackdike har en viss renande effekt och kan främst avskilja partikelbundna föroreningar. En reningseffekt på ca % kan antas. Takvattnet kan ledas till svackdiket via ledning under GC-vägen. Ett svackdike är ett gräsklätt dike med svag till måttlig släntlutning som etableras i anslutning till en väg eller annan hårdgjord yta. Den flödesutjämnande funktionen kan förstärkas genom att anlägga dämmande sektioner, se Figur 14. I detta fall bör diket 17

18 anläggas med bräddfunktion vilket kan åstadkommas med hjälp av brunnsintag till en dagvattenledning. Figur 12. Exempel på utformning av svackdike. Bild WRS. Vi rekommenderar att diket anläggs på östra sidan av GC-vägen som ligger öster om den planerade norra flygeln, se Figur 11. Genom att placera diket här kan det även fungera som avskärande dike för vatten som avrinner från skogsområdet och förhindra att det rinner ner mot lågpunkten i området. Om diket anläggs från en punkt i höjd med den nya byggnadens nordöstra del fram till den korsande GC-vägen som kommer från öster så blir diket ca 38 m långt. Nedan presenteras ett förslag på dimensionering av diket för att klara att utjämna en volym på drygt 9 m 3. Längden på diket, L: 38 m Bredd dikeskant, B k:2,3 m Bredd ikesbotten, B b: 0,3 m Dikesdjup, d: 0,2 Volymen, V, på diket V=A*L 0,26*38=9,9 m 3 Figur 13. Förslag på dimensionering av svackdike i delområde C. Bilden är endast beskrivande, ej skalenlig. 18

19 Eftersom marken lutar skulle diket ha en fallhöjd på ca en meter vilket innebär en lutning på ca 2,5 % och är ganska kraftig lutning, därför rekommenderar vi att diket anläggs med sektioner se exempel i Figur 14. Svackdike med inbyggda dämmen som bildar sektioner i diket. Foto WRS. Det andra alternativet är att utjämna takvattnet på taket genom att välja ett vegetationsklätt tak. Vegetationsklädda tak kan reducera olika stor volym nederbörd beroende på takets lutning, växtlighet och tjocklek. Vegetationsklädda tak brukar indelas i extensiva och intensiva tak, med övergångsformer emellan. Indelningen görs med utgångspunkt från jordlagrets tjocklek och behovet av skötsel. I detta fall behöver taket klara att utjämna 10 mm nederbörd. En traditionell sedummatta kan klara att fördröja 19

20 drygt fem millimeter nederbörd om taket är relativt torrt när regnet börjar. Ett intensivt tak med en mäktighet på över 15 centimeter kan fördröja och magasinera cirka 20 millimeter nederbörd. Jämförelse mellan vegetationsklätt tak och svackdike: Fördelen med svackdike är att det även fångar upp vatten från uppströms liggande skogsmark och har viss renande effekt på dagvattnet. Vegetationsklädda tak har en lägre reningsförmåga än svackdiket och tenderar i de fall man gödslar taken att i istället läcka näringsämnen. Svackdikets reningseffekt kan förbättras genom att anlägga en dränering i botten, se Figur 12. Dräneringen av diket sker då genom markprofilen, vilket ger effektivare rening. Om diket hamnar på moränmark så kan naturlig infiltration ske från dikesbotten. Nya parkeringsytor Den nya planen innehåller två nya ytor för parkering i delområde C, se Figur 10. Parkeringsyta 1 och 2 behöver en magasinerande utjämningsvolym på 2,7 m 3 respektive 0,6 m 3 för att utjämna det ökade flödet. Vi rekommenderar att anlägga nedsänkta växtbäddar i anslutning till båda parkeringsplatserna. Nedsänkta växtbäddar är planteringar som kan fördröja och rena dagvatten. Ovanför planteringsjorden skapas ett utrymme för fördröjningsvolym. Reningen uppstår sedan när dagvattnet passerar växtbäddens filtrerande material. Växtligheten bidrar både till rening och till att upprätthålla infiltrationskapaciteten i växtbädden. Det är möjligt att plantera t.ex. gräsarter, buskar och träd i nedsänkta växtbäddar. Bäddens yta ska motsvara minst 5 % av aktuell avrinningsyta vilket innebär 13,5 m 2 för Parkering 1 och 3 m 2 för Parkering 2. Se förslag på lämplig placering visas i Figur 11. Figur 15. Exempel på utformning av en nedsänkt växtbädd. Bild WRS. 20

21 Figur 16. Exempel på nedsänkta växtbäddar i anslutning till parkeringsplatser. Foto WRS. Figur 17. Nedsänkt växtbädd där vatten kan rinna in ytledes via luckor i kantsten. Foto WRS. Dagvatten från parkeringsytor är relativt smutsigt, den ökade andel parkeringsytor inom planområdet är huvudorsaken till den ökade föroreningsbelastningen. Genom att leda dagvattnet från parkeringsytorna till nedsänkta växtbäddar kan en stor del av föroreningsmängderna härifrån avskiljas. Växtbäddarna har förmågan att avskilja partikelbundna föroreningar upp till procent. Avskiljningen av lösta metallföroreningar fungerar bäst för zink och kadmium, men sämre för bly och koppar. Kadmium var det ämne som ökade mest procentuellt sett och har igenom den här 21

22 åtgärden möjlighet att reduceras markant. Växtbäddarna kan även avskilja organiska miljögifter och smittämnen. 11 Växtbäddarna bör installeras med en bräddfunktion som kopplas till ledningsnätet. Föroreningar upptäcktes på några platser inom planområdet vid den miljötekniska undersökningen men inga överskridande halter upptäcktes på tänkta platser för växtbäddarna. Den aspekten tillsammans med att det är glacial lera på platserna vilket har väldigt låg genomsläpplighet göra att vi inte ser behov av att anlägga växtbäddarna med tät duk. Befintliga parkeringsytor Befintliga parkeringsytor är höjdsatta så att de avrinner mot lägre liggande stråk i mitten av respektive parkering. I lågpunkterna är dagvattenbrunnar placerade som avleder dagvattnet i ledningsnät till det kommunala ledningsnätet. Figur 18. Befintlig dagvattenhantering på parkeringsplatsen. 11 Anläggningsbeskrivningar, Stockholm Vatten, , 22

23 Figur 19. Befintlig parkering i delområde C. Lågpunkterna ligger i mitten av körbanan där dagvattenbrunnar är placerade. Genom att samla upp, utjämna och rena dagvattnet från befintlig och ny parkering i delavrinningsområde C i växtbäddar som beskrivits ovan skulle både flödet och föroreningsmängden minska från området. Detta kan åstadkommas genom att dagvattenbrunnarna på befintliga parkeringar blockas eller tas bort så att vattnet avrinner på ytan mot infarten se Figur 20. Vid infarten anläggs dagvattenrännor som fångar upp och leder vattnet till växtbäddar. 23

24 Figur 20. Exempel på utformning och avledning av dagvattenfrån befintliga parkeringar till växtbäddar. 24

25 Figur 21. Exempel på rännor att fånga upp och avleda vatten till växtbäddar med. Bild WRS Inloppet till växtbäddarna kan skapas antingen genom att vattnet leds ner i en brunn med sandfång innan växtbädden och därifrån via ledning till växtbädden. Alternativt skapas en öppning i kanten till växtbädden likt exemplet i Figur

26 Figur 22. Exempel på inlopp från parkering till växtbädd. Bild: WRS. Växtbäddarnas reningseffekt: Om dagvatten från hela parkeringsytan (ca 2100 m 2 ) renas i växtbäddar innan det leds ut på dagvattennätet kommer samtliga föroreningsmängder från parkeringsytan att reduceras se Tabell 6. Föroreningsmängderna är framräknade med den årliga korrigerade årsnederbörden 617 mm. Växtbädden i StormTac simuleringen är en standardinställning. Reduktionen blir mellan 30 % och 90 %. Tabell 6. Beräknad föroreningsbelastning från parkeringsplats i delavrinningsområde C med och utan växtbädd/regnbädd som reningssteg. P kg/år N kg/år Pb g/år Cu kg/år Zn kg/år Cd g/år Cr g/år Ni g/år Hg g/år SS kg/år Oil kg/år PAH16 kg/år 26

27 Utan Växtbädd Med Växtbädd 0,11 1,3 33 0,045 0,16 0,5 0, , ,89 0,0039 0,056 0,87 4,5 0,015 0,033 0,078 0,0087 2,5 0, ,38 0,00077 Reduktion 50% 33% 87% 66% 79% 84% 48% 85% 48% 76% 58% 80% Totalt sett från hela planområdet innebär reningen av dagvatten från parkeringsytan att vissa ämnen minskar i jämförelse med nuvarande belastning medan andra fortfarande ökar men ökningen är då mindre än utan reningssteg i växtbädd, se Tabell 7. Tabell 7. Nuvarande och framtida föroreningsbelastning från planområdet med och utan rening av dagvatten från parkeringsplats i delavrinningsområde C mängd per år samt förändring i procent Hela området P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år kg/år kg/år g/år Nuvarande 1, ,22 0,5 4, , ,5 7,1 Framtid 1, ,24 0,55 5, , ,6 8,2 Framtid inkl. rening P-plats Förändring Nuvarande vs. Framtid Förändring Nuvarande vs. Framtid inkl rening P-plats 1, ,21 0,42 5, , ,1 5,1 8% 9% 9% 9% 10% 19% 8% 11% 2% 7% 2% 15% 4% 7% -28% -5% -15% 10% 8% -12% -4% -15% -7% -29% Flödesutjämning med växtbädd: Genom att utforma växtbäddarna så att de kan utjämna 20 mm nederbörd från hela ytan med befintlig parkering kommer tidpunkten för maxflödet från parkeringen förskjutas. I Figur 23 presenteras regnintensiteter och alstrad nederbördsvolym efter viss tid vid ett 20- årsregn. Efter ca 14 minuter har det alstrats ca 20 mm nederbörd och magasinen i växtbäddarna kan då antas vara fulla. En minsta rinntid på ca 10 minuter är branchpraxis att anta vid flödesberäkningar varför maxflödet från parkeringen kan antas uppstå efter ca 24 minuter. 27

28 Figur 23. Diagram ur Svenskt Vatten publikation P110 bilaga 10.1a. regnintensitet och alstrad volym vid ett 20-årsregn exklusive klimatfaktor. När flödet från parkeringsytan tas bort från flödesberäkningarna minskar flödet med ca 40 l/s, alltså reduceras maxflödet från hela området från 520 l/s till ca 480 l/s vid ett 20- årsregn. Kritiska punkter: Vi ser två kritiska punkter inom delområde C. Vid byggnation av de båda flyglarna skapas instängda områden, se Figur 24. För att undvika att vatten avrinner till dessa punkter ser vi två alternativ. Alternativ 1: Ett avskärande dike anläggs längs med GC-vägen som går längs med byggnaden på dess östra sida. Diket kan anslutas till svackdiket i norr. På så sätt undviks att vatten från skogsområdet avrinner mot byggnaden. Vatten kan till viss del antas infiltrera och därmed reduceras belastningen till lågpunkten i norra delen. Alternativ 2: Marken närmast den nya byggnaden höjs så att den lutar bort från byggnaden mot GCvägen. 28

29 Figur 24. Instängda områden, avskärande diken som åtgärdsförslag för att undvika att vatten ansamlas i dessa punkter. Delavrinningsområde D I delavrinningsområde D tillkommer ett cykelgarage och vägarna läggs om och utökas marginellt, båda dessa utökningar är på bekostnad av gräsytan som minskar. Det flödesutjämnande magasinbehovet uppgår till 5 m 3. Även för detta område rekommenderar vi nedsänkta växtbäddar med möjlighet att kombinera med 29

30 vegetationsklätt tak på cykelgaraget. För växtbäddar rekommenderas djupet för den vattenhållande volymen dimensioneras till mellan 0,1-0,3 m 12. Utifrån den rekommendationen har ytbehovet beräknats och presenteras i Tabell 8. Ytbehovet är beräknat för en växtbädd om den kombineras med ett vegetationsklätt tak och om endast en växtbädd anläggs. Tabell 8. Ytbehov för att utjämna 5 m 3 i delområde D, för växtbädd med magasinsdjup på 0,1 m eller 0,3, samt om den kombineras med ett vegetationsklätt tak på cykelgarage som kan utjämna 10 mm nederbörd Vol. djup Vol. djup Volym att utjämna Ytbehov max Ytbehov min m m m3 m2 m2 Endast växtbädd 0,1 0, ,7 Växtbädd och veg. tak 10 mm 0,1 0,3 3, ,7 Delavrinningsområde E Här tillkommer den södra flygeln vilket innebär en ökad andel hårdgjord yta och därmed ett ökat flöde. Det tillkommer takyta och det försvinner lite gångbana och gräsyta. Kvaliteten på det avrinnande vattnet kommer vara relativt god då det endast är avrinnande vatten från tak och grönområde så det viktiga här är att utjämna det ökade flödet. För att flödet från området inte ska öka efter nyexploateringen krävs ett utjämningsmagasin på 9 m 3. I området finns det en större grönyta söder om planerad och befintlig byggnad. Grönytan ligger lägre än övriga delavrinningsområdet så vattnet avrinner naturligt hit. Denna yta kan anpassas för antingen att fungera som en översvämningsyta - skålformad gräsyta dit vatten avleds eller en större nedsänkt växtbädd. 12 Anläggningsbeskrivningar, Stockholm Vatten, , 30

31 Figur 25. Grönyta lämplig för utjämningsmagasin för dagvatten. Källa grundkarta: Google Maps Växtbädden behöver en yta på mellan m 2 beroende på hur djup den anläggs. En översvämningsyta ska vara täckt av vegetation och rekommenderas generellt att anläggas med ett minsta djup på 0,5 m (på den djupaste punkten). Det är en fördel om vattnet kan spridas på hela ytan då det sänker flödeshastigheten. 13 Kanterna ska helst inte ha en större lutning än 10 grader. Se beskrivning på utformning av en översvämningsyta i Figur 26. Det är viktigt att ha ett bottenutlopp (med begränsad flödeskapacitet för effektiv utjämning) för att vatten inte ska bli stående samt ett bräddavlopp. Figur 26. Principiell utformning av en översvämningsyta. 13 Anläggningsbeskrivningar, Stockholm Vatten, , 31

32 Delavrinningsområde F Det är ett mycket litet område med endast grönyta. Det sker ingen förändring i markanvändningen och flödesökningen är marginell från området därför behövs inga åtgärder vidtas här. 5 Slutsatser - Flödet från området beräknas öka med ca 180 l/s vid ett 20-årsregn, från 520 l/s till 700 l/s. För att undvika ett ökat flöde krävs en flödesutjämnande magasinsvolym på ca 26 m 3 för hela området. - Vår rekommendation är att flödesutjämnande magasin anläggs i direkt anslutning till de nytillkomna hårdgjorda ytorna. - Störst ändring i markanvändning sker i den norra delen av planområdet, benämnt delområde C i rapporten. För att flödet inte ska öka här krävs en flödesutjämnande magasinsvolym på ca 12 m 3. Takvattnet från den nya byggnaden kan antingen utjämnas i ett svackdike öster om den befintliga GCvägen eller genom att anlägga ett vegetationsklätt tak. En kombination av båda åtgärderna kan också utjämna den ökade nederbördsvolymen. Det tillkommer även två nya ytor parkeringar inom delområdet. Här rekommenderar vi att nedsänkta växtbäddar anläggs. - I delområde D tillkommer framförallt ett nytt cykelgarage. Takvattnet som alstras här kan också utjämnas i en nedsänkt växtbädd. - I delområde E tillkommer den södra flygeln och en liten sträcka av den befintliga GC-vägen försvinner. Här rekommenderar vi att det ökade flödet utjämnas på en översvämningsyta eller en nedsänkt växtbädd. Utjämningsmagasinet kan med fördel placeras på den låglänta gröna ytan söder om ny och befintlig byggnad. - Föroreningsbelastningen från planområdet ökar runt 10 %. Det är generellt mycket små mängder det rör sig om. Kadmium ökar mest, med 20% vilket i mängd rör sig om ett gram. De mesta föroreningarna alstras från parkeringsplatser. Genom att anlägga de föreslagna markbaserade renings- och utjämningsmagasinen i anslutning till de befintliga och nya parkeringsplatserna och övriga nytillkomna hårdgjorda ytor kommer föroreningsbelastningen endast öka marginellt. 32

33 6 Bilagor Bilaga 1. Flödesberäkningar Nedan presenteras markanvändningen för respektive delavrinningsområde A-F, som använts vid beräkningar av flöde och magasinsbehov. Tabell 1 Befintlig markanvändning inom respektive delområde och beräknat maxflöde vid ett 20-årsregn Delområde Area ϕ Red.Area Q20 A ha [-] ha l/s Skog 0,34 0,1 0,03 10 Asfalt 0,09 0,8 0,07 21 B Skog 0,06 0,1 0,01 2 Gräsyta 0,06 0,1 0,01 2 Tak 0,04 0,9 0,04 11 Grus 0,02 0,2 0,003 1 C Skog 0,84 0,1 0,08 24 Gräsyta 0,35 0,1 0,03 10 Tak 0,16 0,9 0,15 42 Asfalt 0,44 0,8 0,0, D Skog 0,03 0,1 0,003 1 Gräsyta 0,25 0,1 0,02 7 Tak 0,21 0,9 0,19 55 Asfalt 0,32 0,8 0,26 74 E Skog 0,17 0,1 0,02 5 Gräsyta 0,71 0,1 0,07 20 Tak 0,11 0,9 0,10 29 Asfalt 0,42 0,8 0,34 98 F Skog 0,15 0,1 0,02 4,4 Asfalt 0,01 0,8 0,01 3,0 Totalt 4,8 0,4 1,8 521 Tabell 2 Framtida markanvändning inom respektive delområde och beräknat maxflöde vid ett 20-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25 Delområde Area ϕ Red.Area Q20 kf A ha [-] ha l/s Skog 0,34 0,1 0,03 12 Asfalt 0,09 0,8 0,07 27 B Skog 0,06 0,1 0,

34 Gräsyta 0,06 0,1 0,01 14 Tak 0,04 0,9 0,04 1 Grus 0,02 0,2 0,003 2 C Skog 0,84 0,1 0,08 30 Gräsyta 0,25 0,1 0,02 9 Tak 0,25 0,9 0,23 81 Asfalt 0,45 0,8 0, D Skog 0,06 0,1 0,003 1 Gräsyta 0,23 0,1 0,02 8 Tak 0,23 0,9 0,21 73 Asfalt 0,33 0,8 0,26 94 E Skog 0,63 0,1 0,06 23 Gräsyta 0,22 0,9 0,18 65 Tak 0,41 0,8 0, Asfalt 0,17 0,1 0,02 6 F Skog 0,15 0,1 0,01 5 Asfalt 0,01 0,8 0,01 3 Totalt 4,8 2,0 2,

35 Bilaga 2. Föroreningsberäkningar Nedan presenteras den indata och schablonvärden som har använts i StormTac för att beräkna föroreningsbelastningen från området. Årsnederbörden 617 mm som används är den korrigerade nederbörden vid SMHI:s mätstation 9623 i Eskilstuna. Tabell 1. Indata i StormTac av arean (ha) för respektive markanvändningstyp i hektar för varje delavrinningsområde, nutida och framtid (fr) där nyexploatering sker A B C C fr D D fr E E fr F Skog 0,34 0,06 0,84 0,84 0,03 0,03 0,17 0,17 0,15 Väg1 0,06 0 0,12 0,12 0,26 0,27 0,12 0,12 0 G&C 0,03 0 0,14 0, ,20 0,19 0,01 Parkering 0 0 0,18 0, ,1 0,10 0 Gräs 0 0,06 0,35 0,23 0,25 0,23 0,71 0,63 0 Tak 0 0,04 0,16 0,25 0,21 0,23 0,11 0,20 0 Grus 0 0, summa 0,43 0,18 1,79 1,79 0,75 0,75 1,41 1,41 0,17 Tabell 2. Schablonvärden av föroreningar i µg/l från StormTac, basflöde+dagvattenflöde för respektive markanvändningstyp som använts i beräkningarna P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 Skog , ,3 7,4 4,5 0, ,12 Väg , , ,4 0, ,19 G&C , ,475 15,5 16 0, ,5 Parkering , , ,5 0, ,14 Gräs ,36 14,2 42 1,16 5 5,5 0, ,44 Tak , ,135 1,5 1,85 0, ,7 Grus , ,025 0,5 1 0,