Radhusområdet Fjällhöjden.

Transkript

1 1 Radhusområdet Fjällhöjden. Fjällhöjdens samfällighetsförening, Org. Nr , så heter vårt radhusområde som består av 84 fastigheter fördelade på 11 längor. Bifogat finner du en karta över vårt område och våra radhuslängor. Redan när husen byggdes benämndes längorna med bokstäver såsom ett namn på längan. Detta lever kvar än idag och av kartan ser du att våra längor är bokstaverade från N till Ö. Linjerna eller ramarna runt längorna visar längans städområde. Hoppas att du trivs här och har det utbyte av din fastighet som du förväntat dig. Vi förmodar att du i samband med köpet har fått en del upplysningar av den förre ägaren om villkoren för boendet här. För att hjälpa dig tillrätta i området och förklara hur föreningens verksamhet bedrivs har vi sammanställt denna information. Självklart kan den inte vara heltäckande och du är välkommen med dina frågor till föreningens styrelse. Föreningen De 84 radhusen med fastighetsbeteckning Fjället ägs av respektive lagfaren ägare. Det gäller både byggnad och mark. Dock med begränsningen av vad som ägs gemensamt i Fjällhöjdens Samfällighetsförening. I föreningen ingår alla fastigheterna med 1/84 var. Den mark som inte är enskild tomt äger vi gemensamt i föreningen. Vad som är gemensam egendom har fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten, i vårt fall den 9 november I korthet kan sägas att den gemensamma egendomen består i: All mark som inte är tomtmark (fastigheten Fjället 159), asfaltsytor, trappor, räcken, lekplatser, belysning etc. Värme- och varmvattenanläggning inklusive all tekniskutrustning och ledningsnät fram till anslutningen av respektive fastighet tillhör föreningen. Därför ska alla installationer i krypgrunden under husen och ingrepp eller förändringar där godkännas av föreningen. Byggnad (Balingsnäsvägen 82) inkluderande tvättstuga, klubbrum och förråd med tillhörande inventarier Samtliga garage med utrustning Kallvattenledningar och sommarvattenledningar, dagvattenledningar samt spillvattenledningar inom området Anläggningar och ledningsnät för radio och TV distribution. Föreningen har avtal med ComHem om distribution av deras basutbud. De ansvarar även för service av vårt lokala nät fram till uttaget i vardagsrummet. Radhusens och förrådens yttertak inklusive alla plåtdetaljer, den bruna panelen samt stuprör. Parabolantenner eller liknande installationer får ej ske på taken utan föreningens godkännande. Inom föreningen finns en gemensamhetsanläggning som endast omfattar fastigheterna Fjället Det gäller förråden som är placerade vid radhuslängans gavel. På kartan betecknade länga Å, V och U.

2 För att vårda och sköta den gemensamma egendomen finns alltså en förening som bildats med stöd av lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150). Föreningen har normalt årsmöte i april och väljer en styrelse till att ansvara för den löpande förvaltningen. Då utses även en teknisk kommitté, informationsgrupp, grannsamverkanskommitté samt ett ombud i varje länga. Längombudet är kontaktlänk mellan längan och styrelsen och ansvarar för att längans städområde sköts på ett tillfredställande sätt. 2 Avgifter Kvartalsavgiften som varje medlem betalar skall täcka kostnader för uppvärmning, vatten och avlopp, underhåll av de gemensamma anläggningarna och administration. Avgiftens storlek bestäms på föreningens årsmöte (i april) efter förslag från styrelsen. Avgiften uppgår f n till kr per kvartal och skall betalas in kvartalsvis i förskott med sista betalningsdag 31/3, 30/6, 30/9 och 31/12. Inbetalning sker till föreningens bankgiro Utöver nämnda avgift uttas avgift för användande av motor- och kupévärmare i garaget eller från uttag utomhus. Även dessa avgifter fastställs på årsmötet. För att ge en bild av hur föreningens ekonomi har utvecklats under de senaste åren bifogas en sammanställning av de senaste 11 åren sammandrag. De gemensamma anläggningarna I samma byggnad som fjärrvärmecentralen finns ett samlingsrum (pingisrum) och en central tvättstuga för medlemmarna. I tvättstugan finns två automatmaskiner om vardera 6 kg och ett torkskåp. Vidare finns där centrifug och kallmangel. Bokning och tvättid görs på listan i entrén. Nyckeln till tvättstugan bör du ha fått av förre ägaren. Samlingsrummet används bl a för styrelsemöten men kan även användas för privata tillställningar. På anslagstavlan i entrén kan du boka in dina tider. Där sätts också upp meddelanden av gemensamt intresse. Garage i området ingår i föreningens gemensamma anläggningar. Varje husägare har nyttjanderätt till garageplats. Dessutom finns ett antal parkeringsplats att disponera bl.a. för gäster. I garagen får endast godkända motor- och kupévärmare användas detsamma gäller andra anordningar. Värme och varmvatten distribueras till alla fastigheter från fjärrvärmecentralen utan mätning av den enskilda förbrukningen. Avgifterna erläggs av föreningen också vad gäller vatten och avlopp utan enskild mätning. Detta innebär att alla bör begränsa sin förbrukning för att hålla nere kostnaderna. Ha uppsikt över droppande kranar och läckande toalettstolar! Om eller tillbyggnader som erhållit bygglov måste kompletteras med elradiatorer dels för att vårt system ej tål högre belastning dels för att det ej går att mäta den stötte energiförbrukningen sam skulle ha debiterats.

3 Inom området finns 12 st. motorvärmaruttag utomhus. Dessa kan hyras under 1 november 15 april mot en avgift per uttag och säsong. Intresseanmälan ska ske inför varje säsong till kassören i föreningen. 3 Yttre underhåll Större underhållsinsatser på hus och förråd görs samtidigt för varje länga för att enhetligheten inte skall störas. Gemensam parkmark, planteringar och lekplatser underhålls och kompletteras genom medlemmarnas arbetsinsatser speciellt på årligen återkommande städdagar vår och höst. Varje länga ansvarar för sin del av området vad gäller gräsklippning, städning och underhåll. Arbetet med detta samordnas av längombudet. Det finns ingen anställd som sköter tillsynen, det är upp till oss alla och en var. Den gemensamma parkmarken Samfällighetens mark har årsmötet och däremellan styrelsen ansvaret för. Det innebär att ingrepp eller förändringar måste ha godkänts av styrelsen. Särskilt bör uppmärksammas att trädfällning eller kraftig beskärning inte får ske utan tillstånd. Föreningen har två förråd för nödvändiga underhållsredskap, gräsklippare och verktyg. Det ena förrådet ligger nere vid tvättstugan/panncentralen i garaget närmast intill. Det andra är en "Friggebod" i sluttningen mellan längorna V och N+O. Nyckeln finns hos längombudet. Vintertid sker snöröjning och sandning av entreprenör kontaktperson är Gunnar Magnusson i tekniska kommittén. Det är dock alltid vi som fastighetsägare som är ansvariga för att det är framkomligt på grund av snö eller halka. Gångvägar inom längans städområde måste längan skotta och sanda. Detta gäller även kompletteringssandning och akut sandning som ska ombesörjs av längan för respektive område. Allmänt Parkering är förbjuden på de lokala vägarna och vändplaner. All biltvätt är förbjuden inom området. Bredband är en fråga för den enskilde fastighetsägaren. Oftast löst via ADSL eller ComHem. Som medlem får du information om föreningens förvaltning och skötsel i de styrelsemötesprotokoll som cirkulerar i längan, i allmänhet en gång per månad samt på hemsidan Som fastighetsägare är du naturligtvis själv ansvarig för underhållet av Ditt hus. Men eftersom husen är "identiska" uppstår ibland fel som är gemensamma för flera hus samtidigt Ta därför kontakt med styrelsen eller tekniska kommittén om du får problem av större art. Det är vår förhoppning att du ska trivas i vårt radhusområde. Vi vill att du ska ta del i våra gemensamma uppgifter och glädjen i gemenskapen. Några har trivts så bra så att de bor kvar sedan området byggdes.

4 4 Vi Du och jag som äger ett radhus, det är vi som är föreningen. I ett nytt bostadsområde så präglas det ofta av en nybyggaranda och alla är engagerade, så var det väl även i vårt område. Många av oss som bott här länge tycker nog i alla fall det när vi blickar tillbaka. Styrelsen upplever nu att det ofta saknas engagemang för det gemensamma och att det är svårt att få medlemmarna (fastighetsägarna) ta på sig förtroendeuppdrag eller att utföra skötsel och underhåll av vår gemensamma egendom. Att välja att bo i radhus innebär medlemskap i en samfällighetsförening. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ta kontakt med valberedningen och berätta vad du vill hjälpa till med. Det är därför naturligt att vi vill klargöra att ett radhusboende innebär ett antal rättigheter men även skyldigheter. Vi har alla ett 84:e-dels ansvar för omsorgen av det gemensamma som angivits ovan. Det hörs ofta invändningar för att inte hjälpa till eller dra sitt strå till stacken: Har inte tid - Tiden är konstant, det finns 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året, vad vi gör med den tiden är vår egen prioritering. Är upptagen på städdagarna - Omsorgen av vår gemensamma egendom behöver inte ske på en viss dag, gör det när du kan. jag orkar inte med, eller jag kan inte - Självfallet kan inta alla utföra alla typer av uppgifter men det finns alltid något man kan bidra med. Att fixa fika för dem som gör det tyngre jobben är också en viktig insats och som stärker gemenskapen i vårt område. Större underhållsåtgärder måste naturligtvis köpas in och utföras av fackmän och entreprenörer. Men den tråkiga tendensen är att det blir svårare och svårare att få medlemmarna att sköta underhåll som tidigare gjorts av medlemmarna. Några exempel: Det är för få som deltar på våra städdagar. Underhållsmålningen i området är inte bra. Titta till exempel på den bruna panelen, den är fläckvis målad och omålad. Det ger inte ett bra helhetsintryck och på sikt rötskador. Varje länga har sig tilldelat ett städområde, detta måste skötas och ha tillsyn hela året. På vintern ska gångvägar skottas och sandas. På sommaren ska gräsytor klippas. För att ta ett par exempel. Längombudet som utses i varje länga har uppgiften att tillse att arbetet utförs. Det betyder inte att längombudet ska göra allt själv. Hur det ska gå till måste ni enas om i respektive länga. Var och en måste ta initiativ till att det som ska göras blir gjort. Styrelsen för föreningen vill att du som fastighetsägare ska uppfatta detta som en vädjan kom och delta i vårt gemensamma arbete. Som utbyte kommer du att lära känna dina grannar bättre och vi får en bättre hemmamiljö. Den största oron vi har i styrelsen är att om medlemmarna inte själva sköter omsorgen av vår gemensamma egendom så måste vi köpa in dessa tjänster. Följden av detta blir höjda kvartalsavgifter. Det finns redan idag medlemmar som förespråkar att föreningen ska debitera fastighetsägare som inte deltar i arbetet. Detta har styrelsen hittills värjt sig emot. Styrelsens ambition är att vi ska bo i ett välskött område till så låga kostnader som möjligt. Alla fastighetsägare kan bidra till detta genom sin egen insats.

5 Att sprida information är svårt och vi kan nog bli bättre på det från styrelsen. Detta dokument är ett sätt. Föreningens hemsida är ett annat sätt. Ge oss din mailadress så når vi dig med protokoll och annan information. Men vi måste också som enskilda fastighetsägare söka information fråga!? Balingsnäs 2014 STYRELSEN Hemsidan är den snabbaste och enklaste informationsvägen. Där finns uppgifter om aktualiteter i området där finns även alla protokoll och mycket mera, bl.a. uppgifter på alla förtroendevalda medlemmar. Nedan har vi begränsat oss till några kontaktpersoner: Kassör Claes Berglund Mellansjövägen Huddinge claes.berglund@live.se Sekreterare Rose-Marie Sjöholm Mellansjövägen Huddinge rose-marie.sjoholm@avonova.se