Falsterbo 8:85. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:85 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 Petra Lundström

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:85 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:85 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 Författare: Petra Lundström Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Befintligt hus inom fastigheten. Foto: Petra Lundström Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Kulturlagerområdet 7 Dokumentation vid djupschaktning för stenkistor och dagvatten 9 Utvärdering 10 De äldsta lämningarna 10 Anläggningar med lera 11 Aktiviteter med gropar 11 Rasering, utjämning och översandning 11 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Bilagor Bilaga 1 Fyndlista

6 ÊÚ Figur 1. Utdrag ur blad 1C:82, ekonomiska kartan. Heldragen linje avser RAÄ 15. Stjärnan markerar undersökningsområdet. Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011

7 Sammanfattning Under ett par dagar våren 2007 undersöktes delar av fastigheten Falsterbo 8:85, Falsterbo socken. Inom ytan påträffades omfattande och välbevarade kulturlager. Fastigheten befinner sig inom Falsterbos stads- och marknadsområde, RAÄ 15. Utifrån undersökningen har följande resultat erhållits: Omfattningen av kulturlagren uppgår till ca 1,1 m inom fastigheten. Inom undersökningsytorna påträffades bl. a. lämningar i form av gropar, lerlager samt raseringslager. Inledning I mars 2007 genomförde Malmö Kulturmiljö, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne (lst dnr ), en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastighet Falsterbo 8:85, Vellinge kommun, Skåne. Anledningen var att man skulle uppföra ett gästhus samt en mindre bod på platsen. Dessutom skulle det befintliga huset totalrenoveras. I anslutning till byggnaderna anlades även stenkistor samt nedläggning av elledningar, vatten- och avloppsrör. Fastigheten är belägen i den södra delen av näset, inom Falsterbo medeltida stadsoch marknadsområde (RAÄ 15). Inom fastigheten avbanades en yta om ca 87 m 2. Inom detta område påträffades kulturlager. Ytterligare ingrepp gjordes i form av nedgrävningar för stenkistor, vatten, el m.m. Dessa ytor uppgick sammanlagt till ca 50 m 2. Vid undersökningen upprättades två sektionsritningar. Vid bearbetningen av materialet har sektionerna digitaliserats i Arc View. Fyndmaterial och anläggningsbeskrivningar har registrerats i dokumentationsprogrammet Intrasis. Anläggningar och lager i plan har mätts in med hjälp av totalstation. Bevaringsförhållandena inom området var för fornlämningen mycket goda, och det bör påpekas att under schaktbotten finns bevarade lämningar. Framtida markarbeten inom fastigheten bör mot bakgrund av detta ske under antikvariskt överinseende. Historik och fornlämningsmiljö Under medeltiden utgjorde Skanör och Falsterbo viktiga orter i den omfattande sillhandel som årligen ägde rum med deltagare från hela Nordeuropa. I anslutning till marknaden växte så småningom permanenta strukturer fram med den danska kungen vid rodret. Under 1200-talet tilldelades flera utländska städer handelsprivilegier och mark (s.k. fiter) inom området. Inom dessa fiter bedrevs handel och annan verksamhet som hörde till marknaden. Under och 1300-talet var Skanör den dominerande orten, men tyngdpunkten försköts under 1400-talet till Falsterbo för att senare tas över av Malmö (Ersgård 1988). Förmodligen är undersökningsområdet beläget i det som var staden Lübecks fitområde på Skånemarknaden. Lübeck var sannolikt en av de städer som tidigast etablerade sig i Falsterbo, och utmärker sig bl. a. genom den stora yta man disponerade. Inom fiten är det känt att bl. a. den tyska Mariakyrkan har varit belägen, strax nordost om Falsterbohus. Kyrkan omnämns första gången år 1336 och rivs någon gång under senare delen av 1600-talet. Troligen har kyrkan varit gemensam för samtliga tyska köpmän men stått under speciell, lübsk överhöghet. Marknadens utveckling i Falsterbo under talen framstår som helt dominerad av staden Lübeck (Ersgård 1984; 1988; 2002). Fastigheten är belägen ca 200 m öster om resterna av Falsterbos borganläggning som omtalas i historiska källor för första gången år De äldsta delarna Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 5

8 av borgen uppfördes troligtvis på 1200-talet. Från början av 1400-talet blir Falsterbohus den kungliga fogdens huvudsäte på Skånemarknaderna sedan borgen i Skanör lagts öde. Borgen är i bruk fram till 1530-talet då Falsterbo upphör att vara ett självständigt län. Från och med slutet av 1500-talet utnyttjas borgen som stenbrott (Ersgård 1984). I närområdet har ett antal mindre undersökningar genomförts. Under år 2005 undersökte Malmö Kulturmiljö ett område inom en fastighet belägen ca 200 m söderut. Resultaten från undersökningen visade att det finns väl bevarade kulturlager med en omfattning på upp till 0,9 m (Lundström 2007). Vidare har man inom angränsande tomt i söder, vid två tillfällen, stött på kulturlager samt rester av ett lergolv (Ersgård 2002). Ungefär 100 m västerut stötte man år 1887 på rester av grundmurar, som vid den tidpunkten tolkades vara murar efter den danska kyrkan som enligt historiska källor ska ha varit belägen i Falsterbo (Ersgård 1984:15). Efter senare tiders forskning är det dock snarare troligt att det kan röra sig om resterna av ett ordenshus för franciskanermunkar, som också ska ha funnits i denna del av Falsterbo (Ersgård 2002). N Nedgrävning för avlopp Ytligt schaktat område Kulturlagerområde Befintligt hus Stenkista B Stenkista A Figur 2. Översikt över undersökningsområdet. Skrafferade ytor visar nedgrävningar för el, vatten m.m. som gjorts i samband med undersökningen. Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011

9 Undersökningsresultat Vid undersökningen grävdes med hjälp av en mindre grävmaskin för husgrunderna samt nedläggning av diverse rör, avlopp och två stenkistor. Området har till viss del förstörts av anläggandet av VA och elledningar till befintligt hus. Nedan redogörs för lämningarna inom de olika områdena. Kulturlagerområdet Inom fastigheten avbanades ett ca 87 m 2 stort område avsett för nybyggnation. Då topografin är aningen ojämn schaktades det olika djupt inom området. I den västra delen schaktades endast ca 0,3 m av matjord och sand bort, medan avbaningen i öster uppgick till ca 0,6 m. Det var endast inom en yta om ca 30 m 2, längst i öst, som kulturlager kom i dagen (figur 2 och 3). Dessa syntes som ett ganska homogent, mörkt gråbrunt, sandlager. Kulturlagren var överlagrade av ett ljust sandlager, och slutligen, matjord. Endast en mindre lerfläck samt nedgrävningar för el- och vattenledningar samt avlopp för befintligt hus, syntes i den framschaktade kulturlagerytan. N Figur 3. Område med kulturlager. Skrafferade ytor visar nedläggningar för el, vatten m.m. till befintligt hus. Fet linje visar sektioni provruta. Skala 1:100. För att undersöka kulturlagrets beskaffenhet anlades en provruta, ca 1,2 x 1 m stor (figur 3), i områdets östra del. Botten på provrutan låg på ca +1,5 m ö. h. Utifrån schaktväggarna i provrutan kunde ett flertal aktivitetsytor urskiljas. Dessa har grovt samlats i faser, som beskrivs nedan. Fas 1 I bottensanden antyddes två nedgrävningar med okänd funktion. Ovan dessa fanns ett lager som emellanåt visade tunna horisonter av sotig sand varvat med ljus sand (figur 4 nr 13). Dessa tolkas vara resultat av mer eller mindre periodvis aktivitet, varvat med översandningar. På dessa fanns två ytor med tunn och kompakt lera, dock med olika färg och innehåll av sand. Det är svårt att avgöra om dessa lerlager är samtida eller ej, samt vad de har haft för syfte. Vid avlägsnandet av en av lerlagren (A224) påträffades en skärva av typen nästanstengods (CI; detta var för övrigt det enda fyndet som kunde relateras till stratigrafi eller anläggning). Fyndet indikerar att lagret inte är äldre än omkring år Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 7

10 Figur 3. Sektion mot söder och väster i provruta. Vertikal streckad linje avser vinkeln mellan schaktväggarna. Nedre horisontell, streckad linje avser botten på schakt. 1: Ljus, porös sand. Troligen flygsand eller utjämningslager. Lagret befann sig direkt under matjorden (matjorden hade en tjocklek av ca 0,15-0,2 m). I sektionen är en del av sandlagret bortschaktat. Nivån i överytan av sandlagret låg på +2,58 m ö. h. 2: Grå, aningen sotig, sand. Flammig med ljusare partier. Troligen ett utjämningslager. 3: Mörkgrå sand med enstaka träkol. Delvis fyllning i mindre nedgrävning. 4 & 5: Raseringslager bestående av bränd lerklining, sot och träkol. 6: Sotig, grå sand, enstaka träkol. Troligen ett avsatt lager. Raseringslagret ovan sticker ner en del i lagret. 7: (Ljus)grå sand med träkolsprickar och enstaka prickar av gul lera. Otydlig gräns mot underliggande lager. Utjämningslager? 8: Ljusgrå sand med enstaka prickar av träkol och gul lera. Utjämningslager och fyllning i grop. 9: Grå sand med enstaka fläckar av gul lera och träkolsprickar. 10: Ljus (vit) sand. 11: Grå sand. Fyllning i mindre grop. Grundvattnet tränger in i botten. 12: Gul, kompakt lera. Del av lerbotten eller lergolv? När lagret avlägsnades påträffades en skärva av nästanstengods. 13: Mörkgrå, sotig (?) sand som i sektionen mot väster övergår till att bli mer skiktad med ljusare inslag. Säsongsmässig karaktär. 14: Skiktad vit och ljusgrå, lätt sotig, sand. Fyllning i nedgrävning. 15: Brungrå sandig lera. Lergolv? 16: Tydligt skiktad med ljus (vit) sand och ljusbrun sand. Endast enstaka träkolsbitar. Den övre delen innehåller enstaka gula lerfläckar. Huvudsaklig fyllning i större nedgrävning. 17: Gul lera. Lergolv eller del av fyllning nedgrävning? 18: Sotig, ljusgrå sand, enstaka träkol. Avsatt (?) i nedgrävning. 19: Ljus sand. Flygsand i nedgrävning. 20: Sotig, ljusgrå sand, enstaka träkol. Del av fyllning i nedgrävning. 21: Vit bottensand. Skala 1: 20. Fas 2 Vidare fanns ett omfattande utjämningslager med blandat material (figur 4 nr 9). Lagret har även fungerat som fyllning i en äldre nedgrävning. I detta utjämningslager är det möjligt att man har anlagt en grop vari ett tunt skikt av flygsand har lagt sig i botten då gropen varit öppen. Gropen fylls vidare igen med ett utjämningslager (figur 3 nr 8) som även sträcker sig ut över gropen. Ytterligare ett ganska omfattande lager med karaktär av utjämning framkom i profilväggen (figur 4 nr 7). Genom detta lager var en större grop grävd. Anläggningen har troligen stått öppen en tid då det avsatts tunna flygsandslager varvat med kulturpåverkade lager i gropen. Vid något tillfälle förseglar man gropen med ett tunt lerlager. Slutligen fylls gropen igen med olika sandlager. Intill gropen fanns ett sot- och kolrikt, avsatt, lager som möjligen kan vara samtida med gropen. Inga fynd påträffades vilket försvårar dateringen. Fas 3 Gropen och sotlagren överlagras vid någon tidpunkt av ett raseringslager som bestod av bränd lerklining, sot och kol (figur 4 nr 4 & 5), vilket tyder på att det har funnits någon typ av byggnadskonstruktion i närheten. Raseringslagret markerar en tydlig gräns mot det ovanliggande lagret, som bestod av mörkgrå sand. Det är 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011

11 svårt att avgöra hur det grå lagret har uppstått, men det har tydligt fyllt en mindre grop. Vidare påträffades ett gråbrunt, aningen sotigt, sandlager vilket tolkats vara ett utjämningslager. Överst i stratigrafin fanns ett ganska omfattande, vitt sandlager, till synes ej kulturpåverkat. Det är troligt att det är resultat av sandflykt. Dokumentation vid djupschaktning för stenkistor och dagvatten I samband med anläggandet av grunden till det nya huset anlades avlopp samt två stenkistor som skulle ansluta till befintliga dagvattenrör. I schaktet för avloppet påträffades kulturlager ca 0,5 m ner från nuvarande markyta. Lagret var relativt homogent och bestod huvudsakligen av grå sand. Det förekom endast ett fåtal sot- och lerskikt. Som djupast uppgick schaktet till ca 1,1 m. Schaktet dokumenterades inte närmre. Området närmast huset schaktades för nya dagvattenrör, men i samband med detta berördes endast redan omrörda moderna fyllnadsmassor. Stenkista B I anslutning till den bod och gäststuga som ska byggas inom fastigheten anlades en stenkista (stenkista B, figur 2). Ett ca 10 m långt, och 0,6 m brett, sluttande schakt drogs från husgrunden västerut där en stenkista (ca 2,7 m x 2,0 m) anlades. Schaktets djup varierade mellan ca 0,6 1m. Det var endast i de västra delarna av detta schakt som de övre delarna av kulturlager berördes. De kulturlager som påträffades i stenkistans nedre delar undersöktes ej närmre. Stenkista A På framsidan av huset grävdes för vad som benämnes stenkista A (figur 2). Från det befintliga huset drogs ett schakt, ca 6 m långt och 0,8 m brett, fram till stenkistan. Djupet invid huset uppgick till ca 0,5 m från nuvarande markyta, och sluttade sedan ned till ca 1,65 m i stenkistan. På detta djup trängde grundvattnet snabbt upp. I detta schakt påträffades på några ställen rester av gul lera som schaktades bort. Om det har rört sig om rester av lerbottnar är svårt att säga. Stenkistan hade måtten 2,6 m x 2,2 m. Endast en mindre del av stenkistans schaktvägg dokumenterades eftersom det fanns stor risk för ras (figur 4). Liksom vid provrutan kunde ett antal aktivitetsytor urskiljas, vilket kan indelas i följande bebyggelseutveckling: Fas 1: På bottensanden fanns ett sotigt aktivitetslager (nr 17 i figur 4 nedan), vars urlakning skapat ett underliggande ljusare grått lager (18). Vidare har därefter ett sandlager (16) tillförts, som i sin tur överlagrats av ett sot- och sandlager (15). Till viss del verkar även detta lager ha urlakats. Efter dessa karakteriserades stratigrafin av tunna lager, sotrika lager som överlagrades av ljusa sandlager. Emellanåt förekommer även enstaka, mycket tunna lerhorisonter och antydlningar till att det funnits mindre nedgrävningar (6 14). Möjligen kan denna stratigrafi vara resultat av att platsen utnyttjats säsongsmässigt, där de mörka lagren är spår efter olika intensiva aktiviteter av olika slag, och de ljusa lagren spår efter de perioder där platsen varit öde och översandats. Fas 2: Ett intryck av mer beständiga närvaro på platsen ger det lager av lera och sand som överlagrar de varviga lagren (5). Denna lera kan ha utgjort del av ett lergolv, i alla fall har det rört sig om en konstruktion. På leran har det avsatts ett tunt lager av sot och sand. Fas 3: Vid en senare tidpunkt har ytan överlagrats av ett utjämningslager (4). Möjligen ytterligare ett utjämningslager, men med en viss aktivitet i form av en tunn lerhorisont, påförs eller avsätts innan en ny lerklädd yta anläggs (3). Leran var i mycket dåligt skick vilket gör det svårt att funktionsbestämma lämningen. Vidare överlagrades leran av ett utjämningslager. Slutligen fanns mellan utjämningslagret och matjorden ett omfattande, vitt, poröst sandlager (2) som troligen är resultat av sandflykt. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 9

12 Figur 4. Sektion mot väster i nedgrävning för stenkista. 1: Vit, porös sand. Troligen flygsand eller utjämningslager. Lagret befann sig direkt under matjorden. 2: Gråbrun sand med enstaka träkolsbitar. Möjligen aningen sotigt. Utjämningslager. 3: Brungul lera, emellanåt uppblandat med en del sand. Mestadels inga tydliga kontaktytor mot under- och överliggande lager. Möjligen resterna av ett lergolv i sämre skick. 4: Gråbrun sand, aningen sotig och enstaka träkolsbitar. Emellanåt kan man notera en tunn lerhorisont. 5: Ljusgrå sand, aningen flammig med ljusare/vita partier och fläckar av gulbrun lera, möjligen utjämning av något slag. 6: Sand och sot. Aktivitetslager. 7: Flammig gulorange lera med sot- och kolfläckar samt sand. Mycket kompakt och kletigt. Möjligen resterna av ett lergolv. 8: Gråbrun, sotig (?) sand med enstaka träkol- och lerfläckar. 9: Vit sand. 10: Sot, träkol och sand. Tydligt avsatt lager. 11: Vit sand varvat med tunna sotiga sandhorisonter. Sanden är lite grövre. Möjligen lite upptrampat och omrört emellanåt. 12: Många tunna, vita sandhorisonter varvat med sotig, (ljus)grå sand med enstaka träkolsbitar. Emellanåt förekommer tunna linser med brunaktig lera. Tydligt varierad aktivitetsintensitet. 13: Ett par tydliga, mörkgrå aktivitetshorisonter varvat med ett fåtal tunna, vita sandlinser /-lager. Förekommer enstaka tunna linser av brungul lera. 14: Sot uppblandat med lite ljus sand. Emellanåt är lagret mycket kompakt. 15: Tunn sotlins. 16: Ljusgrå sand. Möjligen urlakat från nr : Sot samt lite ljus sand. 18: Ljusgrå sand. Möjligen urlakning från nr : Bottensand samt grundvatten. Skala 1:20. Utvärdering Inom fastigheten schaktades det för husgrunder, stenkistor samt vatten, avlopp och el. Vid platsen för husgrunden berördes delar av ett kulturlagerområde (undersöktes genom provruta), och från nedgrävningarna för framförallt stenkista A erhölls stratigrafiska sekvenser i schaktväggen. Utifrån dessa får man en bild av en plats med intensiv aktivitet. Dateringarna av lagren har varit svåra eftersom endast ett fåtal kontextanknutna fynd påträffades, men troligen kan den stratigrafiska sekvensen dateras från slutet av 1200-talet upp till 1800-talet. Nedan görs ett försök att tolka och jämföra sekvenserna från provrutan respektive stenkista A. Närmre tidsmässiga relationer mellan sektionerna är svår att göra eftersom daterbart material saknas. De äldsta lämningarna Man kunde snabbt konstatera att de äldsta lämningarna var likartade. Ett fåtal mindre gropar, men framförallt lager med rikt sotinnehåll som överlagras av mer eller mindre omfattande, ljusa sandlager är karakteristiskt. Denna varviga sammansättning var mycket tydligare, och mer omfattande, i schaktet för sten- 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011

13 kistan än i provgropen. Vad detta kan bero på är svårt att säga. Möjligen kan det vara så att platsen där provgropen grävdes har legat mer skyddad för flygsandens härjningar. Om det rör sig om skydd i form av exempelvis växtlighet, bodar eller liknande är omöjligt att säga. Dessutom kan man ha utnyttjat platsen på olika sätt. I vilket fall antas dessa äldre delar representera säsongsbundna marknadsaktiviteter. Anläggningar med lera Vid några tillfällen har man anlagt mindre lerklädda ytor. I provgropen kan ett fynd av en skärva av nästanstengods (CI) sätta en bakre dateringsgräns för lerlagret till ca (detta är för övrigt det enda fynd som kan relateras till en anläggning). Om lerlagret är delar av lergolv/lerklädd yta eller lerbotten har inte kunnat klargöras. I schaktet för stenkistan är det dock troligare att delar av ett lergolv med ett avsatt sot- och sandlager har påträffats. Dateringen på dessa lager är dock svårgörlig eftersom inga fynd gjordes. Relationsmässigt följer de dock på de växlande sot- och sandlagren. I detta schakt följde därefter sandiga utjämningslager. Aktiviteter med gropar Även i provgropen följer ett omfattande utjämningslager vari man under en tidpunkt har anlagt en grop. Troligen har det sedan tidigare funnits en sänka på platsen för gropen eftersom det har funnits en äldre grop på samma plats. Vad gropen haft för funktion har inte kunnat klarläggas. Ett tunt lager av flygsand i botten tyder dock på att gropen har stått öppen en kortare tid innan den slutligen fylls igen av ett av två utjämningslager som breder ut sig över området. Förfarandet att anlägga en större grop på platsen upprepar sig, och även denna grops funktion är okänd. Större delen av gropen hade en fyllning som bestod av tydliga, tunna lager av vit sand varvat med ljusbrun sand, vilket tyder på att gropen stått öppen en längre tid. Vid någon tidpunkt har gropen blivit uppmärksammad igen eftersom man anlägger en tunn, lerklädd yta i den halvt igenfyllda gropen, varefter ett sotlager avsätts. Slutligen fylls gropen igen. Vad det är för aktivitet som har skett i gropen är omöjligt att säga. Man kan dock konstatera att, utifrån sektionsritningarna, har man inte anlagt några gropar vid platsen för stenkista A vilket innebär att man har utnyttjat platserna olika. Rasering, utjämning och översandning I den del av området där provgropen lades följer sedan ett omfattande raserings-lager med huvudsakligen bränd lera och lerklining. Lagret antyder att det har funnits en byggnad av något slag i närheten, som har utsatts för hög värme/ brand. Man kan fundera på om de brända massorna är resultatet av en av de stora bränder som härjade i Falsterbo 1896 respektive 1911? Vid platsen för stenkista A saknas detta lager, men dock påträffades i de yngre delarna av sektionen ett lerlager i mycket dåligt skick, vilket kan vara resterna av ett lergolv. Om det rör sig om ett lergolv har det högst troligen, under någon period, funnits en byggnad även här. Slutligen har man återigen utjämnat marken med gråbrunaktig sand, vid platserna för provgropen och stenkistan. Förutom matjordslagret representeras det yngsta lagret av ett omfattande, vitt, troligen flygsandlager utan någon synbar kulturpåverkan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011 11

14 Referenser Litteratur Ersgård, Lars Skanör Falsterbo. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport Medeltidsstaden 53. Stockholm. Ersgård, Lars Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Lund. Ersgård, Lars Nytt ljus över Falsterbo. Arton år efter Medeltidsstaden. Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Mogren, Mats (red.). Riksantikvarieämbetet, skrifter No 43. Stockholm. Lundström, Petra Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15. Falsterbo socken, Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022. Malmö Kulturmiljö. Malmö Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 2007/ Inventarienummer:... LUHM Arkivnummer:... S29:014 Län:... Skåne Kommun:... Vellinge Socken:... Falsterbo Fastighet:... Falsterbo 8:85 Fornlämningsnummer:... RAÄ 15 Ekonomiska kartans blad:... 1C:82 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:... som högst +2,58 Fältarbetstid: t. o. m Antal arbetsdagar:... 7 Antal arkeologtimmar: Undersökt yta:... ca 87 m m 2 Platschef:... Petra Lundström Personal:... Petra Lundström Uppdragsgivare:... Cecilia Rausing 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:011

15 Bilaga 1 Fyndlista Id Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Keramik Skärva 14 1 A Metall Spik 6 1 Lösfynd Metall Lösfynd Keramik Skärva 57 1 Lösfynd Keramik Skärva 5 1 Lösfynd Keramik Skärva 2 1 Lösfynd Bränd lera Lerklining 9 1 Lösfynd Ben Avfall Lösfynd

16