Fört vid Fackförbundet STs 12e ordinarie kongress den maj Kongressen genomfördes på Strandmässan, Nacka Strand i Stockholm

Transkript

1 Kongress 2016 Beslutsprotokoll Fört vid Fackförbundet STs 12e ordinarie kongress den maj Kongressen genomfördes på Strandmässan, Nacka Strand i Stockholm Innehållsförteckning Öppnande Dagordningens punkt 1. Kongressen öppnande... 4 Formaliafrågor Dagordningens punkt 2. Prövning kongressen kallats enligt stadgarna Dagordningens punkt 3. Upprop Dagordningens punkt 4. Val av tre kongressordförande Dagordningens punkt 5. Val av tre sekreterare för kongressen Dagordningens punkt 6. Val av protokolljusterare Dagordningens punkt 7. Val av rösträknare Dagordningens punkt 8. 1 och 8.2 Beslut om dagordning och arbetsordning Dagordningens punkt 9. Beslut om ekonomisk ersättning m.m. till kongressens ombud Dagordningens punkt 10. Val av ledamöter i eventuella utskott... 5 Verksamhetsberättelse, revisionsberättelse & frågor om ansvarsfrihet Dagordningens punkt 11. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Dagordningens punkt 12. Revisorernas berättelse för Dagordningens punkt 13. Beslut om ansvarsfrihet... 6 Ekonomiska ersättningar, arvoden & etiskt förhållningssätt Dagordningens punkt 14. Ekonomiska ersättningar, arvoden samt etiskt förhållningssätt inom förbundet Vision och verksamhetsinriktning Dagordningens punkt 15. Vision och verksamhetsinriktning Kapitel 1 Vision Kapitel 2 Verksamhetsinriktning Kapitel 3 Ekonomi

2 Utskottsbehandling av Dagordningens punkt 15 Vision och verksahetsinriktning Dagordningspunkt Vår vision Dagordningspunkt Så jobbar vi Dagordningspunkt Detta är vi Dagordningspunkt Detta vill vi Dagordningens punkt 15.2 Kapitel 2 Verksamhetsinriktning Dagordningens punkt Detta ska vi göra Dagordningens punkt Lön och inflytande Dagordningens punkt Hållbart arbetsliv Dagordningens punkt Medlemsvärvning Dagordningens punkt Lokal facklig styrka Dagordningens punkt 15.3 Kapitel 3 Ekonomi Motioner Dagordningens punkt 16. Motioner Dagordningens punkt 16.1, Motion 1. Avtalsrådet Dagordningens punkt 16.2, Motion 2. Öka medlemsinflytandet Dagordningens punkt 16.3, Motion 3. Centrala kollektivavtalsförhandlingar Dagordningens punkt 16.4, Motion 4. RALS på myndigheterna Dagordningens punkt 16.5, Motion 5. Förbundets lönepolitiska plform Dagordningens punkt 16.6, Motion 6. Stärk den fackligt ideologiska offensiven mot den antifackliga arbetsgivarpolitiken och öka medlemmarnas engagemang Dagordningens punkt 16.7, Motion 7. Lagstadgad arbetstidsförkortning Dagordningens punkt 16.8, Motion 8. Arbetstidsförkortning Dagordningens punkt 16.9, Motion 9. Välfärd-socialförsäkringar Dagordningens punkt 16.10, Motion 10. Jämställdhet Dagordningens punkt 16.11, Motion 11. Likabehandlings- och antidiskrimineringsarbetet Dagordningspunkt 16.12, Motion 12. Mer drivande i likabehandlingsfrågor/mångfald Dagordningspunkt 16.13, Motion 13. Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Dagordningens punkt 16.14, Motion 14. Studerandeverksamheten Dagordningspunkt Motion 15. Mötesplatser för förtroendevalda på avdelningsnivå Dagordningens punkt 16.16, Motion 16. Byt ut ordet Facklig Förtroendeman mot Facklig förtroendevald Dagordningens punkt 16.17, Motion 17. Utveckla den fackliga utbildningen Dagordningens punkt 16.18, Motion 18. Medlemsavgifterna Dagordningens punkt 16.19, Motion 19. Anslagsberäkning Dagordningspunkt Motion 20. Ombudsmännens roll och stöd till avdelningarna

3 Dagordningspunkt 16.21, Motion 21. Stoppa nedmonteringen av de regionala kontoren Dagordningspunkt 16.23, Motion 23. Ökat lokalt förhandlings- och avtalsstöd Dagordningspunkt 16.24, Motion 24. Ombudsman för chefer Dagordningspunkt 16.25, Motion 25. Kvalitetssäkring av kongressbeslut Dagordningspunkt 16.26, Motion 26. STs hemsida Dagordningspunkt 16.27, Motion 27. Därför väljer jag ST Lönepolitiska programmet Dagordningens punkt 17. Det lönepolitiska arbetet under kongressperioden Beslut om forts process för nytt förbundsnamn Dagordningspunkt 18. Beslut om forts process för nytt förbundsnamn Valfrågor Dagordningens punkt 19. Val av förbundsordförande samt första och andra vice ordförande Dagordningens punkt 20, Val av nio övriga ledamöter i förbundsstyrelsen Dagordningspunkt 21. Val av ersättare i förbundsstyrelsen Dagordningspunkt 22. Val av revisorer 22.1 och revisorersättare Rapporter Dagordningens punkt 23. Rapporter Uttalanden Dagordningspunkt 24 Uttalanden Dagordningens punkt 24, "Låt fler vara med i arbetslivet" Dagordningens punkt 24, Uttalande om flyktingkrisen Dagordningens punkt 24, "Uttalande om prisdumpning och upphandling" Dagordningens punkt 25, Avslutning Bilagor Bilaga 1 Utskott Bilaga 2 Gemensamma utskottet Bilaga 3 Etiskt förhållningssätt inom förbundet Bilaga 4 Protokoll det gemensamma utskottet Bilaga 5 Vision och verksamhetsinrikning Bilaga 6 Uttalande "Låt fler vara med i arbetslivet" Bilaga 7 Uttalande "Flyktingkrisen" Bilaga 8 Uttalande "Mot dumping av villkor" Bilaga 9 Röstlängd

4 Öppnande 1 Dagordningens punkt 1. Kongressen öppnande Inledningsanförande av STs ordförande Britta Lejon hälsade välkommen och öppnade den 12e ordinarie kongressen 2016 Formaliafrågor 2 Dagordningens punkt 2. Prövning kongressen kallats enligt stadgarna. kongressens kallats i enlighet med stadgarna 3 Dagordningens punkt 3. Upprop den registrering som sker varje dag vid ankomst till kongressen ska gälla såsom upprop. 4 Dagordningens punkt 4. Val av tre kongressordförande i enlighet med förbundsstyrelsen förslag välja Meeri Waasberg, Jimmy Haller, SiS samt Anna Lind, MUCF, till kongressordförande. 5 Dagordningens punkt 5. Val av tre sekreterare för kongressen i enlighet med förbundsstyrelsens förslag välja Anette Brogren, Joel Degols och Anitha Svantesson, samtliga förbundskansliet, till kongressekreterare. 6 Dagordningens punkt 6. Val av protokolljusterare Snabbprotokoll kommer upprättas dag för dag och läggas på läsplorna. Efter kongressen kommer snabbprotokollet göras om till ett beslutsprotokoll för kongressen. 4

5 beslutsprotokollet justeras av kongressordföranden. 7 Dagordningens punkt 7. Val av rösträknare i enlighet med kongressordförandes förslag välja Maria Rahn Andersson, Kriminalvården, Maria Persson, Universitet- och högskoleområdet, Jens Skoglund, regeringskansliet och Royne Andersson, Skogsstyrelsen, till rösträknare. 8 Dagordningens punkt 8. 1 och 8.2 Beslut om dagordning och arbetsordning fastställa dagordningen enligt förbundsstyrelsens förslag. fastställa arbetsordning i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. 9 Dagordningens punkt 9. Beslut om ekonomisk ersättning m.m. till kongressens ombud i enlighet med förbundsstyrelsens förslag fastställa ekonomisk ersättning till kongressens ombud 10 Dagordningens punkt 10. Val av ledamöter i eventuella utskott Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar tillsätta 11 utskott samt ett gemensamt utskott i enlighet med bilaga som presenteras på kongressen. (Bilaga 1 och 2) välja ledamöter i utskott i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. Verksamhetsberättelse, revisionsberättelse & frågor om ansvarsfrihet 11 Dagordningens punkt 11. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för

6 med godkännande lägga verksamhetsberättelse för 2015 till handlingarna. 12 Dagordningens punkt 12. Revisorernas berättelse för lägga revisorerna berättelse till handlingarna 13 Dagordningens punkt 13. Beslut om ansvarsfrihet i enlighet med revisorernas förslag bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ekonomiska ersättningar, arvoden & etiskt förhållningssätt 14 Dagordningens punkt 14. Ekonomiska ersättningar, arvoden samt etiskt förhållningssätt inom förbundet. förbundsstyrelsen fick i uppdrag fylla i texten med följande mening Vi ställer höga krav på de leverantörer av produkter vi använder upprätthåller goda arbets- och levnadsvillkor för sina anställda. någonstans i texten där det är lämpligt. (Bilaga 3) anta förbundsstyrelsens förslag med följande tillägg, sid 8, andra stycket: "tar avstånd från antidemokratiska krafter". Sid 9, första stycket: välja leverantörer med kollektivavtal där så är möjligt". (Bilaga 3) Vision och verksamhetsinriktning Dagordningens punkt 15. Vision och verksamhetsinriktning

7 15.1 Kapitel 1 Vision Vår vision Kjell Nilsson, Universitet- och högskoleområdet: Önskar motivering till ordvalen Tillsammans Yrkande: Stryk "inte enbart individens vinning" i motiveringen av "Tillsammans", så motiveringen blir följande: "Tillsammans - ett ST, vår gemensamma kraft och styrka är kollektivet" Så jobbar vi Inga yrkanden utöver förbundsstyrelsen förslag Detta är vi Inga yrkanden utöver förbundsstyrelsen förslag Detta vill vi Kjell Nilsson, Universitet- och högskoleområdet Myndigheter och opinionsbildning 1 Yrkande: fjärde -satsen ändras till följande: " det ska tydliggöras myndigheter och statliga bolag omfas av samma krav på saklighet och opartiskhet och de därför inte bör ägna sig åt politisk opinionsbildning" Kjell Nilsson, Universitet- och högskoleområdet Myndigheter och opinionsbildning 2 Yrkande: Tillägg av ordet "myndigheterna" på tre ställen på sidan 12, andra stycket, så stycket får följande lydelse: "Myndigheterna och de statliga bolagen, likt alla andra som arbetar på det allmännas uppdrag, behöver värna vår gemensamma värdegrund, en värdegrund där opartiskhet och saklighet är viktiga ledord. Regeringen och de statliga bolagen själva behöver därför se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv - en organisation som investerar stora belopp i politisk opinionsbildning. Regeringen behöver även ta ett bredare grepp över hur myndigheterna och de statliga bolagen arbetar med sitt informationsarbete genom förtydliga den ägarpolicy som finns för statliga bolag och ta fram tydliga riktlinjer för myndigheters och statliga bolags direkta och indirekta opinionsbildning." Helena Rohdén, Universitet- och högskoleområdet Kapitel 1 Ett jämställt och inkluderande arbetsliv Texten under rubriken "Ett jämställt och inkluderande arbetsliv" kapitel 1, sidan 18. Yrkande 1: tillföra följande stycke som inledande text, direkt under rubriken: 7

8 STs mål är ett jämställt och inkluderande arbetsliv där alla, oavsett bakgrund, identitet och position på arbetsmarknaden, blir respekterade och välkomnas. Alla ska ha rätt till lika möjligheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering ska motverkas, oavsett om diskrimineringen är strukturell eller individuell. ST ska vara både stödjande och pådrivande i arbetet skapa arbetsplatser öppna för alla. För åstadkomma detta ska vi utveckla fackliga strategier och metoder samt öka kunskapen i frågorna bland förtroendevalda. Yrkande 2: utskotten diskuterar hur beskrivningarna av diskrimineringsgrunderna kan uppfas när de inte är tydligt kopplade till en facklig politisk vision Annika Aronsson, Universitet- och högskoleområdet God arbetsmiljö Detta vill vi: S. 17 God arbetsmiljö Yrkande på strykning av "för både kvinnor och män" bytas ut till alla. Samt tillägga ordet inkluderande, före ergonomiskt utvecklade. Samt strykning av mellanrubriken "Arbetsorganisation och arbetsledning". Sonja Björnlund, Universitet- och högskoleområdet Yrkande om förändring av text i Visions- och verksamhetsinriktning sid 18 "Ett gott ledarskap" Yrkande förändra texten enligt följande: Under rubriken "Ett gott ledarskap" Ett hållbart arbetsliv kräver ledarskapet ges goda förutsättningar fungera väl. STs arbetsmiljöundersökningar visar brister i ledarskap, vid sidan av stress och press samt ha ett litet inflytande över de egna arbetsuppgifterna, är vanliga orsaker till arbetsmiljöproblem uppstår bland anställda och en undersökning från Arbetsmiljöverket visar många chefer har en hög arbetsbelastning. Chefer i statliga myndigheter, bolag och affärsverksamhet måste ges fullgoda möjligheter kunna göra sitt jobb vilket kräver olika stöd, till exempel ett fullvärdigt administrativt, socialt och informativt stöd. Daniel Granath, Valkorporationen Krav på kollektivavtal , 7:e Att-satsen. Kan det räcka kräva villkor motsvarande kollektivavtal? Valkorporationen yrkar frågan remitteras till utskott. 8

9 Gabriel Thott, Universitet- och högskoleområdet Villkor för kärnverksamhet och administration Yrkande: Att i rubriken byta ut orden kärnverksamhet och administration verksamhetsöverlåtelse samt ändra och byt ut ordet kärnverksamhet i 3:e meningen till " administration ska samordnas eller verksamhet flyttas..." Argument: Begreppet kärnverksamhet bör undvikas eftersom det ofta används i samband med begreppet stödverksamhet och därmed signalerar det skulle finnas två olika huvudnivåer av arbetsuppgifter inom en och samma myndighet. remittera yrkanden jämte förbundsstyrelsens förslag till utskotten Kapitel 2 Verksamhetsinriktning Detta ska vi göra Helena Rohdén, Universitet- och högskoleområdet Kapitel 2 Yrkande om ny lydelse -satser i Verksamhetsinriktning KAPITEL 2 Verksamhetsinriktning s.23 s.25 s.27 s.28 Yrkande på förändring av andra -satsen på dessa fyra sidor Förslag på ny lydelse i -satserna: förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål genom preciserade aktiviteter och uppdrag till förbundsstyrelsen samt förslag på aktiviteter och uppdrag till avdelningsstyrelserna och de förtroendevalda på arbetsplatserna i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen Lön och inflytande Mikael Sandberg, Arbetsförmedlingen Tillägg i texten 9

10 ST inom arbetsförmedlingen yrkar bifall på -satserna och ett tillägg i texten om vi även i fortsättningen ska arbeta för ha valfrihetsmodell i våra framtida löneavtal. EvaLena Moser, Universitet- och högskoleområdet Förstärka det är alla medlemmar som ska ha en reallöneutveckling sid 23 Lön och inflytande, i första stycket efter -satserna, 6:e meningen Yrkar ordet Alla skjuts in i meningen enligt följande: Alla medlemmar ska ha en reallöneutveckling över tid Hållbart arbetsliv öppnades Annika Aronsson, Universitet- och högskoleområdet Hållbart arbetsliv S. 26 sista stycket 1:à meningen och 2:a meningen Yrkande avsluta den första meningen med:, som på ett sätt som speglar sammansättningen för samhället i övrigt. Stryk orden "för människor med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund" och ändra till för alla. Janne Backlund, Universitet- och högskoleområdet Yrkande ang. arbetstid, s i Vision ST inom universitet och högskolor yrkar hela sista meningen i sista stycket under "Arbetstid, övertid..." på s ersätts med följande starkare skrivning: ST vill med tydliga kollektivavtal reglera arbetsgivarens uttag av arbetstid från våra medlemmar när kraven på ett flexiblare arbetsliv ökar. Alla medlemmar har rätt till en bra balans mellan arbete och fritid och måste så långt möjligt skyddas mot överutnyttjande Medlemsvärvning Eva Taavo, Försäkringskassan Medlemsvärvning 10

11 Yrkande: Vi yrkar första -satsen inte ska formuleras i siffror utan målet ska vara alla anställda inom STs organisationsområde ska ha hög kännedom om ST och alla har ska erbjudas medlemskap. Jenny Kingstedt, SiS Medlemsvärvning ST inom SiS yrkar på man förtydligar skrivelsen i 4 stycket på sidan 27 ang. Medlemsvärvning om antalet om 4000 är en nettoökning Lokal facklig styrka Åsa-Britt Edoff, Valkorporationen Lokal facklig styrka - ändringsyrkande och Tilläggsyrkande Att vårt mål ska vara vi har en fungerande arbetsplatsorganisation hos varje arbetsgivare och vi har fler och mer nöjda medlemmar. Att ca 66 avdelningar med ungefär medlemmar får delta i den demokratiska processen forma omfningen och stödet till avdelningarna under kommande kongressperiod. Marika Vesterberg, Universitet- och högskoleområdet Ändringsyrkande Komplettering i 1.a satsen -".. en fungerande facklig arbetsplatsorganisation..." I hopskrivning och ändring av 1,a och 2,a meningen (3,e stycket s28) till följande: "Idag fungerar den fackliga arbetsplatsorganisationen bra på de flesta ställen, men inte på alla." Samt strykning av hela 4,e meningen. Nils-Owe Nilsson, Skeverket Ny -sats Att förbundsstyrelsen ger regionerna resurser för tvärfacklig verksamhet så den kan utvecklas lokalt till nytta för både nya och befintliga medlemmar remittera yrkanden jämte förbundsstyrelsens förslag till utskotten. 11

12 15.3 Kapitel 3 Ekonomi Ida Tideholt, Försäkringskassan Tredje -satsen behöver förtydligas man avser en ökning av medlemsavgiften. Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Ekonomi det sker förändringar i budgeten så mer resurser avsätts till regionerna för stöd till det lokallokala fackliga arbetet! Annika Aronsson, Universitet- och högskoleområdet Ekonomi Yrkande på tillägg av en -sats: det vid nästkommande förbundsstämma presenteras en detaljerad ekonomisk redogörelse för hur resurserna fördelas i förhållande till verksamhetsinriktningen. remittera yrkanden jämte förbundsstyrelsens förslag till utskotten. Kongressordförande gör ett förtydligande vad gäller 15 Förbundsstyrelsens förslag beträffande Vision- och verksamhetsinriktning , förbundsstyrelsens förslag samt alla yrkanden skickas till utskottsbehandling. Utskottsbehandling av Vision och verksamhetsinriktning Utskottsbehandling av Dagordningens punkt 15 Vision och verksahetsinriktning Gemensamma utskottets föredragande Thomas Åding, föredrog vad utskottet kommit fram till. (se bilaga 4) Förbundsstyrelsen ansluter sig till gemensamma utskottets förslag. 12

13 Dagordningspunkt Vår vision bifalla gemensamma utskottets förslag. Dagordningspunkt Så jobbar vi bifalla gemensamma utskottets förslag. Dagordningspunkt Detta är vi bifalla gemensamma utskottets förslag. Dagordningspunkt Detta vill vi Yrkande Björn Andersson, Kriminalvården 108 fler förtroendevalda visar vart vi står som förtroendevalda, tex deltar i Pridetåg Anna Rönmark, Valkorporationen Jag anser texten ang ledarskap och chefer, under "Ett gott ledarskap" bör kompletteras om kunskapskrav i enlighet med den nya AFS:en. Britta Lejon, Förbundsstyrelsen yrkar avslag eftersom de två tidigare yrkandena är för otydliga. Daniel Granath, SPV Kollektivavtal, Sid 10, 7:e -satsen: Ändringsyrkandena krav på kollektivavtal ska gälla vid upphandling av svenskregistrerade företag, annars krav på motsvarande villkor från företag i andra länder. Kjell Nilsson, Universitet och högskoleområdet Yrkar på bifall för FS förslag, det ursprungliga förslaget. bifalla gemensamma utskottets jämkade förslag till texten "Detta vill vi" i sin helhet. 13

14 Dagordningens punkt 15.2 Kapitel 2 Verksamhetsinriktning bifalla gemensamma utskottets förslag till kapitel 2 verksamhetsinriktning. Dagordningens punkt Detta ska vi göra bifalla gemensamma utskottets förslag till kapitel 2 "Detta ska vi göra". Dagordningens punkt Lön och inflytande bifalla gemensamma utskottets förslag till kapitel 2 "Lön och inflytande" Dagordningens punkt Hållbart arbetsliv bifalla gemensamma utskottets förslag till kapitel 2 "Hållbart arbetsliv" Dagordningens punkt Medlemsvärvning Yrkande Jenny Kingstedt, SiS ST inom SiS yrkar på texten på sid 27, 4:e stycket, ang medlemsvärvning ändras till: "Konsekvensen av vårt mål förbundet ska göra en nettoökning av minst 4000 yrkesaktiva per år..." - dvs. stryka "värva så vi växer med". Britta Lejon, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen och gemensamma utskottet kan jämka sig med Jenny Kingstedts förslag. bifalla gemensamma utskottets förslag kapitel 2 "Medlemsvärvning" efter revidering i enlighet med Jenny Kingstedts ändringsyrkande. 14

15 Dagordningens punkt Lokal facklig styrka Yrkanden Åsa-Britt Edoff, Valkorporationen representanter från Valkorporationen får delta i den demokratiska processen forma omfning och stöd till avdelningar under kongressperioden. Britta Lejon, Förbundsstyrelsen Yrkar avslag eftersom det skulle peka ut Valkorporationen på ett olyckligt sätt. Alla delar av ST ska självklart delta. avslå Edoffs yrkande. samt bifalla gemensamma utskottets förslag till skrivningar om "Lokal facklig styrka". Dagordningens punkt 15.3 Kapitel 3 Ekonomi bifalla gemensamma utskottets jämkade förslag till skrivningar i Kapitel 3 "Ekonomi". med alla jämkningar bifalla dokumentet i sin helhet. Punkt 15 fortsättning. Ekonomi 15.3 Förbundsstyrelsens förslag är punkten ska anses besvarad ställas mot Fredrik Anderssons tilläggsförslag det sker förändringar i budgeten så mer resurser avsätts till regionerna för stöd till det lokallokala fackliga arbetet! Förbundsstyrelsens förslag till beslut 47 Motionärens förslag till beslut 70 efter votering bifalla tillägget till skrivningarna i punkten

16 Reviderad version av Vision och verksamhetsberättelse , se bilaga 5. Motioner Dagordningens punkt 16. Motioner Dagordningens punkt 16.1, Motion 1. Avtalsrådet Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar förbundsstyrelsen ska göra en översyn av riktlinjerna, motionerna 1, 2 och 3 i övrigt ska anses besvarade. Forskning och tillväxt yrkade stadgarna eller anvisningar från förbundsstyrelsen ska förtydligas så det skrivs i första hand protokoll och i andra hand minnesanteckningar från dessa avtalsrådens möten, informationen till ombuden blir sådan det oftast är möjligt innan mötet åtminstone diskutera förslagen med sin avdelningsstyrelse och om möjligt med sina medlemmar, arbetsformer utvecklas för garantera avtalsrådets ledamöter ett reellt inflytande, för främja medlemmarnas inflytande och delaktighet, över de frågor som behandlas. Elisabeth Chougui, Valkorporationen Tilläggsyrkande Motion 1 Valkorporationen yrkar FS vid översynen av riktlinjerna tar särskild hänsyn till svårigheterna för de av valkorporationen utsedda ombuden klara försäkra sig om de små avdelningarna och deras medlemmar får insyn i förhandlingarna och ett demokratiskt inflytande över valkorporationens beslut inför avtalsrådens ställningstagande. Eva Lena Moser, Universitet- och högskoleområdet Yrkar bifall till den tredje -satsen Karin Svenning, Polisen ST inom polisen vill ha ett tilläggsyrkande i första -satsen, "samt redovisa resultaten" 16

17 Peter Lennartsson, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen vidhåller sitt svar på motionerna 1, 2 och 3 och hänvisar till 45 i stadgarna. Bosse Olsson, Valkorporationen Frågar om förbundsstyrelsen tänker ta till sig medskicket? Peter Lennartsson, Förbundsstyrelsen Ja, det är förbundsstyrelsen avsikt. Eva Lena Moser, Universitet- och högskoleområdet Vägen till beslut i avtalsråden känns inte alltid väl förankrade. Det är jätteviktigt vi känner igen vår politik. hantera -sats ett i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag avslå -sats två efter omröstning bifalla motionens tredje -sats. Dagordningens punkt 16.2, Motion 2. Öka medlemsinflytandet Försäkringskassan yrkar Fackförbundet ST inleder avtalsrörelsen i god tid så medlemmar hinner komma ikapp med det nya avtalsläget och behoven framöver samt tid för medlemsdiskussioner planeras in i tidsschemat och avdelningens förtroendevalda på ett tydligt vis kan samla in yrkanden från medlemmar. Fackförbundet ST förbättrar processen med avtalsråd under avtalsrörelser som ska säkerställa avdelningar hinner ta diskussioner inom sina avdelningsstyrelser och komma väl förbereda för diskussioner på avtalsråden. Det innebär nödvändigt material inför avtalsråden behöver vara ute i så god tid som möjligt för avdelningarna ska hinna förbereda sig. Det innebär också det ska finnas utrymme för diskussioner och deb under avtalsråden. 17

18 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar förbundsstyrelsen ska göra en översyn av riktlinjerna, motionerna 1, 2 och 3 i övrigt ska anses besvarade. Peter Karlsson, Försäkringskassan Tilläggsyrkande Motionen ska anses vara besvarad med följande tilläggsyrkande: de tilltänkta nya riktlinjerna beslutas på nästa förbundsstämma Peter Lennartsson, Förbundsstyrelsen Önskar förbundsstyrelsens får förtroende utforma nya riktlinjer, om så sker vill förbundsstyrelsen få friheten kunna börja tillämpa dem redan under innevarande avtalsrörelse, dvs innan nästa förbundsstämma i maj nästa år. Anita Engvoll, Regeringskansliet Man borde kunna pröva nya arbetsformer. Jag yrkar på bifall på motion 2 Eva Lena Moser, Universitet- och högskoleområdet Medskick: Varför inte börja diskutera detta på kommande ordförandekonferens? Peter Lennartsson, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har förstått budskapet. Självklart går det bra med en diskussion på ordförandekonferensen. Bifall av hela motionen ställs mot förbundsstyrelsens förslag motionen ska anses besvarad Förbundsstyrelsens förslag till beslut 58 Motionärens förslag till beslut 63 efter votering bifalla motionen. 18

19 bifalla tilläggsyrkande på en ny tredje -sats. Dagordningens punkt 16.3, Motion 3. Centrala kollektivavtalsförhandlingar Regeringskansliet yrkar förbundsstyrelsen beslutar se över förhandlingsorganisationen så de centrala kollektivavtalen blir mer förankrade i avdelningarna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar motionen ska anses besvarad. Anita Engvoll, Regeringskansliet Yrkar bifall till motionen. Varför bifall? Viktig markering om detta brådskar. FS formulering "Vid enstaka tillfällen" är lite luddigt. Yrkar därför bifall till motionen. Eva Lena Moser, Universitet och högskoleområdet Yrkar bifall till motionen Det handlar om inflytande och delaktighet, i efterhand upptäcker vi konstigheter som påverkar oss i avdelningarna direkt, därför yrkar vi bifall. Angelica Hultgren, Polisen ST inom Polisen yrkar bifall till motionen i sin helhet Peter Lennartsson, Föredragande Förbundsstyrelsen ska göra en översyn av riktlinjerna, som jag sagt tidigare. Vi kvarstår i vår uppfning vi anser motionen besvarad. Deben avslutad Förbundsstyrelsens förslag till beslut 66 Motionärens förslag till beslut 51 19

20 efter votering i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motionen besvarad. Dagordningens punkt 16.4, Motion 4. RALS på myndigheterna Regeringskansliet yrkar förbundet arbetar för myndigheterna i så stor utsträckning som möjligt ska följa revisionsperioderna för säkerställa underlagen inför revisionerna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå motionen. Anita Engvoll, Regeringskansliet Besta har för stor vikt i lönesättning. FS bör arbeta mer om värdesystem. Tills dess bör myndigheterna förlägga revisionerna så tätt som möjligt. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag avslå motionen. Dagordningens punkt 16.5, Motion 5. Förbundets lönepolitiska plform Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anse motionen besvarad. Yrkanden Thomas Åding, Försäkringskassan Förbundet under kommande kongressperiod omarbetar den lönepolitiska plformen mot en mer tydlig utgångspunkt i den facklige medlemmens intresse. Vi har till förra kongressen motionerat om nästan exakt samma sak. Vi tycker inte FS riktigt jobbat med frågan så som kongressen då beslutade. Men pga vad som beslutades igår om lönepolitiken nöjer vi oss med motionen besvaras. Seva Budak, Valkorporationen Yrkar bifall till motionen 5 20

21 förbundet under kommande kongressperiod omarbetar den lönepolitiska plformen mot en mer tydlig utgångspunkt i medlemmens intresse i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motionen besvarad. Dagordningens punkt 16.6, Motion 6. Stärk den fackligt ideologiska offensiven mot den antifackliga arbetsgivarpolitiken och öka medlemmarnas engagemang Yrkanden Motionären Forskning och Tillväxt yrkar kongressen beslutar ST initierar en facklig ideologisk kampanj för våra medlemmars intressen, det kan gälla trygga och långsiktigt hälsosamma arbetsplatser, löneökningar, pensioner som går leva på samt, ST verkar för TCO också prioriterar de fackligt ideologiska frågorna i opinionsbildningen, STs interna arbetsformer utvecklas för stärka medlemmarnas inflytande och öka vårt fackliga engagemang, som ett botemedlet mot en antifacklig politik får ökat stöd, STs förbundsstyrelse initierar en facklig ideologisk förnyelse och möjliggör vidga de fackliga frågor vi arbetar med lokalt och på förbundsnivå. Alla vill kanske inte förhandla om lokala frågor utan några vill kanske istället engagera sig för integration, jämställdhet etc. Thomas Åding, Försäkringskassan Yrkar kongressen stödjer de tre första -satserna i motionen. Marika Vesterberg, Universitet och högskoleområdet Yrkar bifall på motionen i sin helhet. Tracy Hoffman, Valkoporationen yrkar andra -satsen i motionen ska bifallas " ST verkar för TCO också prioriterar de fackliga ideologiska frågorna i opinionsbildningen" i övrigt delar vi FS bedömning motionen i övrigt ska anses besvarad. Förbundsstyrelsens förslag till beslut 62 Bifall till motionens första -sats 62 21

22 efter votering i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motionen besvarad med stöd av kongressordförandes utslagsröst. Votering utföll enligt Förbundsstyrelsens förslag till beslut 58 Bifall till motionens andra -sats 66 bifalla den andra -satsen. Votering utföll enligt Förbundsstyrelsens förslag till beslut 58 Bifall till motionens tredje -sats 64 bifalla den tredje -satsen. bifalla förbundsstyrelsens förslag och anse den fjärde -satsen besvarad. Dagordningens punkt 16.7, Motion 7. Lagstadgad arbetstidsförkortning Universitets- och högskoleområdet yrkar ST aktivt driver kravet på en lagstadgad arbetstidsförkortning. Gabriel Thott, Universitet och Högskoleområdet Yrkar motionen ska bifallas i sin helhet Det är en viktig klassfråga arbetstidsförkortningen är lagstadgad och inte avtalsstyrd. Annars kommer bara de starkaste grupperna få arbetstidsförkortning. ST har redan beslutat om detta, på förra kongressen. Men FS har inte fått mycket gjort. Jag yrkar på bifall för -satsen i sin helhet. 22

23 bifalla förbundsstyrelsens förslag och anse motion 7 besvarad. Dagordningens punkt 16.8, Motion 8. Arbetstidsförkortning Försäkringskassans yrkande: förbundet mer aktivt skall arbeta för förkortad arbetstid förbundet skall redovisa hur de planerar arbeta med frågan och hur det går bifalla förbundsstyrelsens förslag bifalla motion 8 i sin helhet. Dagordningens punkt 16.9, Motion 9. Välfärd-socialförsäkringar Försäkringskassan yrkar ett arbete görs inom förbundet för stimulera till diskussion i frågor som rör socialförsäkringar, inklusive arbetslöshetsförsäkringen och övrig välfärd, arbetet ska leda till ställningstaganden som ST kan använda i påverkanssyfte bifalla motion 9 i sin helhet. Dagordningens punkt 16.10, Motion 10. Jämställdhet Universitets- och Högskoleområdet yrkar resurser avsätts så arbetet med jämställdhetsintegreringen påbörjas omgående ST tar fram en strategi för jämställdhetsintegrering i enlighet med ovanstående beskrivning och en första avrapportering av arbetet med jämställdhetsintegreringen sker till förbundsstämman

24 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anse motionen besvarad. Yrkanden Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet Tilläggsyrkande ST tar fram en strategi för systematiskt jämställdhetsarbete. Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet Tilläggsyrkande resurser avsätts så ett systematiskt jämställdhetsarbete påbörjas omgående. Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet Tilläggsyrkande en första avrapportering av det systematiska jämställdhetsarbetet sker på förbundsstämman Daniel Granath, Valkorporationen Tilläggsyrkande Yrkande motionens tre -satser ändras enligt följande: resurser avsätts så ett systematiskt jämställdhetsarbete kan påbörjas omgående ST tar fram en strategi för systematiskt jämställdhetsarbetet och en första avrapportering av det systematiska jämställdhetsarbetet sker till förbundsstämman 2017 Åsa Hole, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen anser vi arbetar väldigt aktivt för var och en ska kunna utforma sitt eget liv. Förbundsstyrelsen yrkar på motionen är besvarad. Yrkar också på avslag på alla tilläggsyrkanden. Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet 24

25 Jag vet det görs saker hela tiden. Men problemet är det inte sker systematiskt. Det behövs medvetna beslut. Därför yrkar jag bifall till våra tilläggsyrkanden. Ing-Marie Nilsson, Förbundsstyrelsen, ställde en ordningsfråga. Förbundsstyrelsen har besvarat motionen. Nu yrkas det på de tre -satserna ska strykas och ersättas med andra. Hur ska då förbundsstyrelsen kunna besvara motionen? Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet, ställde en ordningsfråga. Att lägga tilläggsyrkanden är möjligt göra i en demokratisk process. Bosse Olsson, Valkorporationen, ställde en ordningsfråga. Det var inte tydligt vad kongressen har ta ställning till. Kongressordföranden förklarar de tre tilläggsyrkandena ställs mot förbundsstyrelsens förslag. Kongressen kan inte entydigt godkänna en sådan propositionsordning. Tobias Bjerman, Förbundsstyrelsen, ställde en ordningsfråga. Förbundsstyrelsen säger samma som Bosse Olsson. Först måste man ta ställning till om den ursprungliga motionen ska anses besvarad. Om den i stället bifalls, måste kongressen ta ställning till tilläggsyrkandena. Britta Lejon, Förbundsstyrelsen, ställde en ordningsfråga. Om ingen ställer sig bakom den ursprungliga motionen, finns det ingenting lägga tilläggsyrkanden till. Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet Yrkar bifall till motionen Jag missade yrka bifall till motionen. Glad själva frågan inte reduceras till en teknikalitet. Förbundsstyrelsens yrkande ställs mot bifallsyrkandet. Därefter, om motionen vinner bifall, tar kongressen ställning till tilläggsyrkandena. Valkorporationens tilläggsyrkanden ansluts till Universitetoch högskoleområdets tilläggsyrkanden. Förbundsstyrelsens förslag till beslut 77 Motionärens förslag till beslut 45 25

26 efter votering i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motion 10 besvarad. Därmed faller tilläggsyrkandena. Dagordningens punkt 16.11, Motion 11. Likabehandlings- och antidiskrimineringsarbetet Universitets- och Högskoleområdet yrkar resurser avsätts så arbetet med likabehandling och antidiskriminering påbörjas omgående ST tar fram en strategi för arbetet med likabehandling och antidiskriminering i enlighet med ovanstående beskrivning och en första avrapportering av arbetet med likabehandlings- och antidiskrimineringsarbetet sker till förbundsstämman 2017 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anse motion 11 besvarad. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motion 11 besvarad. Dagordningspunkt 16.12, Motion 12. Mer drivande i likabehandlingsfrågor/mångfald Försäkringskassan yrkar Fackförbundet ST ska ta fler initiativ, opinions- och kommunikationsmässigt, för vara det ledande fackförbundet i ST:s upptagningsområde kring frågan om hur alla på arbetsplatsen har lika rätt till samma möjligheter. Fackförbundet ST tar fram ett material för utbildning av ST förtroendevalda i våga ha likabehandlingsdiskussionen på arbetsplatsen. Fackförbundet ST tar upp allas rätt till lika möjligheter på arbetsplatsen vid samtliga de mötesplatser vi har med arbetsgivarna, exempelvis genom driva frågan i avtalsförhandlingar med mål utöka partsrådets uppdrag med uppdrag inom allas rätt till lika behandling. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anse motion 12 besvarad. 26

27 Yrkanden Mathias Eldnor, Försäkringskassan Tilläggsyttrande till -satserna ST inom Försäkringskassan vill förtydliga denna viktiga fråga genom byta ut de två sista meningarna i Förbundsstyrelsens svar till -satser. I sista Att-satsen vill vi också byta ut ordet "bör" mot "ska". ge kansliet i uppdrag ta fram förslag för organisation och handlingsplan i syfte förstärka STs arbete med mångfaldsfrågor genom bland annat utbildningsinsatser, opinionsbildning och kommunikation. förbundet ska ta fram mer stödmaterial för driva frågan gentemot arbetsgivare i avtalsförhandlingar, vid rekryteringar och alla tillfällen för inflytande i frågan. Helena Rohdén, Universitet- och högskoleområdet Tilläggsyrkande till -satserna ST inom universitet och högskolor yrkar bifall på Försäkringskassans tilläggsyrkanden. Vi vill också lägga till följande yrkande: en första avrapportering av arbetet med likabehandlings- och antidiskrimineringsarbetet sker till förbundsstämman Åsa Hole, Förbundsstyrelsen De båda motionerna 11 och 12 handlar om nästan samma sak. Därför har FS besvarat dem gemensamt. ST samarbetar med både Vision och TCO. Vi har s ord på vad mångfald är för något. Att alla har samma rättigheter och möjligheter och ska behandlas lika. Arbetet pågår redan ganska starkt, därför anser FS motionerna besvarade. Helena Rohdén, Universitet- och högskoleområdet Om det är så, som förbundsstyrelsen säger, så kan förbundsstyrelsen föreslå kongressen bifalla motionen. Förbundsstyrelsens förslag till beslut 55 Motionärens förslag till beslut 66 med votering bifalla motion

28 därefter bifalla första -satsen i tilläggsyrkandet. bifalla andra -satsen i tilläggsyrkandet bifalla tredje -satsen i tilläggsyrkandet Dagordningspunkt 16.13, Motion 13. Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Polisen yrkar Förbundet återinför en skyddsombudsutbildning i egen regi som riktar sig mot arbetsmiljöarbetet inom Staten och Statliga bolag. Förbundet hjälper till med fånga och bearbeta forskning inom arbetsmiljö och omsätter detta i dessa utbildningar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar förklara motion 13 besvarad. Yrkanden Karin Svenning, Polisen ST inom Polisen yrkar bifall till motionen För höja kompetensen hos våra HSO räcker det inte med arbetsgivaren bekostar detta. Förbundet har beslutat om bl.a. Påbyggnad och man avser utreda vidare. Vi anser inte det räcker med motionen är besvarad utan vi yrkar bifall Maria Persson, Universitet- och högskoleområdet ST inom Universitet- och högskoleområdet yrkar bifall till motionen Björn Andersson, Kriminalvården ST inom Kriminalvården yrkar bifall till motionen Tomas Kihlbert, Polisen Yrkar också bifall till motionen. 28

29 Maria Rahn Andersson, Kriminalvården Yrkar bifall till motionen Per Sunneborn, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen ansluter sig till bifalla motion 13. bifalla motion 13. Dagordningens punkt 16.14, Motion 14. Studerandeverksamheten Försäkringskassan yrkar förbundet ser över hur man kan arbeta mycket mer synligt och framför allt medlemsvärvande på högskola och universitet. förbundet utarbetar en tydlig plan för ovanstående samt ser över om det ska göras i samarbete med t.ex. TCO ST påverkar TCO jobba aktivare inte bara ut mot universitet och högskola utan även gymnasieskolor för belysa vikten av fackligt engagemang. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar förklara motion 14 besvarad. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motion 14 besvarad. Dagordningspunkt Motion 15. Mötesplatser för förtroendevalda på avdelningsnivå Universitets- och högskoleområdet yrkar återinföra verksamhetsdagarna, ordna fler förbundsgemensamma mötesplatser för förtroendevalda på avdelningsnivå. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå motion 15 29

30 Yrkanden Eva Lena Moser, Universitet- och högskoleområdet Yrkar bifall till andra -satsen Anita Engvoll, Regeringskansliet Yrkar bifall till motionen Linda Englund, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen står fast vid sitt förslag till avslå motionen. Därmed även avslag till yrkandet vad gäller andra -satsen. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag avslå första -satsen. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag avslå andra -satsen Dagordningens punkt 16.16, Motion 16. Byt ut ordet Facklig Förtroendeman mot Facklig förtroendevald Förbundsstyrelsen föreslår kongressen bifaller motion 16. Maria Rahn Andersson, Kriminalvården Avdelning 304 yrkar på inte ändra från förtroendeman till förtroendevald. fastställa förbundsstyrelsens förslag bifalla motion 16. Dagordningens punkt 16.17, Motion 17. Utveckla den fackliga utbildningen Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå den första -satsen, 30

31 anse den andra och den tredje -satsen besvarade. Maria Persson, Universitet- och högskoleområdet ST inom UH yrkar bifall till motionen Vi undrar om FS missförstått. Vi vill inte göra om utbildningstrappan, men vi vill komplettera den. Vi vill hävda den lokala fackliga styrkan. Därför är e-utbildning inget alternativ för exempelvis förhandlingar. Det är centralt med kunniga lokala förtroendevalda. Vi yrkar bifall till motionen i sin helhet. Universitet- och högskoleområdet yrkar: utbildningar även ska ges på regional nivå om teckna lokala kollektivavtal och om förhandlingar som rör inflytande genom MBL eller samverkan, övertalighet och turordning. utbildningar i arbetsmiljö ska kompletteras så kunskap finns hos skyddsombud om det fackliga förhållningssättet ställa krav på arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet. utbildningar i jämställdhet och likabehandling ska bedrivas systematiskt och ingå som ett ordinarie inslag i utbildningstrappan. Karin Svenning, Polisen ST inom polisen yrkar bifall till motionen efter omröstning bifalla motionen i sin helhet. Dagordningens punkt 16.18, Motion 18. Medlemsavgifterna Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå motionen. Yrkanden ST inom regeringskansliet yrkar på avdelningen får undantag från systemet avvara delar av medlemsavgifterna till värvningsaktiviteter. avslå motionen. 31

32 Dagordningens punkt 16.19, Motion 19. Anslagsberäkning Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå motionen. Yrkanden PostNord yrkar systemet för beräkning av anslag ses över med inriktning ett nytt system införs från den 1 januari en arbetsgrupp bestående av representanter från FS och från olika avdelningar utses som fram till förbundsstämman 2017 utarbetar ett förslag. inriktningen för gruppen är minska kostnaderna för overhead och öka anslaget till avdelningarna till 25 procent av erhållna medlemsavgift. Detta för främja det viktiga medlemsnära arbetet och framtida värvningsarbete. Ann-Katrin Broman, PostNord Denna motions -satser justeras till följande: en arbetsgrupp snarast tillsätts bestående av representanter från FS och lämpligt antal Avdelningar vars uppgift blir skyndsamt se över fördelningsmodellen motion 19 utgör ett underlag för arbetsgruppen Ing-Marie Nilsson, Förbundsstyrelsen yrkar avslag avslag för motion 19. bifalla förbundsstyrerlsens förslag avslå både motionen och de justerande yrkandena. Dagordningspunkt Motion 20. Ombudsmännens roll och stöd till avdelningarna Regeringskansliet yrkar förbundsstyrelsen beslutar ombudsmännen får det förtroende de borde ha avgöra sina insatser vid sina tilldelade avdelningar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla -satsen om regionindelningen ses över och en ordentlig utvärdering av nuvarande organisation sker, i övrigt anse motionerna 20, 21, 22 samt 23 besvarade. 32

33 Britta Lejon, Förbundsstyrelsen, menar motionerna berör kansliorganisationen. Förbundsstyrelsen förstår de är ett uttryck för alltför svagt stöd ute i landet (regionerna). Förbundsstyrelsen planerar en översyn av kansliorganisationen. Förbundsstyrelsen har lagt ett tilläggsyrkande avseende motionerna 20-23: i översynen av kansliorganisationen vill förbundsstyrelsen särskilt betona vikten av tillräckliga resurser avsätts för ett väl fungerande stöd i det fackliga arbetet i STs regioner. Yrkanden Gabriel Thott, Universitet- och högskoleområdet. Kommenterar motionshanteringen inför kongressen. Förbundsstyrelsen har endast föreslagit bifall till tre motioner. Fyra motioner har förbundsstyrelsen föreslagit avslag av. Resten anser man är besvarade. Uttrycket "besvarade" är luddigt. Jag yrkar på bifall i sin helhet av motionerna 20, 21, 22 samt 23 Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Bifalla motionen Medlemmen i fokus Anita Engvoll, Regeringskansliet Yrkar bifall till motion 20 Förbundsstyrelsens förslag till beslut 63 Motionärens förslag till beslut 50 med votering i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. Dagordningspunkt 16.21, Motion 21. Stoppa nedmonteringen av de regionala kontoren Skeverket yrkar dagens regionkontor ska finnas kvar och inte centraliseras ytterligare, både vad gäller personal och lokaler. 33

34 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla -satsen om regionindelningen ses över och en ordentlig utvärdering av nuvarande organisation sker, i övrigt anse motionerna 20, 21, 22 samt 23 besvarade. Yrkanden Anders Tell, Skeverket Yrkar bifall till motion 21 Gabriel Thott, Universitet- och högskoleområdet Yrkar bifall till motionen i sin helhet Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Yrkar bifall till motionen! Björn Andersson, Kriminalvården Yrkar bifall till motionen med omröstning bifalla motionen Dagordningspunkt 16.22, Motion 22. Fördelning av ekonomiska och personella resurser Arbetsförmedlingen yrkar regionindelningen ses över och en ordentlig utvärdering av nuvarande organisation sker. det sker förändringar i budgeten så mer resurser avsätts till regionerna för stöd till det lokala fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla -satsen om regionindelningen ses över och en ordentlig utvärdering av nuvarande organisation sker, i övrigt anse motionerna 20, 21, 22 samt 23 besvarade. 34

35 Yrkanden Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Att bifalla motionen i sin helhet! Johan Eklund, Arbetsförmedlingen Yrkar bifall på motion 22 Björn Andersson, Kriminalvården Yrkar bifall till motionen Karin Svenning, Polisen ST inom polisen yrkar bifall till motionen bifalla första -satsen med omröstning bifalla andra -satsen Dagordningspunkt 16.23, Motion 23. Ökat lokalt förhandlings- och avtalsstöd Universitet- och högskoleområdet yrkar ST:s kansliresurser skyndsamt omfördelas till ett starkare lokalt förhandlings- och avtalsstöd. Åsa-Britt Edoff, Valkorporationen Ändringsyrkande på motionerna 20, 21, 22 och 23 regionindelningen ses över och tillgänglighet och behov för små avdelningar beaktas samt en ordentlig utvärdering av nuvarande organisation sker. Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Yrkar bifall på motionen i sin helhet! 35

36 Björn Andersson, Kriminalvården Yrkar bifall till motionen Nils-Owe Nilsson, Skeverket Att vi kan få förutsättningar för tvärfacklig verksamhet i landet Karin Svenning, Polisen Yrkar bifall till motionen Förbundsstyrelsen ansluter sig till valkorporationens tilläggsyrkande. bifalla motionen bifalla Nils-Owe Nilsson tilläggsyrkande gällande ytterligare en -sats. Dagordningspunkt 16.24, Motion 24. Ombudsman för chefer Försäkringskassan yrkar ST ska ha en ombudsman för chefer som på heltid ägnar sig åt fackliga chefsfrågor Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anse motionen besvarad. Yrkanden Ida Tideholt, Försäkringskassan Yrkar bifall för motionen. Per-Åke Alenius, PostNord Ombudsman för chefer Förbundsstyrelsen håller med om fokus på chefer är viktigt Ny arbetsordning gör ansvarig ombudsman för avdelningen hanterar chefer 36

37 Det finns också en ombudsman med samordningsansvar Våra chefer är så viktiga det bör finnas en resurs som bara ägnar sig åt cheferna och inte har det som ett sidoansvar En sådan resurs skulle bland annat kunna ansvara för chefsbrev, anordna chefsträffar osv ST inom Postnord yrkar bifall till Försäkringskassans motion om ha en ombudsman för chefer Marie Säll, Förbundskansliet Ingen oviktig fråga. ST behöver ytterligare vässa sitt chefsstöd. Men redan finns det tre steg. ST- Direkt, ett förhandlingsstöd för chefer samt karriärstöd. Förbundsstyrelsen yrkar motionen ska anses besvarad. Ida Tideholt, Försäkringskassan Vi yrkar på en heltidsanställd chefsombudman. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motionen besvarad. Dagordningspunkt 16.25, Motion 25. Kvalitetssäkring av kongressbeslut Universitets- och högskoleområdet yrkar kongressbeslut och då särskilt beslut som rör motioner följs upp och synliggörs i de handlingar som tas fram inför förbundsstämmor och kongress beslutsprotokoll från kongress, förbundsstämmor och förbundsstyrelsemöten görs tillgängliga för förtroendevalda Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla motionens första -sats bifalla den andra -satsen, utom i den del som rör protokoll från förbundsstyrelsesammanträden. Theresia Dissel, PostNord Förbundsstyrelsen är positiv till allt utom förbundsstyrelsens protokoll görs tillgängliga för förtroendevalda. Detta med hänvisningar till känsliga uppgifter. ST inom Postnord tycker det är naturligt protokollen är tillgängliga för alla förtroendevalda. Standarden bör vara skriva protokollen så de kan spridas till alla förtroendevalda. 37

38 Skulle något vara av den karaktären det inte bör stå i ett protokoll-upprättas ett beslutsprotokoll vid sidan om. Förbundsstyrelsen upprättar rutiner för vad som inte bör stå i ett offentligt protokoll ST inom Postnord yrkar bifall till Universitet och Högskolans andra del av -satser protokoll från Förbundsstyrelsen görs tillgängliga för förtroendevalda Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Yrkar på Bifall av motionen i sin helhet! Linda Ivung, Migrationsverket Avdelning 229, Migrationsverket yrkar på motionen ska bifallas i sin helhet. vi anser det är av vikt protokollen från Förbundsstyrelsens sammanträden kan läsas av alla, känsliga delar kan maskas. Det är viktigt med transparens. Ann-Christin Fällén, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen håller fast vid sitt ursprungliga förslag. Alejandra P Carrasco, Universitet- och högskoleområdet Yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag bifalla motionens första -sats, bifalla den andra -satsen, utom i den del som rör protokoll från förbundsstyrelsesammanträden. Dagordningspunkt 16.26, Motion 26. STs hemsida Arbetsförmedlingen yrkar ett arbete påbörjas omgående med en ordentlig renovering av hemsidan så den blir mer användarvänlig för förtroendevalda. en arbetsgrupp tillsätts där fackligt förtroendevalda på olika nivåer finns med där man ser över användarvänligheten på Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar 38

39 anse motionen besvarad. Fredrik Andersson, Arbetsförmedlingen Yrkade på bifall till motionen Kristofer Björklund, PostNord ST inom PostNord yrkar bifall till Arbetsförmedlingens motion så hemsidan blir användarvänlig för både medlemmar och förtroendevalda. bifalla motionen Dagordningspunkt 16.27, Motion 27. Därför väljer jag ST Universitets- och högskoleområdet yrkar värderingskortet åter ska tas i bruk och ska finnas beställa i ST:s webbshop. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motionen besvarad. Janne Backlund, Universitet- och högskoleområdet Talar med värme om STs nya värdegrundskort och framför ett tack till förbundsstyrelsen. i enlighet med förbundsstyrelsens förslag anse motion besvarad. Lönepolitiska programmet 17 Dagordningens punkt 17. Det lönepolitiska arbetet under kongressperioden Förbundstyrelsen föreslår kongressen beslutar ta fram ett lönepolitiskt program till senast

40 Yrkanden Bosse Olsson, Valkoporationen Valkorporationen lägger följande tilläggsyrkande; en omvärldsbevakning och analys görs med inriktning på hur makt och inflytande kan öka. Thomas Åding, Försäkringskassan Medskick - "Det är en viktig fråga" Kjell Nilsson, Universitet och högskoleområdet Förslag till ny formulering det lönepolitiska arbetet ändra -satser på sidan 3 till följande: "Att utveckla den lönepolitiska plformen utifrån Bilaga 1 och Verksamhetsinriktning " hela sidan 4 och 5 stryks. Förbundstyrelsen föreslår kongressen beslutar en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen en omvärldsbevakning och analys görs med inriktning på hur makt och inflytande kan öka. ändra -satser på sidan 3 till följande: "Att utveckla den lönepolitiska plformen utifrån Bilaga 1 och Verksamhetsinriktning " Förbundstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla tilläggsyrkande 1 en omvärldsbevakning och analys görs med inriktning på hur makt och inflytande kan öka. Förbundstyrelsen föreslår kongressen beslutar bifalla tilläggsyrkande 2, första satsen ändra -satser på sidan 3 till följande: "Att utveckla den lönepolitiska plformen utifrån Bilaga 1 och Verksamhetsinriktning " Förbundstyrelsen föreslår kongressen beslutar avslå tilläggsyrkande 2, andra satsen 40

41 hela sidan 4 och 5 stryks. bifalla förbundsstyrelsens reviderade förslag till "Det lönepolitiska arbetet under kongressperioden ". Beslut om forts process för nytt förbundsnamn 18 Dagordningspunkt 18. Beslut om forts process för nytt förbundsnamn Britta Lejon, Förbundsstyrelsen Lämnar kort bakgrundbeskrivning vad gäller förslaget om forts process för nytt förbundsnamn. Kännedomen om ST är för låg, trots vi haft namnet i tio år. Vi tvingas ofta förklara vad ST är, namnet i sig förklarar inte vilka vi är. En tredje komplikation är Sverige demokraterna, SD, fått plats i riksdagen och då sammanblandas ST allt oftare med SD. Förbundsstyrelsen tycker vi måste hitta ett bättre namn. Ett förberedande arbete är inletts. Förbundsstyrelsen vill ha kongressens mandat fortsätta arbetet. Ett nytt namn ska kunna föreslås till en extrakongress. Hittar vi ett namn gör vi om nästa års stämma till en extrakongress. Vi har avs fem miljoner kronor. Mer pengar kan komma behövas. Oavsett namnbyte eller ej kommer det kosta pengar öka kännedomen om förbundet. Elisabeth Chougui, Valkorporationen Yrkande Att fortsätta bereda ett namn-profilbyte samt utveckling av ST:s varumärke, för förbundsstyrelsen ska återkomma till kongressen med ett förslag till nytt namn och profil. Helena Rohdén, Universitet och högskoleområdet Medskick: Vi ska vara försiktiga med använda begreppet varumärke. Vi är ingen vara! Britta Lejon, Förbundsstyrelsen Självklart ska det framgå förbundsstyrelsen ansvarar för återkomma till kongressen. i enlighet med förbundsstyrelsens reviderade förslag ge förbundsstyrelsen i uppdrag fortsätta processen med arbetet mot ett nytt namn. 41

42 Filmvisning Fyra år av framgång Angelica Hultgren, Polisen, begär ordningsfråga Förtydligande: Det finns inga civila poliser, såsom nämndes i filmen. Det heter civilanställda inom Polisen. Valfrågor Följande nomineringar inkom före den 24 maj 2016 Val: Nominerad: Nomineras av: Andre vice orförande Tobias Bjerman SiS Ordnarie ledamot förbundsstyrelsen Stefan Bieder Spårtrafik, Regeringskansliet Per Sunneborn Anneli Gårdbäck Kriminalvården, Polisen CSN Ersättare förbundsstyrelsen Stefan Bieder Spårtrafiken, Regeringskansliet Paul Karlsson Fredrik Andersson Anita Engvoll Polisen Arbetsförmedlingen Regeringskansliet Revisorer Nils-Owe Nilsson Arbetsförmedlinge Revisorersättare Kjell Haglund Polisen 19 Dagordningens punkt 19. Val av förbundsordförande samt första och andra vice ordförande Valberedningens förslag till Förbundsordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Britta Lejon Peter Lennartsson avd 213 Flygledningen Tom Johnsson avd 107 Polisen 42

43 Nomineringar Andre vice ordförande Tobias Bjerman avd 235 SiS Val av förbundsordförande till förbundsordförande välja Britta Lejon. Beslutet var enhälligt. Val av förste vice ordförande till förste vice ordförande välja Peter Lennartsson. Val av andre vice ordförande Röstetalen utföll enligt: Tom Johnsson 98 Tobias Bjerman 26 till andre vice ordförande välja Tom Johnsson. 20 Dagordningens punkt 20, Val av nio övriga ledamöter i förbundsstyrelsen Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter: Namn Annika Aronsson Elisabeth Åsa Hole Linda Englund Mikael Sandberg Per-Åke Alenius Sanna Norblad Siw Norlin Thomas Åding Tobias Bjerman Avdelning Avd 214 Universitet och högskoleområdet Avd 300 Nämnden för statligt stöd till trossamfund Avd 103 Skeverket Avd 101 Arbetsförmedlingen Avd 208 PostNord Avd 229 Migrationsverket Avd 102 Försäkringskassan Avd 102 Försäkringskassan Avd 235 SiS Övriga nomineringar till ordinarie ledamöter: 43

44 Stefan Bider Per Sunneborn Annelie Gårdbäck Avd 220 Spårtrafik Avd 304 Kriminalvården Avd 326 CSN Röstetalen utföll enligt: Namn röstetal Sanna Norblad 95 Mikael Sandberg 89 Per-Åke Alenius 87 Annika Aronsson 85 Tobias Bjerman 82 Elisabeth Åsa Hole 78 Linda Englund 76 Thomas Åding 70 Per Sunneborn 67 Siv Norlin 67 Stefan Bieder 39 Annelie Gårdbäck 22 Lika röstetal plats nummer 9, ny omröstning Namn röstetal Per Sunnerborn 84 Siv Norlin 40 till ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen välja: Namn Sanna Norblad Mikael Sandberg Per-Åke Alenius Annika Aronsson Tobias Bjerman Elisabeth Åsa Hole Linda Englund Thomas Åding Per Sunneborn Avdelning Avd 229 Migrationsverket Avd 101 Arbetsförmedlingen Avd 208 PostNord Avd 214 Universitet och högskoleområdet Avd 235 SiS Avd 300 Nämnden för statligt stöd till trossamfund Avd 103 Skeverket Avd 102 Försäkringskassan Avd 304 Kriminalvården 44

45 21 Dagordningspunkt 21. Val av ersättare i förbundsstyrelsen Val av ersättare i förbundsstyrelsen 21.1 och inbördesordning mellan ersättarna 21.2 Valberedningens förslag till ersättare i förbundsstyrelsen: Namn Siv Norlin Nina Gustafsson Åberg Annelie Gårdbäck Anna Lind Theresia Dissel Kjell Nilsson Avdelning Avd 102 Försäkringskassan Avd 322 Riksrevisionen Avd 326 CSN Avd 456 MFUC Avd 208 PostNord Avd 214 Universitet och högskoleområdet Övriga nomineringar till ordinarie ledamöter: Thord Jansson Stefan Bieder Anita Engvoll Fredrik Andersson Paul Karlsson Avd 235 SiS Avd 220 Spårtrafik Avd 201 Regeringskansliet Avd 101 Arbetsförmedlingen Avd 107 Polisen Röstetalen utföll enligt: Namn röstetal Anna Lind 87 Siv Norlin 82 Annelie Gårdbäck 78 Stefan Bieder 66 Nina Gustafsson Åberg 64 Kjell Nilsson 45 Theresia Dissel 45 Fredrik Andersson 29 Paul Karlsson 28 Anita Engvoll 25 Thord Jansson 21 45

46 Lika röstetal plats nummer 6, ny omröstning Namn röstetal Theresia Dissel 71 Kjell Nilsson 52 till ersättare till ledamöter i förbundsstyrelsen i inbördes ordbning välja: Namn Anna Lind Siv Norlin Annelie Gårdbäck Stefan Bieder Nina Gustafsson Åberg Theresia Dissel Avdelning Avd 229 MFUC Avd 102 Försäkringskassan Avd 326 SCN Avd 220 Spårtrafik Avd 322 Riksrevisionen Avd 208 PostNord 22 Dagordningspunkt 22. Val av revisorer 22.1 och revisorersättare 22.2 Valberedningens förslag till ordinarie revisorer välja: Alena Barzngi Lena Berntson Avd 229 Migrationsverket Avd 103 Skeverket Övriga nomineringar till ordinarie revisorer: Nils-Owe Nilsson Avd 103 Skeverket Röstetalen utföll enligt: Namn röstetal Alena Barzngi 103 Lena Berntson 76 Nils-Owe Nilsson 56 46

47 till ordinarie revisorer välja: Alena Barzngi Lena Berntson Avd 229 Migrationsverket Avd 103 Skeverket Valberedningens förslag till revisorsersättare: Viola Jigmyr Jeanette Väfors Avd 235 SiS Avd 114 Lantmäteriet Övriga nomineringar till ordinarie revisorer: Kjell Haglund Avd 107 Polisen Röstetalen utföll enligt: Namn röstetal Viola Jigmyr 100 Jeantte Väfors 96 Kjell Haglund 43 till revisorersättare välja: 1. Viola Jigmyr Avd 235 SiS 2. Jeanette Väfors Avd 114 Lanmäteriet Rapporter 23 Dagordningens punkt 23. Rapporter - Infrastrukturprogram - Ekonomi i förbundet avdelningar och anslagen - Remissammanställning Verksamhetsinriktning Förbundsstyrelsen föreslår kongressen anse rapporterna som anmälda 47

48 godkänna rapporterna. Uttalanden 24 Dagordningspunkt 24 Uttalanden Dagordningens punkt 24, "Låt fler vara med i arbetslivet" Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anta uttalandet "Låt fler vara med i arbetslivet". Helena Rohdén, Universitet och högskoleområdet Önskar en ändring om det ska stå "i Sverige behövs alla" istället för den föreslagna skrivningen. Förbundsstyrelsen beslutade justera uttalandet i enlighet med yrkandet från Helena Rohdén: "En del får inte ens chansen starta ett yrkesliv och i Sverige behövs alla och alla människor vill bidra" anta det jämkade uttalandet i enlighet med förbundsstyrelsens förslag, se bilaga 6. Dagordningens punkt 24, Uttalande om flyktingkrisen Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anta ett uttalande om bland annat flyktingkrisen. Yrkanden Anna Rönmark, Valkorporation Ställer frågan till ST och kongressen hu kan vi hjälpa arbetare som förbereder fotbolls-vm i Qatar? Tomas Kihlbert, Polisen Fler myndigheter än Migrationsverket är med och tar emot flyktingar, bland annat Polisen vid gränskontrollen. Jag yrkar därför texten ändras så det framgår. Britta Lejon, Förbundsstyrelsen 48

49 Många myndigheter och bolag är delar av flyktingmottagningen. Det skulle förbundsstyrelsen naturligtvis kunna justera så det framgår tydligare. anta det jämkade uttalandet i enlighet med förbundsstyrelsens förslag, se bilaga 7. Dagordningens punkt 24, "Uttalande om prisdumpning och upphandling" Förbundsstyrelsen föreslår kongressen beslutar anta ett uttalande om prisdumpning och upphandling. Yrkanden Tony Moros, Spårtrafik Påpekar det inte bara borde stå "statliga myndigheter" i uttalandet, utan även bolag. Ann-Marie Bredberg, Flygledningen Yrkande om omformulering av "Uttalande om upphandling och prisdumpning" Avd 213 yrkar förbundsstyrelsen omformulerar texten så även myndigheter och bolag som inte finansieras av skemedel inkluderas på ett bättre sätt. T.ex. i inledningen av andra stycket "Varje Skekrona måste användas..." Vidare i andra styckets andra mening...när STATEN upphandlar..." Anita Engvoll, Regeringskansliet Frågar förbundsstyrelsen om uttalandet gäller alla delar av ST och hela dess kollektivavtalsområde. Ann-Marie Bredberg, Flygledningen Avd 213 yrkar på ordet "skekrona" i inledningen av andra stycket ändras till "krona" Peter Lennartsson, Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen kan jämka sig till ta bort "ske" och endast använda ordet "krona". anta det jämkade uttalandet i enlighet med förbundsstyrelsens förslag, se bilaga 8. 49

50 25 Dagordningens punkt 25, Avslutning Britta Lejon, Förbundsstyrelsen Tack till alla som gjort kongressen möjlig, tack för arbetet i utskotten, externa talare och gäster. Tack också till STs personal både inför och under kongressen. Samt tack till vårt fantastiska kongresspresidium! ST delar dessutom ut en gåva till UNHCR. Föklarade kl STs 12:e ordinarie kongress för avslutad. Vid protokollet Justeras Anette Brogren Meeri Waasberg Joel Degolos Anna Lind Anitha Svantesson Jimmy Haller 50

51 Bilagor 51

52 Bilaga 1 Utskott Avdelning Utskott Förnamn Efternamn Ordf utskott 101 Arbetsförmedlingen 1 Fredrik Andersson 102 Försäkringskassan 1 Thomas Åding Ordf 103 Skeverket 1 Maria Arveheim 107 Polisen 1 Angelica Hultgren 201 Regeringskansliet 1 Ewa Garcia 202 Sveriges Domstolar 1 Marie Gustafsson 214 Universitets och Högskoleområdet 1 Annika Aronsson 237 Transportstyrelsen 1 Anna Malmborg 304 Kriminalvården 1 Björn Andersson 326 CSN 1 Anneli Gårdbäck Förbundsstyrelse 1 Åsa Hole Valkorporationen 1 Elisabeth Chougui 101 Arbetsförmedlingen 2 Carola Jonsson 102 Försäkringskassan 2 Anne Hagberg 103 Skeverket 2 Nils-Owe Nilsson 107 Polisen 2 Karin Svenning Ordf 201 Regeringskansliet 2 Jens Skoglund 206 Swedavia 2 Robert Olsson 214 Universitets och Högskoleområdet 2 EvaLena Moser 235 ST inom SiS 2 Thord Jansson 304 Kriminalvården 2 Britt Sjöberg 407 Säkerhetspolisen 2 Förbundsstyrelse 2 Sanna Norblad Valkorporationen 2 Seva Budak 101 Arbetsförmedlingen 3 Mikael Sandberg Ordf 102 Försäkringskassan 3 Peter Karlsson 103 Skeverket 3 Anders Tell 206 Swedavia 3 Monica Larsson 213 Flygledningen 3 Cecilia Aneskans 214 Universitets och Högskoleområdet 3 Alejandra P Carrasco 229 Migrationsverket 3 Maria Bodsunder 235 ST inom SiS 3 Jenny Kingstedt 304 Kriminalvården 3 Maria Rahn Andersson 318 Livsmedelsverket 3 David Foster Förbundsstyrelse 3 Ann-Christin Fällén Valkorporationen 3 Åsa-Britt Edoff 101 Arbetsförmedlingen 4 Anders Wikström 102 Försäkringskassan 4 Yvonne Gullberg 202 Sveriges Domstolar 4 Anette Jellve Ordf 203 Pensionsmyndigheten 4 Ann-Christine Jonsson 214 Universitets och Högskoleområdet 4 Sonja Björnlund 220 Spårtrafiken 4 Christer Tak 221 Lantbruksuniversitetet 4 Lotta Olsson 229 Migrationsverket 4 Catharina Backelund 52

53 237 Transportstyrelsen 4 Annette Asplund 419 Riksdagen Förbundsstyrelse 4 Per Sunneborn 102 Försäkringskassan 5 Eva Taavo 104 Länsstyrelserna 5 Pierre Ahlgren 107 Polisen 5 Pär Renberg 203 Pensionsmyndigheten 5 Kristofer Dahlgren 208 PostNord 5 Kristofer Björklund Ordf 213 Flygledningen 5 Christer Wallinder 214 Universitets och Högskoleområdet 5 Helena Rohdén 220 Spårtrafiken 5 Doris Philip 221 Lantbruksuniversitetet 5 Anthony Österdahl 229 Migrationsverket 5 Fredrik Bergman 450 SIDA 5 Karin Afli Förbundsstyrelse 5 Siv Norlin 102 Försäkringskassan 6 Ida Tideholt 103 Skeverket 6 Lena Berntson 104 Länsstyrelserna 6 Maria Bodén 213 Flygledningen 6 Ann-Marie Bredberg Ordf 214 Universitets och Högskoleområdet 6 Janne Backlund 220 Spårtrafiken 6 Bo Hansson 229 Migrationsverket 6 Linda Ivung 232 Kultursektorn 6 Eleonor Karman 307 FOI 6 Eva Larsson 326 CSN 6 Ulrica Fagerberg Förbundsstyrelse 6 Linda Englund 102 Försäkringskassan 7 Gunilla Zetterberg 104 Länsstyrelserna 7 Anne-Jeanette Johansson 107 Polisen 7 Henrik Mähler 114 Lantmäteriet 7 Cecilia Holgersson 116 Skogsstyrelsen 7 Royne Andersson Ordf 214 Universitets och Högskoleområdet 7 Maria Persson 216 Statistiska Centralbyrån 7 Magnus Walestad 220 Spårtrafiken 7 Tony Moros 229 Migrationsverket 7 Nathalie Nicklasson Förbundsstyrelse 7 Tobias Bjerman Valkorporationen 7 Bosse Olsson 101 Arbetsförmedlingen 8 Åsa Johansson 107 Polisen 8 Ann Gustafsson 114 Lantmäteriet 8 Alf Klang 208 PostNord 8 Ann-Katrin Broman 214 Universitets och Högskoleområdet 8 Marika Vesterberg 216 Statistiska Centralbyrån 8 Ulla Ekander Liew 232 Kultursektorn 8 Maria Taube Ordf 234 Kronofogdemyndigheten 8 Gun-Brith Larsson 238 Trafikverket 8 Airi Aspman Larsson Förbundsstyrelse 8 Peter Lennartsson Valkorporationen 8 Anna Rönmark 101 Arbetsförmedlingen 9 Sandra Lundin Hedlund 102 Försäkringskassan 9 Ann-Helen Engström 53

54 107 Polisen 9 Tomas Kihlbert 208 PostNord 9 Theresia Dissel 211 MSB 9 Frida Billström 214 Universitets och Högskoleområdet 9 Kjell Nilsson Ordf 234 Kronofogdemyndigheten 9 Malin Almkvist Klaesson 238 Trafikverket 9 Bengt Gruvman 440 Bolagsverket 9 Petra Eriksson Förbundsstyrelse 9 Helena Perlerot Valkorporationen 9 Daniel Granath 101 Arbetsförmedlingen 10 Per Samuelsson 103 Skeverket 10 Sangar Maolod 207 SMHI 10 Kerstin Vejdemo 208 PostNord 10 Per-Åke Alenius 212 Åklagarväsendet 10 Maria Palmquist 214 Universitets och Högskoleområdet 10 Gabriel Thott 234 Kronofogdemyndigheten 10 Solveig Artsman 238 Trafikverket 10 Jerk Wiktorsson 301 Arbetsmiljöverket 10 Gunni Ekdahl Ordf Förbundsstyrelse 10 Ing-Marie Nilsson 101 Arbetsförmedlingen 11 Johan Eklund 102 Försäkringskassan 11 Mathias Eldnor 103 Skeverket 11 Kennet Msson 201 Regeringskansliet 11 Anita Engvoll 202 Sveriges Domstolar 11 Britt-Marie Brsell 217 Sjöfartsverket 11 Tippa Hoffrén 304 Kriminalvården 11 Zenita Eriksson 349 Statens Servicecenter 11 Annika Andersson 401 Jordbruksverket 11 Helen Möller Förbundsstyrelse 11 Tom Johnson Valkorporationen 11 Tracy Hoffman Ordf 54

55 Bilaga 2 Gemensamma utskottet Deltagarförteckning gemensamma utskottet Utskott 1 Utskott 2 Utskott 3 Utskott4 Utskott 5 Utskott 6 Utskott 7: Utskott 8 Utskott 9 Utskott 10 Utskott 11 Annika Aronsson, Thomas Åding Thord Jansson, Eva-Lena Moser David Foster, Alejandra P. Carrasco Sonja Björnlund, Yvonne Gullberg Pär Renberg, Pierre Ahlgren Janne Backlund, Ida Tideholt Tony Moros, Maria Persson Maria Taube, Airi Aspman Larsson Daniel Granath, Kjell Nilsson Per Samuelsson, Gabriel Trott Tracy Hoffman, Kennet Msson Ordförande gemensamma utskottet: Thomas Åding Sekreterare: Jenny Ekenstierna, Marie Martinsson 55

56 Bilaga 3 Etiskt förhållningssätt inom förbundet Etiskt förhållningssätt inom förbundet Beslut vid 2016 års kongress Att företräda Fackförbundet ST är ett uppdrag som bygger på förtroende. Det gäller alla som företräder Fackförbundet ST, förtroendevalda såväl som anställda. Fackförbundet ST är ett förbund med höga ambitioner när det gäller förhålla sig till mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och rätten organisera sig och teckna kollektivavtal. En företrädare för Fackförbundet ST ska givetvis dela förbundets grundläggande värderingar och tar avstånd från antidemokratiska krafter samt agera på ett sådant sätt vi framstår som föredömen både internt i det fackliga arbetet och i förhållande till motparter. Människosyn, värderingar och etik är viktigt för förtroendet. Etik är normer och värderingar, en ansvarsfull hållning och aktning för alla människor. I varje situation finns ett val, och valet mellan olika alternativ beror på den etiska grundhållningen. Det som inte uttryckligen är förbjudet är inte alltid lämpligt. Tänk efter före är en bra grundregel. Som företrädare för Fackförbundet ST är vi synliga oavsett om vi är i tjänst eller inte. Därför reflekterar vi över våra ityder och över hur vårt agerande kan uppfas samt konsekvenserna av detta. Det är viktigt vi genom vårt sätt uppträda oavsett var vi befinner oss bidrar till bibehålla det goda rykte som ST har. Som företrädare för ST representerar vi inte bara Fackförbundet ST utan också hela fackföreningsrörelsen. En företrädare för Fackförbundet ST har ett personligt ansvar medverka till det inte förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar inom organisationen. Vi skall följa de lagar som finns precis som vi gör för våra medlemmar. Vi skall så långt som möjligt arbeta förebyggande med detta internt för vara goda företrädare samt leva som vi lär efter Fackförbundet STs värderingar. Vi undviker jävsituationer. Vi godtar inte svarta pengar och mutor som förstås kan vara både varor och tjänster. Vi försätter oss inte i beroendeställning och agerar inte för egen personlig vinning. Vi skall aldrig, i vårt uppdrag, befa oss med ärenden där vi är personligt berörda. Om vi funderar över om ett jävsförhållande råder tar vi det säkra före det osäkra och avstår. En företrädare för Fackförbundet ST ska visa omdöme och varsamhet vid användningen av förbundets pengar. När vi utövar våra uppdrag ska vi alltid vara medvetna om medlemmarnas pengar ska användas med varsamhet och inte användas för sådant som inte ingår i den ordinarie verksamheten utan är till gagn för medlemmarnas intressen. Det innebär vi har en restriktiv hållning till alkoholförtäring i alla sammanhang. Vid tillfällen av särskilt festlig karaktär till exempel jubileer, uppvaktningar, stämmo- och kongressmiddagar får det bjudas på vin (alternativt öl) men högst två glas. I internationella sammanhang kan representationsplikten innebära ett undantag från detta. Alkoholfria dryckesalternativ ska alltid finnas. 56

57 Det innebär också vi i görligaste mån ska försöka använda oss av billigaste alternativ, ekologiskt hållbara och de på lång sikt bästa alternativen. Det är viktigt väga samman olika aspekter vid exempelvis resor och representation, vid valet av konferensanläggning och när resor ska beställas, liksom maten. För oss som ett aktivt fackförbund är det självklart ställa höga krav på de leverantörer av produkter vi använder upprätthåller goda arbets- och levnadsvillkor för sina anställda. Det innebär vi exempelvis där så är möjligt 1 avstår från anlita leverantörer och resa med flygbolag, taxibolag, o.dyl som saknar kollektivavtal. Fackförbundet ST värnar miljön. Vi väljer, där så är möjligt, ekologiskt hållbara alternativ. Det innebär vi alltid är medvetna om den miljömässiga belastningen på olika varor och tjänster. Vi väljer därför, om det är möjligt, miljöcertifierade alternativ. Det handlar om välja ekologiska livsmedel, miljöcertifierade konferensanläggningar och andra leverantörer som uppfyller våra villkor. Vi är varsamma med resor och väljer videokonferenser om det är möjligt och lämpligt. I de resor vi företar i tjänsten väljer vi i första hand miljövänliga alternativ. Fackförbundet ST är ett inkluderande förbund. Våra lokaler, tillfälliga eller permanenta, ska vara tillgängliga för personer med allergier eller funktionsnedsättning. Fackförbundet ST strävar efter en socialt hållbar verksamhet. Det innebär medlemmar, förtroendevalda och anställda ska ha en balans mellan arbete och fritid. Vi tar hänsyn till deras sociala situation i hemmet. Verksamhet i Fackförbundet ST ska kunna kombineras med ha småbarn. Vi värnar möjligheterna umgås med familj, släkt och vänner. Den företrädare för Fackförbundet som använder omdömet i sina val och följer denna vårt gemensamma förhållningssätt ska kunna känna sig trygg i sitt uppdrag. 1 Undantaget kongressen grundar sitt beslut på är det är svårt tillämpa huvudregeln utomlands och då särskilt i länder med andra arbetsrättsliga förhållanden och låga fackliga traditioner. 57

58 Bilaga 4 Protokoll det gemensamma utskottet Gemensamma utskottet Val av ordförande Utskottet väljer Tomas Åding till mötesordförande 2 Kapitel , Vision 2.1 Yrkande av Kjell Nilsson, Motivering till ordvalen - Tillsammans: Yrkande: Stryk "inte enbart individens vinning" i motiveringen av "Tillsammans", så motiveringen blir följande: "Tillsammans - ett ST, vår gemensamma kraft och styrka är kollektivet" Beslut: Utskottet bifaller yrkandet. 3 Kapitel , Vision 3.1 Yrkande av Kjell Nilsson, Myndigheter och Opinionsbildning 1: Att det ska tydliggöras statliga bolag omfas av samma krav på saklighet och opartiskhet som myndigheter och de därför inte ska ägna sig åt politisk opinionsbildning Beslut: Utskottet bifaller yrkandet 3.2 Yrkande av Kjell Nilsson, Myndigheter och opinionsbildning 2: Tillägg av ordet "myndigheterna" på tre ställen på sidan 12, andra stycket, så stycket får följande lydelse: "Myndigheterna och de statliga bolagen, likt alla andra som arbetar på det allmännas uppdrag, behöver värna vår gemensamma värdegrund, en värdegrund där opartiskhet och saklighet är viktiga ledord. Regeringen och de statliga bolagen själva behöver därför se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv - en organisation som investerar stora belopp i politisk opinionsbildning. Regeringen behöver även ta ett bredare grepp över hur myndigheterna och de statliga bolagen arbetar med sitt informationsarbete genom förtydliga den ägarpolicy som finns för statliga bolag och ta fram tydliga riktlinjer för myndigheters och statliga bolags direkta och indirekta opinionsbildning." Beslut: Utskottet bifaller yrkandet 3.3 Yrkande av Helena Rohdén, Ett jämställt och inkluderande arbetsliv: 58

59 Yrkande 1: Att tillföra följande stycke som inledande text direkt under rubriken: "Ett jämställt och inkluderande arbetsliv" (sid 18):STs mål är ett jämställt och inkluderande arbetsliv där alla, oavsett bakgrund, identitet och position på arbetsmarknaden, blir respekterade och välkomnas. Alla ska ha lika möjligheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering ska motverkas, oavsett om diskrimineringen är strukturell eller individuell. ST ska vara både stödjande och pådrivande i arbetet skapa arbetsplatser öppna för alla. För åstadkomma detta ska vi utveckla fackliga strategier och metoder samt öka kunskapen i frågorna bland förtroendevalda. Yrkande 2: Att utskotten diskuterar hur beskrivningarna av diskrimineringsgrunderna kan uppfas när de inte är tydligt kopplade till en tydlig facklig vision. Beslut: Utskottet bifaller följande yrkandet med följande justeringar av texten: STs mål är ett jämställt och inkluderande arbetsliv där alla blir respekterade och välkomnas. Alla ska ha rätt till lika möjligheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering ska motverkas. ST ska vara både stödjande och pådrivande i arbetet skapa arbetsplatser öppna för alla. För åstadkomma detta ska vi utveckla fackliga strategier och metoder samt öka kunskapen i frågorna bland förtroendevalda. 3.4 Yrkande av Annika Aronsson: God arbetsmiljö Yrkande på strykning av för både kvinnor och män bytas ut till alla. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet Yrkande tillägga ordet inkluderande före ergonomiskt utvecklande. Beslut: Utskottet avslår yrkandet Yrkande på strykning av mellanrubriken arbetsorganisation och arbetsledning Beslut: Utskottet bifaller yrkandet 3.5 Yrkande av Sonja Björnlund: Yrkande om förändring av text i Visions och verksamhetsinriktning s 18 "Ett gott ledarskap" Yrkar förändra texten enligt följande: Under rubriken "Ett gott ledarskap": Ett hållbart arbetsliv kräver ledarskapet ges goda förutsättningar fungera väl. STs arbetsmiljöundersökningar visar brister i ledarskap, vid sidan av stress och press samt ha ett litet inflytande över de egna arbetsuppgifterna, är vanliga orsaker till arbetsmiljöproblem uppstår bland anställda och en undersökning från Arbetsmiljöverket visar många chefer har en hög arbetsbelastning. Chefer i statliga myndigheter, bolag och affärsverksamhet måste ges fullgoda möjligheter kunna göra sitt jobb vilket kräver olika stöd, till exempel ett fullvärdigt administrativt, socialt och informativt stöd. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet med följande justering: Yrkandet kompletteras med förbundsstyrelsens förslag i följande delar. Att vara chef är en profession i sig samt Chefer behöver också tid för kunna utöva sitt ledarskap och ett rimligt antal medarbetare 3.6 Yrkande av Daniel Granath: Krav på kollektivavtal 7:e -satsen. Kan det räcka kräva villkor motsvarande kollektivavtal? 59

60 Beslut: Utskottet avslår yrkandet 3.7 Yrkande av Gabriel Thott, Villkor för kärnverksamhet och administration Att i rubriken byta ut orden kärnverksamhet och administration till verksamhetsövergång samt ändra och byt ut ordet kärnverksamhet i 3:e meningen till administration ska samordnas eller verksamhet flyttas Beslut: Utskottet bifaller yrkandet med följande justering. I tredje meningen skall orden Kärnverksamhet eller administration istället ersättas med ordet verksamheter 4 Kapitel 15.2 Verksamhetsinriktning 4.1 Yrkande av Helena Rhodén: Ny lydelse -satser i verksamhetsinriktning KAPITEL 2 Verksamhetsinriktning s.23 s.25 s.27 s.28 Yrkande på förändring av andra -satsen på dessa fyra sidor Förslag på ny lydelse i -satserna: förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål genom preciserade aktiviteter och uppdrag till förbundsstyrelsen samt förslag på aktiviteter och uppdrag till avdelningsstyrelserna och de förtroendevalda på arbetsplatserna i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. Beslut: Utskottet bifaller följande jämkade förslag. Att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner skall lägga fast mätbara delmål och uppdrag till förtroendevalda på arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. De sa målen följs upp av förbundsstyrelsen. 5 Kapitel Lön och inflytande 5.1 Yrkande av Mikael Sandberg, Tillägg i texten ST inom arbetsförmedlingen yrkar bifall på -satserna och ett tillägg i texten om vi även i fortsättningen ska arbeta för ha valfrihetsmodell i våra framtida löneavtal Beslut: Utskottet bifaller yrkandet Yrkande av Eva-Lena Moser, Förstärka det är alla medlemmar som ska ha reallöneutveckling Yrkande ordet alla skjut in i meningen enligt följande: Alla medlemmar ska ha en reallöneutveckling över tid 60

61 Beslut: Utskottet bifaller yrkandet 6 kapitel , Ett hållbart arbetsliv 6.1 Yrkande av Annika Aronsson, Hållbart arbetsliv S. 26 sista stycket, 1:a meningen och 2:a meningen. Yrkande avsluta den första meningen med: som på ett sätt som speglar sammansättningen för samhället i övrigt. Stryk ordet för människor med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund och ändra till för alla. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet 6.2 Yrkande av Janne Backlund, Angående arbetstid, i Vision ST inom universitet och högskolor yrkar hela sista meningen i sista stycket under Arbetstid, övertid på s ersätts med följande starkare skrivning: ST vill med tydliga kollektivavtal reglera arbetsgivarens uttag av arbetstid från våra medlemmar när kraven på ett flexiblare arbetsliv ökar. Alla medlemmar har rätt till en bra balans mellan arbete och fritid och måste så långt som möjligt skyddas mot överutnyttjande. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet efter följande justering. Sista meningen skall istället lyda: Alla medlemmar har rätt till en bra balans mellan arbete och fritid. 7 kapitel , Medlemsvärvning 7..1 Yrkande av Jenny Kingstedt, Medlemsvärvning ST inom SiS yrkar på man förtydligar skrivelsen i 4 st på sidan 27 angående medlemsvärvning om antalet om 4000 är en nettoökning. Beslut: Utskottet avslår yrkandet 7.2. Yrkande av Eva Taavo, Medlemsvärvning Vi yrkar första -satsen inte ska formuleras i siffror utan målet ska vara alla anställda inom STs organisationsområde ska ha hög kännedom om ST och alla har erbjudits medlemskap. Beslut: Utskottet avslår yrkandet 8 Kapitel , Lokal facklig styrka 8.1 Yrkande av Åsa-Britt Edoff, Lokal facklig styrka ändringsyrkande och tilläggsyrkande Att vårt mål ska vara vi har en fungerande arbetsplatsorganisation hos varje arbetsgivare och 61

62 vi har fler och mer nöjda medlemmar. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet med följande tillägg. Ordet facklig skall stå före arbetsplatsorganisation. Att ca 66 avdelningar med ungefär 3500 medlemmar får delta i den demokratiska processen forma omfningen och stödet till avdelningarna under kommande kongressperiod. Beslut: Utskottet avslår yrkandet och föreslår istället följande tillägg till förbundsstyrelsens förslag till -satser. För ST är det en viktig prioriterad arbetsuppgift bilda nya avdelningar opch ge stöd till redan befintliga avdelningsstyrelser. 8.2 Yrkande av Marika Vesterberg, Ändringsyrkande Komplettering i 1.a satsen -".. en fungerande facklig arbetsplatsorganisation..." Ihopskrivning och ändring av 1,a och 2,a meningen (3,e stycket s28) till följande: "Idag fungerar den fackliga arbetsplatsorganisationen bra på de flesta ställen, men inte på alla." Samt strykning av hela 4,e meningen. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet. 8.3 Yrkande av Nils-Owe Nilsson, Ny -sats Att förbundsstyrelsen ger regionerna resurser för tvärfacklig verksamhet så den kan utvecklas lokalt till nytta för både nya och befintliga medlemmar Beslut: Utskottet beslutar överlämna yrkandet till kongressens plenum, behandlas i samband med motionsdiskussionerna. 9 Kapitel 15.3, Ekonomi 9.1 Yrkande av Annika Aronsson, Ekonomi Yrkande på tillägg av en -sats: det vid nästkommande förbundsstämma presenteras en detaljerad ekonomisk redogörelse för hur resurserna fördelas i förhållande till verksamhetsinriktningen. Beslut: Utskottet bifaller istället följande jämkade -sats. Att årligen precisera ekonomi och de prioriterade verksamhetsmålen i verksamhetsplanen. 9.2 Yrkande av Ida Tideholt, 62

63 Tredje -satsen behöver förtydligas man avser en ökning av medlemsavgiften. Beslut: Utskottet bifaller yrkandet. 9.3 Yrkande av Fredrik Andersson, Ekonomi Att det sker förändringar i budgeten så mer resurser avsätts till regionerna för stöd till det lokallokala fackliga arbetet! Beslut: Utskottet beslutar överlämna yrkandet till kongressens plenum, behandlas i samband med motionsdiskussionerna. 63

64 Bilaga 5 Vision och verksamhetsinrikning års kongress beslut om Vision och verksamhetsinriktning Innehållsförteckning 1 Nuläget vid kongressen Kapitel 1 Vision...4 Så jobbar vi...4 Detta är vi...5 Detta vill vi...5 Kapitel 2 Verksamhetsinriktning Detta ska vi göra...13 Lön och inflytande Hållbart arbetsliv Medlemsvärvning Lokal facklig styrka Kapitel 3 Ekonomi...19 Överväganden Medlemsutvecklingen och medlemsavgifter Kostnadsutvecklingen Investeringar och särskilda satsningar Kapitaluppbyggnad inklusive konfliktfond Kongressbudget Avdelningsanslagen

65 Nuläget vid kongressen I maj 2016 har fyra år gått sedan vi hade kongress senast. Då, bestämdes våra övergripande och gemensamma uppgifter i allt vi företar oss ska vara: Nya medlemmar Nöjda medlemmar Engagerade förtroendevalda Utifrån dessa övergripande uppgifter lade förbundsstyrelsen fast tre mål, vilka har varit vi årligen värvar nya medlemmar 50 procent av medlemmarna upplever de kontaktats i samband med löneförhandlingar. på varje arbetsplats ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete ske där hot och våld, arbetstid, öppenhet och arbetsbelastning tas upp. Nu, snart fyra år senare, kan konstateras vi tagit vår uppgift på allvar och kommit en bra bit på väg. Vi har nått resultat. Under dessa år har följande hänt: Antalet nya medlemmar har ökat. Antalet yrkesverksamma medlemmar har under kongressperioden ökat med personer (från juni 2012 till och med den 31 december 2015). Den 1 januari 2016 hade förbundet yrkesverksamma medlemmar (jämfört med samma tid året före). Fram till årsskiftet 2015/2016 hade vi värvat nästan nya yrkesverksamma medlemmar under kongressperioden, och det ska ses i relation till vårt interna mål för antalet värvade nya yrkesverksamma medlemmar för kongressperioden vilket är Medlemmarna är mer nöjda med sitt medlemskap idag än Det visade sig i den medlemsundersökning vi genomförde 2014, där medlemsnöjdhetsindex (NMI) steg med 6 procentenheter jämfört med en liknande undersökning några år tidigare. Engagemanget för medlemmar ta på sig ett fackligt uppdrag ligger kvar på en hög nivå. Den 31 december 2015 fanns det förtroendevalda 2 i förbundet. Räknat på antalet aktiva medlemmar i förbundet innebär det nästan var åttonde medlem har ett fackligt förtroendeuppdrag. Av de förtroendevalda som är aktiva idag hade personer ett fackligt uppdrag fyra år tidigare. Vi har under kongressperioden också kunnat bygga upp lokala fackliga strukturer vid ännu fler arbetsplatser. Under de senaste fyra åren har det bildats närmare 15 nya avdelningar. 2 Varav cirka är skyddsombud eller motsvarande. 65

66 Sett i backspegeln har dessa fyra år inneburit vi tagit flera steg i positiv riktning. Vi är på rätt väg och förklaringen till det är en kombination av faktorer som spelat in: 3 Allt fler anställda ser fördelarna med fackligt arbete och värdet av ett medlemskap i ett fackförbund som syns och som har fackligt engagerade på den egna arbetsplatsen. Vi syns allt mer på arbetsplatserna och i den allmänna deben. Vi förenklar vägen in i förbundet genom dels minska trösklarna (genom exempelvis gratis prova-på-medlemskap i tre månader), dels säkra upp värvningsrutinerna bland annat på webben. Alla arbetar bättre och mer metodiskt med värvning. Framför allt har vi bestämt oss för värvningsuppgiften ska få ta plats i våra prioriteringar. Under senare delen av innevarande kongressperiod har förbundsstyrelsen fört en strategisk diskussion om viktiga framtidsfrågor för Fackförbundet ST, så förbundet även i framtiden står rustat och därmed kan utgöra en kraft som både medlemmar och samhället behöver. Den viktigaste utmaningen vi står inför är medlemsutvecklingen. Att hålla uppe organisations-graden är en central överlevnadsfråga för fackföreningsrörelsen och också en garant för ett arbetsliv där det finns en rimlig maktbalans mellan arbetsgivarna och de anställda på arbetsplatserna och i samhället. Den fackliga styrkan har byggts upp under många år och har uteslutande berott på vi har haft många medlemmar och hög organisationsgrad. När vi har förhandlat med arbetsgivarna eller fört fram krav till våra politiker så har man lyssnat och mött oss med respekt därför man har vetat vi har många anställda bakom oss. Samtidigt ska vi också komma ihåg den svenska kollektivavtalsmodellen och lönebildningen bygger på det finns ansvarstagande starka parter på arbetsmarknaden som kan sluta kollektivavtal. Vi i Fackförbundet ST är stolta över våra idéer och syn på i kollektivavtal hantera lönebildning samt reglera arbetsvillkor. Vi inser den fackliga kraft ST utgör behövs för möta de pågående förändringarna i arbetslivet och omvärlden. Den fackliga kraften behövs eftersom våra möjligheter leva ett gott liv i hög grad bestäms av våra arbetsvillkor. Lönen bestämmer vår levnadsstandard, arbetstiderna sätter ramarna för vår fritid, kraven på jobbet och arbetsmiljön påverkar vår ork och vår förmåga leva ett rikt liv. Den fackliga kraften behövs för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv där alla får plats och alla behövs, idag och i framtiden. Vi i Fackförbundet ST är unika för vi vet villkoren för medlemmarna påverkas av fler aktörer och utvecklingstrender än vad som påverkar anställda inom andra delar av svensk arbetsmarknad. Det handlar om faktorer som politiska beslut, samhällsorganisation, medborgarnas och företagens krav, samhällsekonomi, trender i arbetsliv och allmänna villkorsförändringar för arbetet. Vi behöver därför påverka både politiken och arbetsgivaren. För detta krävs dels en facklig politik som lyfter fram de olika verksamheternas betydelse för samhället, demokratin och ekonomin, dels en facklig styrka på arbetsplatsen för kunna påverka varje enskild arbetsgivare så våra medlemmar ska ha trygga, mänskliga, utvecklande och välbetalda arbeten. 66

67 Kapitel 1 Vision 4 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: STs vision ska vara Tillsammans bygger vi ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle. Motivering till ordvalen Tillsammans ett ST, vår gemensamma kraft och styrka är kollektivet. bygger vi vi är aktiva, vi är på väg och utvecklas, vi står inte still och vi vill fortsätta skapa förbättringar utifrån medlemmars behov. ett hållbart arbetsliv trygghet i arbetslivet med möjlighet må bra på jobbet och utvecklas utifrån vars och ens möjligheter och förutsättningar. demokratiskt samhälle STs medlemmar bär samhället och jobbar på uppdrag av medborgarna för ett samhälle som värnar allas lika värde och är rättssäkert med en god infrastruktur. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart arbetsliv och det goda arbetet. Med detta menar vi vi vill förbättra individens och kollektivets villkor, vårt uppdrags särskilda förutsättningar och hela samhällets utveckling. Vi vill alla ska ha rätt känna och få uppskning, stolthet och arbetsglädje för den betydelse ett arbete på statligt uppdrag innebär. Det är viktigt för oss statsförvaltning och infrastruktur är rättssäkert, kompetent, öppet, tillgängligt för alla och i världsklass. De statliga verksamheternas betydelse ska vi oförtrutet lyfta fram. I ett modernt arbetsliv tas de anställdas kunnande och vilja till delaktighet till vara. Utveckling och kreativitet går hand i hand för de olika verksamheterna ska kunna utvecklas. Arbetslivets villkor ska anpassas till människan och individen. Vår långsiktiga ambition är en arbetsgivare ett fack. Vi är inte nöjda i varje bransch, i varje avtalsområde och på varje arbetsplats förrän en stor majoritet av alla anställda är medlemmar i ST. På flera arbetsplatser har vi redan uppnått detta, vilket inneburit avståndet till vår långsiktiga ambition är mindre. Men på flera arbetsplatser och inom samtliga branscher och avtalsområden återstår en del innan vi är nöjda. På vägen till målet samarbetar och samverkar vi med andra fackförbund, bland annat inom ramen för Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR). Starka fackliga organisationer bidrar till ett starkt samhälle, demokratiutveckling och därmed en stabilare värld. ST motsätter sig alla former av exploatering av arbetskraft och deltar aktivt i fackliga solidaritetsaktioner. ST samarbetar med andra fackförbund och fackliga internationaler för förbättra arbetsvillkor och motverka social dumpning. Globaliseringen och Sveriges medlemskap i EU påverkar den svenska arbetsmarknaden. ST anser det är viktigt parterna på den svenska arbetsmarknaden är starka och följer gemensamma regler som ska vara tydliga och kända. Så jobbar vi ST är det arbetsplatsnära förbundet. Vi finns där det arbetsplatsnära pågår, på arbetsplatserna. Verksamheten utgår från vad medlemmarna vill. Verksamheten beslutas av kongressen och finns beskriven i stadgar, program och verksamhetsinriktning. I stadgarna har vi vår identitet. De är stabila över tid och beskriver förbundets grundläggande värderingar, ändamål och uppgifter. Där beskrivs också vilket ansvar och vilka befogenheter som ligger på olika nivåer inom organisationen. I 67

68 långsiktiga program formuleras förbundets vilja, visioner och ambitioner. I en verksamhetsinriktning för varje kongressperiod konkretiseras stadgarnas uppgifter och programmens ambitioner i mål. Förbundsstyrelsen har det yttersta ansvaret för kongressens beslut förverkligas under kongressperioden och prioriterar arbetet i årliga verksamhetsplaner med därtill hörande budget som följs upp, utvärderas och redovisas. Det sker dels utifrån stadgarnas uppgifter och verksamhetsinriktningens mål (där också hänsyn tas till aktuella frågor av särskild vikt), dels genom en dialog med avdelningarna. Hela organisationen ansvarar för driva verksamheten i den riktning som kongressen har beslutat. Avdelningar, och i förekommande fall dess sektioner och klubbar samt kansliet, har ett ansvar för de beslut vi far gemensamt också blir genomförda. ST är ett fackförbund som söker lösningar på svåra problem genom gemensamt agerande och vi blickar framåt. Det är de många medlemmarnas engagemang som är avgörande för det fackliga arbetet. Vi har viljan och vi vill se resultat. Vi vill vara med och forma vår egen framtid och överlåter inte åt andra bestämma över den. Vi arbetar aktivt för påverka dagordningen i samhällsdeben. 5 Detta är vi Fackförbundet ST är öppet för alla som arbetar på statligt uppdrag, det vill säga vid lärosäten, myndigheter, affärsverk och bolag som verkar inom infrastrukturområdet. Tillsammans har vi mycket gemensamt. Vårt arbete har stor betydelse för samhället fungerar och utvecklas. Det är viktigt för människor, företag och institutioner i hela landet. Vårt arbete sker med högt ställda krav på rättvis fördelning av resurser och arbetet utförs rättssäkert, öppet och professionellt. Vi förser hela Sverige med service, infrastruktur, utbildning, forskning och välfärd på lika villkor och med god kvalitet. Grunden för vårt fackliga arbete är arbetsplatserna. Vi finns där det vardagliga arbetet pågår på arbetsplatserna. Det är medlemmarnas behov som ska styra vår verksamhet. ST ska vara ett stöd för medlemmens individuella och kollektiva utveckling och vara arbetsplatsfacket för alla. Vi ska vara den självklara och viktigaste fackliga kraften på medlemmarnas arbetsplatser. Vi prioriterar de fackliga frågor som är viktigast för både dagens och morgondagens medlemmar. ST är en partipolitiskt fristående organisation och vårt fackliga arbete bygger på värderingar om samhället och arbetslivet ska genomsyras av humanismens och demokratins idéer, där människovärdet är okränkbart och alla människor har lika värde. Detta vill vi Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: styrningen av statliga myndigheter ska anpassas efter varje myndighets uppdrag och utformas så de anställdas kompetens tas till vara. myndighetsutövning, inklusive handläggningen av ärenden, ska utföras av statligt anställd personal. 68

69 ordinarie arbetsuppgifter i huvudsak ska utföras av egen anställd personal och överlåtelse av uppgifter till externa aktörer endast ska ske om det kan visas det är till fördel för den egna kärnverksamheten. det ska tydliggöras statliga bolag omfas av samma krav på saklighet och opartiskhet som myndigheter och de därför inte bör ägna sig åt politisk opinionsbildning. offentlighetsprincipen ska värnas och utvecklas för anpassas till det allt mer digitaliserade samhälle bland annat genom krav på elektroniskt utlämnande av handlingar. meddelarskydd och offentlighetsprincip ska gälla alla anställda i statliga bolag samt i alla verksamheter som sker i privat regi men finansieras med skemedel. det ska ställas krav på kollektivavtal, arbetsmiljö och bemanning vid konkurrensutsättning och upphandling. statens investeringar i infrastruktur ska öka och präglas av en helhetssyn där de olika transportslagen kompletterar varandra utifrån sina styrkor, hänsyn tas till olika samhällsgruppers sätt nyttja infrastrukturen och där investeringarna ska göra det möjligt bo och arbeta i hela landet. infrastruktur som utgör naturliga monopol ska ägas gemensamt och som huvudregel förvaltas i myndighetsform. det ska finnas tydliga principer för offentlig privat samverkan (OPS) det ska inte bara handla om en avancerad lånefinansiering utan ska innehålla verklig samverkan samt bidra till både samhällsnytta och ekonomisk nytta jämfört med andra alternativ. ett aktivt arbetsmiljöarbete ska inbegripa ett socialt och organisatoriskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. det ska avsättas tillräckliga resurser, exempelvis administrativt stöd, så chefer ges goda möjligheter utöva ledarskap. ST ska bedriva ett påverkansarbete på förbundsnivå, i avdelningar och i sektioner, i enlighet med inriktningen i avsnittet Detta vill vi. 6 På statligt uppdrag Det statliga uppdraget handlar om det uppdrag riksdagen beslutat om för uppnå målen om ett rättssäkert välfärdssamhälle, oavsett om detta uppdrag utförs av en statlig myndighet eller ett bolag. De som arbetar på statligt uppdrag hanterar verksamheter med stort allmänintresse. Statlig verksamhet ska kännetecknas av rättssäkerhet, likvärdighet och likabehandling. Höga etiska och moraliska krav ska gälla i kontakter med medborgarna och vid myndighetsutövning. Statliga myndigheter ska vara effektiva och tillmötesgående. All offentlig nationell verksamhet ska omfas av de normer och regelverk som gäller för statlig verksamhet, oberoende av vem som sköter produktionen och utför tjänsterna. Grundpelarna i en modern, demokratisk stat är styrning präglad av rättssäkerhet, transparens, effektivitet och ansvarsutkrävande. I detta är meddelarskyddet en viktig rättighet. ST kräver de som arbetar inom statliga bolag ska ha meddelarfrihet på samma sätt som andra statligt anställda. 69

70 Det är när staten inte längre förmår trygga invånarnas behov som andra sammanslutningar växer. Om staten försvagas i en tid när globaliseringen gör behovet av organiserad trygghet blir större riskerar det underblåsa negativa krafter och rörelser. Demokratin har allt vinna på den statliga sektorn utvecklas. Regeringens ambition det ska finnas statliga jobb i hela landet är bra men det får inte ske på bekostnad av fungerande verksamheter slås sönder eller rättssäkerheten och servicen hotas. Staten har ett stort ansvar som ägare av statliga bolag men också som uppdragsgivare åt privata bolag. Hur detta ansvar utövas är en angelägenhet för hela befolkningen. Bolagsformen får inte försvåra statens möjlighet upprätthålla en väl fungerande infrastruktur och samhällsservice. Frågan om statligt ägande och försäljningar av statliga bolag får inte göras till en fråga om kortsiktiga vinster. Frågan handlar i första hand om vem som ska ha makt och kontroll över viktiga samhällsfunktioner. Men den handlar också om arbetsmarknadspolitiska effekter och hur en försäljning påverkar kunder och leverantörer samt marknaden i övrigt. De statligt ägda bolagen ska skapa värden av särskilt samhällsintresse. ST menar det ska ställas högre krav på ägarstyrning av de statliga bolagen och affärsverken med avseende på öppenhet, miljö, etik, socialt ansvar, jämställdhet och mångfald. I de olika bolagens bolagsordningar ska staten tydligt ange vilket samhällsuppdrag bolagen har och vilken värdegrund som ska vara styrande för statens engagemang i bolagen. De statliga bolagen, likt alla andra som arbetar på det allmännas uppdrag, behöver värna vår gemensamma värdegrund, en värdegrund där opartiskhet och saklighet är viktiga ledord. Regeringen och de statliga bolagen själva behöver därför se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv en organisation som investerar stora belopp i politisk opinionsbildning. Regeringen behöver även ta ett bredare grepp över hur de statliga bolagen arbetar med sitt informationsarbete genom förtydliga den ägarpolicy som finns för statliga bolag och ta fram tydliga riktlinjer för statliga bolags direkta och indirekta opinionsbildning. 7 Styrmodeller efter New Public Management En effektiv statsförvaltning kräver ett tydligt politiskt ledarskap och en väl fungerande styrning. Rollfördelningen mellan politiska beslutsfare och verkställare av beslut ska vara synlig och begriplig. Det måste också finnas en balans mellan politiska mål och de medel som ställs till verksamheternas förfogande. Med början under 1990-talet övergick statliga verksamheter allt mer till tillämpa styrmodeller enligt det som kallas New Public Management (NPM). Syftet var förbättra de offentliga tjänsterna genom försöka efterlikna den styrning som finns i näringslivet med tydliga mål och resultatkrav. Styrmodellen har dock på många håll lett till resultatkrav där kvantitativa resultat går före kvalitet, en sund arbetsmiljö och personalens professionella bedömningar. Regeringen har inlett ett arbete med utveckla de framtida styrmodellerna för den offentliga förvaltningen. Framtida styrmodeller måste anpassas efter det uppdrag verksamheterna har och utformas så de tar till vara de anställdas sakkunskap. En förändring av styrmodellerna måste även innebära en översyn görs av de effektiviseringskrav som finns inom dagens pris- och löneomräkningsmodell (PLO), vilken lägger stor vikt vid produktivitetsutvecklingen inom industrinära tjänsteproduktion med stor kapitaltillgång och snabb teknisk utveckling på en internationellt konkurrensuts marknad. De jämförelser som i dag görs mellan staten och den industrinära 70

71 tjänsteproduktionen är många gånger missvisande och innebär negativa effekter för statliga verksamheter. Dagens PLO-modell behöver ses över och anpassas till dagens situation för skapa större långsiktighet och bättre balansera kraven på kvalitet i verksamheten. 8 Villkor för verksamhetsövergång Den statliga sektorn med dess mångskiftande uppgifter går inte jämföra med en privat företagskoncern där administrativa uppgifter ofta kan samordnas för uppnå effektivitetsvinster. Myndigheter har olika behov och en mångfald av lokala lösningar. ST anser när verksamheter ska flytta samordnas eller flyttas mellan myndigheter måste särskilda villkor och kvalitetskrav vara uppfyllda. Samverkan och överlåtelser av uppgifter måste ske på frivillig grund och bygga på beslutsunderlag som visar det är mer effektivt och ändamålsenligt någon extern part tar över en uppgift än myndigheten bedriver den i egen regi. Genom bildandet av Statens servicecenter har regeringen inlett ett arbete där myndigheternas hantering av till exempel löner, personal- och ekonomiadministration, e-handel och arkiv stegvis flyttas från myndigheterna till en extern aktör. Detta riskerar leda till betydande kompetensförluster hos myndigheterna men även till dubbelarbete, eftersom myndigheterna även i fortsättningen behöver ha vissa funktioner för exempelvis personal- och ekonomiadministration. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och den statliga sektorn är inget undantag. Pensionsavgångar, professionalisering och politiska skiften är utmaningar som de statliga verksamheterna måste hantera. Den statliga arbetsgivaren måste vara ett föredöme för rahera framtida arbetskraft. Kompetensen hos medarbetare på statliga myndigheter och bolag är hög och utbildningsnivån inom sektorn är redan i dag den högsta på arbetsmarknaden. För framtidens utmaningar krävs dock kontinuerlig kompentensutveckling och en strategi för inhämta, sprida och bevara kunskap och kompetens inom verksamheterna. Som ett av de ledande fackförbunden på universitet och högskolor vet ST vilken stor resurs dessa är såväl för individen inför och under karriären som för organisationer. Denna resurs kan användas mer och bättre av den statliga sektorn. Med den höga klass som svensk utbildning och forskning generellt sett håller borde en högre rörlighet mellan akademi och myndigheter uppmuntras och stimuleras. Medarbetare bör kunna vidareutvecklas genom läsa högskolekurser eller program, och forskare bör ges möjlighet och uppmuntran kombinera forskning och undervisning med en anställning i annan verksamhet. Med en unik mobilitet mellan arbete och formell utbildning kan staten även i framtiden locka, behålla och utveckla kompetenta medarbetare som verkar i medborgarnas tjänst. Öppenhet, insyn och meddelarfrihet År 2016 fyller den svenska offentlighetsprincipen 250 år. Offentlighetsprincipen är en garant för insyn och delaktighet och den har bidragit till motverka maktmissbruk och korruption, men offentlighetsprincipen kringskärs allt mer. En granskning som riksdagen genomfört visar 53 förändringar genomfördes i offentlighets- och sekretesslagen mellan maj 2009 och december En av ändringarna innebar upphävandet av en sekretessregel; övriga förändringar innebar 71

72 sekretessen utökades till nya områden eller sekretessbrytande regler infördes så information kan utbytas mellan myndigheter. Samtidigt som allt mer omfas av sekretess har arbetet med utveckla offentlighetsprincipen för anpassa den till det allt mer digitaliserade samhället gått i stå. Frågan om elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar har utretts ett flertal gånger sedan början av 1970-talet utan det införts någon form av skyldighet för myndigheter lämna ut handlingar elektroniskt. Svårigheterna komma fram till beslut leder till merarbete och högre kostnader både hos myndigheter och hos de som önskar ta del av allmänna handlingar. Det skapar också hinder för de som vill vidareanvända handlingar från den offentliga förvaltningen för utveckla nya tjänster och applikationer. Det är viktigt offentlighetsprincipen anpassas till den tid vi lever i, bland annat genom det införs en skyldighet för myndigheter utöver nuvarande regelverk även lämna ut handlingar elektroniskt. Öppenheten ska gälla alla offentligt finansierade verksamheter. Meddelarskydd och offentlighetsprincipen ska värnas. Vi vill anställda i statliga bolag ska få meddelarskydd på samma sätt som kommunala bolag. Vi vill verksamheter som sker i privat regi men finansieras med skemedel ska omfas av meddelarskyddet och offentlighetsprincipen. 9 Rättssäker myndighetsutövning En effektiv och rättssäker stat är en nödvändig förutsättning för hantera förändringar i såväl samhället som arbetslivet. Den offentliga sektorn ska vara människors trygghet i tider av förändring. Utan trygghet, förutsägbarhet och rättssäkerhet riskerar enskilda individer drabbas hårt av förändringar. Ett samhälles ekonomiska och sociala utveckling är beroende av ändamålsenliga offentliga institutioner. Medborgarna ska kunna lita på regler och bestämmelser tillämpas på ett korrekt sätt, lika för alla och opartiskt. ST anser handläggning eller beslut i myndighetsuppgifter aldrig ska bolagiseras eller outsourcas. I de fall det ändå sker, genom myndigheter anlitar bemanningsföretag för utföra vissa arbetsuppgifter, anser ST bemanningsföretag ska omfas av kollektivavtal och erbjuda lönenivåer som är likvärdiga med villkoren för tillsvidareanställda på den aktuella arbetsplatsen. Även andra företag som får olika former av statligt stöd för driva sin verksamhet ska omfas av kollektivavtal och lönenivåer i nivå med branschen. Omreglering, konkurrensutsättning och upphandling Med början under 1980-talet inleddes en serie avregleringar och privatiseringar av infrastruktur och grundläggande samhällsservice. En större utvärdering av avregleringarna av post, taxinäring, flyg, järnväg, elnät och telefoni genomfördes av Regelutredningen Utvärderingen visade tillgängligheten vad gäller telefoni, taxi och järnväg hade ökat samtidigt som sysselsättningen hade minskat i alla de avreglerade sektorerna, undantaget taxinäringen. Generellt sett fann Regelutredningen det hade skett en produktivitetsökning i de avreglerade sektorerna. Samtidigt hade priserna ökat mer än den allmänna prisutvecklingen för alla sektorer utom telefoni. Den kritik som ofta framförs mot de avregleringar som genomförts är de har slagit sönder tidigare sammanhållna system, vilket skapar svårigheter för såväl planering och styrning som för konsumenterna. På många av de avreglerade marknaderna finns det i dag möjlighet för privata aktörer bedriva verksamhet enbart i de segment av marknaden som är vinstgivande, medan de överlämnar åt staten och skebetalarna stå för kostnaderna i de segment som inte genererar 72

73 vinst. Före avregleringen kunde staten använda vinsten i de lönsamma segmenten för täcka kostnaderna i de olönsamma. En målsättning bör vara återskapa den balans som tidigare fanns inom varje infrastrukturslag och de aktörer som är verksamma inom en sektor också ska vara med och finansiera kostnaderna för samhällsuppdraget. Avregleringarna kritiseras också för ha skapat sämre villkor för de anställda, vilket man också kan skönja i Regelutredningens betänkande. Våra medlemmar beskriver det som varje upphandling som görs innebär försämringar för det egna arbetet och ekonomin, när anbudsgivarna pressar sina priser genom offerera en lösning som innebär en lägre bemanning, och till och med ensamarbete i utsa positioner, och genom erbjuda avtal som innebär sämre villkor för de anställda. Att ställa krav på kollektivavtal är viktigt både för de anställda och för de företag som konkurrerar om de offentliga uppköpen. Men kollektivavtal kommer inte räcka för förhindra ytterligare försämringar för de anställda. Vid upphandlingar ska det även ställas sådant krav på arbetsmiljö och bemanning samt på den som vinner ett anbud inte tar in underleverantörer som bryter mot villkoren i upphandlingen eller lagar som exempelvis reglerna om cabotage. 10 Infrastruktur Staten behöver återta kontrollen över infrastrukturen. Det handlar om se över de regelverk som finns för skapa förutsättningar för en sammanhållen och välfungerande infrastruktur med goda arbetsförhållanden för de anställda, ett effektivt nyttjande av våra gemensamma resurser och hög kvalitet i de tjänster som erbjuds medborgare och företag. En stor del av infrastrukturen utgörs av naturliga monopol. Sådana bör ägas av oss alla gemensamt och i första hand förvaltas i myndighetsform. Staten har ett ansvar för alla har tillgång till så kallade samhällsomfande tjänster enligt den miniminivå som EU har fastställt för post-, tele- och internettjänster. Staten har också ett ansvar för det finns kommunikationsvägar för personer och gods i hela landet, venförsörjning samt det finns el för hushåll, industrier och andra verksamheter. Det finns goda skäl anta en restriktiv hållning till så kallad offentlig privat samverkan (OPS). Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) och ett flertal regionala internationella samarbetsorganisationer har antagit rekommendationer för staters arbete med OPS-projekt. Man lyfter bland annat fram det måste finnas central expert-kompetens på OPSfrågor, OPS inte får ses som en finansieringslösning utan OPS-projekt ska utvärderas och prioriteras inom ramarna för det gängse budgetarbetet samt riskerna ska fördelas på ett tydligt sätt där den som på det mest effektiva och billigaste sättet kan bära en risk också ska göra det. ST bör arbeta för staten etablerar tydliga principer för OPS. OPS får inte bara handla om en avancerad lånefinansiering utan ska innehålla verklig samverkan samt bidra till både samhällsnytta och ekonomisk nytta jämfört med andra alternativ. Utmaningarna för infrastrukturen är många. Det handlar om kapacitetsbrister, bristande underhåll, försämrade arbetsvillkor, oschyst konkurrens samt bristande styrning och samordning. Men det handlar också om en förtroendeskuld där infrastrukturen inte möter de förväntningar som finns och där det saknas en sammanhängande tanke om hur infrastrukturen ska fungera som ett sammanhållet system. 73

74 De närmaste åren bör staten åtgärda både den underhållsskuld och den förtroendeskuld som finns. Det behövs ökade investeringar i infrastruktur och en större öppenhet för lånefinansiera infrastruktursatsningar. Statens investeringar, drift och underhåll av infrastruktur ska präglas av en helhetssyn där de olika transportslagen kompletterar varandra utifrån sina styrkor. Det behövs styrmedel och metoder så minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan sker vid transportarbete. Hänsyn måste också tas till olika samhällsgruppers sätt nyttja infrastrukturen. En målsättning för statens investeringar i och drift av infrastruktur måste vara det ska vara möjligt bo och arbeta i hela landet. 11 God arbetsmiljö är grunden för ett hållbart arbetsliv Ett hållbart arbetsliv som inte sliter ut människor bygger i grunden på en god arbetsmiljö som erbjuder utvecklingsmöjligheter för alla, där hänsyn tas till människors olika förutsättningar och där den enskilde har rimliga arbetsförhållanden med ergonomiskt välutvecklade arbetsplatser och användarvänliga IT-system. Våra medlemmars största arbetsmiljöproblem är stress och hög arbetsbelastning, inte sällan i kombination med hot och våld eller brister i organisation och ledarskap. Arbete under konstant tidspress under en längre period kan leda till ohälsa. Dagens teknik och i många fall gränslösa arbetsuppgifter gör vi alltid kan vara uppkopplade och tillgängliga för jobbet. Gränslösheten i tid och rum kan vara positiv, när den ökar individens flexibilitet. Människor är inga förbrukningsvaror och om det inte ges möjligheter till återhämtning och ostörd fritid leder det till problem för både individen och arbetsplatsen. Med organisationer under allt större press vad gäller effektivitet, ökad tidspress och ökad arbetsbelastning utan resurserna följer med ökar även risken för sjukskrivningar och arbetsskador. Hur många som utför en viss typ av arbete och på vilket sätt, liksom chefens möjligheter organisera arbetet på ett lämpligt sätt, spelar stor roll för välbefinnandet på arbetsplatsen. Högt arbetstempo i kombination med bristande inflytande gör många anställda känner stress och olust, trots ett starkt engagemang och intresse för jobbet. En dålig organisatorisk och social arbetsmiljö resulterar inte enbart i psykisk ohälsa. Ny kunskap om sambanden mellan stora folksjukdomar, till exempel hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck, ger ytterligare argument för åtgärder behöver vidtas. Ett gott ledarskap Ett hållbart arbetsliv kräver ledarskapet ges goda förutsättningar fungera väl. STs arbetsmiljöundersökningar visar brister i ledarskap, vid sidan av stress och press samt ha ett litet inflytande över de egna arbetsuppgifterna, är vanliga orsaker till arbetsmiljöproblem uppstår bland anställda och en undersökning från Arbetsmiljöverket visar många chefer har en hög arbetsbelastning. Att vara chef är en profession i sig. Chefer i statliga myndigheter, bolag och affärsverk måste ges fullgoda möjligheter kunna göra sitt jobb vilket kräver olika stöd, till exempel ett fullvärdigt administrativt, socialt och informativt stöd. Chefer behöver också tid för kunna utöva sitt ledarskap och ett rimligt antal medarbetare. 74

75 12 Ett jämställt och inkluderande arbetsliv STs mål är ett jämställt och inkluderande arbetsliv där alla respekteras och välkomnas. Alla ska ha rätt till lika möjligheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering ska motverkas. ST ska både vara stödjande och pådrivande i arbetet skapa arbetsplatser öppna för alla. För åstadkomma detta ska vi utveckla fackliga strategier och metoder samt öka kunskapen i frågorna bland förtroendevalda. Alla som vill ska ha rätt jobba heltid. Vi vill löneskillnader mellan män och kvinnor ska synliggöras och åtgärdas. En bra metod är årliga lönekartläggningar på arbetsplatser med mer än tio anställda. Vi vet också befningsbeskrivningar är ett bra instrument för jämföra löner mellan män och kvinnor. Vi vill alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter förena arbete, familj och fritid. Därför vill vi se en mer jämställd föräldraförsäkring. Det kommer bidra till en mer jämställd arbetsmarknad och förbättra kvinnors pensioner. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har 24 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder utländsk bakgrund. I staten är andelen med utländsk bakgrund 17 procent. Mer behöver göras för locka fler med utländsk bakgrund bli statligt anställda. För människor med en funktionsnedsättning måste arbetet och arbetsmiljön anpassas. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för den anpassningen. Det finns också många som diskrimineras och har svårt komma in på arbetsmarknaden. Här måste vi fackliga bli bättre på uppmärksamma arbetsgivaren på se till vad människor faktiskt kan, och inte som i dag se till hinder och brister. Att bli diskriminerad på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck är förbjudet enligt lag. Forskning visar HBTQ-personers sociala hälsa, bland annat inom yrkeslivet, generellt är sämre på grund av risken utsättas för repressalier och trakasserier. HBTQ-personer har också lägre löner än andra. Kunskapsnivån inom staten är låg om HBTQ-personers utshet och arbetsmiljö. ST arbetar för alla ska kunna vara öppna med sin sexuella läggning parallellt med driva krav på Arbetsmiljöverket ska ta fram utbildning och föreslå insatser. Arbetstid, övertid och ensamarbete Allt fler av STs medlemmar jobbar mycket övertid eller arbetar ensamma. Tydliga gränser måste sättas för hur arbetet utförs och det måste råda samverkan om hur arbetstiderna läggs ut. Det måste finnas utrymme för paus och återhämtning. Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter som behandlar arbetsbelastning, arbetstidsförläggning och kränkande särbehandling. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar arbetsgivarens ansvar för en god arbetsmiljö. Dessa föreskrifter ska implementeras på STs arbetsplatser. Arbetstid är en komplicerad fråga och villkoren ser olika ut på olika arbetsplatser. STs arbetsmiljöundersökningar visar många arbetar mer än den normala arbetstiden och det finns förväntningar på anställda alltid ska vara nåbara. Det förekommer även obetalt övertidsarbete och flextid utan möjligheter ta ut ledig tid. Medlemmarna har olika önskemål om arbetstid, beroende på hur deras livssituation ser ut. Vissa vill ha en mer statiskt förlagd arbetstid medan andra vill bestämma mer över den egna arbetstiden per dag, vecka eller år. ST vill med tydliga kollektivavtal reglera arbetsgivarnas uttag av arbetstid från våra medlemmar när kraven på ett flexiblare arbetsliv ökar. Alla medlemmar har rätt till en bra balans mellan arbete och fritid. 75

76 Säkra arbetsplatser och anpassade kontorsmiljöer 13 Hot och våld på arbetsplatser handlar ofta om det brister i riskbedömningar och åtgärder och om det saknas rutiner för hantera kriser när de uppstår. Arbetsgivaren ska utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och förebygga riskerna. Det är viktigt alla anställda känner till de regler och rutiner som finns, så alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår. Trenden inom statlig verksamhet är allt fler arbetar i öppna kontorslandskap eller i flexkontor. Det råder delade meningar om kontorslandskap och flexkontor, men bilden är ofta negativ. Många upplever kontorslandskap och flexkontor som problematiska till följd av återkommande störningsmoment, brus, koncentrationssvårigheter och arbetstid som går till spillo. Den som är mer positiv upplever hen får en arbetsplats där gränser suddas ut och där gemensam kunskap och ett gemensamt ansvarstagande ökar. Olika arbetsuppgifter tycks passa olika bra för kontorslandskap eller flexkontor. Det finns stöd finns i arbetsmiljölagen (AML) och i avtal för hur de anställda genom sina fackliga organisationer ska kunna påverka hur kontorslokalerna utformas. Man behöver inte alltid vara expert utan det handlar mer om ställa bra frågor om vad olika lösningar får för konsekvenser för verksamheten och arbetsmiljön. Kapitel 2 Verksamhetsinriktning Detta ska vi göra Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: vi under kongressperioden ska prioritera följande fokusområden: lön och inflytande, hållbart arbetsliv, medlemsvärvning och lokal facklig styrka. I flera år har förbundet talat om det är viktigt prioritera och ha konkreta mål. När vi nu har haft det under stora delar av den gångna kongressperioden ser vi fördelarna. Verksamhetsinriktningen för kongressperioden ska bygga vidare på redan befintliga strategier, facklig politik och erfarenheter. Vi är på rätt väg, så det handlar alltså inte om göra något radikalt annorlunda utan om göra det vi gör bra ännu bättre, för vi kommer ständigt behöva utvecklas. Verksamhetsinriktningen tar också sin utgångspunkt i förbundsstyrelsens interna diskussioner och dialog med medlemmarna om vilka de viktiga framtidsfrågorna är för ST. Grunden för vårt uppdrag förändras inte. Det gäller alltjämt i våra kärnuppgifter ingår dels öka den fackliga styrkan genom organisationen har många medlemmar och en stark organisation, dels påverka arbetsvillkoren utifrån de behov och den angelägenhetsgrad som medlemmarna uttryckt. Verksamhetsinriktningen tar sikte på vi ska ta steg framåt till våra långsiktiga ambitioner och vår vision. Genom fler blir medlemmar i ST blir vi starkare. Tillsammans kan vi då bättre påverka arbetsvillkoren och bidra till våra medlemmar får ett mer hållbart arbetsliv. I verksamhetsinriktningen prioriterar vi de viktigaste strategiska områdena för nå vår vision och våra långsiktiga mål. Under kongressperioden prioriterar vi följande fokusområden: lön och inflytande hållbart arbetsliv 76

77 medlemsvärvning 14 lokal facklig styrka. Lön och inflytande Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: vårt mål ska vara vi är förhandlingsstarka och medlemmarna ska uppleva de får det stöd de behöver i samband med löneförhandlingar. förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål och uppdrag till förtroendevalda på arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. De sa målen följs upp av förbundsstyrelsen. Våra medlemmars intressen och inflytande över sina villkor ska öka. Vår åsikt är medlemmar ska ha inflytande över hur lönen sätts och kunna påverka sin löneutveckling. Vårt grundläggande krav är alla medlemmar ska veta varför man har den lön man har och hur man ska påverka den. Lönen ska vara fastställd på sakliga grunder och ska vara till stöd för medlemmarnas kollektiva och individuella utveckling. Det ska vara en öppen diskussion om lönepolitiken på arbetsplatsen, vilket också är ett bra verktyg i löneförhandlingarna med arbetsgivaren. Alla medlemmar ska ha en reallöneökning över tid och löneutvecklingen ska vara konkurrenskraftig och i takt med övriga arbetsmarknaden. Löneavtalet ska innehålla siffror som kontinuerligt förbättras och medlemmar ska ha inflytande när avtal förhandlas fram. Vi ska vara starka i förhandlingsfrågor och i utvecklingen av medlemmarnas villkor. Lön och villkorsfrågor är den fråga som medlemmar värderar som den viktigaste fackliga frågan. Det är därför viktigt göra STs ståndpunkter om lön mer kända bland både medlemmar och arbetsgivare. Som företrädare för ST måste vi utveckla vårt sätt lyssna och skapa delaktighet för medlemmarna. Under kongressperioden kommer en diskussion föras som syftar till utveckla vår lönepolitiska plform. För nå våra ställningstaganden om lön kräver ST tydliga avtalsperioder, avtal med värde och siffror samt tydligt fastlagda tidpunkter för lokala löneförhandlingar och lönesamtal. Vi ska även i fortsättningen arbeta för en valfrihetsmodell i våra framtida löneavtal. Vår senaste insamling av förslag inför avtalsrörelsen 2016 har visat medlemmar forts ger ett stort stöd för våra krav. Den svenska kollektivavtalsmodellen skapar ordning och reda på arbetsmarknaden samt möjliggör anpassning av löner och villkor till de förutsättningar som råder inom olika branscher. Arbetsmarknadens parter ska ta ett gemensamt ansvar för de yrkesvillkor och samverkansformer som finns i centrala och lokala avtal. Staten ska föregå med gott exempel. När modellen ifrågasätts ska Fackförbundet ST med kraft motverka dessa uttryck, eftersom stabiliteten som följer med kollektivavtal har gynnat såväl våra medlemmar som arbetsgivare och samhällsekonomin i stort. Modellen vi har idag främjar också utvecklingskraften och det gemensamma ansvarstagandet. För bidra till ett ökat inflytande för våra medlemmar ska en hög organisationsgrad vara den högst prioriterade fackliga frågan. Ett hårdnande samverkansklimat kan motverkas genom ökad organisering av anställda inom våra kollektivavtalsområden. En hög organisationsgrad är inte bara nödvändig utan en överlevnadsfråga för vi ska kunna behålla och utveckla våra kollektivavtal. Medlemmarna ska ha ett gott stöd och utbildning för aktivt kunna påverka på arbetsplatsen. Aktiva medlemmar, i kombination med lokal facklig närvaro, är målet för kunna påverka och 77

78 bevara vår modell. Vi vill ge ett utvecklat stöd till medlemmar som under en del av sitt arbetsliv axlar ett fackligt förtroendeuppdrag. Ett arbetsliv som präglas av ett allt högre tempo och ökad tillgänglighet kan vara stimulerande och utvecklande men det kan också påverka hälsan och arbetsmiljön negativt. I samma mån som arbetsgivaren och den nya tekniken uppmuntrar till gränsen mellan privatliv och arbetsliv suddas ut ska den anställdes möjlighet till inflytande över arbetstiden förstärkas. Arbetstiden ska utformas för både passa den anställde där hen befinner sig i livet och för verksamhet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Våra medlemmars möjlighet kombinera arbetsliv och privatliv är en betydelsefull fråga för förbundet driva. Vi ska påverka förutsättningarna för bättre personalpolitik genom opinions- och påverkansarbete. ST ska också arbeta för utveckla arbetsvillkoren i våra kollektivavtal. Visstidsanställningarna ska minska och permanenta arbetsuppgifter ska utföras av anställd personal. Anställningsförordningens paragraf om korta anställningar avskaffas. Alla som vill ska ha rätt jobba heltid. Att som anställd känna trygghet i sin anställning kan vara en avgörande faktor för både livskvalitet och upplevd arbetsmiljö. Otrygga anställningar har ökat på svensk arbetsmarknad. Visstidsanställningar är ett stort problem och enligt SCB har cirka 25 procent en visstidsanställning inom staten. Fackförbundet ST anser permanenta arbetsuppgifter ska utföras av anställd personal. Vi vill också avskaffa anställningsförordningens paragraf om korta anställningar inom staten, eftersom den ger extra stort utrymme till visstidsanställningar i statlig verksamhet. Vårt mål är likvärdigt arbete ska ge lika lön. Inom staten är löneskillnaderna mellan män och kvinnor 7,9 procent enligt Medlingsinstitutet. Det finns strukturella löneskillnader och dem vill vi synliggöra och åtgärda genom årliga lönekartläggningar. Årliga lönekartläggningar ska införas på arbetsplatser med mer än tio anställda. ST accepterar inte anställdas villkor och löner används som ett konkurrensmedel för verksamheten ska överleva ekonomiskt. Upphandlingar får inte vinnas på bekostnad av sämre villkor för anställda, vare sig i Sverige eller utomlands. Hållbart arbetsliv Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: vårt mål ska vara det på varje arbetsplats ska finnas en strategi för uppnå en hälsosam/hållbar arbetsmiljö som stärker samverkan, inflytande och delaktighet. förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål och uppdrag till förtroendevalda på arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. De sa målen följs upp av förbundsstyrelsen. 15 ST ska verka för ett hållbart arbetsliv som ger balans mellan arbete och fritid. Ett hållbart arbetsliv innebär arbetsvillkor, arbetsorganisation, kompetensutveckling, arbetstid samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö utformas på ett sätt som stödjer och utvecklar individen under hela yrkeslivet. Ett hållbart arbetsliv ställer krav på kompetensutveckling och vidareutbildning. Vi ska verka för utbildning erbjuds utifrån våra medlemmars behov kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i yrket. Vi ska driva på för en obligatorisk statstjänstemannautbildning ska införas och för ett öppet klimat med högt i tak där anställda uppmuntras framföra åsikter och idéer. De 78

79 insatser vi prioriterar ska utgå från en medlems behov och förutsättningar kan se olika ut under olika skeden i livet. ST verkar för utveckla arbetslivets förutsättningar med den anställda i fokus. I förhandlingar och inom ramen för samverkan, såväl centralt som lokalt, verkar vi för lösningar som stödjer både verksamhetens utveckling och ett hållbart arbetsliv. Vi förmedlar kunskap om arbetslivsforskning med fokus på hälsofrämjande arbetsliv och balans i livet och vi är samtalspartner till medlemmarna i dessa frågor. Alla anställda ska ha kännedom om de regler och rutiner som finns, så alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår. Vi anser regeringen ska genomföra riskbedömningar före viktiga beslut som får stora konsekvenser för de anställda. Det ska även ställas krav i regleringsbreven på rutiner för incidentrapportering inom myndigheterna samt arbetsgivaren ska ta ansvar för polisanmälan när en medarbetare utss för hot eller våld. Vi ska vara framgångsrika i vårt arbete för ett hållbart arbetsliv både på arbetsplatserna och i vår opinionsbildning. För uppnå detta mål ska vi bland annat flytta fram våra positioner inom områden som arbetstid, kompetensutveckling, ledarskap och medarbetarskap, ensamarbete, tillgänglighet samt arbetsorganisation. Robotiseringen och digitaliseringen kommer ställa oss inför nya utmaningar men också nya möjligheter, och ST måste kunna möta denna utveckling så den sker med fackliga förtecken. Medarbetare ska ges förutsättningar medverka under hela processen när IT-system planeras, utvecklas eller byts ut. IT-systemen ska vara användarvänliga, och anställda ska ges stort inflytande när verksamhet och IT-system utvecklas. Relevant utbildning ska erbjudas när ny teknik implementeras på arbetsplatsen. Forskning inom området arbetsmiljö och ekonomiska effekter visar ett positivt samband mellan förbättrad arbetsmiljö och produktivitet, vilket ger en positiv effekt på de ekonomiska resultaten. Vi ska driva på för det inrättas en sammanhållen aktör inom arbetslivs-forskningen som kan arbeta strategiskt med forskningsprogram, omvärldsbevakning, internationella kontakter, ett levande bibliotek med kunniga personer och kommunikation av viktiga forskningsresultat till personer verksamma inom arbetsmiljöområdet. När arbetsplatser och kontorslokaler planeras ska den kunskap som finns inom arbetsmiljöforskningen tas till vara och de anställda ska ges ett reellt inflytande över processen. Vi vill bidra till ett mer inkluderande arbetsliv som på ett sätt som speglar sammansättningen för samhället i övrigt. Vi ska verka för göra den statliga arbetsmarknaden jämställd och mer tillgänglig för alla. Genom opinionsbildning ska vi verka för en mer jämställd föräldraförsäkring, rätt till heltid och till årliga lönekartläggningar införs på arbetsplatser. Medlemsvärvning Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: vårt mål ska vara medlemmar år 2020, varav minst ska vara yrkesaktiva. förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål och uppdrag till förtroendevalda på arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. De sa målen följs upp av förbundsstyrelsen. För kunna ha ett starkt inflytande och kunna påverka krävs ST är väl representerat på arbetsplatserna. Vi behöver vara många, för vi vet tillsammans är vi starka och kan påverka för bättre villkor för våra medlemmar och för ett hållbart arbetsliv. Men för nå det vi strävar efter måste vi vara ett fackförbund som är relevant både för våra medlemmar och för de som ännu inte är 16 79

80 medlemmar. Vi ska uppfas som det fackförbund som är bäst på och kan mest om de arbetsvillkor STs medlemmar har och de branscher där medlemmarna utför sina arbetsinsatser. Våra värvningsaktiviteter sker främst på respektive arbetsplats, vilket avdelningar, sektioner och klubbar ansvarar för. Det måste bli självklart alla nyanställda erbjuds medlemskap i ST. Nyanställda förväntar sig bli kontaktade och erbjudas medlemskap. Den personliga kontakten på arbetsplatsen är mycket viktig i värvningen. Ökad synlighet på arbetsplatserna, vilket bidrar till högre kännedom om ST, ska bidra till allt fler anställda som redan befinner sig på arbetsplatsen blir medlemmar i ST. Detta är också viktigt för även befintliga medlemmar ska vara motiverade vara kvar i förbundet. Konsekvensen av vårt mål är förbundet ska göra en nettoökning av minst yrkesverksamma per år och vi därmed behöver värva cirka nya medlemmar varje år. Målet för antalet studenter omfar totalt medlemmar och målet för pensionärer omfar totalt medlemmar. Lokal facklig styrka Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: vårt mål ska vara vi har en fungerande facklig arbetsplatsorganisation hos varje arbetsgivare och vi har fler och mer nöjda medlemmar. förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner ska lägga fast mätbara delmål och uppdrag till förtroendevalda på arbetsplatserna, avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen i enlighet med den föreslagna verksamhetsinriktningen. De sa målen följs upp av förbundsstyrelsen. En fungerande facklig arbetsplatsorganisation kännetecknas av engagerade och för medlemmarna tillgängliga fackliga företrädare med den kompetens som situationen eller arbetsuppgiften kräver. Där finns en facklig styrelse som har helt klart för sig vilket ansvar och vilka befogenheter de har. För ST är det en viktig prioriterad arbetsuppgift bilda nya avdelningar/sektioner/klubbar och ge stöd till redan befintliga avdelningsstyrelser. En stor del av det fackliga arbetets framgångar handlar om vårda den egna organisationen, dess företrädare och befintliga medlemmar. ST ska ha en fungerande facklig organisation på varje arbetsplats. Utan en stark och effektiv lokal organisation är det inte möjligt nå de fackliga mål som kongresserna ställer upp. När den större delen av det fackliga arbetet sker lokalt krävs det finns fackligt engagerade och kompetenta förtroendevalda på arbetsplatserna. Det lokalfackliga uppdraget utfört av förtroendevalda kommer aldrig kunna ersättas av förbundet anställer fler medarbetare. Däremot behöver förtroendevalda ha stöd av förbundets anställda för kunna utföra sitt uppdrag. I dag fungerar den fackliga arbetsorganisationen bra på de flesta ställen, men inte på alla. På vissa ställen finns ingen förtroendevald eller styrelse på plats över huvud taget. För ST är det en viktig prioriterad arbetsuppgift arbeta för bilda nya avdelningar och ge stöd till befintliga avdelningsstyrelsers organisatoriska arbete. Att rahera, utveckla och behålla engagerade företrädare är avgörande för ST:s långsiktiga framgång. Vi ska ständigt se till våra företrädare har den kompetens som situationen kräver och 17 80

81 medlemmarna behöver. Jämfört med andra fackförbund har ST en stor andel förtroendevalda, men det är också många som lämnar sitt fackliga uppdrag efter en kort tid. Vi räknar med cirka 1/3 av samtliga förtroendevalda i förbundet är nyvalda varje år. Anledningarna till detta kan vara många, men en är förstås ett allt tuffare klimat för fackligt arbete eftersom arbetsgivarna i allt högre grad ifrågasätter den fackliga tiden och därmed indirekt det fackliga arbetet. Förtroendevalda har många svåra frågor och utmaningar brottas med. ST måste under kongressperioden med kraft hävda fackligt förtroendevalda måste få bättre förutsättningar bedriva fackligt arbete. Fackligt arbete ska värderas högt. Samtidigt ska vi systematiskt ta fram fakta och underlag som kan underlätta det fackliga arbetet. För få facklig kraft behövs många nöjda och engagerade medlemmar. Engagemang ger kraft i det fackliga arbetet, men det kommer inte av sig självt. För bli engagerad i det fackliga arbetet måste man vara ins i vad det omfar, veta vad som är på gång och se ens synpunkter tas till vara. Det är också viktigt känna gemenskap i det fackliga medlemskapet ha roligt tillsammans. För Fackförbundet ST är utgångsläget gott. Vi är ett fackförbund som samlar en hög andel medlemmar till våra möten. Detta framgår bland annat av SCB:s undersökning över facklig aktivitet samt våra egna medlemsundersökningar. Men trots det är vårt nöjdmedlemindex inte tillräckligt högt. En förklaring till det är många medlemmar inte upplever vi har tillräcklig förhandlingsstyrka. Vår förhandlingsstyrka behöver ta hänsyn till det är stor skillnad mellan förväntad och reell förhandlingsstyrka. Många gånger överskar medlemmar graden av inflytande, och därför krävs vi för en ständig dialog med medlemmarna. I sammanhanget ska nämnas de medlemsundersökningar vi genomfört på senare år visar kontakten mellan en medlem och en förtroendevald är viktig för hur nöjd medlemmen är med sitt medlemskap i ST. Den medlem som har bra kontakt med sin lokala fackliga företrädare är nöjdare med sitt medlemskap än en medlem som inte har bra kontakt. Nöjdheten hos en medlem beror inte enbart på kontakten med en facklig företrädare utan också i hög grad på vilket stöd/förväntningar medlemmen anser sig få/ha. Hur angeläget det är det finns fackliga företrädare med rätt kompetens har nämnts tidigare. Utöver det är det ur ett förbundsperspektiv viktigt varje medlem, oavsett var den jobbar eller bor, får en god och likvärdig medlemsservice och ett gott och likvärdigt fackligt stöd. Detta måste vara en viktig utgångspunkt för oss. En lika viktig utgångspunkt är sträva efter ständigt utveckla den lokala organisationen så den är bättre rustad lösa sina uppgifter. I och med införandet av branschavdelningar ändrade vi stadgarna så det nu är finns tydligare skrivningar om ansvar och befogenheter samt om hur organisationen ska vara uppbyggd. Vid kongressen 2008 beskrevs principerna för avdelningsstrukturen på följande sätt: Vidare måste avdelningsstrukturen vara sådan vissa grundläggande krav kan vara uppfyllda. Exempel på sådana krav är förhandlingsuppdraget kan genomföras, verksamheten kan bedrivas effektivt och ekonomiskt självständigt, medlemsservicen är likvärdig, alla medlemmar har möjligheter till inflytande samt samhörighetskänslan inom en avdelning är så utvecklad den främjar en hög organisationsgrad. Ska vi nå vårt mål om en fungerande arbetsplatsorganisation vid varje arbetsgivare och nöjda medlemmar måste dessa bärande principer vara grunden för hur formerna för och omfningen av stödet till avdelningar utvecklas nästa kongressperiod. Utgångspunkten ska vara formen för stödet ska ske utifrån det fackliga uppdraget bärs av förtroendevalda i avdelningarna och vi ska undvika dubbelarbete. De förbundsgemensamma resurserna, vilka till stora delar utgörs av 81 18

82 anställda medarbetare, har som främsta uppgift ge stöd till de förtroendevalda i avdelningsstyrelserna så de kan fullgöra sitt uppdrag och i sin tur ge stöd till sina underliggande styrelser eller motsvarande. Utöver detta stöd till avdelningarna ska de förbundsgemensamma resurserna användas för få tillgång till kompetens inom vissa specialistfunktioner, facklig utbildning, administrativa stödfunktioner, resurser för genomföra särskilda satsningar, förbundsgemensamma funktioner och mötesplatser inom det parlamentariska området, medlemstidning med mera. 19 Kapitel 3 Ekonomi Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: fastställa de övergripande utgångspunkterna för förbundsekonomin målsättningen är en budget i balans för rörelseresultatet 2024 göra en ökning av medlemsavgiften med 8 kronor från den 1 januari 2017 hittills gällande ordning för ändring av medlemsavgiften ska fortsätta gälla fastställa budgetprognosen för enligt redovisat förslag årligen precisera ekonomi och de prioriterade verksamhetsmålen i verksamhetsplanen. kommande anslagsuppräkning används för särskilda värvningsinsatser i avdelningarna enligt redovisat förslag (det vill säga hälften av uppräkningen används årligen som ett extra värvningsanslag för samtliga avdelningar, det vill säga enligt samma modell som i dag, och den andra hälften av uppräkningen används för avdelningarnas gemensamma värvningsinsatser) förbundsstyrelsen får i uppdrag genomföra en översyn av anslagen och lokala avgifter. En välskött ekonomi är en förutsättning för facklig styrka. Med en välskött ekonomi menas förbundet långsiktigt klarar genomföra sin verksamhet finansierad med de medlemsintäkter som inkommer. Dessutom innebär det förbundet från finansiell utgångspunkt både har styrka och kraft genomföra nödvändiga investeringar och satsningar, samt kan ge medlemmar stöd. Förhandlingsstyrkan bygger både på organisationsgraden och på den ekonomiska styrkan klara en konflikt. Sedan hösten 2014 har förbundsstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt förbundets ekonomi. Förbundsstyrelsens slutsats är förbundsekonomin i dagsläget når upp till målet vara välskött, men det finns orosmoln i form av ett för stort och växande glapp mellan medlemsintäkterna och driftskostnaderna, vilket visar sig i ett negativt rörelseresultat. Hittills har detta underskott kunnat hanteras genom god avkastning på kapitalet (finansförvaltningen). Men i längden är detta inte hållbart dels därför det långsiktigt kommer urholka förbundets ekonomi, dels för det aldrig finns garantier för kapitalförvaltningen varje år ska ge tillräcklig avkastning. Därmed kommer, om vi inte gör något nu, förutsättningarna för forts bedriva en facklig verksamhet med höga ambitioner allvarligt försämras. Till bakgrunden för förbundsstyrelsens arbete hör också kongressen 2012 fade beslut om budgeten ska vara i balans till Med budgetbalans avsågs då ett positivt resultat efter finans- och fastighetsavkastningen. När vi nu 82

83 Tusentals kronor diskuterar budget i balans avses förbundets verksamhet kan finansieras genom medlemsintäkterna, utan vara beroende av avkastning från kapitalplaceringarna. Även revisorerna har påtalat vikten av verksamheten långsiktigt kan finansieras genom medlemsintäkter, det vill säga uppnår budgetbalans i rörelseresultatet. Arbetet i förbundsstyrelsen har syftat till fördjupa detaljkännedomen och bakgrundsfakta om de faktorer som främst påverkar förbundsekonomin, exempelvis medlemsintäkter, personalkostnader, anslag, fastigheter, kapitalförvaltning och lagreglerade redovisningsprinciper samt olika ekonomiska begrepp. Förbundsstyrelsens utgångspunkt för diskussionen har främst varit se vilka nödvändiga beslut som behöver tas för komma till rätta med det långsiktiga underskottet i rörelseresultatet. Vid en oförändrad verksamhetsambition pekar den ekonomiska prognosen på 50 miljoner kronor i underskott i rörelseresultatet för Grafiskt ser rörelseresultatets utveckling ut på följande sätt Rörelseresultat Diagrammet beskriver den faktiska utvecklingen av rörelseresultatet till och med 2015 samt en prognos fram till och med 2024 (utifrån oförändrade förutsättningar). Den slutsats förbundsstyrelsen drar av detta är situationen kräver vi tar ett antal beslut för bryta den prognostiserade utvecklingen. ÅR Överväganden Verksamheten har under de senaste åren utvecklats i snabb takt. Tillsammans har vi under kongressperioden bestämt oss för växa, vilket vi också gjort. Under 2015 värvade vi nästan nya medlemmar och bland de yrkesaktiva medlemmarna blev nettoökningen under året personer (se tidigare avsnitt). Under nästa kongressperiod satsar vi ytterligare och har som mål öka med nya yrkesaktiva medlemmar varje år. Skulle vi lyckas nå detta mål kommer förbundsekonomin förbättras i rask takt. Varje tusental nya medlemmar innebär intäkterna ökar med cirka 2 miljoner kronor medan de direkta kostnaderna ökar med cirka kronor. Samtidigt är det två saker vi ska hålla i minnet: 83

84 21 1) Det ställs inte enbart höga krav på vår verksamhet för vi ska kunna nå målet om en ökning med yrkesverksamma medlemmar varje år. De högre kraven leder också till vi måste göra satsningar och därmed får högre kostnader. 2) Vi måste vara försiktiga med i budgeten överska vår egen förmåga värva. Siffran fler yrkesverksamma medlemmar är ett mål, vilket vi ska göra allt vi kan för nå, men osäkerheten är stor. Det gör det är synnerligen oklokt bygga en budget på detta mål. Förbundsstyrelsens ekonomiska kalkyler bygger enligt försiktighetsprincipen i stället på fler yrkesverksamma medlemmar varje år, vilket är närmare nuvarande ökningstakt och därmed högst realistiskt. De fackliga utmaningarna är många, våra ambitioner så höga och vårt uppdrag så betydelsefullt glappet mellan intäkter och kostnader inte bör åtgärdas på några få år. För verksamheten och medlemmarna inte ska lida skada behöver arbetet med nå en förbundsbudget i balans i stället ske under flera år. Förbundsstyrelsen har i sina kalkyler haft en tidshorisont på två kongressperioder, det vill säga till och med Anledningen till denna tidshorisont är helt enkelt om vi tar den tiden på oss för få balans i förbundsekonomin kan detta ske utan mycket drastiska minskningar och nedskärningar, vilket i sin tur innebär beslutad verksamhet ändå kan genomföras. Trots den längre tidsperioden kommer det ändå inte bli enkelt. Följande krävs för långsiktigt nå en förbundsekonomi i balans 2024: En nettoökning av antalet aktiva medlemmar med per år. Nuvarande ökningstakt (2015) är aktiva medlemmar per år. Antagandet ger aktiva betalande medlemmar 2024 och en intäktsökning om cirka 3,6 miljoner kronor per år. Dock ökar även de direkta kostnaderna för avgiftsavisering, medlemstidning etcetera, så nettoeffekten är lägre. En budget baserad på högre nettoökningstakt (till exempel fler yrkesaktiva medlemmar per år) skulle visserligen ge högre intäkter om den infriades, men då skulle även verksamhets- och värvningskostnaderna öka. Den stora osäkerheten kring vilken medlemsökning vi faktiskt kommer nå gör budgetförslaget är uppbyggt enligt en försiktighetsprincip om nuläget är en realistisk bedömning, det vill säga en nettoökning med cirka medlemmar per år. En extra höjning av medlemsavgiften på 8 kronor för samtliga medlemmar Detta höjer intäkterna med 6,5 miljoner kronor per år från 2017 och framåt. En nettoökning av antalet medlemmar höjer intäkterna ytterligare efterföljande år. 84

85 Tusentals kronor 22 En kostnadsutvecklingstakt på 2 procent för gemensam verksamhet, drift, personal, parlamentariska kostnader etcetera. I dag ligger prognosen på 2,5 procent. Det här handlar alltså inte om kostnadsminskningar, eftersom kostnaderna ökar med fler medlemmar, utan om en lägre kostnadsutvecklingstakt. 0 Rörelseresultat scenarion år Positiv Noll Negativ År Diagrammet beskriver utfallet i rörelseresultatet och budgeterat rörelseresultat för För åren visar grafen rörelseresultaten beroende på olika antaganden om intäkters och kostnaders utveckling över tid. Kurvorna i diagrammet på föregående sida beskriver olika scenarion för rörelseresultatets utveckling för åren beroende på olika antaganden om positiv, ingen respektive negativ medlemsutveckling. Den positiva kurvan utgår från en nettoökning på nya aktiva medlemmar per år, en extra höjning med 8 kronor på medlemsavgiften från 2017 samt 2 procent i kostnadsutveckling. Nollkurvan utgår från oförändrat antal medlemmar och samma kostnadsutveckling som i dag. Den negativa kurvan visar en negativ nettoutveckling av antalet aktiva medlemmar (-200 per år) och en kostnadsutveckling på 3 procent per år. Den positiva kurvan i diagrammet visar den föreslagna budgeten och prognosen fram till Högre intäkter på grund av en extra höjning av medlemsavgifterna i kombination med lägre kostnadsökningstakt innebär ett stadigt förbättrat rörelseresultat för perioden. År 2023 närmar sig ekonomin budgetbalans ( kronor). År 2020 och 2024 är det negativa hack i kurvan beroende på det är kongressår. Jämfört med tidigare kongressbudgetar avviker denna på grund av redovisningsreglerna har ändrats så kostnaderna för kongressen redovisas bara under kongressåren. Tidigare har avsättning gjorts årligen till kongressfonden och sedan har återföring gjorts under kongressåret, utan det då redovisats i resultatet. Detta sätt redovisa är inte längre tillåtet och därför visas kostnaden, beräknad till 8 miljoner kronor, vart fjärde år. Över en hel kongressperiod innebär detta ändrade redovisningssätt ingen ekonomisk skillnad. 85

86 Medlemsutvecklingen och medlemsavgifter 23 Styrelsen har i målen för kommande kongressperiod s en värvningstakt på nya medlemmar per år, vilket i nettoökningstakt innebär cirka fler aktiva medlemmar per år. Det övergripande målet för kongressperioden är vi totalt ska vara medlemmar Under kongressperioden minskade antalet aktiva medlemmar med cirka medlemmar per år. Under innevarande kongressperiod har minskningen avstannat för sedan maj 2014 vända till en stadig uppgång av antalet medlemmar. Den totala förändringen under kongressperioden beräknas till cirka plus medlemmar. Det är viktigt bygga de ekonomiska kalkylerna på försiktiga antaganden gällande ökningstakten för medlemssiffrorna. ST har historiskt under en längre period haft minskande medlemssiffror medan ökningen av aktiva medlemmar varit tydlig bara sedan maj Händelser utanför STs kontroll, som politiska beslut och förändringar i omvärlden, kan under kommande kongressperiod också påverka STs möjligheter ha en forts positiv medlemsutveckling. Därför är en nivå som är något högre än siffrorna för 2015 ( medlemmar) realistisk. Styrelsen har höga ambitioner gällande värvningen, men har valt göra en försiktig bedömning av medlemsintäkterna, vilket återspeglas i budgetprognosen för Den nuvarande genomsnittliga medlemsavgiften är 210 kronor per medlem och månad. Till förbundsavgiften tillkommer oftast en lokal avgift som i genomsnitt är 24 kronor. Medelinkomsten för STs medlemmar i januari 2016 var kronor i månaden. Det innebär vid en genomsnittlig inkomst motsvarar medlemsavgiften 0,8 procent av inkomsten. När det nuvarande avgiftssystemet infördes motsvarade avgiften 1 procent av den genomsnittliga lönen. Tabellen nedan visar avgiftsklasserna för och prognosen för kommande medlemsavgifter Prognosen bygger på 2,5 procents årlig löneutveckling och en extra höjning av medlemsavgiften med 8 kronor per medlem och månad från januari Avgift per klass och år ÅR Klass Kostnadsutvecklingen Kostnadsutvecklingen för förbundets verksamhet påverkar naturligtvis möjligheterna nå budgetbalans. Ökande medlemssiffror innebär inte bara intäkter utan också ökade kostnader. Marginalkostnaden för varje ny medlem är cirka 30 procent av medlemsavgiften. 86

87 Den generella inflationen har varit låg de senaste åren. Inom vissa områden ökar dock kostnaderna snabbare än inflationen. Detta gäller till exempel löner. För ST är den enskilt största budgetposten personalkostnader (44 procent), vilka beräknas öka med cirka 2,5 procent per år kongressperioden Trots ökade kostnader för fler medlemmar och en kostnadsökningstakt på 2,5 procent för löner bedöms ändå det ska räcka med en kostnadsökningstakt på 2 procent per år. Detta kan ske genom ST använder effektivare system och arbetssätt. 24 Investeringar och särskilda satsningar Tidigare kongressperioder har 5 miljoner kronor per år avss för investeringar. Dessa investeringar skrivs sedan av över en period på 3 5 år och visas i redovisningen som avskrivningar. I takt med IT-utrustning, mobiltelefoner, kontorsmaskiner och bilar i allt större utsträckning hyrs i stället för köpas in har behovet av investeringar minskat. Den närmaste kongressperioden är det främst investeringar i och vidareutveckling av olika IT-system som kommer behövas, till exempel vad gäller medlemssystemet och webbplatsen. Dessutom kommer investeringar behövas i de fastigheter som ST äger direkt. Totalt bör investeringsramen för kongressperioden därför uppgå till 4 miljoner kronor per år. Utöver investeringar kan det också under kongressperioden uppstå behov av särskilda riktade satsningar, till exempel för höja kännedomen om ett eventuellt nytt varumärke för ST eller för ytterligare höja värvningstakten om den skulle visa sig avta. I första hand används naturligtvis det budgetutrymme som finns i kongressbudgeten för olika satsningar, men skulle det visa sig nödvändigt med extra satsningar därutöver kan förbundsstyrelsen besluta om detta. Dessa satsningar är inte betrakta som investeringar utan kostnadsförs och påverkar därmed resultatet. 3 Kapitaluppbyggnad inklusive konfliktfond När det gäller konfliktberedskap har tidigare kongresser lagt fast uppbyggnaden av konfliktfonden ska beakta såväl medlemsutvecklingen som förändringar inom avtalsområden och förbundets verksamhetsområden. Den fortsa uppbyggnaden av fonden ska bestämmas med utgångspunkt från ett visst antal konfliktersättningsdagar. Nuvarande mål för konfliktstyrkan är samtliga medlemmar ska kunna vara i konflikt i 3 veckor. Detta mål uppnåddes 2014 för första gången på många år. Konfliktmedlen beräknades då både på hela det egna kapitalet och på de konfliktmedel som förvaltas av Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Med stigande löner och fler aktiva medlemmar krävs forts ett redovisat resultat på cirka 50 miljoner kronor per år, för det egna kapitalet ska växa tillräckligt för målet ska fortsätta uppnås. 3 I anslutning till kongressens behandling av förbundsekonomin beslöt den det sker förändringar i budgeten så mer resurser avsätts till regionerna för stöd till det lokal-lokala fackliga arbetet, samt förbundsstyrelsen ger regionerna resurser för tvärfacklig verksamhet så den kan utvecklas lokalt till nytta för både nya och befintliga medlemmar. 87

88 Tusentals kronor I diagrammet nedan visas utvecklingen av det egna kapitalet 4 och konfliktfonden 2000 till Utöver nedan redovisade konfliktmedel har ST även del i OFRs konfliktmedel Eget kapital och konfliktfond eget kapital konfliktfond Kongressbudget Förslag Kongressbudget och prognos tkr Budget Utfall beslutad Kongressbudget Prognos INTÄKTER Medlemsavgifter Övriga intäkter Intäkter KOSTNADER Anslag/ Regional samverkan Drift- och verksamhetskostnader Kostnader RÖRELSERESULTAT Fastigheter och finanser Årets resultat före sk Sk ÅRETS RESULTAT I tabellen ovan visas: - det ekonomiska utfallet 2015 (före bokslutsdispositioner) - den av förbundsstyrelsen beslutade budgeten för föreslagen kongressbudget för en prognos för perioden Både kongressbudgeten och prognosen visar ett positivt resultat varje år. Rörelseresultatet blir successivt bättre under perioden och är nästan i balans 2023 med ett underskott på kronor. 4 Inklusive obeskade reserver minskade med den latenta sken. 88