PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1 Sammanträdesdatum Plats och tid Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort, kl. 08:30-11:35 Mötet ajournerades kl. 09:20-09:30 och 10:10-10:30 Beslutande Harry Bouveng (M) Ordförande Daniel Adborn (L) ej 19 10:37-11:00 Bodil Toll (M) ersätter Tommy Cumselius (M) Theresia Bergendahl (C) Bengt-Göran Pettersson (KD) Patrik Isestad (S) Anna Ullström (S) Inger Andersson (S) Bernt Månsson (V) Lena Dafgård (SN) Jean-Claude Menot (SD) ersätter Donald Löfving (SD) Icke tjänstgörande ersättare Agneta Tjärnhammar (M), Håkan Svanberg (M), Rolf Hofsten (PPiN), Janice Boije Junerud (S), Per Ranch (SN), Sophia Stureson (L), Lars Åke Lundin (S), Emma Solander (MP), Ola Hägg (S). Övriga deltagare Tommy Fabricius, kommundirektör, Christian Wigren, kanslichef, Dan Olén, ekonomichef, Caroline Thunström, mark- och exploateringschef 1-22,Yvonne Persson, kommunjurist, Jonas Karlsson, tillväxtchef, Albin Törnberg, samhällsplanerare 1-6, Malin Qviberg, projektledare 1-6,19, Linn Marsten, personalchef 1-22, Eva Lagerkrans, Origo 19, Evangelia Chatzigeorgiadou/Eriksson praktikant, Peter Svedberg, markförvaltare 21, Marcus Svinhufvud politisksekreterare, Antonella Pirrone politisksekreterare, Peter Anastasiou sekreterare Paragrafer 1-23 Paragraferna behandlades i ordningen 1-16, 18, 20-22, 19, 23 Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen måndagen 28 januari kl 13:30 Underskrifter Harry Bouveng (M) Ordförande Patrik Isestad (S) Justerare Peter Anastasiou Sekreterare Daniel Adborn (L) Justerare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: Anslaget sätts upp: Anslaget tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen Underskrift Peter Anastasiou

2 PROTOKOLL Sida 2 Innehållsförteckning 1 Fastställande av dagordning 2 Yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn 3 Överenskommelse om fastighetsreglering - del av Nynäshamn 2:33 4 Detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn Beslut om antagande. 5 Centralisering av kommunikationsfunktionen 6 Val av ledamöter i Nils och Astrid Ekbloms stiftelse 7 Val av Det kommunala rådet för funktionshinderfrågor 8 Val av det kommunala pensionärsrådet 9 Revidering av reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor 10 s verksamhetsplan Skrivelser och beslut 12 Cirkulär 13 Kurser och konferenser 14 Anmälan av delegationsbeslut 15 Anmälan av delegationsbeslut Ordförandeförslag - Förstudie av GC-väg längs väg 225, Ösmo och Porthus 17 Inrättande av näringslivsberedning 18 Val av näringslivsberedning - Val av Ordförande, vice ordförande och tre ledamöter 19 Trygghetsmätning 20 Kansliavdelningen informerar 21 Rapport näringslivsfrågor 22 Januari stormar uppföljning 23 Övriga frågor

3 PROTOKOLL Sida 3 KS 1/19 Fastställande av dagordning Till utsänd dagordning lägger kommunstyrelsen till följande ärenden under 23 Övriga frågor: Parkering Gökvägen Ösmo Kommunfullmäktiges ordförandes meddelande till revisorerna Kommunens preliminära resultatsiffror bokslut Med dessa ändringar fastställer kommunstyrelsen dagordningen.

4 PROTOKOLL Sida 4 KS 2/19 Dnr KS/2018/0510/210 Yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn s beslut beslutar att anta Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar. Reservation Bernt Månsson (V) reserverar sig mot beslutet och anmäler särskilt yttrande som bifogas till protokollet såsom bilaga A. Ärendet Nynäshamns kommun har med övriga Södertörnskommuner tagit fram ett gemensamt remissvar över samrådshandling Tvärförbindelse Södertörn och synpunkterna berör i huvudsak vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan (väglagen). Kortfattat är Södertörnskommunernas synpunkter på samrådsmaterialet följande: En cykelförbindelse planeras intill vägen som ger möjlighet till arbetspendling mellan våra regionala stadskärnor. Det är önskvärt att sträckningen blir så gen som möjligt för att locka till cykelpendling, Trafikverket bör anstränga sig ytterligare för att hitta en så gen koppling. Cykelstråket bör utformas så att det uppfyller standard för regionala cykelstråk där det är fysiskt möjligt. Goda anslutningar till våra regionala stadskärnor är av yttersta vikt och infrastrukturen måste ses som en del av stadsutvecklingen. Södertörnskommunerna ser därför allvarligt på att den tidigare planerade trafikplatsen Flemingsbergsdalen, som innebar god anslutning framförallt för kollektivtrafiken mot den regionala stadskärnan strukits till samrådet. Utbyggnaden av ny väginfrastruktur bör för att understödja våra gemensamma målsättningar om minskad klimatpåverkan tydligt prioritera nyttotrafiken och kollektivtrafiken. Godstrafiken ökar i och med Norviks hamn och Tvärförbindelse Södertörn behövs för att avlasta väg 225. En påminnelse till Trafikverket om tilläggsuppdraget i nationell plan; att ytterligare utreda hur utformningen av Tvärförbindelse Södertörn kan bidra till god kollektivtrafikförsörjning samt måluppfyllelse för klimatmålen inom transportsektorn. Även goda cykelmöjligheter bör främjas. I RUFS 2050 finns ett antal svaga gröna samband utpekade som berörs av Tvärförbindelse Södertörn. Trafikverket bör tillsammans med Södertörnskommunerna arbeta med att planera in åtgärder som de stärker de redan idag svaga sambanden.

5 PROTOKOLL Sida 5 KS 2/19 Södertörnskommunerna vill understryka att det är nödvändigt med samordning mellan Tvärförbindelse Södertörn, åtgärderna på E4/E20 och Förbifart Stockholm för att skapa en fungerande helhet och ett trafiksystem som är överblickbart och säkert. Avsaknad av trafikprognoser och kapacitetsberäkningar i samrådsmaterialet. Tvärförbindelse Södertörn utgör en förutsättning för Södertörnskommunernas utveckling och är en saknad länk i det regionala trafiksystemet. För Nynäshamns kommun i synnerhet har Tvärförbindelse Södertörn varit en förutsättning för att möjliggöra att varor och gods ska kunna hanteras med Norviks hamn som en regional hamn. Beslutsunderlag - Bilaga Samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn.pdf - Bilaga Södertörnsgemensamt yttrande Vägplan Tvärförbindelse Södertörn pdf Förvaltningens förslag till beslut beslutar att anta Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar. Arbetsutskottets förslag till beslut beslutar att anta Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar. Tiden för remissvar är förlängd till 15 februari Yrkande Bernt Månssson (V) yrkar avslag på förvaltningens förslag till beslut och anmäler ett särskilt yttrande. Patrik Isestad (S) och Daniel Adborn (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Propositionsordning fastställer följande propositionsordning: Bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag om att kommunstyrelsen antar Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar eller bifall till Bernt Månsson (V) förslag om att avslå förvaltningens förslag. Proposition Ordförande, Harry Bouveng (M), ställer proposition i enlighet med fastställd propositionsordning och finner att kommunstyrelsen beslutat att bifalla förvaltningens förslag till beslut att anta Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar. Kopia: Akten Kopia: MSF

6 e/z115'74 Sarskilt yttrande "Yttrande oversamrad vagplan for Tvarforbindelse SodertOrn" Nynashamn Motorvagsbygget Tvarforbindelse Sodertarn slar mot klimatet och de ekonomiskt svaga Vi i Vansterpartiet är emot byggandet av tvarforbindelse SOdertorn eftersom vi anser att investeringen av 10 miljarder kronor bor goras dar de Or storst nytta for regionen, for oss som bor har och for omstallningen till ett hallbart samhalle. Tvarforbindelse SOdertOrn ar forslag till en ny vag stider om Stockholm som ska gá fran Haninge centrum via Flemingsberg och ansluta till E4/E20 vid Kungens kurva [1]. Det ar en satsning som forvantas kosta 10 miljarder kronor [2]. Sverige har skrivit under Parisavtalet och siktar mot all minska utslappen av vaxthusgaser fran inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70 procent till 2030 [3]. Det innebar all vi maste stalla om samhallet radikalt. Transporter star idag for drygt 60 % [4] av utslappen i Stockholms Ian och utslappen fran vagtrafiken maste minska snabbare an de Or idag. All da satsa pa att bygga motorvagar ar ett stort steg i helt fel riktning. Naturvardsverket har varit valdigt kritiska nar de yttrat sig i Trafikverkets samrad gallande Tvarforbindelse Sodertorn [5]. De konstaterar att TvarfOrbindelse Sodertorn framst kommer inriktas pa Okad framkomlighet for biltrafik och armed kommer all ge bilen konkurrensfordel jamfort med kollektiv-, gang- och cykeltrafik vilket motverkar omstallningen till ett langsiktigt hallbart urbant transportsystem saval som regionala och nationella mal for klimat och miljo. Naturvardsverket efterfragar en analys av hur projektet paverkar fordelning mellan trafikslagen och hur resandeunderlag paverkas for kollektivtrafiksatsningar pa Sodertorn sasom Sparvag Syd. De lyfter ocksa fram att det inte racker med effektivare fordon och Okad andel fornybara drivmedel for att klara klimatmalen, biltrafiken maste ocksa minska och en mer transportsnal samhallsplanering behovs. Naturvardsverket pekar pa att det kommer bli en mycket kraftig trafiktillvaxt med bil om Tvarforbindelsen byggs. De kritiserar ocksa att de samhallsekonomiska kostnaderna for klimatpaverkan inte finns med pa nagot satt i Trafikverkets modell i infrastrukturplanering. Den trafikprognos som utgor underlag for de samhallsekonomiska analyserna är inte forenlig med klimatmal och det är inte att se huruvida TvarfOrbindelsen kan vara samhallsekonomisk lonsam i ett fossilfritt samhalle. Med andra ord sa finns det stor risk all investeringen TvarfOrbindelsen kommer vara bortkastade pengar, framja bilen framfor hallbara transportmedel, tranga undan andra kollektivtrafiksatsningar och hindra att vi nar klimatmalen. Vilken prioritering vi valjer ar ocksa en fraga om rattvisa och jamlikhet. Satsningar pa utbyggd kollektivtrafik kommer helt enkelt fler manniskor till del, och utbyggda spar for godstrafik minskar dessutom bade avgaser och vaxthusgasutslapp. Vid pendling till och tan jobbet är det huvudsakligen valavlonade och man som aker bil medan kvinnor och fattiga reser kollektivt [6]. Aft satsa pa en billigare kollektivtrafik skulle gynna kvinnor och laginkomsftagare. En helt avgiftsfri kollektivtrafik skulle gynna alla bortsett fran de allra rikaste [7]. I ett storre perspektiv slat-

7 klimatforandringarna aura hardast mot de som bidragit minst till situationen. Det är fattiga manniskor i andra 'ander som drabbas varst [8]. Aven ur ett nationellt perspektiv är det de ekonomiskt svaga grupperna som far det svarast att anpassa sig till de andrade forhallanden vi star intr. IstaIlet for att satsa pa en motorvag som Okar bilismen och forsvarar vara mejligheter att na uppsatta miljomal sa vill vi i Vansterpartiet darfor bygga ut och forstarka kollektivtrafik och jarnvdg. Vi behover aktivt styra godsfl6dena fran vag mot jarnvag och regional sjofart. Vi vill mojliggora att majoriteten av gods till den nya hamnen i Norvik kan transporteras pa rats. Vi vill satsa pa dubbelspar till Nynashamn snarast vilket skulle mojliggora utokad godstrafik och pendeltrafik. Vi vill att kombiterminalen i Arsta for omlastning fran tag till lastbil kompletteras med fler terminaler for att ge tillracklig kapacitet. Vi behover ocksa mer samordnade varutransporter for att gora det enklare och mer attraktivt att kora gods via spar. Vi star alltsa intr en historisk utmaning att minska vara utsldpp, med miljornal som antagits av bade riksdag och regering. Da duger det inte att komma med gardagens losningar. Vara investeringar maste ske dar vi far storst langsiktig effekt for det samhalle vi vill se. DarfOr vill vi i Vansterpartiet satsa vara resurser pa att bygga lit jarnvag och kollektivtrafik snarare an pa motorvagar. Det är mer halibut, bade for ekonomin och for klimatet For Vansterpartiet i Nynashamn Nynashamn Bernt Mansson [1] "Tvarforbindelse Sodertorn dr en ny vag som Trafikverket planerar att bygga, som ska ga mellan E4/E20 vid Kungens kurva, via Flemingsberg till vag 73 vid Haninge centrum. " broschyr samrad tvarforbindelse sodertorn pdf [2] Notan for Tvarforbindelse SOdertOrn fordubblas till tio miljarder [3] "Utslappen fran inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast ar 2030 jamfort med Anledningen till att inrikes flyg inte ingar i malet är att inrikes flyg ingar i EU:s system for handel med utslappsratter." [4] "Transportsektorn star for cirka en tredjedel av Sveriges utslapp av vaxthusgaser och i Stockholms Ian for drygt 60 procent av vaxthusgasutslappen, utanf6r utslappshandeln" sodertornsleden/nv-samradsyttrande-tvarforbindelse-sodertorn pdf

8 "I Stockholms Ian dominerar transportsektorn utslappen av vaxthusgaser, utanfor utslappshandeln, med drygt 60 procent, " se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimat%20och%20energi/klimat-och-energistrategi-sthlm-webb.pdf Transporter star for nastan halften av utslappen i lanet och utslappen fran vagtrafiken maste minska snabbare. [51 "Naturvardsverket konstaterar att TvarfOrbindelse SodertOrn trots forbattringar far kollektivtrafik och cykel, framst inriktas pa okad framkomlighet for biltrafik och armed kommer aft ge bilen konkurrensfordel jamfort med kollektivtrafik, gang och cykeltrafik. Detta motverkar omstallningen till ett langsiktigt hallbart urbant transportsystem saval som regionala och nationella mat for klimat och miljo. Naturvardsverket efterfragar analys av hur projektet paverkar fordelning mellan trafikslagen och hur resandeunderlag paverkas for kollektivtrafiksatsningar pa SOderteirn sasom Sparvag Syd. Den trafikprognos som utgar underlag for de samhallsekonomiska analyserna är inte forenlig med klimatmal och det är inte mojligt med presenterat underlag aft se huruvida motortrafikleden kan vara samhallsekonomisk lonsam i ett fossilfritt samhalle. Trafikverket behover redan nu genomfora kanslighetsanalys pa de samhallsekonomiska analyserna utifran minskad bit- och oforandrad lastbilstrafik. For att klara klimatmalen racker det inte med effektivare fordon och 6kad andel fornybara drivmedel. Minskat trafikarbete med bit, genom en inriktning mot mer transportsnal samhallsplanering, behovs ocksa. De investeringar i transportinfrastruktur som Ors maste framja en transportsnal utveckling, inte motverka den. Naturvardsverket konstaterar dock att samradsunderlaget visar pa mycket kraftig trafiktillvaxt med bit med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvarforbindelse Sodertorn. I GlOmstadalen antas trafikflodet exempelvis Oka fran dagens cirka fordon per dygn till cirka fordon per dygn, vilket är mer an en fordubbling av nollalternativets cirka fordon per dygn. Det är en trafikutveckling som ar oforenlig med en utveckling som kan bidra till miljavalitetsmalen Begransad klimatpaverkan, Frisk luft och God bebyggd De samhallsekonomiska kostnaderna for klimatpaverkan ãr pa inget satt beaktade fullt ut i den modell som anvands i infrastrukturplanering." Naturvardsverket yttrande sodertornsleden/nv-samradsyttrande-tvarforbindelse-sodertorn pdf [6] Man aker mer bit Kvinnor i storstad aker mer kollektivt

9 IN itta-statistik/artikla r/kvinnor-i-storstad-aker-kollektivt/ "En laginkomsttagare med i manadslon skulle spara 656 kronor i manaden jamfort med SLkortet. Aven den som har en bra Ion pa skulle tjana 290 kronor i manaden pa nolltaxa i kollektivtrafiken. En hoginkomsttagare med i manaden skulle forlora 196 kronor jamfort med aft kopa SLkort. If etc. se/in rikes/nasta n-alla-skulle-tjana-pa-nolltaxa-i-kollektivtrafiken [8] Fattiga drabbas hardast av klimatforandringarna

10 1(6) NATUR VARDSè VERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Wisdn, Asa Tel: YTTRANDE Arendenr: NV Trafikverket Samrad for aniaggande av vag 259 Tvarforbindelse SOdertorn i Huddinge, Botkyrka och Haninge kommun, Stockholms Ian (TRY 2015/71169) Naturvardsverket har mottagit rubricerad samradsremiss och liar den 12 december 2016 aft forlangd svarstid till och med den 1 februari Naturvardsverkets stallningstagande Naturvardsverket konstaterar aft Tvdrforbindelse Sodertom trots forbattringar for kollektivtrafik och cykel, framst inriktas pa okad framkomlighet for biltrafik och darmed kommer aft ge bilen konkurrensfordel jamfort med kollektivtrafik, gangoch cykeltrafik. Detta motverkar omstallningen till eft langsiktigt hallbart urbant transportsystem saval som regionala och nationella mal for klimat och miljo. Naturvardsverket efterfragar analys av hur projektet paverkar fordelning mellan trafikslagen och hur resandeunderlag paverkas Rh- kollektivtrafiksatsningar pa SodertOm sasom Sparvag Syd. Den trafikprognos som utgor underlag for de samhallsekonomiska analyserna är inte forenlig med klimatmal och det är inte mojligt med presenterat underlag aft se huruvida motortrafikleden kan vara samhallsekonomisk lonsam i eft fossilfritt samhdlle. Trafikverket behover redan nu genomfora kanslighetsanalys pa de samhallsekonomiska analyserna utifran minskad bil- och ofdrdndrad lastbilstrafik. Naturvardsverket efterfragar Trafikverkets bedomning av om Tvdrforbindelse SOdertOrn är eft projekt som regeringen kan forbehalla sig ratten aft tillatlighetsprova enligt 17 kap. miljobalken. En forutsattning for bevarande av vardena inorn riksintresse friluftsl iv Hanveden ãr aft karaktdren av eft vidstrackt, sammanhangande skogs- och strovomrade behalls. Det mest centrala är aft nystrackning av trafikled i ytlage Mom riksintresseomradet undviks. Vidare krdvs en hog ambitionsniva ayseende BESOK: STOCKHOLM VALHALLAVAGEN 195 OSTERSUND FORSKARENS VAG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

11 NATURVARDSVERKET 2(6) anpassningar och skadebegransande &Order for aft undvika pataglig skada pd riksintresset. "SOdra korridoren" samt "Norra korridoren ytlage" bor enligt Naturvardsverket avforas fran fortsatt utredning. Samrddsunderlaget visar aft tvarforbindelsen kan leda till sadana intrdng i naturreservat aft delar av dessa kan behova upphavas. Upphavande av beslut enligt 7 kap. 4 6 miljobalken fordrar synnerliga skal samt att ekologisk kompensation genomfors. Samrddsunderlaget gor, enligt Naturvdrdsverket, inte tillrackliga fors& i aft narma sig beslcrivning av kumulativa effekter trots att det ar motiverat Rh- aft forsta den samlade effekten pd berord gronstruktur med dess hoga natur- och fri luftslivsvarden. Skal och utveckling av Naturvardsverkets stallningstagande Tviliforbindelse Sodertorns betydelse for trafikutvecklingen En enig miljomdlsberedning har aviserat eft forslag om eft klimatpolitiskt ramverk och eft mai for minskning av transportsektorns vaxthusgasutslapp med minst 70 procent mellan dren ) Senast dr 2045 ska Sverige inte ha ndgra nettoutslapp av vaxthusgaser till atmosfaren, for att darefter uppnd negativa utslapp. Hur transportsystemet utvecklas dr av central betydelse for mojligheten aft nd Sveriges mdlsattningar pa klimatomradet. Transportsektorn star fiir cirka en tredjedel av Sveriges utslapp av vaxthusgaser och i Stockholms Ian for drygt 60 procent2 av vaxthusgasutslappen, utanfor utslappshandeln3. For att klara klimatmdlen racker det inte med effektivare fordon och okad andel fornybara drivmedel. Minskat trafikarbete med bil, genom en inriktning mot mer transportsndl samhallsplanering, behovs ocksd. De investeringar i transportinfrastruktur som Ors maste framja en transportsndl utveckling, inte motverka den. Naturvardsverket konstaterar dock att samradsunderlaget visar pa mycket kraftig trafiktillvaxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet TvarfOrbindelse Sodertorn. I Glomstadalen antas trafikflodet exempelvis Oka frail dagens cirka fordon per dygn till cirka fordon per dygn, vilket ar mer An en fordubbling av nollaltemativets cirka fordon per dygn. Det ar en trafikutveckling som ar oforenlig med en utveckling som kan bidra till miljokvalitetsmdlen Begransad klimatpdverkan4, Frisk luft och God bebyggd miljo. Naturvardsverket menar aft samrddsunderlaget brister i att problematisera detta. Naturvdrdsverket konstaterar att Tvarfdrbindelse Sodertom kommer aft Oka bilens konkurrensfordel jamfort med kollektivtrafik, Aven med god En klimat- och luftvardsstrategi for Sverige, SOU 2016:47 2 Lansstyrelsen i Stockholms lan. Klimat- och energistrategi Thr Stockholms Ian. Rapport 2013:8 3 EU:s system for utslappshandel omfattar ett antal industrigrenar, framst energianlaggningar och vissa energiintensiva industribranscher, samt flygverksamheten. 4 Trafikverkets klimatscenarier visar att trafikarbetet med bil i Stockholmsregionen tvartom behtiver minska for att transportsektorn ska kunna bidra till t.ex. klimatmalet.

12 NATURVARDSVERKET 3(6) framkomlighet far stombuss mellan regionkdrnorna: I den samlade effektbedomningen5 framgar aft tillgdngligheten okar "framst for de som anvander bil", "tvarfarbindelsen gynnar framst bilresor", "tvarforbindelsen Okar bilens konkurrensforder Det innebdr aft andelen resande med bil kommer aft Oka pa bekostnad av andelen resande med mer hallbara fardsatt kollektivtrafik, gang-, och cykeltrafik. Detta gar stick i stay mot sal/al nationella och regionala mai for hallbar utveckling av transportsystemet. Samradsunderlaget nojer sig med aft beskriva aft de regionala forutsdttningarna for kollektivtrafikresorna forbatras med projektet jamfort med nollaltemativet oaysett val av korridor samt aft en fly gang- och cykelvdg ger stora forbattringar jamfort med nollalternativet. Det saknas en narmare analys av hur projektet paverkar fordelning mellan trafikslagen och hur motortrafikleden paverkar resandeunderlag far kollektivtrafiksatsningar pa SOdertorn sasom Sparvag Syd. Naturvardsverket anser aft en sadan analys behover redovisas snarast. Samhallsekonomisk lonsanzhet Naturvardsverket anser aft de negativa men icke prissatta effektema far landskapets varden inte ges tiliracklig tyngd i den sammanvagda samhallsekonomiska lonsamhetsbedomningen och aft det inte är tillrdckligt transparent hur dessa sammanvagningar has gjorts. Naturvardsverket ser behov av aft peka pa aft de samhdllsekonomiska lonsamhetsbedomningar som Ors i Trafikverkets planering är uppbyggda sa aft restidsvinster far person- och godstransporter med bil vdrderas vdsentligt hogre ocksa an de negativa externa effekter som är prissatta, till exempel koldioxidutslapp. Restidsnyttor star saledes far den belt dominerande delen av lonsamheten i kalkylerna. Ju storre prognostiserad trafikvolym desto hogre blir ocksa lonsamheten. De samhallsekonomiska kostnaderna far klimatpaverkan är pa inget sat beaktade fullt ut i den modell som anvands i infrastrukturplanering. Naturvardsverket liar farstaelse far aft Trafikverket anvander den samhallsekonomiska anslysen i detta planeringsskede framst far aft fâ fram rangordning mellan korridorerna. Vi menar emellertid aft Trafikverket redan nu tydligt ocksa maste kommunicera resultatet av en samhdllsekonomisk kalkyl ddr mer klimatmassigt realistiska trafikantaganden bar varit en forutsatning. Naturvardsverket anser aft Trafikverket, innan planeringen av Tvarfarbindelse Stidertorn fortsatter, behover genomfara kanslighetsanalys pa de samhdllsekonomiska analyserna med ayseende pa lagre biltrafiktillvaxt6. Genom aft analysera den samhdllstekniska lansamheten yid en mer hallbar trafikprognos enligt Trafikverkets klimatscenario7 kan ett resonemang Rims huruvida 5 PM Samlad EffektbedOmning, Jamforelse av tre korridorer, Val av lokaliseringsalternativ, ( ) 6 Av PM Samlad Effektbedomning, framgar att Trafikverket inte genomfort kanslighetsanalys med ayseende pa mindre trafiktillvaxt, for den samhallsekonomiska analysen. 7 Ofdrandrad lastbilstrafik men minskad biltrafik med 20 procent jamfdrt med dagens niva och istallet okat resande i kollektivtrafik.

13 NATURVARDS VERKET 4(6) motorledsinvesteringen skulle kunna vara 1onsam8 Sven i eft samhdlle utan nettoutslapp av vaxthusgaser. TdMdighetsprovnthg enligt 17 kap. ndijobalken Regeringen far fiirbehalla sig ratten aft prova tillatligheten av en verksamhet som till exempel kan antas fa betydande omfattning eller bli av ingripande slag med ayseende pa de intressen som miljobalken enligt 1 kap. 1 ska framja. Naturvhdsverket, liksom ovriga myndigheter och kommuner som inom sift verksamhetsomrade far kannedom om en verksamhet som regeringen med stlid av 17 kap. 3 miljobalken kan forbehalla sig ratten aft tillatlighetsprova, ska underratta regeringen. Naturvardsverket efterfragar Trafikverkets bedomning av om Tvarforbindelse Sodertorn är eft projekt som ayses i 17 kap. 3 miljobalken. Riksintressefriluftliv Hanveden En forutsattning for bevarande av vardena Mom riksintresse friluftsliv Hanveden är aft karaktdren av eft vidstrackt, sammanhangande skogs- och strovomrade behalls.9 Det mest centrala for aft undvika pataglig skada pa riksintresset, ndr det galler projektet Tvarforbindelse Sodertorn, är darfoor enligt Naturvardsverket, aft undvika nystrackning av trafikled i ytldge inom riksintresseomradet. Det innebar aft trafikleden bor laggas i tunnel pa de strackor Mom riksintresseomradet ddr leden inte foljer befmtlig vagstrackning. "Sodra korridoren" samt "Norra korridoren ytidge" bor enligt Naturvardsverket, mot bakgrund av ovanstaende, avforas fran foilsatt utredning. Franseft tunnelforldggning av nystracicning Mom riksintresseomradet är en hog ambitionsniva ayseende anpassningar och skadebegransande &Order en forutsattning for aft undvika pataglig skada pa riksintresset. Om ambitionsnivan är otillracklig firms risk for lasningar i senare skede av planlaggningsprocessen om det visar sig aft pataglig skada riskerar aft uppsta. Pa de aysnitt ddr Trafikverket planerar utbyggnad av trafikleden i nuvarande strackning av vdg 259 behover utformningen (plan, profil, standard, sidoomraden, broar etc.) av leden inklusive trafikplatser dels goras pa sá salt aft nya intrang i naturmark och andra rekreationsomraden minimeras. Dels behover utformning och ayskarmning av leden utredas for aft minska infrastrukturens och trafikens negativa paverkan pa omgivningens upplevelsevdrden. Det kan handla om aft minska bullerspridning men ocksa visuell storning. Viktigt är ocksà aft vagens barridreffekt motverkas genom passagemojligheter for friluftslivet. Utifran omradets riksintressebeskrivning är det, for aft bevara omradets varden, viktigt aft funktionellt halla ihop omradet med utgangspunkt fran dess "entreer" Lida, Visattra, Sundby, Agesta/Balingsta, Rudan, Riddartorp och Paradiset. Funktionella kopplingar med riksintresseomradet Tyresta-Ava-Galo och darmed aven Nacka-Erstavik-Flaten behover ocksa sdkras. 8 Med nuvarande kraftiga trafiktillv5xt är det enbart den norra korridoren som uppvisar samhallsekonomisk lonsamhet. 9 Se riksintressebeskrivning FAB 08 Hanveden

14 NATURVARDSVERKET 5(6) Exempel pa anpassningar och skadebegransande atgarder som noggrant behover studeras kopplat till tunnelaysnitt är lokalisering av ovanjordiska tunnelinstallationer och service/raddningsvagar. Likasa behover Trafikverket utreda byggmetoder och lokalisering av tillfalliga byggvagar och arbetsomraden pa sadant salt alt exploatering och uppsplittring av riksintresseomradet undviks. Naturreservat Avsikten med ett beslut om inrattande av naturreservat är aft skapa ett definitivt skydd. Endast undantagsvis ska aysteg fran skyddet kunna goras. Samradsunderlaget visar alt tvarforbindelsen kan leda till sadana intrang i naturreservat alt delar av naturreservat kan behliva upphavas. Anlaggningsarbete och drift av infrastrukturanlaggningar i anslutning till naturreservat kan vidare innebara alt dispens krays fran reservatsforeskrifter. Enligt 7 kap. 7 miljobalken kan lansstyrelsen eller kommunen helt eller delvis upphava beslut om naturreservat och meddela dispens fran foreskrifier som meddelats for naturreservat. Beslut enligt 7 kap. 4-6 miljobalken f'ar upphavas, helt eller delvis, om det firms synnerliga skal. Beslut om dispens far meddelas om det firms sarskilda skal. Beslut om upphavande eller dispens far enligt bestammelsen endast meddelas om intranget i naturvardet kompenseras i skalig utstrackning pa naturreservatet eller pa nagot annat omrade. I utredningsomradet firms naturreservat som i reservatsforeskrifterna liar undantag gallande anlaggande av motortrafikleden. Innebar anlaggningen av vagen alt de varden som dessa reservatsbeslut syftade till alt bevara forsvinner eller bedoms forsvinna pa sikt är det, trots ovan namnda undantag i foreskrifterna, enligt Naturvardsverkets uppfattning rimligt alt naturreservatet upphays i dessa delar och aft de varden som forloras kompenseras. Mojligheterna alt fa till stand effektiva kompensationsatgarder till en rimlig kostnad okar aysevart nar det redan tidigt i planeringsprocessen klargors alt kompensationsatgarder kommer alt kravas. FOr alt sakerstalla alt kompensationsatgarder kan borja vidtas i tid innan paverkan uppstar bor en kompensationsutredning fardigstallas senast i samband med faststallelse av vagplan. Kunzulativa effekter pa griinstrukturen I Naturvardsverkets samradsyttrande daterat framholl vi bland annat vikten av alt effektema av Tvarforbindelse Soderttirn bedoms tillsammans med andra pagaende och planerade projekt som paverkar och kommer alt paverka vardena Mom utredningsomdadet. Nu remitterat samradsunderlag gor, enligt Naturvardsverket, inte tillrackliga fors& i aft narma sig beskrivning av kumulativa effekter trots alt det dr motiverat fbr aft forsta den samlade effekten pa beriird gronstruktur med dess hoga natur- och friluftslivsvarden. Ett grundproblem med samradsunderlaget ar alt det dr otydligt vilka andra planer och projekt som antas inga i nollalternativet. Figur 4.29 redovisar planer och projekt pa Stidertorn men beskrivningen av nollaltemativet borde tydligare relatera till figuren och klargora vilka planer och projekt som ligger som

15 NATURVARDSVERKET 6(6) forutsattning i bedomningama av noll- respektive utredningsaltemativen. Formuleringarna i samradsunderiaget rtirande Sparvag Syd, gor det till exempel oklart om detta projekt antas vara genomfort eller inte i nollalternativet. Denna otydlighet forsvarar bedomningar av kumulativa effekter. Ett salt att hantera osakerheter i bedomningarna av fi-amtida utveckling är att formulera olika scenarier med tydligt olika antaganden. Genom att redovisa antaganden pa ett klart sat skapas en transparens i bedomningar. Beslut om detta yttrande bar faftats av enhetschefen Christian Haglund. Vid den slutliga handldggningen har i ovrigt deltagit handlaggaren Asa Wisen, foredragande, miljojuristen Joel Grede samt handlaggarna Joanna Dickinson och JOrgen Sundin. For Naturvdrdsverket Christian Haglund Asa Wisen Kopia till: Lansstyrelsen i Stockholms Ian

16 PROTOKOLL Sida 6 KS 3/19 Dnr KS/2018/0283/214 Överenskommelse om fastighetsreglering - del av Nynäshamn 2:33 s förslag till beslut föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna villkoren i avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Nynäshamns kommun och Pärlefar AB gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33 2. Bemyndiga miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förvaltningschef att underteckna avtal och andra relevanta dokument för att kunna fullfölja affären 3. Beviljar investeringsmedel på 4,5 miljoner kr för inköp av mark enligt avtalet. Finansiering sker genom att ta i anspråk 4,5 miljoner kr ur 2019 års investeringsram för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultatenhet Vatten och avlopp 4. Beslutspunkt 1-3 gäller endast under förutsättning att Kommunfullmäktige antar detaljplan för reningsverket genom beslut som vinner laga kraft. Ärendet Nynäshamns reningsverk kommer att utvecklas i takt med att invånarna i kommunen blir fler. För att säkerställa att mark finns för framtida utbyggnad av reningsverket tas en ny detaljplan, , fram. Markområdet mellan reningsverket och väg 73 är i detaljplanen utpekat som skydd mot störning från reningsverket samt trafikområde. För att få full kontroll på marken avser kommunens VA-avdelning att köpa in marken. Markområdet regleras över från Pärlefar AB till kommunen enligt avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33. Köpesumman är kr. Avtalet innebär även servitut för väg och VA-ledningar samt att VA-avdelningen står för kostnader för omläggning av VAledningar på kvarvarande Nynäshamn 2:33. Det innebär ytterligare investeringar som skrivs fram senare. Kommunstyrelseförvaltningen anser, i enlighet med Nynäshamns VA-avdelning, att köpet är befogat för att säkerställa reningsverkets utbyggnad. Beslutsunderlag - Bilaga Överenskommelse del av Nynäshamn 2_33.pdf Förvaltningens förslag till beslut föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna villkoren i avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Nynäshamns kommun och Pärlefar AB gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33 2. Bemyndiga miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förvaltningschef att underteckna avtal och andra relevanta dokument för att kunna fullfölja affären 3. Beviljar investeringsmedel på 4,5 miljoner kr för inköp av mark enligt avtalet. Finansiering sker genom att ta i anspråk 4,5 miljoner kr ur 2019 års investeringsram för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultatenhet Vatten och avlopp

17 PROTOKOLL Sida 7 KS 3/19 4. Beslutspunkt 1-3 gäller endast under förutsättning att Kommunfullmäktige antar detaljplan för reningsverket genom beslut som vinner laga kraft. Arbetsutskottets förslag till beslut föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna villkoren i avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Nynäshamns kommun och Pärlefar AB gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33 2. Bemyndiga miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förvaltningschef att underteckna avtal och andra relevanta dokument för att kunna fullfölja affären 3. Beviljar investeringsmedel på 4,5 miljoner kr för inköp av mark enligt avtalet. Finansiering sker genom att ta i anspråk 4,5 miljoner kr ur 2019 års investeringsram för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultatenhet Vatten och avlopp 4. Beslutspunkt 1-3 gäller endast under förutsättning att Kommunfullmäktige antar detaljplan för reningsverket genom beslut som vinner laga kraft. Yrkande Patrik Isestad (S) och Daniel Adborn (L) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kopia: Akten Kopia: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kopia: VA- och renhållningschef

18 PROTOKOLL Sida 8 KS 4/19 Dnr KS/2018/0283/214 Detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn. Beslut om antagande. s förslag till beslut föreslår till kommunfullmäktige att: 1. Granskningsutlåtandet godkänns. 2. Strandskyddet upphävs inom detaljplanen enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och Detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL). Ärendet beslutade den 20 februari 2013, 35, att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl., utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn enligt plan- och bygglagen och att förvaltningen avgränsar planområdet. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har i samarbete med kommunstyrelseförvaltningen tagit fram samrådshandlingar i maj Detaljplanen var ute på samråd juni-augusti Planområdet innefattade till och med samråd fastigheterna Lamellen 1, Kalvö 1:13, Kalvö 1:27, Kalvö 1:26, Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 vars syfte var att möjliggöra utbyggnad av avloppsreningsverket i Nynäshamn. Efter samråd av detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. har planområdet delats upp i två olika detaljplaner. En detaljplan för Nynäshamn 2:32 och del av Nynäshamn 2:33 samt en detaljplan för Kalvö 1:13, Kalvö 1:26, Lamellen 1 och del av Nynäshamn 2:33. Detta för att tydliggöra syftena med planerna. Syftet med detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. är att möjliggöra utbyggnad av kommunens avloppsreningsverk, (ARV) och säkerställa dess verksamhet. I detaljplanen inryms även reningsverkets befintliga anläggning. Planområdet ligger inom Nynäshamns nordöstra del, öster om infartsvägen, väg 73 och strax söder om raffinaderiområdet, ca 1 km från Nynäshamns centrum. Strandskyddet är sedan tidigare upphävt i den gällande detaljplanen, Dp 747. För ett genomförande av planförslaget måste strandskyddet upphävas på nytt i nu aktuell detaljplan, då det återinträder i och med att gällande detaljplan ersätts av en ny. Området där strandskyddet avses att upphävas har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Reningsverket måste för sin funktion ligga vid vattnet och det behovet kan inte tillgodoses utanför området. Området behöver också tas i anspråk för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras utanför området. Granskningshandlingar har upprättats i maj 2018 och granskning ägde rum 30 maj juni Synpunkter under granskningen berörde bland annat risker inom och utom planområdet och markföroreningar. Efter granskningen har ett granskningsutlåtande upprättats den 27 november Utlåtandet redovisar inkomna yttranden med förvaltningens kommentarer och ställningstagande. Planhandlingarna har uppdaterats till antagandehandlingar. Yttranden under granskningen har lett till ett fåtal justeringar och förtydliganden och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att

19 PROTOKOLL Sida 9 KS 4/19 detaljplanen inte behöver gå ut på en ytterligare granskning. Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att strandskyddet kan upphävas enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och 4 och att granskningsutlåtandet och detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. kan antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen (PBL). Beslutsunderlag - Bilaga MSN FKK Reningsverket antagande _1_1.pdf - Bilaga MSN Granskningsutlåtande Reningsverket _1_1.pdf - Bilaga MSN Planbeskrivning antagande Reningsverket _1_1.pdf - Bilaga MSN Reningsverket plankarta antagande _1_1.pdf Förvaltningens förslag till beslut föreslår till kommunfullmäktige att: 1. Granskningsutlåtandet godkänns. 2. Strandskyddet upphävs inom detaljplanen enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och Detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL). Arbetsutskottets förslag till beslut föreslår till kommunfullmäktige att: 1. Granskningsutlåtandet godkänns. 2. Strandskyddet upphävs inom detaljplanen enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och Detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL). Yrkande Patrik Isestad (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kopia: Akten Kopia: VA- och Renhållningschef Kopia: Planchef Kopia: Kommunfullmäktige

20 PROTOKOLL Sida 10 KS 5/19 Dnr KS/2018/0417/001 Centralisering av kommunikationsfunktionen s förslag till beslut föreslår att kommunfullmäktige beslutar om: 1. En centralisering av kommunikationsfunktionerna till kommunstyrelseförvaltningen 2. En överföring av budget till kommunstyrelsen för kostnaderna för de tjänster som omfattas flyttas från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen (kommunikationsenheten). 1 Ärendet Nynäshamns kommun har idag en decentraliserad organisation inom kommunikationsområdet. Kommunikationsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för den kommunövergripande kommunikationen samt äger, samordnar och utvecklar kommunens övergripande kommunikationskanaler. Kommunikationsenheten tillhandahåller kommunikationsstrategi, kriskommunikation, projektledning i kommunövergripande projekt, omvärldsbevakning samt presskommunikation. Kommunens övriga förvaltningar har egna kommunikatörer: barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Under 2017 gjordes en stor genomlysning av kommunens interna kommunikation. I analysrapporten från Gullers grupp rekommenderas en rad åtgärder varav en handlar om organiseringen av kommunens kommunikationsfunktioner där rekommendationen är en centralisering. Genom att centralisera kommunikatörerna till kommunstyrelseförvaltningen från övriga förvaltningar skapas förutsättningar för en sammanhållen personalförsörjning och kompetensutveckling inom kommunikationsområdet. Beslutsunderlag - Bilaga Underlag för centralisering av kommunens kommunikatörer docx Förvaltningens förslag till beslut föreslår att kommunfullmäktige beslutar om: 1. En centralisering av kommunikationsfunktionerna till kommunstyrelseförvaltningen a. 1st kommunikatör 100% från barn- och utbildningsförvaltningen b. 1st kommunikatör 100% från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen c. 1st kommunikatör 50% från socialförvaltningen 2. En överföring av budget till kommunstyrelsen för kostnaderna för de tjänster som omfattas flyttas från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen (kommunikationsenheten). 1 Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar om: 1. En centralisering av kommunikationsfunktionerna till kommunstyrelseförvaltningen a. 1st kommunikatör 100% från barn- och utbildningsförvaltningen b. 1st kommunikatör 100% från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen c. 1st kommunikatör 50% från socialförvaltningen 2. En överföring av budget till kommunstyrelsen för kostnaderna för de tjänster som omfattas

21 PROTOKOLL Sida 11 KS 5/19 flyttas från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen (kommunikationsenheten). 1 Yrkande Anna Ullström (S) föreslår att kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att bifalla förvaltningens förslag förutom punkt a,b och c i punkt 1 som stryks från förslaget. Propositionsordningen fastställer följande propositionsordning. Bifall eller avslag till Anna Ullströms (S) förslag om att förslå kommunfullmäktige att bifalla förvaltningens förslag förutom punkt a,b och c i punkt 1, som stryks från förslaget. Proposition Ordföranden (M) ställer proposition i enlighet med fastställd propositionsordning och finner att kommunstyrelsen beslutat om att bifalla Anna Ullströms (S) förslag om att föreslå kommunfullmäktige att bifalla förvaltningens förslag förutom punkt a,b och c i punkt 1, som stryks från förslaget. Kopia: Akten Kopia: Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Kopia: Förvaltningschef Socialförvaltningen Kopia: Förvaltningschef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kopia: Förvaltningschef Kommunstyrelseförvaltningen Kopia: Näringslivschef

22 PROTOKOLL Sida 12 KS 6/19 Dnr KS/2018/0473/1104 Val av ledamöter i Nils och Astrid Ekbloms stiftelse s beslut beslutar att för valperioden välja som styrelseledamöter till Nils och Astrids Ekbloms stiftelse: 1. Harry Bouveng (M) 2. Patrik Isestad (S) Protokollsanteckning Patrik Isestad (S) önskar att kommunstyrelsen får information om varför förhandlingarna om permutation av stiftelsen är inledd. ska få en skriftlig redogörelse utskickad till ledamöterna via e-post. Ärendet Enligt stiftelseurkund för Nils och Astrid Ekbloms stiftelse ska kommunstyrelsen utse två styrelseledamöter till stiftelsen. Kommunstyrelseförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen utrett möjligheten till permutation av stiftelsen. Om kommunstyrelsen vill ändra föreskrifterna för Nils och Astrid Ekbloms stiftelse måste enligt kommunstyrelseförvaltningens utredning önskad förändring underställas stiftelsens styrelse. beslutade att tacka för rapporten och att uppdra till kommunstyrelseförvaltningen att bistå styrelsen för stiftelsen vid en ansökan om permutation av stiftelsen. s beslut har översänts till stiftelsens styrelseledamöter med information om att stiftelsens styrelse behöver fatta beslut/ansöka om permutation. Kommunstyrelseförvaltningen har också informerat om att den kan vara behjälplig med en ansökan. Något beslut från styrelsen för stiftelsen har inte inkommit till kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen väljer styrelseledamöter för valperioden Beslutsunderlag - Bilaga Beslut - Ks Utredning av möjligheten till permutation av stiftelse.pdf - Bilaga Utredning av möjlighet till permutation av Nils och Astrid Ekbloms stiftelse Förvaltningens förslag till beslut beslutar att för valperioden kommunstyrelsen utse två styrelseledamöter till stiftelsen som styrelseledamöter. Yrkanden Harry Bouveng (M) ordförande nominerar Patrik Isestad (S) och Harry Bouveng (M) som ledamöter till styrelsen för Nils och Astrid Ekbloms stiftelse.

23 PROTOKOLL Sida 13 KS 6/19 Proposition Ordföranden (M) ställer proposition på bifall eller avslag till ordförandens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat att utse Patrik Isestad (S) och Harry Bouveng (M) till ledamöter för styrelsen för Nils och Astrid Ekbloms stiftelse. Kopia: Akten Kopia: DHR, Nynäshamn Kopia: De valda

24 PROTOKOLL Sida 14 KS 7/19 Dnr KS/2018/0473/110 Val av ledamöter och ersättare till det kommunala rådet för funktionshinderfrågor s beslut beslutar att för mandatperioden utse följande till följande personer till det kommunala rådet för funktionshinderfrågor: Ordförande Antonella Pirrone (KD) SON Vice ordförande Anki Linberg (S) MSN s ledamot Bernt Månsson (V) s ersättare Theresia Bergendahl (C) Socialnämndens ledamot Tony Nikander (V) Socialnämndens ersättare - Barn- och utbildningsnämnden ledamot Carina Kiejstut (KD) Barn- och utbildningsnämnden ersättare Emma Solander (MP) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ledamot Britt-Marie Jakobsson (PPiN) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ersättare - Kultur- och fritidsnämnden ledamot Per Malmsten (M) Kultur- och fritidsnämnden ersättare Kerstin Danielsson (S) Protokollsanteckning Lena Dafgård (SN) önskar att kommunfullmäktige reviderar det kommunala rådet för funktionshinderfrågors reglemente främst med anledning av rådets namn som inte är förenligt med handikappförbundets nya namn Funktionsrätt. Ärendet utser Det kommunala rådets ledamöter, ersättare, ordförande samt vise ordförande enligt reglementet för Det kommunala rådet för funktionshinderfrågor i Nynäshamns kommun. Mandatperioden för Det kommunala rådet är samma som kommunstyrelsens innevarande mandat period. väljer ledamöter enligt följande: Bland sina ledamöter 1 ledamot samt 1 ersättare. Socialnämndens ledamöter 1 ledamot samt 1 ersättare Barn- och utbildningsnämnden 1 ledamot samt 1 ersättare Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 1 ledamot samt 1 ersättare Kultur- och fritidsnämnden 1 ledamot samt 1 ersättare Yrkanden Harry Bouveng (M) ordförande nominerar följande ledamöter och ersättare till det kommunala rådet för funktionshinderfrågor samt att mandatperioden för de förtroendevalda fastställs till 2 år. Ordförande Antonella Pirrone (KD) SON Vice ordförande Anki Linberg (S) MSN s ledamot Bernt Månsson (V)

25 PROTOKOLL Sida 15 KS 7/19 s ersättare Theresia Bergendahl (C) Socialnämndens ledamot Tony Nikander (V) Socialnämndens ersättare - Barn- och utbildningsnämnden ledamot Carina Kiejstut (KD) Barn- och utbildningsnämnden ersättare Emma Solander (MP) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ledamot Britt-Marie Jakobsson (PPiN) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ersättare - Kultur- och fritidsnämnden ledamot Per Malmsten (M) Kultur- och fritidsnämnden ersättare Kerstin Danielsson (S) Patrik Isestad (S) yrkar bifall till ordförande Harry Bouveng (M) nomineringar. Bernt Månsson (V) yrkar bifall till ordförande Harry Bouveng (M) nomineringar. Kopia: Akten Kopia: Socialnämnden Kopia: Barn- och utbildningsnämnden Kopia: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kopia: Kultur- och fritidsnämnden Kopia: Det kommunala rådet för funktionshinderfrågor

26 PROTOKOLL Sida 16 KS 8/19 Dnr KS/2018/0473/110 Val ledamöter och ersättare till det kommunala pensionärsrådet s beslut beslutar att för mandatperioden utse följande ledamöter till följande personer till det kommunala i pensionärsrådet: Ordförande Antonella Pirrone (KD) Vice ordförande Anki Lindberg (S) s ledamot Theresia Bergendahl (C) s ersättare Bernt Månsson (V) Socialnämndens ledamot - Socialnämndens ersättare Tony Nikander (V) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ledamot Britt-Marie Jakobsson (PPiN) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ersättare - Kultur- och fritidsnämnden ledamot Kerstin Danielsson (S) Kultur- och fritidsnämnden ersättare Per Malmsten (M) Ärendet utser Det kommunala rådets ledamöter, ersättare, ordförande samt vise ordförande enligt reglementet för Det kommunala rådet för pensionärsrådet i Nynäshamns kommun. Mandatperioden för Det kommunala rådet är samma som kommunstyrelsens innevarande mandat period. väljer ledamöter enligt följande: Bland sina ledamöter 1 ledamot samt 1 ersättare. Socialnämndens ledamöter 1 ledamot samt 1 ersättare Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 1 ledamot samt 1 ersättare Kultur- och fritidsnämnden 1 ledamot samt 1 ersättare Yrkanden Harry Bouveng (M) ordförande nominerar följande ledamöter och ersättare till det kommunala pensionärsrådet samt att mandatperioden för de förtroendevalda fastställs till 2 år. Ordförande Antonella Pirrone (KD) Vice ordförande Anki Lindberg (S) s ledamot Theresia Bergendahl (C) s ersättare Bernt Månsson (V) Socialnämndens ledamot - Socialnämndens ersättare Tony Nikander (V) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ledamot Britt-Marie Jakobsson (PPiN) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ersättare - Kultur- och fritidsnämnden ledamot Kerstin Danielsson (S) Kultur- och fritidsnämnden ersättare Per Malmsten (M) Patrik Isestad (S) och Bernt Månsson (V) yrkar bifall till Harry Bouveng (M) nomineringar.