Dagordning Kallelse KallelseKommunstyrelsens arbetsutskott Fastställande av dagordning Beslutspunkter 210/18 Överenskommelse om fastighets

Transkript

1 Mötesbok: Kommunstyrelsens arbetsutskott ( ) Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats: Kommunhuset Nynäshamn sammanträdesrum Örngrund Kommentar:

2 Dagordning Kallelse KallelseKommunstyrelsens arbetsutskott Fastställande av dagordning Beslutspunkter 210/18 Överenskommelse om fastighetsreglering - del av Nynäshamn 2: /18 Detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn Beslut om antagande /18 Yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn /18 Revidering av relgemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor /18 Centralisering av kommunikationsfunktionen /18 Kommunstyrelsens verksamhetsplan Val av regerensgrupp till genomlysningsutredning Informationsärenden Personalfrågor Övriga frågor

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde och tid: kl. 8:30 Plats: Kommunhuset Nynäshamn, Hus B, plan 3 lokal Bedarön Vid förhinder kontakta: Peter Anastasiou, tel: , e-post: peter.anastasiou@nynashamn.se

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida Dagordning Ärende Upprop och anmälningar om förhinder 209. Fastställande av dagordning Val av justerare 210. Överenskommelse om fastighetsreglering - del av Nynäshamn 2: Detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn 212. Yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn 213. Revidering av reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor 214. Centralisering av kommunikationsfunktionen 215. Kommunstyrelsens verksamhetsplan Val av regerensgrupp till genomlysningsutredning Informationsärenden 217. Personalfrågor 218. Övriga frågor

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0283/214 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Beslutsinstans Hanna Hjort Koverberg Kommunstyrelsen E-post: hanna.hjort-koverberg@nynashamn.se Tel: Överenskommelse om fastighetsreglering - del av Nynäshamn 2:33 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna villkoren i avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Nynäshamns kommun och Pärlefar AB gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33 2. Bemyndiga miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förvaltningschef att underteckna avtal och andra relevanta dokument för att kunna fullfölja affären 3. Beviljar investeringsmedel på 4,5 miljoner kr för inköp av mark enligt avtalet. Finansiering sker genom att ta i anspråk 4,5 miljoner kr ur 2019 års investeringsram för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultatenhet Vatten och avlopp 4. Beslutspunkt 1-3 gäller endast under förutsättning att Kommunfullmäktige antar detaljplan för reningsverket genom beslut som vinner laga kraft. Sammanfattning Nynäshamns reningsverk kommer att utvecklas i takt med att invånarna i kommunen blir fler. För att säkerställa att mark finns för framtida utbyggnad av reningsverket tas en ny detaljplan, , fram. Markområdet mellan reningsverket och väg 73 är i detaljplanen utpekat som skydd mot störning från reningsverket samt trafikområde. För att få full kontroll på marken avser kommunens VA-avdelning att köpa in marken. Markområdet regleras över från Pärlefar AB till kommunen enligt avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33. Köpesumman är kr. Avtalet innebär även servitut för väg och VA-ledningar samt att VA-avdelningen står för kostnader för omläggning av VA-ledningar på kvarvarande Nynäshamn 2:33. Det innebär ytterligare investeringar som skrivs fram senare. Ärendet Nynäshamns reningsverk kommer att utvecklas i takt med att invånarna i kommunen blir fler. För att säkerställa att mark finns för framtida utbyggnad av reningsverket tas en ny detaljplan, , fram. Markområdet mellan reningsverket och väg 73 är i detaljplanen utpekat som skydd mot störning från reningsverket samt trafikområde. Berget och vegetationen ska bevaras. För att få full kontroll på marken avser kommunens VA-avdelning att köpa in marken. Markområdet regleras över från Pärlefar AB till kommunen enligt avtalet Överenskommelse om fastighetsreglering gällande del av fastighet Nynäshamn 2:33. Köpesumman är kr och investeringsmedel på 4,5 miljoner kr begärs för köpet. Investeringen innebär en räntekostnad på kr första året som finansieras genom VAanläggningsavgifter och brukningsavgifter. Avtalet innebär även servitut för väg och VA-ledningar samt att VA-avdelningen står för kostnader för omläggning av VA-ledningar på kvarvarande Nynäshamn 2:33. Det innebär ytterligare investeringar som skrivs fram senare.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Vår beteckning KS/2018/0283/214 Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen anser, i enlighet med Nynäshamns VA-avdelning, att köpet är befogat för att säkerställa reningsverkets utbyggnad. Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Avtalet Överenskommelse av fastighetsreglering. Skickas till Akten Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen VA- och renhållningschef

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0283/214-3 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Albin Törnberg E-post: albin.tornberg@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn. Beslut om antagande. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår till kommunfullmäktige att: 1. Granskningsutlåtandet godkänns. 2. Strandskyddet upphävs inom detaljplanen enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och Detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL). Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av kommunens avloppsreningsverk, (ARV) och säkerställa dess verksamhet. Granskning av planförslaget har ägt rum 30 maj 24 juni Synpunkter från granskningen har sammanställts i ett granskningsutlåtande och antagandehandlingar har upprättats. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 20 februari 2013, 35, att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl., utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn enligt plan- och bygglagen och att förvaltningen avgränsar planområdet. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har i samarbete med kommunstyrelseförvaltningen tagit fram samrådshandlingar i maj Detaljplanen var ute på samråd juni-augusti Planområdet innefattade till och med samråd fastigheterna Lamellen 1, Kalvö 1:13, Kalvö 1:27, Kalvö 1:26, Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 vars syfte var att möjliggöra utbyggnad av avloppsreningsverket i Nynäshamn. Efter samråd av detaljplan för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. har planområdet delats upp i två olika detaljplaner. En detaljplan för Nynäshamn 2:32 och del av Nynäshamn 2:33 samt en detaljplan för Kalvö 1:13, Kalvö 1:26, Lamellen 1 och del av Nynäshamn 2:33. Detta för att tydliggöra syftena med planerna. Syftet med detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m. fl. är att möjliggöra utbyggnad av kommunens avloppsreningsverk, (ARV) och säkerställa dess verksamhet. I detaljplanen inryms även reningsverkets befintliga anläggning. Planområdet ligger inom Nynäshamns nordöstra del, öster om infartsvägen, väg 73 och strax söder om raffinaderiområdet, ca 1 km från Nynäshamns centrum.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Vår beteckning KS/2018/0283/214-3 Strandskyddet är sedan tidigare upphävt i den gällande detaljplanen, Dp 747. För ett genomförande av planförslaget måste strandskyddet upphävas på nytt i nu aktuell detaljplan, då det återinträder i och med att gällande detaljplan ersätts av en ny. Området där strandskyddet avses att upphävas har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Reningsverket måste för sin funktion ligga vid vattnet och det behovet kan inte tillgodoses utanför området. Området behöver också tas i anspråk för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras utanför området. Granskningshandlingar har upprättats i maj 2018 och granskning ägde rum 30 maj juni Synpunkter under granskningen berörde bland annat risker inom och utom planområdet och markföroreningar. Efter granskningen har ett granskningsutlåtande upprättats den 27 november Utlåtandet redovisar inkomna yttranden med förvaltningens kommentarer och ställningstagande. Planhandlingarna har uppdaterats till antagandehandlingar. Yttranden under granskningen har lett till ett fåtal justeringar och förtydliganden och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att detaljplanen inte behöver gå ut på en ytterligare granskning. Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att strandskyddet kan upphävas enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1, 3 och 4 och att granskningsutlåtandet och detaljplanen för Lamellen 1, Kalvö 1:13 m.fl. kan antas enligt 5 kap. 27 Plan- och bygglagen (PBL). Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Plankarta Planbeskrivning Granskningsutlåtande Fastighetskonsekvenskarta Protokollsutdrag miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Skickas till Akten VA- och Renhållningschef Planchef Kommunfullmäktige

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0510/210-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Södertörnskommunernas gemensamma yttrande i bilaga 1 som kommunens remissvar. Bakgrund Trafikverket har inbjudit till samråd angående anläggande av väg 259 Tvärförbindelse Södertörn m.m. i Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun. Tvärförbindelse Södertörn planeras bli en ny väg samt en ny gång- och cykelväg från E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. I uppdraget ingår också kapacitetsförstärkning av E4/E20 mellan Vårby och Fittja till följd av öppnandet av Förbifart Stockholm. Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram det här gemensamma remissvaret över samrådshandling Tvärförbindelse Södertörn. Precis som Södertörnskommunerna framfört i tidigare gemensamma yttrande håller vi fast vid att den norra korridoren bäst uppfyller de behov vi har på förbindelsen och att de delar som beslutats förläggas i tunnel är nödvändiga för att möjliggöra bostadsbyggande och värna om den regionala grönstrukturen. Ärendet Nynäshamns kommun har med övriga Södertörnskommuner tagit fram ett gemensamt remissvar över samrådshandling Tvärförbindelse Södertörn och synpunkterna berör i huvudsak vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan (väglagen). Kortfattat är Södertörnskommunernas synpunkter på samrådsmaterialet följande: En cykelförbindelse planeras intill vägen som ger möjlighet till arbetspendling mellan våra regionala stadskärnor. Det är önskvärt att sträckningen blir så gen som möjligt för att locka till cykelpendling, Trafikverket bör anstränga sig ytterligare för att hitta en så gen koppling. Cykelstråket bör utformas så att det uppfyller standard för regionala cykelstråk där det är fysiskt möjligt. Goda anslutningar till våra regionala stadskärnor är av yttersta vikt och infrastrukturen måste ses som en del av stadsutvecklingen. Södertörnskommunerna ser därför allvarligt på att den tidigare planerade trafikplatsen Flemingsbergsdalen, som innebar god anslutning framförallt för kollektivtrafiken mot den regionala stadskärnan strukits till samrådet.

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Vår beteckning KS/2018/0510/210-2 Utbyggnaden av ny väginfrastruktur bör för att understödja våra gemensamma målsättningar om minskad klimatpåverkan tydligt prioritera nyttotrafiken och kollektivtrafiken. Godstrafiken ökar i och med Norviks hamn och Tvärförbindelse Södertörn behövs för att avlasta väg 225. En påminnelse till Trafikverket om tilläggsuppdraget i nationell plan; att ytterligare utreda hur utformningen av Tvärförbindelse Södertörn kan bidra till god kollektivtrafikförsörjning samt måluppfyllelse för klimatmålen inom transportsektorn. Även goda cykelmöjligheter bör främjas. I RUFS 2050 finns ett antal svaga gröna samband utpekade som berörs av Tvärförbindelse Södertörn. Trafikverket bör tillsammans med Södertörnskommunerna arbeta med att planera in åtgärder som de stärker de redan idag svaga sambanden. Södertörnskommunerna vill understryka att det är nödvändigt med samordning mellan Tvärförbindelse Södertörn, åtgärderna på E4/E20 och Förbifart Stockholm för att skapa en fungerande helhet och ett trafiksystem som är överblickbart och säkert. Avsaknad av trafikprognoser och kapacitetsberäkningar i samrådsmaterialet. Tvärförbindelse Södertörn utgör en förutsättning för Södertörnskommunernas utveckling och är en saknad länk i det regionala trafiksystemet. För Nynäshamns kommun i synnerhet har Tvärförbindelse Södertörn varit en förutsättning för att möjliggöra att varor och gods ska kunna hanteras med Norviks hamn som en regional hamn. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn Skickas till Akten MSF

11 Avsändare Södertörnskommunerna (8) KS/2018/0510/210-3 Trafikverket, TRV 2017/27 Södertörnskommunernas gemensamma yttrande över samråd vägplan för Tvärförbindelse Södertörn Trafikverket har inbjudit till samråd angående anläggande av väg 259 Tvärförbindelse Södertörn m.m. i Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. Tvärförbindelse Södertörn planeras bli en ny väg samt en ny gång- och cykelväg från E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. I uppdraget ingår också kapacitetsförstärkning av E4/E20 mellan Vårby och Fittja till följd av öppnandet av Förbifart Stockholm. Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram det här gemensamma remissvaret över samrådshandling Tvärförbindelse Södertörn. Vid behov lämnas kommunspecifika synpunkter av respektive kommun. Södertörnskommuneras synpunkter berör i huvudsak vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan (väglagen). Samrådsperioden är 13 november- 6 december Södertörnskommunerna har fått förlängd remisstid till 15 februari Södertörnskommuneras viktigaste synpunkter Södertörnskommunerna växer starkt med fler bostäder och medborgare, fler företag och fler jobb. Vi utvecklar långsiktigt fyra regionala stadskärnor i en sammanhållen regional struktur och spelar en viktig roll för huvudstadsregionens utveckling och växer kraftigt i linje med den gemensamma visionen för regionen, RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen). Södertörnskommunerna utgör befolkningsmässigt en storlek motsvarande Sveriges femte största län och täcker i princip hela södra länshalvan. Samtidigt växer näringslivet på Södertörn kraftigt och hade vi den snabbaste företagstillväxten i jämförelse med övriga storstadslän 1. Utveckling i våra regionala stadskärnor sker kontinuerligt, exempelvis 1 Fotnot: Tillväxt i antal företag och antal anställda , Näringslivsanalys Södertörn, Bisnode SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

12 Södertörnskommunerna (8) genom Haninge kommuns ambitioner att utveckla ett kombinerat idrotts- och bostadscampus i Torvalla i centrala Haninge, tecknande av avtal med ett fastighetsägarkonsortium om utvecklandet av Stockholm South Business District i Flemingsberg samt ett nytt verksamhetsområde i Stockholm Syd om cirka 1000 hektar. Detta innebär en kraftfull utveckling på Södertörn som förutsätter färdigställandet av Tvärförbindelse Södertörn. Tvärförbindelse Södertörn utgör en förutsättning för vår utveckling och är en saknad länk i det regionala trafiksystemet. Avsaknaden av en effektiv tvärförbindelse hämmar såväl Södertörns utveckling som regionens konkurrenskraft i stort. För att alla Södertörnskommuner ska kunna fortsätta växa i enlighet med den regionala utvecklingsplanen måste också infrastrukturen stötta en sådan utveckling. Sedan år 2002 finns avtal och statliga löften kring Tvärförbindelse Södertörn som nu behöver uppfyllas. Samverkan kring Tvärförbindelsen sker löpande och kommunerna kommer även fortsättningsvis arbeta för att underlätta Trafikverkets process med att möjliggöra en ändamålsenlig anläggning som svarar mot både Trafikverkets och våra mål. Södertörnskommunernas planering har sedan länge stöttat denna infrastruktursatsning och utgått från att tvärförbindelsen ska bli byggd. Som vi framfört i tidigare gemensamma yttranden håller vi fast vid att den norra korridoren bäst uppfyller de behov vi har på förbindelsen och att de delar som beslutats förläggas i tunnel är nödvändiga för att möjliggöra bostadsbyggande och värna om den regionala grönstrukturen. För att Tvärförbindelse Södertörn ska utgöra den avsedda förutsättningen för kommunernas och regionens utveckling anser vi: Att Tvärförbindelsens fulla finansiering måste säkras snarast så att såväl offentliga som privata aktörer kan känna sej trygga med genomförandet. Att Tvärförbindelse Södertörns syfte måste uppfyllas för att såväl binda samman de radiella stråken till/från Stockholm, som att koppla samman våra stora utvecklingsområden och regionala stadskärnor med varandra och omvärlden för att på så sätt erbjuda bättre tillgänglighet till arbetsplatser, arbetstagare, tillgång till högre utbildning och därmed en förbättrad regional sammanhållning. Att tidplanen måste hållas så att Tvärförbindelse Södertörn kan öppna vid avsedd tidpunkt. Med en så lång genomförandetid är det också angeläget att planera och bygga för att öppna trafikleden i flera olika delar för att få så snar utdelning av nyttan som möjligt. För varje år som Tvärförbindelsen försenas hämmas utvecklingen och byggandet av nödvändiga bostäder och tillkomsten av arbetsplatser. Att Tvärförbindelse Södertörn ska erbjuda en koppling till våra regionala stadskärnor som tar höjd för den utveckling som kommunerna planerar samt SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

13 Södertörnskommunerna (8) stödjer de målsättningar som sätts avseende exempelvis tillgänglighet för kollektivtrafik. Att Tvärförbindelse Södertörn ska erbjuda en säker väg och god framkomlighet för gods/tunga/farliga transporter samt varuförsörjningen i såväl våra kommuner som för regionen i stort. Godstrafiken förväntas dessutom öka när den nya godshamnen Norvik i Nynäshamn öppnar år Att Tvärförbindelse Södertörn i enlighet med projektmålen ska prioritera framkomlighet för kollektivtrafik. Kollektivtrafiken behöver utvecklas och skapa effektiva förbindelser på tvären för att knyta samman södra delen av länet, samt de norra och södra delarna av länet. På så sätt behöver inte all trafik gå genom de centrala delarna av Stockholm. Att Tvärförbindelse Södertörn i enlighet med projektmålen ska prioritera framkomlighet för cykeltrafik. En regional cykelkoppling saknas helt i stora avsnitt av detta stråk och är avgörande för att ge möjlighet för cykelpendling bl.a. mellan våra regionala stadskärnor. Att Tvärförbindelse Södertörn ska erbjuda säkra och framkomliga vägar för räddningstjänst och akutsjukvård. Att Tvärförbindelse Södertörn ska avlasta övriga delar av trafiksystemet exempelvis infarten till Stockholm via väg 73/Södralänken och väg 225. Att Tvärförbindelse Södertörn ska utrustas med teknik och system som möjliggör en aktiv trafikledning och skapar förutsättningar för snabb och tillförlitlig trafikinformation vid störningar och incidenter via trafikledningscentralen Trafik Stockholm. Att Tvärförbindelse Södertörn ska samordnas med planeringen och byggandet av Spårväg syd. Att Trafikverket tidsmässigt måste samordna åtgärder på E4/E20 med bygget av Tvärförbindelse Södertörn för att minska tiden för de trafikstörande arbetena. Att Tvärförbindelse Södertörn ska bidra till att värna om och stärka den regionala grönstrukturen. De svaga gröna sambanden som behöver stärkas är en del av detta behov. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

14 Södertörnskommunerna (8) Synpunkter på samrådsmaterialet Nedan redovisas Södertörnskommuneras synpunkter på vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan (väglagen). En gen cykelförbindelse som ger möjlighet till arbetspendling mellan våra regionala stadskärnor Ett viktigt och välkommet tillskott i och med Tvärförbindelse Södertörn är det cykelstråk som planeras intill vägen. Det är önskvärt att sträckningen blir så gen som möjligt för att locka till cykelpendling längs delar av vägen eller hela vägen mellan våra regionala stadskärnor. Samtidigt ska cykelvägen erbjuda en säker och attraktiv miljö att cykla i. Vi anser att Trafikverket bör anstränga sig ytterligare för att hitta en så gen koppling som möjligt mellan de regionala stadskärnorna., samt att utformningen bör göras så att den uppfyller standard för regionala cykelstråk i enlighet med den regionala cykelplanen i alla delar där det är möjligt rent fysiskt och med hänsyn till konsekvenser för natur- och rekreationsvärden. Goda anslutningar till våra regionala stadskärnor Södertörnskommunerna vill understryka syftet med vägen, att den inte enbart ska erbjuda en snabb förbindelse mellan väg 73 och E4/E20. Infrastrukturen utgör en del av samhällsutvecklingen och måste ses som en del av stadsutvecklingen. Den också ska understödja stadsutvecklingen i våra regionala stadskärnor där det redan i dag bor och arbetar många människor, och där vi redan i dag ser pågående utveckling. Denna utveckling har blivit konkret inte minst genom det avtal som Huddinge kommun under 2018 tecknat med ett fastighetsägarkonsortium, för att utveckla Stockholm South Business District, en internationell kontors- och forskningshubb i Flemingsberg. Anslutningen till våra regionala stadskärnor bör vara effektiv, med lyhördhet för den stadsutveckling som planeras, och med särskild prioritet för såväl kollektivtrafik som gods. Södertörnskommunerna motsätter sig därför att den tidigare planerade trafikplatsen Flemingsbergsdalen, som innebar god anslutning framförallt för kollektivtrafiken mot den regionala stadskärnan strukits till samrådet. Flemingsberg är en viktig knutpunkt för lokal, regional kollektivtrafik samt regiontåg och erbjuder också koppling till regionaltåg. Här pågår också planering för utvecklandet av ett nytt resecentrum. Det är därför extra angeläget att trafiksystemet runt om bytespunkten fungerar för att understödja denna utveckling och planeras för att fungera för en lång tid framöver. Vi anser därför att trafikplatserna borde utformas utifrån trafikprognoser längre fram i tiden än år Prioritera gods och kollektivtrafik Utbyggnaden av ny väginfrastruktur bör för att understödja våra gemensamma målsättningar om minskad klimatpåverkan tydligt prioritera gods- och nyttotrafiken samt kollektivtrafiken. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

15 Södertörnskommunerna (8) Den långsiktiga inriktningen är att de regionala stadskärnorna knyts samman med attraktiv spårtrafik. I avvaktan på det ska stombusstrafik och förutsättningar för denna skapas mellan kärnorna. Vi vill särskilt påpeka att Tvärförbindelse Södertörn ska planeras och utformas på så sätt att stombussen som ska trafikera sträckan kan börja trafikera från dag ett då vägen öppnar, något som inte framgår tydligt av samrådshandlingarna. För näringslivets fortsatta positiva utveckling krävs att det att även Södertälje inkluderas i stombusslinjenätet i samband med öppnandet av Tvärförbindelsen. Här krävs planering tillsammans med SLLs Trafikförvaltning så att hela sträckan med tillhörande trafikplatser och ramper har god framkomlighet för busstrafik. En noga utformning av busshållplatser bör också ske som är trafiksäkra, tillgängliga och attraktiva för kollektivtrafikresenärerna. Vägsystemet i södra Stockholmsregionen saknar i dag en bra tvärförbindelse mellan de två viktiga transportkorridorerna E4/E20 och väg 73, inte minst för godstransporterna. Dagens väg 259 har en högre lastbilsandel än övriga vägar i länet. I samband med att Stockholms hamnar öppnar godshamnen Norvik år 2020 kommer antalet lastbilar att öka ytterligare. Tvärförbindelsen är avgörande för hanteringen av de stora godsvolymerna i Stockholmsregionen. En förutsättning för hållbara godstransporter är att gods och ny teknik ingår i planering, utformning och projektering av tvärförbindelsen samt anslutande vägnät. Ett exempel är Trafikverkets pågående planering av elväg. Elväg för tunga transporter är lämplig från hamnen i Norvik, på väg 73 och sedan vidare på Tvärförbindelsen och E4/E20. Koppling till tilläggsuppdraget i nationell plan Södertörnskommunerna vill i detta sammanhang också påminna om det tilläggsuppdrag som givits i samband med nationell plan där Trafikverket gavs i uppdrag att ytterligare utreda hur utformningen av Tvärförbindelse Södertörn kan bidra till god kollektivtrafikförsörjning samt måluppfyllelse för klimatmålen inom transportsektorn. Även goda möjligheter till cykling bör främjas. 2 Regionala gröna samband I RUFS 2050 finns flera svaga gröna samband utpekade och de som berörs av Tvärförbindelse Södertörn är Bornsjökilen, Hanvedenkilen och en liten del av Tyrestakilen. Södertörnskommunerna anser att Trafikverket behöver, i samverkan med Södertörnskommunerna, arbeta vidare med att planera åtgärder som stärker de redan idag svaga sambanden. Åtgärderna kan behöva komma till utanför det planerade vägområdet. Samtidigt som vi ser stora utmaningar med att få till trafikplatsen som kopplar Tvärförbindelsen till Huddingevägen kan vi konstatera att det inte finns något förslag i samrådsunderlaget på åtgärd som förbättrar detta svaga gröna samband. Inte heller 2 Regeringsbeslut, Fastställelse av nationell transportslagsövergripande plan ( ), , s. 10. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

16 Södertörnskommunerna (8) finns åtgärder presenterade för det svaga gröna sambandet mellan Hanvedenkilen och Tyrestakilen. Södertörnskommunerna anser också att Trafikverket ska arbeta vidare med ytterligare bullerskyddsåtgärder till natur- och kulturlandskapet, för att minska dagens och framtida buller. Vårt natur- och kulturlandskap består av riksintresse för friluftsliv, naturreservat och andra grönområden, där buller är en störning som behöver minimeras för att tillvarata och utveckla områdenas och grönstrukturens attraktivitet för både människor och djur. Trafikföringen och koppling till E4/E20 Tvärförbindelsens anslutning till E4/20 är nu i samrådsförslaget lokaliserad så som Södertörnskommunerna tidigare framfört, i Masmo och med tunnellösning. Det är bra. Nya broar över Vårbyfjärden innebär att omfattande underhållsarbeten på broarna, med omfattande trafikstörningar som följd, kan skjutas decennier framåt i tiden. Det är också bra. Vi vet samtidigt att det krävs mer åtgärder på E4/20 på sträckan från Vårbybroarna och västerut fram till Botkyrka kyrka. De här åtgärderna måste bli utförda samordnat med Tvärförbindelsen. Trafikstörningar som följer av utbyggnaden av både Tvärförbindelsen och Förbifart Stockholm orsakar stora problem för Södertörnsborna, näringslivet och samhällsviktiga offentliga verksamheter under en tidsperiod som inte får sträckas ut ytterligare. Allt annat är otänkbart för Södertörnskommunerna. Södertörnskommunerna vill understryka att det är nödvändigt med samordning mellan Tvärförbindelse Södertörn, åtgärderna på E4/E20 och Förbifart Stockholm för att skapa en fungerande helhet och ett trafiksystem som är överblickbart och säkert. Trafikprognoser Södertörnskommunerna saknar underlag i samrådsmaterialet där trafikprognoser och kapacitetsberäkningar redovisas. Det är svårt att utifrån det material vi fått ta del av förstå hur trafikflöden kommer att utvecklas i framtiden. De trafikplatser som byggs behöver fungera många år och Södertörnskommunerna känner en viss oro kring kapaciteten i trafikplatserna. Tvärförbindelsen och Södertörn bidrar till Stockholmsregionens utveckling Södertörnskommunerna har ett mångårigt samarbete om regionala utvecklingsfrågor. Grunden är den gemensamma visionen; Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm-Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

17 Södertörnskommunerna (8) Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för ytterligare cirka bostäder till år 2030 samt att skapa förutsättningar för ytterligare nära nya arbetstillfällen till år Förutsättningarna är goda för såväl ett ökat bostadsbyggande som utveckling av arbetstillfällen på Södertörn både på kort och lång sikt, men det kräver fullföljda insatser i infrastrukturen för förbättrad tillgänglighet och framkomlighet både mellan de regionala stadskärnorna och till/från den centrala regionkärnan. Utvecklingen sker brett inom våra kommuner och kommuncentrum, men specifikt i våra fyra regionala stadskärnor, där två av dem (Flemingsberg och Haninge) har anslutning direkt till Tvärförbindelse Södertörn. Här pågår redan i dag utveckling av blandade stadsmiljöer för såväl boende som verksamma och vi planerar för en kraftfull utveckling framöver. Tvärförbindelse Södertörn har varit en förutsättning för att möjliggöra att varor och gods ska kunna hanteras med Norviks hamn som en regional hamn. Norviks hamn är tänkt att fungera som uthamn för Stockholm. Byggarbetena började år 2016 och en första etapp av hamnen beräknas bli färdig år 2020, med fortsatt utbyggnad av fler etapper under kommande år. Norviks hamn blir ett nytt logistiknav i den växande Stockholms- och Mälardalsregionen. Norvik kommer att förse hela Stockholm-Mälardalen med konsumentvaror, då 9 av 10 av de varor som vi konsumerar i Stockholm-Mälardalen kommer sjövägen. Detta innebär att trafiken successivt bedöms öka till cirka tunga fordon/dygn som genereras av hamnen med omnejd när den är fullt utbyggd. Södertörnskommunerna utvecklar också flera andra verksamhetsområden för vilka Tvärförbindelse Södertörn är en förutsättning, exempelvis Albyberg i Haninge. Varuförsörjningen av våra nya tätare stadsmiljöer, såsom Flemingsberg och Haninge centrum, ställer också höga krav på transportinfrastrukturen till och från dessa platser. Med ett ökat företagande och fler arbetsplatser på Södertörn ökar möjligheten till en sammanhållen region med förbättrad social hållbarhet och bättre balans mellan boende och arbetande i regionen vilket också ger förutsättningar för en bättre balans i resmönstren. Med utvecklade regionala stadskärnor på Södertörn blir trafikströmmarna i regionen bättre fördelade och kapaciteten i transportsystemet blir bättre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgängligheten till viktiga målpunkter blir bättre. Ökat företagande och fler arbetsplatser kräver dock en förbättrad tillgänglighet och framkomlighet till olika målpunkter i regionen. Ett ökat utbud av arbetsplatser tillsammans med förbättrad transportinfrastruktur möjliggör en ökad kompetensförsörjning vilket bidrar till målet om en kunskapsintensiv region. Att utveckla och stärka de regionala stadskärnorna med bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud - tillsammans med utbyggnad av infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik och vägtrafik - är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samarbete kring en gemensam vision. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

18 Södertörnskommunerna (8) För Södertörnskommunerna: Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Harry Bouveng Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0504/003-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förvaltningens förslag till revidering av reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Revideringen gäller från och med att beslutet vunnit laga kraft. Ärendet HSO i Stockholms län, (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 44 länstäckande funktionshindersföreningar i Stockholms län. Ett antal av de funktionshinderföreningar som finns representerade i det kommunala rådet för funktionshinderfrågor är anslutna till samarbetsorganet. HSO har med uppdrag från föreningarna bland annat rätt att nominera representanter till rådet. Rättigheten finns reglerad i rådets reglemente. Med anledning av att HSO i Stockholms län nu mer bytt namn till Funktionsrätt Stockholms län föreslår kommunstyrelseförvaltningen en korrigering i reglementet för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor där namnet byts ut och ersätts med det nya. Förvaltningens förslag till beslut Den ändring som föreslås förekommer i 5 i rådets reglemente gällande sammansättning. (tillägg är markerat med rött och den mening som plockas bort har markerats med genomstruken text): Lokalförening eller länsorganisation som bedriver verksamhet i kommunen för personer med funktionsnedsättning har rätt att utse en ledamot och en ersättare till det kommunala rådet för funktionshinderfrågor. HSO i Stockholms län Funktionsrätt Stockholms län samordnar nomineringarna för medlemsorganisationer anknutna till HSO i Stockholms län Funktionsrätt Stockholms län. Kommunstyrelseförvaltningen förslår kommunfullmäktige att anta förvaltningens förslag till revidering av reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Revideringen föreslås gälla från och med att beslutet vunnit laga kraft. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Vår beteckning KS/2018/0504/003-1 Bilagor Förslag till reglemente för det kommunala rådet för funktionshinderfrågor med markerade förslag till förändringar. Skickas till Funktionsrätt Stockholms län Det kommunala rådet för funktionshinderfrågor Akten

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0417/001-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Petra Kålbäck E-post: petra.kalback@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Centralisering av kommunikationsfunktionen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om: 1. En centralisering av kommunikationsfunktionerna till kommunstyrelseförvaltningen a) 1st kommunikatör 100% från barn- och utbildningsförvaltningen b) 1st kommunikatör 100% från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen c) 1st kommunikatör 50% från socialförvaltningen 2. En överföring av budget till kommunstyrelsen för kostnaderna för de tjänster som omfattas flyttas från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen (kommunikationsenheten). 1 Bakgrund Nynäshamns kommun har idag en decentraliserad organisation inom kommunikationsområdet. Kommunikationsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för den kommunövergripande kommunikationen samt äger, samordnar och utvecklar kommunens övergripande kommunikationskanaler. Kommunikationsenheten tillhandahåller kommunikationsstrategi, kriskommunikation, projektledning i kommunövergripande projekt, omvärldsbevakning samt presskommunikation. Kommunens övriga förvaltningar har egna kommunikatörer: barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Under 2017 gjordes en stor genomlysning av kommunens interna kommunikation. I analysrapporten från Gullers grupp rekommenderas en rad åtgärder varav en handlar om organiseringen av kommunens kommunikationsfunktioner där rekommendationen är en centralisering. Ärendet Nynäshamns kommun har en centraliserad och sammanhållen organisation för de flesta styrande och stödjande processerna. Detta gäller t.ex. kansli, ekonomi och HR. Det saknas dock inom kommunikationsområdet. Kommunstyrelseförvaltningens kommunikationsenhet ansvarar för den kommunövergripande kommunikationen samt äger, samordnar och utvecklar kommunens övergripande kommunikationskanaler. Övriga förvaltningar har egna kommunikatörer. Genom att centralisera kommunikatörerna till kommunstyrelseförvaltningen från övriga förvaltningar skapas förutsättningar för en sammanhållen personalförsörjning och kompetensutveckling inom kommunikationsområdet. 1 Utöver den rena lönekostnaden bör personalomkostnadstillägg (PO) och vissa OH-kostnader, dator med tillhörande program, mobiltelefon, ipad, friskvård och kompetensutveckling. PO: 39,1 procent OH: kr/år och tjänst (exkl. lokalkostnad)

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Vår beteckning KS/2018/0417/001-4 Fördelar med en centraliserad och sammanhållen kommunikationsenhet Samordningsfördelar. Samarbete i tvärfunktionella frågor underlättas och idéer kan flöda mellan förvaltningarna och de bästa arbetssätten och metoderna kopieras. Minskad sårbarhet vid semestrar och högintensiva perioder, vid händelse av sjukdom eller annan frånvaro. Sammanhållen personalförsörjning inom kommunikationsområdet utifrån perspektiven: rekrytera, behålla, utveckla. Kompetensutveckling för kommunikatörer stärks genom att vara del av en gemensam arbetsgrupp och samordnat för kommunen. Arbetssätt och roller kan kvalitetssäkras och utvecklas enhetligt. Fackförvaltningarnas farhågor med en centralisering 1. Förvaltningen får mindre stöd än tidigare, då resurserna ska användas även till gemensamma projekt, samt minskat inflytande över kommunikationsresurserna. 2. Kommunikatören får minskad förståelse för verksamheten och verksamhetens kommunikationsperspektiv tappas bort eller tas med för sent. Förvaltningens bedömning Det stämmer att förvaltningarna får ett minskat inflytande över den dagliga styrningen av kommunikatören (individen) men inte över kommunikationsresurserna. Kommunikatörerna kommer till cirka 75% vara dedikerade respektive verksamhet och i nära samarbete med förvaltningsledningen bedöma insatser och utvecklingsområden. Förvaltningen och verksamheterna äger kommunikationsansvaret för sina respektive verksamheter. Prioriteringar inom förvaltningen kommer att ske på samma sätt som tidigare. Dessutom kommer kommunikatörerna i och med centraliseringen ha möjlighet att träffas och samarbeta på en regelbunden basis, kunskap och information flödar enklare och med det kan fler kommunikatörer stödja förvaltningarna vid högintensiva perioder, semestrar odyl. De resurser, ca 25%, som är beräknade kommer att användas till kommungemensamma projekt vilket ger organisationen en möjlighet att gemensamt prioritera och driva de frågor och projekt som är viktiga för hela kommunens utveckling. Risken för att kommunikatörerna får en minskad insyn i verksamheten motverkas genom att kommunikatörerna tillbringar större delen av sin arbetstid hos förvaltningen. Idag befinner sig kommunikatören i genomsnitt 50% av sin tid (uppskattning) på plats i lokalerna därutöver sker arbetet mot avdelnings- och enhetschefer via mejl, telefon och i möten. Utöver den fysiska placeringen i verksamheterna på en regelbunden basis är det viktigt att kommunikatörerna även fortsättningsvis är inbjudna och deltar i förvaltningarnas ledningsgruppsmöten, arbetsutskott och nämnder vid behov. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att centralisering av kommunikatörerna bör ske på grund av att vid en centralisering kan kommunikatörerna få mer kraft av varandra och stödja det kommungemensamma kommunikationsarbetet bättre, samtidigt som de mer ändamålsenligt kan tillgodose de olika förvaltningarnas behov. Med tydliga roller och förväntningar på hur kommunikationsarbetet ska utföras i Nynäshamns kommun kan organisationen bli en mer kommunikativ organisation.

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Vår beteckning KS/2018/0417/001-4 Tommy Fabricius Kommundirektör Jonas Karlsson Näringslivschef Beslutsunderlag Underlag för centralisering av kommunens kommunikatörer Skickas till Akten Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Socialförvaltningen Förvaltningschef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Kommunstyrelseförvaltningen Näringslivschef

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS/2018/0522/042-1 Tjänsteställe/handläggare Ekonomiavdelning Dan Olén E-post: dan.olen@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat en verksamhetsplan för kommunstyrelsens verksamheter Verksamhetsplanen innehåller kommunstyrelsens mål och åtaganden för Utgångspunkten är kommunfullmäktiges beslutade Mål och budget och kommunstyrelsens kommunbidragsram på 196,5 mnkr. Tommy Fabricius Kommundirektör Dan Olén Ekonomichef Beslutsunderlag Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2019 Skickas till Akten Förvaltningschef KSF