Elektroakustik. Laboration B2, lyssningstest :27:00. Svante Granqvist
|
|
- Kerstin Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elektroakustik Laboration B2, lyssningstest :27:00 Svante Granqvist OBS! Du måste ha gjort förberedelseuppgifterna för att få labba! Namn: Laborationen/förberedelseuppgifterna godkända Datum: Sign:
2
3 Laboration B2, lyssningstest 3 Vad handlar labben om? Under labben kommer du att få lyssna på en musiksignal som påverkats på olika sätt. Du kommer att jämföra påverkad och opåverkad signal och försöka peka ut vilken som är påverkad. Under labben kommer du att lära dig något om hur små förändringar i signalen du kan höra, samt en del om hur ett lyssningstest bör utföras i vetenskapliga sammanhang. Att göra lyssningstest Det finns många gropar att falla i när man vill undersöka om det finns hörbara effekter av signalpåverkan i ljudutrustningar. I vetenskapliga sammanhang kringgår man en del av dessa genom att utföra blinda lyssningstester under kontrollerade former. En vanlig metod är ett sk A/Btest där två lyssningsobjekt jämförs och lyssnaren ska peka ut samma objekt flera gånger i rad. Lyckas lyssnaren med detta tillräckligt många gånger kan man med statistikens hjälp säga att man med en viss konfidens har bevisat att det finns en hörbar skillnad mellan objekten. Eftersom det finns ett stort mått av inbillning när det gäller perception och hörsel, får inte lyssnaren ha någon möjlighet att välja svar baserat på något annat än sina hörselintryck. Detta kallar man att göra testet blint. För att åstadkomma detta kan man använda en slumpgenerator som ser till att lyssnaren inte vet vad han lyssnar på i det enskilda fallet. Även om man uppfyllt kraven ovan, så finns det fortfarande fallgropar kvar. Det är tex välkänt att man kan höra om nivån på signalen ändras. Om tex volymkontrollerna på två förstärkare som man jämför står aningen olika är det alltså inte konstigt om man kan peka ut samma förstärkare tillräckligt många gånger i rad. Förmodligen är dock det resultatet ganska ointressant eftersom det är välkänt att man kan höra en nivåändring, men ändå finns risken att man förbiser att orsaken var något så trivialt som just nivåändringen. Har man inte koll på att nivåskillnaden ligger under differenslimen (vilket måste mätas), så duger inte testet som bevis på att något annat än att just denna nivåändring hörts och kanske inte ens detta. Det finns liknande triviala skillnader, tex tonkurveskillnader, som också måste hållas under kontroll. Ytterligare en svårighet med lyssningstester är att det aldrig går att i strikt mening bevisa att en påverkan inte hörs. Man kan på sin höjd misslyckas med att bevisa att den hörs, vilket inte är samma sak. I labben kommer vi att göra snabba växlingar mellan omkopplarlägena, men det är i princip inte nödvändigt för att testet ska vara ett blindtest. Det finns inget som hindrar att man gör ett blindtest som tar veckor eller månader, om man tror att det tillför något. Det finns också andra sätt att göra blinda lyssningstest, som inte kommer att behandlas i labben, men som förtjänar att nämnas. Tex kan det finnas fall där det är känt att det finns en hörbar skillnad mellan två objekt och man vill veta vilket som låter bäst. Lyssnarens uppgift blir då att peka ut det objekt som låter bäst och genom att ha många lyssnare så kan man uttala sig om vad folk i allmänhet föredrar. Målsättningen med laborationen Under laborationen ska du mäta dina egna differenslimina för nivå, frekvensgång och fasgång. Labben är upplagd som ett blint A/B-test där du kopplar in eller ur en volymkontroll, ett lågpassfilter, eller ett allpassfilter. För att vi ska kunna anse att du har bevisat att påverkan hörs så måste du peka ut rätt läge på omkopplaren ett visst antal gånger i rad. Risken att svara rätt t.ex. sju gånger i rad om du bara gissar är mindre än en på hundra (1 på 128). Svarar man rätt sju gånger i rad kan vi alltså med 99% konfidens anse att lyssningsobjektets påverkan av ljudet hörs. Testet upprepas många gånger för olika grad av påverkan, så att du till slut kan ringa in en trolig gräns för vad du kan höra.
4 4 - Laboration B2, lyssningstest Testutrustningen Testutrustningen, fig 1, består av en CD-spelare, en förstärkare, hörlurar och en testlåda. I testlådan finns en buffertförstärkare, en A/B-väljare och tre olika lyssningsobjekt. Lyssningsobjekten är: nivåändrare, lågpassfilter och allpassfilter. Samtliga lyssningsobjekt har buffrade utgångar. Signalen från utgången på CD-spelaren kopplas till testlådans buffertförstärkare så att inte lyssningsobjektets inimpedans ska påverka frekvensgången. Från buffertförstärkaren går signalen vidare till lyssningsobjektet. Med A/B-väljaren kan man sedan välja insignal till förstärkaren, antingen från buffertförstärkaren eller lyssningsobjektet. A/B-väljaren innehåller en slumpgenerator som gör att du inte kommer att veta vad lägena på omkopplaren motsvarar när du lyssnar. Från A/B-väljaren går signalen till förstärkaren och vidare till hörlurarna. Figur 1. Testlådan, den handhållna omkopplaren och blockschema för hela utrustningen. A/B-väljaren A/B-väljaren har tre omkopplare: Select: Monterad i separat låda som försökspersonen har i sin hand. Omkopplaren har två lägen motsvarande in- eller urkopplat lyssningsobjekt. Random: Genererar slumpvis vilket av lägena på "Select" som motsvarar inkopplat lyssningsobjekt. View :Tänder en av de två lysdioderna som visar om lyssningsobjektet är inkopplat eller ej. Trycks in efter avgivet svar för att kontrollera om lyssningsobjektet är in- eller urkopplat. Lyssningsobjekten Du kommer att lyssna på tre olika lyssningsobjekt, Tabell 1 och Figur 2. Varje objekt har en parameter som kan kan justeras och tanken är att du ska ringa in dina differenslimina för dessa parametrar.
5 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest - 5 Tabell 1. Överföringsfunktioner för de tre lyssningsobjekten Objekt Överföringsfunktion Parameterområde Nivåändrare H (s) = α [1] α -0,1 db till -6 db Lågpassfilter 1 f 0 = 10 khz till 82 khz H ( s) = 1 + s [2] (ω 0 =2π f 0 ) ω 0 Allpassfilter 1 s f a = 120 Hz till 8,2 khz ω a H ( s) = [3] (ω a =2π f a ) 1 + s ω a Figur 2. Amplitud- och faskurvor för lyssningsobjekten. Nivåändraren ändrar styrkan på signalen, typiskt brukar man uppge att differenslimen är c:a 1 db, men det är inte alls otroligt att du hör en mindre skillnad. Lågpassfiltret är ett första ordningens filter som sänker nivån på den allra högsta diskanten. Brytfrekvensen som anges är -3 db-frekvensen. Eftersom man hör en nivåändring på mindre än
6 6 - Laboration B2, lyssningstest 3 db, kan man gissa att filtret kan vara hörbart även om gränsfrekvensen är högre än den högsta hörbara frekvensen. Allpassfiltret har ingen påverkan på tonkurvan, alla frekvenser kommer ut lika starka som de kom in. Däremot påverkas fasgången; höga frekvenser fasvänds medan låga inte fasvrids alls. Vid någon frekvens däremellan fasvrids signalen -90 och det är denna frekvens man kan ställa in med ratten. Traditionellt anses örat vara fasokänsligt, men du ska undersöka om allpassfiltret trots allt kan höras. Är det så att det hörs, så blir det ett problem bl.a. när man konstruerar delningsfilter till en högtalare. Det visar sig nämligen omöjligt att göra ett analogt delningsfilter som är brantare än 1:a ordningen om man inte vill ha påverkan av fasinnehållet i signalen. Det ideala delningsfiltret ska ju släppa igenom "bara" bas till bashögtalaren och "bara" diskant till diskanthögtalaren, och ur den aspekten är det alltså bäst med branta filter. Allpassfiltret i labben har samma amplitud- och fasgång som summan av utsignalerna från grenarna i en typ 2:a eller 3:e ordningens delningsfilter. Kan du påvisa att allpassfiltret är hörbart så har du alltså fått argument mot att använda annat än 1:a ordningens delningsfilter i högtalare. För den som är intresserad av delningsfilter uppmanas att läsa sid 9-48 i kursboken. I figur 3 visas svaret från allpassfiltret om det matas med en fyrkantvåg. Figur 3. Fyrkantssvar för allpassfiltret. Du ska undersöka om man hör skillnad när man kopplar in ett sådant filter. Testets konfidens Lyssningstestet måste repeteras så många gånger att man uppnår tillräckligt hög statistisk konfidens. Det finns ju en risk att man med rena gissningar kan svara rätt, tom flera gånger i rad. Frågan är hur många rätt i rad som behövs för att uppnå en viss konfidens. Och om man råkar svara fel en enda gång, kan man fortfarande uppnå samma konfidens, om man bara gör några fler lyssningar? För att förstå begreppet konfidens och för att få hanterbara siffror börjar vi med ett exempel med löjligt låg konfidens. Antag att man, i förväg, bestämmer sig för att göra tre lyssningar och att försöket ger tre riktiga svar. Med tre lyssningar finns det totalt 2 3 =8 möjliga svarssekvenser och de finns listade i Tabell 2. Om det verkligen inte finns någon hörbar skillnad så är sannolikheten lika för att vilken som helst av raderna 1 till 8 uppstår. Risken att just rad 8 uppstår av en slump är 1/8, och sannolikheten att man ska få någon av de andra raderna är 7/8. Det innebär att om man i ett test med tre lyssningar får tre rätt i rad så är risken att den har uppstått av en slump bara 1/8 eller 12,5%. Då säger man att vi har visat med 7/8 = 87,5% konfidens att det finns en hörbar skillnad.
7 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest - 7 Tabell 2. De 8 möjliga utfallen i en sekvens med tre avgivna svar. Endast rad 8 har alla rätt (markerad i fetstil). Lyssning 1 Lyssning 2 Lyssning 3 1 FEL FEL FEL 2 RÄTT FEL FEL 3 FEL RÄTT FEL 4 RÄTT RÄTT FEL 5 FEL FEL RÄTT 6 RÄTT FEL RÄTT 7 FEL RÄTT RÄTT 8 RÄTT RÄTT RÄTT Om vi i stället bestämmer oss för att göra en serie som är fem lyssningar lång så finns det 2 5 =32 möjliga svarssekvenser, se Tabell 3. Om vi dessutom tillåter lyssnaren att göra högst ett fel, så kommer flera rader än en att godtas. Totalt finns det 6 rader som har ett eller inget fel, medan de övriga 26 raderna har fler än ett fel. Lyckas vi i ett blindtest där vi i förväg bestämt oss för att göra fem lyssningar pricka in minst fyra riktiga svar, så har vi därmed uppnått konfidensen 26/32=81,25%. Nu kommer det knepiga: I båda fallen uppnådde vi över 80% konfidens. I det första fallet bestämde vi oss i förväg för att göra tre försök och kräva alla rätt, i det andra bestämde vi oss i förväg för att göra fem försök och kräva högst ett fel. Det är nu väldigt frestande att påbörja en serie och se om man kan få tre rätt i rad, lyckas man inte kan man väl alltid fortsätta till fem lyssningar och tillåta totalt högst ett fel? Men se det går inte. För att förstå varför kan man se experimentet som att man från början bestämt sig för fem lyssningar, men tillåter att bryta serien efter tre om de första tre blev rätt och att utfallet i de två sista lyssningarna inte spelar någon roll. I Tabell 3 godkänns nu ytterligare en rad (rad 8) och därmed sjunker konfidensen till 25/32=78,125%, dvs under 80%. Så, själva beslutet att ändra sig under testets gång från 4 av 5 till 3 av 3 gör alltså att konfidensen i testet sjunker till under 80%. Knepigt det där. För varje i förväg givet antal lyssningar kan man ställa upp liknande tabeller, men för användbara konfidensnivåer blir de ganska snabbt rätt stora och knappast meningsfulla att skriva ut, principen är dock densamma som ovan. Om vi tex ökar konfidenskravet från 80% till 99 % krävs minst 7 lyssningar och tabellen hade blivit 128 rader lång. Om vi dessutom vill tillåta felsvar blir tabellerna ännu längre; utgår vi tex från 16 lyssningar blir tabellen 2 16 =65536 rader lång. Exemplet i tabell 3 skulle man kunna kalla en 3-5-design, dvs vi krävde 3 lyssningar med alla rätt eller att man fick fortsätta till 5 lyssningar med högst ett fel. Denna design gav 78,125% konfidens. I Tabell 4 samanställs konfidensen som uppnås med några olika designval. Kontentan är alltså att man måste bestämma vilken design man väljer före försöket, annars blir statistiken inte riktig. 10 av 11 rätt hade givit 99 % konfidens om vi hade valt försöksdesignen 8-11, men inte om man hade valt designen Det är alltså inte bara utfallet som avgör hur stor konfidensen blir, utan även vad man hade tänkt göra, men inte gjorde. Det kostar konfidens att ge valmöjligheter. Det är ruskigt ointuitivt att det är så, men likafullt sant. I labben väljer vi designen dvs vi bestämmer från början att vi gör 16 försök, men om vi har uppnått 7 rätt i rad eller 12 rätt av 13 så avbryter vi serien och godkänner den.
8 8 - Laboration B2, lyssningstest Tabell 3. De 32 möjliga utfallen i en sekvens med fem avgivna svar.de 6 raderna 16, 24, 28, 30, 31,32 (markerade i fetstil) har högst 1 fel. Rad 8 tillkommer om vi tillåter att testet avbryts efter tre riktiga svar, och antalet godkända rader blir då 7 och konfidensen sjunker under 80%. Lyssning 1 Lyssning 2 Lyssning 3 Lyssning 4 Lyssning 5 1 FEL FEL FEL FEL FEL 2 RÄTT FEL FEL FEL FEL 3 FEL RÄTT FEL FEL FEL 4 RÄTT RÄTT FEL FEL FEL 5 FEL FEL RÄTT FEL FEL 6 RÄTT FEL RÄTT FEL FEL 7 FEL RÄTT RÄTT FEL FEL 8 RÄTT RÄTT RÄTT FEL FEL 9 FEL FEL FEL RÄTT FEL 10 RÄTT FEL FEL RÄTT FEL 11 FEL RÄTT FEL RÄTT FEL 12 RÄTT RÄTT FEL RÄTT FEL 13 FEL FEL RÄTT RÄTT FEL 14 RÄTT FEL RÄTT RÄTT FEL 15 FEL RÄTT RÄTT RÄTT FEL 16 RÄTT RÄTT RÄTT RÄTT FEL 17 FEL FEL FEL FEL RÄTT 18 RÄTT FEL FEL FEL RÄTT 19 FEL RÄTT FEL FEL RÄTT 20 RÄTT RÄTT FEL FEL RÄTT 21 FEL FEL RÄTT FEL RÄTT 22 RÄTT FEL RÄTT FEL RÄTT 23 FEL RÄTT RÄTT FEL RÄTT 24 RÄTT RÄTT RÄTT FEL RÄTT 25 FEL FEL FEL RÄTT RÄTT 26 RÄTT FEL FEL RÄTT RÄTT 27 FEL RÄTT FEL RÄTT RÄTT 28 RÄTT RÄTT FEL RÄTT RÄTT 29 FEL FEL RÄTT RÄTT RÄTT 30 RÄTT FEL RÄTT RÄTT RÄTT 31 FEL RÄTT RÄTT RÄTT RÄTT 32 RÄTT RÄTT RÄTT RÄTT RÄTT Tabell 4. Konfidens som uppnås för några olika designval. Observera att designen måste väljas innan försöket börjar och att den inte får ändras under försökets gång. I annat fall blir inte statistiken riktig. Design Konfidens ,13% 7 99,22% ,88% ,04% ,56% ,03% ,22% ,05%
9 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest - 9
10 10 -Utförande - Laboration B2, lyssningstest Utförande av laborationen Ta gärna med egna CD-skivor om du vill, det kan vara lättare att höra skillnader om man är bekant med programmaterialet. Om du vill kan du även ta med egna hörlurar. Förmodligen kommer du att tycka att lyssningsobjekten förändrar ljudet mycket lite, men så ska det vara eftersom målsättningen är att ta fram gränsen för när man inte längre hör påverkan. Det gäller alltså att anstränga sina öron till det yttersta, även om påverkan man hör inte är störande. Det är inte nödvändigt att prova alla brytfrekvenser resp. dämpningar för de olika lyssningsobjekten. Det räcker att ringa in gränsen för vad som är hörbart. Du ska alltså ha en serie där du kunnat identifiera lyssningsobjektet och en serie i nästa omkopplarläge där du inte kunnat identifiera det. Om du svarar fel vid något tillfälle och ändå tror att du hör en skillnad så prova att göra några försök till. I förberedelseuppgifterna har du tagit reda på hur många gånger du får svara fel för ett visst antal försök och fortfarande uppnå 99% konfidens. Det kan vara lämpligt med musik med liten dynamik. Vid lyssning på lågpassfiltret är det lämpligt med mycket diskant (eftersom lågpassfiltret påverkar signalen mest i diskanten). Man måste också lyssna på samma musikstycke vid de olika brytfrekvenserna/dämpningarna. Du kommer alltså att bli väldigt trött på en viss låt under labben. A/B-test Ni turas om att vara "försöksledare" och "försökskanin". Lyssningsobjektet kopplas in mellan A/B-väljaren och buffertförstärkaren. Κaninen laddar lämplig skiva i CD-spelaren, väljer spår och en nivå som är behaglig. Försöksledaren trycker på "random" på A/B-väljaren. Nu vet ingen av er vilket läge som motsvarar vad på kaninens omkopplare ("select"). Kaninen får nu växla på "select" för att försöka identifiera vilket läge som motsvarar inkopplat lyssningsobjekt. När han ställt omkopplaren i det läget (som han tror motsvarar inkopplat lyssningsobjekt) så trycker försöksledaren på "view" och antecknar vilken lysdiod som lyser. Rött=fel, grönt=rätt. Därefter trycker försöksledaren på random igen och upprepar proceduren tills 99 % konfidens är uppnått eller man har fått tre fel. Om 99% konfidens uppnås anser vi att kaninen har lyckats identifiera lyssningsobjektet och att det alltså påverkar ljudet hörbart. I annat fall har vi inte bevisat någonting. Uppmätning av högsta hörbara frekvens Koppla först in en sinusgenerator till ingången på förstärkaren. Svep en sinuston uppåt i frekvens tills du nätt och jämnt slutar höra den. Varning! Höj inte volymen när du börjar närma dig den högsta hörbara frekvensen, då kan du skada din hörsel utan att du märker det. Anteckna den högsta hörbara frekvensen på sista protokollbladet.
11 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest Utförande - 11 Labprotokoll nivåändring Kryssa i nedan riktiga resp. felaktiga svar vid lyssning vid olika volymändringar. 0.0dB: -0.1dB: -0.2dB: -0.3dB: -0.4dB: -0.6dB: -0.8dB: -1.0dB: -1.5dB: -2.0dB: -3.0dB: -6.0dB: För in gränsen för när du hör någon påverkan (99% konfidens) på sista protokollbladet!
12 12 -Utförande - Laboration B2, lyssningstest Labprotokoll lågpassfilter Kryssa i nedan riktiga resp. felaktiga svar vid lyssning vid olika -3dB-frekvenser 10kHz: 12kHz: 15kHz: 18kHz: 22kHz: 27kHz: 33kHz: 39kHz: 47kHz: 56kHz: 67kHz: 82kHz: För in gränsen för när du hör någon påverkan (99% konfidens) på sista protokollbladet!
13 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest Utförande - 13 Labprotokoll allpassfilter Kryssa i nedan riktiga resp. felaktiga svar vid lyssning vid olika f a 120Hz: 180Hz: 270Hz: 390Hz: 560Hz: 820Hz: 1.2kHz: 1.8kHz: 2.7kHz: 3.9kHz: 5.6kHz: 8.2kHz: För in de f a du hör någon påverkan av (99% konfidens) på sista protokollbladet!
14 14 -Utförande - Laboration B2, lyssningstest Labprotokoll sammanfattning Högsta hörbara frekvens vid sinuston (f 1 ) Hz Högsta hörbara gränsfrekvens i lågpassfilter (f 0 ) Hz Minsta hörbara volymsänkning db Dämpning vid frekvensen f 1 i lågpassfilter inställt på gränsfrekvensen f 0. H ( f 1 ) = Räkna om till nivå i db. 1 f 1+ f db Hörbara f a allpassfilter
15 Elektroakustik laboration B2, lyssningstest Förberedelser - 15 Förberedelseuppgifter 1. Läs igenom labpeket, speciellt "Utförande av laborationen". 2. Om man gör ett test med 7 lyssningar och kräver alla rätt, vad blir konfidensen om man lyckas? 3. Om man gör ett test med 11 lyssningar och tillåter högst ett fel, vad blir konfidensen om man lyckas? 4. Om vi gör ett test med 11 lyssningar och tillåter högst ett fel, eller att de 7 första är rätt, vad blir konfidensen om man lyckas? 5. Vilken försöksdesign använder vi i labben? Vilken konfidens kan vi uppnå med den? 6. Vilken tror du är den högsta frekvens som du kan höra? 7. För vilka värden på α, f 0 resp f a i ekv. [1]-[3] förväntar du dig att du hör någon skillnad mellan lyssningsobjektet och en förbikoppling?
Elektronik 2018 EITA35
Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan
Läs merPassiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Läs merResttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merDigital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Läs merAKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1999-09-03 Rev 1.0 AKTIVA FILTER Laboration E42 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merTSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Läs merDIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merAktivt stereo delningsfilter för hifi och High End
Aktivt stereo delningsfilter för hifi och High End Engelholm Audio Delo Engelholm Audio Sidan 1 Engelholm Audio Delo Delo är ett aktivt delningsfilter som är designat att användas för hifi och high end.
Läs merDelningsfilter under luppen
Delningsfilter under luppen Den som konstruerar högtalare har en rad vägval att göra. I artikeln diskuteras olika aspekter på passiva och aktiva filter. En högtalares delningsfilter bestämmer i hög utsträckning
Läs merLaboration ( ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merPoler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27
Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merVideoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merEllära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merTillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Läs merTentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl
Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl 8.30-12.30 Examinatorer: Lars Hammarstrand och Thomas Wernstål Tentamen består av två delar (Del I och Del II) på sammanlagt
Läs mer1 Mätdata och statistik
Matematikcentrum Matematik NF Mätdata och statistik Betrakta frågeställningen Hur mycket väger en nyfödd bebis?. Frågan verkar naturlig, men samtidigt mycket svår att besvara. För att ge ett fullständigt
Läs merLaboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Läs merDigital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-19 1 Inledning Laboration två är inriktad på digitala filter. Ni kommer att via en LabVIEW-applikation kunna dimensionera filter samt mata in egna filterdimensioneringar.
Läs merTalets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Läs merAtt fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Läs merTNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp
Läs merIKUSI STG Produktöversikt
Produktöversikt Följande moduler finns att tillgå i STG serien: Typ Benämning Art. nr. BAS-120 Basplatta 715201 COF-120 Skåp 715202 SPI-300 Programmeringsenhet 709009 STG-200 Nätdel/kontrollenhet 715200
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Läs merTELEX PROFESSOR Daisyspelare
Lathund till TELEX PROFESSOR Daisyspelare Version 2 Innehåll: Knappförklaringar sid. 2 Spela DAISY-böcker sid. 3 Spela kassettband sid. 6 Lyssna på radio sid. 7 Felsökning sid. 7 3 23 24 25 1 4 2 5 7 8
Läs merHandledning nya kontrollbord Mars 2007
Närradioföreningen Stockholm-Sydväst Handledning nya kontrollbord Mars 2007 1. Kontrollbordets tre delar... 2 2. Orientering.... 2 3. Profilläge.... 2 3.1. Ändra profilläge efter eget önskemål... 3 4.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PI-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys
Läs merTVD-M2 TOUCHPOINT VIBRATION MONITOR. Manual
TVD-M2 TOUCHPOINT VIBRATION MONITOR Manual Innehåll 1. TEKNISKA DATA... 2 2. BESKRIVNING... 3 3. HANDHAVANDE... 4 4. INSTÄLLNING... 5 5. ANSLUTNING... 7 6. FELSÖKNING... 8 7. TILLVERKARE... 8 TVD-M2 SE.docx
Läs merElektroakustik Laboration B1, mikrofoner
Elektroakustik Laboration B1, mikrofoner 2008-09-18 14:25:00 Svante Granqvist 2000-2008 OBS! Du måste ha gjort förberedelseuppgifterna för att få labba! Namn: Laborationen/förberedelseuppgifterna godkända
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax E-mail /Hemsida Xena Medical AB Industribyn 0470-774484 0470 774485 conny@xenamedical.se Industribyn Åryd
BRUKSANVISNING FÖR TALFÖRSTÄRKARE FLEXITAL-2 Combi Postadress Besöksadress Telefon Fax E-mail /Hemsida Xena Medical AB Industribyn 0470-774484 0470 774485 conny@xenamedical.se Industribyn Åryd www.xenamedical.se
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merFM/MW 2 bands Digital Klockradio 381QJ13-A. Bruksanvisning RCR-22
FM/MW 2 bands Digital Klockradio 381QJ13-A Bruksanvisning S RCR-22 Viktiga säkerhetsinstruktioner 1. Läs denna bruksanvisning. 2. Spara bruksanvisningen för framtida bruk. 3. Följ alla varningsföreskrifter.
Läs merCINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare
CINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare snabbstartsguide Tack för att du har valt den här JBL -produkten! Den strömförsörjda soundbar-högtalaren JBL Cinema SB100 är ett komplett, integrerat ljudsystem
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs meri(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)
2 Andra lektionen 2. Impulssvar 2.. En liten krets Beräkna impulssvaret för kretsen i figur genom att beräkna hur y(t) beror av x(t). R x(t) i(t) C y(t) Figur : Första ordningens lågpassfilter. Utsignalen
Läs merLaboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är
Läs merRÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2
t 1) En tidskontinuerlig signal x( t) = e 106 u( t) samplas med sampelperioden 1 µs, varefter signalen trunkeras till 5 sampel. Den så erhållna signalen får utgöra insignal till ett tidsdiskret LTI-system
Läs merFM/MW 2 bands Digital Klockradio 381Q916-A. Bruksanvisning RCR-3
FM/MW 2 bands Digital Klockradio 381Q916-A Bruksanvisning S RCR-3 Viktiga säkerhetsinstruktioner 1. Läs denna bruksanvisning. 2. Spara bruksanvisningen för framtida bruk. 3. Följ alla varningsföreskrifter.
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merProgrammeringsguide för Eletta D serien
Programmeringsguide för Eletta D serien 71B2SE12 1 Information angående äganderätt Den här manualen innehåller konfidentiell teknisk information, inkluderande affärs och äganderätt, som ägs av Eletta AB,
Läs merLäsinstruktioner. Materiel
Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter
Läs merHörselskydd Bruksanvisning
Hörselskydd Bruksanvisning bellman.com 1 Silikonproppen är den mjuka delen av hörselskyddet som är formgjuten efter din hörselgång. 3 Serienumret är till för att vi ska kunna spåra hörselskyddet. Ange
Läs merAvant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning
SE-2 000920 00896 Rev 1 Avant FAKTARUTA Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db Automatiska funktioner för tilt och förstärkning Välj mellan 3 UHF-ingångar, BI/BIII, bredbandsingång och satellit-mf)
Läs merMätning av högtalarens tonkurva
Mätning av högtalarens tonkurva Svante Granqvist 2008-10-21 16:20 Laboration i DT242V Högtalarkonstruktion Mätning av högtalarens tonkurva Under denna mätning ska du prova på några olika metoder för att
Läs merPORTABEL MP3 / CD-SPELARE
PORTABEL MP3 / CD-SPELARE MANUAL Art nr: 080315 FÖRKLARING AV KNAPPAR 1. Display 2. Uttag för batterieliminator 3. Recharge switch 4. ESP / Sök katalog (gäller endast MP3 uppspelning) 5. Batterilucka 6.
Läs merTV 2400. Trådlösa hörlurar med förstärkare. Bruksanvisning
TV 2400 Trådlösa hörlurar med förstärkare Bruksanvisning Översikt Denna broschyr visar en översikt över din TV 2400. ÜBERSICHT TV 2400 1 1 2 3 4 5 7 6 8 1 7 2 3 4 5 6 8 9 10 ÖVERSIKT Mottagare 1 Öronproppar
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merDIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
Läs merLösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)
Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Uppgift 1 (4p) Figuren nedan visar ett reglersystem för nivån i en tank.utflödet från tanken styrs av en pump och har storleken V (m 3 /s).
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, den 5 december 005 klockan 8:00 3:00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merLaborationsprojekt i digital ljudsyntes
Laborationsprojekt i digital ljudsyntes A. Målsättning Att studenten skall få fördjupade kunskaper i digital signalbehandling genom att lära sig de grundläggande principerna för digital ljudsyntes av stränginstrumentliknande
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merTentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Läs merPopulärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01
Populärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University Bertil Larsson, Daniel Sjöberg 2015-06-02 1 Den preliminära planen Den preliminära
Läs merCLA40. Telefonlurförstärkare med volym- och tonkontroll. Bruksanvisning. CLA40 Art nr 273050
CLA40 Telefonlurförstärkare med volym- och tonkontroll Bruksanvisning CLA40 Art nr 273050 1 Innehåll Inledning...3 Instruktion för montering på vägg...4 Bildöversikt...5 Bildöversikt...6 Sätta i batterier...7
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)
Läs merLaboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
Läs merKompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem
ompletterande material till föreläsning 5 TSDT8 Signaler och System I Erik G. Larsson LiU/ISY/ommunikationssystem erik.larsson@isy.liu.se November 8 5.1. Första och andra ordningens tidskontinuerliga LTI
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merElektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merAudio & Videoteknik 2D2021, 2D1518
TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante
Läs merSkapa en direktsändning
Skapa en direktsändning I denna manual kommer du kunna läsa och få en visuell guide över hur man går tillväga för att sända direkt på 104,9 mhz. Denna manual riktar sig till alla som befinner sig i studion
Läs merLaboration, analoga applikationer
Labratin, analga applikatiner Du ska i denna labratin simulera ch analysera några kretsar för analga applikatiner. Material Datr med OrCad. Kppla kmpnentbibliteken sm är upplagda i mdle m du inte redan
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merBeoSound 3000. Handbok
BeoSound 3000 Handbok BeoSound 3000 Guide BeoSound 3000 Reference book Handbokens innehåll 3 Du har två guider till din hjälp när du ska lära dig om Bang & Olufsen-produkten. Handboken Referensboken Handboken
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merSvensk Bruksanvisning
Svensk Bruksanvisning OBSERVERA!! Innan du använder denna apparat rekommenderar vi att du noggrant läser igenom denna bruksanvisning samt alla säkerhetsföreskrifter. Mycket nöje med denna apparat. VARNING:
Läs merPROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN
PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck
Läs merLoh Electronics AB, Box 22067, Örebro Besöksadress: Karlsdalsallén 53 Örebro Tel
Varvtalsregulator H-Version Beskrivning Varvtalsregulator version H är avsedd för A-traktorer där hastigheten begränsas enligt de regler som gäller för A-traktorer. Avsikten med denna modell är att kunna
Läs merMetalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L!
Virvelströmsförluster Parallellresonansfrekvensen påverkas av spolens förluster. Så kan gömda skatter hittas! f Metalldetektorn 1 1 = 2π LC r L 0 2 Järnföremål påverkar magnetfältet och därmed även L!
Läs mer+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner
Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merTeori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).
03-10-14/TFE CJ, BT, BaE, SG Laboration i kurs Tillämpad reglerteknik Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet PID - NIVÅREGLERING AV TANK Målsättning Målet med denna laboration
Läs merTENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: G32 TID: 8 juni 217, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-311319 BESÖKER SALEN: 9.3,
Läs mer