Systemskiss.pdf. Diagnos av elkraftsystem
|
|
- Frida Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systemskiss Diagnos av elkraftsystem i satellit Version 1.0 Ansvarig utgivare: Karin Ohlsson-O hman Datum: 27 september 2010 Status Granskad Godka nd Kursnamn: Projektgrupp: Kurskod: Projekt: EF EF Reglerteknisk projektkurs, CDIO TSRT10 Diagnos av elkraftsystem E-post: Ansvarig utgivare: Utgivarens E-post: Dokumentnamn: Karin Ohlsson-O hman karoh885@student.liu.se Systemskiss.pdf
2 Projektidentitet Gruppens E-post: Hemsida: Beställare: Kursansvarig: Projektledare: Handledare: Erik Frisk, Linköpings Universitet Tel: +46 (0) , E-post: David Törnqvist, Linköpings Universitet Tel: +46 (0) , E-post: Karin Ohlsson-Öhman Daniel Eriksson, Linköpings Universitet Tel: +46 (0) , E-post: Gruppmedlemmar Namn Ansvarsområde Telefon E-post Karin Ohlsson-Öhman Projektledare karoh885 Emma Andersson Testansvarig emman332 Kurt Källkvist Dokumentansvarig kurka837 Fredrik Johansson Designansvarig frejo674 Martin Kågebjer Övriga marka103 Sandra Alfredsson Övriga sanal785
3 Dokumenthistorik Version Datum Utförda Ändringar Utförda av Granskad sep 2010 Första utkastet alla FJ, SA sep 2010 Första skarpa versionen KOÖ EF, DE
4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mål Definitioner System 2 3 Modellering Batterier Reläer Inverterare Sensorer Spänningssensorer Strömtransmittorer Positionssensorer Temperatursensorer Flödestransmittorer Hastighetstransmittorer Laster Diagnosalgoritm Teststorheter Trösklar Detekterbarhet Isolerbarhet Robusthet Beslutsstrukturer Optimeringsalgoritm DxC Mjukvarubeskrivning Kodstrukur
5 Diagnos av elkraftsystem 1 1 Inledning Detta dokument är en systemskiss för diagnossystemet som kommer att utvecklas i projektet Diagnos av elkraftsystem i satellit. Systemskissen är en grov beskrivning av hur arbetet med framtagandet av diagnossystemet kommer att gå till och innehåller även grova beskrivningar av hur modeller kommer att tas fram samt utformningen av mjukvaran. 1.1 Bakgrund NASA är intresserade av att undersöka olika sätt att detektera fel som inträffat i de system de skickar ut i rymden. Det är till stora nytta för dem att veta vad som är fel och hur det eventuellt kan åtgärdas innan de skickar ut någon i rymden för att åtgärda felet eller tar systemet ur drift. Att snabbt kunna identifiera ett fel och vidta åtgärder såsom nedstängning av funktioner kan i vissa fall dessutom förhindra att följdfel uppstår. Tävlingen DxC10 är den andra upplagan av tävlingen. Tävlingen är indelad i olika klasser; Synthetic Track och Industrial Track. Industrial Track-utmaningen är vidare indelad i två klasser, Diagnostics Problem 1 och 2. Vårt projekt antar utmaningen i klassen Industrial Track Diagnostics Problem 2. Tävlingsdeltagarna förväntas leverera en artikel samt en diagnosalgoritm som sedan testas mot DxC-mjukvaran. 1.2 Mål Projektets huvudmål är att skapa en så bra diagnosalgoritm som möjligt utifrån de bedömningskriterier som ställs för DxC under aktuella förutsättningar. Det innebär främst att algoritmen ska få en så låg poäng som möjligt från DxC-mjukvaran vid utvärdering med tillgängliga testscenarier. Vidare ska de fel som bedömts vara detekterbara detekteras och de som dessutom bedömts vara isolerbara isoleras av systemet i enlighet med kravspecifikationen [Ohlsson-Öhman, 2010]. 1.3 Definitioner DxC - Diagnostics Competition, en tävling med syfte att främja forskning inom diagnos av komplexa system utlyst av NASA och PARC (Palo Alto Research Center). ADAPT - Advanced Diagnostics and Prognostics Testbed, ett system NASA använder för att enkelt kunna utvärdera diagnosalgoritmer och verktyg under kontrollerade förhållanden. Systemet är uppbyggt för att efterlikna ett typiskt elkraftsystem i en satellit med olika laster, energikällor, omkopplare, omvandlare och sensorer. DA - Diagnosalgoritm, projektets produkt avsedd att diagnostisera ADAPT-systemet. DxC-mjukvara - Mjukvarupaket tillhandahållet av tävlingsarrangörerna som används för att utvärdera DA. DxC-API - Application Programming Interface, en uppsättning definitioner och funktioner för att kommunicera med DxC-mjukvaran.
6 Diagnos av elkraftsystem 2 2 System ADAPT-systemet består i huvudsak av tre stycken batterimoduler som förser systemet med elektricitet och två stycken lastbankar som består av lampor, pumpar och fläktar. Eftersom de flesta komponenterna går på växelström och batterimodulerna levererar likström finns två stycken inverterare som omvandlar 24V likström till 120V växelström på 60Hz. För att kunna styra vilka delar av systemet som ska köras finns ett antal styrbara reläer. I ADAPT-systemet finns även sensorer som kan mäta till exempel ström, spänning, flöde från pumparna, rotationshastighet på fläktarna, temperatur (mäts på batterierna och vissa av lamporna) och om reläerna är slutna eller öppna. Ett kretsschema över systemet visas i Figur 1. Figur 1: Kretsschema för ADAPT-systemet
7 Diagnos av elkraftsystem 3 3 Modellering Eftersom diagnossystemet kommer vara modellbaserat krävs det att modeller för komponenterna i ADAPT-systemet tas fram. Varje modell kommer att valideras mot testdata från NASA förutsatt att tillräckligt med data finns tillgängligt. 3.1 Batterier ADAPT-systemet består av tre stycken batterimoduler. Varje modul består av två stycken seriekopplade 12V batterier. BAT1 och BAT2 i kopplingsschemat är helt identiska och består av två stycken 100 Amp-hr Powersonic PS U-batterier medan BAT3 består av två stycken 50 Amp-hr Exide Select Orbital ORB78DT-84. Alla batterimoduler har dock samma moder, vilket visas i Tabell 1. Då inga ideala spänningskällor existerar kan det vara nödvändigt att ta med batteriernas inre resistans i modelleringen av systemet. Om spänningen över batteriet utan last är V 0 och om en last med resistans R kopplas till batteriet fås följande ekvation: V 0 = (R 0 + R) I, där R 0 är batteriets inre resistans och I strömmen som flyter genom kretsen. Spänningsfallet över resistansen R blir alltså V R = R I = R spänningskälla är R 0 = 0 vilket ger V R = V 0. V 0 (R 0+R). För en ideal Den inre resistansen kan variera mycket beroende på omgivningstemperaturen. Av denna anledning kan en modell för denna behöva göras. Dessutom finns det i ADAPT-systemet temperatursensorer för att övervaka batteriets temperatur. För att lösa problemet med att modellera batteriets temperatur kan antingen en fysikalisk modell eller Black-Box modell göras om tillräckligt med mätdata finns. Önskad spänning Tabell 1: Moder för batterierna Given spänning Mod 24V 24V Nominal 24V - AbruptParasiticLoad 3.2 Reläer Tjugofyra stycken likadana reläer finns i ADAPT-systemet. De har alla samma moder, vilka ges av Tabell 2. En styrsignal kan sluta eller öppna reläet förutsatt att det fungerar felfritt. Då reläet är slutet kommer en ström att flyta genom kretsen och reläet kan betraktas som en resistansfri ledning. Om reläet är öppet kommer ingen ström att flyta genom reläet och det kan då betraktas som ett avbrott. Spänningen över reläet, U relä, är noll om reläet är slutet och nollskilt om reläet är öppet. Önskad position Tabell 2: Moder för reläerna Verklig position Mod Stängd Stängd NominalClosed Öppen Öppen NominalOpen - Öppen StuckOpen - Stängd StuckClosed
8 Diagnos av elkraftsystem Inverterare I ADAPT-systemet finns två stycken likadana inverterare av typen Xantrex Prosine 1000, Part No , som omvandlar DC till AC-ström. Spänningen in till inverterarna är mellan V (DC). Spänningen ut är 120 V (AC) (±3 procent), uteffekten är 1000 Watt och frekvensen är 60 Hz (±0.05 Hz) [Xantrex Technology Inc.]. Inverterarna har tre olika moder, vilka ges av Tabell 3. U in definieras som spänningen in till inverteraren. U ut är spänningen ut från inverteraren och I ut är strömmen ut från inverteraren. Tabell 3: Moder för inverterarna U in > 20V U ut > 116V I ut > 0 Mod ja ja - NominalOn nej nej nej NominalOff ja nej nej FailedOff När U in och U ut är större än specifika värden fungerar inverteraren som den ska och är i läge NominalOn. När både U in och U ut är små är inverteraren avstängd och är i läge NominalOff. Om U in är högt men U ut lågt fungerar inte inverteraren utan är i läge FailedOff. I de båda senare lägena är strömmen efter inverteraren noll. Utifrån detta kan följande modell ställas upp för inverterarna: U ut = H(U in 20) 120 där H är Heavisidefunktionen. Alltså: om U in är mindre än 20 V blir U ut = 0. Om U in är större än 20 V ska U ut bli 120 V. 3.4 Sensorer ADAPT-systemet innehåller en mängd olika sensorer för att kunna övervaka systemet. Sammanlagt finns 40 sensorer bestående av AC/DC-spänningssensorer, AC/DC-strömtransmittorer, possitionssensorer, temperatursensorer, flödestransmittorer och hastighetstransmittorer Spänningssensorer I ADAPT-systemet finns sju sensorer som mäter likspänning (DC) och två som mäter växelspänning (AC). Spänningssensorerna som mäter likspänning har en samplingsfrekvens på antingen 2 Hz eller 10 Hz. Båda AC-sensorerna samplas med 2 Hz. Moderna för båda typerna av sensorer visas i Tabell 4 där U s är det mätvärde sensorn har fastnat på. Tabell 4: Moder för spänningssensorerna, d är en konstant Sensorvärde Verkligt värde Mod U U Nominal U + d U Offset U s U Stuck Strömtransmittorer I ADAPT-systemet finns även sju sensorer för att mäta strömmen i olika delar av kretsen, fem stycken för likström och två stycken för växelström. Likströmstransmittorerna samplas med 2 Hz eller 10 Hz och har mätområden mellan A eller 0 50 A. Växelströmstransmittorerna samplas med 2 Hz och har ett mätområde mellan A.
9 Diagnos av elkraftsystem 5 Moderna för båda typerna av sensorer visas i Tabell 5 där I s är det mätvärde sensorn har fastnat på. Tabell 5: Moder för strömtransmittorerna, d är en konstant Sensorvärde Verkligt värde Mod I I Nominal I + d I Offset I s I Stuck Positionssensorer Två olika typer av positionssensorer förekommer i ADAPT-systemet. Dessa används för att mäta om antingen brytare eller reläer är öppna eller stängda. Båda typerna av sensorer samplas med 10 Hz och har datatypen boolesk. Moderna för positionssensorer visas i Tabell 6. Tabell 6: Moder för positionssensorerna Sensorvärde Verklig värde Mod Öppen Öppen Nominal, Stuck(Open) Stängd Stängd Nominal, Stuck(Closed) Öppen Stängd Stuck(Open) Stängd Öppen Stuck(Closed) Temperatursensorer För att övervaka temperaturen på olika komponenter i ADAPT-systemet finns det totalt elva temperatursensorer. Alla temperatursensorer har samma samplingsfrekvens, 1 Hz och ett mätområde mellan F. Moderna för temperatursensorer visas i Tabell 7 där T s är det mätvärde sensorn har fastnat på. Tabell 7: Moder för temperatursensorerna, d är en konstant Sensorvärde Verkligt värde Mod T T Nominal T + d T Offset T s T Stuck Flödestransmittorer För att kunna mäta flödet från ADAPT-systemets två vattenpumpar finns två stycken flödestransmittorer. Flödestransmittorerna samplas med 2 Hz och har ett mätområde mellan GPH (gallons per hour). Moderna för flödestransmittorerna visas i Tabell 8 där Φ s är det mätvärde sensorn har fastnat på.
10 Diagnos av elkraftsystem 6 Tabell 8: Moder för flödestransmittorerna, d är en konstant Sensorvärde Verkligt värde Mod Φ Φ Nominal Φ + d Φ Offset Φ s Φ Stuck Hastighetstransmittorer För att mäta rotationshastigheten på de stora fläktarna finns det två stycken hastighetstransmittorer i ADAPT-systemet. Hastighetstransmittorernna samplas med 2 Hz och har ett mätområde mellan varv per minut. Moderna för hastighetstransmittorerna visas i Tabell 9 där N s är det mätvärde sensorn har fastnat på. Tabell 9: Moder för hastighetstransmittorerna, d är en konstant Sensorvärde Verkligt värde Mod N N Nominal N + d N Offset N s N Stuck 3.5 Laster Lasterna i ADAPT-systemet består av små fläktar, stora fläktar, lampor, vattenpumpar, kretsbrytare och DC-resistorer. Genom att känna lasternas nominella effekter (eller resistanser i fallet med DC-resistorer) kan lasterna modelleras med P = U I, eller U = R I där I är strömmen genom lasten, U är spänningen över lasten, R är lastens resistans och P är effekten. Två stora fläktar (LargeFan) med nominella effekten 120 Watt finns, en i varje lastbank. Moderna för de stora fläktarna är Nominal, Overspeed, Underspeed och FailedOff. En liten fläkt, SmallFan, med nominella effekten 30 Watt finns. Moderna är Nominal och FailedOff. Fläktarna modelleras genom att anta att rotationshastigheten är proportionell mot strömmen enligt: K ω = I, där K är en konstant. Systemet innehåller sex stycken lampor med nominella effekten 25 Watt, tre stycken med effekten 60 Watt och en med effekten 55 Watt. Moderna för samtliga lampor är Nominal och FailedOff. Två likadana vattenpumpar med nominella effekten 35 Watt finns i ADAPT-systemet. Deras moder är Nominal, FlowRestricted och FailedOff. Pumparna modelleras genom att anta att flödet är proportionellt mot effekten: F lödet = C P, där C är en konstant och P är effekten. Två typer av kretsbrytare finns, varav den ena går att reglera med önskemål om position. De moder som är gemensamma för alla brytare är Nominal, Tripped och FailedOpen. För de reglerbara brytarna tillkommer moden StuckClosed. Kretsbrytarna är dessutom olika sinsemellan beroende på amperetal. De reglerbara kretsbrytarnas moder ges i Tabell 10. Sluten brytare = på, öppen brytare = av. Brytarna har en viss resistans när de är slutna. Två likadana DC-resistorer med nominell resistans 12 Ohm finns. Dessa har moderna Nominal och FailedOff.
11 Diagnos av elkraftsystem 7 Tabell 10: Moder för kretsbrytare Önskad position Verklig position Mod Sluten Sluten Nominal Öppen Öppen Tripped Sluten Öppen FailedOpen Öppen Sluten StuckClosed 4 Diagnosalgoritm Diagnosalgoritmen kommer, utifrån mätvärden och modeller för de ingående delkomponenterna i elkraftsystemet, att detektera och isolera fel då detta är möjligt. En avvägning kommer att göras så att sannolikheten för att detektera fel är så stor som möjligt, samtidigt som sannolikheten för falsklarm är liten. Dessutom kommer algoritmens robusthet att analyseras och i mån av tid kommer en optimeringsalgoritm implementeras. 4.1 Teststorheter För att testa om något fel har uppstått i elkraftsystemet används mätvärden och modeller för de olika komponenterna. Samma storhet i systemet räknas ut på två olika sätt. Det kan exempelvis vara två olika mätningar som via olika modeller beskriver samma fysikaliska storhet. Teststorheten T kommer typiskt vara en konsistensrelation som utgör skillnaden mellan dessa, som då får värdet T = 0 i felfritt läge om modellerna är korrekta. 4.2 Trösklar På grund av att mätningar alltid är brusiga jämförs varje teststorhet T med en tröskel J. Om teststorhetens värde överskrider tröskeln dras slutsatsen att ett fel har uppstått. Om tröskeln väljs till ett för litet värde finns risken att diagnossystemet detekterar falska fel på grund av mätbruset. Väljs tröskeln istället för hög finns risken att fel inte detekteras alls. Trösklarna väljs som en rimlig avvägning mellan sannolikheten för att detektera ett fel och sannolikheten för falsklarm. 4.3 Detekterbarhet Allteftersom modeller för de olika komponenterna tas fram kommer dessa analyseras för att avgöra vilka fel som är detekterbara. 4.4 Isolerbarhet Isolerbarheten kommer att analyseras utifrån de teststorheter som skapas. Isolerbarhetsanalysen kommer att illustreras med en isolerbarhetsmatris. 4.5 Robusthet Algoritmens robusthet kommer analyseras för att avgöra hur känslig den är för störningar utifrån referenstillståndet. Dessa störningar skulle till exempel kunna vara förändrad omgivningstemperatur eller slitage av komponenter.
12 Diagnos av elkraftsystem Beslutsstrukturer För att kunna bestämma vilka av felmoderna som kan förklara ett larm behövs kunskap om vilka olika fel varje given teststorhet reagerar på. Utifrån denna kunskap kan tänkbara felmoder bestämmas med hjälp av logik. Diagnossystemet kommer i första hand sluta sig till de mer sannolika diagnoserna. Eftersom enkelfel är betydligt mer sannolika än multipelfel kommer systemet i första hand rikta in sig på enkelfel. 4.7 Optimeringsalgoritm I mån av tid kommer även en optimeringsalgoritm implementeras för att åstadkomma optimala värden på diagnossystemets parametrar. Med optimal menas här att poängen för systemet vid utvärdering med hjälp av DxC-mjukvaran minimeras. Parametrarna kan innefatta till exempel förstärkningar och trösklar. 5 DxC DxC-mjukvaran används för att utvärdera en diagnosalgoritm (DA). 5.1 Mjukvarubeskrivning Scenario Loader Laddar data source, diagnosis algorithm, recorder and oracle Förfrågan Skickar sensordata och kommandonsekvens Diagnosis Algorithm Oracle Scenario Data Source Skickar diagnos Åtgärdsinformation Skickar information om injicerade fel Scenario Recorder Utdata Scenario Results Behandlas av Evaluator Figur 2: Systemöversikt av DxC-mjukvaran Startpunkten i DxC-mjukvaran [Kurtoglu et al., 2010] är Scenario Loader, se Figur 2. Den ansvarar för att starta övriga moduler samt rensa upp efter avslutad körning.
13 Diagnos av elkraftsystem 9 Scenario Data Source-modulen levererar data i form av kommandosekvenser och sensordata till DA samt information om injicerade fel till Scenario Recorder-modulen. Scenario Recorder-modulen tar hand om information om injicerade fel samt diagnosinformationen från DA och sparar informationen tillsammans med tidsstämplar i en fil för vidare utvärdering. Oracle-modulen tar hand om förfrågningar från DA genom att antingen returnera billigaste responsen till en given diagnos eller returnera kostnaden för en given kombination av diagnos och respons. Diagnosalgoritmen består av en exekverbar fil som tar emot sensor- och kommandodata, analyserar den och skickar en diagnos till Scenario Recorder-modulen. Evaluator-modulen analyserar datafilen från Scenario Recorder och poängsätter DA utifrån en mängd prestandamått. 5.2 Kodstrukur Gränssnittet mellan DxC-mjukvaran och DA kommer att hanteras med hjälp av DxC- API. Det innehåller nödvändiga protokoll, datatyper och vissa funktioner för att ta emot data från Scenario Data Source, samt för att skicka diagnoser till Scenario Recorder. DxC-mjukvaran levereras dessutom med exempelfiler som visar några av grunderna vid användning av DxC-API.
14 Diagnos av elkraftsystem 10 Referenser T. Kurtoglu, S. Narasimhan, S. Poll, D. Garcia, L. Kuhn, J. de Kleer, and A. Feldman. Second international diagnostic competition (dxc 10). sites/phmsociety.org/files/wp10-dxc.pdf, Maj hämtad: K. Ohlsson-Öhman. Kravspecifikation diagnos av elkraftsystem i satellit. September Xantrex Technology Inc. Prosine 1000/ Statpower/Prosine%201000%20and%201800%20revA.PDF, hämtad:
Kravspecifikation21.pdf. Diagnos av elkraftsystem
Kravspecifikation Diagnos av elkraftsystem i satellit Version 3.0 Ansvarig utgivare: Karin Ohlsson-O hman Datum: 29 november 200 Status Granskad Godka nd Kursnamn: Projektgrupp: Kurskod: Projekt: EF EF
Läs merDesignspecifikation.pdf. Diagnos av elkraftsystem
Designspecifikation Diagnos av elkraftsystem i satellit Version 1.0 Ansvarig utgivare: Karin Ohlsson-O hman Datum: 8 oktober 2010 Status Granskad Godka nd Kursnamn: Projektgrupp: Kurskod: Projekt: Erik
Läs merTestprotokoll.pdf. Diagnos av elkraftsystem
Testprotokoll Diagnos av elkraftsystem i satellit Version 1.0 Ansvarig utgivare: Emma Andersson Datum: 3 december 2010 Status Granskad Godka nd Kursnamn: Projektgrupp: Kurskod: Projekt: Erik Frisk Erik
Läs merSystemskiss. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Erik Andersson Version 1.0. Status
Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer 2007-02-05 LiTH Systemskiss Erik Andersson Version 1.0 Status Granskad Godkänd DOK Henrik Ohlsson Systemskiss10.pdf 1 Autopositioneringssystem
Läs merTESTPLAN. Markus Vilhelmsson. Version 1.3. Status Detektion och felisolering i förbränningsmotor
TESTPLAN Markus Vilhelmsson Version 1.3 Status Granskad Godkänd LIPS Kravspecifikation i bohli890@student.liu.se PROJEKTIDENTITET HT15, Detektion och felisolering i er Linköpings universitet, Institutionen
Läs merTestprotokoll. Redaktör: Sofie Dam Version 0.1. Status. Planering och sensorfusion för autonom truck Granskad Dokumentansvarig - Godkänd
Redaktör: Sofie Dam Version 0.1 Status Granskad Dokumentansvarig - Godkänd 1 GruppTruck Projektidentitet 2017/HT, GruppTruck Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merHARALD. Systemskiss. Version 0.3 Redaktör: Patrik Johansson Datum: 20 februari 2006. Status
HARALD Systemskiss Version 0.3 Redaktör: Patrik Johansson Datum: 20 februari 2006 Status Granskad Johan Sjöberg 2006-02-10 Godkänd - yyyy-mm-dd Projektidentitet Gruppens e-post: Beställare: Kund: Kursansvarig:
Läs merTestplan Autonom truck
Testplan Autonom truck Version 1.1 Redaktör: Joar Manhed Datum: 20 november 2018 Status Granskad Kim Byström 2018-11-20 Godkänd Andreas Bergström 2018-10-12 Projektidentitet Grupp E-post: Hemsida: Beställare:
Läs merTestplan. Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil. Version 1.1 Fredrik Karlsson 26 november Granskad JL, FK 26 november 2012
Testplan Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil Version. Fredrik Karlsson 26 november 202 Status Granskad JL, FK 26 november 202 Godkänd Kurskod: TSRT0 E-post: freca476@student.liu.se
Läs merTentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 1 juni, 2013, kl
Tentamen med lösningsdiskussion TSFS6 Diagnos och övervakning juni, 23, kl. 4.-8. Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori
Läs merSystemskiss. Joachim Lundh TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:
Systemskiss Joachim Lundh TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0 Status: Granskad Alla 6 december 2010 Godkänd Markus (DOK) 6 december 2010 PROJEKTIDENTITET Segway, HT 2010 Tekniska högskolan vid
Läs merTestplan. Redaktör: Sofie Dam Version 0.1. Status. Planering och sensorfusion för autonom truck Granskad Dokumentansvarig - Godkänd
Redaktör: Sofie Dam Version 0.1 Status Granskad Dokumentansvarig - Godkänd 1 GruppTruck Projektidentitet 2017/HT, GruppTruck Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merKravspecifikation. Estimering och övervakning av avgasmottryck i en dieselmotor. Version 1.2 Dokumentansvarig: Gustav Hedlund Datum: 24 april 2008
Kravspecifikation Estimering och övervakning av avgasmottryck i en dieselmotor Version.2 Dokumentansvarig: Gustav Hedlund Datum: 24 april 2008 Granskad Godkänd Status Kurskod: TSRT7 Dokument: Kravspec.pdf
Läs merSystemskiss. Självetablerande sensornätverk med 3G och GPS. Version 0.2. Christian Östman Datum: 15 maj 2008
Systemskiss Självetablerande sensornätverk med 3G och GPS Version 0.2 Christian Östman Datum: 15 maj 2008 Status Granskad Johan Lundström 2008-02-08 Godkänd Projektidentitet Gruppens e-post: Hemsida: Beställare:
Läs merHARALD Testprotokoll
HARALD Testprotokoll Version 0.2 Redaktör: Patrik Sköld Datum: 9 maj 2006 Status Granskad Johan Sjöberg 2006-05-09 Godkänd - yyyy-mm-dd Projektidentitet Gruppens e-post: Beställare: Kund: Kursansvarig:
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-08-19 Sal KÅRA Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal uppgifter
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merTentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl
Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori och miniräknare.
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-01-15 Sal KÅRA Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal uppgifter
Läs merSystemskiss. Status. David Sandberg, Tobias Lundqvist, Rasmus Dewoon, Marcus Wirebrand Version 1.0. Granskad Godkänd
Systemskiss David Sandberg, Tobias Lundqvist, Rasmus Dewoon, Marcus Wirebrand Version 1.0 Status Granskad Godkänd Projektidentitet Grupp 2, 2010/HT Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs merSystemskiss. LiTH Autonom bandvagn med stereokamera 2010-09-24. Gustav Hanning Version 1.0. Status. TSRT10 8Yare LIPs. Granskad
Gustav Hanning Version 1.0 Status Granskad Godkänd Jonas Callmer 2010-09-24 1 PROJEKTIDENTITET 2010/HT, 8Yare Linköpings tekniska högskola, institutionen för systemteknik (ISY) Namn Ansvar Telefon E-post
Läs merÖ 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Läs merDetektion och felisolering i förbränningsmotorer PROJEKTPLAN. Max Karjalainen. Version 1.0. Status
PROJEKTPLAN Max Karjalainen Version 1.0 Status Granskad MaK 2015-09-22 Godkänd Reglerteknisk projektkurs LIPS Projektplan i bohli890@student.liu.se Reglerteknisk projektkurs LIPS Projektplan ii bohli890@student.liu.se
Läs merLaboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005
Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merProjektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell 07-05-10. Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs
07-05-10 Projektplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs PPDiagnos10.odt 1 PROJEKTIDENTITET Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post
Läs merAnvändarhandledning. Redaktör: Patrik Molin Version 1.0. Mobile Scout. Status. LiTH Granskad Godkänd. TSRT71 Patrik Molin
Användarhandledning Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET 2009/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Martin Larsson Projektledare
Läs merKravspecifikation. Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil. Version 1.1 Joel Lejonklou 26 november 2012
Kravspecifikation Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil Version. Joel Lejonklou 26 november 202 Status Granskad Simon Eiderbrant 26 November 202 Godkänd Kurskod: TSRT0 E-post: joele569@student.liu.se
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merSystemskiss. LiTH Kamerabaserat Positioneringssystem för Hamnkranar Mikael Ögren Version 1.0. Status
Mikael Ögren Version 1.0 Granskad Status Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET 09/HT, CaPS Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Mohsen Alami designansvarig(des) 073-7704709 mohal385@student.liu.se
Läs merWheatstonebryggans obalansspänning
Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten
Läs merTentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl
Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik och signalteori samt
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merLiTH, Reglerteknik Saab Dynamics. Testplan Collision avoidance för autonomt fordon Version 1.0
LiTH, Reglerteknik Saab Dynamics Testplan Collision avoidance för autonomt fordon Version 1.0 Torbjörn Lindström 3 maj 2005 Granskad Godkänd Collision avoidance för autonomt fordon i Sammanfattning Testplan
Läs merKravspecifikation. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund Version 1.0. Status
2006-02-02 Kravspecifikation Version.0 Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 2006-02-02 PROJEKTIDENTITET MCIV 2006 VT Linköpings Tekniska Högskola, CVL Namn Ansvar Telefon
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merTestprotokoll Autonom målföljning med quadcopter
Version 1.0 Robo Ptarmigan 3 december 2015 Status Granskad HC 2015-11-29 Godkänd Projektidentitet Gruppmail: Hemsida: Beställare: Kund: Kursansvarig: Projektledare: Handledare: karlo343@student.liu.se
Läs merTestplan. Flygande Autonomt Spaningsplan. Version 1.0. Dokumentansvarig: Henrik Abrahamsson Datum: 14 mars Status.
Flygande Autonomt Spaningsplan Version 1.0 Dokumentansvarig: Henrik Abrahamsson Datum: 14 mars 2008 Status Granskad Godkänd Projektidentitet Hemsida: Kund: http://www.isy.liu.se/edu/projekt/tsrt71/2008/flygproj2008/
Läs merTestplan. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Martin Skoglund Version 1.1. Status
Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer 2007-05-04 LiTH Testplan Martin Skoglund Version 1.1 Status Granskad Godkänd testplan1.1.pdf 1 PROJEKTIDENTITET Autopositionering för utlagda undervattenssensorer,
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merSystemskiss Minröjningsbandvagn
Systemskiss Minröjningsbandvagn Version 1.0 Utgivare: Emmeline Kemperyd Datum: 19 september 2013 Status Granskad Anton Pettersson 2013-09-19 Godkänd Projektidentitet Gruppens e-post: Hemsida: Beställare:
Läs merHARALD. Version 0.2 Redaktör: Patrik Johansson Datum: 8 maj 2006. Status. Granskad - yyyy-mm-dd Godkänd - yyyy-mm-dd
HARALD Användarhandledning Version 0.2 Redaktör: Patrik Johansson Datum: 8 maj 2006 Status Granskad - yyyy-mm-dd Godkänd - yyyy-mm-dd Projektidentitet Gruppens e-post: Hemsida: Beställare: Kund: Kursansvarig:
Läs mer210 manual.pdf Tables 4
1 Illustrations 2 Tables 3 Tables 4 Tables 5 Tables 6 Tables English... 8 Svenska... 19 Norsk... 25 Dansk... 29 Suomi... 37 Deutsch... 44 Netherlands... 52 Français... 60 Italiano... 68 Español... 76 Português...
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merDIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201
DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merLiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs
Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare
Läs merSystemskiss. Vidareutveckling Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil. Version 1.0 Simon Eiderbrant. Granskad Erik Olsson 20 September 2012
Systemskiss Vidareutveckling Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil Version 1.0 Simon Eiderbrant Status Granskad Erik Olsson 20 September 2012 Godkänd Projektidentitet Grupp-e-post: Hemsida: Beställare:
Läs merLiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0
Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast
Läs merProjektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-02-11. Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs
Fredrik Petersson Version 1.0 Status Granskad 2008-02-11 NL, PA Godkänd 1 2 PROJEKTIDENTITET VT 2008, RATT-Gruppen Linköpings tekniska högskola, ISY- Fordonssystem Namn Ansvar Telefon E-post Daniel Ahlberg
Läs merDetektion och felisolering i förbränningsmotor KRAVSPECIFIKATION. Minh Le Tran. Version 1.1. Status
205-2-09 KRAVSPECIFIKATION Minh Le Tran Version. Status Granskad BoL 205--20 Godkänd LIPS Kravspecifikation i bohli890@student.liu.se 205-2-09 PROJEKTIDENTITET HT5, Detektion och felisolering i er Linköpings
Läs merLärare i kursen. TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion. Denna föreläsning - disposition.
Lärare i kursen TSFS06 Diagnos och övervakning, 6hp Föreläsning 1 - Kursformalia och introduktion Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet frisk@isy.liu.se Kursansvarig: Erik Frisk
Läs merLiTH 7 december 2011. Optimering av hjullastare. Testplan. Per Henriksson Version 1.0. LIPs. TSRT10 testplan.pdf WHOPS 1. tsrt10-vce@googlegroups.
Testplan Per Henriksson Version 1.0 1 Status Granskad - Godkänd - 2 Projektidentitet Optimering av Hjullastare HT2011 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Per Henriksson Projektledare
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merFöre Kravspecifikationen
projektidé BP0 förstudie BP1 förberedelse BP2 Kravspecifikationen Beskriver VAD som ska utföras i projektet? projektdirektiv beslutspunkter specifikationer planer kunddokument rapporter protokoll M beställarens
Läs merSensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Läs merKAPITEL 4 MTU AB
KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i
Läs merSystemskiss Autonom målföljning med quadcopter
Version 1.1 Robo Ptarmigan 30 november 2015 Status Granskad GN, KL 2015-09-25 Godkänd Projektidentitet Gruppmail: Hemsida: Beställare: Kund: Kursansvarig: Projektledare: Handledare: karlo343@student.liu.se
Läs merEfterstudie. Redaktör: Jenny Palmberg Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Jenny Palmberg
Efterstudie Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET Grupp 1, 2006/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Simon Danielsson Kvalitetsansvarig
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merSystemskiss. Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24. Status. Platooning 2012-09-24. Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24
2012-09-24 Systemskiss Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24 Status Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24 Systemskiss i 2012-09-24 Projektidentitet, TSRT10, HT2012, Tekniska högskolan
Läs merAllmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.
14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merÖversikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - Linjär residualgenerering och detekterbarhet. Linjär residualgenerering
TSFS6 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - och detekterbarhet Erik Frisk Institutionen för systemteknik Linköpings universitet erik.frisk@liu.se 21-4-3 1 2 Definition Ett propert linjärt filter R(p)
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-06-01 Sal(3) U6, U7, U10 Tid 14-18 Kurskod TSFS06 Provkod TEN1 Kursnamn Diagnos och övervakning Institution ISY Antal
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merLösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl
Lösningsförslag till Tentamen TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 007, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta, Physics Handbook, Reglerteknik (Glad och Ljung), Formelsamling i statistik
Läs merLiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status
Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 Efterstudie MCIV Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 PROJEKTIDENTITET MCIV
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merLIPs Martin Lindfors ChrKr Projdir2017_sbd.doc CKr
Martin Lindfors 2017-08-22 Sida 1 Projektnamn Beställare Projektledare Projektbeslut Projekttid Rapportering Minröjningssystem Martin Lindfors, ISY Student Torbjörn Crona och Martin Lindfors Läsperiod
Läs merTestspecifikation. Henrik Hagelin TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:
Testspecifikation Henrik Hagelin TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0 Status: Granskad Alla 6 december 2010 Godkänd DOK, PL 6 december 2010 PROJEKTIDENTITET Segway, HT 2010 Tekniska högskolan vid
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merLiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-03-26 Testplan Version 1.0 TSRT71-Reglertekniskt projektkurs Anders Lindgren L IPs
Testplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd TSRT71-Reglertekniskt projektkurs LIPs PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon
Läs merEllära. Lars-Erik Cederlöf
Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merSystemskiss. Redaktör: Anders Toverland Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Anders Toverland
Systemskiss Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET Grupp 1, 2005/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Anders Wikström Kvalitetsansvarig
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merTestplan Erik Jakobsson Version 1.1
Erik Jakobsson Version 1.1 Granskad Status Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET 09/HT, Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Mohsen Alami designansvarig (DES) 073-7704709 mohal385@student.liu.se
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merLab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar
Läs merAC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
Läs merStrömdelning på stamnätets ledningar
Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av
Läs merBESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ
BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs mer