Företagsekonomi A. Kurs: Marknadsföring och organisation (MaO), 15 hp. HT 2018 Studiehandledning

Transkript

1 Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring och organisation (MaO), 15 hp HT 2018 Studiehandledning Obs! Under hösten 2018 kommer nya administrativa system införas, vilket kan medföra att studentportalen ligger nere under en eller ett par veckor och påverkar då det som nedan skrivs om inlämningar och tentaanmälningar. Din seminarielärare informerar då vad som gäller för inlämningar och annat. Innehåll och mål Den här kursen är en bred introduktionskurs till ekonomiämnet och integrerar främst stoff från företagsekonomi, men även från ekonomisk historia och ekonomisk geografi. Den bärande idéen är att kursen behandlar centrala problem och frågeställningar rörande marknadsföring och organisation. Med marknadsföring avses här alla de aktiviteter som måste till för att en produkt ska nå ut till en slutkonsument, och med organisation att dessa aktiviteter måste organiseras, vilket alltid innebär arbetsdelning och samordning. (Observera alltså att begreppen marknadsföring respektive organisation här har en bredare innebörd än i vardagsspråket!) Under kursen ska studenterna tränas att självständigt och kritiskt formulera och analysera ekonomiska problem muntligt och skriftligt. Enligt kursplanen finns ett antal lärandemål. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: 1. Förstå och redogöra för grundläggande samband kring organisering och marknadsföring i den globala ekonomin 2. Förstå, redogöra för samt använda grundläggande begrepp och modeller kring organisering av produktion, distribution och inköp mellan företag samt inom och mellan branscher, regioner och länder 3. Förstå, redogöra för samt använda grundläggande begrepp och modeller inom marknadsföring 4. Identifiera och föreslå lösningar på grundläggande problem kring arbetsdelning, samordning och styrning på såväl inomorganisatorisk som mellanorganisatorisk nivå 5. Identifiera och föreslå lösningar på företags marknadsföringsproblem 6. Samla in relevant information och kritiskt värdera olika informationskällor 7. Skriva elementära vetenskapliga rapporter, muntligt presentera sina idéer, samt konstruktivt granska andras arbeten på basis av sakkunskap 8. Sätta in den erövrade sakkunskapen i ett större historiskt, kulturellt, socialt, etiskt, politiskt och ekonomiskt sammanhang 9. Kritiskt och självständigt reflektera över vetenskapens och kunskapsproduktionens karaktär 1

2 Kursupplägg Kursen är uppdelad i flera spår som behandlas löpande: Det första spåret, ämnesspåret, är inriktat på att studenterna ska erövra grundläggande sakkunskap om ämnesområdet. Här undervisar vi om grundläggande samband angående organisering och marknadsföring i den globala ekonomin, grundläggande begrepp och modeller rörande beslut, organisering av produktion, distribution och inköp mellan företag samt inom och mellan branscher, regioner och länder samt grundläggande begrepp och modeller inom såväl konsumentmarknadsföring som industriell marknadsföring. Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och seminarier. Spåret examineras genom en skrivning. Det andra spåret är ett metodspår som främst behandlar frågor om informationssökning och insamling av information, värdering av olika källor, formaliakrav på vetenskapliga texter, grundläggande frågor om hur man analyserar problem och frågeställningar, samt skrivandet av vetenskapliga rapporter. Detta spår syftar till att höja studenternas allmänna kunskap om insamling och värdering av information och medvetenhet i metodfrågor och till att, mer konkret, hjälpa studenterna att skriva en akademisk uppsats. Metodfrågor behandlas fortlöpande under hela kursen men särskilt under uppsatsarbetet. Till skillnad från en renodlad yrkesskola utrustar inte ett universitet sina studenter enbart med instrumentella färdigheter för ett framtida yrkesliv. Ett universitet är också ett centrum för att generera kunskap och reflektera om kunskap. Det innebär att universitet inte bara har till uppgift att utbilda utan även att bidra till bildning och kritiskt tänkande. Under den här kursen gör vi det genom ett bildningsspår där vi dels behandlar problematiken om och kring vetenskapens och kunskapsproduktionens karaktär, dels försöker sätta in delar av kunskapsstoffet i ett vidare sammanhang. Dylika kunskaper är behjälpliga, för att inte säga nödvändiga, för att klara av mer komplexa arbetsuppgifter inom och utom akademin. Spåret löper parallellt med de andra spåren men betonas särskilt under seminarier, och under arbetet med den individuella essän. Undervisnings- och arbetsformer Den lärarledda undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, lektioner, workshop, biblioteksövningar och handledning. Huvuddelen av studenternas arbete utförs på icke lärarledd tid och består av egen inläsning samt av individuella och grupparbeten av olika slag. Nedan redogörs kortfattat för olika slags moment och vilken funktion dessa moment fyller inom ramen i kursen. Föreläsningar Föreläsningarnas syfte är i allmänhet att berätta, förklara, utveckla och kontextualisera något. Föreläsningen är i grunden enkelriktad: föreläsaren föreläser över sitt ämne och åhörarna lyssnar. På den här kursen ägnas föreläsningarna mest åt att sammanfatta och förklara delar av kurslitteraturen eller att sätta in kurslitteraturen i ett vidare sammanhang. De ges i en stor hörsal för samtliga studenter. Seminarier Seminarier utgör kärnan i all akademisk verksamhet. Idéen med seminariet är att seminariedeltagarna tillsammans i en mindre grupp hjälper varandra att förstå någonting bättre än vad var och en gör själv på den egna kammaren. Hur går det till? Jo, genom deltagarna bidrar till att belysa detta någonting (en företeelse, en problematik, en frågeställning etc.) från olika håll i en gemensam diskussion. Det är just genom att se på något från många olika håll som vi kan nå en djupare förståelse och insikt om det. För att seminariet ska kunna fullgöra sitt syfte krävs dock 2

3 att deltagarna är förberedda och villiga att bidra till diskussionen med sina kunskaper, frågor och erfarenheter. Lektioner och grupparbeten Lektioner har liknande syfte som seminarer att deltagarna i grupp hjälper varandra att förstå utvalda delar av ämnesinnehållet tillsammans. Antalet deltagare är dock vanligen större än under seminarierna. Studenterna förbereder sig inför lektionerna genom att göra inlämningsuppgifter i egna arbetsgrupper. I samband med lektionen kan läraren dela ut olika övningar som ska genomföras under lektionen och diskutera dessa i mindre tvärgrupper eller i helgrupp. Essä Som ett individuellt moment på kursen skrivs en essä där studenten mer fritt får utveckla ett resonemang utifrån ett brett anvisat ämne. Den individuella essän är en del av såväl kursens bildnings- och ämnesspår. Essä är en friare form av skrivande än vad som annars är dominerande inom universitets- och högskolevärlden där PM, rapporter och uppsatser är vanligare. Men essän ska i detta fall inte sakna analys eller hänga samman med de ämnen som kursen berör. Essän ska anknyta till hänvisad litteratur, bestående av två böcker, men får gärna kompletteras med ytterligare texter och egna reflektioner eller observationer. Informationssökning En hög informationskompetens är nödvändig i det nutida informationssamhället. För att bidra till en sådan behandlas frågor om informationssökning och sökstrategier fortlöpande under kursen. Uppsatsskrivande, workshop och opposition Forskning och utredning är centrala inslag i det akademiska kunskapsskapandet, och den skriftliga rapporteringen av forskning och utredningar, är nödvändig för att sprida och kommunicera kunskapen. Under kursen ska studenterna därför genomföra en mindre vetenskaplig studie och att rapportera den skriftligt i form av en uppsats. Som stöd under arbetet kommer grupperna att få enskild handledning, och ett par föreläsningar om uppsatsarbete och avrapportering. Dessutom ägnas en workshop i början av uppsatsskrivandet för att hjälpa basgrupperna att komma igång och åt att behandla allmänna frågor rörande att skriva uppsats. Att ha särskilt utsedda opponenter tillhör den akademiska traditionen. Avsikten är att vid ett offentligt ventilationstillfälle granska och diskutera utformning och resultat i forskningen. Det leder till att transparensen ökar i de texter som vi skriver och att kvaliteten säkras. Opponentens roll är viktig. Avsikten är att författaren ska få idéer och tips om hur uppsatsen till form eller innehåll hade kunnat göras bättre och därför skriva en ännu bättre uppsats nästa gång. Några ord om tid och arbetet under kursen, individuellt och i grupp Kursen förutsätter ett ganska omfattande arbete av studenterna. Den tid som inte är schemalagd förutsätts användas för såväl egen inläsning samt för individuella uppgifter och grupparbeten. De sistnämnda sker i de basgrupper som lärarna konstituerar under det första lektionstillfället. Basgrupperna består av i normalfallet av 3-4 studenter som tillsammans gör uppgifter inför seminarier och lektioner samt en avslutande uppsats. Obs! Detta betyder att bokade tillfällen som delges innan kursen endast visar lärarledd undervisning. Den totala tid som krävs för att få godkänt på kursen är inte schemalagd och syns därför inte i schemat. Det går därför inte att utgå från att icke schemalagda tider skulle kunna disponeras helt efter eget tycke. Vanligen är de icke schemalagda tillfällena under kursperioden 3

4 avsatta för att möjliggöra grupparbeten och andra inlämningsuppgifter. I en kurs om som bland annat berör organisation förväntas studenterna kunna samordna sitt arbete med andra studenter på icke schemalagd tid. Kursen är planerad som en helfartskurs det betyder att vi inte anser att det finns några lämpliga tider för eventuell egen ledighet. Återkoppling Under kursens gång får studenten återkoppling på en rad olika sätt och från olika håll. Läraren som leder seminarierna och lektionerna ger återkoppling muntligt i storgrupp och i vissa fall skriftligen, till exempel på lektionernas inlämningsuppgifter. Under kursen är även återkoppling från andra studenter, så kallad peer-review ett återkommande inslag. Andra studenter och basgrupper förväntas lämna skriftliga kommentarer på era inlämningsuppgifter samt opponerar på era uppsatser. Detta system syftar dels till at ge studenterna mer och annan återkoppling än enbart den som fås från läraren och dels att öva studenternas förmåga att läsa och bedöma andras texter. Även seminariet, kärnan i den akademiska verksamheten, är en viktig form av återkoppling, då studenterna och lärarna diskuteras och prövar olika idéer, tankar och slutsatser. På tentamensfrågor ges i allmänhet ingen annan återkoppling än poäng. Examination I kursplanen står följande om examinationen: Examination sker genom skriftliga prov, samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Examinationen sker enskilt eller i grupp. Betyg sätts efter sammanvägning av ingående examinationsmoment. Examinationsmoment och betygskriterier redovisas i den studiehandledning som erhålls vid kursstart. Dessa allmänna bestämmelser specificeras enligt följande examinationsregler: På företagsekonomiska institutionen tillämpas ett system där studenterna samlar studieenheter (se). Kursen är uppdelad i flera moment som vart och ett kan ge ett maximalt antal se. Studenterna samlar studieenheter under kursens lopp. Dessa summeras och totalt för hela kursen kan studenterna erhålla maximalt 100 studieenheter. För att erhålla betyget G på kursen krävs: 60 studieenheter, och minst godkänt på salstentan samt att studenten deltagit i skrivandet av sin basgrupps uppsats. För slutbetyget VG på hela kursen krävs att studenten, uppfyllt kraven för G samt uppnått minst 80 se totalt. Studieenheterna fördelar sig på de olika kurs- och examinationsmomenten enligt följande: 4

5 Moment Arbetsform Studieheter (max antal) Lektioner 3 gruppuppgifter 3*5 Seminarium 1 Individuell 3 Seminarium 2 Individuell 5 Informationssök Individuell online-uppgift 2 Skrivning Individuell 30 Essä Individuell 12 Essä-kommentar Individuell 3 Uppsats och opposition Gruppuppgift 30 Total 100 Hur examineras olika kursmoment? Seminarier Inför seminariet förebereder studenten en skriftlig uppgift. De skriftliga uppgifterna lämnas in i förväg via kursens webbsida, studentportalen. Momentet examineras vid genomfört seminarium. Anvisningar till respektive inlämningsuppgift presenteras separat och finns, eller kommer finnas, tillgängliga på studentportalen. Seminariet bygger på diskussion utifrån gemensamt inläst material så den som inte gjort förberedelser kommer inte kunna bidra till seminariet på ett likvärdigt sätt och bör därför ej heller delta. Det går ej att komplettera frånvaro från seminarier. Seminarium 1 kan ge maximalt 3 se. Godkänd inlämningsuppgift samt aktivt deltagande på seminariet ger max 3 se. Inlämnad godkänd uppgift utan deltagande på seminariet kan ge max 1 se. De som ej förbereder en uppgift bör inte heller delta i seminariet och kan därför inte få någon studieenhet för detta moment. Seminarium 2 kan ge maximalt 5 se. Inlämnad uppgift samt aktivt deltagande kan ge maximalt 5 se. Om studenten lämnar in godkänd uppgift men inte deltar på seminariet kan max 2 se erhållas. En student som inte gjort förberedelser i form av inlämnad uppgift bör inte heller delta i seminariet och kan inte heller erhålla någon studieenhet på detta moment. Lektioner Till lektionerna ska studenterna i basgrupper göra skriftliga uppgifter. De skriftliga uppgifterna lämnas in i förväg via studentportalen. Anvisningar till respektive inlämningsuppgift presenteras separat och läggs upp kontinuerligt på studentportalen. En i tid inlämnad inlämningsuppgift tillsammans med deltagande på lektion ger maximalt 5 se. De studenter som deltagit i förberedelser men inte kan delta vid lektionen får avdrag på 2 se. De studenter som ej deltagit i förberedelser men deltar vid lektionen får max 1 se. Obs! Det går ej att komplettera frånvaro från seminarier eller lektioner. Frivillig närvaro på seminarier och lektioner På denna kurs ges ej möjlighet till kompletteringsuppgifter. Närvaro vid seminarier och lektioner är i princip frivillig (Skrivning och uppsats med opposition är obligatoriska moment). För att undervisningen ska kunna planeras måste dock läraren i förväg veta vilka studenter som kommer att delta. Man kan inte komma och gå efter behag väljer man att delta så väljer man att delta vid alla tillfällen och man förbinder sig då att göra uppgifterna eftersom seminarier och lektioner helt bygger på att studenterna är väl förberedda och insatta i ämnet. Vid enstaka frånvaro, såsom plötslig sjukdom, meddelas läraren samt den egna basgruppen snarast möjligt. 5

6 De studenter som inte tänker delta i lektioner och seminarier måste vid kursstart meddela detta till sin lärare via e-post. Informationssökning (biblioteksövning) Undervisningen om info- och litteratursökning och sökstrategier sker bland annat i form av storföreläsningar och följs upp av en sökuppgift. Momentet kan ge 2 se förutsatt att uppgiften görs inom utsatt tid. Essä och essäkommentarer Som en del av bildningsspåret skriver studenterna en essä utifrån ett givet tema med anknytning till kursen. Separata instruktioner för denna uppgift finns på studentportalen och kan ge max 12 se för essän (4, 8 eller 12 se). Efter inlämning rekommenderas studenterna att läsa och kommentera några av kamraternas essäer. Essäkommentarerna kan ge ytterligare 3 se. Såväl essä som essäkommentarer är frivilliga och du behöver inte meddelas i förväg om du inte avser utföra uppgiften. Skrivning På kursen ingår en obligatorisk skrivning som främst syftar till att examinera att studenten läst och tagit till sig grundläggande kunskapsstoff ur anvisad kurslitteratur. Skrivningen består av 20 kortfrågor samt 2 analysfrågor och kan totalt ge maximalt 30 se (det vill säga, varje poäng på tentan ger även ett se). Skrivningens tjugo kortfrågor är fördelade på den angivna kurslitteraturen och kan ses som en stickprovskontroll på att studenterna läst litteraturen och utgör därför ett litteraturtest. Varje kortfråga kan ge 1 se. De två analysfrågorna består av två uppgifter kopplade till kurslitteraturen som kräver ett analyserande svar. Varje fråga kan ge max 5 se. Analysfrågorna bedöms med graderna U (0 se), G- (=1 se), G (=3se), G+ (=5 se). (Förtydligande: en analysfråga har inte ett entydigt rätt svar enligt någon mall. Ett bra svar ges således i normalfallet 3se, ett svar som bedöms som vara av extra god kvalitet kan i vissa fall erhålla 5se, medan ett icke fullgott svar kan ges 1se eller 0se) För att bli godkänd på detta moment krävs minst 15 se totalt (det vill säga på både kortfrågor och analysfrågor sammanlagt) på skrivningen. Den som inte klarar G-gränsen måste göra om skrivningen vid ett senare tillfälle. Glöm inte bort att anmäla dig till skrivningen. Enligt rektorsbeslut gäller att endast studenter som anmält sig till prov i den tid och ordning som institutionen har beslutat får delta i provet. Det är inte möjligt att anmäla sig i tentamenslokalen. Anmälan ska senast ske ett visst antal dagar innan skrivningen (se studentportalen). Skrivningen är anonymiserad genom att studenten erhåller en kod vid anmälan. Studenter som inte är anmälda i förväg släpps inte in i tentamenssalen. Glöm ej att ta med dig din legitimation (utan legitimation kommer studenten ej att släppas in) Du får ta med mat och dryck Du får ej ta med böcker, anteckningar eller annan litteratur! 6

7 Uppsats och opposition Mot slutet av kursen skall studenten skriva en mindre vetenskaplig uppsats tillsammans med sin basgrupp. Specifika instruktioner för denna uppsatsuppgift finns i uppsatshandlingen som är upplagd på Studentportalen. Som stöd för uppsatsarbetet genomförs en inledande workshop. Inför detta tillfälle gör studenterna i basgrupper en skriftlig uppgift som lämnas in i förväg via kursens webbsida. Mellan workshopstillfället och oppositionsseminariet erbjuds ett handledningstillfälle där uppsatsgruppen kan träffa sin seminarieledare under min. Tidpunkt för handledning med varje enskild uppsatsgrupp meddelas av seminarieledaren separat och framgår ej i lokalbokningsschemat. Uppsatserna behandlas avslutningsvis under ett oppositionsseminarium till vilket studenterna även förbereder en opposition, såväl skriftligt som muntligt, på en specifik uppsats enligt en oppositionsordning samt gör en självvärdering. Uppsatsmomentet bedöms i sin helhet med graderna G- (=15 se), G (=20 se), G+(=25) VG (=30 se). Uppsatsmomentet inkluderar inledande workshop, enskild handledning, oppositionsseminarium. Deltagande och opponering på slutseminariet är en viktig och integrerad del av uppsatsmomentet. Den student som inte deltar på slutseminariet kan få maximalt antalet se som motsvarar betyget G (20 se). Restuppgifter Under pågående kurs ges inga restuppgifter eller kompletteringar för icke genomförda moment. Om studenten inte uppnår nivån för godkänt på salstentan ges en omtentamen ett par veckor efter att resultaten från den ordinarie salstentan tillkännagivits. Den student som inte uppnår resultatet godkänd på vare sig den ordinarie skrivningen eller på omskrivningen får vänta på nästa ordinarie skrivningstillfälle. Omtentamen måste klaras med godkänt resultat inom två år. Om detta inte sker inom två år från ordinarie skrivningstillfälle får studenten gå om kursen. Den student som klarat godkänd-gränsen på skrivningen och har minst godkänt på uppsatsmomentet men ändå inte riktigt lyckats uppnå 60 studieenheter på kursen kan efter individuell rimlighetsbedömning tilldelas en eller flera extrauppgifter för att kunna avsluta kursen med godkänt resultat. (detta förutsätter vanligen att studenten deltagit i tillräckligt många moment på kursen så att denne ändå har erhållit ett antal se som ligger nära 60 se). Eventuella tilldelade kompletterande uppgifter måste dock vara klara senast en månad efter att alla obligatoriska moment avklarats och resultaten tillkännagivits (uppsats och skrivningen, för studenter som inte klarar ordinarie salsskrivning kan denna tidpunkt vara senare än en månad efter att kursens resultat tillkännagivits). Studenter som tilldelas extra uppgift för att uppnå 60 se kan inte uppnå betyget VG. Det ges inga möjligheter att komplettera med extrauppgifter för att uppnå 80 se totalt eller på annat sätt uppnå VG. Fusk Enligt kursplanen ser: Uppsala universitet allvarligt på fusk och plagiat och disciplinära åtgärder tas emot studenter som misstänks vara inblandade i någon form av fusk och/eller plagiat. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning under en begränsad tid. 7

8 Litteratur och läsanvisningar Mer utförliga läsanvisningar och instruktioner ges i seminarieuppgifter och på kursens hemsida. Lista över kurslitteratur finns i kursplanen, som kan hämtas hem via kursens hemsida. Ibland har det kommit ut nya utgåvor av angivna böcker och de går lika bra att använda. Obs! förutom litteraturlistans anvisade litteratur tillkommer ytterligare litteratur motsvarande ca 300 sidor i form av artiklar och annan litteratur som krävs för att genomföra olika inlämningsuppgifter som (lektioner, seminarier, essä och uppsats). 8