MJÄLLBY, HANNETORP OCH MÖRBY VATTENTÄKTER

Transkript

1 SÖLVESBORGS ENERGI & VATTEN AB MJÄLLBY, HANNETORP OCH MÖRBY VATTENTÄKTER

2 MJÄLLBY, HANNETORP OCH MÖRBY VATTENTÄKTER Hydrogeologisk rapport Sölvesborgs Energi & Vatten AB KONSULT WSP Environmental Sverige Box Kristianstad Besök: Lasarettsboulevarden 4A Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Charlotta Wildt-Persson, Sölvesborgs Energi och Vatten AB Saskia Eriksson, WSP PROJEKT Vattenskyddsområde V Listerlandet UPPDRAGSNAMN Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Saskia Eriksson, Malin Rosander DATUM ÄNDRINGSDATUM Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 GEOLOGI BERGGRUND KARSTVITTRING JORDLAGER Mjällby Hannetorp Mörby 10 4 HYDROGEOLOGI GRUNDVATTENMAGASIN GRUNDVATTENSTRÖMNING GRUNDVATTENNIVÅER Mjällby och Hannetorp Mörby GRUNDVATTENBILDNING SALTVATTENINTRÄNGNING AVRINNINGSOMRÅDE TILLRINNINGSOMRÅDE STRÖMNINGSHASTIGHET INFLUENSOMRÅDE Mjällby Hannetorp Mörby 23 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING EXTREMT HÖG SÅRBARHET HÖG SÅRBARHET MEDELHÖG SÅRBARHET LÅG SÅRBARHET 26 6 MARKANVÄNDNING SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Natura Naturreservat Vattenresurser Vattenskyddsområde Strandskydd 30 7 PLANFÖRHÅLLANDEN Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 3

4 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR JORD- OCH SKOGSBRUK BOSTADSBEBYGGELSE INDUSTRIER VÄGAR KOMMUNALT SPILLVATTEN OLYCKSHÄNDELSER AVFALLSDEPONIER TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN ÖVRIGT KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMMANTAGEN RISKBILD 34 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning REFERENSER Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

5 1 INLEDNING Den kommunala dricksvattenförsörjningen i Sölvesborgs kommun baseras på ett antal olika grundvattentäkter. Flertalet av dessa vattentäkter har äldre vattenskyddsområden som behöver ses över och revideras för att överensstämma med dagens riktlinjer och lagkrav. Därutöver finns uttagsbrunnar som helt saknar skyddsområde. Sölvesborgs Energi och Vatten AB, SEVAB, har därför påbörjat arbetet med att ta fram förslag till nya vattenskyddsområden samt tillhörande föreskrifter för sina allmänna dricksvattentäkter. Denna rapport beskriver hydrogeologi, markanvändning samt metodik för avgränsning av skyddszonerna vid Mjällby, Hannetorp och Mörby vattentäkter. De tre vattentäkterna är lokaliserade till de centrala delarna av Listerlandet och består av totalt fem uttagsbrunnar. Vattentäkten Mörby saknar vattenskyddsområde, Mjällby och Hannetorps vattentäkter har äldre skyddsområden som båda fastställdes Vid arbetet med att avgränsa skyddsområdena och vid inrättandet av skyddszoner har riktlinjerna som anges i Naturvårdsverket Handbok om vattenskyddsområde (2010:5) varit styrande. Förutom föreliggande rapport beskrivs vattentäkternas kapacitet, kvalitet och tekniska förutsättningar i en separat rapport, Teknisk beskrivning. Riskinventering för vattentäkterna finns bifogad till denna rapport. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Listerlandet är den halvö sydöst om Sölvesborg som i söder och öster avgränsas av Hanöbukten och i väster av Sölvesborgsviken. Samtliga tre vattentäkter ligger centralt på Listerlandet. Mjällby och Hannetorp ingår i kommunens stora distributionsnät, medan Mörby försörjer ett antal hushåll i ett eget distributionsnät. Eftersom vattentäkterna ligger i anslutning till varandra och nyttjar samma akvifer, beskrivs de gemensamt i föreliggande rapport. De har av samma skäl tilldelats ett gemensamt vattenskyddsområde. Vattentäkten Mjällby är lokaliserad inom fastigheten Mjällby 13:77 som ligger inom tätorten. Täkten består av två bergborrade brunnar med beteckning 210A och 210B. Hannetorp är lokaliserad inom fastigheten Hosaby 23:18 och ligger söder om Mjällby. Vattentäkten består av två bergborrade brunnar med beteckning 217A och 217B. Vattnet leds till vattenverket i Hosaby och pumpas därefter ut på kommunens stora distributionsnät. Vattentäkten Mörby är placerad inom fastigheten Mörby 5:10 och är lokaliserad ca 2 km sydväst om Mjällby. Vattentäkten består av en bergborrad brunn som är belägen under mark utanför vattenverksbyggnaden. Vattnet pumpas direkt ut på det lokala distributionsnätet för Mörby utan någon beredning Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 5

6 Figur 1 Översiktskarta med placering av uttagsbrunnar och vattenverk i Mjällby, Hannetorp och Mörby. 3 GEOLOGI Listerlandet tillhör geologiskt sett Kristianstadslätten med ett urbergsbäcken som överlagras av yngre, sedimentära bergarter. Urberget har en böljande överyta och i landskapet är uppstickande urbergshöjder synliga på flera ställen, Mörby backe är en sådan urbergshöjd som är tydligt framträdande i landskapet. I urbergssänkorna förekommer ofta vittringsleror såsom kaolinlera och därefter i lagerföljden följer sedimentär sandsten och kalksten samt övergångsformer däremellan. Ovanpå de sedimentära bergarterna avsattes kvartära avlagringar som morän, isälvsformationer samt glacial lera. I samband med havsnivåförändringar efter den sista nedisningen svallades de ytliga sedimenten och landskapet ombildades ytterligare. Schematisk profil av geologin framgår i Figur 2. Profilen sträcker sig i västostlig riktning mellan Sölvesborg och Hörvik, se Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

7 Figur 2 Schematisk profil över Listerlandets geologiska lagerföljd (SGU, 1983). Figur 3 Profilens läge samt kritberggrundens överyta i m ö h (SGU, 1983). 3.1 BERGGRUND Urberget i den södra och östra delen av Listerlandet utgörs av Karlshamnsgranit medan det förekommer metavulkaniska bergarter i de norra och västra delarna. Karlshamnsgranit, som är en rödaktig, porfyrisk granit, utsattes för genomgående vittringsprocesser före kritaperioden. Ett varmt och fuktigt klimat gav goda förutsättningar för bland annat bildning av kaolinlera. En del av dessa vittringsprodukter kan finnas kvar i sprickor och håligheter i urberget. Under kritaperioden steg havsnivån och havet intog tidigare landområden. Urbergshöjder som Hjärthallaberget/Mörby backe och Listershuvud stack upp ur havet som skärgårdsöar. Vittringsprodukter tvättades ur och omlagrades som sedimentär lera, medan de grövre fraktionerna bildade sandstenar och övergångsformer mot överlagrade kalkstenar. Ovanpå vittringslerorna finner man ofta en lös sandsten med inslag av det gröna mineralet glaukonit. Glaukonitsandstenens mäktighet är vanligtvis m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 7

8 Näst i lagerföljden finns varierande typer av kalkstenar, uppbyggda av olika skalfragment från havslevande organismer. Kalkstenen kan även innehålla flinta. De sedimentära bergarternas mäktighet varierar men uppgår generellt till ca 60 m. Figur 4 Berggrundskarta över de centrala delarna av Listerlandet, (SGU a, 2017). 3.2 KARSTVITTRING Kalkberget på södra Listerlandet utsattes under senkvartär tid för karstvittring, det vill säga underjordiska vattenströmmar löste upp kalciumkarbonat, vilket medförde att håligheter och grottor bildades i kalkberget. En av dessa grottor är Hörviksgrottan, som finns ca 400 m VNV om Lister huvuds fyr. Därutöver finns flera spår efter instörtade grottor i kalkstenen inom kalkbergsområdet. Sådana rastrattar, så kallade doliner, har Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

9 rapporterats exempelvis från ett flertal platser kring Listers huvud (SGU, 1995). Doliner finns även markerade på ett flertal ställen i anslutning till den östra sidan av Mörby backe/hjärthallaberget. 3.3 JORDLAGER Under senaste inlandsisens avsmältning låg stora delar av Listerlandet under vatten (Baltiska issjön). Vid smältvattentunnlarnas mynningar avsattes rullstensåsar med grova sediment. Längre bort från isens front och på större vattendjup avsattes finare sediment som lera. Högsta kustlinjen (HK) i området ligger omkring 55 m ö h. Svallsedimenten på nivåer nära HK består vanligen av klapper och grus och mäktigheten är ca 2 3 m. Baltiska issjöns sjunkande strandlinje avsatte en rad strandvallar, ett flertal sådana strandvallar finns till exempel i området kring Torsö. Stora delar av Listerlandet täcktes även av Litorinahavet, vars högsta nivå här nådde kring 7 m ö h. Vid denna nivå utbildades strandhak. Utmed kusten markeras Litorinagränsen av en strandvall av klapper, grus och sand. I de centrala delarna av Listerlandet där de tre vattentäkterna är lokaliserade, breder ett lågt liggande slättområde ut sig där jordarten övervägande består av postglacial finsand eller lera. De postglaciala sedimenten överlagrar ofta den glaciala leran. Jorddjupet varierar mellan m. De finare svallsedimenten på slättlandets lägre nivåer varierar i mäktighet, men är ofta endast 1-3 m. På och omkring urbergshöjderna består jordarten av sandig morän, som längst upp mot höjderna tunnas ut och övergår i kalt berg. Det finns två större isälvsavlagringar på Listerlandet, Sölveavlagringen och Lörbyåsen, som är flacka, utbredda avlagringar. Tre större sammanhängande områden med organiska jordar återfinns i tillrinnginsområdets närhet. Två områden som till övervägande del består av kärrtorv finns dels längs Mörby backe/hjärthallabergets östra sida och dels norr om Mörby backe. I nordväst finns ett större område med gyttja i Vesans dalgång. Eoliska sediment, det vill säga sediment som förts dit med hjälp av vinden, täcker stora arealer av de övriga jordarterna på slättlandet. I ett stråk öster om Mjällby, från Kålleviken i norr till Hälleviksbukten i söder, återkommer områden med flygsand på flera platser. Jordlagerföljden vid de tre täkterna redovisas nedan Mjällby Enligt brunnprotokollet för brunn 210 B vid Mjällby vattentäkt är jordlagerföljden följande: 0,0 8,5 m Lera 8,5 60 m Sandsten (gul) SGU har angett att jorddjupet inom befintligt vattenskyddsområdet varierar mellan 6 och 22 meter och jordarterna består av en lerig morän med en tunn svallkappa av sand (SGU, 2005) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 9

10 3.3.2 Hannetorp Vid vattentäkten i Hannetorp har följande jordlagerföljd noterats: 0,0 1,0 m Matjord, sand och grus 1,0 18,0 m Lera, sand och grus 18,0 43,0 Kalk 43,0-46,0 Sandblandad kalk med snäckskal 46,0-72,2 Löst lagrad sandsten (glaukonitsandsten) 72,2-73,0 Grusblandad kaolin ej påträffat Urberg Mörby För brunn 232A i Mörby noterades följande jordlagerföljd i brunnsprotokollet: 0,0 1,0 m Sand 1,0 3,5 m Block, grus, sand, trol. Morän 3,5 20 m Lerig kalksten m Sandkalksten m Kalksten, något glaukonitisk m Glaukonitsandsten med skalrester m Finsandsten, okonsoliderad Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

11 Figur 5 Jordartskarta över de centrala delarna av Listerlandet (SGU b, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 11

12 Figur 6 Jorddjupskarta över de centrala delarna av Listerlandet, (SGU c, 2017). 4 HYDROGEOLOGI 4.1 GRUNDVATTENMAGASIN De geologiska förhållandena ger förutsättningar för flera olika grundvattenmagasin på Listerlandet. Det största grundvattenmagasinet finns i den sedimentära berggrunden. I botten av den sedimentära lagerföljden utgör den övervägande okonsoliderade glaukonitsanden en bra porakvifär med ca % effektiv porositet. Denna akvifär har stora uttagsmöjligheter. Men även den mer konsoliderade kalkstenen utgör en bra akvifär. Vattnet rör sig här främst i spricksystem och är således en sprickakvifär. Kalkstenens sammanlagda effektiva porositet bedöms ligga kring ca %. Även i jordlagren och i urberget finns grundvattenmagasin, men dessa är mindre. Grundvattenmagasin delas ofta in i två huvudtyper: slutna eller öppna magasin. Det slutna magasinet är täckt med ett tätande lager, vilket medför att grundvattnet står under tryck. När tryckytan i ett slutet magasin ligger ovan markytan råder artesiska förhållanden. Ett öppet magasin däremot har inget tätande lager och grundvattenytan är således fri och motsvarar atmosfärens tryckyta. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) redovisas grundvattenförekomster som är framtagna för vattenförvaltningens syften. Enligt information på VISS hemsida är grundvattenförekomsterna ett urval av SGU:s hydrogeologiska data, och vid hydrogeologiska bedömningar bör information som finns tillgänglig via SGU användas i första hand Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

13 Det sedimentära grundvattenmagasinets utbredning på Listerlandet så som det redovisas i VISS framgår i Figur 7 och Figur 8. Grundvattenmagasinet ur vilket Torsö vattentäkt tar sitt vatten har avgränsats och utgör ett eget magasin. Grundvattenmagasinet Lister-Mjällby har ID SE och magasinet Listerlandet-Torsö har ID SE Dessa grundvattenförekomster gäller för förvaltningscykeln och är fortfarande preliminära. Figur 7 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Mjällby i VISS (SE ), (VISS a, 2017). Figur 8 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Torsö i VISS (SE ), (VISS a, 2017). SGU har utifrån bedömd kapacitet gjort en annan indelning av grundvattenmagasinet i den sedimentära berggrunden vilket redovisas i Figur 9. Indelningen gäller för lager S1 vilket definieras i SGU:s databas som magasin huvudsakligen i sedimentär berggrund, överlagras inte till någon del av annat definierat magasin i sedimentärt berggrundvattenmagasin. Beskrivningen av grundvattenmagasinet som omfattar Mjällby och Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 13

14 Hannetorps vattentäkter (SGU:s magasinsidentitet ) beskrivs som en porakvifär i sandsten med uttagsmöjlighet l/h. Mörby hamnar inom klassningen l/h, men med samma magasinsidentitet. Figur 9 SGU:s indelning av grundvattenmagasin i den sedimentära berggrunden på Listerlandet. (SGU d, 2017). 4.2 GRUNDVATTENSTRÖMNING SGU har genomfört ett flertal utredningar och provpumpningar av mer än 100 brunnar på Sölvesborgshalvön. Resultaten av undersökningarna utgjorde underlag till en grundvattenmodell som upprättades av SGU över Sölvesborgs kommun (SGU, 2005). Enligt modellen är grundvattenströmningen i kalkberggrunden riktad från urbergshöjderna mot slätten och havet. Olika grundvattendelare skiljer Listerlandet i olika grundvattenområden, se Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

15 Figur 10 Översiktskarta över områdets grundvattendelare (SGU, 2005). Som framgår av SGU:s underlag finns ett flertal lokala grundvattendelare i kalkstensmagasinet. Beroende på uttag kan grundvattendelarna förflyttas i olika riktningar jämfört med denna översiktliga strömningsbild. 4.3 GRUNDVATTENNIVÅER Grundvattennivåer varierar under året på grund av minskad eller ökad grundvattenbildning och är kopplat till väderförhållanden, uttag och växtlighetens transpiration. Sedan 2001 registrerar SGU grundvattentrycket i kalkstensmagasinet kring Mjällby. Kontinuerliga grundvattenmätningar i en äldre bevattningsbrunn i Lörby visar att grundvattentrycket under sommarmånaderna sänks av med flera meter, motsvarande mellan 2 5 m ö h och stiger sedan snabbt till motsvarande 7 8 m ö h efter bevattningsperiodens slut, se Figur 11. Av diagrammet framgår att avsänkningen har minskat de senaste åren. Eventuellt skulle detta kunna vara ett tecken på minskade uttagsmängder. Figur 11 Grundvattennivåer i Lörby (Mjällby) (SGU e, 2017). Vid normala förhållanden ligger grundvattennivån i jordlagren någon till några meter under markytan och styrs mer av topografi, men strömningsbilden sammanfaller i stort sett med grundvattenströmningen i berggrunden. Grundvattennivån i jordlagren är normalt belägen på en högre nivå än i berggrunden Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 15

16 Inför ansökan om tillstånd för grundvattenuttaget vid Mörby vattentäkt redovisade Geo Scania uppmätta grundvattennivåer i april Dessa redovisas i Figur 12. Figur 12 Grundvattennivåer uppmätta i april 2002 (Geo Scania 2012) Mjällby och Hannetorp Det finns ingen simulering för vattentäkterna Mjällby och Hannetorp som motsvarar aktuella förhållanden Mörby I Figur 13 framgår SGUs modellerade påverkansområde för vattentäkten i Mörby. Uttaget motsvarar aktuellt uttag, ca m 3 /år. På grund av närheten till urbergsklacken Mörby backe får påverkansområdet för brunnen inte ett helt cirkulärt utseende. Figur 13 Modellerat påverkansområde vid Mörbys vattentäkt (SGU, 2005) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

17 4.4 GRUNDVATTENBILDNING Den för grundvattenbildning och ytavrinning tillgängliga vattenmängden i Sölvesborg motsvarar ca 180 mm/år enligt data från SMHI:s databas Vattenwebb (SMHI, 2017). Hur stor andel av den tillgängliga vattenmängden som bildar grundvatten beror på geologiska förhållanden, typ av grundvattenmagasin, jordarter och strömningsgradient. Merparten av grundvattenbildningen sker under höst och vinter. För sin grundvattenmodell antog SGU att 85 mm/år utgjorde grundvattenbildning till kalkberget (SGU, 2005). Geo Scania har redovisat att mm/år läcker ner till kalkberget under ett normalår (Geo Scania, 2010). Grundvattenbildning till magasinet i den sedimentära berggrunden sker genom läckage från ovanliggande magasin. Läckagets storlek beror på de ovanliggande lagrens genomsläpplighet, deras mäktighet samt tryckgradientens storlek och riktning. För att grundvattenbildning till kritaberget ska ske, krävs en nedåtriktad tryckgradient i förhållandet mellan grundvattennivån i jordlagren och trycknivån i det sedimentära grundvattenmagasinet. Det generella förhållandet är en nedåtriktad gradient mellan grundvattennivå i jordlagren och trycknivån i berggrunden. Stora delar av kritberget täcks dock av morän med låg genomsläpplighet som försvårar läckage neråt. Däremot är kalkbergets randområden, områden där urberget gränsar mot kritberggrunden, av större betydelse för grundvattenbildning. Här är jordlagren ofta mer genomsläppliga och jordtäcket är tunnare vilket ger bättre förutsättningar för grundvattenbildning till det sedimentära berggrundvattenmagasinet. Urbergshöjderna som exempelvis Mörby backe/hjärthallaberget och Stiby backe är därför mycket viktiga som nybildningsområde för grundvatten. Urberget går delvis i dagen och nederbördsvatten kan lätt söka sig ner till övergångszonen mellan urberg och sedimentär berggrund. Även områden där kalkstenen överlagras av isälvsmaterial kan vara viktiga för nybildningen. Ett sådant område finns öster om Sölvesborgsviken, Sölveavlagringen. 4.5 SALTVATTENINTRÄNGNING Salt grundvatten, det vill säga höga kloridhalter, är inte ovanliga i bergborrade brunnar. Förhöjda kloridhalter kan orsakas av antropogena källor som till exempel vägsaltning, avlopp eller lakvatten från deponier. En vanligt förekommande orsak är emellertid påverkan eller inträngning av havsvatten, antingen relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var täckt av hav, eller direktinträngning av havsvatten. På Listerlandet finns stora områden som tidigare varit grunda havsvikar och här finns därför riskområden för relikt saltvatten. Normalt råder ett utflöde av sött grundvatten till havet, men under perioder av liten eller ingen grundvattenbildning (främst under april till september) finns här också en risk för saltvatteninträngning direkt från havet. Detta gäller främst de kustnära Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 17

18 vattentäkterna. Medelhalten klorid under perioden motsvarar 26 mg/l för Mjällby, 22 mg/l för Hannetorp respektive 27 mg/l för Mörby. 4.6 AVRINNINGSOMRÅDE SMHI har delat in landet i huvudavrinningsområden och delavrinningsområden. Listerlandet ligger inom huvudavrinningsområde Gallån Orlundsån (86/87) som sträcker sig nordost om Olofström. Dess areal uppgår till 394 km 2. Området saknar större sjöar. Tillrinningsområdet till samtliga tre vattentäkter ligger inom delavrinningsområde Rinner mot Sölvesborgsviken. Delavrinningsområdet redovisas i Figur 14 och markanvändningens fördelning inom respektive delavrinningsområde i Tabell 1.. Figur 14 SMHI:s delavrinningsområde 13827, Rinner mot Sölvesborgsviken (VISS b, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

19 Tabell 1 Markanvändning inom delavrinningsområdet vid Mjällby, Hannetorp och Mörby vattentäkter. (VISS b, 2017) Rinner mot Sölvesborgsviken (km 2 ) Skog 5,7 Öppen mark 2,4 Jordbruk 16,4 Hygge 0 Sankmark 0 Tätort 5,5 Totalt 30 Listerlandet utgörs idag till stor del av mark som dräneras genom kanaler och åar men som tidigare varit en del av ett större våtmarksområde. I Figur 15 framgår de större avvattningsområdena inom kommunen idag. Tre vattendrag avvattnar Listerlandet i söder: Siretorpskanalen, Lörbybäcken och Mjällbybäcken. Figur 15 Sölvesborgs kommuns större avvattningsområden, (Sölvesborgs kommun, 2010) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 19

20 4.7 TILLRINNINGSOMRÅDE Tillrinningsområdet är det område inom vilket vatten rör sig mot en vattentäkt eller ett vattentäktsområde genom grundvattenströmning eller som en kombination av ytvattenströmning och grundvattenströmning. Det gemensamma tillrinningsområdet för Mjällby, Hannetorp och Mörby vattentäkter redovisas i Figur 16. Tillrinningsområdet har bedömts utifrån geologi, terrängens topografi samt underlag om grundvattendelare i området. Inom tillrinningsområdet bedöms grundvattenströmningen vara komplex och ske i olika riktningar. Från urbergshöjderna som avgränsar i väster och öster leds grundvattnet ner i slättlandet mellan dem. I de smala passagerna mellan urbergshöjderna förmodas en grundvattendelare avleda grundvattnet antingen söderut mot Torsö eller norrut mot slättlandet. I öster avgränsas tillrinningsområdet av en grundvattendelare som löper tvärs över Stiby backes krön och vidare norrut. Denna grundvattendelare bedöms kunna förflyttas i ostlig riktning under perioder med stora uttag och låg eller ingen grundvattenbildning. Figur 16 Tillrinningsområde till Mjällby, Hannetorp och Mörby vattentäkter Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

21 4.8 STRÖMNINGSHASTIGHET För att få en uppfattning om hur fort en eventuell förorening transporteras i det översta jordskiktet har beräkningar på grundvattnets strömningshastighet utförts. Grundvattnets strömningshastighet styrs av grundvattenytans gradient samt det geologiska materialets genomsläpplighet. För att beräkna transporttider i grundvattnet har Darcys lag använts. Denna ger en transporthastighet enligt följande: v = (K i)/p v = transporthastighet/horisontell nettohastighet (m/s); K = hydraulisk konduktivitet (m/s); i = dh/dl = hydraulisk gradient; P = effektiv porositet, dvs. andel porutrymme tillgängligt för föroreningstransport. För beräkningarna har olika värden som kan anses representativa för sand och/eller finsand använts. Som framgår av resultaten blir det dock stora skillnader beroende på vilka ingående värden som väljs. Denna osäkerhet gör att resultaten bör tolkas med försiktighet. Resultaten redovisas i Tabell 2. Beräkningarna avser horisontell föroreningstransport, men ger inte information om den vertikala transporthastigheten. En förorening som transporterats ner till akviferen i berggrunden är mycket svår, om än ens möjlig, att sanera. Föroreningstransporten i kalkstensakviferen kan ske mycket snabbt där det finns vattenförande sprickor som står i förbindelse med vattentäkten. Tabell 2 Beräkning av strömningshastighet och transportsträckor för olika tidsperspektiv i översta jordlagren vid Västra Näs. Beräkningar av strömningshastighet för sand/sandig morän Enhet med olika ingångsvärden för K, i och P Ingångsvärden K (hydraulisk konduktivitet) 1E-03 1E-03 1E-04 1E-04 m/s i = dh/dl (hydraulisk gradient) 0,006 0,006 0,006 0,006 - P (porositet) 0,15 0,25 0,15 0,25 - Resultat V (horisontell nettohastighet) 4E-05 2E-05 4E-06 2E-06 m/s Transportsträcka under 1 dygn 3,5 2 0,3 0,2 m Transportsträcka under 100 dygn m Transportsträcka under 1 år m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 21

22 4.9 INFLUENSOMRÅDE Brunnens influensområde motsvarar det område inom vilket det sker en avsänkning av grundvattenytan till följd av vattenuttaget. Inför ansökan om vattendom/tillstånd för grundvattenuttag har samtliga tre vattentäkter provpumpats, men med olika omfattning och med stor spridning i tiden. Mjällbys vattentäkt har en vattendom från 1958, Hannetorp från 1974 och Mörby fick sitt tillstånd så sent som Nedan redovisas vad som framkommit av provpumpningarna vid respektive täkt Mjällby I vattendomshandlingarna för Mjällbys vattentäkt (vattendom A 25/1959) står följande: På fastigheten Mjällby 12 1 och samt Hörby finnas anlagda tre borrbrunnar, benämnda B, D och E. Dessutom finnas på Mjällby 12 1 och Hörby tvenne grävda brunnar, C och F. Vid den provpumpning, som utfördes under tiden den maj 1958 vid kommunens borrbrunn A II med ett vattenuttag av m 3 per dygn, sjönk vattenståndet i brunnarna B, D och E belägna på m avstånd från vattentäkten cirka 2 m. De grävda brunnarna C och F visade ingen påverkan. Observationerna ha påbörjats omedelbart före uttaget och avslutats ett dygn efter det uttaget upphört. (Söderbygdens vattendomstol, 1959). Uttag per dygn räknat i medeltal för den senaste 10-årsperioden motsvarar 560 m 3 och domen medgav ett uttag om 600 m 3 /dygn Hannetorp Hannetorps vattentäkt nyttjade tidigare en grusfilterbrunn som är tagen ur bruk sedan ett antal år tillbaka i tiden. Grusfilterbrunnen färdigställdes år 1970 och i samband med detta påbörjades en provpumpning av brunnen. Provpumpningen startade i juli och pågick fram till och med den 6 oktober samma år, med en kapacitet som varierade mellan 9 16,5 l/s (motsvarande m 3 /d). Provpumpningen startades på nytt i början av december samma år med kapaciteten 15 l/s (ca m 3 /d) och avslutades i mitten av januari Under provpumpningen utfördes kontinuerliga observationer av vattennivån vid såväl provpumpningsplatsen som närliggande vattentäkter. Även befintliga borrbrunnar vid Mjällbyverken och Stärkelsefabriken ingick bland observationsplatserna. Samtliga observationsplatser utgjordes av borrade brunnar och var enligt provpumpningsrapporten nerförda i de under kalkberget liggande sandstenslagren. Med undantag av mätpunkten UB1, utgjordes observationsplatserna av brunnar som nyttjades under provpumpningstiden. (K-konsult, 1971). K-konsults sammanställning av provpumpningen redovisas i Tabell Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

23 Tabell 3 Sammanställning av provpumpning utförd av K-konsult av Hannetorps vattentäkt (K-konsult, 1971). *Angivna nivåer i okänt referenssystem. Provpumpning av Hannetorps vattentäkt år 1970 Pumptyp Undervattenspump Markhöjd vid borra +11,5 m ö h* Vattenstånd i borra före provpumpning +6,30 m ö h* Vattenstånd i borra vid stationärt tillstånd -5,70 m ö h* Vattenstånd i borra efter provpumpning +6,30 m ö h* Provpumpningskapacitet vid stationärt tillstånd 15 l/s Utifrån provpumpningsdiagram och ritningar går det att utläsa att UB1 (som angetts inte varit i bruk under provpumpningen) som mest avsänktes ca 3 m, vid uttaget 15 l/s. UB1 var placerad ca 700 m från provpumpningsbrunnen A3, kallad borra ovan. Det bör dock noteras att under tiden har UB1 troligen också påverkats av stora uttag för både bevattning, dåvarande Mjällbyverken (Svenska Stålpressnings AB) samt Stärkelsefabriken i Mjällby. Dagens uttag vid Hannetorp motsvarar i medeltal ca 870 m 3 /d eller 10 l/s. Tabell 4 Sammanställning av resultat från K-konsults provpumpning av Hannetorps vattentäkt år *Angivna nivåer i okänt referenssystem. Provpumpning av Hannetorps vattentäkt år 1970 Provpumpningsbrunn A3 ( borra ) UB1 Nivå före provpumpning +6,30 m ö h* +10,4 m ö h* Nivå vid stationärt tillstånd -5,70 m ö h* +7,50 m ö h* Nivå efter provpumpning +6,30 m ö h* +9,50 m ö h* Mörby Inför ansökan om tillstånd för grundvattenuttaget utfördes en provpumpning av brunn 232A som redogjorts för av Geo Scania Provpumpningen utfördes under perioden 26 oktober 10 november Under de första nio dygnen uppgick den provpumpade vattenmängden till 230 l/min (3,8 l/s). Vid detta uttag uppkom ett stationärt tillstånd efter sju dygn, då uttaget från brunnen balanserades av tillrinningen. Eftersom avsänkningen av grundvattennivån var liten vid detta uttag ökades därefter kapaciteten till 270 l/min (4,5 l/s) vilket var pumpens maxkapacitet. Vid detta uttag uppkom stationärt tillstånd efter två dygn. Vid provpumpningen observerades grundvattennivån förutom i uttagsbrunnen i sju borrade brunnar. Provpumpningen visade att det är möjligt att ta ut 4,5 l/s ur brunn 231A vid en avsänkning av ca 3 m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 23

24 Vid provpumpningen påverkades den närliggande brunnen (benämnd 232- OBS på översiktskartan i Figur 1) mest med en avsänkning av 2,5 m. I de flesta av de övriga observationsbrunnarna varierade avsänkningen mellan 0,3 och 1,2 m. Det var endast i två observationsbrunnar, som låg mer än 500 m från uttagsbrunnen, som påverkan på grundvattennivån var mindre än 0,3 m. Efter utvärdering av provpumpningen drogs slutsatsen att det praktiska influensområdet, där avsänkningen >0,3 m, till följd av ett uttag på 4,5 l/s ur uttagsbrunn 232A motsvaras av en cirkel med en radie av 600 m. Vidare konstaterades att influensområdet norrut sträcker sig ca 450 m och i väster och nordväst begränsas av urberget på Mörby backe. Detta redovisas i Figur 17. Någon påverkan på grävda brunnar noterads inte under provpumpningen, eftersom det enligt utförd brunnsinventering inte fanns några i närområdet. (Geo Scania, 2012). Figur 17 Praktiskt influensområde omkring brunn 232A, här kallad 2321, (Geo Scania, 2012) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

25 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING Grundvattenmagasinets sårbarhet i förhållande till föroreningsrisk är beroende av markens genomsläpplighet. Områden med hög genomsläpplighet innebär en större sårbarhet. I arbetet med Listerlandets vattentäkter har en sårbarhetskartering gjorts för hela området. Sårbarheten har delats in i fyra klasser, extrem, hög, medelhög och låg sårbarhet. Kornstorleksfördelning och sorteringsgrad hos jordarterna har tilldelats störst betydelse för klassningen samt kontaktzoner mellan urberg och sedimentära avlagringar. I Figur 18 redovisas bedömd sårbarhet inom tillrinningsområdet för Mjällby, Hannetorp och Mörbys vattentäkter. Figur 18 Bedömd sårbarhet inom tillrinningsområdet till Mjällby, Hannetorp och Mörbys vattentäkter Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 25

26 5.1 EXTREMT HÖG SÅRBARHET Kontaktzoner mellan sedimentära avlagringar och urberg samt urbergsområden där jordtäcke saknas ( berg i dagen ) bedöms ha extremt hög sårbarhet. I dessa områden kan en förorening på kort tid transporteras ner till grundvattenmagasinet. Området markerat längs foten av hela Mörby backe/hjärthallaberget, Stiby backe samt den mindre urbergshöjden precis norr om Torsö motsvarar sådana områden samt delar uppe på krönet av urbergshöjderna där jordtäcke saknas. 5.2 HÖG SÅRBARHET Jordlagren på urbergshöjderna utgörs av sandig morän eller svallsediment bestående av sand och grus eller klapper. Jordlagren innebär en viss fördröjning/buffert för föroreningar att nå grundvattenmagasinet, men på grund av genomsläpplighet och ringa mäktighet klassas dessa områden till hög sårbarhet. 5.3 MEDELHÖG SÅRBARHET En stor del av tillrinningsområdet består av områden med postglacial sand eller finsand som bedöms ha medelhög sårbarhet. Sandens genomsläpplighet medför att en förorening kan infiltrera i jordlagren och nå grundvattenmagasinet. Även områden med sandig morän faller inom samma sårbarhetsklass. 5.4 LÅG SÅRBARHET Områden med lerig morän eller lera med flera meters mäktighet klassas till låg sårbarhet då transporthastigheten i materialet är mycket långsam och möjligheten att förhindra att en förorening når grundvattenmagasinet är stor. Ett flertal sådana områden återfinns inom slättlandskapet på de centrala delarna av Listerlandet. 6 MARKANVÄNDNING I Figur 19 framgår markanvändningen inom tillrinningsområdet som består av bostadsbebyggelse (framförallt Mjällby tätort), en stor andel jordbruksmark samt en viss andel skogsmark, främst på urbergsområdena. I Tabell 5 ges en sammanställning av markanvändningen inom tillrinningsområdet Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

27 Figur 19 Markanvändning inom tillrinningsområdet. Tabell 5 Sammanställning över markanvändning inom tillrinningsområdet. Markanvändning Area (km 2 ) Andel av tillrinningsområde (%) Jordbruk 11,13 70 Öppen mark 1,68 11 Lövskog 1,13 7 Bebyggt 1,05 7 Barrskog 0,89 6 Vatten 0,02 0 Tillrinningsområde 15, Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 27

28 6.1 SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Riksintresse Naturvård Stora delar av Listerlandet, inklusive större delen av tillrinningsområdet för Mjällby, Hannetorps och Mörbys vattentäkter omfattas av naturvårdsområdet Listerlandet-Hanö som är riksintresse för naturvård. Odlingslandskapet på södra Listerlandet innehåller representativa och artrika naturbetesmarker med bland annat förekomst av rödlistade växtarter. På och i anslutning till restbergen finns artrika ädellövskogar som hyser rödlistade arter av främst lägre flora och fauna. Karstlandskapet och grottsystemet på Listershuvud saknar motsvarighet i landet. Klapperfälten och strandvallarna är väl utbildade. (Sölvesborgs kommun, 2010) Riksintresse Friluftsliv Södra Listerlandet omfattas även av riksintresse för friluftslivet. Den variationsrika naturen och det gamla kulturlandskapet ger ypperliga förutsättningar för natur- och kulturstudier, strövande, cykling, bad, båtsport och fritidsfiske. Vägförbindelserna till området är goda. (Sölvesborgs kommun, 2010). Riksintresse Geografiska bestämmelser De södra delarna av tillrinningsområdet omfattas även av riksintresset Geografiska bestämmelser. Området för riksintresse innefattar Blekinges kustområden och skärgård. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Dock undantas fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov samt enkla fritidshus i närheten av tätortsregionerna Natura 2000 Hjärthallaberget i väster och Stiby backe i öster skyddas genom Natura 2000 genom art- och habitatdirektivet, områdena framgår i Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

29 Figur 20 Natura 2000-områdena Hjärthalla och Stiby backe. (Naturvårdsverket, 2017) Naturreservat Inom tillrinningsområdet finns två naturreservat, Hjärthalla och Stiby backe vilka framgår i Figur 21. Naturreservaten ingår även i Natura 2000 enligt habitatdirektivet och sammanfaller till stor del inom samma områden som redovisats ovan. Figur 21 Naturreservaten Hjärthalla, Stiby backe och delar av Sölvesborgsviken i nordväst, (Naturvårdsverket, 2017) Vattenresurser För kommande vattencykel ( ) har Listerlandets sedimentära grundvattenmagasin tidigare redovisats i Figur 7 och Figur 8. Grundvattenförekomsten Listerlandet har delats upp i Listerlandet Mjällby (SE ) och Listerlandet Torsö (SE ). Dessa båda vattenförekomster är ännu preliminära och någon statusklassning finns därför ännu inte tillgänglig Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 29

30 6.1.5 Vattenskyddsområde Mjällby och Mörbys befintliga vattenskyddsområden redovisas i Figur 22. Mörby vattentäkt saknar vattenskyddsområde idag. Figur 22 Befintliga vattenskyddsområden för Mjällby och Hannetorps vattentäkter Strandskydd Längs kuststräckan råder strandskydd. 7 PLANFÖRHÅLLANDEN Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen. Gällande översiktsplan för Sölvesborgs kommun vann laga kraft 6 juli En remiss på reviderad översiktsplan finns ute för samråd till och med den 30 september Mjällby är en av de tätorter som enligt kommunens bedömning är prioriterade för kommunal service i form av skola, barnomsorg, äldreomsorg, närrekreation mm. Ett beslut att ta fram en detaljplan för en förskola och för bostäder har tagits för området kallat Gränsbo, markerat i bilden nedan som område för Nya bostäder. Figur 23 Befintlig och planerad markanvändning i Mjällby. (Sölvesborgs kommun, 2010) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

31 Inför ny detaljplan ska vattenintresset alltid beaktas och utgöra en ingående del av beslutsunderlaget. 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR I samband med framtagandet av ett vattenskyddsområde ska föroreningsrisker inom hela tillrinningsområdet bedömas. Riskinventeringen ska utgöra en del av underlaget för beslut om vattenskyddsområdet och till eventuella framtida beredskapsplaner. I samarbete med kommunen, Miljöförbundet Blekinge Väst och Länsstyrelsen har en riskinventering genomförts inom tillrinningsområdet och dess gränsområden. Inventeringen redovisas i Bilaga A. Följande text beskriver vanliga verksamheter och typer av markanvändning i tillrinningsområdet som kan utgöra risk för förorening av vattentäkten. Föroreningshoten kan vara: tillfälliga eller akuta punktutsläpp, till exempel en tankbilsolycka långvarigt pågående punktutsläpp till exempel från avloppsinfiltration långvariga diffusa utsläpp, från exempelvis bekämpningsmedel och näringsämnen i samband med växtodling 8.1 JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruk kan innebära risk för spridning av oönskade ämnen till yt- och grundvatten i form av: Växtnäringsämnen Bekämpningsmedel Villaolja Enskilda avlopp Drivmedelsupplag Uppställningsplatser för maskiner Djurhållning Timmerupplag Avverkning Inom jordbruket är det framförallt hantering och spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som innebär en föroreningsrisk. Djurhållning kan innebära näringsläckage men också risk för spridning av mikrobiella föroreningar. Skogsavverkning och markberedning kan medföra ökat läckage av organiskt material, näringsämnen och markpartiklar ut till vattendrag och grundvatten. Skogsbruk kan även innefatta spridning av bekämpningsmedel. Till lantbruk och skogsbruk hör också ofta hantering av drivmedel i arbetsfordon som kan innebära en föroreningsrisk vid läckage, spill eller olyckor Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 31

32 8.2 BOSTADSBEBYGGELSE De vanligaste riskerna kopplat till bostadsområden är användningen av bekämpningsmedel i trädgårdar, biltvätt som inte sker på särskilt inrättad anläggning samt eventuell förekomst av enskilda avlopp och energianläggningar (bergvärme/jordvärme/villaolja). Vid samlad bostadsbebyggelse finns ofta kommunala dag- och spillvattennät. Vid exempelvis otäta ledningar finns risk för spridning av orenat spillvatten till omgivande mark och grundvatten. 8.3 INDUSTRIER De riskkällor som generellt kan förknippas med industrimiljöer är: Förorenat dagvatten och spillvatten Hantering av miljöfarliga ämnen Tunga transporter (farligt gods) Brand (förorenat släckvatten) Cisterner, förvaringstankar Förorenad mark Även om en industri inte är i drift kan risker kvarstå i form av exempelvis kvarvarande förvaringstankar och markföroreningar. 8.4 VÄGAR De riskkällor som är relaterade till vägar är: Olyckor Transport av farligt gods Slitage på vägar och fordon (oljedropp, partikelspridning mm) Beläggningsarbete Läckage av bränsle Vägsalt Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel. Upplag med exempelvis oljegrus och asfalt innebär en risk för föroreningsspridning och även upplag av snö under vintertid. Halkbekämpning kan leda till spridning av salt till yt- och grundvatten. Markarbeten i samband med vägbyggen kan frigöra föroreningar. 8.5 KOMMUNALT SPILLVATTEN Risk för utsläpp av spillvatten kan förekomma vid avloppsreningsverk, från spillvattenledningar och pumpstationer. Då avloppsreningsverken och/eller spillvattennäten överbelastas kan bräddning förekomma vilket innebär utsläpp av orenat vatten. Tekniska driftproblem och otäta spillvattenledningar kan också innebära läckage till omgivande mark och grundvatten. 8.6 OLYCKSHÄNDELSER De olyckstyper som vanligtvis är relevanta för vattenskydd är: Brand Översvämning Vägolycka Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

33 Släckvatten kan innebära att stora mängder föroreningar tillförs yt- och grundvattnet. Översvämningar innebär en generellt ökad risk för föroreningstransport, men även risk för utsläpp av orenat spillvatten som beskrivs ovan. Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel från fordonstankar. Sker olyckan med lastbil som transporterar farligt gods finns ytterligare en dimension av risken. 8.7 AVFALLSDEPONIER Lakvattenläckage från deponier kan utgöra ett hot mot vattenkvaliteten. Graden av risk beror bland annat på vilken typ av avfall som deponerats samt omgivande geologi och eventuella skyddsåtgärder. 8.8 TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN Schaktning, muddring och borrningsarbeten innebär uppslamning av finmaterial och ökad mobilitet för eventuella föroreningar bundna till markpartiklar. En minskad eller utebliven omättad zon innebär minskad nedbrytning och fastläggning av förorenande ämnen. Olyckor kopplade till arbetsfordon och läckage av drivmedel från dessa utgör också en risk. 8.9 ÖVRIGT Inom varje enskilt tillrinningsområde kan det naturligtvis finnas fler risker specifika för det området. Idrottsplatser är vanligt förekommande där risken består av spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. Ett annat vanligt förekommande riskobjekt är transformatorstationer. Beroende på transformatortyp kan dessa innehålla upptill 225 liter olja KLIMATFÖRÄNDRINGAR Grundvattenbildningen påverkas av förändringar i nederbörd och temperatur, vilket leder till förändrade grundvattennivåer. Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan leda till en ändrad flödesriktning av grundvattnet. Det innebär att föroreningar kan transporteras mot en dricksvattenbrunn där flödesriktningen tidigare var riktad bort från brunnen. Förändringar i grundvattennivåer påverkar även mäktigheten på den omättade zonen. En liten omättad zon kan leda till sämre fastläggning och nedbrytning av föroreningar vilket kommer att påverka grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer som kan påverka grundvattnet genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasinet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan 1998 inventerat och prioriterat vilka svenska vattendrag som ska karteras med avseende på översvämning. Vattendragen i Sölvesborgs ingår inte i prioriterade objekt. De största översvämningsriskerna inom Sölvesborgs kommun är istället kopplade till dagvatten- och avloppsnätet. Kraftig nederbörd kan leda till överbelastade ledningsnät, vilket medför att vägar och gator blir stående under vatten Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 33

34 Med klimatförändringar väntas stigande havsnivåer som innebär att risken för saltvatteninträngning ökar i kustnära brunnar. Länsstyrelsen i Blekinge län tog år 2012 fram en rapport där översvämningsområden enligt två scenarier för den globala havsnivån för år 2100 presenterades. I Figur 24 framgår översvämningsområden vid högvatten enligt rapportens min- och maxscenario år Enligt dessa beräknas medelhavsnivån vid Blekingekusten stiga med 0,4 1,5 m och högvattennivån med 1,8 2,8 m. Enligt detta scenario kan ett stort landområde öster om Mörby backe/hjärthallaberget översvämmas. Figur 24 Framtida översvämningsområden vid Sölvesborgshalvön och längs Listerlandets södra kustlinje enligt min- och maxscenariot för högvattenförhållanden år (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2012). Klimatförändringarna kan på sikt också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan påverka grundvattenkvaliteten SAMMANTAGEN RISKBILD Riskinventering inom tillrinningsområdet för V Listerlandets vattentäkter redovisas i separat PM. Av inventeringen framgår att det är en betydligt mer intensiv markanvändning inom detta tillrinningsområde än för vattentäkterna Västra Näs och Torsö. Några av de risker som kan nämnas är: Jordbruk 70 % av tillrinningsområdet utgörs av jordbruksmark, vilket bland annat innebär hantering av bekämpningsmedel och näringsämnen Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

35 Industrier i och omkring Mjällby finns ett antal större industrier som hanterar miljöfarliga ämnen Enskilda vattentäkter här främst försämrad tillgång/vattenkvalitet till följd av flera större uttag, föroreningsrisk genom inläckage av ytvatten/grundvatten av sämre kvalitet Enskilda avlopp föroreningsrisk med avseende på bakterier/parasiter/virus, näringsämnen Väg 123 olycka med läckage av petroleumprodukter eller andra miljöfarliga ämnen (vägen är rekommenderad väg för farligt gods) Transformatorer olycka med läckage av transformatorolja Områden med förorenad mark tre före detta deponier För en mer fullständig bild hänvisas till riskinventeringen. 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE 9.1 ALLMÄNT Utgångspunkten i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är att hela tillrinningsområdet skall ingå i vattenskyddsområdet. I Handboken är definitionen av ett tillrinningsområde det område inom vilket vatten rör sig till en vattentäkt eller ett vattentäktsområde. I handboken påpekas också att det går att fastställa ett mindre område, om beslutsunderlaget visar att skyddssyftet ändå kan uppnås. Det är vanligt att grundvattenuttaget och balansen mellan detta och grundvattnets nybildning samt uttagspunktens placering i magasinet medför att tillrinningsområdet till grundvattentäkten är mindre än grundvattenmagasinet. Vattenskyddsområden delas därefter vanligen in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär respektive sekundär skyddszon och eventuellt även en tertiär skyddszon. Det kan vara praktiskt att förlägga skyddsområdesgränserna till redan befintliga gränser såsom vägar, fastighetsgränser, vegetationsgränser eller andra naturliga gränser. Syftet är att det ska vara lättare att i naturen hitta de gränser som på ritningar utmärker skyddsområdesgränserna. Baserat på redovisad information om områdets geologi, hydrogeologi, topografi samt genomförd sårbarhetsklassificering och riskinventering har gränser för ett nytt skyddsområde tagits fram. Avgränsning av skyddsområdet utgår från vattentäkternas tillrinningsområde. Vattenskyddsområdet har delats in i vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon och redovisas i Figur 25. En motivering till indelningen sammanfattas i följande avsnitt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 35

36 Figur 25 Föreslagen gränsdragning för vattenskyddsområde för vattentäkterna Mjällby, Hannetorp och Mörby, gemensam benämning Västra Listerlandet. 9.2 PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Primär skyddszon bör avgränsas på ett sådant sätt att uppehållstiden i grundvattnet medger att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den primära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst 100 dygn Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den primära skyddszonen omfattar områden med störst skyddsbehov. Den har avgränsats till att omfatta ett område med en radie av 200 m från brunnarna i Mjällby och Hannetorp på grund av sand i det direkta närområdet, och 150 m från brunnen i Mörby på grund av förekomst av lera och morän i det direkta närområdet. Denna sträcka bedöms motsvara minst 100 dygns uppehållstid i grundvattenmagasinet, vilket har beräknats med uppgifter om jordart samt grundvattenytans gradient. Extremt sårbara inströmningsområden och viktiga nybildningsområden har också tilldelats primär zon. Detta motsvarar områdena där urbergshöjderna möter de sedimentära avlagringarna. Områdena som har baserats på underlag från SGU, har tilldelats en buffertzon på 50 m. Uppe på krönen av urbergshöjderna har områdena karterade som kalt berg slagits ihop till sammanhängande område och även här har en buffertzon på 50 m lagts till Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

37 9.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den bör omfatta de delar av ett vattenskyddsområde där det finns en risk att en förorening når vattenuttaget utan att nedbrytning eller utspädning till acceptabla nivåer har skett. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den sekundära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst ett år Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den resterande delen av bedömt influensområde kring brunnen där det förekommer sand eller grus har tilldelats sekundär skyddszon. Bedömda influensområden baseras på en sammanvägd bedömning utifrån beräkningar på tillståndsgivna uttagsmängder och antagen grundvattenbildning till kalkstenen (85 mm/år) samt resultat av provpumpningar och SGU:s grundvattenmodelleringar. Områden uppe på urbergshöjderna har också tilldelats sekundär zon. Dessa områden befinner sig uppströms kontaktzonerna mellan urberg och kalkberg och har ett tunt jordtäcke som består av sandig morän. Transporttiden till grundvattenmagasinet är kort och sårbarheten är bedömd som hög, vilket är motivet till sekundär zon. 9.4 TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Tertiär skyddszon innefattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner där vissa verksamheter kan komma att påverka vattentäktens långsiktiga kvalitet Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den tertiära zonen omfattar de delar av tillrinningsområdet som inte ingår i primär eller sekundär skyddszon och därmed ligger utanför brunnens influensområde. Syftet med den tertiära zonen är att skydda vattentäkten ur ett flergenerationsperspektiv och tydliggöra vattenskyddsintresset för framtida markanvändning Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 37