VÄSTRA NÄS VATTENTÄKT

Transkript

1 SÖLVESBORGS ENERGI & VATTEN AB VÄSTRA NÄS VATTENTÄKT HYDROGEOLOGISK RAPPORT

2 VÄSTRA NÄS VATTENTÄKT Hydrogeologisk rapport Sölvesborgs Energi & Vatten AB KONSULT WSP Environmental Sverige Box Kristianstad Besök: Lasarettsboulevarden 4A Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Charlotta Wildt-Persson, Sölvesborg Saskia Eriksson, WSP PROJEKT Vattenskyddsområde V Listerlandet UPPDRAGSNAMN Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Saskia Eriksson, Malin Rosander DATUM ÄNDRINGSDATUM Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 GEOLOGI BERGGRUND KARSTVITTRING JORDLAGER 9 4 HYDROGEOLOGI GRUNDVATTENMAGASIN GRUNDVATTENSTRÖMNING GRUNDVATTENNIVÅER GRUNDVATTENBILDNING SALTVATTENINTRÄNGNING AVRINNINGSOMRÅDE TILLRINNINGSOMRÅDE STRÖMNINGSHASTIGHET INFLUENSOMRÅDE 21 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING EXTREMT HÖG SÅRBARHET HÖG SÅRBARHET MEDELHÖG SÅRBARHET LÅG SÅRBARHET 24 6 MARKANVÄNDNING SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Natura Naturreservat Vattenresurser Befintligt vattenskyddsområde Strandskydd 29 7 PLANFÖRHÅLLANDEN 29 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR JORD- OCH SKOGSBRUK BOSTADSBEBYGGELSE INDUSTRIER VÄGAR KOMMUNALT SPILLVATTEN OLYCKSHÄNDELSER AVFALLSDEPONIER Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 3

4 8.8 TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN ÖVRIGT KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMMANTAGEN RISKBILD 34 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning REFERENSER Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

5 1 INLEDNING Den kommunala dricksvattenförsörjningen i Sölvesborgs kommun baseras på ett antal olika grundvattentäkter. Flertalet av dessa vattentäkter har äldre vattenskyddsområden som behöver ses över och revideras för att överensstämma med dagens riktlinjer och lagkrav. Därutöver finns uttagsbrunnar som helt saknar skyddsområde. Sölvesborgs Energi och Vatten AB, SEVAB, har därför påbörjat arbetet med att ta fram förslag till nya vattenskyddsområden samt tillhörande föreskrifter för sina allmänna dricksvattentäkter. Denna rapport beskriver hydrogeologi, markanvändning samt metodik för avgränsning av skyddszonerna vid Västra Näs vattentäkt. Vattentäkten är lokaliserad till västra Listerlandet och består av en uttagsbrunn med ett äldre vattenskyddsområde från Den ursprungliga uttagsbrunnen har ersatts med en ny. Vid arbetet med att avgränsa skyddsområdena och vid inrättandet av skyddszoner har riktlinjerna som anges i Naturvårdsverket Handbok om vattenskyddsområde (2010:5) varit styrande. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Listerlandet är den halvö sydöst om Sölvesborg som i söder och öster avgränsas av Hanöbukten och i väster av Sölvesborgsviken. Västra Näs ligger utmed kusten, väster om Sandviken, där Sölvesborgsviken mynnar ut i Hanöbukten. Västra Näs var ursprungligen en liten fiskeby som idag präglas av fritidsboende som mer och mer övergår mot permanentboende. Vattentäkten Västra Näs är lokaliserad inom fastigheten Siretorp 8:26 och består av en bergborrad brunn med beteckning 233A. Fram till augusti 2014 bestod vattentäkten av en äldre brunn, men denna nyttjas inte längre. Båda brunnarna är placerade inom vattenverkstomten. Anledningen till att en ny brunn borrades var långvarig problematik med återkommande mikrobiell förorening i den äldre brunnen Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 5

6 Figur 1 Översiktskarta med placering av uttagsbrunn och vattenverk i Västra Näs. 3 GEOLOGI Listerlandet tillhör geologiskt sett Kristianstadslätten med ett urbergsbäcken som överlagras av yngre, sedimentära bergarter. Urberget har en böljande överyta och i landskapet är uppstickande urbergshöjder synliga på flera ställen, till exempel vid Hjärthallaberget öster om Västra Näs. I urbergssänkorna förekommer ofta vittringsleror såsom kaolinlera och därefter i lagerföljden följer sedimentär sandsten och kalksten samt övergångsformer däremellan. Ovanpå de sedimentära bergarterna avsattes kvartära avlagringar som morän, isälvsformationer samt glacial lera. I samband med havsnivåförändringar efter den sista nedisningen svallades de ytliga sedimenten och landskapet ombildades ytterligare. Schematisk profil av geologin framgår i Figur 2. Profilen sträcker sig i västostlig riktning mellan Sölvesborg och Hörvik, se Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

7 Figur 2 Schematisk profil över Listerlandets geologiska lagerföljd (SGU, 1983). Figur 3 Profilens läge samt kritberggrundens överyta i m ö h (SGU, 1983). 3.1 BERGGRUND Urberget i den södra och östra delen av Listerlandet utgörs av Karlshamnsgranit medan det förekommer metavulkaniska bergarter i de norra och västra delarna. Karlshamnsgranit, som är en rödaktig, porfyrisk granit, utsattes för genomgående vittringsprocesser före kritaperioden. Ett varmt och fuktigt klimat gav goda förutsättningar för bland annat bildning av kaolinlera. En del av dessa vittringsprodukter kan finnas kvar i sprickor och håligheter i urberget. Under kritaperioden steg havsnivån och havet intog tidigare landområden. Urbergshöjder som Mörby backe/hjärthallaberget, Listershuvud och Stiby backe stack upp ur havet som skärgårdsöar. Vittringsprodukter tvättades ur och omlagrades som sedimentär lera, medan de grövre fraktionerna bildade sandstenar och övergångsformer mot överlagrade kalkstenar. Ovanpå vittringslerorna finner man ofta en lös sandsten med inslag av det gröna mineralet glaukonit. Glaukonitsandstenens mäktighet är vanligtvis m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 7

8 Näst i lagerföljden finns varierande typer av kalkstenar, uppbyggda av olika skalfragment från havslevande organismer. Kalkstenen kan även innehålla flinta. De sedimentära bergarternas mäktighet varierar men uppgår generellt till ca 60 m. Figur 4 Berggrundskarta över södra och västra Listerlandet, (SGU a, 2017). 3.2 KARSTVITTRING Kalkberget på södra Listerlandet utsattes under senkvartär tid för karstvittring, det vill säga underjordiska vattenströmmar löste upp kalciumkarbonat, vilket medförde att håligheter och grottor bildades i kalkberget. En av dessa grottor är Hörviksgrottan, som finns ca 400 m VNV om Lister huvuds fyr. Därutöver finns flera spår efter instörtade grottor i kalkstenen inom kalkbergsområdet. Sådana rastrattar, så kallade doliner, har rapporterats exempelvis från ett flertal platser kring Listers huvud (SGU, 1995). Doliner finns även markerade på ett flertal ställen i anslutning till den östra sidan av Mörby backe/hjärthallaberget Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

9 3.3 JORDLAGER Under senaste inlandsisens avsmältning låg stora delar av Listerlandet under vatten (Baltiska issjön). Vid smältvattentunnlarnas mynningar avsattes rullstensåsar med grova sediment. Längre bort från isens front och på större vattendjup avsattes finare sediment som lera. Högsta kustlinjen (HK) i området ligger omkring 55 m ö h. Svallsedimenten på nivåer nära HK består vanligen av klapper och grus och mäktigheten är ca 2 3 m. Baltiska issjöns sjunkande strandlinje avsatte en rad strandvallar ner till nivåer på m ö h. Sådana strandvallar finns exempelvis på Listerhuvudet och Getabjär. Stora delar av Listerlandets täcktes även av Littorinahavet, vars högsta nivå här nådde kring 7 m ö h. Vid denna nivå utbildades strandhak. Utmed kusten markeras Littorinagränsen av en strandvall av klapper, grus och sand. I de central delarna av Listerlandet breder ett lågt liggande slättområde ut sig där jordarten övervägande består av postglacial finsand eller lera. De postglaciala sedimenten överlagrar ofta den glaciala leran. Jorddjupet varierar mellan m. De finare svallsedimenten på slättlandets lägre nivåer varierar i mäktighet, men är ofta endast 1-3 m. På och omkring urbergshöjderna består jordarten av sandig morän, som längst upp mot höjderna tunnas ut och övergår i kalt berg. Det finns två större isälvsavlagringar på Listerlandet, Sölveavlagringen och Lörbyåsen, som är flacka, utbredda avlagringar. Sölveavlagringen ligger norr om Siretorp vid golfbanan. Sydost om isälvsavlagringen finns ett större område med kärrtorv och ett annat öster om Hjärthallaberget. Söder om Sandviken, inom tillrinningsområdet finns ett litet mindre område med kärrtorv. Eoliska sediment, det vill säga sediment som förts dit med hjälp av vinden täcker stora arealer av de övriga jordarterna på slättlandet. Flygsand finns exempelvis vid golfbanan norr om Siretorp och även vid landområdena kring bukten vid Sandviken. Jordlagerföljden vid Västra Näs utgörs av sandig morän eller postglacial sand. Jorddjupet är mellan m. I brunnsprotokollet till den befintliga brunnen är angett ett jorddjup på 5 m. I det äldre brunnsprotokollet, vid den ursprungliga brunnens läge, tolkas jorddjupet till ca 23 m. Brunnen som borrades år 2014 är placerad 10 m från den äldre brunnen och marklagerföljden bör därmed vara likartad. I brunnsprotokoll för den befintliga brunnen står endast angivet som jordlagerföljd: 0 5 m Grus och sand 5 68 m Berg (kalkberg) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 9

10 För den äldre brunnen (som borrades 1965) redovisades följande lagerföljd enligt brunnsprotokollet: 0,0 0,8 m Sand 0,8 4,1 m Sandig grusbunden lera 4,1 8,0 Sandbunden lera 8,0-8,9 Grusbunden lera 8,9-12,2 Sten och grusbunden lera 12,2-15,1 Sten och lera 15,1-22,9 Grus och lera 22,9-36,1 Kalk 36,1-57,1 Kalk och flinta 57,1 72,6 Kaoliniserat gnejs I den tekniska beskrivningen inför ansökan om vattendom (K-konsult, 1966) står angivet ytterligare en jordlagerföljd för en ännu äldre brunn (okänt datum): 0 2,0 Sand 2,0 9,0 Morän med stor sten. 9,0 24,0 Morän med små stenar 24,0 43,0 Mörk kalk med flintlager upptill 0,5 m tjocka 43,0 60,0 Grön sand Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

11 Figur 5 Jordartskarta över västra Listerlandet (SGU b, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 11

12 Figur 6 Jorddjupskarta över västra Listerlandet, (SGU c, 2017). 4 HYDROGEOLOGI 4.1 GRUNDVATTENMAGASIN De geologiska förhållandena ger förutsättningar för flera olika grundvattenmagasin på Listerlandet. Det största grundvattenmagasinet finns i den sedimentära berggrunden. I botten av den sedimentära lagerföljden utgör den övervägande okonsoliderade glaukonitsanden en bra porakvifer med ca % effektiv porositet. Denna akvifer har stora uttagsmöjligheter. Men även den mer konsoliderade kalkstenen utgör en bra akvifer. Vattnet rör sig här främst i spricksystem och är således en sprickakvifer. Kalkstenens sammanlagda effektiva porositet bedöms ligga kring ca %. Även i jordlagren och i urberget finns grundvattenmagasin, men dessa är mindre. Grundvattenmagasin delas ofta in i två huvudtyper: slutna eller öppna magasin. Det slutna magasinet är täckt med ett tätande lager, vilket medför att grundvattnet står under tryck. När tryckytan i ett slutet magasin ligger ovan markytan råder artesiska förhållanden. Ett öppet magasin däremot har Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

13 inget tätande lager och grundvattenytan är således fri och motsvarar atmosfärens tryckyta. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) redovisas grundvattenförekomster som är framtagna för vattenförvaltningens syften. Enligt information på VISS hemsida är grundvattenförekomsterna ett urval av SGU:s hydrogeologiska data, och vid hydrogeologiska bedömningar bör information som finns tillgänglig via SGU användas i första hand. Det sedimentära grundvattenmagasinets utbredning på Listerlandet så som det redovisas i VISS framgår i Figur 7 och Figur 8. På södra Listerlandet, i ett område kring Torsö, har en del av det sedimentära grundvattenmagasinet avgränsats och utgör ett eget magasin. Grundvattenmagasinet Lister-Mjällby har ID SE och magasinet Listerlandet-Torsö har ID SE Dessa grundvattenförekomster gäller för förvaltningscykeln och är fortfarande preliminära. Figur 7 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Mjällby i VISS (SE ), (VISS a, 2017). Figur 8 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Torsö i VISS (SE ), (VISS a, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 13

14 SGU har utifrån bedömd kapacitet gjort en annan indelning av grundvattenmagasinet i den sedimentära berggrunden vilket redovisas i Figur 9. Indelningen gäller för lager S1 vilket definieras i SGU:s databas som magasin huvudsakligen i sedimentär berggrund, överlagras inte till någon del av annat definierat magasin i sedimentärt berggrundvattenmagasin. Beskrivningen av grundvattenmagasinet som omfattar vattentäkten Västra Näs (SGU:s magasinsidentitet ) beskrivs som en porakvifer i sandsten med uttagsmöjlighet l/h. Figur 9 SGU:s indelning av grundvattenmagasin i den sedimentära berggrunden på Listerlandet. (SGU d, 2017). 4.2 GRUNDVATTENSTRÖMNING SGU har genomfört ett flertal utredningar och provpumpningar av mer än 100 brunnar på Sölvesborgshalvön. Resultaten av undersökningarna utgjorde underlag till en grundvattenmodell som upprättades av SGU över Sölvesborgs kommun (SGU, 2005). Enligt modellen är grundvattenströmningen i kalkberggrunden riktad från urbergshöjderna mot slätten och havet. Olika grundvattendelare skiljer Listerlandet i olika grundvattenområden Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

15 Figur 10 Översiktskarta över områdets grundvattendelare (SGU, 2005). Som framgår av SGU:s underlag finns ett flertal lokala grundvattendelare i kalkstensmagasinet. Beroende på uttag kan grundvattendelarna förflyttas i olika riktningar jämfört med denna översiktliga strömningsbild. 4.3 GRUNDVATTENNIVÅER Grundvattennivåer varierar under året på grund av minskad eller ökad grundvattenbildning och är kopplat till väderförhållanden, uttag och växtlighetens transpiration. I SGUs grundvattenmodell utfördes modellering av två scenarier, det ena för att visa grundvattenförhållandena utan några uttag, det andra för att visa ett scenario där alla brunnar går med kontinuerligt uttag. De två scenarierna skulle kunna likna förhållandena dels under vårperioden med de högsta grundvattennivåerna och dels under sensommaren/hösten med låga naturliga grundvattennivåer och de stora uttagen klara (både bevattning och kommunens ökade sommaruttag). Resultat av modelleringen vid Västra Näs framgår av Figur 11. Förhållandet som motsvarar vårperioden redovisas i vänstra bilden och scenariot som kan sägas motsvara sensommar/höst i högra bilden. Ett problem vid modelleringen Västra Näs är att täkten är belägen så nära havet att påverkan från modellens i området relativt grovmaskiga nät tas större hänsyn till havet än till uttaget i täkterna. (SGU, 2005) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 15

16 Figur 11 Simulerade grundvattennivåer i kalkstensmagasinet vid Västra Näs för två olika scenarier, vår respektive sensommar/höst (SGU, 2005). Sedan 2001 registrerar SGU även grundvattentrycket i kalkstensmagasinet kring Mjällby. Kontinuerliga grundvattenmätningar i en äldre bevattningsbrunn i Lörby visar att grundvattentrycket under sommarmånaderna sänks av med flera meter, motsvarande mellan 2 5 m ö h och stiger sedan snabbt till motsvarande 7 8 m ö h efter bevattningsperiodens slut, se Figur 12. Av diagrammet framgår att avsänkningen har minskat de senaste åren. Eventuellt skulle detta kunna vara ett tecken på minskade uttagsmängder. Figur 12 Grundvattennivåer i Lörby (Mjällby) (SGU e, 2017). Vid normala förhållanden ligger grundvattennivån i jordlagren någon till några meter under markytan och styrs mer av topografi, men strömningsbilden sammanfaller i stort sett med grundvattenströmningen i berggrunden. Grundvattennivån i jordlagren är normalt belägen på en högre nivå än i berggrunden Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

17 4.4 GRUNDVATTENBILDNING Den för grundvattenbildning och ytavrinning tillgängliga vattenmängden i Sölvesborg motsvarar ca 180 mm/år enligt data från SMHI:s databas Vattenwebb (SMHI, 2017). Hur stor andel av den tillgängliga vattenmängden som bildar grundvatten beror på geologiska förhållanden, typ av grundvattenmagasin, jordarter och strömningsgradient. Merparten av grundvattenbildningen sker under höst och vinter. För sin grundvattenmodell antog SGU att 85 mm/år utgjorde grundvattenbildning till kalkberget (SGU, 2005). Geo Scania har redovisat att mm/år läcker ner till kalkberget under ett normalår (Geo Scania, 2010). Grundvattenbildning till magasinet i den sedimentära berggrunden sker genom läckage från ovanliggande magasin. Läckagets storlek beror på de ovanliggande lagrens genomsläpplighet, deras mäktighet samt tryckgradientens storlek och riktning. För att grundvattenbildning till kritaberget ska ske, krävs en nedåtriktad tryckgradient i förhållandet mellan grundvattennivån i jordlagren och trycknivån i det sedimentära grundvattenmagasinet. Det generella förhållandet är en nedåtriktad gradient mellan grundvattennivå i jordlagren och trycknivån i berggrunden. Stora delar av kritberget täcks dock av morän med låg genomsläpplighet som försvårar läckage neråt. Däremot är kalkbergets randområden, områden där urberget gränsar mot kritberggrunden, av större betydelse för grundvattenbildning. Här är jordlagren ofta mer genomsläppliga och jordtäcket är tunnare vilket ger bättre förutsättningar för grundvattenbildning till det sedimentära berggrundvattenmagasinet. Urbergshöjderna som Hjärthallaberget och Mörby backe är därför mycket viktiga som nybildningsområde för grundvatten. Urberget går delvis i dagen och nederbördsvatten kan lätt söka sig ner till övergångszonen mellan urberg och sedimentär berggrund. Även områden där kalkstenen överlagras av isälvsmaterial kan vara viktiga för nybildningen. Ett sådant område finns öster om Sölvesborgsviken, Sölveavlagringen. 4.5 SALTVATTENINTRÄNGNING Salt grundvatten, det vill säga höga kloridhalter, är inte ovanliga i bergborrade brunnar. Förhöjda kloridhalter kan orsakas av antropogena källor som till exempel vägsaltning, avlopp eller lakvatten från deponier. En vanligt förekommande orsak är emellertid påverkan eller inträngning av havsvatten, antingen relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var täckt av hav, eller direktinträngning av havsvatten. På Listerlandet finns stora områden som tidigare varit grunda havsvikar och här finns därför riskområden för relikt saltvatten. Normalt råder ett utflöde av sött grundvatten till havet, men under perioder av liten eller ingen grundvattenbildning (främst under april till september) finns här också en risk för saltvatteninträngning direkt från havet Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 17

18 I Västra Näs vattentäkt har en tendens till ökande kloridhalter noterats, vilket redovisas i den tekniska beskrivningen. Det finns också en återkommande problematik med mikrobiell förorening. Dessa båda kvalitetsfaktorer är varningssignaler som nogsamt bör följas upp för att säkerställa dricksvattenförsörjningen på längre sikt. 4.6 AVRINNINGSOMRÅDE SMHI har delat in landet i huvudavrinningsområden och delavrinningsområden. Listerlandet ligger inom huvudavrinningsområde Gallån Orlundsån (86/87) som sträcker sig nordost om Olofström. Dess areal uppgår till 394 km 2. Området saknar större sjöar. Tillrinningsområdet till Västra Näs vattentäkt ligger inom två delavrinningsområden: 13827, Rinner mot Sölvesborgsviken och 4924 Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten. Delavrinningsområdena redovisas i Figur 13 och Figur 14 och markanvändningens fördelning inom respektive delavrinningsområde i Tabell 1. Figur 13 SMHI:s delavrinningsområde 4924, Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten (VISS b, 2017). Figur 14 SMHI:s delavrinningsområde 13827, Rinner mot Sölvesborgsviken (VISS b, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

19 Tabell 1 Markanvändning inom delavrinningsområdena vid Västra Näs vattentäkt (VISS b, 2017) Rinner mot Sölvesborgsviken (km 2 ) 4924 Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten (km 2 ) Totalt (km 2 ) Skog 5,7 7,8 13,5 Öppen mark 2,4 1,8 4,2 Jordbruk 16,4 8,3 24,7 Hygge 0 0,1 0,1 Sankmark 0 0,5 0,5 Tätort 5,5 3,2 8,7 Totalt 30 21,7 51,7 Listerlandet utgörs idag till stor del av mark som dräneras genom kanaler och åar men som tidigare varit en del av ett större våtmarksområde. I Figur 15 framgår de större avvattningsområdena inom kommunen idag. Tre vattendrag avvattnar Listerlandet i söder: Siretorpskanalen, Lörbybäcken och Mjällbybäcken. Figur 15 Sölvesborgs kommuns större avvattningsområden, (Sölvesborgs kommun, 2010) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 19

20 4.7 TILLRINNINGSOMRÅDE Tillrinningsområdet är det område inom vilket vatten rör sig mot en vattentäkt eller ett vattentäktsområde genom grundvattenströmning eller som en kombination av ytvattenströmning och grundvattenströmning. Tillrinningsområdet för Västra Näs redovisas i Figur 16. Tillrinningsområdet avgränsas i öster av den topografiska ytvattendelaren längs med krönet av höjden vid Hjärthallberget. Tillrinningsområdets norra och södra gräns baseras också på terrängens topografi. I väster utgör kustlinjen gräns för tillrinning till vattentäkten. Grundvattenbildningen sker främst vid Hjärthallaberget i öster, i gränsen mellan de sedimentära avlagringarna och urberget som beskrivits ovan. Grundvattenströmningen i tillrinningsområdet är riktat från höjdområdet vid Hjärthalla ner mot slätten och kusten. Figur 16 Tillrinningsområde till Västra Näs vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

21 4.8 STRÖMNINGSHASTIGHET För att få en uppfattning om hur fort en eventuell förorening transporteras i det översta jordskiktet har en beräkning av grundvattnets strömningshastighet utförts. Grundvattnets strömningshastighet styrs av grundvattenytans gradient samt det geologiska materialets genomsläpplighet. För att beräkna transporttider i grundvattnet har Darcys lag använts. Denna ger en transporthastighet enligt följande: v = (K i)/p v = transporthastighet/horisontell nettohastighet (m/s); K = hydraulisk konduktivitet (m/s); i = dh/dl = hydraulisk gradient; P = effektiv porositet, dvs. andel porutrymme tillgängligt för föroreningstransport. För beräkningarna har olika värden som kan anses representativa för sand och sandig morän använts. Som framgår av resultaten blir det dock stora skillnader beroende på vilka ingående värden som väljs. Denna osäkerhet gör att resultaten bör tolkas med försiktighet. Resultaten redovisas i Tabell 2. Beräkningarna avser horisontell föroreningstransport, men ger inte information om den vertikala transporthastigheten. En förorening som transporterats ner till akviferen i berggrunden är mycket svår, om än ens möjlig, att sanera. Transporten i kalkstensakviferen kan ske mycket snabbt där det finns vattenförande sprickor som står i förbindelse med vattentäkten. Tabell 2 Beräkning av strömningshastighet och transportsträckor för olika tidsperspektiv i översta jordlagren vid Västra Näs. Beräkningar av strömningshastighet för sand/sandig morän med olika ingångsvärden för K, i och P Enhet Ingångsvärden K (hydraulisk konduktivitet) 1E-03 1E-03 1E-04 1E-04 m/s i = dh/dl (hydraulisk gradient) 0,006 0,006 0,006 0,006 - P (porositet) 0,15 0,25 0,15 0,25 - Resultat V (horisontell nettohastighet) 4E-05 2E-05 4E-06 2E-06 m/s Transportsträcka under 1 dygn 3,5 2 0,3 0,2 m Transportsträcka under 100 dygn m Transportsträcka under 1 år m 4.9 INFLUENSOMRÅDE Brunnens influensområde motsvarar det område inom vilket det sker en avsänkning av grundvattenytan till följd av vattenuttaget. Inför ansökan om vattendom utfördes en provpumpning i den äldre brunnen. Provpumpningen pågick i ca en månads tid mellan december 1965 och januari Kapaciteten var 7,5 l/s i början av provpumpningen och mot slutet 10,5 l/s. Samtidigt med provpumpningen av den nya brunnen togs vatten ur den dåvarande befintliga brunnen för att tillgodose vattenbehovet Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 21

22 Den utpumpade vattenmängden avleddes till Sölvesborgsviken ca 250 m från pumpplatsen. Mätning av de uppumpade vattenmängderna erhölls genom mätning med mätkärl. Under provpumpningen utfördes kontinuerliga observationer av vattennivån vid provpumpningsplatsen och vid en närliggande vattentäkt. Influensområdets sträckning går dessvärre inte att fastställa från provpumpningsrapporten, då det endast är mätningar från en närliggande brunn som redovisas. Därutöver är det oklart om den privata vattentäkten stod i kontakt med jordakviferen eller bergakviferen. K-konsults sammanställning av provpumpningen redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Sammanställning av provpumpning utförd av K-konsult av Västra Näs vattentäkt (K-konsult, 1966). *Angivna nivåer i okänt referenssystem. Provpumpning av Västra Näs vattentäkt år 1966 Pumptyp Undervattenspump Markhöjd vid borran +4,51 m ö h* Vattenstånd i borran före provpumpning +0,37 m ö h* Vattenstånd i borran vid stationärt tillstånd -8,70 m ö h* Vattenstånd i borran efter provpumpning +0,30 m ö h* Provpumpningskapacitet vid stationärt grundvattentillstånd Provpumpningstid 10,5 l/s 29 dygn 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING Grundvattenmagasinets sårbarhet i förhållande till föroreningsrisk är beroende av markens genomsläpplighet. Områden med hög genomsläpplighet innebär en större sårbarhet. I arbetet med Listerlandets vattentäkter har en sårbarhetskartering gjorts för hela området. Sårbarheten har delats in i fyra klasser, extrem, hög, medelhög och låg sårbarhet. Kornstorleksfördelning och sorteringsgrad hos jordarterna har tilldelats störst betydelse för klassningen samt kontaktzoner mellan urberg och sedimentära avlagringar. I Figur 17 redovisas bedömd sårbarhet inom tillrinningsområdet för Västra Näs vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

23 Figur 17 Bedömd sårbarhet vid vattentäkten Västra Näs. 5.1 EXTREMT HÖG SÅRBARHET Kontaktzoner mellan sedimentära avlagringar och urberg samt urbergsområden där jordtäcke saknas ( berg i dagen ) bedöms ha extremt hög sårbarhet. I dessa områden kan en förorening på kort tid transporteras ner till grundvattenmagasinet. Området markerat längs foten av hela Mörby backe/hjärthallaberget motsvarar ett sådant område samt delar uppe på krönet av urbergshöjden där jordtäcke saknas. Områden där grundvattenmagasinet överlagras av grövre sediment som exempelvis isälvsmaterial bedöms också tillhöra denna sårbarhetsklass och Sölveavlagringen nordost om Sölvesborgsviken ingår därför i denna klassning. 5.2 HÖG SÅRBARHET Jordlagren på urbergshöjden Mörby backe/hjärthallaberget utgörs av sandig morän eller svallsediment bestående av sand och grus eller klapper Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 23

24 Jordlagren innebär en viss fördröjning/buffert för föroreningar att nå grundvattenmagasinet, men på grund av genomsläpplighet och ringa mäktighet klassas dessa områden till hög sårbarhet. 5.3 MEDELHÖG SÅRBARHET Större delen av tillrinningsområdet består av områden med sandig morän eller postglacial sand som bedöms ha medelhög sårbarhet. Sandens genomsläpplighet medför att en förorening kan infiltrera i jordlagren och nå grundvattenmagasinet. 5.4 LÅG SÅRBARHET Mellan Sandviken och Siretorp finns ett områden med lera som klassas till låg sårbarhet då transporthastigheten i materialet är mycket långsam och möjligheten att förhindra en förorening från att nå grundvattenmagasinet är stor. 6 MARKANVÄNDNING I Figur 18 framgår markanvändningen inom tillrinningsområdet som består av bostadsbebyggelse (Västra Näs och Sandviken), åker och betesmark samt skogsmark. I Tabell 4 ges en sammanställning av markanvändningen inom tillrinningsområdet Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

25 Figur 18 Markanvändning inom tillrinningsområdet. Tabell 4 Sammanställning över markanvändning inom tillrinningsområdet. Markanvändning Area (km 2 ) Andel av tillrinningsområde (%) Lövskog 1,50 33 Bebyggt 0,98 22 Jordbruk 0,94 21 Öppen mark 0,74 16 Barrskog 0,32 7 Summa 4, Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 25

26 6.1 SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Riksintresse Naturvård Stora delar av Listerlandet, inklusive tillrinningsområdet för Västra Näs vattentäkt omfattas av naturvårdsområdet Listerlandet-Hanö som är ett riksintresse för naturvård. Odlingslandskapet på södra Listerlandet innehåller representativa och artrika naturbetesmarker med bland annat förekomst av rödlistade växtarter. På och i anslutning till restbergen finns artrika ädellövskogar som hyser rödlistade arter av främst lägre flora och fauna. Karstlandskapet och grottsystemet på Listershuvud saknar motsvarighet i landet. Klapperfälten och strandvallarna är väl utbildade. (Sölvesborgs kommun, 2010) Valjeviken Sölvesborgsviken är också ett riksintresse för naturvård. Här finns grunda havsvikar med låga betade moränöar. Området har en art- och individrik fågelfauna. Riksintresse Friluftsliv Södra Listerlandet omfattas även av riksintresse för friluftslivet. Den variationsrika naturen och det gamla kulturlandskapet ger ypperliga förutsättningar för natur- och kulturstudier, strövande, cykling, bad, båtsport och fritidsfiske. Vägförbindelserna till området är goda. (Sölvesborgs kommun, 2010). Riksintresse Geografiska bestämmelser Riksintresse Geografiska bestämmelser innefattar Blekinges kustområden och skärgård, vilket därmed innefattar Västra Näs. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Dock undantas fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov samt enkla fritidshus i närheten av tätortsregionerna Natura 2000 I söder gränsar tillrinningsområdet till Natura 2000-området Näsnabbarna (skyddat genom art- och habitatdirektivet). Även Hjärthallaberget är ett Natura 2000-område (se beskrivning nedan). Norr om Västra Näs finns Natura 2000-området Sölvesborgsviken som skyddas genom Fågeldirektivet. Områdena redovisas i Figur 19 och Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

27 Figur 19 Natura 2000-områdena Hjärthalla och Sillnäs. Södra spetsen av Natura 2000-området Sölvesborgsviken syns också, (Naturvårdsverket, 2017). Figur 20 Natura 2000-området Sölvesborgsviken norr om Västra Näs, (Naturvårdsverket, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 27

28 6.1.3 Naturreservat Inom tillrinningsområdet finns ett naturreservat uppe på Hjärthallaberget, Hjärthalla naturreservat, Figur 21. Naturreservatet ingår även i Natura 2000 enligt habitatdirektivet och sammanfaller med naturreservatet Hjärthallaberget. Figur 21 Naturreservatet Hjärthalla, (Naturvårdsverket, 2017) Vattenresurser För vattencykeln finns två registrerade grundvattenförekomster i närheten till Västra Näs. Dels är det Listerlandet (grundvattenförekomsten från vilken Västra Näs tar sitt vatten) och dels är det Sölveplatån S, vilket avser isälvsavlagringen norr om Västra Näs. För kommande vattencykel har en ny indelning gjorts, som tidigare redovisats i Figur 7 och Figur 8. Grundvattenförekomsten Listerlandet har delats upp i Listerlandet Mjällby (SE ) och Listerlandet Torsö (SE ). Dessa båda vattenförekomster är ännu preliminära och någon statusklassning finns därför ännu inte tillgänglig Befintligt vattenskyddsområde Befintligt vattenskyddsområde för Västra Näs vattentäkt beslutades 1974 och redovisas i Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

29 Figur 22 Befintligt vattenskyddsområde för Västra Näs vattentäkt, (Naturvårdsverket, 2017) Strandskydd Längs kuststräckan råder strandskydd. 7 PLANFÖRHÅLLANDEN Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen. Gällande översiktsplan för Sölvesborgs kommun vann laga kraft 6 juli En remiss på reviderad översiktsplan finns ute för samråd till och med den 30 september I Figur 23 framgår markregleringar och planerad markanvändning i Västra Näs enligt gällande översiktsplan. Det finns planer på nya bostäder samt ett campingområde (benämnd Sandvikens camping i översiktsplanen). Ett större planerat bostadsområde finns även i Siretorp (Siretorp sydväst). Hänsyn till vattenförsörjningen ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv behöver beaktas i samband med fortskridandet av dessa planer. Inför ny detaljplan ska vattenintresset alltid beaktas och utgöra en ingående del av beslutsunderlaget Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 29

30 Figur 23 Befintlig och planerad markanvändning i Västra Näs, (Sölvesborgs kommun, 2010). 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR I samband med framtagandet av ett vattenskyddsområde ska föroreningsrisker inom hela tillrinningsområdet bedömas. Riskinventeringen ska utgöra en del av underlaget för beslut om vattenskyddsområdet och till eventuella framtida beredskapsplaner. I samarbete med kommunen, Miljöförbundet Blekinge Väst och Länsstyrelsen har en riskinventering genomförts inom tillrinningsområdet och dess gränsområden. Inventeringen redovisas i Bilaga A. Följande text beskriver vanliga verksamheter och typer av markanvändning i tillrinningsområdet som kan utgöra risk för förorening av vattentäkten. Föroreningshoten kan vara: tillfälliga eller akuta punktutsläpp, till exempel en tankbilsolycka långvarigt pågående punktutsläpp till exempel från avloppsinfiltration Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

31 långvariga diffusa utsläpp, från exempelvis bekämpningsmedel och näringsämnen i samband med växtodling 8.1 JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruk kan innebära risk för spridning av oönskade ämnen till yt- och grundvatten i form av: Växtnäringsämnen Bekämpningsmedel Villaolja Enskilda avlopp Drivmedelsupplag Uppställningsplatser för maskiner Djurhållning Timmerupplag Avverkning Inom jordbruket är det framförallt hantering och spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som innebär en föroreningsrisk. Djurhållning kan innebära näringsläckage men också risk för spridning av mikrobiella föroreningar. Skogsavverkning och markberedning kan medföra ökat läckage av organiskt material, näringsämnen och markpartiklar ut till vattendrag och grundvatten. Skogsbruk kan även innefatta spridning av bekämpningsmedel. Till lantbruk och skogsbruk hör också ofta hantering av drivmedel i arbetsfordon som kan innebära en föroreningsrisk vid läckage, spill eller olyckor. 8.2 BOSTADSBEBYGGELSE De vanligaste riskerna kopplat till bostadsområden är användningen av bekämpningsmedel i trädgårdar, biltvätt som inte sker på särskilt inrättad anläggning samt eventuell förekomst av enskilda avlopp och energianläggningar (bergvärme/jordvärme/villaolja). Vid samlad bostadsbebyggelse finns ofta kommunala dag- och spillvattennät. Vid exempelvis otäta ledningar finns risk för spridning av orenat spillvatten till omgivande mark och grundvatten. 8.3 INDUSTRIER De riskkällor som generellt kan förknippas med industrimiljöer är: Förorenat dagvatten och spillvatten Hantering av miljöfarliga ämnen Tunga transporter (farligt gods) Brand (förorenat släckvatten) Cisterner, förvaringstankar Förorenad mark Även om en industri inte är i drift kan risker kvarstå i form av exempelvis kvarvarande förvaringstankar och markföroreningar Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 31

32 8.4 VÄGAR De riskkällor som är relaterade till vägar är: Olyckor Transport av farligt gods Slitage på vägar och fordon (oljedropp, partikelspridning mm) Beläggningsarbete Läckage av bränsle Vägsalt Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel. Upplag med exempelvis oljegrus och asfalt innebär en risk för föroreningsspridning och även upplag av snö under vintertid. Halkbekämpning kan leda till spridning av salt till yt- och grundvatten. Markarbeten i samband med vägbyggen kan frigöra föroreningar. 8.5 KOMMUNALT SPILLVATTEN Risk för utsläpp av spillvatten kan förekomma vid avloppsreningsverk, från spillvattenledningar och pumpstationer. Då avloppsreningsverken och/eller spillvattennäten överbelastas kan bräddning förekomma vilket innebär utsläpp av orenat vatten. Tekniska driftproblem och otäta spillvattenledningar kan också innebära läckage till omgivande mark och grundvatten. 8.6 OLYCKSHÄNDELSER De olyckstyper som vanligtvis är relevanta för vattenskydd är: Brand Översvämning Vägolycka Släckvatten kan innebära att stora mängder föroreningar tillförs yt- och grundvattnet. Översvämningar innebär en generellt ökad risk för föroreningstransport, men även risk för utsläpp av orenat spillvatten som beskrivs ovan. Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel från fordonstankar. Sker olyckan med lastbil som transporterar farligt gods finns ytterligare en dimension av risken. 8.7 AVFALLSDEPONIER Lakvattenläckage från deponier kan utgöra ett hot mot vattenkvaliteten. Graden av risk beror bland annat på vilken typ av avfall som deponerats samt omgivande geologi och eventuella skyddsåtgärder Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

33 8.8 TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN Schaktning, muddring och borrningsarbeten innebär uppslamning av finmaterial och ökad mobilitet för eventuella föroreningar bundna till markpartiklar. En minskad eller utebliven omättad zon innebär minskad nedbrytning och fastläggning av förorenande ämnen. Olyckor kopplade till arbetsfordon och läckage av drivmedel från dessa utgör också en risk. 8.9 ÖVRIGT Inom varje enskilt tillrinningsområde kan det naturligtvis finnas fler risker specifika för det området. Idrottsplatser är vanligt förekommande där risken består av spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. Ett annat vanligt förekommande riskobjekt är transformatorstationer. Beroende på transformatortyp kan dessa innehålla upptill 225 liter olja KLIMATFÖRÄNDRINGAR Grundvattenbildningen påverkas av förändringar i nederbörd och temperatur, vilket leder till förändrade grundvattennivåer. Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan leda till en ändrad flödesriktning av grundvattnet. Det innebär att föroreningar kan transporteras mot en dricksvattenbrunn där flödesriktningen tidigare var riktad bort från brunnen. Förändringar i grundvattennivåer påverkar även mäktigheten på den omättade zonen. En liten omättad zon kan leda till sämre fastläggning och nedbrytning av föroreningar vilket kommer att påverka grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer som kan påverka grundvattnet genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasinet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan 1998 inventerat och prioriterat vilka svenska vattendrag som ska karteras med avseende på översvämning. Vattendragen i Sölvesborgs ingår inte i prioriterade objekt. De största översvämningsriskerna inom Sölvesborgs kommun är istället kopplade till dagvatten- och avloppsnätet. Kraftig nederbörd kan leda till överbelastade ledningsnät, vilket medför att vägar och gator blir stående under vatten. Med klimatförändringar väntas stigande havsnivåer som innebär att risken för saltvatteninträngning ökar i kustnära brunnar. Länsstyrelsen i Blekinge län tog år 2012 fram en rapport där översvämningsområden enligt två scenarier för den globala havsnivån för år 2100 presenterades. I Figur 24 framgår framtida översvämningsområden vid Sölvesborgsviken och Västra Näs enligt min- och maxscenariot för högvattenförhållanden år Enligt dessa beräknas medelhavsnivån vid Blekingekusten stiga med 0,4 1,5 m och högvattennivån med 1,8 2,8 m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 33

34 Figur 24 Framtida översvämningsområden vid Sölvesborgsviken enligt min- och maxscenariot för högvattenförhållanden år Ringen visar ett exempel på översvämningsområde utan kontakt med havet. (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2012). Klimatförändringarna kan på sikt också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan påverka grundvattenkvaliteten SAMMANTAGEN RISKBILD Riskinventering inom tillrinningsområdet för Västra Näs vattentäkt redovisas i separat PM. Av inventeringen framgår att de risker som främst identifierats är: Enskilda vattentäkter försämrad tillgång/vattenkvalitet till följd av sammanlagda uttag, föroreningsrisk genom inläckage av ytvatten/grundvatten av sämre kvalitet Enskilda avlopp föroreningsrisk med avseende på bakterier/parasiter/virus, näringsämnen Väg 502 olycka med läckage av petroleumprodukter Transformatorer olycka med läckage av transformatorolja Två områden med förorenad mark före detta deponi och SPIMFAB-objekt (petroleumprodukter) Utöver detta får klimatförändringarnas sannolika påverkan med framför allt stigande havsnivåer anses utgöra en betydande risk för V Näs vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

35 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE 9.1 ALLMÄNT Utgångspunkten i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är att hela tillrinningsområdet skall ingå i vattenskyddsområdet. I Handboken är definitionen av ett tillrinningsområde det område inom vilket vatten rör sig till en vattentäkt eller ett vattentäktsområde. I handboken påpekas också att det går att fastställa ett mindre område, om beslutsunderlaget visar att skyddssyftet ändå kan uppnås. Det är vanligt att grundvattenuttaget och balansen mellan detta och grundvattnets nybildning samt uttagspunktens placering i magasinet medför att tillrinningsområdet till grundvattentäkten är mindre än grundvattenmagasinet. Vattenskyddsområden delas därefter vanligen in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär respektive sekundär skyddszon och eventuellt även en tertiär skyddszon. Det kan vara praktiskt att förlägga skyddsområdesgränserna till redan befintliga gränser såsom vägar, fastighetsgränser, vegetationsgränser eller andra naturliga gränser. Syftet är att det ska vara lättare att i naturen hitta de gränser som på ritningar utmärker skyddsområdesgränserna. Baserat på redovisad information om områdets geologi, hydrogeologi, topografi samt genomförd sårbarhetsklassificering och riskinventering har gränser för ett nytt skyddsområde tagits fram. Avgränsning av skyddsområdet utgår från vattentäktens tillrinningsområde. Vattenskyddsområdet har delats in i vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon och redovisas i Figur 25. En motivering till indelningen sammanfattas i följande avsnitt. Figur 25 Föreslagen gränsdragning vattenskyddsområde för vattentäkten Västra Näs Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 35

36 9.2 PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Primär skyddszon bör avgränsas på ett sådant sätt att uppehållstiden i grundvattnet medger att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den primära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst 100 dygn Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den primära skyddszonen omfattar områden med störst skyddsbehov. Den har avgränsats till att omfatta ett område med en radie av minst 200 m från brunnen räknat. Denna sträcka motsvarar minst 100 dygns uppehållstid i grundvattenmagasinet, vilket har beräknats med uppgifter om jordart samt grundvattenytans gradient. Extremt sårbara inströmningsområden och viktiga nybildningsområden har också tilldelats primär zon. Nybildningsområdet är förlagt till foten av Hjärthallaberget där kontaktzon mellan urberget och kalkberget finns, samt uppe på höjden där berget går i dagen. För båda områdena har en buffertzon på 50 m lagts till. Uppe på krönet av urbergshöjden har de karterade områdena med kalt berg slagits ihop till ett sammanhängande område där det har ansetts lämpligt och även här har en buffertzon på 50 m lagts till. 9.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den bör omfatta de delar av ett vattenskyddsområde där det finns en risk att en förorening når vattenuttaget utan att nedbrytning eller utspädning till acceptabla nivåer har skett. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den sekundära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst ett år Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den resterande delen av bedömt influensområde kring brunnen som inte ingår i den primära skyddszonen har tilldelats sekundär skyddszon. Beräkningarna baseras på tillståndsgiven uttagsmängd, motsvarande m 3 /år, och antagen grundvattenbildning till kalkstenen (85 mm/år). Även delar av Hjärthallaberget ingår i den sekundära skyddszonen. Detta område ligger uppströms ett nybildningsområde och jordtäcket är tunt och består av sandig morän eller postglacial sand vilket innebär att transporttiden till grundvattenmagasinet är kort Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

37 9.4 TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Tertiär skyddszon innefattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner där vissa verksamheter kan komma att påverka vattentäktens långsiktiga kvalitet Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den tertiära zonen omfattar de delar av tillrinningsområdet som inte omfattas av primär eller sekundär skyddszon och därmed ligger utanför brunnens influensområde. Syftet med den tertiära zonen är att skydda vattentäkten ur ett flergenerationsperspektiv och tydliggöra vattenskyddsintresset för framtida markanvändning Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 37

38 10 REFERENSER Geo Scania, Tekniskt underlag för ansökan om grundvattenuttag för kommunal vattenförsörjning på fastigheterna Knutstorp 1:11 och Hörby 21:1 i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Undersökning utförd på uppdrag av Sölvesborgs Energi och Vatten AB. Rapporten är sammanställd av Ove Gustavsson 3 februari Geo Scania, Tekniskt underlag för ansökan om grundvattenuttag för kommunal vattenförsörjning på fastigheterna Mjällby 3:4 och 10:103 i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Undersökning utförd på uppdrag av Sölvesborgs Energi och Vatten AB. Rapporten är sammanställd av Ove Gustavsson 3 februari K-konsult, Redogörelse för grundvattenundersökning för V. Näs - Siretorp. Kornfält, K-A. och Bergström, J., Berggrundskartor och beskrivning till berggrundskartorna Karlshamn SV och SO. Sveriges Geologiska Undersökning Af167. Länsstyrelsen i Blekinge län, Framtida högvatten Scenarier för havsnivå och översvämningsområden i Blekinge Rapport 2012:11. Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om Vattenskyddsområde. Naturvårdsverket, Så mår miljön, Kartor och karttjänster, Kartverktyget skyddad natur. (Hämtad ). SMHI, Vattenwebb, Ladda ner modelldata per område. (Hämtad ) SGU, Pousette, J.; Fogdestam, B.; Gustafsson, O.; Engqvist, P. Beskrivning till hydrogeologisk karta över Blekinge län. Sveriges Geologiska Undersökning Ah4. SGU, Persson, M., Beskrivning till jordartskarta 3E Karlshamn SO. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 116. SGU, Gustafsson, M. Grundvattenmodellering Sölvesborg kommun. Dnr: /2001 SGU a, Kartgenerator, Berggrund. Berggrundskarta 1: (Hämtad ) SGU b, Kartvisaren, Jordarter 1: : (Hämtad ) SGU c, Kartgenerator, Jorddjup. Jorddjupskarta 1: (Hämtad ) SGU d, Kartvisaren, Grundvattenmagasin, Grundvattenmagasin i sedimentärt berg S1, Magasinsdelområden S1. (Hämtad ) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

39 SGU e, Grundvattennivåer Lörby. Sölvesborgs kommun, Översiktsplan. VISS a (Vatteninformationssystem Sverige), Karta, Vattenförekomster och övrigt vatten, Vattenförekomster ( ), Grundvattenförekomster. (Hämtad ). VISS b (Vatteninformationssystem Sverige), Karta, Vattenförekomster och övrigt vatten, Avrinningsområden, SMHI delavrinningsområden. (Hämtad ) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 39