Revisorernas redogörelse för 2016

Transkript

1 Sollentuna kommun Revisorerna Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun Revisorernas redogörelse för 2016 Vi har utfört vår granskning enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed. Revisorerna som är fem till antalet har haft ett tiotal sammanträden under året. Kommunens revisorer är; Rolf Hagstedt (ordförande), Curt Berglund, Nils-Åke Borgström, Jan-Eric Nyberg och Stina Bergman Ericsson. Revisorerna biträds av sakkunniga från PwC. Revisorernas uppdrag enligt kommunallagen är att årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. I uppdraget ingår också att som lekmannarevisorer, på samma sätt som gäller för den kommunala förvaltningen, granska den verksamhet som bedrivs i de företag som ägs av kommunen. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. De samlade revisionsinsatserna består av såväl verksamhetsrevision som redovisningsrevision. Verksamhetsrevision syftar till att bedöma om nämndernas verksamhet är ändamålsenlig och om den sköts på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen bedöms genom såväl verksamhets- som redovisningsrevisionsinsatser. Bedömningen av om räkenskaperna är rättvisande sker inom ramen för redovisningsrevisionen. Nedan lämnas en redogörelse för de granskningar samt övriga aktiviteter som genomförts under året. Granskning av Årsredovisning 2016 Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redo- 1

2 visningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Vi gör följande bedömningar: Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer att årets resultat i delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Två av de tre finansiella målen för 2016 är uppfyllda och ett av målen är inte uppfyllt. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall delvis är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Av de åtta verksamhetsmässiga målen för 2016 uppges ett vara helt uppfyllt och sju stycken vara delvis uppfyllda. Kommunstyrelsen gör i förvaltningsberättelsen bedömningen att kommunen uppfyller de uppsatta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret Vi bedömer, slutligen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen i huvudsak är upprättad enligt god redovisningssed. Granskning av nämndernas ansvarsutövande, 2016 Enligt kommunallagen ska revisorerna granska all verksamhet årligen. Avsikten är att bedöma om styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar fullgjort sin uppgift. Revisorerna ska bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Syftet med den övergripande granskningen av ansvarsutövandet var att besvara följande revisionsfråga: Har verksamheten som bedrivs inom styrelser och nämnder skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? Granskningen bygger på en genomgång av respektive nämnds verksamhetsberättelse och protokoll för 2016 och de uppdrag som fullmäktige riktat till nämnderna. Granskningens resultat har inte sakgranskats utan utgör revisorernas interna material och som en utgångspunkt för diskussion om och bedömning av ansvarsutövandet. Vår bedömning är att samtliga styrelser/nämnder, utifrån denna granskning, har fullgjort sitt ansvar i enlighet med uppdraget från fullmäktige. Vi bedömer att måluppfyllelsen i verksamheten är otillräcklig och därmed är utfallet inte helt förenligt med fullmäktiges övergripande mål. När det gäller analysen av måluppfyllelsen ser vi dock en förbättring hos flertalet nämnder, jämfört med tidigare år. 2

3 Översiktlig granskning av delårsbokslut Syftet med den översiktliga granskningen var att ge revisorerna underlag för att kunna bedöma om delårsrapporten var upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet var förenligt med de mål som Kommunfullmäktige beslutat. Vår bedömning lämnades till Kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlades. Resultatet för perioden var 153 mnkr (106 mnkr), vilket var 47 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekade mot ett resultat om 44 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten var att balanskravet skulle komma att uppfyllas. Vi gjorde följande bedömningar: Det har, i PwCs granskning, inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt, med undantag för att kommunen, inte fullt ut tillämpar komponentavskrivning enligt kraven i RKR 11.4, materiella anläggningstillgångar. Vår översiktliga granskning visar på att det prognostiserade resultat inte i alla delar är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Inom ramen för vår översiktliga granskning av delårsrapporten har vi inte möjlighet att göra någon bedömning av måluppfyllelsen avseende verksamheten. Granskning av interna kontroll i system och rutiner för exploateringsredovisning Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga: - Är kommunstyrelsens interna kontroll avseende exploateringsverksamheten i kommunen tillräcklig? Efter genomförd granskning och avstämning mot kontrollmålen bedömde vi att kommunstyrelsen inte har en helt tillräcklig intern kontroll avseende exploateringsredovisning. Exempelvis saknas både rutiner och riktlinjer för klassificering och värdering av tillgångar i redovisningen. Vi rekommenderade Kommunstyrelsen att ta fram rutiner och riktlinjer för redovisning av exploateringsverksamheten, samt säkerställa att rutinerna implementeras i verksamheten. Vidare rekommenderade vi att pågående uppdatering av rutiner och riktlinjer fortsätter, särskilt med tanke på nyinrättandet av Stadsbyggnadsnämnden. Vi bedömde också att Kommunstyrelsen behövde säkerställa förståelse i verksamheten gällande ansvarsfördelning mellan den nyinrättade Stadsbyggnadsnämnden och Kommunstyrelsen i exploateringsområdets frågor. 3

4 Granskning av leasingavtal Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga: Finns det en ändamålsenlig hantering som gör att klassificering och redovisning av hyres- /leasingavtal överensstämmer med god redovisningssed? Efter genomförd granskning bedömde vi att kommunens nuvarande rutiner avseende leasingavtal i huvudsak är tillfredsställande men att den interna kontrollen kan stärkas ytterligare. Av de två kontrollmålen som granskats bedömdes ett vara delvis uppfyllt och ett vara uppfyllt. I syfte att stärka den interna kontrollen rekommenderade vi följande: Att säkerställa att kommunens instruktioner kring undertecknande avseende leasingavtal efterlevs. Att ta fram dokumenterade riktlinjer avseende redovisningen av leasingavtal, vilka omfattar den senast utgivna rekommendationen RKR 13:2. Att se över nuvarande rutin vid bedömning av leasingavtal, där fastställande av operationella leasingavtal inte enbart görs utifrån avtalsperioden utan där nyttjandeperioden och övriga kriterier beaktas, vilka framgår av RKR 13:2. Förstudie - Anhörigstöd Syftet med förstudien var att kartlägga hur detta område fungerar i kommunen och utifrån studien bedöma om det finns anledning att genomföra en fördjupad granskning. Efter genomförs förstudie noterade vi följande: Det är förhållandevis enkelt för den som söker själv att finna information om anhörigstöd på ett tillgängligt sätt genom kommunens hemsida, och enligt intervjusvar kan kommunen idag erbjuda stöd till samtliga av de anhöriga som efterfrågar det. Efter genomförd förstudie ser vi dock ett antal risker som kan ligga till grund för specifika frågeställningar i revisorernas kommande dialog med berörda nämnder. Av intervjuerna framkom att omsättning på socialsekreterare i likhet med förutsättningarna i många andra kommuner är en fortsatt utmaning. En fortsatt instabil personalsituation kan leda till risker i informationen till anhöriga, och att deras behov därför inte fångas upp i tillräcklig utsträckning. - I dagsläget genomförs inte någon riktad systematisk uppföljning av anhörigstödet eller av genomförda aktiviteter. Att det inte genomförs specifik målstyrning för anhörigverksamheten skapar svårigheter i uppföljning och effektutvärdering. - Att anhörigkonsulenten själv kan precisera mål och genomföra uppföljning av dessa skapar risk för starkt personberoende, och ett anhörigstöd som inriktas mot konsulentens eget intresse- eller kompetensområde snarare än det som prioriterats av kommunen. 4

5 - Skillnaden i arbetssätt och uppföljning för anhörigstöd mellan Vård- och omsorgskontoret och Socialkontorets verksamheter kan skapa icke önskvärda ojämlikheter i stödet till anhöriga i de olika verksamheterna. Slutligen kan konstateras att arbetet med att nå ut och informera om det stöd som erbjuds och hur anhöriga kan gå tillväga för att ta del av stöd bör ses som ett ständigt förbättringsområde. Efter genomförd förstudie var vår bedömning att området inte behöver vara föremål för fördjupad granskning under det kommande året. Förstudie hot och våld Syftet med förstudien var att kartlägga hur detta område fungerar i kommunen och utifrån studien bedöma om det finns anledning att genomföra en fördjupad granskning. I förstudien noterades följande: Ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet och förebyggande av hot och våld finns hos den chef som har verksamhets-, budget-, personal- och arbetsmiljöansvar. Det är därmed dennes ansvar att initiera, leda, samordna och följa upp arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, inklusive det förebyggande arbetet kring hot och våld. Det finns inga politiskt antagna riktlinjer eller styrande dokument avseende hot och våld mot anställda och förtroendevalda, det finns dock ett antal rutiner och arbetsdokument som stöd i dessa frågor, bland annat Handbok Om hot och våld för förtroendevalda i Sollentuna kommun samt Rutiner vid våld eller hot om våld som säkerhetsavdelningen har tagit fram. En viktig del i det förebyggande arbetet är att informera och utbilda i syfte att höja medvetandenivån kring dessa frågor hos anställda och förtroendevalda i kommunen. Nya chefer utbildas i arbetsmiljöfrågor av personalavdelningen och säkerhetsavdelningen informerar nyanställda om sin roll samt har tagit fram en interaktiv utbildning kring hot och våld som är obligatorisk för de anställda. Det finns dock ett behov av att ta ett omtag kring utbildningen och säkerställa att anställda genomför den. Vid sidan av ovanstående centralt organiserade utbildningar och stödjande dokument förekommer även arbete på verksamhetsnivå, där samarbetet med säkerhetsavdelningen genomgående uppges fungera bra och medvetenheten kring dessa frågor anses generellt sett ha ökat i kommunen under de senaste åren. Analys och riskbedömning ska göras efter kartläggning/inventering av risker som en del av arbetsmiljöarbetet samt som en del av den årliga skyddsronden. Allt hot och våld ska dokumenteras och polisanmälas. Dokumentation sker i KIA, där informationen delges personalavdelningen, ansvarig chef och säkerhetsavdelningen. Ansvarig chef ska besvara ärendet i KIA och uppge vilka åtgärder som ska vidtas. Ofta gör ansvarig chef detta tillsammans med säkerhetsavdelningen samt den som har utsatts. Det görs ingen särskild rapportering om förekomsten av hot och våld till kommunstyrelsen eller nämnderna, utan detta anses ingå som en del i den 5

6 generella återrapporteringen av personalfrågor, såsom sjukskrivningar och annan statistik. Rapportering av frågorna, exempelvis antal och typ av tillbud, sker också till fackliga samverkansgrupper och kommunens ledningsgrupp någon gång per år. Efter genomförd förstudie var vår bedömning att området inte behöver vara föremål för fördjupad granskning under det kommande året. Granskning av kommunens beredskap gällande etik, korruption och oegentligheter Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfrågor: Är kommunstyrelsens arbete med EKO-frågor ändamålsenligt? Är den interna kontrollen avseende EKO-frågor tillräcklig? Efter genomförd granskning var vår bedömning att kommunstyrelsens arbete med EKO-frågor inte är fullt ut ändamålsenligt och den interna kontrollen avseende EKO-frågor inte i alla delar är tillräcklig. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande iakttagelser och bedömningar utifrån granskningens frågeställningar. Har kommunstyrelsen genomfört bedömningar av var i verksamheten risker kan uppträda? Ej uppfyllt. Frågeställningarna inom etik, korruption och oegentligheter hanteras inom ramen för det ordinarie internkontrollarbetet och tas upp i de riskanalyser som verksamheterna gör. Det varierar mellan nämnder och år huruvida risker kopplade till oegentligheter identifieras. Däremot har ett antal områden uppmärksammats och särskilda policys och regelverk har utarbetats för dessa (bl.a. representation, gåvor, bisysslor). Kommunstyrelsen har därutöver inte genomfört någon övergripande riskbedömning eller kartläggning av var i verksamheterna eller vilka funktioner som kan vara speciellt utsatta för förhöjda risker. Kommunstyrelsen och respektive nämnd har ändå identifierat ett antal områden som särskilt utsatta. Har kommunstyrelsen utarbetat riktlinjer för det förebyggande arbetet? Delvis uppfyllt. Det finns inget sammantaget regelverk/policy för korruption och oegentligheter. Kommunstyrelsen har däremot utarbetat ett antal särskilda regelverk/policys utifrån de områden som identifierats enligt ovan. Av dessa styrdokument framgår väsentliga förhållningsregler kring vad som är tillåtet och ej tillåtet. Det finns inga riktlinjer som särskilt berör hur kommunen ska arbeta förebyggande. Genomförs det förebyggande arbetet enligt antagna riktlinjer? Delvis uppfyllt. Kommunen har inte antagit riktlinjer för det förebyggande arbetet och därmed går det inte att bedöma efterlevnad. Däremot genomförs olika typer av utbildningsinsatser med viss bäring på granskningsområdet och frågorna diskuteras vid vissa tillfällen. Genomförs kontroller av risker för oegentligheter? Delvis uppfyllt. Frågeställningarna inom etik, korruption och oegentligheter hanteras inom ramen för det ordinarie internkontrollarbetet. Kontroller därutöver är begränsade. Det är viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet med kontroller och uppföljning inom upphandlings- och inköpsverksamheten. 6

7 Finns det beredskap för händelser? Ej uppfyllt. Det finns inga riktlinjer eller någon konkret rutin för beredskap av eventuella händelser (oegentligheter). Det är ett ansvar hos den enskilde chefen och hanteras inom ordinarie chefsled. Stöd finns att tillgå om detta efterfrågas. Vilken uppföljning och rapportering förekommer? Delvis uppfyllt. Inom ramen för det ordinarie internkontrollarbetet sker uppföljning årligen av föregående års plan. Uppsiktsarbetet redovisas löpande till kommunstyrelsen. Uppföljning och rapportering därutöver är begränsat. Granskning av delegationshanteringen Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att delegationshanteringen sker på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt? Vår sammanfattande bedömning efter genomförd granskning var att den formella delegationshanteringen i Sollentuna kommun fungerar på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Delegationsordningarna i samtliga nämnder och kommunstyrelsen är aktuella och utgör ett reellt instrument för respektive nämnds/ kommunstyrelsens beslutsfattande. De inledande texterna i samtliga delegationsordningar är informativa och beskriver på ett tydligt sätt vad delegation innebär och hur den ska utövas. Det finns i samtliga nämnder och kommunstyrelsen fastställda regler för hur delegationsärendena ska anmälas. Registrering av delegationsbeslut sker i samtliga nämnder på ett korrekt sätt. Kommunens ärende-och dokumenthanteringssystem. I samtliga nämnder och i kommunstyrelsen har man på ett aktivt sätt genomfört kontroller av delegationshanteringen både 2015 och i några fall Dessa kontroller har i vissa fall uppmärksammat mindre brister, som har åtgärdats. I granskningen skickades en enkät till samtliga ordinarie ledamöter i nämnderna och styrelsen. Eftersom svarsfrekvensen var låg, trots påminnelser, går det inte att dra några exakta slutsatser utifrån enkätresultatet. Dock visar den ett antal uppfattningar och kommentarer till de olika frågeställningarna. Noterbart i denna enkät är att det finns negativa uppfattningar i framförallt avseende frågan; Anser du att du som ansvarig ledamot att du har kontroll och kännedom över de beslut som fattas med stöd av delegation samt frågan; Anser du som enskild ledamot att det förs en öppen dialog i nämnden/styrelsen kring omfattningen och innehållet i styrelsens/nämndens delegationsordning Vår uppfattning kring resultatet i enkäten är att respektive nämnd och kommunstyrelsen bör diskutera regelverken kring delegation av nämndärenden och särskilt klargöra de uppfattningar som redovisats i enkäten. Syftet är att varje ledamot som lämnat delegation ska känna trygghet i delegationshanteringen. Granskning av systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola Syftet med granskningen var att följande revisionsfråga: 7

8 Har Barn- och ungdomsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Efter genomförd granskning var vår sammanfattade bedömning att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun. Det finns till stora delar ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Analysförmågan behöver dock utvecklas för att huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden. Bedömningen var att kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig återrapportering till nämnden. Vidare var bedömningen att Barn- och ungdomsnämnden vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. De åtaganden och prioriteringar som nämnden fastställer bygger på analyser av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. De åtgärder som nämnden vidtar för att utveckla verksamheten kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser utifrån hur enheterna presterar i relation till målsättning. Bedömningen var också att Barn- och ungdomsnämnden tillser att det genomförs en tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen. Granskning av kommunstyrelsens jämställdhetsarbete Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga: Bedrivs kommunstyrelsens jämställdhetsarbete på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklarationen och svensk lagstiftning? Efter genomförd granskning var vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen inte fullt ut bedriver ett ändamålsenligt jämställdhetsarbete i enlighet med CEMR-deklarationen och svensk lagstiftning. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande bedömningar av granskningens kontrollmål: Kommunens jämställdhets- och mångfaldsplan uppfyller kraven som ställs i CEMR-deklarationen och svensk lagstiftning. Delvis uppfyllt. Sollentuna kommun har en av fullmäktige beslutad och antagen jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden Det noteras dock att det saknas en översiktlig redovisning av handlingsplanen för jämställda löner samt att det i planen inte finns någon redovisning av hur de planerade åtgärderna i föregående jämställdhetsplan genomförts. Uppföljning av förgående plan har dock gjorts och handlingsplanen för jämställda löner återfinns i den lönekartläggning som genomförts. Vidare noteras att alla nämnder inte lämnat in aktivitetsplaner kopplat till jämställdhets- och mångfaldsplanen samt att flera nämnders aktiviteter inte är tidsatta eller specificerade, utan är av en mer övergripande allmän karaktär. Kommunen har ett systematiskt jämställdhetsarbete som inkluderar arbete mot flerfaldig diskriminering. 8

9 Delvis uppfyllt. Utifrån de av förvaltningarna inlämnade aktivitetsplanerna är vår bedömning att det finns stora skillnader mellan hur förvaltningarna arbetar med jämställdhetsarbetet och att det inom vissa förvaltningar inte bedrivs ett systematiskt jämställdhetsarbete. Kommunens jämställdhetsarbete inkluderar ändamålsenliga jämställdhets- och konsekvensanalyser. Delvis uppfyllt. Vi noterar att det görs en hel del uppföljningar och resultatsammanställningar, men att det inte alltid finns ändamålsenliga jämställdhets- eller konsekvensanalyser kopplat till dessa. Det noteras också att inga konsekvensbeskrivningar eller konsekvensanalyser kopplat till jämställdhet görs inför politiska beslut eller vid strategiska frågor. Kommunen genomför lönekartläggningar och analyserar dessa på ett tillräckligt sätt i jämställdhetsarbetet. Uppfyllt. Sollentuna kommun genomför lönekartläggningar i enlighet med svensk lagstiftning. Det finns en god kännedom om kommunens jämställdhetsarbete i kommunorganisationen. Delvis uppfyllt. I intervjuerna framkommer att jämställdhets- och mångfaldsplanen är känd på ledningsnivå inom kommunen och att den används i det strategiska jämställdhetsarbetet. Det saknas dock kännedom om CEMR-deklarationen, både kring dess innehåll och att Sollentuna kommun har skrivit på deklarationen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens jämställdhetsarbete på ett tillräckligt sätt. Uppfyllt. Uppföljning görs av jämställdhetsplanen var tredje år i samband med att en ny plan ska framarbetas. Återrapportering av planen är ett fastställt politiskt beslut och ska ske till fullmäktige. Uppföljning av tidigare genomförd granskning av ramavtal Vi har genomfört en uppföljning av en tidigare granskning av ramavtal som genomfördes Vår slutsats är att Kommunstyrelsen, vidtagit ett antal åtgärder i syfte att stärka rutinerna avseende upphandling och inköp, vilka också givit positiva effekter avseende följsamheten mot kommunens ramavtal. I vår uppföljning noterades följande: Inköp görs till 90 procent från upphandlade leverantörer, varav 28 procent avser ramavtalsleverantörer Av delegationsordningen framgår vilka funktioner som har rätt att göra avrop från ramavtal. Vilka som har denna rätt skiljer sig mellan de olika nämnderna, men vi uppfattar att detta huvudsakligen är kopplats till budgetansvar (enhetschef eller dylikt). Det har skriftligen och muntligen kommunicerats 9

10 att till förvaltningarna att antalet beställare ska minskas och att dessa behöver vara utbildade. Ramavtalsuppföljningarna har utvecklats under Det noteras dock att det finns behov av att fortsätta detta arbete också under I inköpsenhetens sammanställning av resultatet av uppdraget från kommunstyrelsen konstateras att under 2017 ska arbetet med att mer aktiv uppföljning av avtalstrohet och av avtalsuppföljning fortsätta, samt att systemstödet ska fortsätta utvecklas för att möjliggöra inköpsanalyser och avtalsuppföljning. Enligt uppgift är endast de som har genomfört inköpsenhetens utbildning behöriga till att avropa/beställa från kommunens ramavtal, vilket har kommunicerats till förvaltningarna skriftligen och i samband med utbildningarna. Över 400 beställare har utbildats under 2016 Inköpsenheten har sett över de rabattavtalen och antalet har minskats. Det finns ett antal rabattavtal kvar, som listas på kommunens intranät. Det finns inga planer på att helt ta bort Inköpsenheten har förstärkts med avtalscontroller och inköps-controller. Inköpscontroller har till uppgift att bistå med analyser av förvaltningarnas inköpsmönster, bland annat för att säkerställa ramavtalen täcker verksamhetens behov. Arbetet har påbörjats och en första analys har gjorts inom inköpsenheten men ännu inte rapporterats till kommunstyrelsen. Arbetet ska fortsätta utvecklas under Avtalstroheten har kontrollerats på tre (fyra) kostnadskonto. Avtalstroheten för dessa konton varierar mellan 65 och 72 procent. Kartläggning - Budget- och skuldrådgivning Syftet med kartläggningen var att få information om hur budget- och skuldrådgivningsverksamheten fungerar. Sollentuna kommun svarar inte själv för genomförandet av verksamheten utan samverkar genom avtal med Järfälla och Upplands-Bro kommuner. Det är Järfälla kommun som svarar för genomförandet och ersätts enligt ett avtal mellan berörda kommuner. Ett skäl till varför förstudien genomfördes var att det hade framkommit uppgifter om att väntetiderna för att få kontakt med budget och skuldrådgivare var lång. Syftet med förstudien har varit att få information om hur Sollentuna kommunen styr och följer upp denna verksamhet genom det avtal som tecknats med de övriga kommunerna. Med anledning av den kartläggning ställdes ett antal frågor till socialnämnden som besvarades. Lekmannarevision Revisorerna har under 2016 genomfört s.k. lekmannarevision i kommunens bolag. Lekmannarevisionens inriktning har varit densamma för samtliga bolag. Årets granskning har syftat till att bedöma bolagens jämställdhetsarbete ut ett arbetsgivarperspektiv. Det är, princip samma granskningsinsats som också har genomförts i kommunen. Bolagen är följande: AB Sollentunahem 10

11 Sollentuna Energi & Miljö AB AB SOLOM Granskningsrapporter har upprättats för bolagen. Dialog och kontakter med nämnder och kommunstyrelse m m Revisorerna har löpande följt samtliga nämnders verksamhet genom läsning av protokoll och handlingar. Granskning har även omfattat den verksamhet som bedrivits av den gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands-Väsby. Revisorerna har haft möten med Kommunstyrelsen, Vård- och omsorgsnämnden, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, Kulturoch fritidsnämnden, Miljö- och byggnadsnämndensamt Trafik- och fastighetsnämnden. Därutöver har revisorerna träffat Kommunfullmäktiges presidium två gånger under året. 11