Kommunövergripande styrdokument för dagvattenhantering

Transkript

1 1(5) Tekniska nämnden Kommunövergripande styrdokument för dagvattenhantering Ärendet Vid tekniska nämndens sammanträde gavs tekniska kontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till dagvattenpolicy och beslutade tekniska nämnden att lämna ut förslaget på remiss uppdrog tekniska nämnden åt tekniska kontoret att arbeta om förslaget med inriktning mot en skarpare dagvattenpolicy. Inkomna remissvar på denna policy föranledde ingen omarbetning och tekniska nämnden föreslog kommunfullmäktige att anta förslaget. Tekniska nämnden föreslog även Kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska nämnden att utforma förslag till en kommunövergripande styrdokument avseende dagvattenhantering. Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterade att kommunfullmäktige bara skall anta kompletta styrdokument, som skall innehålla syfte, mål, policy samt strategier. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade även att ge tekniska nämnden i uppdrag att utforma förslag till kommunövergripande styrdokument för dagvattenhantering. Styrdokumentet skall upprättas i enlighet med kommunens beslutade struktur för styrdokument. Ansvar för olika nämnder skall framgå av dokumentet. Enligt beslutet skall tekniska nämnden väga in kommunledningskontorets synpunkter enligt PM samt byggnadsnämndens för sent lämnade remissvar, beslut s förslag till beslut 1. Tekniska nämnden uppdrar åt tekniska kontoret att utarbeta ett övergripande styrdokument för dagvatten som bygger på dagvattenpolicy föreslagen Dokumentet skall vara kortfattat, leda till kostnadseffektivitet genom att åtgärderna samordnas med förnyelse, minska översvämningsriskerna och ge rena recipienter. s utredning/yttrande I den följande texten är det kursiva utdrag från kommunledningskontorets tjänsteskrivelse i ärendet och den efterföljande texten tekniska kontorets synpunkter på detsamma.

2 Kommunledningskontoret anser att styrdokumentet för dagvattnet skall vara underordnat kommunens reviderade miljöprogram. Att dagvattenstrategin är underordnad kommunens miljöprogram finner tekniska kontoret självklart. Kommunledningskontoret menar att styrdokumentet främst ska rikta sig mot framtida bebyggelse. I det fall dagvattenfrågan bara hanteras i nya områden i en färdigbyggd kommun gör att den kommer att sakna verkan. Däremot skall arbetet, för att det skall ske på ett kostnadseffektivt sätt, samordnas med andra åtgärder. Ett exempel: När VA-ledningarna i gränsgärdet behöver förnyas så kanen öppen dagvattenlösning användas. Detta blir troligen billigare än en ny dagvattenkulvert. Det blir även estetiskt mer tilltalande utöver bidrag till en ekologisk spridningskorridor och ökad biologisk mångfald. Det är ett klart brott mot åtgärdsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt att inte medverka till att uppnå målen för vattenförekomsterna. Kommunledningskontoret menar att man ska ta hänsyn till markens beskaffenhet gällande infiltrationsförmåga. Dokument skall inte innehålla självklarheter. Det är självklart att lösningar skall ta hänsyn till förutsättningar. Kommunledningskontoret menar att lokala och ytliga dagvattenlösningar leder till ökade kostnader för källaröversvämningar och ger sanka markpartier och menar även att man måste ta hänsyn till om marken är tjälad. Om dagvattenavledningen sker via rör så är risken stor för källaröversvämningar vid oväntat höga flöden eller fel på rören. Vid ytlig dagvattenavledning med lutning från byggnader, fram till ett öppet dagvattenstråk som leder till sjön är risken för skador på byggnader i stort sett obefintlig. Skadorna från det odimensionerade flödet begränsas till små strömningsskador i kanten av bäcken/diket/svackan. När det gäller sankmarker så uppstår dessa i svackor där vatten inte rinner vidare. Sådana svackor skall inte förekomma på ytor där man ska vistas. Det ingår i grundläggande markbyggnadskunskaper att markytor alltid skall ha en lutning så att vatten som inte infiltrerar rinner vidare. Hårdgjorda ytor har t.ex. en minsta lutning på 2cm/m. En gräsyta, som inte skall användas i regn, kan ha en lutning på minst 1 cm/m. Det finns platser där denna lutning inte går att uppfylla. Framför allt är det längs de befintliga avrinningsstråken. Av de skälen är det lämpligt att låta dessa stråk vara reserverade för dagvatten och gröna naturstråk. Plats för annan verksamhet anvisas utanför dessa stråk med marklutning mot avrinningsstråken. 2(5)

3 Om det skulle komma ett regnväder på tjälad mark, som därför inte kan infiltrera vatten, så rinner vattnet vidare till avrinningsstråket. Det bör observeras att snötäckt mark i princip inte fryser. Om tjälad mark täcks med snö så tinar den oftast p.g.a. kombinationen av isolering uppåt och spridning av värme underifrån. Ett bra exempel på det är årets vinter med extrem långvarig kyla, mycket snö och snabb vår. Snösmältningen gav trots detta inga extrema dagvattenflöden då vattnet smälte, till stora delar underifrån, och infiltrerade i marken. Däremot skapades en hög grundvattennivå. En hög grundvattennivå ger inga skador på källare eftersom dräneringen runt husen ger en lokal grundvattensänkning runt husen. En mycket lämplig lösning för att uppnå miljömål, minska skaderisker samt ge lägre kostnad är att anlägga svackdiken mellan väg och byggnader. Dagvatten från vägen och taken rinner över gräsyta fram till svackdiket. Det vatten som marken inte tar emot ledsvidare längs vägen mot naturliga avrinningsstråk. Om avledningen nedströms sker via kulvert så minskar risken för källaröversvämningar då toppflödena med vald metod blir lägre. Svackdiket blir även den naturliga platsen för snövallarna vid snörika vintrar. Snön isolerar marken varvid infiltrationsförmågan består. Transportbehovet av snö vid snörika vintrar uteblir med alla de nackdelar detta medför. Den mark som tas i anspråk är samma mark som behövs för att få ett avstånd mellan byggnad och väg. Ytan kan gärna planteras med stora träd som i sin tur fördröjer/eliminerar stora mängder vatten vid skyfall. Kommunledningskontoret vill ta bort alla att-satser som borde ersättas till bör eller liknade. Om man formulerar ett önskemål som bör om det är lämpligt så medför det ingen styrning över huvud taget. finner det gagnlöst att utforma ett styrdokument som inte innebär någon styrning. Tekniska kontoret har fått som uppdrag att skärpa formuleringarna från tidigare förslag till policy. Kommunledningskontoret oroar sig för ökade kostnader för dagvattenhantering enligt föreslagen policy och att fastighetsägare skulle ställa krav på rabatt på VA-avgiften om de utför dagvattenåtgärder enligt krav från kommunen. Om dagvatten omhändertas lokalt via infiltration, särskilt om det sker genom en vegetationsyta, som har en biologisk aktivitet, så minskar både toppflöden och föroreningsinnehåll när dagvattnet når fram till recipienten. Om marken är av sådan beskaffenhet så att infiltration inte fungerar så minskar toppflödena om vattnet leds via vegetationsytor. Kostnaden för att leda ut stuprörsvatten och vatten från hårdgjorda ytor till t.ex. gräsytor är lägre än att anlägga rännstensbrunnar och stuprörsledningar. Kostnaden för VA-verket blir också lägre vilket ger en lägre kostnad för dagvatten från fastighet som sedan skall fördelas mellan fastighetsägarna. 3(5)

4 Vattendirektivet och vattenmyndighetens åtgärdsprogram ger tydligt alla aktörer ansvaret för att vattenkvaliteten i vattenförekomsterna skall uppnå beslutad kvalitet. Att en enstaka av dessa aktörer skulle ha möjlighet att vältra över denna kostnad på en annan aktör har tekniska kontoret inte lyckas hitta. Dessutom så är det ju så att markytan som tar emot nederbörd på vissa platser är inströmningsområde och andra utströmningsområde. Att de som äger mark inom inströmningsområden skulle kunna slippa vara med och dela på kostnaderna för dagvatten inom verksamhetsområdet är vare sig skäligt eller rättvist (vattentjänstlagen 31). Denna möjlighet skall alltså inte skrivas in i VA-taxan. Kommunledningskontoret oroar sig för skadeståndsanspråk på grund av krav på davattenhantering på fastighetsmark. När det gäller kommunens skyldighet att ta emot dagvatten från fastigheterna enligt vattentjänstlagen så ändras inte det av ett styrdokument med tillhörande dagvattenpolicy. Det vatten som inte kan omhändertas lokalt måste kommunen ta emot. Däremot kan det finnas skäl, t.ex på grund av kapacitetsbrist nedströms i dagvattennätet, att ge en kapacitetsbegränsning för maxflödet från exploaterad mark. Alternativet skulle vara att förbjuda exploateringen p.g.a. begränsningarna. En utsläppsbegränsning måste i så fall skrivas in i planbestämmelserna. Exakt hur en planbestämmelse skall formuleras bör kontrolleras av jurist. När det gäller Byggnadsnämndens remissvar så vill byggnadsnämnden att planreglerna skall anpassas till förutsättningarna. Detta är ytterligare en självklarhet. Alternativet är att man skall ställa krav som är omöjliga att uppfylla. När det gäller krav på tekniska lösningar till fastighetsägare, så är det värdefullt att kommunen hjälper till att föreslå tekniskt bra lösningar. Det torde vara en av stadsbyggnadskontorets arbetsuppgifter som tillsynsmyndighet. Det finns även en uppsjö med litteratur på området. En rekommendation kan vara Svenskt vattens handbok för långsiktigt hållbar dag- och dränvattenhantering. P105. Modern dagvattenhantering är ett relativt gammalt kunskapsområde med stor förståelse för problematiken hos markbyggnadskonsulter. Ett sätt för politikerna att styra och bestämma viljeinriktning på det fortsatta arbetet är att besluta policys. För att som handläggare kunna använda dessa styrdokument som stöd i planeringsprocessen så krävs det att de är korta och övergripande så att man kan ha dem alla framför sig samtidigt i arbetet.. Om alla möjliga och omöjliga undantag skall vara med i styrdokumenten så blir de så långa så att de inte längre är användbara. 4(5) Den kommunala styrningen av dagvattenhanteringen bör eftersträva att Vara kortfattad Ge kostnadseffektiva lösningar

5 Minimera skadekostnader vid extrema vattenflöden Föreslagna åtgärder samordnas med förnyelse Uppfylla vattenmyndighetens intentioner och krav. 5(5) Konsekvensbeskrivning I det fall tekniska kontoret utarbetar ett förslag på styrdokument för dagvattenhanteringen i kommunen som baserar sig på tekniska nämndens tidigare förslag på dagvattenpolicy kommer det föreslagna styrdokumentet syfta till att uppfylla de krav som vattenmyndigheten ställer. Vidare kommer förslaget att vara kortfattat, sträva efter kostnadseffektiva åtgärder och verka för en skaderiskreducering i form av styrning mot mer robusta system för dagvattenhantering såsom odimmensionerande diken istället för kulverlösningar. I det fall tekniska kontoret utarbetar ett förslag på styrdokument som helt bygger på kommunledningskontorets tjänsteskrivelse torde Danderyds kommun få svårt att uppfylla vattenmyndighetens intentioner och krav. Styrdokumentet riskerar att inte leda till några konkreta åtgärder och förlorar då sitt syfte. Ett styrdokument skall per definition styra mot något. Det innebär att de kostnadseffektiva åtgärder som kan göras nu inte utförs. Danderyds kommun kommer med det att förlora tid och kanske tvingas att utföra åtgärder i ett senare skede med sämre kostnadseffektivitet. I arbetet med att ta fram ett förslag på styrdokument för dagvattenhantering skall kommunledningskontorets och byggnadsnämndens skrivelse vägas in vilket de enligt tekniska kontoret ansetts ha gjorts i detta tjänsteutlåtande. Leif Horn Tekniska direktör David Johannesson VA-Avfallschef Hanna Novakovic Miljö och samhällsplanerare VA-planerare Bilagor: Sammanträdesprotokoll KSAU Kommunledningskontorets PM Byggnadsnämndens beslut Dnr