norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Mötesbok: norra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) norra hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Kommentar:

2 Dagordning Kallelse Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutsärenden 105 Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen 106 Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil 107 Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal 108 Medelstilldelning till samordningsförbunden Plan för intern styrning och kontroll Information om kommunikationsplan intern kontroll 111 Budgetläget Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan Habilitering & Hälsa och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan styrelsen för beställd primärvård och norra hälsooch sjukvårdsnämnden Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan styrelsen för NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om vårdöverenskommelse om tandvård mellan tandvårdsstyrelsen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Rapport från Koncernkontoret Information från presidiet Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare från hälsopolitiska råden, medborgardialoger, samordningsförbunden samt deltagande på kurser och konferenser 91 Delegeringsärenden Justering av utbudspunkter i avtal om barn- och ungdomstandvård 3-19 år mellan Praktikertjänst AB och norra hälso- och sjukvårdsnämnden. 92 Tillfällig ändring av tidigare justering av utbudspunkten tdl Elisabet Friberg, Vänersborg. 93 Justering av utbudspunkter i avtal om barn- och ungdomstandvård 3-19 år mellan Praktikertjänst AB och norra hälso- och sjukvårdsnämnden - tdl G Trullenque, Trollhättan, tillkommer Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Melleruds kommun Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Lysekils kommun Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Uddevalla kommun Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Trollhättans stad Beslut om särskilt arvode enligt förordningen (1994:1120) om ersättning för fysioterapi för Erik Persson, vårdgivarkod Beslut om ändring av arvodeskategori enligt Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, gällande Lisa

3 Jingfors, vårdgivarkod Beslut om ändring av arvodeskategori enligt Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, gällande Maria Brodin Hagrydh, vårdgivarkod Förändrad förteckning över behöriga attestanter från Beslut om ansökan om fri medicinsk service 112 Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan Vänersborgs kommun Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Dals-Eds kommun Anmälningsärenden Brevkommunikation mellan Praktikertjänst Närsjukhus och NU-sjukvården om remisshanteringen till diabetsfotteam 115 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Bifallen motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen 118 Protokoll från Folkhälsorådet i Färgelanda kommun Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Förslag på hyreskontrakt för Närhälsan Orust Barnmorskemottagning 182 Kartläggning av psykologenheten för mödra- och barnhälsovård 185 Protokollsutdrag - ASN Trollhättans stad, Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Trollhättans stad och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för Presidiedialog mellan NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Information

4 norra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) - HSNN Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden (4) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 augusti 2017 Plats: Bohusläns museum, Museigatan 1, Uddevalla Tid: Kl. 09:00-13:00 (Ingen lunch, fika kl. 08:30 & kl. 10) Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Ben Norman, ben.norman@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNN Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil Diarienummer HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal Diarienummer HSNN Medelstilldelning till samordningsförbunden 2018 Diarienummer HSNN Plan för intern styrning och kontroll 2017 Diarienummer HSNN Beslutsärenden informationen antecknas 6. Information om kommunikationsplan Diarienummer HSNN Budgetläget 2018 Diarienummer HSNN intern kontroll Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

5 norra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) - HSNN Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) 8. Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan Habilitering & Hälsa och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan styrelsen för beställd primärvård och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Information inför vårdöverenskommelse 2018 mellan styrelsen för NUsjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Information inför vårdöverenskommelse om tandvård mellan tandvårdsstyrelsen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 Diarienummer HSNN Rapport från Koncernkontoret 13. Information från presidiet 14. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare från hälsopolitiska råden, medborgardialoger, samordningsförbunden samt deltagande på kurser och konferenser 15. Övriga frågor Delegeringsärenden 1. Justering av utbudspunkter i avtal om barn- och ungdomstandvård 3-19 år mellan Praktikertjänst AB och norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Diarienummer HSNN Tillfällig ändring av tidigare justering av utbudspunkten tdl Elisabet Friberg, Vänersborg. Diarienummer HSNN Justering av utbudspunkter i avtal om barn- och ungdomstandvård 3-19 år mellan Praktikertjänst AB och norra hälso- och sjukvårdsnämnden - Trollhättan, tillkommer Diarienummer HSNN Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Melleruds kommun Diarienummer HSNN Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Lysekils kommun Diarienummer HSNN

6 norra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) - HSNN Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) 6. Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Uddevalla kommun Diarienummer HSNN Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Trollhättans stad Diarienummer HSNN Beslut om särskilt arvode enligt förordningen (1994:1120) om ersättning för fysioterapi för Erik Persson, vårdgivarkod 3316 Diarienummer HSNN Beslut om ändring av arvodeskategori enligt Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, gällande Lisa Jingfors, vårdgivarkod Diarienummer HSNN Beslut om ändring av arvodeskategori enligt Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, gällande Maria Brodin Hagrydh, vårdgivarkod 3513 Diarienummer HSNN Förändrad förteckning över behöriga attestanter från Diarienummer HSNN Beslut om ansökan om fri medicinsk service Diarienummer HSNN Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan Vänersborgs kommun Diarienummer HSNN Närområdesplan samt överenskommelse om läkarmedverkan för Dals-Eds kommun Diarienummer HSNN Anmälningsärenden 1. Brevkommunikation mellan Praktikertjänst Närsjukhus och NUsjukvården om remisshanteringen till diabetsfotteam Diarienummer HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Bifallen motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta 3. Mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNN Protokoll från Folkhälsorådet i Färgelanda kommun Diarienummer HSNN

7 norra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) - HSNN Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Kallelse norra hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) 5. Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HSNN Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Förslag på hyreskontrakt för Närhälsan Orust Barnmorskemottagning Diarienummer HSNN Kartläggning av psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Diarienummer HSNN Protokollsutdrag - ASN Trollhättans stad, Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Trollhättans stad och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Diarienummer HSNN Presidiedialog mellan NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Ulrik Hammar (L) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

8 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gisella Koutsiou Telefon: E-post: gisella.koutsiou@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner följande yttrande, som nämndens svar på remiss: Förslag till överenskommelse och riktlinjer för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden översänder remissvaret till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden justerar beslutet omedelbart. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser ett remissyttrande gällande förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Berörda styrelser och nämnder i Västra Götalandsregionen samt länets 49 kommuner har getts möjlighet att inkomma med remissvar. En partsgemensam grupp med representanter från Västra Götalandsregionen och Västkom har arbetat fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinjer. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget. Bakgrunden är den nya lag som antogs 15 juni 2017 (Prop. 2016/ 17:106) och som gäller från och med 1 januari 2018 och ersätter nuvarande betalningsansvarslag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Personer i alla åldrar som skrivs ut från sluten psykiatrisk, rättspsykiatrisk och somatisk hälso- och sjukvård och som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från socialtjänsten, hälso- och sjukvården och/eller öppenvården omfattas av den nya lagen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

9 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) För personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård så gäller under 2018 en övergångsbestämmelse, d.v.s. den gamla lagen gäller, vilket innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter 30 dagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter om att en enskild är utskrivningsklar. Den nya lagen kommer att gälla målgruppen från och med Syftet med den nya lagen är att övergången från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker samt att ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård i hemmet/särskilt boende ska hållas så korta som möjligt. Den nya lagen lyfter tydligare än nuvarande betalningsansvarslag att respektive huvudman och respektive vårdnivå ska ta sitt fulla ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL), allt för att samordna gemensamma insatser kring individen i en samordnad individuell plan. Nämnden menar att den nya lagen kan bidra till att skapa mervärde i vården genom fokus på det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet. Nämndens mål med den nära vården är att skapa en hälso- och sjukvård som leder till ett ökat värde för patienten bland annat genom att den fasta vårdkontakten säkras och tar ett större ansvar i koordinering av vården kring patienten. Den nya lagen ligger i linje med den politiska viljeinriktningen om ökat fokus på planering, SIP, samordnad individuell planering/plan och utveckling av IT-stöd för att mäta upplevelse av trygghet hos patienten som ett resultat av medbestämmande och delaktighet i planeringen. I linje med ett av omställningens syften om att öka koncentrationen för bättre tillgänglighet och kvalitet kan det på sikt behövas mindre slutenvård, vilket förutsätter ett regionalt arbete med att flytta resurser från sjukhusen till den nära vården.. Nämnden menar att denna överenskommelse kan bidra till att omställning av vård blir verklighet. Nämnden anser att förslaget till överenskommelse och riktlinje bör kunna bidra till en mer strukturerad och tidigarelagd utskrivningsprocess då fokus är samarbete och samverkan mellan huvudmännen snarare än på betalningsansvaret. Nämnden ser betydelsen i att öppenvården får ett uttalat ansvar för samordning och planering av insatser som krävs för en fortsatt vård, stöd och omsorg i hemmet. Det ökade ansvaret ställer höga krav på landstingets verksamheter som vårdcentraler och sjukhus. En viss varsamhet krävs för att hantera de slitningar som kan uppstå mellan vårdcentral och sjukhus. Nämnden ser positivt på förslaget om en ny modell för ekonomisk reglering av kommunens betalningsansvar och att vardagar byts ut mot kalenderdagar, d.v.s. alla dagar räknas. Antalet fristdagar utan betalningsansvar för kommunen minskar från 5 till 3 dagar och det är viktigt att gränsvärdet blir en utmaning för både kommun och region utifrån hur det ser ut idag. Bra att kommun och region gemensamt ska ta fram en åtgärdsplan och initiera ett förbättringsarbete för de kommuner som har svårt att hitta hållbara lösningar. Nämnden menar att det bör finnas en ambition hos båda huvudmännen om att sänka genomsnittsvärdet av det totala antalet dagar från utskrivningsklar till

10 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) utskriven. På sikt skulle parterna kunna enas om att sänka dagarna, med en dag, med början 2019 då den nya lagen och det nya arbetssättet hunnit sätta sig. Fördjupad beskrivning av ärendet Följande frågeställningar om Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska besvaras i länkat formulär på webben. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Nämnden tycker att det ska vara ett avtal och inte en överenskommelse. Kommunen och Västra Götalandsregionen har i Hälso- och sjukvårdsavtalet enats om begreppet avtal och det bör gälla även denna överenskommelse. Nämnden tycker att förslaget som helhet är väl genomarbetat med en tydlig struktur till sitt innehåll. Nämnden menar att förslaget kan medföra ett steg i rätt riktning med förbättrad patientsäkerhet och att förslaget gynnar utveckling av jämställd och jämlik vård. Bra text om utveckling och uppföljning. Nämnden anser att när man vidareutvecklat ett digitalt stöd för att mäta upplevelsen av trygghet hos person som blivit utskriven från slutenvård så ska det återfinnas i uppföljningsrapporten. Under 1.6 Målgrupper på sidan 3 bör samma formulering användas som under stycke 1.1 Bakgrund på sidan 2, behöver insatser från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten och den landstingsfinansierade öppna vården. Nu står det behöver insatser från öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård och/eller socialtjänsten omfattas av den gemensamma planeringsprocessen som regleras i denna överenskommelse. Nämnden menar att det är viktigt att använda likadan formulering för att undvika missförstånd. Under Bilaga 1 till remissen så finns Definitioner samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Nämnden tycker att definitioner av samordnad individuell planering OCH samordnad individuell plan OCH samordnad vårdplan bör finnas med. Begreppen förklaras till viss del under sidan 7 men bör för tydlighetens skull finnas med i bilagan definitioner. Vidare menar nämnden att hela punktavsnittet överst på sidan 7, Följande ska vara uppfyllt innan en person är utskrivningsklar bör finnas i bilagan. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 2.1 Kommunens ansvar

11 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) Nämnden tycker att de två sista styckena på sidan 4 är överflödiga och bör strykas då de redan återfinns under punkt 2 och 3 i stycket ovan på sidan 4. Berörd enhet inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska när inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits skyndsamt påbörja planering av nödvändiga insatser inför en trygg och säker hemgång. Kommunen ska medverka till att personen på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och efter utskrivning få sina behov av socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård tillgodosedda. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar Det sista stycket på sidan 5 angående Fast vårdkontakt har ansvar för bör flyttas till punktlistan ovan. Nämnden menar att SIP, samordnad individuell planering har en viktig betydelse i att utskrivningsprocessen ska fungera och bör poängteras i punktform. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 3. Utskrivningsprocessen Under första stycket på sidan 6 under Vårdbegäran framgår inte av texten hur kommunen och öppenvården blir informerad om att patienten åkt till sjukhuset på eget initiativ. Sker detta via inskrivningsmeddelandet, vilket i sig kan dröja eller genom att länssjukvården på annat sätt uppmärksammar kommunen/öppenvården att patienten är inskriven? Nämnden anser att det bör förtydligas i överenskommelsen på vilket sätt kommun och öppenvård informeras. Under Planering av insatser på sidan 6 bör texten under rubriken omfatta även andra meningen på sidan 7, och som sen bör strykas på sidan 7. Nämndens förslag till ny rubriktext: Slutenvården och berörda enheter ska utan dröjsmål börja planeringen av insatser som är nödvändiga för en trygg och säker utskrivning. Syftet är att säkerställa att personens behov kommer att tillgodoses efter utskrivningen. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4. Kommunernas betalningsansvar Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 5. Ekonomisk reglering Nämnden menar att det bör finnas en ambition hos båda huvudmännen om att sänka genomsnittsvärdet av det totala antalet dagar från utskrivningsklar till utskriven delat med antal individer per kommun och månad. Det skulle betyda att då genomsnittsvärdet överstigit två dagar under en sammanhängande period av tre månader, så ska kommunen

12 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) från och med månad fyra ha betalningsansvaret. Att sänka dagarna från 3 till 2 skulle kunna initieras 2019 då den nya lagen och det nya arbetssättet hunnit sätta sig. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 6. Utvecklingsåtagande Nämnden har inga synpunkter på texten. 7. Uppföljning Nämnden har inga synpunkter på texten. 8. Ändringar i överenskommelsen Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 9. Avvikelser Nämnden menar att det är viktigt att systematiskt arbeta med avvikelser för att säkra en trygg och säker hemgång för utskrivningsklara patienter. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 10. Tvist Nämnden har inga synpunkter på texten Följande frågeställningar om Gemensam riktlinje från sluten hälso- och sjukvård ska besvaras i länkat formulär på webben. Förbättringsförslag för följande avsnitt: Om riktlinjen Riktlinjerna har en tydlig struktur och kan läsas av alla. Mycket bra att tidsaxeln på processen markerar varje del under respektive avsnitt, det gör det lätt att följa och förstå. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 2. Avvikelser Nämnden har inga synpunkter på texten. 3. Driftstopp Nämnden har inga synpunkter på texten.

13 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4. Utskrivningsprocessen 4.1 Vårdbegäran Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.2 Inskrivningsmeddelande Är det under denna del i planeringsprocessen som öppenvård och kommun får information om att patienten sökt akut till sjukhus, genom IT stödet SAMSA? Ska kommun och öppenvård samtidigt bekräfta i SAMSA att de fått kännedom om akut inläggning? Nämnden menar att ett förtydligande i riktlinjen vore bra här. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.3 Förplanering samordnad individuell plan Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.4 Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.5 Meddelande om utskrivningsklar Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.6 Kallelse till samordnad individuell planering Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.7 Information vid utskrivning Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.8 Upprätta eller uppdatera SIP Nämnden har inga synpunkter på texten. Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.9 Följa upp SIP Nämnden har inga synpunkter på texten.

14 ommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remissvar om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HSNN (7) Förbättringsförslag för följande avsnitt: 4.10 Avsluta SIP Nämnden har inga synpunkter på texten. Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Förslag till Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. Missiv om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Definitioner Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se

15 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Från: Ida Wernered Skickat: den 19 maj :16 Till: AL Alingsåsstyrelse; anneli@active-landvetter.se; Anneli Bjerde; ANS ans; Habiliteringochhälsa; erik.andersson@brackediakoni.se; HSS FB; HSN Göteborg FB; HSN Norra FB; HSN Södra FB; HSN Västra FB; HSN Östra FB; KS/FSS Styrelsen FB; NU Nusjukv kansli; PV Närhälsan; SkasDiariet; Säs; Universitetssjukhuset Sahlgrenska Ämne: Missiv, förslag till överenskommelse med bilaga och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Bifogade filer: Missiv om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.pdf; Förslag överenskommelse om samverkan vid utskrivning.pdf; Definitioner bilaga 1.pdf; Förslag riktlinje om utskrivningar.pdf Remiss Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som föreslås att ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari 2018 (Prop. 2016/ 17:106). Beslut om lag förväntas tas den 15 juni. Syftet med lagförslaget är att övergången från sluten vård till öppen vård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Svar lämnas senast den 24 augusti En partsgemensam grupp har tagit fram bifogade förslag till Överenskommelse och Gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten vård. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslagen till Överenskommelse och Gemensam riktlinje. Länets 49 kommuner och berörda nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen ges härmed möjlighet att inkomma med remissvar på förslagen. Länk till svarsformulär finns i bifogat missiv. För frågor om överenskommelsen och riktlinjen kontakta: Ida Wernered, koncernstad hälso- och sjukvård, Västra Götalandsregionen e-post: ida.wernered@vgregion.se tel Anneli Bjerde, Västkom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se tel Vänlig hälsning Ida Wernered Hälso- och sjukvårdsstrateg

16 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Systemutveckling och Strategi Koncernstab Hälso-och sjukvård Västra Götalandsregionen

17 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Datum: Till: Berörda styrelser/nämnder i Västra Götalandsregionen Kommuner i Västra Götaland Remiss MISSIV Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som föreslås att ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari 2018 (Prop. 2016/ 17:106). Beslut om lag förväntas tas den 15 juni. Syftet med lagförslaget är att övergången från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Lagen ställer nya krav på parterna med fokus på gemensamt ansvar, samverkan, nya arbetssätt, att arbeta med ständiga förbättringar tillsammans och samordna gemensamma insatser kring individen i en samordnad individuell plan. Personens medbestämmande och delaktighet i planeringen ska beaktas. Öppenvården får ett uttalat ansvar för samordning och planering av insatser som krävs för en fortsatt vård, stöd och omsorg i hemmet. En partsgemensam grupp har tagit fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från slutenvård. Överenskommelsen ska tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar för en trygg och säker övergång till öppen vård och kommunal hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst vid utskrivning från slutenvården. Den reglerar parternas ansvar för samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. Planeringsprocessens krav fastställs i Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. I överenskommelsen föreslås en ny modell för ekonomisk reglering av kommunens betalningsansvar. Förslaget är att kommunens betalningsansvar inträder då genomsnittsvärdet för utskrivningsklara dagar överstiger tre dagar under tre sammanhållna månader. Modellen ger en viss flexibilitet och skapar större möjlighet för planering och förberedelser vid utskrivning efter personens behov. För personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård gäller kommunens betalningsansvar med 30 dagar från att meddelande om utskrivningsklar har lämnats från slutenvården till och med

18 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Svar lämnas senast den 24 augusti Länets 49 kommuner och nämnder och berörda styrelser i Västra Götalandsregionen ges härmed möjlighet att inkomma med remissvar på bifogade förslag till överenskommelse om samverkan och gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. Ett svar per kommun kan lämnas och sista datum för att svara är 24 augusti Använd länkat formulär för att lämna svar om överenskommelsen: Använd länkat formulär för att lämna svar om riktlinjen: För frågor om överenskommelsen och riktlinjen kontakta: Ida Wernered, koncernstab hälso- och sjukvård, Västra Götalandsregionen E-post: ida.wernered@vgregion.se Telefon: Anneli Bjerde, Västkom E-post: anneli.bjerde@vastkom.se Telefon: Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för Samverkan vid utskrivning från sluten vård och remiss till kommuner och berörda nämnder/styrelser inom Västra Götalandsregionen. Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck Direktör Västkom

19 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård.

20 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bakgrund Definitioner Syfte och mål Parter Giltighetstid Målgrupper Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Parternas ansvar Kommunens ansvar Väst ra Götalandsregionens ansvar Utskrivningsprocessen Kommunernas betalningsansvar Ekonomisk reglering Utvecklingsåtagande Uppföljning Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Avvikelser Tvist

21 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Allmänt om överenskommelse om samverkan vid utskrivning från s luten hälso - och sjukvård 1.1 B akgrund Överenskommelsen grundar sig i l agen om s amverkan vid utskrivning f rån sluten hälso - och sjukvård. L agen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda personer so m efter utskrivning från sluten vård behöve r insatser från den kommunalt finansierade hälso - och sjukvården och/eller socialtjänsten och den lands tingsfinansierade öppna vården (l agen XX ). Lagen sk a särskilt främja att en person med behov av samordnade insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandla nde läkaren bedömt att personen är utskrivningsklar. Lagen gäller från 1 januari 2018 och ersätter nuvarande betalningsansvarslag. Överenskommelsen tydliggör huvudmännens gemensamm ansvar för en tryg g och säker övergång till öppen vård och kommunal hälso - och sjukvård och/eller socialtjänst vid utskrivning från sluten vård. Den reglerar också parternas a nsvar för samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. 1.2 Definitioner Se bilaga 1. Definitioner. 1.3 Syfte och mål Överenskommelsens mål är att säkerställa individens rätt till en trygg, säker och effektiv hemgång för fortsatt omsorg, stöd och vård i hemmet efter utskrivning från sluten hälso - och sjukvård. Syftet är med överenskommelsen är reglera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam utskrivningspr ocess som utgår från individens behov. 1.4 Parter Parterna i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvi s benämns som P arterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommune n eller Västra Götalandsregionen tecknat avtal med upphandlad entreprenör enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LO V) ska krav ställas om att denna överenskommelse ska följas. 1.5 Giltighetstid Överenskommelsen gälle r från och med Uppsägning av avtalet måste ske senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Om ingen av 2

22 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen p art erna skrift ligen sagt upp avtalet förlängs det med ett år i taget fram till och med Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser (lagen 2017:xx ) för personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk - och rätt s psykiatrisk vård. Huvudmännen ska under 2018 komma överens om betalningsansvar som ska gälla från och med 2019 för denna målgrupp. 1.6 Målgrupper P ersoner i alla åldrar som skrivs ut från sluten psykiatris k, rättspsykiatrisk och somatisk hälso - och sjukvård och som efter utskrivning från sluten häl so - och sjukvård behöver insatser från socialtjäns ten, hälso - och sjukvården och /eller öppen vården om fattas av den gemensamma planeringsprocessen som regleras i denna överenskommelse. 1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Överenskommelsen reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso - och sjukvårdsansvar e nligt hälso - och sjukvårdslagen, 8 kap. 6 och 12 kap. 1-3 och 14 kap. 1 (2017:30). Socialstyrelsens för eskrifter (SOSFS 2005:27) anger vilken information som ska föras över till berörda enheter om det är relevant för personens omsorg, stöd och vård efter utskrivning. I nformation till person vid utskrivning följer 3 kapitlet i patientlagen. Fast vårdkontakt regleras i lag en om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård ( Lagen xx ) och p atientlagen 6 kap. 2 (2014:821). Samordnad individuell plan ska uppr ättas enligt hälso - och sjukvårdslagen, 16 kap. 4 och socialtjänstlagen 2 kap. 7. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård 7 a och lagen om rättspsykiatrisk vård 16b regleras upprättande av samordnad vårdplan vid utskrivning till öppen psykiatrisk vård om personen kommer att vara i behov av samordnade insatser. 2. Parternas ansvar Kom munen och Västra Götalandsregionen har i hälso - och sjukvårdsavtalet enats om en gemensam värdegrund för samverkan som även gäller för samarbetet enligt denna överenskommelse. 3

23 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samarbetet ska kännetecknas av: att personens behov, inflytande och självbestä mmande alltid är utgångspunkten att hälso - och sjukvård och socialtjänst ska vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande utifrån personens perspektiv. Parterna har ett gemensamt ansvar för a tt samverka så att utskrivning från sluten hälso - och sjukvård ska vara trygg, säker och effektiv för personen. Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter: följer överenskommelse om gemensam planeringsprocess för utskrivning från sluten hälso - och sjukvård följer gemensam riktlinje om utskrivning från sluten hälso - och sjukvård använder anvisade gemensamma IT - system och följer gemensamma rutiner Månadsvis presenteras rapporter över utskrivningsprocessen på kommunnivå. Berörda verksamheter ska utifrån dessa rapporter arbeta med analys och förbättringar. 2.1 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för: att personen snarast kan tas emot i kommunal vård och omsorg när hen är utskrivningsklar från slutenvården att berörd enhet inom socialtjänsten och den kommunala hälso - och sjukvården påbörjar planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång o mgående när inskrivn ingsmeddelande från slutenvården mottagits att personen på ett tryggt och säkert sätt ska kunna lämna den slutna vården och få sina behov av socialtjänst eller kommunal hälso - och sjukvård tillgodosedda efter utskrivning att k ommunens hälso - och sjukvård o ch/eller socialtjänst deltar när individens fasta vårdkontakt i öppenvård (VGR) kallar till samordnad individuell planering /uppföljning. B erörd enhet inom socialtjänsten och den kommunala hälso - och sjukvården ska när inskrivningsmeddelande från slutenvård en mottagits skyndsamt påbörja planering av nödvändiga insatser inför en trygg och säker hemgång. Kommunen ska medverka till att personen på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och efter utskrivning få sina behov av socialtjänst eller k ommunal hälso - och sjukvård tillgodosedda. 4

24 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens ansvar Sluten vård S luten vården ansvar ar för att : s amverka med kommunens hälso - och sjukvård /socialtjänst och öppenvård så att personen på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning s kicka inskrivningsmeddelande till berörda verksamheter om att personen är inskriven i sluten vård s tarta planering för utskrivnings utan dröjsmål efter att bedömning gjorts om att en person kan ha behov av samordnade insa tser efter utskrivning t illsammans med berörda enheter s äkerställa att kraven för utskrivningsklar är uppfyllda inför b edömning om personen är utskrivningsklar d elta i samordnad individuell planering när den enskildes fasta vårdkontakt kallar. Öppenvård Öppen vård avser anna n hälso - och sjukvård än sluten vård. Det kan vara en öppenvårdsmottagning inom länssjukvården eller e n vårdcentral i primärvården. Öppenvården ansvar ar för : a tt s amverka med kommunens hälso - och sjukvård/socialtjänst och slutenvård så att personen på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning a tt v erksamhetschef inom den öppna vården i Västra Götalandsregionen ska utse fast vårdkontakt och skyndsamt underrätta berörda enheter i enlighet med beslutad gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälso - och sjukvård. Om perso n en redan har en fast vårdkontakt vid en enhet som fått inskrivningsmeddeland et från sluten vården, ska hen fortsätta att va ra personens fasta vårdkontakt. I de fall det finns fler fasta vårdkontakter än en ska de samverka och s amordna insatser gemensamt. Fast vårdkontakt har ansvar för att en samordnad individuell planering sker och att en samordnad individuell plan upprättas. Den fasta vårdkontakten s ka utan dröjsmål påbörja ett förberedande arbete i samverkan med berörda enheter. 5

25 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Öppen psykiatrisk tvångsvård För p ersoner som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård från sluten psykiatrisk vård ska en samordnad vårdpl an upprätta s innan personen lämnar slutenvården. 3. Utskrivningsprocessen Vårdbegäran Vid akut eller planerad inskrivning till slu tenvården ska kommunen och/eller öppenvården sända en vårdbegäran. Har personen åkt till sjukhuset på eget initiativ ska vårdbegäran skickas skyndsamt i efterhand. S yftet är att överför a information som är av betydelse för en säker ankomst till slutenvårde n. Inskrivningsmeddelande Ett inskr ivningsmeddelande med information om beräknat utskrivningsdatum ska skickas från slutenvården till berörda enheter inom 24 timmar efter att den behandlande läkaren bedö mt att en person kan ha behov av insatser från öppen hälso - och sjukvård, kommunens hälso - och sjukvård och/eller socialtjänst efter utskrivningen. Om behov av insatser bedöms i ett senare skede under vårdtiden ska ett inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att bedömningen är gjord. Plane ring av insatser Slutenvården och berörda enhet er ska utan dröjsmål börja planering av insatser som är nödvändiga för en trygg och säker utskrivning. Fast vårdkontakt Efter att underrättelse om inskrivning mottagits av mottagning i öppen vård ansvarar ver ksamhetschefen för att en fast vårdkontakt utses till personen. Ansvarig öppenvårdsmottagning ska meddela u ppgift om fast vårdkontakt till personen och till slutenvården. Meddelande om utskrivningsklar Enheter som fått inskrivningsmeddelande ska omgående underrättas när den beha ndlande läkaren bedömt personen som utskrivningsklar. En underrättelse i enlighet med 7a tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse om att personen är utskrivningsklar. Utskrivningsklar innebär ett ställningstagande av den behandlande läkaren om att personen inte längre har behov av sluten vårdens resurser och att behovet av insatser från öppen vård, kommunal hälso - och sjukvård och/eller socialtjänst är 6

26 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen fastställda. En samordnad individuell planering påbörja s av slutenvården. Syftet är att säkerställa att personens behov kommer att tillgodoses efter utskrivning. F öljande ska vara uppfyllt innan en person är utskrivningsklar: Personen har fått muntlig och skr iftlig info rmation inför utskrivning. Personen har fått u ppgifter om fast vårdkontakt en i öppen vården. Nödvändig information för personens fortsatta hälso - och sjukvård och socialtjänst har överförts till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. Personens behov av läkemedel, recept, specifikt förbandsmaterial, nutritionsprodukter, hjälpmedel och medicinskteknisk utr ustning är tillgodosedda in för utskrivning till öppen vård. Information vid utskrivning Vid utskrivning ska information skickas till b erörda enheter som fått inskrivningsmedeland et inom kommunen och inom öppen hälso - och sjukvård senast samma dag som personen skrivs ut från den slutna vården. Information ska också lämnas till den enskild e. Kallelse till samordnad individuell planering vid utskrivning Den f ast a vårdkon takt en inom öppen vård en ska senast inom tre dagar efter underrättelse om utskrivningsklar kalla berörda parter till samord nad individuell planering. Samordnad individuell plan För personer som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan personen kan bedömas som utskrivningsklar. Samordnad individuell plan ska beskriva insatser och åtgärde r som den enskilde har behov av, beskriva ansvarsfördelning och samordning av insatser. En samordnad individuell pla n ering är en process som omfattar flera aktiviteter och följer personen över tid. Planen följs upp och uppdateras löpande i samverkan mellan berörda enheter. En samordnad individuell plan avslutas när parterna är överens om att det inte längre finns behov av samordnade insatser eller om den enskilda personen drar ti llbaka sitt samtycke. Berörda enheter ansvarar för att dokumentera avslutet. 4. Kommunernas betalningsansvar En kommuns betalningsansvar omfatta r personer som är folkbokförda i kommunen. 7

27 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen För kommun som har besl utat om att en person ska vistas i en annan kommun i någon särskild boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje s tycket och 7 kap. 1 första stycket punkt 2 socialtjänstlagen, så har beslutande kommun betalningsansvaret för den personen oavsett var personen är folkbokförd. När en kommun placerat en person i hem för vård och boende följer betalningsansvaret den komm un som fattat beslut e t, o aktat i vilken kommun placeringen är. För att kommunens betalningsansvar ska inträda gäller följande: Den slutna vården har skickat ett inskrivningsmeddelande till berörda enheter i kommunen. Den slutna vården har skickat ett meddelande om att p ersonen är utskrivningsklar till berörda enheter i kommunen. Om en samordnad individuell plan vid utskrivning ska ge nomföras enligt 4 kap. 1 och 2 är kommunen endast betalningsansvarig om den fasta vårdkontakten i öppen vår den har kallat till samordnad individuell plan i enlighet me d 4 kap. 3 (lagen 2017:xx ). Om den enskilde inte kan skrivas ut fr ån sluten vården på grund av att ö ppenvården inte kan tillgodose eller inte har försäkrat sig om att det som är planerat är möjli gt att få tillgodosett för den enskilde, inträder inte kommunens betalningsansvar. 5. Ekonomisk reglering Den ekonomiska regleringen bygger på en modell där kommunens betalningsansvar utgår från genomsnittsvärden av utskrivningsklara dagar. Kommunens betalningsansvar till Västra Götalandsregionen : B aseras på genomsnittsvärdet av det total a antal et dagar från utskrivningsklar till utskriven delat med antal individer per kommun och månad. I nträder då genomsnittsvärdet överstigit tre dagar under en samman hängande period av tre månader. F rån månad fyra har kommunen betalningsansvar. B etalningsansvaret faller ut tre dagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar. Kostnaden per person och dygn är 6000 SEK. Be loppet r äknas om i enlighet med prisutvecklingen. 8

28 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen När genomsnittsvärdet överskrids ska en gemensam åtgärdsplan på kommunnivå upprättas och genomföras. När d et genomsnittsvärdet är tre eller färre dagar under tre sammanhängande månader upphör kommunens betalningsansvar. Under 2018 gäller övergångsbestämmelse f ör personer som skrivs ut från sluten psykiatri sk vård. Dessa innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter 30 dagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter om att en enskild är u tskrivningsklar. 6. U tveckling såtagande Parterna ska vidareutveckla planeringsprocessen för en säker, trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso - och sjukvård. Detta innefattar att: v idareu tveckla arbetsformer och rutiner för tillämpning av tekniska lösningar i dentifiera kvalitetsindikatorer för att följa effekti viteten i utskrivningsprocessen v idareutveckla en d igital lösning för utdata av utskrivningsprocess för gemensam uppföljning v idareutveckla IT - stödet SAMSA i enlighet med överenskommelse och gemensam rik tlinje vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård vidareutveckla d igitalt s töd för att mäta upplevelse av trygghet hos person som blivit utsk riven från sluten vård. 7. Uppföljning Ö verenskommelsen ska följas upp årligen. Parterna är överens om att strukturer och former för uppföljning med tillhörande planer ska utvecklas utöver vad som framkommer nedan. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt an visningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska innehålla: Följsamhetill överenskommelsen och gemensam riktlinje med förslag till gemensamma förbättringar. Uppföljning av genomsnittsvärdet ska göras löpande i slutet av varje månad av varje kommun och sluten - och öppenvården i Västra Götalandsre gionen. 9

29 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Ändringar i överenskommelsen och riktlinje n Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att var a bindande, vara skriftliga och undertecknade av parterna och i förekommande fall godkända av parternas beslutande organ. Beslut om ändr ingar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens och riktlinjens huvudsakliga innehåll, exempelvis anpassningar till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan initieras och godkännas av Vårdsamverkan Västra Götaland. Dessa än dringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 9. Avvikelser Här av s es avvikelser från åtagande enligt denna överenskommelse. Respektive vårdsamverkansgrupp ansvarar för att en gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegången och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Vårdsamverkan Väs tra Götaland. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identif ierade systembri ster, enligt anvisningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt och förslag på åtgärder f ör hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är ö verenskommet enligt kraven i detta dokument, hanteras inom ramen för uppföljning, det vill säga årlig en enligt anvisningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. 10. Tvist Tvist mellan parternas tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i an dra hand delregionalt inom vård samverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyfta s till Vårdsamverkan Västra Götaland som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. De enskilda personernas behov av omsorgs -, stöd - och vård ska tillgodoses oavsett parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har då ett gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning via samordnad individuell plan, i väntan på lösning. Den r ekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den dir ekt till Vårdsamverkan Västra Götaland som ska bereda frågan inom 30 dagar. 10

30 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen BILAGA 1 Definitioner samverkan vid utskrivning från sluten- hälso- och sjukvård Fast vårdkontakt 6 kap. 2 patientlagen (2014:821): en fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillse hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Hälso- och sjukvård Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt sjuktransporter. Sluten vård Hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning. Socialtjänst Insatser för en enskild enligt författningarna om socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade samt insatser enligt de särskilda författningarna om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare. Definitionen hänvisar således till socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Utskrivningsklar Att en patients hälsotillstånd är sådant att den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården. Öppen vård Avser annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Definitioner 1

31 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Gemensam riktlinje om utskrivning ar från sluten hälso - och sjukvård

32 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen Avvikelser Utskrivningsprocessen Vårdbegäran Inskrivningsmeddelande Förplanering samordnad individuell plan Fast vårdkontakt utses i öppen vård elle r är redan utsedd Meddelande om utskrivningsklar Kallelse till samordnad individuell planering Information vid utskrivning Upprätta eller uppdatera SIP Följa upp SI P Avsluta SIP

33 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Om riktlinjen Riktlinjen för utskrivningar från sluten hälso - och sjukvård grundar sig i överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård. R iktlinjen gäller för samtliga kommuner i Västra Götal and och hälso - och sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalands regionen och vårdgivare som respektive p arter har avtal med. R iktlinje n är övergripande och utgår fr ån gällande lagar och S ocialstyrels ens föreskrifter. Varje vårdgivare har ansvar för att uppr ätta lokal a rutiner för säker tillämpning av riktlinjen. Det f astställda I T - st öd et SAM SA och Nationell Patientöversikt med tillhörande rutiner ska användas. Vårdval ska beaktas och personen s rätt att välja vårdcentral och/eller rehabiliteringsenhet. 2. Avvikelser O m riktlinjen inte följs är varje yrkeskategori, som är delaktig i eller berörd av planeringen, sky ldig att rapportera avvikelsen. Avvikelse r följer respektive vårdgivares riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering. En persons intressen får a ldrig åsidosättas på grund av att skilda p arter har olika verksamhets - och kostnadsansvar. I de fall då riktlinjen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser och samverkan och hur frågan ska lösas mellan vårdgivarna, ska problemet i första hand lösas av respektive verksamhetschef för en skyndsam hantering och lösning. Även dessa avvikelser ska rapporteras. Återkommande avvikelser mellan vårdgivare ska handläggas av en gemensam berednings grupp med representanter från olika vårdsamverkansgrupper och personer med befattningar som i sitt uppdrag har ett specifikt uppföljningsansvar för vårdgivaransvaret. Beredningsgruppen ska lämna löpande underlag till Vårdsamverkan Västra Götaland, vilka i sin tur lämnar rekommendation till lösning. Återkoppling ska ges till respektive ledningsgrupp inom vårdsamverkan och berörda vårdgivare. 2

34 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Utskrivningsprocessen För en trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso - och sjukvård är utskrivningsprocessen beskriven med det gemensamm ansvaret i varje p rocessled. 3.1 Vårdbegäran Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Vid ak ut eller planerad inskrivning till sluten v ården ska en vårdbegäran sändas i SAMSA till mottagan de enhet om samtycke getts för detta och personen är inskriven i den kommunala hälso - och sjukvården. I nformera slutenvården om : - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget läkemedelsansvar/apodos - personens funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Har personen åkt till sjukhuset på eget initiati v ska vårdbegäran skickas med stöd av SAMSA i efterhand. Slutenvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Öppen vårdens ansvar Uppmärksamma och efterfråga kompletterande information. Informera slutenvården om: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - personens funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Vid akut eller planerad remiss för inskrivning i slutenvården ska en vårdbegäran sändas eller vidarebefordras från öppenvården i SAMSA till mottagan de enhet om samtycke getts för detta. 3

35 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Öppen vårdens ansvar Informera slutenvården om: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget läkemedelsansvar/apodos - personens funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Har personen åkt till sjukhuset på eget initiativ ska vårdbegäran skickas med stöd av SAMSA i efterhand. 4

36 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Inskrivningsmeddelande Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Att förvissa sig om att s amt ycke är lämnat från person en för förplanering. Om samtycke lämnas genomförs utskrivningsprocessen i SAMSA. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Berörd enhet i slutenvården ska kontaktas. Ta e mot och meddela r berörda aktörer in om kommunen. Slutenvårdens ansvar S kick a ett inskrivningsmeddelande i SAMSA inom 24 timmar, efter att behandlade läkare bedömt att person en kan ha behov av samordnade insatser efter utskrivning. Om bedömningen sker i ett senare skede i vårdförloppet ska ett inskrivningsmeddelande skickas i nom 24 timmar efter det att bedömningen gjordes. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas även om personen redan har en samordnad individuell plan. Samtycke ska inhämtas för att kunna påbörja den initiala planeri ngen fram till utskrivningsklar och för att kunna skicka med inskrivningsorsak. Samtycke behöver inte hämtas från person en för att skicka ett inskrivningsmeddelande undantaget inskrivningsorsak. Ska skicka information om: - n amn och personnu mmer - i vilken k ommun personen är folkbokförd - v ilken vårdcentral personen är listad på och/eller - vilken specialistmottagning personen har sin pågående behandling vid - be räknad tidpunkt för utskrivning - inskrivningsorsak (observera att detta kräver samtycke från personen ). Få samtycke från personen och meddela det till berörda enheter i SAMSA. Om inte samtycke ges ska berörda enheter meddelas detta i SAMSA. 5

37 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Socialtjänstens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från personen för förplanering. Om samtycke lämnas genomförs utskrivningsprocessen i SAMSA. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Ta e mot och meddela berörda aktörer inom kommunen. Öppen vårdens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från personen för förplanering. Om samtycke lämnas genomförs utskrivningsprocessen i SAMSA. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Meddela v ald primärvårdsrehabilitering. 6

38 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Förplanering samordnad individuell plan Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Påbörja utredning av insatser utifrån personens behov. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Ansvara för att utreda och fastställa fortsatta behov av hälso - och sjukvård. Ska involvera personen och/eller närstående. För personer som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård ska ansvarig chefsöverläkare m edverka i samordning och planering med samtliga berörda enheter. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Socialtjänstens ansvar Ta emot ansökan från personen, utreda och bedöma behov av bistånd enligt socialtjänstlagen och/eller l agen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Öppen vårdens ansvar Om fast vårdkontakt är utsedd kontaktar denne personen och /eller närstående och berörda enheter för samordning och planering utan dröjsmål. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. 7

39 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Öppen vårdens ansvar Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Om en person redan har en fast vårdkontakt kan denne fortsätta att vara det. Om det finns fler än en fast vårdkontakt ska dessa samverka och samordna si na insatser. Ska meddela kontaktuppgifter till fast vårdkontakt till berörda enheter i SAMSA. 8

40 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Meddelande om utskrivningsklar Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Säkerställa att all nödvändig informatio n är mottagen av berörda inom kommunen inför utskrivning. Se avsnitt Information vid utskrivning. Behandlande läkare bedömer att personen inte längre har behov av den slutna vårdens resurser. Förutsättningen för att personen ska vara utskrivningsklar är att nödvändig information finns tillgänglig och är mottagen och accepterad av berörda enheter. Se avsnitt Information vid utskrivning. För personer som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV): Chefsöver läkaren ansvarar för att underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård så snart som möjligt (7 a LPT), o m bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt i nte hindrar det. Socialtjänstens ansvar Öppen vårdens ansvar Säkerställa att all nödvändig information är mottagen av berörda inom kommunen inför utskrivning. Se avsnitt Information vid utskrivning. Säkerställa att all nödvändig information är mottagen av berörda inom öppenvården inför utskrivning. Se avsnitt Information vid utskrivning. 9

41 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Kallelse till samordnad individuell planering Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Öppen vårdens Den enskilde ska ha lämnat samtycke till att kallelse skickas. ansvar Ska skicka kallelse till berörda enheter inom tre dagar efter att underrättelse från slutenvården om utskrivningsklar är mottagen och accepterad av öppenvården. Om en person har flera fasta vå rdkontakter ska dessa samverka, samordna sig och besluta vem av dem som ansvarar för att kalla till en samordnad individuell planering. Endast en fast vårdkontakt kallar till samordnad individuell planering. Kallelsen ska ange: - v em planeringen gäler för - s yfte och vilka frågor som ska tas upp - v em som är sammankallande - v ilka som är kallade och inbjudna - tid, plats och mötesform För personer som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen om rättspsykiatr isk vård. 10

42 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Information vid utskrivning Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Ska begära kompletterande information om informationen är otillräcklig för ett mottagande för fortsatt vård, stöd och omsorg. Ska godta utskrivningsinformation en om den är tillräcklig för en säker och trygg fortsatt vård, stöd och omsorg. Utskrivningsmeddelande ska skickas till alla enheter som fått inskrivningsmeddelande och andra berörda enheter som har betydelse för fortsatt vård, stöd och omsorg. Utskrivningsmeddelande ska skickas samma dag som utskrivning även om personen inte gett sitt samtycke för en kallelse till samordnad individuell plan ering. All dokumentation ska vara klar och överförts till berörda enheter innan personen skrivs ut från slutenvården. Nödvändig information som ska lämnas är: - e pikris/slutanteckning - r emiss där det fortsatta vårdbehovet framgår - l äkemedelslista och läkemedelsberättelse - h älso - och funktionstills tånd för personen vid in - och utskrivning - p ersonens upplevelse av sitt hälsotillstånd - r iskbedömningar - v årdsammanfattning - r edogörelser för komplikationer och avvikelser under vårdtiden - a rbetsförmåga (om relevant). Nödvändiga l äkemedel, specifikt förbandsmaterial och nutritionsprodukter ska vara säkrat för de dygn som krävs för en kontinuitet i behandlingen efter utskrivning. Recept ska vara utfärdade enligt gällande regionala medicinska riktlinjen för Västra Götalandsregionen. Nödvändiga h jälpmede l oc h medicinskteknisk utrustning ska vara tillgängliga för den enskilde efter utskrivning. 11

43 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Slutenvårdens ansvar Personen har fått muntlig och skriftlig information och en genomgång av: - l äkemedelslista och läkemedelsberättelse - i nformation om hantering av hjälpmedel - e n sammanfatt ning av den vård och behandling som getts under vårdtiden - v ad personen ska göra vid försämring - information om fast vårdkontakt i öppenvården. Socialtjänstens ansvar Ska begära kompletterande information om informationen är otillräcklig för ett mottagande för fortsatt vård, stöd och omsorg. Ska godta utskrivningsinformation en om den är tillräcklig för en säker och trygg fortsatt vård, stöd och omsorg. Öppen vårdens ansvar Ska begära kompletterande information om informationen är otillräcklig för ett mottagande för fortsatt vård. Ska godta utskrivningsinformation en om den är tillräcklig för en säker och trygg fortsatt vård. 12

44 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Upprätta eller uppdatera SI P Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Ska vid kallelse delta vid samo rdnad individu ell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SI P. För öppen psykiatrisk eller rättspsykiatri sk tvångsvård enligt 7 och 7 a LPT och 12 a LRV ska samordnad plan upprättas av chefsöverläkaren, om en bedömning finns om att personen är i behov av insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Den samordnade planen ska u tformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Den samordnade planen är upprättad när den har justerats av enheterna. Socialtjänstens ansvar Öppenvårdens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/ eller upprättande/uppdatering av SI P. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att en SIP upprättas eller uppdateras och dokumenteras i samverkan med berörda enheter och personer. I detta kan ett uppföljningsansvar av SI P:en ingå. Primärvårdsrehabiliteringen ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att SIP:en är delgiven och överlämnad till person en. 13

45 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Följa upp SI P Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvar ar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SI P. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Har ett uppföljningsansvar och ansvar ar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SI P. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Socialtjänstens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvar ar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SI P. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Öppen vårdens ansvar Fasta vårdkontakten har ett uppföljningsansvar och ansvar ar också för at t kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Fasta vårdkontakten deltar vid uppföljning av SI P om kallad av annan berörd enhet. 14

46 n kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen : Remiss om överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Avsluta SIP Den samordnande planeringen avslutas när målen är uppfyllda och det inte längre finns behov av insatser som behöver samordnas eller om personen drar tillba ka sitt samtycke. Kommunala hälso - och sjukvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Socialtj änstens ansvar Öppen vårdens ansvar Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. 15

47 an om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil - HSNN Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil : Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lena Zetterberg Telefon: E-post: lena.zetterberg@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner ansökan, daterad , om etablering av filial inom Vårdval Rehab, Capio Rehab Lysekil med driftstart tidigast under förutsättning att enheten uppfyller kraven för fysisk tillgänglighet i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 2. Finansiering sker inom ersättningssystemet för Vårdval Rehab. Sammanfattning av ärendet Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt teckna kontrakt inom Vårdval Rehab med Capio Rehab Lysekil Ansökan om filial vid Capio Brastad Rehab på Läkarvägen 4, Brastad inkom Vid granskning utifrån Krav- och kvalitetsboken Vårdval Rehab 2017 bedöms ansökan uppfylla kriterierna för filial i samma kommun. Den planerade verksamheten vid filialen har långa avstånd för resor och kommunikationerna är glesa. Beredning De fackliga organisationerna informeras enligt MBL 19 om ärendet 17 augusti Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Bilaga Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil, Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

48 an om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil - HSNN Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil : Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil Datum Diarienummer HSNN (2) Besluten skickas till Susanne Törnblom för kännedom, susanne.tornblom@capio.se Lena Zetterberg för åtgärd, lena.zetterberg@vgregion.se Ekonomienheten för vårdval för kännedom, ekonomi.vardval@vgregion.se Primärvårdens hjälpmedelsenhet för kännedom, pv.hjalpmedelsenhet@vgregion.se

49 106 Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil - HSNN Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil : Ansökan om filial för Capio Rehab Brastad Namn på rehabenhet /f >`, 3. ` c. LO 0% ECK \C\\V J :NV 35,161 l If C?. i. w 7 xi '_. Adress till rehabenhet f (r ', j E ' " < ~,r/h- f fl; vå? / 5 K I _,_ w v, -` / 5 C SUCH/L4 WCAG-NNK* AÅCKH L' VVS*.3 /L N ligg Namn på verksamhetschef f' )\:CU ä 'k l "(1: í kck k- i" \ -~3\C H \ E-post till verksamhetschef R < x l V, I 2,4, NR,, «61 i fi. f.f//f/åy, Nk S" f" (x /_.., VUUJCU H EC LLA ll»: LU k; U s, kr» C L Namn på filial ' ` Ca J1 L, PC Mum BL ufiad s/rv N 5/ 'Å 1 I å ` 7. [C f/-`) 'fr j A- I x \, Adress till filial.i /åícifæ L05 "H L» _ M.JHSi 25$ (UV (d eskriv nedan Ioka erna och hur de uppfyller tillgänglighetskraven 3 Ce k mw LCM 1% Ltm (,:*\(.1. møt f'/ 1 C \ årcjkvc/'jfår' SC (riff UPUfl/Ulm 'f C; h 65 \ 5\ if} \C WSK Mi CC" f ^;_

50 106 Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil - HSNN Ansökan om etablering av filial inom Vårdval Rehab för Capio Rehab Lysekil : Ansökan om filial för Capio Rehab Brastad Beskriv nedan vilken verksamhet som ska bedrivas 'LLSLQLCLCL pm Nam/«LW LCQLLLLDCSCÅL' LVL c «(mi ' LLrLLLeLLL SWL Lata` LLC i LLLLffiLELCLiLfQ ÅLffL/bfwh {or UPPLQLL m 5cm do LOCL bandit (r25 'L 655k OLYUQOLLCLK LOÖCLC OLLCLLLC 0C L/L Shamrock: VCMCLQM LcL/LLLQSL gmialscilf 39W LfióiLL/LLOC EEC EfiLLCLLJênL lake/x Hemmer clh m QLL 'LOLLLLWLL5WÖOLILL/(LH filkgcdosc: LLLö ~- (dd /\K (41:61: Q fl L or: tom and LcfiLfL 'f Ange bemanning L pfllélöléllqpc'lll Ange öppettider LLåLLk L>LL cll bad), Planerat startdatum för filial H O \ Ort,datum~ UL "bl _ L USL Underskrift av Verksamhetschef 3mm \ mm Namnfdrtydligande L LLSQL/L L å \do /L Ifylld blankett mejlas till: hsnfgíwgreflionse

51 mordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Dohlsten Telefon: E-post: martin.dohlsten@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner, som svar på givet uppdrag, rapporten Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal. 2. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ger ansvarig tjänsteman i uppdrag att arbeta fram ett slutgiltigt förslag till en verksamhet med samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal, med förankring hos alla kommuner i Fyrbodal och berörda verksamheter i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Den 19 oktober 2016 beviljade hälso- och sjukvårdsstyrelsen 300 tkr till norra hälso- och sjukvårdsnämnden för att i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund genomföra en förstudie om samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende. I uppdragshandlingen angavs att förstudien skulle ge en uppfattning om omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem i Fyrbodal, beskriva tillgång och inriktning på dagens stöd och vård till gruppen och ge exempel på hur en bättre integrerad beroendeverksamhet kan utformas. Förstudien som gjorts ger en övergripande blick kring hur missbruksproblematiken ser ut för ungdomar i Fyrbodal, även om exakt statistik inte finns tillgänglig. Förstudien ger även en bild av hur stödet till denna grupp ser ut i dagsläget och förstudien ger förslag till hur en bättre integrerad beroendeverksamhet i Fyrbodal kan utformas. För att förverkliga tillskapandet av en integrerad beroendeverksamhet för ungdomar med missbruks- och beroendeproblematik i Fyrbodal föreslås norra hälso- och sjukvårdsnämnden ge ansvarig tjänsteman i uppdrag att arbeta fram ett slutgiltigt förslag, med förankring hos alla kommuner i Fyrbodal och berörda verksamheten i Västra- Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

52 mordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal Datum Diarienummer HSNN (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrunden till uppdraget (HS ) är att insatser för ungdomar och unga vuxna i åldrarna år med missbruk och beroende, uppvisar stora brister. Detta har norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppmärksammat vid dialog med delregionens kommuner, men också vid uppföljning av insatser från barnoch ungdomspsykiatrin och primärvården samt i regionens arbete vid implementering av de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende. Förstudien som gjorts visar att konsumtionen av alkohol hos ungdomar gått ner de senaste åren och andra droger har tagit större mark, i synnerhet cannabis. Debutåldern sjunker vad gäller när ungdomar prövar en drog för första gången. Kombinationen mellan missbruk/beroende och psykisk ohälsa är mer och mer vanlig och bidrar till en ökad komplexitet i ärenden som möter professionella i arbetet med att stödja ungdomar med missbruk och beroende. Då sifforna för Fyrbodal skiljer sig inte i någon hög grad från riket ger det argument för att behovet av samordnade insatser av typen integrerade verksamheter även behöver finnas i Fyrbodal i samma omfattning som i andra delar av landet. I dagsläget erbjuds vissa insatser för unga med missbruks- och beroendeproblematik. Det finns dock ingen systematik vad gäller samverkan i hur dessa ungdomar tas om hand. Samverkan mellan olika aktörer är sällan tillräckligt tydlig. Förstudien visar att ytterligare insatser för unga med missbruksproblematik behövs i stor utsträckning. Som förslag till hur en bättre integrerad beroendeverksamhet i Fyrbodal kan utformas ges följande förslag: En, så kallad, Mini-Maria mottagning fördelad på två mottagningsorter i Fyrbodal med varsitt behandlingsteam och en gemensam chef. En mottagningsort i Uddevalla och en i Vänersborg. Varje behandlingsteam föreslås bestå av två behandlare, en kurator, 50% sjuksköterska och 10% läkare. Behandlingsteamen ska erbjuda information, rådgivning och behandling i öppna former utifrån den unges behov. Teamen ska även utveckla arbetsformer för att möta och stödja ungdomarnas familjer och sociala nätverk och komplettera befintliga resurser hos kommun och region och arbeta i nära samverkan med dessa. Finansiering En grovuppskattad budget ges i förstudien med en årlig kostnad på ca tkr. Kostnaden föreslås delas 50/50 mellan region och de 14 kommunerna i Fyrbodal. Kostnadsfördelningen per kommun är gjord utifrån gängse fördelningsnyckel baserad på antal invånare i kommunen.

53 mordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal Datum Diarienummer HSNN (3) Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Bilaga Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal. Besluten skickas till För genomförande: Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn.norra@vgregion.se Håkan Hilmér, Ansvarig tjänsteman, hakan.hilmer@vgregion.se För kännedom: Kommunalförbund Fyrbodal, kansli@fyrbodal.se Amira Donlagic, Kanslichef Vårdsamverkan Fyrbodal, amira.a.donlagic@vgregion.se NU-sjukvården, nusjukv.kansli@vgregion.se

54 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal Maria Klamas, Martin Dohlsten m.fl.

55 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Innehåll 1. Inledning och uppdrag Bakgrund Missbruk och beroende Ansvar för ungdomar med missbruksproblematik Samverkan Integrerade verksamheter... 7 FÖRSTUDIENS TRE DELAR Omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem med fokus på Fyrbodalområdet Drogvaneundersökning i Fyrbodal Intensivkonsumtion av alkohol Någon gång använt narkotika Ungdomars livssituation med fokus på missbruk i Fyrbodal Debutålder för alkohol och olika droger Problem inom olika livsområden Missbruksprofiler Droger i Fyrbodal Sammanfattning Tillgång och inriktning på dagens stöd och vård Sammanställning av enkät Sammanfattning Förslag på samordnade insatser i Fyrbodal Argument och reflektion Budgetskiss och kostnadsfördelning Slutdiskussion

56 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion 1. Inledning och uppdrag Föreliggande rapport är ett resultat av det uppdrag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljade norra hälso- och sjukvårdsnämnden för att i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund genomföra. Uppdraget bestod i att genomföra en förstudie om samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende 1. Förstudien skulle vara både kartläggande och ge förslag på hur en bättre samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregionen 2 kan resultera i ett bättre stöd för ungdomar med missbruk och beroende. Bakgrunden till detta uppdrag är att insatser för ungdomar och unga vuxna i åldrarna år med missbruk och beroende, uppvisar stora brister. Detta har norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppmärksammat vid dialog med delregionens kommuner, men också vid uppföljning av insatser från barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården samt i regionens arbete vid implementering av de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende. I förslaget till överenskommelse mellan VGR och länets kommuner anges detta som ett särskilt utvecklingsområde med motiveringen: Missbruk bland barn och ungdomar skiljer sig mycket från missbruk bland vuxna både i karaktär, omfattning och bakomliggande faktorer. Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. Huvudmännens behandlingsinsatser behöver samordnas och behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan är för denna målgrupp en avgörande framgångsfaktor. I förstudiens uppdragstext konstateras vidare att det finns betydande skillnader i olika delar av Västra Götalandsregionen i de insatser som erbjuds ungdomar med missbruksproblematik. I uppdragshandlingen anges att förstudien ska: Ge en uppfattning om omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem i Fyrbodal Beskriva tillgång och inriktning på dagens stöd och vård till gruppen Ge exempel på hur en bättre integrerad beroendeverksamhet kan utformas En arbetsgrupp tillsattes för att utföra detta uppdrag, den har bestått av 3 ; Maria Klamas, vetenskaplig ledare socialtjänstområdet, FoU Socialtjänst, Fyrbodals kommunalförbund Martin Dohlsten, regionutvecklare, koncernstab hälso- och sjukvård, VGR Anitta Into, områdeschef, verksamhetsområde beroendestöd ASF Trollhättans stad Peter Olsson, behandlingssekreterare, ungdoms- och vuxencentralen Åmål Katarina Wallander, sektionschef missbruk och socialpsykiatri, förvaltningen IFO 1 HS Härefter används förkortningen VGR 3 BUP tillfrågades om att delta i arbetsgruppen och en representant utsågs men deltog inte i arbetet utan avsade sig sitt deltagande i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har under processen haft tillgång till referenspersoner inom exv. BUP och elevhälsa att använda vid behov. 3

57 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion 2. Bakgrund Första avsnittet i detta kapitel ger en kort introduktion till ämnesområdet vad gäller missbruk och beroende och då med särskilt fokus på unga och unga vuxna. Därefter ges en beskrivning av de båda huvudmännens 4 ansvar och uppdrag så som det regleras i lagstiftning och riktlinjer med mera. Avslutningsvis ges en beskrivning av vad integrerade verksamheter, i många fall kallade Mini-Maria-mottagningar, är. Detta utifrån de nedslag som gjorts för att samla in kunskap om denna form av organisering och verksamhet för att stödja ungdomar med missbruk och beroende Missbruk och beroende Arbetsgruppens uppdrag är att fokusera på samordnade insatser vad gäller missbruk och beroende hos ungdomar. Det anges inte uttryckligen i uppdraget vilken typ av missbruk och beroende, men arbetsgruppen har valt att fokusera på substansmissbruk, vilket avser alkohol, narkotika, doping och flyktiga lösningsmedel. Undantaget är således andra former av missbruk såsom spel- och sexmissbruk med mera. Det är dock viktigt att poängtera att spelmissbruk från och med årsskiftet kommer att läggas in i socialtjänstlagen och likställas med annat missbruk. Kommunerna kommer då att få ett utvidgat ansvar för att aktivt arbeta för att motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga 5. Missbruk av alkohol och narkotika innebär att bruket påverkar individen eller dess omgivning negativt. Det kan handla om att användandet av alkohol eller narkotika går ut över individens sociala liv såsom hem, familj, arbete och/eller skola, men också om att bruket leder till ökad risk för fysisk skada. Ett långvarigt missbruk resulterar ofta i ett beroende. Ett beroende karaktäriseras av att det mesta i livet kretsar kring drogen/droganvändandet och att man inte längre kan styra över sitt användande, men också att drogen påverkar hjärnan så mycket att den förändras påtagligt. Beroende kan ha sin tyngdpunkt i fysiska, psykiska eller sociala faktorer, men oftast finns det inslag av alla dessa aspekter 6. Riskbruk är ett begrepp som man behöver förhålla sig till i det arbete som bedrivs med fokus på missbruk och beroende. Riskbruk handlar om den konsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk men där problemen ännu inte är allvarliga. Var gränsen går mellan riskbruk och missbruk är inte alltid lätt att dra och när man arbetar med ungdomar är riskbruk något som behöver uppmärksammas och hanteras Ansvar för ungdomar med missbruksproblematik En viktig utgångspunkt för båda huvudmännen när det gäller denna förstudies fokusområde och målgrupp är FN:s barnkonvention 7 och WHO:s övergripande policy hälsa för alla 8. I barnkonventionen regleras bland annat att barn har rätt att skyddas från olaglig användning av 4 Landsting/Region och kommun 5 Socialstyrelsen nyhet 20 juni International statistical classification of diseases and related health problems ICD 10;

58 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion narkotika samt att andelen unga med riskbeteenden ska minskas betydligt. Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa är två övergripande strategiska mål i Hälsa Socialtjänstens ansvar regleras, bland annat, i socialtjänstlagen 9. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att enskilda personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån sitt missbruk. I socialtjänstlagen (SoL) anges att socialnämnden aktivt ska arbeta för att, bland barn och unga, förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel (Kapitel 5 1) och i samma kapitel 9 anges att kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 10 ) samt lag om särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU 11 ) kan användas som komplement till socialtjänstlagen. 3 enligt LVM anger att tvångsvård ska syfta till att, genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att hen kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma från sitt missbruk. 3 LVU anger att vård ska beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Regionens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen 12 (HSL) däri anges att målet med hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen och att man ska arbeta för att förebygga ohälsa (3 kapitlet 1 och 2). Det finns ingenting i lagtexten som specifikt berör barn och unga med missbruk eller beroende, men dessa inkluderas givetvis i den ovanstående skrivningen. Det finns flera policytexter som fokuserar på såväl barn och unga samt missbruk och beroende. I revideringen av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende har tre nya områden inkluderats, där ungdomar är ett av dessa. Där anges att det är viktigt att missbruk och beroende uppmärksammas även hos ungdomar och att ungdomar inte alltid svarar på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar 13. I den Regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin beskrivs det även att riktlinjer för bedömning och behandling av ungdomar med missbruks- och beroendeproblematik kommer att arbetas fram Samverkan Kring personer (i alla åldrar) med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopingmedel finns sedan 1 juli 2013 en skyldighet 9 Socialtjänstlagen 2001: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall 1988: Lag om särskilda bestämmelser för vård av unga 1990:52 12 Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 13 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen barn%20och%20ungdomsspykiatrin% pdf?a=false&guest=true 5

59 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete 15. Personer med missbruks- och beroendeproblem är en utsatt grupp och flertalet har stora samordningsbehov 16. Detta samordningsansvar regleras i flera överenskommelser såsom exempelvis den statliga överenskommelsen psykisk hälsa 17, VästBus 18 samt hälso- och sjukvårdsavtalets hängavtal med fokus på missbruk och psykisk hälsa 19. Under punkt 3.2. i hälso- och sjukvårdsavtalet anges viktiga delar i båda parternas ansvar vad avses personer med missbruksproblematik. Exempelvis att såväl region som kommun särskilt ska beakta insatser till ungdomar med missbruk, men också att parterna har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att denna problematik särskilt ska uppmärksammas när det gäller ungdomar. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av externa placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser till personer med missbruk och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Unga personer i åldersgruppen år med missbruks- eller beroendeproblem är inte någon homogen grupp, men i regel är behovet av samverkan mellan olika professioner, myndigheter och organisationer större för denna grupp än för andra. Dels saknar de, i högre utsträckning än äldre personer med missbruksproblem, förankring på arbetsmarknaden och eget boende, även i jämförelse med jämnåriga utan missbruk eller beroende. Vidare har de i regel ännu inte drabbats av så många konsekvenser av sitt missbruk och är därför inte lika motiverade att sluta som äldre personer. I en nationell tillsyn 20 visas att det finns en hel del goda exempel på samverkan mellan olika verksamheter, men det finns samtidigt generellt sett en del brister och svårigheter. Ett av dessa områden, där det finns brister och svårigheter gäller unga personer med missbruks- eller beroendeproblematik och samtidig psykisk ohälsa. Ansvarsfördelningen är något som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) menar måste tydliggöras, detta för att undvika att unga personer bollas runt mellan olika insatser och att ingen tar helhetsansvar för deras situation. För att bättre kunna möta de särskilda behov som finns hos unga personer med missbruk- eller beroendeproblem kan det vidare vara nödvändigt att utveckla en gemensam handlingsplan för åldersgruppen år, inte minst beroende på den ojämlika tillgången till vård och behandling som råder bland annat på grund av geografiska avstånd. Gemensamt för samtliga granskade verksamheter är att de många gånger framhåller samma eller liknande faktorer som kan underlätta eller försvåra samverkan. Huvudsakliga faktorer som anses vara betydelsefulla för att yngre personer med missbruks- eller beroendeproblem ska få rätt vård och behandling är exempelvis; Fungerande intern samverkan Tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen vid samsjuklighet 15 5 kap 9a SoL och 8b HSL 16 Lägesrapport 2017; Socialstyrelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 20 Unga personer inom missbruks- och beroendevården IVO Fokus är personer i åldern år inom missbruk- och beroendevården. En del av tillsynen berör även barn i åldern år. Tillsynen är nationell och sammanlagt har 64 verksamheter inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt HVB granskats under I Fyrbodals område var det socialtjänsten i Trollhättan och i Åmål, samt hälso- och sjukvården i Åmål som tillsynades. 6

60 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Personbunden samverkan Verksamheternas tillgänglighet Geografisk närhet till vård och behandling Användandet av samordnad individuell plan (SIP) Nära kontakt mellan socialtjänst och hem för vård eller boende (HVB) Ytterligare en aspekt som lyfts fram vad gäller svårigheter med samverkan är de olika åldersindelningar som kommun respektive landsting/region har. Den rådande uppdelningen av ansvar och verksamheter mellan och inom respektive huvudman försvårar för den unge och dennes närstående att hitta rätt väg för att få stöd Integrerade verksamheter Arbetsgruppen har valt att göra nedslag i några verksamheter 21 för att därigenom kunna lyfta fram de framgångsfaktorer och andra aspekter vi funnit relevanta att ha med som underlag för ett resonemang om hur samordnade insatser för ungdomar med missbruks- och beroendeproblematik i Fyrbodal kan utvecklas. Utifrån ovanstående kritik vad gäller samverkan kring stöd till unga och unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik kan så kallade integrerade verksamheter vara en lösning. Integrerade verksamheter finns i olika former, exempelvis i formen av så kallade Mariamottagningar, en organiseringsform som rekommenderas Socialstyrelsen. Socialstyrelsen pekar i sin kartläggning 22 på att en stor andel av brukarna och patienterna inom den specialiserade missbruks- och beroendevården har behov av insatser från flera olika huvudmän, inom både det sociala och medicinska området. Samtidigt är vården i allmänhet uppbyggd så att patienten eller brukaren själv ska initiera de kontakter som behövs. Detta tydliggör vikten av att utveckla verksamheterna på ett sätt där en mer välfungerande vårdkedja kan uppnås. Ett sätt att hantera detta är via integrerade verksamheter exempelvis Mariamottagningar. De bärande idéerna bakom Maria-mottagningarna är att undvika dubbelarbete och skapa samordningsvinster genom direkta kommunikationsvägar i samverkan mellan huvudmännen. En Mariamottagning syftar till att möjliggöra en sammanhållen vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. En samlad organisation för arbete med riskbruk, missbruk och beroende blir en tydlig ingång för personer med aktuell problematik och möjliggör bättre samarbete mellan samtliga involverade verksamheter så att behandlingstiderna kan kortas genom samordnade insatser. En samlad vårdkedja ger troligtvis stora resurs- och tidsvinster och minimerar mänskligt lidande. Det långsiktiga målet är att minska utanförskap för personer med missbruksproblematik samt skapa en effektiv och god vård och behandling för målgruppen. 21 Ungdoms- och vuxencentralen i Åmål; Mariamottagning i Lund med omnejd, Ungdomsrådgivningen i Östersund, Göteborgsområdets fyra Mini-Mariamottagningar, Maria Skåne Nordost samt Skånes viljeriktning när det gäller Mini-Mariamottagningar. 22 Lägesrapport 2017; Socialstyrelsen

61 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Ungdomar och unga vuxna är en högriskgrupp för droganvändning och det kan vara livsavgörande för ungdomen att missbruket/beroendet upptäcks tidigt och att behandling finns lättillgängligt så att skolgången kan fullföljas och den unge ges ökade möjligheter till att ta sig vidare ut i arbetslivet. Som högriskgrupp är det en speciell utmaning att upptäcka, motivera och behandla denna målgrupp. En Maria-mottagning anses kunna bidra till en lättillgänglig och gemensam ingång till vård- och stödsystemet och ett integrerat arbetssätt möjliggör synkroniserade insatser för att hantera ungdomarnas, många gånger, komplexa situation. Arbetssättet anses också bli mer effektivt då den integrerade organisationsformen möjliggör bättre samordning vilket i sin tur skapar högre tillgänglighet till bedömningar och insatser. Utöver vinster för de unga ger detta integrerade arbetssätt ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt för samhällets olika stödsystem. Utifrån den information om olika integrerade verksamheter i landet som arbetsgruppen samlat in framkommer olika aspekter som vi särskilt vill lyfta fram. Vad gäller organisering så lyfter man fram vikten av att ha tydliga gränssnitt mot andra vårdoch stödgivare såsom exempelvis BUP. Det handlar inte om att ta över andras uppdrag utan att komplettera med det stöd som inte befintliga verksamheter har som uppdrag. En tydlig och dokumenterad ledningsstruktur lyfts även fram som betydande. Det ska framgå vilka beslut som tas på vilken nivå. IT och dokumentationssystem är även det något som måste diskuteras och lösas inför verksamhetsstart. Det finns flera framgångsfaktorer som lyfts fram med Maria-mottagningar, en sådan är att samlokalisera Maria-mottagningen med ungdomsmottagningarna. Samlokalisering medför ökade möjligheter för kompetensutbyte och samarbete, men också en ökad enkelhet för den unge att få tillträde till den verksamhet, det stöd, hen behöver utan att behöva uppsöka olika byggnader. Det framkommer att det i många fall upplevs av den unge som att det är samma verksamhet man uppsöker. På det sättet blir det inte så stort att gå till Maria-mottagningen som det kanske skulle blivit om man haft lokalisering på olika platser, det vill säga, högtröskel blir lågtröskel. De Maria-mottagningar som har flera kommuner i sitt upptagningsområde anger att de flesta besöken är från den kommun där mottagningen är placerad och dess närkommuner. Det vill säga, den geografiska placeringen av en mottagning har betydelse för vilka ungdomar som faktisk får del av det stöd som erbjuds. Vad gäller åldersindelningar så skiljer det sig lite åt mellan olika mottagningar. Det rör sig från 13 år upp till i vissa fall 25 år. I den statistik som framgår i en rapport av Mariamottagningarna 23 visar det sig att flickor utgör endast en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvårdskontakt med Mariamottagningen, men att flickor har en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Sammantaget pojkar och flickor är debutåldern för primärdrog 15 år medan medianåldern för kontakt med Mariamottagningarna är 17 år och cannabis anges vara den vanligaste drogen. En annan viktig aspekt som lyfts fram är vikten av att undvika att blanda grupper med både lättare och tyngre vårdbehov. Ett tips som anges är att huvudmännen för diskussioner kring målgruppen så att inga grupper eller åldrar hamnar utanför befintligt utbud. 23 Malmö, Stockholm och Göteborg, så kallad Trestad. 8

62 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion FÖRSTUDIENS TRE DELAR I följande tre kapitel presenteras de tre delar som uppdraget angav, det vill säga; Ge en uppfattning om omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem i Fyrbodal Beskriva tillgång och inriktning på dagens stöd och vård till gruppen Ge exempel på hur en bättre integrerad beroendeverksamhet kan utformas Arbetsgruppen har tolkat uppdraget som att det är såväl beroende som missbruk som avses i alla dess punkter, samt att det är Fyrbodal som område som ska belysas. Som tidigare angetts är det substansmissbruk som fokuseras och åldrarna år Omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem med fokus på Fyrbodalområdet Syftet med detta avsnitt är att ge en bild av de ungdomar uppdraget fokuserar på, främst på Fyrbodalnivå, men även satt i ett nationellt sammanhang. Det är svårt att få en sammantagen bild av hur det ser ut för unga och unga vuxna vad gäller missbruk och beroende. Det finns få siffror där just dessa åldersgrupper specificeras utifrån missbruk och beroende. Arbetsgruppen har fört samtal med såväl Socialstyrelsen som SKL 25 vilka är införstådda med bristen på nationell statistik gällande denna målgrupp. Den nationella bilden av förstudiens målgrupp visar att alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs nio och i gymnasiets årskurs två har minskat sedan mitten av 2000-talet, både för pojkar och flickor. Vad gäller cannabisanvändning är det fler bland de unga vuxna som anger att de använt cannabis under det senaste året, än i de äldre åldersgrupperna. Vad gäller tillgänglighet till vård- och behandlingsinsatser för unga och unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik har vi inte kunnat få ut några data kring detta. Socialstyrelsen påtalar själva att det saknas nationella data över målgruppens behov och över utbudet av insatser 26. Som vi tidigare varit inne på, har unga personer med missbruks- eller beroendeproblematik ofta en mer komplex problembild än andra grupper och ses som så kallade högriskindivider. De har oftare ett blandmissbruk och en högre frekvens av samsjuklighet. 27 Tengström 28 menar att så hög andel som % av unga personer som har ett missbruk eller beroende lider eller har någon gång lidit av psykisk ohälsa. För att få en uppfattning om hur behovet av samordnade insatser, så kallade Mini-Mariamottagningar ser ut i Fyrbodal har vi valt att använda en del av den statistik som faktiskt finns att tillgå. Det är statistik dels från drogvaneundersökningen som Centralförbundet för alkohol- 24 Vissa verksamheter, viss statistik och källor anger andra åldersindelningar än den som är given till arbetsgruppen att fokusera på. 25 Sveriges kommuner och landsting 26 Socialstyrelsens lägesrapport Se exempelvis Bender, K & Springer, D & Kim, J (2006) Treatment effectiveness with dually diagnoses adolescents: a systematic review. Brief treatment and crisis intervention. 28 Tengström, A. (2006) Ung och oberoende en studie av Maria ungdoms klienter. I rapporten Vad vet vi om unga med missbruk. Förstudie kommunernas arbete kring unga (13-25) med missbruksproblematik i Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms län 9

63 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion och narkotikaupplysningen genomfört och dels från ASI-net 29 varifrån vi beställt statistik kring ungdomars livssituation med fokus på missbruk. Detta kompletterat med vilka insatser som finns tillgängliga idag tänker vi kan utgöra underlag för beslut om samordnade insatser till dessa ungdomar i Fyrbodal 30. Viktigt att poängtera är att drogvaneundersökningen ger en bild av hur det ser ut bland ungdomar i allmänhet, medan sifforna från ASI-net är baserat på ungdomar som har kontakt med socialtjänsten av en eller annan orsak Drogvaneundersökning i Fyrbodal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 31 har genomfört drogvaneundersökning i Västra Götaland där ungdomar i årskurs 9 och gymnasiet år 2 har undersökts. De har en metodologisk gräns på minst 50 individer, varför kommuner under 50 inte redovisas. I Fyrbodal innebär det att Dals Ed (årskurs 9 och år 2 gymnasiet) och Färgelanda (år 2 gymnasiet) inte redovisas i rapporten, men ingår i regionssiffran. Nedan redovisas de tabeller som rör intensivkonsumtion 32 av alkohol samt narkotikaanvändning för såväl år 2013 som Som tidigare påpekats gäller denna undersökning ungdomar i allmänhet Intensivkonsumtion av alkohol År 2016 är det runt tio procent av eleverna i årskurs 9 i de flesta kommunerna i Fyrbodal som klassas som intensivkonsumenter, precis som i Västra Götaland och riket. Högst ligger Lysekil med 18 procent och lägst andel hade Uddevalla med 3 %. I gymnasiet år 2 låg flera av kommunerna på cirka 30 %. Bengtsfors har den högsta andelen med 36 % som kategoriseras som intensivkonsumenter och Vänersborg den lägsta andelen med 20 %. Tittar man på skillnaderna mellan år 2013 och 2016 så ser man att andelen intensivkonsumenter av alkohol har minskat i såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2. Det enda undantaget är Bengtsfors, Strömstad och Åmål där andelen elever som kategoriseras som intensivkonsumenter har ökat Ett nationellt register där kommuner kan lämna in underlag från de ASI-intervjuer och skattningar gjort. 30 Befintligt stöd och insatser redovisas i kapitel 4 31 CAN 32 I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sexburkar folköl eller 25 cl sprit. Dessa mängder motsvarar inte exakt lika mycket ren alkohol (100 %) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. 10

64 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion (totalt) 2016 (totalt) Pojkar Flickor Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Lysekil Mellerud Munkeda l Orust Sotenäs Strömsta d Tanum Trollhätta n Uddevall a Vänersb org Åmål VG 2013 Riket 2013 VG 2016 Riket 2016 Tabell 1, Årskurs 9 intensivkonsumtion av alkohol (totalt) 2016 (totalt) Pojkar Flickor Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål VG 2013 Riket 2013 VG 2016 Riket 2016 Tabell 2, År 2 på gymnasiet intensivkonsumtion av alkohol Någon gång använt narkotika I de flesta kommuner i Fyrbodal, årskurs 9, uppgav cirka fem procent av eleverna att de använt narkotika de senaste tolv månaderna, likt andelen narkotikaanvändare i hela länet och riket. Högst andel narkotikaanvändare i årskurs 9 hade Mellerud med 11 % och Åmål och Sotenäs hade lägst andel med cirka 2 % vardera. 11

65 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion I gymnasiets år 2 hade Strömstad den lägsta andelen elever som använt narkotika de senaste tolv månaderna med sex procent. Högst förekomst hade Åmål med cirka 26 % (totalt) 2016 (totalt) Pojkar Flickor Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål VG 2013 Riket 2013 VG 2016 Riket 2016 Figur 3, Någon gång använt narkotika årskurs (totalt) 2016 (totalt) Pojkar Flickor Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål VG 2013 Riket 2013 VG 2016 Riket 2016 Figur 4, Någon gång använt narkotika gymnasiet år 2 12

66 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion 3.2. Ungdomars livssituation med fokus på missbruk i Fyrbodal För att åskådliggöra hur det ser ut i Fyrbodal vad gäller ungdomars livssituation med fokus på missbruk har vi valt att använda statistik från det nationella registret ASI-net där den nationella statistiken beträffande ASI-skattningar samlas. Som tidigare påpekats är det viktigt att i tanken ha med sig att denna statistik rör personer som av en eller annan anledning har kontakt med socialtjänsten, det vill säga, det är personer med någon form av problematik och siffrorna rör inte ungdomar i allmänhet. ASI som står för Addiction Severity Index 33 är ett standardiserat intervjuverktyg som i olika utföranden använts inom vård och socialt arbete sedan början av 70-talet. ASI är något som rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för missbruksvården. ASI kartlägger informantens livssituation inom sju olika livsområden; fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Verktyget hjälper både klient och socialarbetaren att bedöma bland annat omfattning av hjälp- och stödbehov. Dessa skattningar kan kommunerna skicka in till ASI-net, det nationella registret. I ASI-net redovisas debutålder för alkohol och olika droger, klienternas problem inom de olika livsområdena, deras problemprofiler samt uppdelningen mellan män och kvinnor. I denna rapport har vi valt att endast fokusera på siffror som rör Fyrbodal, men av vikt är att poängtera att dessa i stort sett inte skiljer sig åt från hur det ser ut på nationell nivå. Statistiken är fördelad på yngre och äldre klienter. Gruppen yngre klienter är de personer som är upp till 24 år och gruppen äldre följaktligen från 25 år och uppåt. I ASI-net består gruppen yngre av 190 klienter, 69% män och 31% kvinnor när det gäller Fyrbodals-området Debutålder för alkohol och olika droger I ASI för alkohol frågar man hur gammal klienten var när hen först använde alkohol till berusning och för olika droger frågar man när klienten först använde drogen. Det finns 13 olika preparat som man frågar efter. I Fyrbodal är klienterna i både den yngre och den äldre gruppen yngst, ca år när de första gången använder alkohol till berusning, provar cannabis och använder lösningsmedel. För övriga droger är debutålder för yngre klienter också i Fyrbodal lägre jämfört med klienter i den äldre gruppen. Mönstret för debutålder är detsamma i Fyrbodal som i övriga landet, att yngre klienter har tidigare debutålder för alkohol och olika droger med undantag av alkohol, cannabis och lösningsmedel där både yngre och äldre klienter är ca år när man första gången provar drogen. I vare sig den äldre eller den yngre gruppen av klienter är det någon skillnad mellan män och kvinnor utan yngre män och kvinnor börjar använda olika preparat vid ungefär samma ålder. 33 ASI-manualen 34 I hela ASI-net består gruppen yngre av ca 7000 klienter, 68 % är män och 32 % är kvinnor. Totalt kommer data från drygt 70 % av Sveriges kommuner. 13

67 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Debutålder för alkohol och olika droger för äldre och yngre klienter i Fyrbodal. Genomsnittsålder. Äldre klienter Yngre klienter Figur 1. Debutålder för alkohol och andra preparat för äldre och yngre klienter i Fyrbodal Problem inom olika livsområden I figur 2 nedan visas skattningar för olika livsområden i ASI. Skattningarna visar att yngre klienter har mer problem än äldre klienter med arbete/försörjning, narkotika, psykisk hälsa samt med boende. Skillnaden är störst för problem med narkotika och boende där yngre klienter har avsevärt mer problem än äldre klienter inom dessa livsområden Problem för äldre och yngre klienter i Fyrbodal. Genomsnittlig intervjuarskattning. Äldre klienter Yngre klienter Figur 2. Problem i olika livsområden i Fyrbodal för äldre och yngre klienter. 14

68 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Missbruksprofiler Eftersom alla klienter inte har samma problembild och behov kategoriseras dessa i ASI utifrån tre missbruksprofiler vilka baseras på intervjuarens skattning av problem inom de sju livsområdena. De tre missbruksprofilerna är: 1. Narkotikaprofilen där klienterna har stora problem med narkotika och med alla andra områden och relativt stora problem med alkohol 2. Alkohol och Psykiska problem (Alk&Psyk), där klienterna har stora problem med alkohol och andra områden förutom med narkotika och kriminalitet 3. Avgränsade Alkoholproblem (AvgrAlk), där klienterna har stora problem med alkohol men inte med andra områden. Missbruksprofiler för äldre och yngre klienter i Fyrbodal visas i figur 3 nedan. I den yngre åldersgruppen hör fler klienter till Narkotikaprofilen som innebär stora problem med narkotika och med andra livsområden i ASI. Äldre klienter hör mer till de två alkoholprofilerna, Alk&Psyk och AvgrAlk. I Fyrbodal, precis som i riket, finns fler klienter i den yngre åldersgruppen i Narkotikaprofilen. Detta innebär således att vi har fler unga klienter med stora och omfattande problem inom alla livsområdena. Andel klienter i olika missbruksprofiler i Fyrbodal uppdelat på äldre coh yngre klienter Narkotikaprofil Alkohol&Psykiska problem Avgränsade alkoholproblem Äldre klienter Yngre klienter Figur 3. Äldre och yngre klienter i de tre missbruksprofilerna i Fyrbodal Droger i Fyrbodal I figuren nedan ser man hur stor andel av alla klienter i Fyrbodal som någon gång provat på olika droger. De vanligaste drogerna i Fyrbodal är dämpande preparat och cannabis som närmare 70% av klienterna provat på. Andra opiater/smärtstillande, amfetamin och flera preparat har ca 50% provat på. I frågan om flera droger ingår också alkohol. Siffrorna för Fyrbodal är i stort sett samma som i övriga landet, förutom vad gäller kokain som är en mer ovanlig drog i Fyrbodal. I Fyrbodal har 25% av klienterna någon gång injicerat droger jämfört med 29% i övriga landet. Genomsnittsålder var då 22 år både i Fyrbodal och i övriga landet. 15

69 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion Droger i Fyrbodal. Procent. Figur 4. Andel klienter som provat olika droger i Fyrbodal. Procent Sammanfattning Sammanfattningsvis tydliggör dessa statistiska underlag flera aspekter som bör beaktas i relation till utveckling av samordnade insatser vad gäller unga med missbruks- och beroendeproblem i Fyrbodal. När det gäller missbruk och beroende hos ungdomar går konsumtionen av alkohol ner och det är andra droger som tar större mark, i synnerhet cannabis. Debutåldern sjunker vad gäller när ungdomar prövar en drog för första gången. Kombinationen mellan missbruk/beroende och psykisk ohälsa är mer och mer vanlig och bidrar till den ökade komplexitet i ärenden som möter professionella i arbetet med att stödja ungdomar med missbruk och beroende. Det är också så att missbruk och beroende påverkar flera livsområden för den det gäller, men givetvis även för deras närstående. Eftersom sifforna för Fyrbodal inte skiljer sig i någon hög grad från riket ger det argument för att behovet av samordnade insatser av typen integrerade verksamheter även behöver finnas i Fyrbodal i samma omfattning som i andra delar av landet. Detta skulle skapa ökade förutsättningar för en mer jämlik vård för alla, även i Fyrbodal. 4. Tillgång och inriktning på dagens stöd och vård För att få en bild av vilken tillgång och inriktning det finns i dag, i Fyrbodal, vad gäller stöd och vård till unga med missbruk och beroende tillskapade vi en enkät som sändes ut till såväl regionen, de 14 kommunerna i Fyrbodal och en brukarorganisation. Enkäten hade även ett fokus på samordnade insatser, vilka som fanns och vilka som efterfrågades allt för att därigenom få en uppfattning om i vilken mån verksamheterna uppmärksammat behov av integrerade verksamheter för ungdomar med missbruk och beroende. Enkäten skickades sammanlagt ut till 79 personer inom verksamheter som i någon mån arbetar med unga med missbruk. Sammanlagt inkom 32 svar. Alla kommuner förutom Mellerud finns 16

70 r ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal - HSNN Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal : Rapport Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal slutversion representerade i svaren. I tabellen nedan åskådliggörs vilka som få tt enkäten och vilka som svarat. Mottagare Antal personer som Antal inkomna svar fick enkät skickad till sig Individ - och familjeomsorgschefer Sköterskor inom elevhälsan Enhetschefer på 34 7 vårdcentraler Verksamhetschefer på 2 1 ungdomsmottag ningarna Brukarrepresentant 1 1 Enhetschefer på BUP 10 0 Totalt Tabell 1. Sammanställningen över antal utskickade enkäter och ink omna svar Sammanställning av enkät De tre första frågorna i enkäten hade fasta svarsalternativ och möjlighet att kommentera om så önskades. Dessa tre frågor presenteras med såväl tabeller som förklarande text. Fråga fyra i enkäten hade inga fasta alternativ utan där har varje informant svarat fritt, av det skälet finns ingen tabell som åskådliggör svaren utan enb art en sammanfattande text. Fråga 1. Vilka insatser (stöd och/eller vård) erbjuder din verksamhet målgruppen unga (14-21 år) med missbruk s - eller beroendeproblematik? Inom de kommunala verksamheterna erbjuds en mängd olika insatser. Det är bland annat kurativa stödsamtal, drogtester, familjebehandling, öppenvård, familjehem samt institutionsvård. Insatserna kan variera beroende på vilken verksamhet inom individ - och familjeomsorgen ungdomen tillhör och det kan vara olika lagstiftning som tillämpas (S ol, LVU, LVM). Vissa verksamheter inom individ - och familjeomsorgen erbjuder även cannabisprogram för ungdomar (CPU), haschavvänjningsprogrammet (HAP) och/eller multisystemisk terapi (MST). När en individ blivit 20 år kan även boendestödsteam eller tränin gslägenhet erbjudas. På primärvårdsnivå erbjuds främst individuella samtal, läkarkontakt och ibland medicindelning. För patienter som bedöms behöva ytterligare vård skickas remiss vidare till mer specialiserad vårdinstans. 17