Kommunfullmäktige KALLELSE 24 november 2008

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE 24 november 2008

2 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde i Clarion Hotel Wisby (Spegelsalen) Strandgatan 6 måndagen den 24 november 2008 kl Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop 2. Utdelning av Ekokommunpriset 2008 Utdelningen sker kl i Spegelsalen 3. Länsstyrelsens beslut att Evert Bäckström (s) och Magnus Eriksson (s) utsetts som ledamot respektive ersättare i kommunfullmäktige 4. Organisation av vuxenutbildning 5. Införande av kommunalt vårdnadsbidrag 6. Ändring av taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen 7. Höjning av avgift för borgerlig vigsel m.m. 8. Avgift allmän handling 9. Delårsrapport 2008:2 10. Strategisk plan och budget Fördel för gotlänning vid köp av kommunal mark. Medborgarförslag 12. Medborgarförslag; anmälan av beslutade 13. Medborgarförslag; nyinkomna

3 14. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Olof Jacobssons (c) svar på Gerty Holmstedts (s) interpellation om ambulansverksamheten på norra Gotland. 15. Kommunalrådet Lars Thomssons (c) svar på Eric Martells (s) interpellation om rappporten Räddningsinsats 2008 m.m. 16. Ev. frågor 17. Ev. nya motioner och interpellationer 18. Information Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på kommunens hemsida att hämtas på Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby, eller beställas per tel Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Clarion Hotel Wisby (Spegelsalen) för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av kommunfullmäktiges ärenden. Visby den 15 november 2008 Lilian Edwards Ordförande

4 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 2 Utdelning av Ekokommunpriset 2008 Innehåll Handlingarna föreligger vid sammanträdet Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

5 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 3 Ny ledamot och ersättare i kommunfullmäktige Innehåll Länsstyrelsens beslut Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

6 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Gotlands län Dnr: Ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige Länsstyrelsen utser ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige från och med den 29 oktober 2008 till och med den 31 oktober Kommun: Gotland Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Ny ledamot: Evert Bäckström Ny ersättare: Magnus Eriksson Avgången ersättare: Marianne Gottlander Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Södra Ledamot Ersättare Eric Martell 1. Maria Björkman Evert Bäckström * 2. Lena Eneqvist Bo Björkman 3. Magnus Eriksson * Anette Medbom Tommy Gardell Britt-Marie Sjöndin Bevis utfärdas för den som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till Länsstyrelsen, Strandgatan 1-2, VISBY, VISBY inom tio dagar efter dagen för detta beslut. Morten Spencer Lena Larsson

7 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 4 Organisation av vuxenutbildning Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 221 Ledningskontoret Barn- och utbildningsnämnden , 67 Gotlands folkhögskola Bakgrund: Kommunstyrelsen , 131 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

8 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 221 Au 205 Organisation av vuxenutbildning KS (Kommunstyrelsen , 131) - Barn- och utbildningsnämnden , 67 - Gotlands folkhögskolas styrelse Ledningskontoret Utredning om vuxenutbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har beslutat remissbehandla förslag om inrättande av en vuxenutbildningsnämnd för förvaltning av verksamhet omfattande folkhögskolan, gymnasieskolan, Komvux och Lövsta (gymnasie- och vuxenutbildning, lärcentra och landsbygdsutveckling). Resultatet skulle föreligga vid budgetavstämningen. Efter avslutad remissbehandling har ledningskontoret föreslagit att nämnden ska inrättas och att en styrgrupp med förtroendevalda ska tillsättas för att utreda de formella, praktiska och ekonomiska frågor som sammanhänger med den nya nämnden (och övriga som berörs). Regiondirektören föreslås tillsätta projektledare. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Yrkande: Hanna Westerén (s) yrkade att förslaget skulle avslås. Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Hanna Westeréns yrkande och förklarade sig anse att arbetsutskottets förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes och kommunstyrelsen godkände följande proposition. JA för arbetsutskottets förslag. NEJ för Hanna Westeréns yrkande. 8 ledamöter röstade ja: Lena Celion (m), Kjell Skalberg (c), Eva Gahnström (c), Per-Olof Jacobsson (c), Gustaf Hoffstedt (m), Jenny Guteäng (m), Bror Lindahl (fp) och ordföranden Eva Nypelius (c). 7 ledamöter röstade nej: Björn Jansson (s), Sonia Landin (s), Eric Martell (s), Lilian Virgin (s), Hanna Westerén (s), Bo Björkman (s) och Brittis Benzler (v). Kommunstyrelsen hade således bifallit arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Som inriktning ska gälla att en ny nämnd ska inrättas för förvaltning av gymnasieskolan, Gotlands folkhögskola, Komvux och föreslagen verksamhet vid Lövsta landsbygdscentrum. forts

9 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 221 forts Au 205 Kommunstyrelsens beslut En styrgrupp tillsätts som ska framlägga förslag till tidpunkt för inrättande av nämnden och benämning på den, reglemente, budget och erforderliga omdisponeringar och de övriga formella och praktiska frågor som sammanhänger med inrättandet. Styrgruppen ska beakta remissvaren i sitt arbete. Förslag ska framläggas senast 31 mars Styrgruppen ska utgöras av kommunstyrelsens arbetsutskott och ordföranden i Styrelsen för Gotlands folkhögskola. Regiondirektören får i uppdrag att tillsätta projektledare för det fortsatta arbetet. Expedieras: Kommunstyrelsens beslut: För kännedom Barn- och utbildningsnämnden, Styrelsen för Gotlands folkhögskola Förvaltningschefen Lennart Blom, Lövsta Ordf. Styrelsen Gotlands folkhögskola Gösta Hult

10

11 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden BUN Remiss, en samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna Dnr KS 2007/ ; Bakgrund De nuvarande utbildningsorganisationerna inriktade på ungdomar och vuxna, gymnasieskola, folkhögskola, komvux, Lövsta (gymnasie-, vuxenutbildning, landsbygdsutveckling, lärcentra), har delvis ett likartat och konkurrerande utbud. I ett läge då reformer betonar vikten av att luckrar upp gränserna mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsliv, antalet studerande minskar och resurserna krymper krävs gemensamma lösningar och strukturella förändringar för att öka utbildningsnivån på Gotland. Ledningskontoret föreslår med utgångspunkt i en utredning att en samlad utbildningsorganisation med gymnasieskola, folkhögskola, komvux, Lövsta (gymnasie-, vuxenutbildning, landsbygdsutveckling, lärcentra) tillskapas. Verksamheten föreslås organiseras i en ny nämnd, t ex Ungdoms- och vuxenutbildningsnämnden. Vinsterna har identifieras som ökad bredd och kvalitet, förbättrad tillgänglighet, ökad effektivitet, ökad flexibilitet, samt möjligheter till kompetensförsörjning och utveckling. Den föreslagna organisationen beräknas omfatta en nettobudget på drygt 300 mkr, medan BUNs budget minskar till ca 900 mkr. Antalet medarbetare skulle omfatta ca 500 resp ca Inför kommunstyrelsens behandling har förslaget översänts till BUN och Folhögskolestyrelsen för yttrande. Yttrandet ska vara ledningskontoret tillhanda senast den 16 september Skoldirektör Peter Molin anför i förslag till yttrande bl a följande: Utbildning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för Gotland och det livslånga lärandet är en viktig del i detta. För att få till stånd goda lärmiljöer, med de inte oväsentliga resurser kommunen trots allt ändå förfogar över, behöver vi samordna detta arbete internt och med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Samtidigt måste kommunen också skapa en organisation som tillmötesgår följande krav: o övergång mellan grundskola och gymnasieskola måste säkras o integration med EUs program för livslångt lärande måste säkras o ökad benchmarking med andra huvudmän o fördjupat samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet o samverkan för att skapa goda lärmiljöer Regeringen har nyligen aviserat omfattande satsningar på yrkesutbildningar, och de nationella besluten kring dessa satsningar kommer i hög grad att påverka vuxenutbildningens organisation och arbetssätt. Förändringarna kommer att ställa ökade krav på samarbete mellan olika utbildningsanordnare, men det är idag inte möjligt att bedöma konsekvenserna och vilka övervägande som behöver göras. Frågan måste beaktas när Gotlands kommun fattar beslut i detta ärende Det är av stor vikt att kunna säkra ett brett utbildningsutbud på Gotland i det framtida gymnasiet på Gotland, inte minst med tanke på den kommande Gymnasiereformen och de krympande elevtalen. BUN delar uppfattningen att en samlad organisation för gymnasieskola och vuxenutbildning innehåller ett antal möjligheter till effektivisering och bättre resursutnyttjande, såsom påpekats i underlagen. Att kunna utnyttja kommunens gemensamma resurser inom området utbildning av vuxna är både naturligt och nödvändigt. Huvuddelen av de pedagogiska, organisatoriska och resursbesparande fördelarna i att bilda en gemensam organisation är fullt möjliga att åstadkomma inom ramen för nuvarande gymnasie/vuxenutbildningsorganisation inom BUF. Det kan ske genom att Folkhögskolan tillförs BUFs ansvarsområde som ytterligare ett rektorsområde. Naturbruksprogrammet på Lövsta kan på ett naturligt sätt tillföras de övriga gymnasieprogrammen inom förvaltningen (forts) 1

12 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden BUN Remiss, en samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna Dnr KS 2007/ ; (forts) Voteringar 1. Ledamoten Erik Martell yrkade att BUN skulle föreslå kommunstyrelsen att avvakta med att fatta beslut om ändrad organisation av ungdoms- och vuxenutbildning till den av Regeringen aviserade vuxenutbildningsreformen har genomförts. BUNs ordförande Lena Celion yrkade att BUN skall föreslå kommunstyrelsen att fatta beslut i ärendet enligt kommunstyrelsens tidigare fastställda tidplan. Sedan votering begärts enades BUN om följande voteringsproposition: Den som vill stödja Lena Celions yrkande röstar Ja, den som vill stödja Erik Martells och Brittis Benzlers yrkande röstar Nej. Vinner Ja har BUN beslutat stödja Lena Celions yrkande. Vid omröstningen röstade sju ledamöter Ja, medan sex ledamöter röstade Nej. Anders Larsson, Ursula Jakobsson, Gullvi Norrby, Jan Ekdahl, Oskar Franke, Eva Lindström och Lena Celion röstade Ja. Erik Martell, Andreas Persson, Jenny Alvås, Lena Enequist, Aino Friberg-Hansson och Brittis Benzler röstade Nej. 2. BUNs ordförande Lena Celion yrkade att BUN skall ställa sig positiv till en samlad organisation för ungdoms- och vuxenutbildningen under en egen nämnd och en egen förvaltning. Ledamoten Brittis Benzler och Erik Martell yrkade att BUN skulle föreslå kommunstyrelsen att Barnoch utbildningsnämnden skall utgör den politiska nämnden och Barn- och utbildningsförvaltningen skall utgöra den gemensamma förvaltningen om kommunstyrelsen fattar beslut om en samlad organisation för ungdoms- och vuxenutbildningen under en egen nämnd och en egen förvaltning. Sedan votering begärts enades BUN om följande voteringsproposition: Den som vill stödja Lena Celions yrkande röstar Ja, den som vill stödja Erik Martells och Brittis Benzlers yrkande röstar Nej. Vinner Ja har BUN beslutat stödja Lena Celions yrkande. Vid omröstningen röstade sju ledamöter Ja, medan sex ledamöter röstade Nej. Anders Larsson, Ursula Jakobsson, Gullvi Norrby, Jan Ekdahl, Oskar Franke, Eva Lindström och Lena Celion röstade Ja. Erik Martell, Andreas Persson, Jenny Alvås, Lena Enequist, Aino Friberg-Hansson och Brittis Benzler röstade Nej. Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. BUN föreslår kommunstyrelsen att fatta beslut i ärendet enligt kommunstyrelsens tidigare fastställda tidplan. 2. BUN ställer sig positiv till en samlad organisation för ungdoms- och vuxenutbildningen under en egen nämnd och en egen förvaltning. 3. Skoldirektörens skrivelse skall kompletteras med ett avsnitt som i högre grad markerar gymnasieskolans perspektiv i en ev ny organisation och överlämnas till kommunstyrelsen som BUNs svar på remissen. 4. Beslutet förklaras omedelbart justerat 2

13 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Underlag till BUNs remissyttrande över "En samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna" Remissunderlaget innehåller två huvuddelar. Den ena beskriver det arbete som resulterat i förslaget att resurser för Gymnasieutbildning, komvux, extern vuxutbildning, Lövsta Lantbrukscentrum samt Folkhögskolan på Gotland skulle kunna samordnas i en gemensam organisation. Den andra avser Ledningskontorets förslag på att organisera vuxenutbildningen i Gotlands kommun i en egen nämnd, med en samlad utbildningsorganisation med gymnasieskola, folkhögskola, komvux, Lövsta (gymnasie-, vuxenutbildning, landsbygdsutveckling, lärcentra). Verksamheten föreslås organiseras i en ny nämnd (ex Ungdoms- och vuxenutbildningsnämnden ). Ledningskontoret föreslår också att en politisk styrgrupp tillsätts med uppdraget att senast den 31 mars 2009 lägga fram förslag till datum för inrättande av en ny nämnd (inkl benämning), reglemente, budget och erforderliga omdisponeringar och andra frågor som behöver lösas. Styrgruppen ska särskilt ha i beaktande att gränssnittet mellan grund- och gymnasieskola säkras. Vidare föreslås att en projektledare tillsätts. Ärendet har varit föremål för ingående diskussioner inom BUF. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens ledningsgrupp samt rektorerna har i separata yttranden pekat på ett antal för- och nackdelar. Utbildning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för Gotland och det livslånga lärandet är en viktig del i detta. För att få till stånd goda lärmiljöer, med de inte oväsentliga resurser kommunen trots allt ändå förfogar över, behöver vi samordna detta arbete internt och med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. BUN underlag 1 (3)

14 Samtidigt måste kommunen också skapa en organisation som tillmötesgår följande krav: o övergång mellan grundskola och gymnasieskola måste säkras o integration med EUs program för livslångt lärande måste säkras o ökad benchmarking med andra huvudmän o fördjupat samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet o samverkan för att skapa goda lärmiljöer BUN anser att ledningskontorets utredning i alltför hög grad beaktat Folkhögskolans, och Lövstas perspektiv, på gymnasieskolans och komvux bekostnad. Gymnasieskolan står tillsammans med komvux för en betydligt större utbildningsvolym än de övriga utbildningsanordnarna. De vinster med den föreslagna omorganisationen som tagits upp i utredningen belyser i första hand Folkhögskolans och Lövsta, men BUN upplever att gränssnittet mellan grundskola och gymnasieskolans är ofullständigt beskrivet. Regeringen har nyligen aviserat omfattande satsningar på yrkesutbildningar, och de nationella besluten kring dessa satsningar kommer i hög grad att påverka vuxenutbildningens organisation och arbetssätt. Förändringarna kommer att ställa ökade krav på samarbete mellan olika utbildningsanordnare, men det är idag inte möjligt att bedöma konsekvenserna och vilka övervägande som behöver göras. Frågan måste beaktas när Gotlands kommun fattar beslut i detta ärende Det är av stor vikt att kunna säkra ett brett utbildningsutbud på Gotland i det framtida gymnasiet på Gotland, inte minst med tanke på den kommande Gymnasiereformen och de krympande elevtalen. BUN delar uppfattningen att en samlad organisation för gymnasieskola och vuxenutbildning innehåller ett antal möjligheter till effektivisering och bättre resursutnyttjande, såsom påpekats i underlagen. Att kunna utnyttja kommunens gemensamma resurser inom området utbildning av vuxna är både naturligt och nödvändigt. Huvuddelen av de pedagogiska, organisatoriska och resursbesparande fördelarna i att bilda en gemensam organisation är fullt möjliga att åstadkomma inom ramen för nuvarande gymnasie/vuxenutbildningsorganisation inom BUF. Det kan ske genom att Folkhögskolan tillförs BUFs ansvarsområde som ytterligare ett rektorsområde. Naturbruksprogrammet på Lövsta kan på ett naturligt sätt tillföras de övriga gymnasieprogrammen inom förvaltningen. BUN underlag 2 (3)

15 Lövsta har en viktig roll som aktör för landsbygdsutveckling. Frågan om denna uppgift skall återfinnas inom ramen för en utbildningsorganisation eller i ett sammanhang kring en organisation för regional utveckling behöver ytterligare diskuteras. På samma sätt bör den framtida rollen och tillhörigheten för Lärcentra, som idag främst riktar sitt stöd mot högskolestudier, diskuteras. Av rektorernas separata yttranden framgår också synpunkter på att en samlad organisation för gymnasieskola och vuxenutbildning skulle kunna innebära ett mer renodlat verksamhetsområde med inriktning på Gy/vux-frågor, och i sin tur ökad politisk kompetens och därmed en kraftfullare politisk styrning, något som kan medföra att kommunen på ett bättre sätt kan genomföra den kommande Gymnasiereform. Skiljevägen kan ligga just här - våra politikers önskemål om styrning av verksamheten. I det fall en egen nämnd tillskapas för ungdoms- och vuxenutbildning, innebär det också en egen turordningskrets. Den "strömning" av personal mellan grundskola och gymnasie/vux och vice versa som sker idag, kommer att begränsas om inte det nuvarande regelverket ändras. Vidare bör också inledningsvis nuvarande Resursavdelning inom BUF svara för skolhälsovård och kuratorsverksamheten för en ev samlad organisation. På sikt bör man utreda om det är en lämplig anordning, eller om delar av verksamheten skall föras över, köpas eller direktanställas av rektorerna. Med hänvisning till ovanstående ställer BUN sig positiv till en samlad organisation för ungdoms- och vuxenutbildningen under en egen nämnd och en egen förvaltning. Lena Celion Ordf BUN BUN underlag 3 (3)

16

17

18

19 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 16 Ks 131 Au 128 Utredning om vuxenutbildningsnämnd KS (Kommunstyrelsen , 375) - Ledningskontoret Ledningskontoret har kommunstyrelsens uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, utreda frågan om ny organisation för vuxenutbildningen. Den nya förvaltningen skulle, enligt ett organisationsutkast, omfatta folkhögskolan, Komvux och Lövsta landsbygdscentrum och preliminärt också gymnasieskolan, samt beställd verksamhet. Arbetet skulle bedrivas så att ett förslag kunde behandlas vid budgetberedningen 2008 och nämnden inrättas fr.o.m Berörda förvaltningschefer har nu föreslagit inrättande av en organisation bestående av folkhögskolan, gymnasieskolan, Komvux, samt Lövsta (gymnasieoch vuxenutbildning, lärcentra och landsbygdsutveckling). Ledningskontoret föreslår att en ny nämnd inrättas för förvaltningen av den verksamheten. En politiskt sammansatt styrgrupp föreslås tillsättas för att framlägga förslag om såväl tidpunkt för genomförandet, som övriga med inrättandet av nämnden formella och praktiska frågor. En chef eller projektledare föreslås tillsättas. Regiondirektören informerade om tidsplaneringen, som bl.a. innebar att resultatet av remissbehandlingen skulle föreligga vid budgetavstämningen. Kommunstyrelsens beslut Förslaget remitteras till barn- och utbildningsnämnden och styrelsen för Gotlands Folkhögskola. Expedieras: Vice regiondirektören Staben: H Henziger för åtgärd

20

21

22

23

24

25

26 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 5 Kommunalt vårdnadsbidrag Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 217 Barn- och utbildningsnämnden , 25 Barn- och utbildningsnämnden , 79 samt Rapport över Enkät angående efterfrågan på vårdnadsbidrag Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

27 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 217 Au 201 Kommunalt vårdnadsbidrag KS 2008/ Barn- och utbildningsnämnden , 25 - (Arbetsutskottet , 120) - Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden har ställt sig i princip positiv till införande av vårdnadsbidrag. Nämnden konstaterade att bl.a. kostnader, utformning och förvaltning av verksamheten behövde utredas ytterligare. Vid vårens budgetberedning gav arbetsutskottet barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att till budgetavstämningen utreda kostnaden för införande av vårdnadsbidrag och andra med bidraget relevanta frågor, även frågan om vilken nämnd som skulle förvalta verksamheten. En enkätundersökning borde, om möjligt, genomföras för att utredningen skulle baseras på så realistiska bedömningar som möjligt. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen kostar verksamheten ca 5 mnkr per år. Arbetsutskottet har förslagit att kommunalt vårdnadsbidrag ska införas 1 januari 2009 och har för ändamålet upptagit 1 mnkr i strategisk plan och budget. Barnoch utbildningsnämnden ska förvalta verksamheten och bemyndigas fastställa bestämmelser för bidraget. Yrkande: Brittis Benzler (v) yrkade att förslaget skulle avslås. Hon yrkade också att förslaget skulle kompletteras med en jämställdhetsanalys. Det yrkandet avstyrktes av Lena Celion (m). Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Brittis Benzlers yrkande och förklarade sig anse att arbetsutskottets förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes och kommunstyrelsen godkände följande proposition. JA för arbetsutskottets förslag. NEJ för Brittis Benzlers yrkande. 7 ledamöter röstade ja: Lena Celion (m), Kjell Skalberg (c), Eva Gahnström (c), Per-Olof Jacobsson (c), Gustaf Hoffstedt (m), Jenny Guteäng (m) och ordföranden Eva Nypelius (c). 8 ledamöter röstade nej: Björn Jansson (s), Bror Lindahl (fp), Sonia Landin (s), Eric Martell (s), Lilian Virgin (s), Hanna Westerén (s), Bo Björkman (s) och Brittis Benzler (v). Kommunstyrelsen hade således avslagit arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställde proposition på Brittis Benzlers yrkande om jämställdhetsanalys och förklarade sig anse att det avslagits.

28 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 217 forts Au 201 Kommunstyrelsens yttrande till kommunfullmäktige Förslaget om införande av kommunalt vårdnadsbidrag avstyrks.

29 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden BUN 25 Införande av vårdnadsbidrag Dnr 2008/ Den 18 mars 2008 överlämnade regeringen propositionen om vårdnadsbidrag m m till riksdagen (prop. 2007/08:91). Enligt planeringen fattar Riksdagen beslut om vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget Vårdnadsbidraget riktar sig till de föräldrar som vill vara hemma längre med sina barn än vad nuvarande föräldraförsäkring medger, eller som vill gå ner något i arbetstid. De kommuner som så önskar kan enligt förslaget från den 1 juli 2008 erbjuda vårdnadsbidrag till alla barn, från det att barnet fyller ett år upp till treårsdagen. Bidraget är skattefritt och uppgår till maximalt kronor per barn och månad. I propositionen beskrivs övriga förutsättningar och villkor för bidraget. Planerings- och försörjningschef Freddy Sirland och controller Per Löttiger har i skrivelse formulerat ett antal frågeställningar att ta ställning till om bidraget införs, bl a vilken förvaltning som bör administrera bidraget. I skrivelsen kostnadsberäknas ett införande på Gotland till 5 mkr årligen. -- BUNs ordf Lena Celion yrkade att BUN i princip ställer sig positiv till införande av vårdnadsbidrag i Gotlands kommun men konstaterar att bl.a. kostnader, utformning och förvaltning behöver utredas ytterligare. BUN-ledamoten Hanna Nyman yrkade avslag på Lena Celions förslag. Sedan votering begärts enades nämnden om följande voteringsproposition: Den som vill stödja Lena Celions förslag röstar Ja; den som vill stödja Brittis Benzlers förslag röstar Nej. Vinner Ja har arbetsutskottet beslutat i enlighet med Lena Celions förslag. Vid omröstningen röstade 7 ledamöter Ja och 6 ledamöter Nej. Följande ledamöter röstade Ja: Anders Larsson, Ursula Jacobsson, Gullvi Norrby, Jan Ekdahl, Oskar Franke, Eva Lindström och ordförande Lena Celion. Följande ledamöter röstade Nej: Hanna Nyman, Andreas Persson, Lena Enequist, Jenny Alvås, Aino Friberg Hansson och Brittis Benzler. Barn- och utbildningsnämndens beslut BUN ställer sig i princip positiv till införande av vårdnadsbidrag i Gotlands kommun men konstaterar att bl.a. kostnader, utformning och förvaltning behöver utredas ytterligare. 1

30 GOTLANDS KOMMUN BUN 79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Rapporter Skoldirektör Peter Molin rapporterade om a. Enkät angående efterfrågan på Vårdnadsbidrag b. Öppen förskola i Hemse c. Förändrad kostverksamhet i Fårösund d. Måttband nr 168 Betygsstatistik skolår 8 och 9 vt e. Måttband nr 169 Resultat skolår 5, läsåret 2007/08 (Ämnesproiv i sv, en, ma, bedömning av måluppfyllelse i samtliga ämnen samt simkunnighet. f. Måttband nr 170 Bedömning av elevernas läsutveckling våren 2008 g. Brev, mail och protestlistor ang besparingar inom BUFs kosthåll För- och grundskolechef Bisse Carlsson rapporterade om h. Projektet Skapande Skola Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Rapporterna godkänns 2. Rapporten över Enkät angående efterfrågan på Vårdnadsbidrag skall överlämnas till kommunstyrelsen

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 6 Ändring av taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 222 Ledningskontoret Konsult- och servicekontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

48 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 222 Au 207 Ändring av taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen KS 2008/ Konsult- och servicekontoret Ledningskontoret Konsult- och servicekontoret har framlagt föreslag till förändringar av taxan för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen. Såväl den fasta som den rörliga omsättningsberoende tillsynsavgiften höjs. Ingen rörlig avgift föreslås dock tas ut, om omsättningen understiger kr per år. Den extra tillsynsavgift som tas ut av dem som beviljats serveringstid efter kl höjs. En ny avgift införs för anmälan av ändrat ägarförhållande. En bestämmelse om inlämnande av restaurangrapport införs som en ny 5 och en förseningsavgift. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslaget till ändringar av taxan för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen fr.o.m. 1 januari 2009 fastställs.

49 Ledningskontoret Håkan Jonsson Kommunstyrelsen Ändring av taxor enligt alkohollagen Konsult- och servicekontoret har föreslagit förändringar, införande och borttagande av klassificering samt uppjustering av avgiftsnivån, avseende taxan för prövningsoch tillsynsavgifter enligt alkohollagen. Verksamheten är intäktsfinansierad och motivet för justeringarna är kostnadsökningar och verksamhetsanpassningar. Senast förändringar gjordes i taxan var till årsskiftet 2006/07. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Taxan för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen ändras på föreslaget sätt fr.o.m. 1 januari 2009, innebärande följande förändringar i Gotlands kommuns författningssamling: (2 ) Införande av ny avgiftsklass för anmälan om ändring av ägarförhållande och uppgifter om nya personer med betydande inflytande (2.000:-). (3 ) Höjning av den fasta tillsynsavgiften (till kr) samt årlig avgift (1.300:- per timme) för de som beviljats tillstånd efter klockan Borttagande av tillsynsavgift för de med årsomsättning av alkoholdrycker upp till kronor. Proportionell höjning av de omsättningsbaserade avgifterna enligt bilaga. (Ny 5) Införande av förseningsavgift (500:-). Tidigare 5 och 6 ändras till 6 respektive 7. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog utvecklingsdirektör

50 Datum (3) Dnr Konsult- och servicekontoret Charlotte Criwall Förslag till ändring av taxor enligt alkohollagen Tillståndsmyndigheten för alkohol- och tobak är en i sin helhet intäktsfinansierad verksamhet. Myndigheten omfattar 2,0 handläggartjänst och 0,5 assistenttjänst med ansvar att handlägga tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagarna. En översyn av taxorna enligt alkohollagen har gjorts i syfte att säkra finansieringen av tillståndsmyndighetens verksamhet. Senast taxan för prövning och tillsyn enligt alkohollagen justerades var 1 januari, Härefter har kostnaderna för verksamheten ökat i likhet med kostnaderna för kommunens övriga verksamhet. Under ett antal år har verksamheten erhållit särskilda projektmedel för att öka den yttre tillsynen på öns krogar under sommarperioden. Krognäringen efterfrågar rättvisa och seriösa villkor för branschen och tillsyn är ett sätt att tillse att sådana villkor finns. Projektmedlen har använts till att anställa ytterligare alkoholinspektörer för att genomföra tillsyn kvälls- och nattetid. Dessa särskilda projektmedel finns inte tillgängliga från och med Ordinarie verksamhet kan inte klara av den yttre tillsynen inom befintlig ram under sommarperioden. Dels beror det på att arbetstidsreglerna hindrar att ordinarie handläggare gör tillsyn kvällstid och sedan hanterar ärenden dagtid. Dels beror det på att den yttre tillsynen genererar en stor mängd ärenden som måste hanteras för kommunicering och eventuella åtgärder i form av varning eller återkallelse med start redan nästa arbetsdag. Vid en jämförelse av taxorna i nio kommuner i landet framgår att Gotlands kommun har den lägsta taxan räknat över en tidsperiod om tre år för kategorin krogar med en alkoholomsättning om högst kr/år. Ungefär två tredjedelar av öns krogar har en alkoholomsättning om högst kr/år. Den kommun som har högst taxa, Malmö, tar dubbelt så mycket i avgifter för samma kategori. Se vidare i bilaga. För att täcka kostnaden för särskilda alkoholinspektörer under sommarperioden samt kostnadsökningen för perioden från den 1 januari 2007 och för kommande period föreslås en höjning av taxan enligt nedan. Konsult- och servicekontoret föreslår också att ytterligare en kategori tillförs taxan. Denna kategori rör ändring av ägarförhållanden och har för närvarande inte någon egen antagen taxa, trots att mer än försumbar handläggning sker i dessa ärenden. Postadress Besöksadress Telefon och fax Webbplats och e-post Bankgiro Postgiro S:t Hansgatan (0) SE VISBY Visby +46 (0) registrator_ksk@gotland.se

51 Tillstånd Taxa idag Föreslagen Förslag till höjning ny taxa 1. Nyansökningar kr kr 2. Ändrat tillstånd (avgift tas ut för varje kr kr begärd ändring) 3. Anmälan om ändring av Ny kr kr ägarförhållande och uppgifter om nya personer med betydande inflytande 4. Tillfälligt utökad serveringstid, per kr kr tillfälle 5. Tillfälliga tillstånd allmänheten; 3 dagar i kr kr följd på samma plats (nyansökningsavgift gäller för ansökan längre tid) 6. Tillfälliga tillstånd allmänheten; 2 dagar i kr kr följd på samma plats 7. Tillfälliga tillstånd allmänheten; ansökan kr kr om servering 1 dag 8. Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap, per 700 kr 700 kr serveringsdag 9. Övriga ärenden 700 kr 700 kr Den fasta tillsynsavgiften för alkoholservering till allmänhet föreslås höjas från kr till kr. Den extra årliga avgift om kr som uttas av den som beviljats serveringstid efter kl föreslås förändras och höjas på så sätt att en extra årlig avgift tas ut med kr per timme beviljad serveringstid efter kl Skälet är att kostnaden för att bedriva tillsyn ökar kraftigt sent på dygnet. Den rörliga tillsynsavgiften som är beroende på omsättning av alkoholdrycker föreslås förändras enligt nedan. Konsult- och servicekontoret föreslår också att den rörliga tillsynsavgiften för serveringsställen med en alkoholomsättning som understiger kr/år slopas. Skälet är främst att yttre tillsyn genomförs mindre ofta på serveringsställen med låg alkoholomsättning. Ungefär tio serveringsställen omfattas av den kategorin. Årsomsättning, kr Taxa idag Föreslagen Förslag till höjning ny avgift kr kr 0 kr kr 100 kr 800 kr kr 200 kr kr kr 300 kr kr kr 400 kr kr kr 500 kr kr kr 600 kr kr kr 800 kr kr kr kr kr 2. Alkoholservering till slutna sällskap 600 kr 0 kr 600 kr 3. Trafikserveringar kr kr kr

52 Förseningsavgift för restaurangrapporter föreslås införas med 500 kr per påbörjad fyraveckorsperiod. Om restaurangrapport inte inkommit inom åtta veckor, föreslås att högsta taxa för tillsynsavgift debiteras. För den årliga tillsynsavgiften som skall tas ut av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller detaljhandel med öl enligt alkohollagen, föreslås ingen höjning. Konsult- och servicekontoret föreslår att taxorna enligt alkohollagen justeras enligt bilagda författningsförslag. Höjningen bör gälla från 1 januari Konsult- och servicekontoret Charlotte Criwall Chef Kommunservice Bilagor: Jämförelse mellan avgifter i nio olika kommuner Förslag till författningsändring

53 Författningssamling för Gotlands kommun TAXA FÖR PRÖVNINGS- OCH TILLSYNSAVGIFTER ENLIGT ALKOHOLLAGEN Antagen av kommunfullmäktige Ändrad , , , , och Gäller fr.o.m. 1 januari Gotlands kommun föreskriver följande taxa med tillämpningsregler för ansökningsrespektive tillsynsavgifter med stöd av 7 kap. 13 och 8 kap. alkohollagen (SFS 1994:1738). 1 Avgift för kommunens arbete med serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen skall betalas av den som ansöker om serveringstillstånd och den som beviljats sådant tillstånd. 1 a Utöver vad som är föreskrivet 1 gäller att en årlig tillsynsavgift om kronor skall tas ut av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller detaljhandel med öl enligt alkohollagen. Avgiften gäller för ett kalenderår och skall i stället för vad som är föreskrivet 5 första stycket erläggas i förskott eller i samband med anmälningstillfället om nyanmälan görs under ett kalenderår. 2 Avgift för att få ansökan om serveringstillstånd prövad är uppdelad i nio kategorier med följande belopp: 1 Nyansökningar 9000 kr 2 Ändrat tillstånd (avgift tas ut för varje begärd ändring) kr 3 Anmälan om ändring av ägarförhållande och uppgifter om nya personer med betydande inflytande kr 4 Tillfälligt utökad serveringstid, per tillfälle 1000 kr 5 Tillfälliga tillstånd allmänheten; 3 dagar i följd på samma plats (nyansökningsavgift gäller för ansökan längre tid) kr 6 Tillfälliga tillstånd allmänheten; 2 dagar i följd på samma plats kr 7 Tillfälliga tillstånd allmänheten; ansökan om servering 1 dag kr 8 Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap, per serveringsdag 700 kr 9 Övriga ärenden 700 kr 3 Årlig tillsynsavgift uttas som fast och för vissa tillståndshavare som en rörlig årsavgift, där den rörliga avgiften är uppdelad på olika avgiftsklasser beroende på serveringsställets årsomsättning av alkoholdrycker. Dessutom skall en årlig avgift på kr per timme beviljad serveringstid tas ut av de tillståndshavare som beviljats serveringstid efter kl För tillfälliga tillstånd, såväl alkoholservering till allmänheten som till slutna sällskap, är dock samtliga tillsynsavgifter inräknade i den ansökningsavgift som skall erläggas enligt 2. För övriga tillståndshavare uttas årlig tillsynsavgift enligt följande: 1 (2)

54 Författningssamling för Gotlands kommun Taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen 1. Alkoholservering till allmänhet fast tillsynsavgift kronor samt rörlig tillsynsavgift beroende på omsättning av alkoholdrycker enligt följande: Årsomsättning, kr Avgift, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2. Alkoholservering till slutna sällskap 600 kr 3. Trafikserveringar kr 4 En förutsättning för att ansökan skall behandlas är att avgiften inbetalts till kommunen. Om inbetalning inte skett skall sökanden anmodas att betala in avgiften inom viss tid. En sådan anmodan får sändas till sökanden per post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte anmodan skall ansökan avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i anmodan. Om särskilda skäl föreligger får undantag göras från kravet att avgiften skall ha inbetalts för att ansökan skall behandlas. Ansökningsavgiften återbetalas inte om ansökan avslås. Om det finns synnerliga skäl får dock ansökningsavgiften helt eller delvis återbetalas. 5 Restaurangrapport skall inlämnas årligen till kommunen senast i följebrev angivet datum. Därefter tas förseningsavgift ut med 500 kr per påbörjad fyraveckorsperiod. Om restaurangrapport inte inkommit inom åtta veckor, debiteras högsta taxa för tillsynsavgift. 6 Tillsynsavgifter tas årligen ut efter varje kalenderårs utgång och avser samma tidsperiod. Avgiften skall ha erlagts senast 30 dagar efter räkning utsänts. Underlåtenhet att betala tillsynsavgift kan medföra att tillståndshavarens personliga lämplighet för innehav av tillståndet tas upp till omprövning. 7 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter får tillsynsavgiften sättas ned. 2 (2)

55 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 7 Höjning av avgift för borgerlig vigsel/registrering av partnerskap Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 224 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

56 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 224 Au 209 Höjning av avgift borgerlig vigsel m.m. KS 2008/ Ledningskontoret Ledningskontoret har föreslagit att vigselförrättarna fr.o.m. 1 januari 2009 ska ges rätt till ersättning för resekostnader och att avgiften för borgerlig vigsel och registrering av partnerskap därför ska höjas till 650 kr (400 kr). Arbetsutskottet har föreslagit att avgiften ska vara kr. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Avgiften för borgerliga vigslar och registrering av partnerskap ska vara kr. Borgerliga vigselförrättare ska ha rätt till ersättning för uppkomna resekostnader enligt samma regler som gäller för kommunens anställda och förtroendevalda. Ändringarna träder i kraft 1 januari 2009 och ska tillämpas för vigslar och registrering av partnerskap som ingås från denna dag.

57 Dnr Ledningskontoret Jan Olsson Kommunstyrelsen Kommunens borgerliga vigselverksamhet/registrering av partnerskap Korta fakta om kommunens vigselverksamhet. Kommunen handhar administrationen åt de 11 borgerliga vigselförrättare som länsstyrelsen förordnat från de förtroendevaldas skara. Dessa utnyttjas alltmer, under 2007 genomfördes 242 vigslar jämfört med 2001 då antalet var 107, således en kraftig ökning. Under de tre sommarmånaderna 2007 genomfördes 152 vigslar, dvs ca 63 % av årets vigslar. I Visby hölls 169 vigslar, merparten fördelat mellan kommunens vigselrum på Rådhusplan och Botaniska trädgården. Kommunen fakturerar brudparet en avgift på 400 kr för vigseln. För det fall vigseln ska äga rum utanför Visby får brudparet också direkt på plats betala vigselförrättarens resekostnader om 18,50 kr/mil. Vigselförrättarna arvoderas enligt följande för sina förrättningar. Från länsstyrelsen 110 kr för varje vigsel och registrering, 30 kr för nästa vigsel om den äger rum samma dag. Från kommunen ett timarvode för hel timme (f.n. 160 kr, (inkl P.O. 213 kr)) per vigsel samt eventuella resekostnader mellan bostad och vigselrummet i Visby enligt regler som gäller för kommunanställda, f.n. 22,50 kr/mil varav 18,50 kr är skattefritt. Vid möte med vigselförrättarna i december 2007 diskuterades verksamheten med representanter för kanslienheten vilka handhar verksamhetens administrativa göromål. Vid mötet var det särskilt punkten om sättet att hantera resekostnader för vigslar utanför Visby som föranledde synpunkter från vigselförrättarna. En annan reglering önskas än dagens då sättet att inkassera direkt vid bröllopsakten upplevs som mycket obekvämt av vigselförrättarna. Önskemålen om vigselplats utanför Visby är relativt stora. Den administrativa personalen på kanslienheten och vigselförrättarna försöker i största utsträckning tillmötesgå brudparens önskemål om vigselplats då det är betydelsefullt både för brudparet personligen och är goodwillskapande för Gotlands kommun. I vissa fall kan det bli betydande resvägar för vigselförrättaren. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

58 Det är svårt att numera se rimligheten i de olika sätten att hantera vigselförrättarnas resekostnader. Naturligt vore att ha ett enhetligt system både för vigselförrättare, anställda och förtroendevaldas resor. Kanslienheten anser därför att reglerna för vigselförrättarnas resekostnader bör ändras på så sätt att en överensstämmelse uppnås. Resekostnadsersättningen för vigslar utanför Visby medges då mot inlämnande av förd körjournal. Frågan blir då att bedöma kommunens ökade kostnader för detta och om dessa ska stanna på kommunen eller faktureras på brudparet. Under 2007 hölls 242 vigslar varav 169 i Visby, således 73 på annan plats. Om man för dessa 73 räknar med en genomsnittlig körlängd på ca 5 mil blir det runt 400 mil som ska ersattas med (400 x 22,50)=9 000 kr + P.O. 720 kr, totalt ca kr. Finansieringen av de ökade resekostnaderna bör belasta vigselverksamheten i stället för skattebetalarna. För att finansiera detta och förenkla ekonomihanteringen bör även resekostnaderna ingå i kommunens vigselavgift. Vid höjning av avgiften bör även tillfälle tas i akt att kompensera för den underfinansiering som verksamheten sedan tidigare dras med. För 2007 var underskottet ca kr vilken bör medräknas. Således skulle avgiftshöjningen totalt behöva inbringa ca kr ytterligare vid oförändrat antal vigslar. Detta skulle medföra en höjning av avgiften med ca 250 kr till 650 kr per vigsel. Ledningskontorets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Avgiften för borgerliga vigslar/registrering av partnerskap ska vara 650 kr. Borgerliga vigselförrättare ska ha rätt till ersättning för uppkomna resekostnader enligt samma regler som gäller för kommunens anställda och förtroendevalda. Ovanstående ändringar träder i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas för vigslar/registrerade partnerskap som ingås från denna dag. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör

59 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 8 Avgift allmän handling Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 225 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

60 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 225 Au 210 Avgift allmän handling KS 2008/ Konsult- och servicekontoret motivskrivelse Ledningskontoret Konsult- och servicekontoret har i sin kompletterande motivskrivelse föreslagit att avgift ska införas för kopia av allmän handling inom den blivande serviceförvaltningen inom kommunstyrelsen. Bestämmelserna motsvarar dem som gäller för journalhandling och handlingar inom tekniska nämnden. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Fr.o.m. 1 januari 2009 ska följande avgift gälla för kopia av allmänna handlingar hos kommunstyrelsens serviceförvaltning. I enlighet med 16 avgiftsförordningen (1992:191) ska avgift tas ut för kopia av allmän handling och för utskrift av upptagningar för automatisk databehandling, om beställningen omfattar tio sidor eller mer. Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kr. För varje sida därutöver är avgiften 2 kr. Avgift enligt ovan uttas även när handlingar sänds till beställare via telefax. Undantag får i särskilda fall beslutas av kommunstyrelsen. Avgift ska inte tas ut om beställningen görs av kommunal nämnd eller förvaltning, landsting, politiskt parti, förtroendevald, personalorganisation, massmedia eller statlig myndighet. Avgift får inte heller tas ut för utdrag av personuppgifter enligt bestämmelserna i 26 personuppgiftslagen.

61 (2) Dnr KS 2008/ Ledningskontoret Jan Olsson Kommunstyrelsen Avgift för allmän handling hos kommunstyrelsen Kommunstyrelsen genom dess konsult- och servicekontor har för den kommande serviceförvaltningen pekat på behovet av en avgiftstaxa för kopia av allmänna handlingar hos serviceförvaltningen. Eftersom flera av kontorets verksamheter, bl.a. kommunarkivet, upphandlarna och de tre myndigheterna i dag regelmässigt får sådan begäran bör en avgift kunna uttas. Detta är också väsentligt med anledning av kommunarkivets och landsarkivets samarbete i ACG, (arkivcentrum Gotland) där kommunarkivet i likhet med landsarkivet bör ges möjlighet ta ut en avgift för kopior. Konsult- och servicekontoret föreslår att fr.o.m ska en avgift tas ut enligt den statliga avgiftsförordningens 16:e. Detta innebär att en beställning av kopia på allmänna handlingar som omfattar tio sidor eller mer kostar 50 kronor för tio sidor och 2 kronor för varje ytterligare sida. Ledningskontoret gör följande bedömning. Inom Gotlands kommun gäller avgiftsskyldighet för kopia av allmänna handlingar sedan 1997 för hälso- och sjukvården (gäller journalhandlingar) och 1998 för tekniska nämnden, i båda fallen görs också kopplingen till 16 avgiftsförordningen. Undantag får i särskilda fall beslutas av respektive nämnd. Ledningskontoret tillstyrker att kommunstyrelsens serviceförvaltning får rätt att ta ut avgift för utlämnande av allmänna handlingar. Taxan bör bygga på bestämmelserna i 16 i avgiftsförordningen. Vissa undantag bör gälla så att beställningar av kommunal nämnd/förvaltning, landsting, politiskt parti, förtroendevalda, personalorganisation, massmedia eller statlig myndighet inte omfattas av avgiftsskyldigheten. Avgift får inte heller uttas för utdrag av personuppgifter enligt bestämmelserna i 26 personuppgiftslagen. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

62 Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Fr.o.m ska följande avgift gälla för allmänna handlingar hos kommunstyrelsens serviceförvaltning. I enlighet med 16 avgiftsförordningen (1992:191) ska en avgift tas ut för kopia av allmänna handlingar och för utskrift av upptagningar för automatisk databehandling om beställningen omfattar tio sidor eller mer. Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kr. För varje sida därutöver är avgiften 2 kr. Avgift enligt ovan uttas även när handlingar sänds till beställare via telefax. Undantag får i särskilda fall beslutas av nämnden. Avgifter ska inte tas ut om beställningen görs av kommunal nämnd/förvaltning, landsting, politiskt parti, förtroendevalda, personalorganisation, massmedia eller statlig myndighet. Avgift får inte heller tas ut för utdrag av personuppgifter enligt bestämmelserna i 26 personuppgiftslagen. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör

63 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 9 Delårsrapport 2008:2 Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 228 Ledningskontoret Delårsrapport 2008:2 För kännedom: Revisorernas utlåtande Nämndernas/förvaltningarnas delårsrapporter *) *) Tidigare utsända. Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

64 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Ks 228 Delårsrapport 2008:2 - Delårsrapport Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska kommuner och landsting minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning delårsrapport - för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Lagen innehåller också föreskrifter för delårsrapportens innehåll; den ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamheten och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång och vissa i lagen specificerade upplysningar ska lämnas. Enligt samma lag ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorerna ska avge skriftlig berättelse som ska biläggas delårsrapporten. Ledningskontoret har upprättat delårsrapport för perioden januari t.o.m. augusti Det prognostiserade årsresultatet uppgår till 24 mnkr. Nämndernas nettoresultat beräknas till ett underskott på 4 mnkr. Det antecknas att hälso- och sjukvårdsnämnden begärt ospecificerat belopp i tilläggsanslag och den framställningen kommer att behandlas senare. Koncerncontroller Anna-Lena Gutedal redogjorde för delårsrapporten. Kommunstyrelsens beslut Delårsrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och tekniska nämnden uppmanas till ytterligare återhållsamhet. Expedieras: Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och tekniska nämnden

65 (1) Dnr Ledningskontoret Anna-Lena Gutedal Kommunstyrelsen Delårsrapport 2 - januari-augusti 2008 Ledningskontoret har upprättat en delårsrapport för perioden januari till augusti 2008 samt en prognos för helåret. Prognosen för helåret visar på ett överskott på 24 mkr. Nämnderna prognostiserar ett underskott med 4 mkr mot budget. Kommunstyrelsen beslutade i samband med månadsrapport för maj 2008 att barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och tekniska nämnden skulle till kommunstyrelsen sammanträde i augusti redovisa effekter av redan vidtagna åtgärder och effekter av planerade åtgärder för att åstadkomma ekonomisk balans. Ledningskontoret konstaterar att berörda nämnder i samband med delårsrapport 2 fortfarande prognostiserar underskott vid utgången av Förslag till beslut i kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och tekniska nämnden uppmanas till ytterligare återhållsamhet. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör Postadress Besöksadress Telefon och fax Webbplats och e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (0) SE VISBY Visby +46 (0) gotlands.kommun@gotland.se

66 Delårsrapport Januari-augusti & helårsprognos Ledningskontoret

67 Gotlands kommun delårsrapport Innehållsförteckning Delårsrapport förvaltningsberättelse... 3 Sammanfattning... 3 Ekonomi... 4 Helårsprognos + 24 mkr... 4 Periodens resultat uppgår till +93 mkr... 4 Skatter och bidrag... 5 Pensioner... 5 Personalkostnadsutveckling... 5 Investeringar... 5 Måluppfyllelse ekonomi... 6 Medarbetare & ledare... 8 Antal anställda fortsätter att minska... 8 Måluppfyllelse medarbetare och ledare... 8 Brukare/kunder... 9 Måluppfyllelse brukare/kunder... 9 Processer Måluppfyllelse processer Kostnadsjämförelser inom olika verksamheter Samhälle Måluppfyllelse samhällsperspektivet Sammanfattning av nämndernas delårsrapporter Kommunstyrelsen - Ledningskontoret Kommunstyrelsen - Lövsta landsbygdscentum Kommunstyrelsen - Räddningstjänsten Kommunstyrelsen - Konsult- och servicekontoret Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Folkhögskolestyrelsen Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kommunala bolag Sifferdel Resultaträkning. 23 Balansräkning...25 Finansieringsanalys..29 Redovisningsprinciper..31 Månadsuppföljning personal 34 2

68 Gotlands kommun delårsrapport Delårsrapport förvaltningsberättelse Sammanfattning Gotlands kommun tillämpar sedan några år målstyrning enligt modellen balanserade styrkort där kommunövergripande mål satts för de olika perspektiven (brukare/kund, ekonomi, medarbetare & ledare, processer och samhälle). För varje perspektiv finns ett antal styrtal som visar vad som ska mätas och vilken nivå som ska uppnås för att målet ska anses vars uppnått. Uppföljning och analys av styrtalen sker i huvudsak i samband med årsskiftet. I delårsrapporten följs i huvudsak de finansiella målen upp inom ramen för ekonomiperspektivet. För att svara på om de verksamhetsmässiga målen inom ramen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts krävs en samlad bedömning av de övriga perspektiven vad anser brukare/kunder, hur upplever medborgarna att kommunen fungerar, hur fungerar processerna för att ta fram produkter och tjänster, är vi en attraktiv arbetsgivare etc. Denna analys sker i samband med årsredovisningen för kommunen som helhet samt för respektive nämnd/förvaltning. I denna delårsrapport redovisas uppföljningen av de styrtal som följts upp under årets första två tertial vilket ger vissa indikationer. Det är dock för tidigt att dra slutsatser kring måluppfyllelse då en stor del av styrtalen är mått på årsbasis som följs upp först under och efter det tredje tertialet t ex medborgarundersökningen, medarbetarenkäten och vissa brukarundersökningar. Det prognostiserade årsresultat uppgår till +24 mkr vilket är högre än budgeterade +19 mkr. För finansförvaltningen prognostiseras ingen större avvikelse mot budget trots stora minskningar av skatteintäkterna. Nämndernas nettoresultat är negativt och uppgår till -4 mkr. Några nämnder prognostiserar underskott: hälso- och sjukvårdsnämnden, tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden. I månadsrapporten för september har prognosen för resultatet justerats till +25 mkr resp 2 mkr för nämnderna. Bokslutet som har upprättats för perioden januari till augusti 2008 visar ett resultat på +93 mkr. Bedömningen är dock att överskottet för perioden kommer att minska till årsskiftet bland annat beroende på att semesterlöneskulden kommer att öka för helåret liksom pensionsskulden. Nämndernas resultat för perioden uppgår till +19 mkr mot budget. Årets investeringsbudget uppgår till 355 mkr, av detta beräknas cirka 240 mkr utnyttjas. Detta måste anses som mycket högt och det är viktigt att investeringarna kan finansieras med egna medel så att inte upplåning måste ske. Ambitionen framöver är att investeringsnivåerna måste sänkas. 3

69 Gotlands kommun delårsrapport Ekonomi Helårsprognos + 24 mkr Prognosen för 2008 visar på ett positivt resultat med 24 mkr vilket är bättre än det budgeterade resultatet på 19 mkr. Det är viktigt att ha ett positivt resultat som är så pass stort att det inte gör att målet om en ekonomi i balans äventyras vid oförutsedda händelser. Det finns inget underskott kvar från tidigare år enligt kommunallagens balanskrav. Tre nämnder redovisar prognoser med större överskott: socialnämnden +13 mkr, ledningskontoret +5 mkr samt konsult- och servicekontoret +5 mkr. För två av de nämnder som prognostiserar underskott, hälso- och sjukvårdsnämnden och tekniska nämnden är bedömningen att underskottet till viss del kvarstår vid årsskiftet. För övriga nämnder med negativa prognoser förutsätts att ekonomin är i balans vid årsskiftet. Inom hälso- och sjukvårdsnämnden, som redovisar en årsprognos på -17 mkr, pågår ett omfattande besparingsarbete som borde få genomslag 2008 och framåt. Vad gäller tekniska nämnden befaras underskott för VA-verksamheten med 8 mkr. För att uppnå ekonomisk balans höjs både anläggnings- och brukningsavgifter från årsskiftet vilket beräknas ge intäkter som täcker kostnaderna Dock gör de stora investeringarna inom verksamheten att avgifterna kan komma att behöva höjas ytterligare de närmaste åren. Periodens resultat uppgår till +93 mkr Periodens resultat uppgår till 93 mkr. Nämndernas budgetavvikelse för perioden uppgår till 19 mkr. För helåret är den prognostiserade budgetavvikelsen -4 mkr för nämnderna. Reavinster från fastighets- och markförsäljningar ingår med 25 mkr i delårsresultatet. På helårsbasis prognostiseras reavinsterna till 30 mkr varav cirka 25 mkr avser reavinster från markförsäljningar. I periodresultatet ingår en minskning av semesterlöneskulden med cirka 18 mkr, minskningen är helt hänförlig till lärarnas ferielöneskuld och uppehållslöneskulden som alltid är som lägst efter sommarledigheten. På årsbasis beräknas semesterlöneskulden öka med 10 mkr. Semesterlöneskulden är emellertid mycket svår att prognostisera och prognosen får betraktas som osäker. Finansnettot är i nivå med budget för perioden och för Genomsnittsräntan för de långfristiga lånen var 4,4 % per den 31 augusti. Det är en ökning med 0,4 procentenheter sedan årsskiftet. Under perioden har Riksbanken höjt reporäntan med 0,5 procentenhet. 4

70 Gotlands kommun delårsrapport Skatter och bidrag För skatteintäkterna inklusive bidragsinkomster är det en negativ avvikelse på -24 mkr för perioden jämfört med budgeten. För helåret prognostiseras budgetavvikelsen till -39 mkr. Budgetavvikelsen beror på att prognoserna för skatteavräkningarna 2007 och 2008 kraftigt reviderats ned av SKL, Sveriges kommuner och landsting, till följd av en svagare ekonomisk tillväxt och därmed en lägre tillväxt av det kommunala skatteunderlaget. Pensioner Helårsprognosen för pensionskostnaderna uppgår till 222 mkr vilket är 4 mkr lägre än budgeterat. För perioden är kostnaderna för pensioner 3 mkr lägre än budget och uppgår till 147 mkr. Avsättning till pensionsmedelplaceringar har skett med 10 mkr under perioden. Personalkostnadsutveckling Den senaste avtalsrörelsen har inneburit att löneökningarna 2008 ligger på en betydligt högre nivå än tidigare år. De totala personalkostnaderna ökade med 4% jämfört med delårsbokslutet trots att den arbetade tiden sjönk med 1,8%, motsvarande cirka 69 årsarbetare. Investeringar Den totala investeringsbudgeten för 2008 inklusive kompletteringsbudget uppgår till 356 mkr. Nettoinvesteringar har skett med 151 mkr för perioden (exklusive försäljningsinkomster) vilket är cirka 43% av den totala investeringsbudgeten. Enligt nämndernas/förvaltningarnas uppskattning kommer cirka 290 mkr att ha utnyttjats till årsskiftet se tabell nedan. Ledningskontorets bedömning är dock att investeringarna för helåret blir något lägre, runt 240 mkr. Av dessa avser cirka 200 mkr skattefinansierade investeringar vilket är i nivå med det finansiella styrtalet att dessa investeringar ska egenfinansieras. Fastighetsförsäljningar uppgår till och med augusti till 37 mkr. Under året har försäljningar skett av bland annat ett flertal friköpta tomträtter, nedlagda skolor samt campingplatser. Den prognostiserade reavinsten för årets fastighetsförsäljningar är cirka 30 mkr mot budgeterade 28 mkr. Ett antal stora investeringsprojekt kommer att ha slutförts under året bland annat lokaler för löneadministration i Slite, särskilda boendet Stuxgården i Fårösund, etapp 1 Högbyskolan i Hemse och etapp 4 Solklintsskolan i Slite. Pågående byggprojekt är bland annat Romaskolan, Kilåkern i Slite samt stora investeringar i VA-verksamheten med bland annat Slite reningsverk. 5

71 Gotlands kommun delårsrapport Investeringsprognos för helåret 2008 enligt nämnder/förvaltningar (mkr) Förvaltning Investeringsbudget Förbrukat 31/8 Prognos helår LK 27,1 4,3 20,0 LBC 3,5 2,3 3,5 RT 2,4 1,6 2,4 KSK 29,6 22,7 29,6 SAK 0,4 0,1 0,4 MHK 0,2 0,1 0,2 KFF 2,3 0,5 0,8 BUF 17,9 7,2 17,9 FHS 0,6 0,2 0,6 SOF 3,0 0,8 3,0 HSF 32,3 8,9 23,0 TF egna inv 77,8 44,7 64,8 TF inv. andra förv 68,5 31,0 64,6 Totalt skattefinansierade 265,6 124,4 230,8 inv. TF affärsdrivande* 90,9 30,8 60,5 Totalt samtliga investeringar 356,5 155,2 291,3 * Affärsdrivande verksamhet: VA-verksamhet, avfallshantering, hamnar Måluppfyllelse ekonomi För det ekonomiska perspektivet i kommunens styrkort för mandatperioden gäller följande mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Målet ska uppnås genom att ett antal framgångsfaktorer förverkligas. Dessa följs varje år upp genom ett antal styrtal varav vissa enbart följs upp på årsbasis. Nedan kommenteras varje framgångsfaktor och styrtal utifrån vad som framkommit under årets två första tertial. Bedömning utgår från måluppfyllelse där grönt innebär att målet är uppnås, gult att det här är vi inte tillräckligt bra på och rött att åtgärder krävs. Framgångsfaktorer Styrtal Bedömning 1. Skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2% av nettokostnaderna a) Årets resultat prognostiseras till +24 mkr vilket är högre än budgeterade +19 mkr men lägre än det långsiktiga målet på +80 mkr. Balanskravsresultatet kan bli svårt att uppnå då det i resultatprognosen ingår reavinster från markförsäljningar med 25 mkr. GULT b) Nettokostnadsökningen ska under perioden uppgå till max 3,7%. Uppföljning och analys för året sker i samband med årsredovisningen. c) Strukturella besparingar inom ramen för - GRÖNT 6

72 Gotlands kommun delårsrapport Struktur 2007 planeras genomföras med 120 mkr under mandatperioden. 2. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar 3. Egenfinansiera nyinvesteringar* 4. Amortera på låneskulden* 5. Trygga framtida pensioner Målet, att alla nämnder senast år 2010 ska ha en buffert motsvarande 1% av budgetramen, följs upp och analyseras i samband med årsredovisningen. Målet att investeringar* ska vara egenfinansierade till 100% beräknas uppnås. Ingen upplåning har skett eller beräknas ske under Målet att amortera av låneskulden* med 3% vilket är ca 24 mkr beräknas uppnås. Amorteringen 2008 beräknas till 85 mkr. Målet att göra avsättningar för framtida pensioner beräknas uppnås. Avsättning för pensionsmedel har under perioden gjorts med 10 mkr. - GRÖNT GRÖNT GRÖNT 6. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning * Avser skattefinansierad verksamhet Uppföljning och analys av hur den ekonomiska styrningen och uppföljningen har fungerat under året sker i samband med årsredovisningen. - Kommentar: Flertalet av de finansiella styrtalen beräknas uppnås under året. Det budgeterade resultatet på +19 mkr för år 2008 väntas uppnås. Uppfyllandet av det långsiktiga målet för resultatet på +80 mkr får bedömas i ett längre perspektiv. Balanskravsresultatet kan bli svårt att uppnå då det i resultatprognosen ingår reavinster från markförsäljningar med 25 mkr. Reavinsterna ska frånräknas årets resultat och innebär att prognostiserat balanskravsresultat hamnar runt 0. Investeringar i skattefinansierad verksamhet beräknas kunna egenfinansieras och låneskulden har amorterats ned. Vidare har avsättningar för att möta framtida pensionsutbetalningar gjorts. I planen beräknas strukturella besparingar på 120 mkr kunna genomförs. 7

73 Gotlands kommun delårsrapport Medarbetare & ledare Antal anställda fortsätter att minska Antalet anställda uppgick augusti 2008 till (varav är tillsvidareanställda). Detta är en minskning jämfört med årsskiftet då antalet anställda uppgick till (6 112 tillsvidareanställda), och jämfört med augusti 2007 då antalet uppgick till (6 134). Minskningarna av tillsvidareanställda kommer framförallt av omställningarna inom barn- och utbildningsförvaltningen (-88) medan minskningen av tidsbegränsat anställda till största delen härrör från avvecklingen av personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetad tid minskade motsvarande cirka 69 årsarbetare jämfört med samma period Här märks inte neddragningarna inom barn- och utbildningsförvaltningen ännu eftersom dessa får genomslag först i höst. Minskningen av arbetad tid härrör framförallt från minskning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ambulansverksamhetens övergång till annan utförare. Mer information finns i bifogade diagram och siffror Månadsuppföljning personal Gotlands kommun. Måluppfyllelse medarbetare och ledare För perspektivet medarbetare och ledare i kommunens styrkort för mandatperioden gäller följande mål: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Målet ska uppnås genom att ett antal framgångsfaktorer förverkligas: 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 2. Kommunen ska ha trygga anställningar 3. Arbetsmiljön ska vara god 4. Ledarskapet ska vara nära & tydligt 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar Flertalet av framgångsfaktorerna följs upp genom en kommungemensam medarbetarenkät som genomförs under oktober och redovisas för kommunledning och förvaltningar i november/december. Enkätens resultat analyseras i samband med årsredovisningen då även flertalet av övriga styrtal följs upp. Ett styrtal som följs upp i varje delårsrapport är sjuktalet som enligt målet ska vara max 5,0% vid utgången av Trenden med ett sjunkande sjuktal håller i sig. Takten är dock långsam. Sjuktalet sjönk från 5,7% vid delårsbokslut till 5,6% delårsbokslut

74 Gotlands kommun delårsrapport En samlad bedömning av måluppfyllelsen för perspektivet medarbetare och ledare sker i samband med årsredovisningen. Brukare/kunder Måluppfyllelse brukare/kunder För brukar/kundperspektivet i kommunens styrkort för mandatperioden gäller följande mål: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Målet ska uppnås genom att ett antal framgångsfaktorer förverkligas: 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov 2. Ge brukarna/kunderna möjlighet till inflytande 3. Göra brukarna/kunderna nöjda med tjänsternas kvalitet 4. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna Dessa följs varje år upp genom ett antal styrtal som delvis följs upp på årsbasis. Analys av måluppfyllelsen sker i samband med årsredovisningen. Vissa indikationer kan fås utifrån de mätningar som förvaltningarna hittills under året har genomförda genom brukar-/kundundersökningar och tillgänglighetsmätningar. Dessa redovisas nedan. Nöjdhet hos brukare/kunder Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar att den senast genomförda patientenkäten (personer som besökt sjukhuset eller folktandvården) som redovisades i våras visar på goda resultat avseende bemötande men mindre goda resultat avseende delaktighet och beträffande information om möjliga biverkningar av läkemedel m m. Brukarundersökningar inom social- och omsorgsförvaltningen genomförs under sista tertialet. Inom utbildning, kultur och fritidssektorn redovisas resultat och analys i huvudsak i samband med årsredovisningen. Att notera är att eleverna på folkhögskolan efter vårterminen gav ett nöjdkundindex* på 72. Inom samhällsbyggnadsförvaltningarna har stadsarkitektkontoret (SAK) och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (MHK) genomfört kundundersökningar. Inom SAK:s område ger företagarna nöjdhetsbetyg på 7,2 medan privatpersoner ger 7,4 (skala 1-10). Kunderna inom MHK ger nöjdhetsbetyg på 61% för området tillsyn och 71% för området ansökan/anmälan. Konsult- och servicekontoret har genomfört en kommunintern kundundersökning och redovisar i genomsnitt ett nöjdkundindex* på 72 9

75 Gotlands kommun delårsrapport (varierar för olika tjänster: information 65, upphandling 68, ekonomi 72, PAhelpdesk 72, webb 73, telesupport 79). * Tre frågor framtagna av statistiska centralbyrån ställs till brukarna/kunderna som vägs ihop till ett nöjdkundindex med skalan Värden under 40 anses som underkända (rött) och värden över 60 får anses som klart godkända (grönt). Dessa frågor ska ställas i samband med samtliga brukar-/kundundersökningar som genomförs av förvaltningarna och redovisas till kommunledningen. Tillgänglighet och handläggningstider Inom samhällsbyggnadsförvaltningarna genomförs insatser i samband med kampanjen Raka Spåret. Servicegarantier är på väg att fastställas och viss uppföljning har skett hittills under SAK redovisar att enkla bygglovsärenden genomförs inom tio dagar i 92% av fallen. Handläggningstiderna i övrigt är för långa enligt kunderna 54% av företagarna resp 67% av privatpersonerna anser att handläggningstiden är rimlig. Dock är 78% av företagarna och 90% av privatpersonerna nöjda med tillgängligheten till förvaltningen. Ett förslag till servicegaranti för övriga tjänster utvecklas för närvarande inför ett införande i början av Även för MHK:s tjänster planeras tjänstegarantier införas. Inom socialförvaltningen (SOF) diskuteras införande av en garanti för hemtjänstinsatser och särskilt boende. Målet att bli erbjuden en plats i särskilt boende inom tre månader uppfylls hittills i år. SOF redovisar även att tillgängligheten till handläggarenhetens tjänster är tämligen god, avdelningen uppfyller kraven på kontakt inom en vecka och att utredning för hemtjänst ska vara genomförd inom tre veckor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar varierande resultat avseende vårdgarantin. Analys jämfört med tidigare år och med övriga landet sker i samband med årsredovisningen. Processer Måluppfyllelse processer För processperspektivet i kommunens styrkort för mandatperioden gäller följande mål: Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete. Målet ska uppnås genom att ett antal framgångsfaktorer förverkligas: 1. Etablera och utveckla arbetet med processer 2. Effektiva processer 3. Fungerande gränssnitt mellan förvaltningar 10

76 Gotlands kommun delårsrapport Dessa följs varje år upp genom ett antal styrtal som i huvudsak följs upp på årsbasis. En fördjupad studie har dock gjorts under året utifrån framgångsfaktorn effektiva processer och ett av styrtalen, kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner. Detta redovisas nedan. Analys av den totala måluppfyllelsen för perspektivet sker i samband med årsredovisningen. Kostnadsjämförelser inom olika verksamheter Jämförelserna för de primärkommunala verksamheterna utgår ifrån SKL:s statistiksammanställning Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2007 samt uppgifter från SKL:s databaser och analyser. Jämförelserna är kostnad per barn/elev samt kostnad per invånare. Jämförelserna är dels mot riksgenomsnitt och dels mot kommungrupper med liknande kommuner (olika för olika verksamheter). Beräkningar har gjorts av merkostnad, alltså hur mycket mer till exempel en elev kostar på Gotland jämfört med kommungrupp och riksgenomsnitt. Merkostnaden är en indikation på att en verksamhet är dyrare på Gotland jämfört med kommungruppen. Beräkningarna är gjorda på 2007 års bokslut (genom räkenskapssammandrag till SCB). I samtliga verksamheter där merkostnad finns för 2007 finns också motsvarande merkostnader de senaste åren förutom för individ- och familjeomsorgen där merkostnaden sjunker. Beträffande hälso- och sjukvårdens kostnader sker jämförelser från material enligt Nysam rapport Nyckeltal Följande landsting deltar i Nysam: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. 1. Hälso- och sjukvården Tabellen visar nettokostnad per invånare för några huvudverksamheter inom hälso- och sjukvården. Verksamhet Gotland Genomsnitt för Nysamlandstingen Avvikelse Belopp Avvikelse (%) Merkostnad (4) x antal invånare (mkr) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Somatiska vården ,7 104,6 Primärvården ,7-37,1 Psykiatriska vården ,6 12,3 Tandvård ,0 2,7 Politisk verksamhet ,4 1,3 Övr hälso- och ,8 21,4 sjukvård Övrigt ,8 15,0 Total nettokostnad ,8 120,2 11

77 Gotlands kommun delårsrapport Den totala nettokostnaden för hälso- och sjukvården på Gotland är ca 10% högre än genomsnittet för Nysam-landstingen. Omräknat med hänsyn till antalet invånare år 2007 på Gotland (57 132) motsvarar detta en merkostnad på ca 120 Mkr. Huvuddelen av merkostnaden, ca 105 Mkr avser den somatiska vården. Primärvården har en kostnad som är lägre än genomsnittet för landstingen. I systemet för kommunalekonomisk utjämning kompenseras kommuner och landsting för strukturella behovs- och kostnadsskillnader genom bl a kostnadsutjämning och strukturbidrag. Dessa bidrag/avgifter har för landstingsverksamheten på Gotland försämrats under senare år. Kostnadsutjämningsavgiften har ökat från -6 mkr till -29 mkr och strukturbidraget har minskat från 103 till 85 mkr under samma period. Vid bedömning av strukturbidraget tillkommer att detta inte indexuppräknas trots ökning av landstingsprisindex med ca 12% Dessa bidragsförsämringar på totalt 41 mkr bidrar till kommunens ökade svårigheter att finansiera verksamheterna. De försämrade bidragen belastar dock inte hälso- och sjukvården direkt då bidragen är generella och utbetalas tillsammans med skatteintäkterna till finansförvaltningen. 2. Förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium Förskolan har en nettobudget på cirka 200 mkr och omfattar cirka barn. Kostnadsjämförelsen grundas på kostnad per inskrivet barn. I jämförelserna framgår att kostnaderna för den kommunala förskolan på Gotland ligger något över jämfört med övriga landet samt kommungruppen. Det framgår också att vi har högre personaltäthet men färre utbildade pedagoger i förskolan. Sett till avvikelse i så kallad standardkostnad, alltså jämförelse mot hur gotlänningarna borde nyttja förskola, så ligger våra kostnader högt över genomsnitten. Skillnaden förklaras av att vi har en betydligt högre andel barn som går i förskola, 83% mot 78% i kommungruppen. Detta gör också att Gotland har fått minskad intäkt i systemet med maxtaxa inom barnomsorgen. Fritidshemmen har en nettobudget på cirka 77 mkr och omfattar cirka barn. Kostnaderna för fritidshemmen är höga och vid en beräkning utifrån skillnad mot liknande kommuner har kommunen en merkostnad på 6 mkr (mot riket 17 mkr). Personaltätheten är mycket hög jämfört med andra kommuner, 12,9 barn per personal mot 17,1 i kommungruppen och detta är naturligtvis kostnadsdrivande. Andelen personal med pedagogisk utbildning är klart lägre. Grundskolan har en nettobudget på cirka 490 mkr och omfattar cirka elever. Vid jämförelse mot liknande kommuner samt riksgenomsnitt noteras att grundskolan på Gotland är dyr. Merkostnaden är 35 respektive 20 mkr, en elev kostar 85 tkr mot 78 tkr per år (riksgenomsnitt 81 tkr). Lärartätheten är något högre. Vid en jämförelse av det totala antalet anställda inom utbildning 12

78 Gotlands kommun delårsrapport (grundskola och gymnasieskola) ligger Gotlands kommun avsevärt över riksgenomsnittet. Gymnasieskolan har en nettobudget på cirka 270 mkr och omfattar cirka elever. Gymnasieskolan på Gotland är dyr och en elev kostar cirka 5 tkr mer än motsvarande i kommungruppen och mot riksgenomsnitt. Detta ger en merkostnad på cirka 12 mkr. Vid en analys noteras att kostnaderna för läromedel och övrigt (kapitalkostnader, förvaltningsövergripande) avviker mycket från övriga kommuner. Lokalkostnader är något högre vilket beror på fler kvadratmeter per elev. 3. Äldreomsorg och individ- och familjeomsorg Äldreomsorgen har en nettobudget på cirka 480 mkr. Enligt jämförelser av kostnad per invånare har kommunen lägre kostnader än både kommungrupp och mot riksgenomsnitt. Individ- och familjeomsorgen har en nettobudget på cirka 175 mkr. Vid en jämförelse utifrån kronor per invånare är verksamheten dyrare än kommungruppen, merkostnad cirka 17 mkr Skillnaden i kostnad per invånare sjunker dock i jämförelse med liknande kommuner från år till år. Bortsett från missbrukarvården, som är dyrare på Gotland med motsvarande 12 mkr per år, är det är svårt att dra några slutsatser för övriga verksamheter. 4. Övriga områden Jämförelser av bidrag till kulturverksamhet visar att Gotland ligger högt (komplettering från SKL landstingets andel skall ske). Beträffande bidrag till fritidsverksamhet ligger Gotland något över riksgenomsnittet. Relevanta kostnadsjämförelser inom samhällsbyggnadsområdet saknas. 5. Sammanställning En sammanställning av merkostnaden i Gotlands kommun i jämförelse med liknande kommuner redovisas i tabellen nedan. Observera att detta är en indikation på att verksamheterna är dyrare och att beräkningen av merkostnaden får ses som en grov uppskattning. Verksamhet Gotland kr Kommungrupp kr Avvikelse kr Avvikelse % Merkostnad Gotland tkr Förskola kr/barn ,5% Grundskola kr/elev ,6% Fritidshem kr/barn ,9% Gymnasium kr/elev ,8% IFO kr/inv* ,2% Sjukvård kr/inv* ,8% Totalt * Antal invånare på Gotland :

79 Gotlands kommun delårsrapport Samhälle Måluppfyllelse samhällsperspektivet För samhällsperspektivet i kommunens styrkort för mandatperioden har målet och framgångsfaktorerna ändrats av kommunfullmäktige i juni efter att den nya visionen för Gotland 2025 och varumärkesplattformen samtidigt antagits. Målet är nu: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Målet ska uppnås genom att ett antal framgångsfaktorer förverkligas: 1. Fler medborgare. Nöjda medborgare. 2. Förutsättningar ska finnas för tillväxt och sysselsättning i privat sektor genom att ett positivt näringslivsklimat skapas. 3. En långsiktigt hållbar trafik till och från fastlandet. En infrastruktur som motsvarar Gotlands utvecklingsbehov. 4. Höjd utbildningsnivå 5. Bibehållen inomregional balans 6. Tryggad bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov 7. Gotland ska vara ett socialt hållbart och tryggt samhälle 8. Gotland ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle 9. Gotland ska vara ett hälsofrämjande samhälle 10. Gotland är den naturliga mötesplatsen Dessa följs varje år upp genom ett antal styrtal som i huvudsak följs upp på årsbasis. En medborgarundersökning genomförs på nytt under hösten. Ett tusen gotlänningar ska då svara på frågor om vad de tycker om att bo och leva på Gotland, den kommunala verksamheten och sitt inflytande. Resultatet presenteras i december och analyseras i samband med årsredovisningen. Nedan redovisas ett antal indikatorer kopplade främst till befolkningsutvecklingen och styrtal inom tillväxtområdet. Implementering av vision och varumärke Under hösten har arbetet med att implementera visionen och varumärkesplattformen i den kommunala verksamheten påbörjats. Syftet är att stimulera hela organisationen till aktiviteter som bidrar till Gotlands vision och stärker Gotlands varumärke. Den nya visionen och varumärket har sin plats i kommunens alla styrkort. Under september genomfördes tio workshops med respektive nämnd och förvaltningsledning. Förutom att applicera och omsätta vision och varumärke i sin egen verksamhet, var syftet även att få fram framgångsfaktorer som anpassats efter samhällsperspektivets nya mål. I och med att strategiska planen antas i fullmäktige är implementeringsarbetets första etapp avslutad. Vision Gotland 2025 och varumärkesplattformen för 14

80 Gotlands kommun delårsrapport Gotland har fått sin plats i styrsystemet. Styrkorten på nämndnivå är på väg att anpassas efter det nya målet i samhällsperspektivet. Därefter ska förvaltningarna fortsätta implementeringen i enheternas styrkort och genom att i princip alla medarbetare tar del av lärkartan som är ett verktyg för att förankra visionen och varumärket. Det kan också konstateras att lärkarteövningen i sig uppnått sitt syfte. Utvärderingarna visar att den på ett engagerande och positivt sätt har bidragit till att förankra och konkretisera visionen och varumärket. Befolkningen minskade första halvåret Antalet folkbokförda minskade under det första halvåret med 73 personer till Antalet födda har ökat något till 275 personer men såväl födelsenettot som flyttnettot var negativt. Företagsklimatet får fortsatt låg ranking I svenskt Näringslivs ranking (bygger på en undersökning under hösten 2007 bland i första hand dess medlemmar) ligger Gotland kvar på en relativt låg ranking, plats 231 av 290 kommuner jämfört med plats 234 föregående år. Upplevelsen av företagsklimatet får dålig ranking medan Gotlands basfaktorer förbättrar rankingen. Nyföretagande och tillväxt Antalet nystartade företag per invånare var högre än i riket i de siffror som redovisats under våren och som avser Uppgifter för 2008 redovisas i årsredovisningen. Tillväxten i form av bruttoregionprodukt per invånare uppgick till 78% av riket vid den senaste mätningen år 2006, d v s oförändrat jämfört med den siffra för 2005 som redovisades i årsredovisningen. 15

81 Gotlands kommun delårsrapport Sammanfattning av nämndernas delårsrapporter Här följer en kort sammanfattning av nämndernas/förvaltningarnas delårsrapportering. För mer information om nämndernas/förvaltningarnas verksamheter och måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds/förvaltnings delårsrapport. Kommunstyrelsen - Ledningskontoret Kontorets budgetavvikelse på årsbasis bedöms för närvarande uppgå till +5,0 mkr, vilket är cirka 1,0 mkr lägre än tidigare prognoser. Anledningen är att i den nu liggande årsprognosen har beaktats medel för eventuell omställning i och med den organisationsförändring kontoret är inne i. Det beräknade överskottet hänförs, i huvudsak till så kallade kommunövergripande anslag samt att 3,0 mkr av de avsatta 6,5 mkr för avveckling av arbetscentrum kunnat fysts då de inte behöver belasta budgetåret. Den avsatta bufferten om 0,7 mkr ligger orörd vilket således också bidrar till det prognostiserade resultatet. Kommunstyrelsen - Lövsta landsbygdscentum Tillströmningen av studerande är för närvarande vikande beroende bland annat på konkurrens från nya friskolor. Våra studerande har givit våra utbildningar mycket gott betyg i de gjorda uppföljningarna. Ett antal utvecklingsprojekt bidrar för närvarande till att hjälpa gotlänningar, organisationer och företag till utbildning och utveckling. Lövstas lokaler som ej används i den kommunala verksamheten är idag uthyrda till företag och organisationer som arbetar med utvecklingen av Gotland. Renovering av det mycket nedslitna skolhuset upplevs som ett lyft för hela Lövstaområdet. Lärcentrana i Fårösund, Roma, Hemse och Visby utnyttjas av alltfler gotlänningar 2007 utnyttjade 700 personer våra Lärcentra. För 2008 prognostiseras ett underskott på ca 350 tkr. Olika insatser görs för att försöka nå ett 0-resultat. Kommunstyrelsen - Räddningstjänsten Förvaltningen räknar med ett nollresultat både avseende drift- och investeringskostnader. Förvaltningen bedöms i allt väsentligt uppnå styrtalen i räddningstjänstens styrkort. Räddningstjänsten har ny ledningsstruktur från och är under organisationsutveckling, med anpassning av heltidsstyrkan till en miniminivå. En utvecklad insatsorganisation, Räddningsinsats 2008, är under införande. Förändringen är en anpassning av de olika insatsstyrkornas uppdrag och tillhörande utrustning, främst fordonen. Anpassningen innebär på sikt ett minskat behov av investeringsmedel då antalet fordon, främst stora släckbilar minskar. Då förvaltningen ej beviljats begärda tilläggsanslag för nyinvesteringar det närmaste året har införandeplanen tvingats omarbetas. Driftsättningen av den nya organisationen kommer att sträckas ut i tiden ett par år. 16

82 Gotlands kommun delårsrapport Kommunstyrelsen - Konsult- och servicekontoret Konsult- och servicekontorets ekonomiska resultat för 2008 beräknas bli +5,0 mkr, dvs budgeten kommer att klaras och förvaltningen kommer att lämna ett överskott. Kontorets ekonomi är i grunden stabil och i balans med uppdraget, men under 2008 kommer tillfälliga överskott att redovisas. Vid de ledarträffar som ägt rum under perioden har fokus lagts vid att öka kännedomen kring förändringsarbetet som pågår i och med bildandet av ny Serviceförvaltning. Medel för gemensamma satsningar för att stärka ledare och medarbetare har avsatts på förvaltningsnivå. Den gemensamma kundservicepolicy som togs fram 2007 har nu implementeras på enheterna. I enlighet med förvaltningens verksamhetsplan pågår ett utvecklingsarbete med inriktningen att utveckla kundbemötandet, innehållet i överenskommelserna, förbättra kundkommunikationen samt standardisering av tjänsteutbudet. Resultatet från årets kunduppföljningar är mycket positivt för alla tjänster. En stor del kan tillskrivas arbetet med kundservicepolicyn ner på individnivå. Alla enheter följer upp sina processer och jämför dem mot tidigare år. ITC arbetar systematiskt med benchmarking och Ekonomi och Finans påbörjar sitt jämförelsearbete under hösten. Samtliga enheterna rapporterar att processerna fungerar och levererar planenligt. KSK genomför aktiviteter i Raka spåret enligt överenskommelse. Ett arbete med att ta fram en åtgärdsplan för miljöhänsyn enligt verksamhetsplanen kommer eventuellt att nedprioriteras. Vid upphandlingar kommer relevanta miljökrav att ställas. Från årsskiftet övergår förvaltningens verksamheter i nya organisationsformer. Tekniska nämnden Brukare/kunder: Ingen övergripande Kundundersökning (SCB) mot allmänheten har utförts under året. Undersökningar mot specifika kundgrupper redovisas under respektive avdelning. Undersökning av tillgänglighetsfaktorer som handläggningstider och mätning av telefonsvarstider har utförts med avstämning under augusti. Resultatet kommer att sammanställas för presentation senast i 2008 års bokslut. Ekonomi: Årsprognosen visar ett underskott med 8 mkr. Detta är helt hänförbart till underskott i VA-verksamheten. Övriga delar, exklusive VA, förväntas tillsammans uppnå ett nollresultat. Förvaltningen strävar efter ett resultat i balans. Vissa delar måste kostnadskompenseras alternativt ges minskat uppdrag. VA-verksamheten (-8 mkr) beräknar uppnå balans under 2009 efter föreslagen taxehöjning. Ofinansierade åtgärder uppdrag skall inte förekomma. Regelbunden uppföljning och ekonomisk kontroll skall säkra den ekonomiska styrningen. 17

83 Gotlands kommun delårsrapport Medarbetare och ledare: Sjuktalet jämfört med samma tidpunkt föregående år har minskat med 1,05 procentenhet. Bland annat har ett antal långtidssjukskrivna medarbetare erhållit permanent sjukersättning, vilket minskat sjuktalet. Processer: Processkartläggning pågår inom ramen för verksamhetsledningssystemet. Affärsprocesserna och flertalet stödprocesser är kartlagda och inlagda i verksamhetsledningssystemet. Samhälle: Utbyggnad av VA-områden pågår enligt VA-planen inom ramen för gällande budget. Upphandling av muddringsarbeten i Visby hamn och anpassning av Slite hamn har genomförts och erforderliga myndighetstillstånd avvaktas innan arbetena kan startas. Exploateringsverksamhet pågår för att möta marknadens behov av mark för i första hand bostäder. Anpassning av infrastrukturen eftersträvas i takt med ökade behov och inom ramen för anvisade medel. Anbud har lämnats på insamling av returmaterial. Förnyad upphandling av kollektivtrafik har genomförts. Trafiken tillföll AB Gotlandsbuss. Åtgärder för att uppnå balans i budget För att lösa det förväntade underskottet måste fortsatta åtgärder vidtas på ett antal områden. Förslag till justeringar av taxor har inletts för att möta ökade kostnader för VA, kollektivtrafik, hamnverksamhet och förlorade intäkter på grund av försäljning av tomträtter. Samtidigt sker en löpande översyn av kostnaderna genom fortsatt fokusering på effektiviseringsåtgärder, uppskjutna underhållsåtgärder och nedskärningar. Inför budget 2009 måste beslut tas om specifika åtgärder för att uppnå balans inom varje område. Byggnadsnämnden Samhällets förändringar, inte minst på Gotland, påverkar stadsarkitektkontorets verksamhet i hög grad. Många exploatörer och byggherrar visar intresse för att exploatera på ön vilket innebär att såväl kartproduktionen som planuppdragen och bygglovverksamheten ökar och ställer krav på en ständig utveckling av verksamheten. Det ekonomiska utfallet till och med augusti månad visar ett underskott på motsvarande cirka 1,9 mkr på helårsbasis. Resultatet påverkas i första hand av ännu ej reglerade plankostnader i samband med framtagande av detaljplaner för kommunalägd mark. Dessa har inte kunnat regleras under perioden i enlighet med förvaltningens budget. Utgångspunkten är att dessa kostnader kommer att kunna regleras innan årets slut. I dagsläget är drygt hälften av planavdelningen (sex personer) upptagna av pågående översiktsplanearbeten, vilket självklart påverkar produktionen av detaljplaner. Trots redovisat underskott för perioden är bedömningen att prognosen för hela året blir ett underskott på -500 tkr. 18

84 Gotlands kommun delårsrapport Miljö- och hälsoskyddsnämnden Arbetet för ny förvaltningschef att sätta sig in i det inre arbetet inom förvaltningen har nu övergått till mer strategiskt arbete och inriktning mot framtiden. En viktig del i detta arbete är färdigställandet av förvaltningens interna processer och arbetet med att ta fram en så kallad tjänstegaranti som skall vara klar inom verksamhetsåret. Ekonomiprognoserna pekar mot ett nollresultat vid året slut (+ 9 tkr). Arbetet med att åtgärda resultat från barometern fortsätter. Förvaltningens sjuktal är lågt och andelen friskvårdstimmar är relativt hög. Arbetet och förberedelserna med överföringen av den offentliga kontrollen av djurskyddet från kommunen till länsstyrelsen fortsätter. Det är i nuläget oklart huruvida övergången medför några extraordinära kostnader. Till följd av den nya renhållningsordningen har förvaltningen fått in många ansökningar för komposter. Detta arbete har delvis påverkat förvaltningens personella resurser och det är anmärkningsvärt att arbetet inte kan generera någon kostnadsersättning på grund av tidigare beslut om förvaltningens taxor. I augusti slutfördes projektet samfällda avlopp - avloppslösningar utanför kommunalt VA på Gotland. Projektuppdraget är att arbeta fram ett förslag till policy/strategi/riktlinjer för enskilda och samfällda avloppsanläggningar Kultur- och fritidsnämnden Brukare/kunder goda omdömen fortlöpande kundanpassningar bl a avseende öppethållande, tjänsteutbud, ny teknik mm utifrån årliga kundenkäter samt kultur- och fritidsvaneundersökningen från nov-dec Ekonomi fortsatt balans mellan ekonomi och verksamhet stor återhållsamhet och krav på fortlöpande omdisponeringar samt anpassningar till volymförändringar utifrån införande av olika á -pris. Medarbetare och ledare höga ambitioner och stor press på personalen krav på tydliga uppdrag och gott ledarskap. Lövsta som arbetsplats har stora kvaliteter MEN i kombination med förvaltningens uppdrag leder lokaliseringen till söndertuggade arbetsdagar som sliter på individ och miljö. Processer fortsatt arbete utifrån de arbetsformer och rutiner som skapats vid framtagandet av de fritids- respektive kulturpolitiska programmen samt biblioteksplanen och arbetet i barnnätverket respektive Skola kultur. Vidare syftar den pågående organisationsöversynen till att se över arbetsformer och rutiner bl a avseende arbetet med regional utveckling och tillväxt. Samhälle stor betydelse utifrån att det ordinarie uppdraget bidrar till regionens attraktivitet samt genom ett flertal utvecklingsprojekt som ytterligare bidrar till regional utveckling och tillväxt. Nämnden/förvaltningen 19

85 Gotlands kommun delårsrapport måste ges en tydligare roll avseende regional utveckling och tillväxt samtidigt som samverkan med ledningskontoret bör kunna utvecklas ytterligare. Barn- och utbildningsnämnden Verksamheten inom förvaltningen uppvisar ett preliminärt ekonomiskt resultat som pekar mot ett nollresultat vid årets slut. Under året har nedskärningar skett i personalorganisationen för att anpassa den till det vikande elevunderlaget och de ekonomiska förutsättningarna. Inom verksamhetsområdet förskola behöver anvisad budget inför 2009 anpassas till en mera verklighetsnära nivå. Skolverkets inspektionsrapport och de pågående förändringarna inom ramen för Skola Gotland 2008->, kräver ett antal anpassningsåtgärder för att säkra en god lärmiljö, samt kvalitet och likvärdighet i undervisningen över ön. Anpassningarna medför omställningskostnader, samtidigt som omvärldsutvecklingen, med förändrade elevtal, boendemönster och privata aktörer inom förskolan, grund- och gymnasieskolan, visar på nödvändigheten att fortsatt utveckla verksamheten, så att den gotländska skolan kan vara ett bidrag till Gotlands attraktivitet och en reell tillväxtfaktor för ön. Folkhögskolestyrelsen Folkhögskolans verksamhet är så omfattande att de tilldelade statliga medlen bara täcker en tredjedel av skolans verksamhet. Budgeten som är lagd för verksamheten saknar marginaler för avvikelser. Detta faktum skapar en sårbarhet och resultatet påverkas omedelbart om försåld verksamhet och uthyrningar inte når upp till planerad nivå. Socialnämnden Nämndens resultat för året uppskattas efter åtta månaders verksamhet till ett överskott på 13,2 mkr eller 1,4 procent. I överskottet ligger en buffert på 9,3 mkr, motsvarande 1 procent av budgeten, som årligen skall avsättas för större förändringar i nämndens åtagande. Behovet av nämndens tjänster kan variera kraftigt. Ett aktuellt exempel är hemtjänsttimmarna som de senaste månaderna redovisar en nivåhöjning motsvarande 8 mkr från att ha legat på en relativt konstant nivå under flera år. Förvaltningens kostnader ligger totalt sett under den i jämförbara kommuner äldreomsorgen 14% under (och 18% under riksgenomsnittet) LSS/LASS 21% under (och 5% högre än riksgenomsnittet) individ- och familjeomsorgen 12% över (och 17% över riksgenomsnittet) Individ- och familjeomsorgens kostnader visar en neråtgående trend medan kommuner liknande Gotland och riksgenomsnittet ökar. Hälso- och sjukvårdsnämnden Det ekonomiska utfallet för perioden visar på ett underskott gentemot den periodiserade budgeten om 4,4 mkr. Ett resultat som visar att det arbete som pågår i hela organisationen börjar ge frukt. Tre privata vårdbolag erhöll 20

86 Gotlands kommun delårsrapport auktorisering i juni varav två har tecknat avtal för drift av privat vårdcentral. Hittills har cirka av förväntade gjort ett nytt vårdval. Beslut har fattats om att minska antalet vårdplatser. Ett genomgripande förändringsarbete pågår i hela organisationen. Antalet anställda och därmed personalkostnaderna har minskat i jämförelse med hösten Även kostnaderna för personal från bemanningsföretag har kraftigt minskat. Sammantaget pekar resultatet av det pågående arbetet på att målet att nå balans mellan verksamhet och budget kan nås under

87 Gotlands kommun delårsrapport Kommunala bolag Bolagen har lämnat delårsrapporter och bedömningen utifrån rapporter och årsprognoser är att bolagens ekonomi inte kommer att påverka kommunens ekonomiska ställning och resultat. För mer information om bolagen hänvisas till respektive bolags delårsrapport. För Gotlands Industrihus AB är bedömningen att resultatet blir positivt. AB GotlandsHems redovisar ett resultat per halvår med 9,4 mkr vilket är 2,4 mkr bättre än motsvarande period i fjol. Under första halvåret 2008 har bolaget investerat för 28,4 mkr i anläggningstillgångar och tagit upp nya lån på 10 mkr. I början av 2008 såldes en fastighet i Burgsvik till ett privat fastighetsbolag. Resultatutveckling på helårsbasis förväntas väl följa fastlagd budget och nå ägardirektivens avkastningskrav. Rörelseresultatet för GEAB-gruppen blev under första halvåret 46,4 mkr mot budgeterade 52,4 mkr. Orsaken är till största del den storm som var i januari och avbrottsersättningar till kund som detta medförde. Prognosen för helår har justerats ner från budgeterat rörelseresultat för 2008 på 87,8 mkr till 85,7 mkr. Även detta är till största del orsakat av kostnader i samband med stormen i januari. 22

88 Gotlands kommun delårsrapport Sifferdel På följande sidor redovisas resultaträkning och balansräkning med noter, sammanställning av nämndernas resultat samt redovisningsprinciper, samt statistik avseende personalområdet. Redovisningen omfattar både delåret och helårsprognos. 23

89 Sammanställning summa netto per förvaltning,mkr Förvaltning Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Helårs- Bokslut jan-aug jan-aug jan-aug avvikelse Politikerorganisation Ledningskontoret Lövsta landsbygscentrum Räddningstjänst Konsult- och servicekontoret Tekniska förvaltningen Stadsarkitektkontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltning Folkhögskolan Social- och omsorgsförvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltning Summa

90 Resultaträkning, mkr Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Prognos 2008 Rev Budget 2008 Bokslut 2007 Verksamhetens totala intäkter * not 1 729,9 768, , , ,0 Verksamhetens totala kostnader * not , , , , ,9 Avskrivningar not 3-122,6-119,5-183,0-190,0-228,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter not , , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning not 5 637,8 645,2 957,0 975,0 967,9 Finansiella intäkter not 6 2,4 1,4 5,0 4,0 5,6 Finansiella kostnader not 7-25,7-24,2-41,0-39,0-33,2 Resultat före extraordinära poster 93,0 165,7 24,0 19,0 61,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat not 8 93,0 165,7 24,0 19,0 61,6 * I prognos och reviderad budget ingår interna poster Not 1 - Verksamhetens intäkter Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Försäljningsmedel 34,0 25,0 Avgifter och taxor 240,9 237,4 Hyror och arrenden 73,2 68,9 Bidrag 280,4 274,7 Försäljn av verks och entreprenader 61,6 79,5 Reavinster 30,7 70,5 Övriga intäkter 9,1 12,6 Summa verksamhetens intäkter 729,9 768,5 Not 2 - Verksamhetens kostnader Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Material, inventarier -40,0-48,4 Bidrag, transfereringar -123,2-116,5 Entrepren, köp av verksamhet -420,5-402,8 Konsulter -35,6-37,6 Personalkostnader , ,3 Arbetsgivaravg -444,0-437,0 Förändr pensionsavsättning -11,3-17,5 Utbetalda pensioner -46,1-42,0 Pensionskostn individ del -57,3-50,7 Särskild löneskatt pensioner -28,0-27,7 Förändr semesterlöneskuld 20,0 20,5 Förbrukningsmaterial -194,5-185,2 Reaförlust avyttring tillgångar -7,1 0,0 Övriga verksamhetskostnader* -303,9-283,1 Summa verksamhetens kostnader , ,4 1

91 * I beloppet ingår årets leasingavgifter. Leasingavgifter fördelade på belopp och förfallotidpunkt enligt nedan: Operationell leasing (inkl finansiella leasingavtal tecknade före samt finansiella leasingavtal med avtalstid kortare än 36 mån) 21,7 17,0 10,2 Not 3 - Avskrivningar Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Avskrivningar byggnader -82,4-81,1 Avskrivning maskiner och inventarie -39,6-37,9 Nedskrivning av tillgångar -0,6-0,5 Summa avskrivningar -122,6-119,5 Not 4 - Skatteintäkter Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Kommunalskatt, preliminär 1 894, ,7 Slutavräkning 5,8 3,2 Prognos slutavräkning -11,5 30,7 Summa skatteintäkter 1 888, ,5 Not 5 - Statsbidrag och utjämning Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Inkomstutjämning 538,4 517,1 Strukturbidrag 104,4 104,8 Införandebidrag 4,9 7,2 LSS-utjämning 16,1 23,2 Fastighetsavgift 50,1 0,0 Kostnadsutjämning -62,3-45,9 Regleringsbidrag -13,8 38,8 Summa statsbidrag och utjämning 637,8 645,2 Not 6 - Finansiella intäkter Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Utdelning aktier och andelar 0,1 0,0 Ränteintäkter 2,2 1,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,3 Summa finansiella intäkter 2,4 1,4 Not 7 - Finansiella kostnader Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Räntekostn långfristiga lån -18,9-19,5 Räntekostn kortfristiga lån 0,0 0,0 Räntekostn pensionsavsättn -5,8-3,8 Övriga räntekostn -1,1-1,2 Övriga finansiella kostn -0,3-0,3 Kreditivränta 0,4 0,7 Summa finansiella kostnader -25,7-24,2 Not 8 - Periodens resultat, mkr Jan-Aug 2008 Jan-Aug 2007 Periodens resultat enligt resultaträkningen 93,0 165,7 Reavinster (-30,7) (-70,5) Reavinster mark -18,6-37,3 Balanskravsresultat 74,4 128,4 2

92 Balansräkning, mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar not 1 20,8 16,2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar not , ,3 Maskiner och inventarier not 3 264,6 266,2 Finansiella anläggningstillgångar not 4 138,4 135,9 Summa anläggningstillgångar 2 974, ,6 Omsättningstillgångar Förråd not 5 18,5 21,0 Kortfristiga fordringar not 6 233,6 352,9 Kassa och bank not 7 32,7 46,0 Summa omsättningstillgångar 284,8 419,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3 258, ,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not , ,4 därav årets resultat 93,0 61,6 Avsättningar Avsättning för pensioner not 9 254,9 231,8 Andra avsättningar not 9 94,2 100,8 Summa avsättningar 349,1 332,6 Skulder Långfristiga skulder not ,3 796,3 Kortfristiga skulder not ,0 711,2 Summa skulder 1 286, ,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 258, ,5 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Borgensförbindelser not ,0 943,0 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 not , ,5

93 Not 1 - Immateriella anläggningstillgångar, mkr IT-system 20,8 16,2 Summa 20,8 16,2 Not 2 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mkr Markreserv 35,2 34,9 Verksamhetsfastigheter 1 676, ,8 Fastigheter affärsverksamhet 635,2 626,5 Publika fastigheter 93,8 85,6 Fastigheter annan verksamhet 42,6 28,4 Pågående byggnadsarbeten 44,4 34,9 Exploateringsmark 22,2 20,2 Summa 2 550, ,3 Not 3 - Maskiner och inventarier, mkr Maskiner 10,8 11,5 Inventarier 236,9 236,9 Transportmedel och speciella anläggningar 16,9 17,8 Summa 264,6 266,2 Not 4 - Finansiella anläggningstillgångar, mkr Aktier 52,5 52,5 - AB GotlandsHem ( tkr) ( tkr) - Gotlands Energiverk AB ( tkr) ( tkr) - Gotlands Industrihus AB (210 tkr) (210 tkr) - Gotlands Stuveri AB (210 tkr) (210 tkr) - Samtrafiken Sverige (30 tkr) (30 tkr) - InfoMedica (150 tkr) (150 tkr) Pensionsmedel 73,7 71,2 - realränteobligation ( tkr) ( tkr) - aktieindexobligation ( tkr) ( tkr) - aktieindexfond (2 499 tkr) (8 595 tkr) Utlämnade lån 7,7 7,8 Övrigt 4,5 4,4 Summa 138,4 135,9 Not 5 - Förråd, mkr Inventerat värde Hjälpmedelscentralen 11,0 11,9 Kommunvaror 2,8 4,0 Tekniska förvaltningens förråd 1,5 1,7 Lövsta gård; lagervaror 1,1 1,1 Lövsta gård; husdjur 1,8 1,5 Mun- och käkcentrum 0,0 0,4 Försäljning FHS 0,3 0,4 Summa 18,5 21,0

94 Not 6 - Kortfristiga fordringar, mkr Statsbidragsfordringar 4,0 6,4 Kundfordringar 45,9 68,8 Interimsfordringar 162,7 237,7 Mervärdesskatt 13,8 27,2 Avräkningar 6,6 7,2 Pensionsmedel 0,0 5,0 Övrigt 0,6 0,6 Summa 233,6 352,9 Not 7 - Kassa och bank, mkr Kassa 1,9 1,3 Bank, certifikat 30,8 44,7 Summa 32,7 46,0 Not 8 - Eget kapital, mkr Ingående eget kapital 1 530, ,8 varav pensionsreserv 44,5 44,5 varav omstruktureringsreserv 45,7 45,7 Årets resultat 93,0 61,6 varav pensionsreserv 0,0 16,4 Summa 1 623, ,4 Not 9 - Avsättningar, mkr Pensioner 194,7 172,3 Särskild avtalspension och visstidspension 10,4 14,2 Särskild löneskatt pensioner 49,8 45,3 Premieskuld Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 35,0 33,2 Avsättning omstrukturering 36,2 44,6 Deponier; åtgärder för efterbehandling 23,0 23,0 Summa 349,1 332,6 Not 10 - Långfristiga skulder, mkr Ingående skuld 796,3 819,3 Återföring av föreg års beräknade amorteringar 5,0 5,0 Nya lån 0,0 0,0 Amorteringar och lösen av lån -82,5-23,0 Beräknad amortering följande år -2,5-5,0 Summa 716,3 796,3 Not 11 - Kortfristiga skulder, mkr Leverantörsskulder 102,4 123,4 Förskott på statsbidrag 21,6 29,7 Pensionskostnad individuell del 57,4 77,5 Semesterlöneskuld 171,6 191,5 Interimsskulder 119,7 184,5 Förutbetalda försäljningsinkomster 3,4 10,4 Anslutningsavgifter 34,7 29,0 Kortfristig del av anläggningslån (nästa års amortering) 2,5 5,0 Personalens källskatt 51,8 47,0 Övrigt 4,9 13,2 Summa 570,0 711,2

95 Not 12 - Borgensförbindelser, mkr Kommunens egna och närstående företag 925,9 925,9 Egna hem 5,4 5,4 Byggnadskreditiv 0,0 0,0 Övriga 11,7 11,7 Summa 943,0 943,0 Utfästelser i form av räntegaranti har lämnats till AB GotlandsHem avseende byggande av studentbostäder. Gotlands kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunen har i Kommuninvest. Gotlands kommun har övertagit Kommuninvests formella ansvar vad gäller refinansiering och swapavtal intill upptagna lånebelopp. Not 13 - Pensionsförpliktelser, mkr Ingående pensionsförpliktelse inkl löneskatt 2 225, ,0 varav löneskatt 434,5 369,6 Förändring 113,2 332,5 Pensionsförpliktelse per 31/ , ,5 varav löneskatt 456,6 434,5

96 Finansieringsanalys, mkr Jan-Aug 2008 Bokslut 2007 Den löpande verksamheten Årets resultat 93,0 61,6 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar not 1 122,6 220,8 Avsättningar not 2 16,5 68,4 Inlösen pensionsavgifter ,0 Realisationsvinster -30,7-77,3 Realisationsförluster 7,1 0,6 Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster not 3 0,0 0,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 208,5 274,8 före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av förråd (ökn -, minskn +) 2,5-0,8 Förändring av kortfristiga fordringar (ökn -, minskn +) 119,3-118,7 Förändring av kortfristiga skulder (ökn +, minskn -) -141,2-37,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 189,1 118,0 Investeringar Förvärv av materiella anläggningstillgångar -167,7-352,8 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -9,1-10,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 37,3 215,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4,8 0,0 Investeringsbidrag 0,0 42,1 Övriga investeringsinkomster 12,4 18,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -122,3-87,1 Finansiering Förändring av långfristiga fordringar (ökn -, minskn +) -0,1 0,1 Förändring av långfristiga skulder (ökn +, minskn -) -80,0-23,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -80,1-22,9 Årets kassaflöde -13,3 8,0 Likvida medel vid periodens början 46,0 38,0 Likvida medel vid periodens slut 32,7 46,0 Förändring av likvida medel -13,3 8,0

97 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt kommunallagen, lagen om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). I detta avsnitt kommenteras hur vissa av de rekommendationer som har stor betydelse för redovisning av resultat och ekonomisk ställning tillämpas. Skatteintäkter Periodisering av skatteintäkter har gjorts baserat på Sveriges Kommuners och Landstings augustiprognos 2008 för skatteavräkningen I bokslut 2007 användes Sveriges kommuners och Landstings februariprognos Det var en avvikelse från Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 4.2. Kommunen valde att använda den mest aktuella prognosen för skatteavräkningen då den innebar en försiktigare bedömning av skatteunderlagets utveckling. Den resultatpåverkande effekten av denna avvikelse i delårsbokslutet är att justeringsposten för skatteavräkning 2007 blir 11,4 mkr bättre än om rekommendationen följts. Pensioner Kommunens pensionsförpliktelse redovisas enligt den s k blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och att pensionsutbetalningar avseende ansvarsförbindelsen kostnadsförs i samband med utbetalning. Från 1998 belastar nyintjänade pensioner årets resultat. Även finansiella kostnader och skuldförändring av avsättningen för pensioner intjänade från 1998 och framåt belastar årets resultat. Årets intjänade pensionsavgifter för s k individuell del redovisas som kortfristig skuld och betalas ut till pensionsadministratören i mars följande år. Som avsättning redovisas förmånsbestämd resp kompletterande ålderspension, visstidspension samt särskild ålderspension. För samtliga pensionsförpliktelser redovisas även särskild löneskatt. Beräkning av pensionsförpliktelsen har gjorts av kommunens pensionsadministratör och följer pensionsavtalet KAP-KL och riktlinjerna för beräkning pensionsskuld RIPS07. Avsättning för omstrukturering En avsättning för omstruktureringsåtgärder gjordes med 44,6 mkr i bokslut Avsättningen avser beslutade och pågående omstruktureringar inom skolorganisationen, hälso- och sjukvården, räddningstjänsten samt Arbetscentrum. Avsättningen har bedömts uppfylla de allmänna och särskilda kriterier som gäller för avsättning i samband med omstrukturering enligt rekommendation 10 och 10.1 samt informationen Omstrukturering - redovisning av utgifter. Under perioden har avsättningen minskat med 8,3 mkr. Avsättning för deponier Framtida efterbehandlingsåtgärder för deponier redovisas som en avsättning i balansräkningen. En uppdatering av värderingen av avsättningen gjordes under Under 2008 kommer en ny genomgång av framtida behov av efterbehandlingsåtgärder att göras. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är bokförd som en kortfristig skuld i balansräkningen. Skulden består av personalens sparade semesterdagar och okompenserad övertid per den 31 december. I skulden

98 ingår även ferielöneskuld och upphållslöneskuld samt skuld för jour och beredskap. Till skulden har även lagts sociala avgifter motsvarande ordinarie personalomkostnadspålägg 40,7%. Upplupna löner Byte av redovisningsprincip har skett när det gäller timanställdas löner inom hälso- och sjukvården. Tidigare har dessa redovisats med en månads eftersläpning. I delårsbokslutet har en periodisering av augusti månads timlöner gjorts. Den resultatpåverkande effekten uppgår 2,2 mkr i högre kostnader för perioden januari till augusti. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet reducerat med gjorda avskrivningar. Avskrivningstiderna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd och följer i allt väsentligt Sveriges kommuners och landstings rekommendationer om avskrivningstider. Investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. För fastighetsinvesteringar påbörjas avskrivning i samband med ianspråktagandet. För övriga investeringar påbörjas avskrivning vid följande årsskifte och inte i samband med att anläggningstillgången tas i bruk under året, vilket avviker från Rådet för kommunal redovisnings anvisningar. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillångar utgörs av IT-system och programvarulicenser som upphandlats. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om immateriella tillgångar ska avskrivningstiden vara högst fem år. För ekonomi- och personalsystem har avskrivningstiden satts till sju år och motiveras av att den ekonomiska livslängden för systemen bedömts vara minst sju år. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella placeringar i aktier och räntepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Leasing De finansiella leasingavtal som kommunen har är antingen tecknade för eller har en avtalstid som understiger 36 månader. Enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning kan sådana finansiella leasingavtal redovisas som operationella vilket kommunen valt att göra. Periodens leasingavgifter liksom framtida leasingavgifter framgår av not 2 i resultaträkningen. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter redovisas som driftintäkter i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings information Redovisning av kommunala anslutningsavgifter. Anslutningsavgifterna periodiseras så att de matchar den genomsnittliga avskrivningtiden för VA-verksamhetens anläggningar. Eget kapital - Reserveringar av medel i balanskravsresultatutredningar Av årets resultat 2005 på 81,9 mkr har 44,5 mkr avsatts för uppbyggnad av en pensionsreserv inom det egna kapitalet. Av årets resultat 2006 på 70,7 mkr har avsatts 45,7 mkr för framtida omstruktureringsomkostnader. Av årets resultat 2007 har reserverats 16,4 mkr till pensionsreserven inom det egna kapitalet. Reserveringarna avses att lösas upp framöver för att matcha motsvarande framtida kostnader.

99 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av räkenskapsposterna har tagits med. Interna mellanhavanden har eliminerats. Aktieutdelning från dotterbolag har eliminerats bort. Bolagens obeskattade reserver har fördelats på långfristiga avsättningar och eget kapital. Enhetliga redovisningsprinciper finns inte mellan kommunen och bolagen.

100 Månadsuppföljning personal Gotlands kommun per den 27 augusti 1. Trend antal anställda Faktiskt arbetad tid totalt (uttryckt i årsarbetare) a. Tillsvidareanställda, antal 3b. Visstidsanställda månad, antal c. Timanställda, faktiskt arbetad tid (i årsarbetare) 4. Sjuktal %, inkl. timanställda (per månad) Tillsvidare Inkl visstid månad JAN-05 MAJ SEP JAN-06 MAJ SEP JAN-07 MAJ SEP JAN-08 MAJ Personalstatistik Antal anställda Sjuktal jan-jul Tillsvidareanställda Månadsavlönade 6,4 6,2 6,1 Visstidsanställda månad Alla inkl timanst. 6,0 5,9 5,7 Summa Faktiskt arbetad tid (i årsarb) jan-jul jan-jul Tillsvidareanställda Visstidsanställda månad Timanställda Summa (1 årsarbetare = timmar) ,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,

101

102 Rapporten återfinns på nedanstående länk: Revisionsrapport över delårsresultat jan-aug -08 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

103 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 10 Strategisk plan och budget Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 229 Kommunstyrelsens arbetsutskott (budgetberedningen) och Ledningskontoret Kommunstyrelsens arbetsutskott , 266 Kommunfullmäktiges beslut , 72 Budgetdokument; utkast *) Bakgrund: Ledningskontoret September 2008; minskade skatteintäkter etc. *) Separat häfte Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

104 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ks 229 Au 213 Strategisk plan och budget Kommunfullmäktige , 72 - Framställningar om ramförändringar och kompletterande uppgifter: - Tekniska nämnden , 230 och tekniska förvaltningen Ledningskontoret , Lövsta , Räddningstjänsten och Konsult- och servicekontoret Barn- och utbildningsnämnden , 75 och barn- och utbildningsförvaltningen (vårdnadsbidrag) (komplettering till budgetunderlag) - Gotlands folkhögskola Ledningskontoret PM om åtgärder p.g.a. minskade skatteintäkter Dnr KS2008/454 - Ledningskontorets rapport om införandet av Vision Gotland 2025 och Gotlands varumärkesplattform Arbetsutskottet har överlämnat förslaget till budget och strategisk plan till kommunstyrelsen. Utskottets beredning, förslag och beslut framgår av dess protokoll, 213. Protokollet bifogas. Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok redogjorde för arbetsutskottets förslag. Han berörde också den promemoria som ledningskontoret upprättat med anledning av den försämrade utvecklingen av skatteunderlaget och som behandlade möjliga åtgärder att bibehålla god ekonomi. Framför allt tre faktorer bedömdes innehålla besparingspotential: 1) Kostnadsjämförelser mellan vissa verksamheter i Gotlands kommun och motsvarande i andra kommuner och landsting, 2) Pensionsavgångar och 3) Personalrörlighet. Promemorian borde, enligt kontoret, kunna utgöra den åtgärdsplan, som skulle underställas kommunullmäktige, om underskott skulle uppkomma i bokslut för 2008 eller i den s.k. balanskravsutredningen. Budgetdirektiv. Ekonomidirektören föreslog också att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige utfärda budgetdirektiv för 2009 och att kommunstyrelsen skulle delegera utformningen av dem till arbetsutskottet. Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret har arbetsutskottets uppdrag att lämna förslag på en revidering av styrkortet vad gällde styrtalen under perspektivet Ekonomi avseende resultatnivå och amortering, dels inhämta underlag för ställningstagande till framställning om ytterligare medel för Bussiga kortet. Styrkort. Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok föreslog följande förändringar av styrtalen under perspektivet Ekonomi: Förändrad lydelse av det första styrtalet (a) och införande av ett nytt (som b): forts

105 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Framgångsfaktor 1. Skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2 % av nettokostnaderna Styrtal a) Årets resultat + 80 mnkr i genomsnitt per år under mandatperioden. b) Årets resultat för år 2009 enligt budget. c) Nettokostnadsökning max 3,7 % d) Strukturella besparingar genomförs inom ramen för Struktur 2007 med minst 120 mnkr. Bussiga kortet: Koncerncontroller Anders Gripne redogjorde för inhämtade uppgifter om resandet i kollektivtrafiken. Internpris datorer: Han redogjorde också för förslag om kompletterande finansiering av höjning av det interna priset (IT-centrums) för hyra av datorer med totalt 5,5 mnkr. VA Gnisvärd: Koncerncontroller Anna-Lena Gutedal redogjorde för VA-investeringen i Gnisvärd som upptagits 2009 och Ledningskontoret har uppdraget att fullfölja beredningen av förslaget. Regiondirektör Bo Dahllöf redogjorde för resultatet av förhandlingarna om budgetförslaget med de fackliga organisationerna. Investeringsbudget Förslaget till investeringsbudget omfattar ca 307,9 mnkr, varav 87,7 mnkr (Gnisvärd) avser ej skattefinansierade investeringar. Det antecknas att krisledningsnämnden (14 oktober 2008)godkänt vissa säkerhetshöjande investeringar i de nya förvaltningslokalerna på Visborg. Statsbidrag lämnas och nämnden har noterat, att beslutet inte bedöms innebära att ytterligare medel behöver upptas i budget. Investeringsplanen 2010 och 2011 upptar enbart pågående investeringsprojekt och potter för maskiner och inventarier. forts

106 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Driftbudget Förslaget till driftbudget innebär i förhållande till av kommunfullmäktige beslutade ramar följande (netto): ytterligare ramhöjningar på totalt 7,8 mnkr. Ramnedskärning i form av besparingsbeting införs på ca 20,2 mnkr 2009 och ytterligare ca 42,8 mnkr Intäkter från realisationsvinster vid försäljning av fastigheter upptas med 35 mnkr (i st f. 10 mnkr) och som personalkostnadsreserv upptas 100 mnkr (i st f 108 mnkr). Årets resultat (enligt resultatbudget) beräknas uppgå till + 12 mnkr. Mot bakgrund av uppdaterade kalkyler för projektet MERIT och centraliseringen av ägandet av datorer/pc till IT-centrum beslöt kommunstyrelsen att uppta 5,5 mnkr för höjning av internpriset för hyra av datorer. Nämndernas kapitalkostnader ska reduceras med motsvarande belopp. Yrkanden: Eva Nypelius (c) och Lena Celion (m) tillstyrkte arbetsutskottets förslag. (Se nedan, kolumn A.) Björn Jansson (s), med instämmande av Brittis Benzler (v), tillstyrkte förslaget men yrkade att följande förändringar dessutom skulle vidtas: Tekniska nämnden tillförs 1 mnkr för Bussiga kortet. Socialnämnden tillförs 1 mnkr för sommarjobb till ungdomar och barn- och utbildningsnämnden 2 mnkr för att inrätta förskoleverksamhet under obekväm arbetstid. Som intäkt från parkeringsavgifter upptas 3 mnkr. Som intäkt från realisationsvinster upptas 45 mnkr i stället för 10 mnkr. Ramminskningarna genom besparingsbeting ska vara 11 mnkr 2009 och ytterligare 40 mnkr 2010 d.v.s. totalt 51 mnkr Resultatet skulle därmed bli 12,5 mnkr. (Yrkandet framgår nedan under B.) forts

107 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Proposition: Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag till ramförändringar och Björn Janssons och Brittis Benzlers och förklarade sig anse att arbetsutskottets förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes och kommunstyrelsen godkände följande proposition. JA för arbetsutskottets förslag. NEJ för Björn Janssons och Brittis Benzlers förslag. 8 ledamöter röstade ja: Lena Celion (m), Kjell Skalberg (c), Eva Gahnström (c), Per-Olof Jacobsson (c), Gustaf Hoffstedt (m), Jenny Guteäng (m), Bror Lindahl (fp) och ordföranden Eva Nypelius (c). 7 ledamöter ledamot röstade nej: Björn Jansson (s), Sonia Landin (s), Eric Martell (s), Lilian Virgin (s), Hanna Westerén (s), Bo Björkman (s) och Brittis Benzler (v). Kommunstyrelsen hade således bifallit arbetsutskottets förslag. mnkr Kommunstyrelsen Politikerorg. Valnämnden 1,25 mnkr EU val 2009, allmänna val 2010 KF:s planeringsram - 1,25 AU förslag förändringar A A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 Yrkade förändringar B B Jansson (s) B Benzler (v B: Besparingsbeting: 0, ,5 Ledningskontoret (Ramökning netto enligt tidigare beslut ca 2,2 mnkr: Finsam och Ädit-projektet). Ökad hyreskostnad Arkivcentrum, drift och ledning av system för tillbuds- och skaderapportering, drift kamerabevakning, tjänst som arkivarie (se nedan), komplettering av anslag för driftbidrag kongresshallen, inrättande av funktion som tjänsteman i beredskap, TIB, kontor i Bryssel, samt ändrad periodisering av besparing Arbetscentrum Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. + 1,25-0,4 Omdisponering Europa-direkt-kontor + 0,1 + 0,1 forts

108 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 A: Besparingsbeting: 0, , ,6 B: Besparingsbeting: 2, ,0 Lövsta Ramökning. Lärcentra ,3 Ramminskning 0, (sänkt energikostn). A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, B: Besparingsbeting 0, ,5 Räddningstjänsten Besparingsbeting: 0,3 2009, 0, ,3 + 0,3 Tekniska nämnden Kompensation indexavtal kollektivtrafik - 1,5-1,5 Besparingsbeting: 1,0 2009, 2, ,0 + 1,0 B: Kompensation Bussiga kortet - 1,0 B: Parkeringsavgifter inkl boendeparkering + 3,0 Byggnadsnämnden Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 + 0,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 Kultur- och fritidsnämnden Omdisponering Europa-direkt-kontor - 0,1-0,1 A: Besparingsbeting: 1,2 2009, 2, ,2 B: Besparingsbeting: 1,4 2009, 2, ,4 Barn- och utbildningsnämnden (Ramminskning enl. tidigare beslut 22,2 mnkr) Ramökning: Korrigering p.g.a. elevförändingar (Skola Gotland 2008) - 5,2 forts

109 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv - 5,0 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,2) (- 1,2) Införande av vårdnadsbidrag - 1,0 Skolbussar (halvårseffekt) - 4,0-4,0 A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14, B: Besparingsbeting: 15, B: Barnomsorg under obekväm arbetstid - 2,0 Folkhögskolestyrelsen Ramökning (bortfall statsbidrag) - 0,6 A: Besparingsbeting: 0,3 2009, 0, ,3 Socialnämnden Ramökning: Effekter avtal om OB - 7,3 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal - 7,2 Ramminskning + 5 Nya statsbidrag 2009 * (- 0,6) (- 0,6) A: Besparingsbeting: 4,0 2009, 6, ,0 B: Besparingsbeting: 5,0 2009, 10, ,0 B: Sommarjobb ungdomar - 1,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden (Ramökning enligt tidigare beslut ca 9,3 mnkr) Ramökning: Effekter avtal om arbetstid och OB Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv - 7,6-6,3 Sjukvårdsrådgivning ,2-0,2 Höjd premie LÖF - 1,1-1,1 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,0) (- 1,0) forts

110 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14, ,0 B: Besparingsbeting: 10, Övrigt Samtliga nämnder: Ramökning för personalkostnadsökningar (3,5 %) Samtliga nämnder: Ramminskning som effekt av Struktur mnkr (5 mnkr avser ekonomi- och personaladminstration. Ramminskning ledningskontoret 5 mnkr upptaget under ledningskontoret) Samtliga nämnder: Ramökning för höjning av internpriser Samtliga nämnder: Ramökning för höjda hyror förvaltningslokaler Visborg Samtliga nämnder: Besparing löneadm. + 1,5 + 1,5 Serviceförvaltning: Besparing: 6,0 2009, 26, Samtliga nämnder: Driftanslag datorer omdisponeras till kommunstyrelsen Samtliga nämnder: Omdisponering för arkivarie Realisationsvinster fastighetsförsäljning (10 mnkr) + 6,0 + 6,0 (+ - 3,5) (+ - 3,5) (+ - 0,6) (+ - 0,6) + 35,0 + 45,0 Ingen skattesänkning ,0 + 14,0 * Anslag under Finansförvaltningen minskas med motsvarande belopp. Kommunstyrelsens beslut Till handlingarna lades ledningskontorets rapport om införandet av Vision Gotland 2025 och Gotlands varumärkesplattform. Till arbetsutskottet delegeras att upprätta förslag till de direktiv som kommunfullmäktige ska föreslås utfärda i anslutning till budget och strategisk plan forts Kommunstyrelsen noterar tekniska nämndens påpekande att ett utarbetat förslag om parkeringsavgifter och boendeparkering skulle påverka både trafiksituation och driftresultat positivt, om det genomfördes. Kommun-

111 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 styrelsen tillstyrker fortsatta åtgärder och uttalar det önskvärda i att tekniska nämnden utreder olika alternativ för avgifter för parkering och boende parkering i Visby innerstad och också årlig avgift för p-skivan. Förslagen bör utarbetas efter samråd med berörda och också ta hänsyn till handelns behov av fri parkeringstid. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Föreliggande förslag till budget för år 2009 fastställs. Föreliggande förslag till strategisk plan för perioden förklaras upprättad. Kommunalskatt: Kommunalskatten för 2009 fastställs till 33:10 kr per skattekrona. Personalkostnadsreserv: De avsatta medlen för personalkostnadsökningar ska fördelas av kommunstyrelsen. Interna prisökningar: De för interna prisökningar avsatta medlen, 3,8 mnkr (städ- och fastighetsservice och konsult- och servicekontorets tjänster) och 3,5 mnkr (driftanslag inköp datorer), samt 5,5 mnkr (kapitalkostnader datorer) sammanlagt 12,8 mnkr, upptas under kommunstyrelsen och ska fördelas av styrelsen. Arbetsgivaravgifter: Kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera medel (ca 22 mnkr) avseende personalomkostnadspålägg till följd av sänkta arbetsgivaravgifter. Lånefinansiering: Ramen för upptagande av långfristiga lån fastställs till 100 mnkr. Tillfälliga lån: Beloppsramen för tillfälliga lån, som kommunstyrelsen äger rätt att ta upp, bestäms till 300 mnkr. Långfristiga lån: Kommunstyrelsen får rätt att omsätta långfristiga lån för 300 mnkr Kommunstyrelsens bemyndigande: Kommunstyrelsen bemyndigas att inom en ram av 5 mnkr anvisa medel ur Gotlands kommuns eget kapital. forts Styrkort : Av kommunstyrelsen föreslagen revidering av styrkortet (perspektivet Ekonomi) antas. Anta de förslag till direktiv som kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att föreslå 11 november.

112 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Kommunfullmäktige uttalar följande: Mot bakgrund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna är det angeläget att betona målen i Vision Gotland 2025 och att nämnderna har ett särskilt fokus på befolkningsutveckling och tillväxtskapande insatser. Expedieras: Kommunstyrelsens beslut om parkeringsavgifter m.m. Tekniska nämnden

113 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 1(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Au 213 Strategisk plan och budget Kommunfullmäktige , 72 - Framställningar om ramförändringar och kompletterande uppgifter: - Tekniska nämnden , 230 och tekniska förvaltningen Ledningskontoret , Lövsta , Räddningstjänsten och Konsult- och servicekontoret Barn- och utbildningsnämnden , 75 och barn- och utbildningsförvaltningen (vårdnadsbidrag) (komplettering till budgetunderlag) - Gotlands folkhögskola Ledningskontoret PM om åtgärder p.g.a. minskade skatteintäkter Bakgrund: Preliminära planeringsramar m.m. Kommunfullmäktige juni Kommunfullmäktiges beslut i juni om planeringsramar för beräkning av 2009 års budget och strategisk plan innebar följande: Ramförändringar Ramen för KOMMUNSTYRELSEN/LÖVSTA LANDSBYGDSCENTER ökas med 1,3 mnkr. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 5,2 mnkr. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN ökas med 0,6 mnkr. Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 2,3 mnkr (netto). Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 7,6 mnkr. Ramarna för nämnderna minskas sammanlagt med netto 4 mnkr: Ökning med 6 mnkr för ökad hyreskostnad förvaltningslokalerna Visborg. Minskning med 10 mnkr för effekter av projektet Struktur Av detta belopp avser 5 mnkr ledningskontoret. Ramökning p.g.a. ökade personalkostnader. Under finansförvaltningen upptogs 108 mnkr avseende personalkostnadsökningar för senare fördelning till nämnderna. Ramökning p.g.a. prisökningar. Nämnderna kompenseras för höjning av internhyror och interna priser med sammanlagt 15 mnkr: Internhyror 11,2 mnkr, städ- och fastighetsservice, 1,6 mnkr, samt konsult- och servicekontorets tjänster 2,2 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen (ledningskontoret), och social- och omsorgsnämnden kompenseras för prisökningar i externa avtal med sammanlagt 18,9 mnkr. Årets resultat beräknades till +2 miljoner kronor. I n v e s t e r i n g a r upptogs med tkr. Av dessa avsåg tkr ej skattefinansierade investeringar. Justerande: Utdragsbestyrkande:

114 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Budgetavstämning oktober Budgetavstämningen inleddes med en genomgång av förutsättningar och strategiska frågor. Ekonomistrategen Åke Wennerberg redogjorde för skatteprognoser och relevanta delar av höstens budgetproposition, som för kommuner och landsting bl.a. innebar sänkt arbetsgivaravgift och en speciell sänkning av den avgiften för ungdomar, insatser bidrag för att förbättra situationen för människor med psykisk ohälsa, förlängning av sjukvårdsmiljarden, ersättningar till landsting som infriar vårdgarantin, barnomsorgspeng, stärkning av det pedagogiska uppdraget m.m. Koncerncontroller Anders Gripne informerade om arbetet för implementering av vision och varumärke i styrkortet. Potential för kostnadsminskningar m.m Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok föredrog ledningskontorets promemoria om möjliga åtgärder för att bibehålla god ekonomi. Han lämnade också preliminära uppgifter om delårsrapport 2:2008. Mot bakgrund av den försämrade utvecklingen av skatteunderlaget har ledningskontoret redogjort för möjliga åtgärder att bibehålla god ekonomi. Framför allt tre faktorer framhölls innehålla besparingspotential: Kostnadsjämförelser mellan vissa verksamheter i Gotlands kommun och motsvarande i andra kommuner och landsting, pensionsavgångar och personalrörlighet. Potentialen för intäktsökningar via avgifter bedömdes vara liten. Inrättandet av serviceförvaltningen inom kommunstyrelsen bedömdes innebära minskade kostnader på ca 27 mnkr fr.o.m Såväl svårigheterna som nödvändiga åtgärder för att tillgodogöra sig besparingspotentialen i projekten ÄDIT och MERIT framhölls. Promemorian föreslås till del utgöra den åtgärdsplan som ska underställas kommunfullmäktige om underskott skulle uppkomma i bokslut för 2008 eller i den s.k. balanskravsutredningen. Samtliga nämnder vissa ramförändringar Effekten 2009 av den samordnade löneadministrationen uppgår till 1,5 mnkr; d.v.s. 1 mnkr lägre än avsett p.g.a. den ökade hyreskostnaden i Slite. Ledningskontoret har redogjort för de minskade ramar som skulle behövas för att täcka ökade kostnader för MERIT och rationaliseringen av kommunens IT-användning och ITtekniska struktur. Projektledningen för ÄDIT har begärt att den besparing på 3,8 mnkr som frånräknats ramarna för 2010 ska uppskjutas till Justerande: Utdragsbestyrkande:

115 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 3(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Projektet för införandet av ett digitalt ärende- och dokumenthanteringssystem ÄDIT innebär successivt ökade kostnader åren ; kostnader som inledningsvis belastar kommunstyrelsen men sedan, 2010 ska fördelas på nämnderna (3 mnkr). Införandet av systemet har av projektledningen bedömts leda till kostnadsminskningar på minst 6,5 mnkr. Bedömningen grundar sig på teoretiska antaganden. I den strategiska planen har ramarna fr.o.m reducerats med 3,8 mnkr. Ytterligare medel har begärts för ökad hyra för kontorslokalerna på Nya Visborg. Arbetsutskottets beslut: P.g.a. den försenade inflyttningen i Nya Visborg behöver inga ytterligare medel för ökad hyreskostnad upptas För 2009 upptas 1 mnkr (av planerade 6 mnkr) för att täcka de ev. hyreskostnader som kan komma uppstå, om vissa förvaltningar behöver förlänga hyresavtalen p.g.a. den förskjutna inflyttningen till Visborg. Besparingen till följd av centraliserad löneadministration upptas med 1,5 mnkr åren Föreslagna ramminskningar upptas för MERIT och fullföljandet av den centraliserade hanteringen av kommunens datorer. Ingen förändring av ramen för 2010 ska göras för önskemålet att uppskjuta besparingen för ÄDIT, utan projektledningen får i uppdrag att till budgetberedningen 2009 precisera och konkretisera besparingarna på 3,8 mnkr 2010 och besparingarna på återstoden, ca 2,7 mnkr. Ledningskontoret Ledningskontoret har bedömt att besparingspotentialen genom ny organisation av kontoret är 4 mnkr, inte 5 mnkr, som tidigare preliminärt angivits. Kontoret har därför begärt att besparingen (nu upptagen under finansförvaltningen och benämnd effekt av Struktur 2007) ska minskas med 1 mnkr. Det antecknas att kommunstyrelsen beslutat ( 207/2008) ev. fortsatt värdskap för ett s.k. Europa-direkt-kontor ska placeras inom kultur- och fritidsnämnden och att kr därför övergångsvis ska omdisponeras från kommunstyrelsen (ledningskontoret). Arbetsutskottets beslut: Ledningskontorets besparing på 5 mnkr ska fullföljas. Konsult- och servicekontoret (upphör 1 januari 2009) Kostnaderna för IT-tjänsterna kommer att öka mer än den prisuppräkningsfaktor som medgivits, 2 %. Konsult- och servicekontoret har därför föreslagit att prishöjningen på kontorets tjänster 2009 ska läggas enbart på IT-tjänsterna. Det antecknas att i nämndernas budgetramar finns ett budgetutrymme på ca 3,5 mnkr som kommunstyrelsen avsåg att beakta i budget för 2009 när kompensation för höjda priser på Justerande: Utdragsbestyrkande:

116 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 4(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 IT-abonnemanget skulle övervägas. (Se arbetsutskottet 289/2007). Ledningskontoret föreslår nu att dessa medel dras in för senare fördelning. Ledningskontoret, som ska utreda finansieringen av ny tjänst som arkivarie fr.o.m. 2009, föreslår med hänvisning till förändrade rutiner för arkivbildningen, att kr ska överföras från nämnderna till ledningskontoret. Arbetsutskottets beslut: Mot bakgrund av såväl inrättande av serviceförvaltningen som övergången till modellen med centralt ägda datorer upptas medel motsvarande ramökningar för prishöjningen på konsult- och servicekontorets tjänster, 2,2 mnkr, städ- och fastighetsservice, 1,6 mnkr, och budgetutrymme från nämnderna, 3,5 mnkr, under kommunstyrelsen för senare fördelning. Förslaget till finansiering av tjänsten som arkivarie bifalls. Räddningstjänsten För hyror har räddningstjänsten begärt ca kr. Frågan om en omdisponering av medel, kr, för funktionen tjänsteman i beredskap, TIB, mellan ledningskontoret och räddningstjänsten har aktualiserats. Arbetsutskottets beslut: Inga ytterligare medel upptas för hyror. Frågan om ev. omdisponering ska aktualiseras senare. Tekniska nämnden Tekniska nämnden har begärt att få höja internhyrorna för verksamhetslokaler med ytterligare 1,25 % (utöver de 3 % som ramarna baseras på). Nämnden har också framhållit vikten av att anslaget för periodiskt underhåll återställs till tidigare nivå och tillförs 10 mnkr. Tekniska nämnden har också begärt ytterligare medel för bl.a. kollektivtrafiken och Bussiga kortet, åtgärder och kostnadsökningar inom verksamheterna gatu- och markförvaltning och bostadsanpassning, intäktsminskning inom tomträttsförvaltningen, samt för kompetens- och rekryteringsbefrämjande åtgärder. Arbetsutskottets beslut: Ingen ytterligare höjning av internhyrorna medges. Anslaget för periodiskt underhåll ska inte ökas. 1,5 mnkr upptas för kollektivtrafiken. Inför kommunstyrelsens sammanträde ska ytterligare underlag inhämtas för ställningstagandet till framställningen avs. Bussiga kortet. (När det gäller förslag om parkeringsavgifter m.m. se nedan). Justerande: Utdragsbestyrkande:

117 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 5(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har begärt ramökning för bl.a. ökade kostnader för skolskjutsar. Efter förnyade mätningar av barn- och elevantal har nämnden begärt ramökning för förändrade volymer i såväl förskolan som gymnasieskolan. För gymnasieskolan har också särskilda medel begärts för kostnader för nyanlända ungdomar. Arbetsutskottets beslut: Medel upptas för ökade kostnader skolskjutsar (halvår) och införande av vårdnadsbidrag (se särskilt beslut). Ingen förändring av ramarna till följd av demografiska faktorer elevflöden vidtas nu, med hänvisning till att dessa fixeras vid vårens budgetberedning. Driftkostnader till följd av investeringar medges inte, varför kostnaderna för nya förskolor får finansieras inom ram. Det ankommer på barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att reglera kostnaderna för flyktingmottagande motsv. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden har begärt ramökning för merkostnader för anslutningen till den nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, premiehöjning, ökade läkemedelskostnader och uppräkning av ramökning för ökat antal äldre i primärvården. Arbetsutskottets beslut: Ramökning för kostnader för sjukvårdsrådgivning och premiehöjning upptas. Ingen ytterligare ramökning för befolkningsförändring medges. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna mellan staten och landstingen om statsbidraget till läkemedel 2009 upptas ingen ramökning. Justerande: Utdragsbestyrkande:

118 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 6(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Investeringsramar Ledningskontoret har begärt kr för investeringar som uppkommer p.g.a. flytten av kommunens telefonväxel till Hemse. Nya Visborg: Projektledaren Jesper Andersson redogjorde för behovet av ytterligare anslag för investeringen i nya förvaltningslokaler Nya Visborg och den förskjutning av inflyttningen som nu ansågs trolig. Investeringarna gällde installationer m.m. i enlighet med avtalet med Vasallen, kyla till lokalerna (preliminärt fjärrkyla) och behovet av reservkraft. Arbetsutskottet beslöt att den senare frågan skulle behandlas av krisledningsnämnden vid dess förestående möte 14 oktober. Lövsta landsbygdscentrum har presenterat ytterligare underlag för sitt äskande om 6,3 mnkr för att avveckla oljeuppvärmningen genom bl.a. utbyte av två oljepannor, vilket beräknas leda till minskade kostnader på ca kr fr.o.m Konsult- och servicekontoret (serviceförvaltning) har begärt kr för införande av s.k. IP-telefoni i förvaltningslokalerna Nya Visborg. Barn- och utbildningsnämnden har preciserat behovet av investeringar i förskolor och begärt medel för bl.a. utbyggnad av förskolan i Fole, anpassning av provisoriska lokaler i Väskinde skola och flyttning av paviljonger från Vitkålen, Visby, till Västerhejde samt Tingstäde skola. Gotlands folkhögskola har begärt ytterligare minst kr för att klara försörjningen av utrustning m.m. av lokalerna i Fårösund och Hemse. Tekniska nämnden. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat uppta 7,1 mnkr 2009 för ombyggnad av Romaskolan, etapp 1 ( 183/2008). Tekniska nämnden har begärt att 10 mnkr ytterligare ska upptas i den strategiska planen för att fullfölja den planerade VA-utbyggnaden i Nisseviken under (Tekniska nämnden , 124. KS2008/ ). Bakgrunden är bl.a. fördyringen av ombyggnaden av avloppsreningsverket i Slite som inneburit omdisponeringar i investeringsplanen. Tekniska nämnden har också begärt 31 mnkr ytterligare i investeringsanslag 2009 och 2010 för utbyggnad av VA i Gnisvärd. (Tekniska nämnden , 212. KS2008/ ). Området ingår inte i den långsiktiga planen för VA-utbyggnad på Gotland men en utbyggnad anses naturlig med tanke på bebyggelsetrycket och det faktum att området ligger i anslutning till det kommunala verksamhetsområdet för avlopp i Tofta. I utgiften ingår förstärkning av ledningar m.m. till Klintehamns reningsverk. De ökade kapitalkostnaderna beräknas motsvara en höjning av brukningsavgifterna i VA-taxan på 2 %. Justerande: Utdragsbestyrkande:

119 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 7(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Investeringsbudget ramar Arbetsutskottets beslut om ramförändringar 2009 Förslag till ändring av de preliminära ramarna markerad med fet stil. Nämnd KOMMUNSTYRELSEN Ledningskontoret: Förvaltningslokaler Visborg ombyggnad och utrustning 14 mnkr. Inventarier ledningskontoret Kommunfullmäktige prel. investeringsram (netto) 2009 tkr Anm Förvaltningslokaler Visborg. Kylaggregat Anm 1 Växeltelefoni Hemse 550 Merit. Nationell IT-strategi. Förstudie avs. digital långtidslagring Lövsta lantbrukscentrum Maskininvesteringar Uppvärmning Räddningstjänsten Konsult- och servicekontoret Anm 2. Utbyte datorer p.g.a. nytt operativsystem: 15,5 mnkr Övrigt IT, maskiner och inventarier: 3 mnkr BYGGNADSNÄMNDEN 600 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 250 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bokbuss 3,2 mnkr. Återlämn.msk bibl kr. Utrustning kr BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Utbyggnad Stenkyrka skola: 5,3 mnkr. Anpassning av skolgård Roma skola och utrustning dit: 3,2 mnkr. Kompletterande anpassningsåtgärder Fole skola, 3 mnkr. IT, maskiner och inventarier: 10 mnkr Roma skola (se under tekniska nämnden ) Anm 3 Justerande: Utdragsbestyrkande:

120 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 8(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Förskolor Fole, Väskinde (och skola), samt Västerhejde FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN Anm 4 Byggnadsinv 5 mnkr. Maskiner och inventarier kr Utrustning 500 SOCIALNÄMNDEN (netto) Proj.ledning SÄBO 0,4 mnkr. Ombyggnad och utrustning Kilåkern Slite 6,6 mnkr. Nybyggnad/förhyrning Klostergården Roma mnkr. Utrustning Sudergården kr HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Ombyggnad FTV Korpen 4,5 mnkr. Parkeringar och mindre lokalförändringar 5 mnkr. Röntgen 10 mnkr. Övrigt 20 mnkr TEKNISKA NÄMNDEN Skattefinansierad verksamhet Romaskolan, ombyggnad Affärsdrivande verksamhet Anm 5 VA Gnisvärd, utbyggnad (15 000) Anm 6 Summa ( ) Anm 1: Förvaltningslokaler Visborg (ledningskontoret) Arbetsutskottets beslut: 6,2 mnkr upptas 2010 för installationer och utrustning i enlighet med avtal om ombyggnad. Frågan om reservkraft ska utredas inom krisledningsnämnden. Anm 2: IP-telefoni (konsult- och servicekontoret) Arbetsutskottets beslut: Investeringen i IP-telefoni bedöms inte vara aktuell 2009 och ska ytterligare utredas inför senare ställningstagande. Anm 3: Skolor (barn- och utbildningsnämnden och tekniska nämnden ). Uppdrag Arbetsutskottets beslut: Mot bakgrund av de avsevärda elevförändringar som väntar under kommande år är det angeläget att få en samlad bedömning av det strategiska behovet av skollokaler. Ledningskontoret får därför i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildnings- Justerande: Utdragsbestyrkande:

121 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 9(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 förvaltningen och tekniska förvaltningen utreda behovet av skollokaler. I avvaktan på utredningen upptas inga ytterligare medel för ombyggnad Romaskolan. Anm 4: Periodisering ombyggnad folkhögskolan Arbetsutskottets beslut: Periodiseringen av folkhögskolans investeringsanslag ändras för att ombyggnaden av lokalerna ska kunna ske i ett sammanhang I stället för 2011 upptas 5 mnkr ytterligare Anm 5: Investering i fenderverk i Visby hamn Det antecknas att en förutsättning för de i investeringsbudget upptagna investeringarna i fenderverk är rikstrafikens beslut om finansiering. Anm 6: VA i Gnisvärd och Nisseviken Arbetsutskottets beslut: Ledningskontoret ska fullfölja beredningen av förslaget om investering i Gnisvärd. Projektet upptas i investeringsbudgeten 2009 och Projektet Nisseviken upptas Driftbudget ramar 2009 Arbetsutskottets beslut om ramförändringar Yrkanden: Eva Nypelius (c) yrkade, med instämmande av Lena Celion (m), att följande förändringar av de preliminära planeringsramarna 2009 skulle göras: Ramen för tekniska nämnden ökas med 1,5 mnkr för kostnadsökningar i kollektivtrafiken, ramen för barn- och utbildningsnämnden ökas med 1 mnkr för vårdnadsbidrag och 4 mnkr avs. halvårseffekt av ökade kostnader för skolskjutsar. Hälso- och sjukvårdsnämndens ram ökas med kr för kostnader för anslutning till den nationella sjukvårdsrådgivningen 1177 och 1,1 mnkr för höjd premie till LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). 25 mnkr ytterligare (utöver i planeringsramarna upptaget belopp, 10 mnkr) skulle upptas för realisationsvinster. Justerande: Utdragsbestyrkande:

122 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 10(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Personalkostnadsreserven ska uppgå till 100 mnkr i stället för preliminärt upptagna 108 mnkr. Som intäkt från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar upptas 35 mnkr, i stället för 10 mnkr. Genom besparingsbeting minskas nämndernas ramar med ca 20 mnkr 2009 och ytterligare drygt 42 mnkr 2010; d.v.s. för att uppgå till totalt 63 mnkr Ingen skattesänkning skulle föreslås. Resultatet skulle därmed bli ca 12 mnkr. (Yrkandet framgår nedan under A.) Björn Jansson (s), med instämmande av Brittis Benzler (v), tillstyrkte förslaget men yrkade att följande förändringar dessutom skulle vidtas: Tekniska nämnden tillförs 1 mnkr för Bussiga kortet. Socialnämnden tillförs 1 mnkr för sommarjobb till ungdomar och barn- och utbildningsnämnden 2 mnkr för att inrätta förskoleverksamhet under obekväm arbetstid. Som intäkt från realisationsvinster upptas 45 mnkr i stället för 10 mnkr. Ramminskningarna genom besparingsbeting ska vara 11 mnkr 2009 och ytterligare 40 mnkr 2010 d.v.s. totalt 51 mnkr Resultatet skulle därmed bli 12,5 mnkr. (Yrkandet framgår nedan under B.) Eva Nypelius (c) yrkade också att ledningskontoret skulle få i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde lämna förslag på en revidering av styrkortet vad gällde styrtalen under perspektivet Ekonomi avseende resultatnivå och amortering. Eva Nypelius (c) yrkade också att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige uttala att det, mot bakgrund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna, var angeläget att betona målen i Vision Gotland 2025 och att nämnderna ska ha ett särskilt fokus på befolkningsutveckling och tillväxtskapande insatser Proposition: Ordföranden ställde proposition på sitt och Lena Celions förslag till ramförändringar och Björn Janssons och Brittis Benzlers och förklarade sig anse att hennes och Lena Celions förslag vunnit majoritet. Justerande: Utdragsbestyrkande:

123 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 11(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ordföranden ställde proposition på övriga yrkanden och förklarade sig anse att arbetsutskottet bifallit dem. mnkr Kommunstyrelsen Politikerorg. Valnämnden 1,25 mnkr EU val 2009, allmänna val 2010 KF:s planeringsram - 1,25 Yrkade förändringar A E Nypelius (c) L Celion (m) A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 Yrkade förändringar B B Jansson (s) B Benzler (v B: Besparingsbeting: 0, ,5 Ledningskontoret (Ramökning netto enligt tidigare beslut ca 2,2 mnkr: Finsam och Ädit-projektet). Ökad hyreskostnad Arkivcentrum, drift och ledning av system för tillbuds- och skaderapportering, drift kamerabevakning, tjänst som arkivarie (se nedan), komplettering av anslag för driftbidrag kongresshallen, inrättande av funktion som tjänsteman i beredskap, TIB, kontor i Bryssel, samt ändrad periodisering av besparing Arbetscentrum Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. + 1,25-0,4 Omdisponering Europa-direkt-kontor + 0,1 + 0,1 A: Besparingsbeting: 0, , ,6 B: Besparingsbeting: 2, ,0 Lövsta Ramökning. Lärcentra ,3 Ramminskning 0, (sänkt energikostn). A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, B: Besparingsbeting 0, ,5 Justerande: Utdragsbestyrkande:

124 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 12(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Räddningstjänsten Besparingsbeting: 0,3 2009, 0, ,3 + 0,3 Tekniska nämnden Kompensation indexavtal kollektivtrafik - 1,5-1,5 Besparingsbeting: 1,0 2009, 2, ,0 + 1,0 B: Kompensation Bussiga kortet - 1,0 B: Parkeringsavgifter inkl boendeparkering + 3,0 Byggnadsnämnden Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 + 0,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0, ,2 Kultur- och fritidsnämnden Omdisponering Europa-direkt-kontor - 0,1-0,1 A: Besparingsbeting: 1,2 2009, 2, ,2 B: Besparingsbeting: 1,4 2009, 2, ,4 Barn- och utbildningsnämnden (Ramminskning enl. tidigare beslut 22,2 mnkr) Ramökning: Korrigering p.g.a. elevförändingar (Skola Gotland 2008) Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv - 5,2-5,0 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,2) (- 1,2) Införande av vårdnadsbidrag - 1,0 Skolbussar (halvårseffekt) - 4,0-4,0 A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14, B: Besparingsbeting: 15, B: Barnomsorg under obekväm arbetstid - 2,0 Justerande: Utdragsbestyrkande:

125 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 13(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Folkhögskolestyrelsen Ramökning (bortfall statsbidrag) - 0,6 A: Besparingsbeting: 0,3 2009, 0, ,3 Socialnämnden Ramökning: Effekter avtal om OB - 7,3 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal - 7,2 Ramminskning + 5 Nya statsbidrag 2009 * (- 0,6) (- 0,6) A: Besparingsbeting: 4,0 2009, 6, ,0 B: Besparingsbeting: 5,0 2009, 10, ,0 B: Sommarjobb ungdomar - 1,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden (Ramökning enligt tidigare beslut ca 9,3 mnkr) Ramökning: Effekter avtal om arbetstid och OB Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv - 7,6-6,3 Sjukvårdsrådgivning ,2-0,2 Höjd premie LÖF - 1,1-1,1 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,0) (- 1,0) A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14, ,0 B: Besparingsbeting: 10, Övrigt Samtliga nämnder: Ramökning för personalkostnadsökningar (3,5 %) Samtliga nämnder: Ramminskning som effekt av Struktur mnkr (5 mnkr avser ekonomi- och personaladminstration. Ramminskning ledningskontoret 5 mnkr upptaget under ledningskontoret) Samtliga nämnder: Ramökning för höjning av - 15 Justerande: Utdragsbestyrkande:

126 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 14(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 internpriser Samtliga nämnder: Ramökning för höjda hyror förvaltningslokaler Visborg Samtliga nämnder: Besparing löneadm. + 1,5 + 1,5 Serviceförvaltning: Besparing: 6,0 2009, 26, Samtliga nämnder: Driftanslag datorer omdisponeras till kommunstyrelsen Samtliga nämnder: Omdisponering för arkivarie Realisationsvinster fastighetsförsäljning (10 mnkr) + 6,0 + 6,0 (+ - 3,5) (+ - 3,5) (+ - 0,6) (+ - 0,6) + 35,0 + 45,0 Ingen skattesänkning ,0 + 14,0 * Anslag under Finansförvaltningen minskas med motsvarande belopp. Arbetsutskottets beslut Förslagen till budget och strategisk plan överlämnas till kommunstyrelsen. De preliminära planeringsramarna 2009 fastställs med följande förändringar: Ramen för TEKNISKA NÄMNDEN ökas med ytterligare 1,5 mnkr. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med ytterligare 5,0 mnkr. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med ytterligare 1,3 mnkr. Besparingsbeting införs och ramarna för samtliga nämnder sänks 2009 med ytterligare ca 20,2 mnkr och 2010 ca 42,8 mnkr. Intäkter från realisationsvinster vid försäljning av fastigheter upptas med 35 mnkr (i st f. 10 mnkr). Som personalkostnadsreserv upptas 100 mnkr. (Det antecknas att i plankalkylen anges reserven till 125 mnkr och inkluderar det belopp, 25 mnkr, som ska fördelas under 2008). Årets resultat (enligt resultatbudget) beräknas uppgå till 12 mnkr. Investeringar: Drygt 307,9 mnkr upptas för investeringar. Av beloppet avser drygt 87,7 mnkr affärsdrivande verksamhet och kommersiella fastigheter. Det antecknas att investeringsplanen 2010 och 2011 enbart upptar pågående investeringsprojekt och potter för maskiner och inventarier. Justerande: Utdragsbestyrkande:

127 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 15(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Ledningskontoret ska till kommunstyrelsens sammanträde lämna förslag på en revidering av styrkortet under perspektivet Ekonomi och då styrtalen för resultatnivå och amortering. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslås uttala följande: Kommunstyrelsen noterar tekniska nämndens påpekande att ett utarbetat förslag om parkeringsavgifter och boendeparkering skulle påverka både trafiksituation och driftresultat positivt, om det genomfördes. Kommunstyrelsen tillstyrker fortsatta åtgärder och uttalar det önskvärda i att tekniska nämnden utreder olika alternativ för avgifter för parkering och boendeparkering i Visby innerstad och också årlig avgift för p-skivan. Förslagen bör utarbetas efter samråd med berörda och också ta hänsyn till handelns behov av fri parkeringstid. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Föreliggande förslag till budget för år 2009 fastställs. Föreliggande förslag till strategisk plan för perioden förklaras upprättad. Kommunalskatt: Kommunalskatten för 2009 fastställs till 33:10 kr per skattekrona. Personalkostnadsreserv: De avsatta medlen för personalkostnadsökningar ska fördelas av kommunstyrelsen. Interna prisökningar: De för interna prisökningar avsatta medlen,3,8 mnkr och 3,5 mnkr avs. driftanslag inköp datorer, sammanlagt 7,3 mnkr, upptas under kommunstyrelsen och ska fördelas av kommunstyrelsen. Lånefinansiering: Ramen för upptagande av långfristiga lån fastställs till 100 mnkr. Tillfälliga lån: Beloppsramen för tillfälliga lån, som kommunstyrelsen äger rätt att ta upp, bestäms till 300 mnkr. Långfristiga lån: Kommunstyrelsen får rätt att omsätta långfristiga lån för 300 mnkr Justerande: Utdragsbestyrkande:

128 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 16(16) Kommunstyrelsens arbetsutskott , 06 Kommunstyrelsens bemyndigande: Kommunstyrelsen bemyndigas att inom en ram av 5 mnkr anvisa medel ur Gotlands kommuns eget kapital. Styrkort : Av kommunstyrelsen föreslagen revidering av styrkortet (perspektivet Ekonomi) antas. Kommunfullmäktige uttala följande: Mot bakgrund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna är det angeläget att betona målen i Vision Gotland 2025 och att nämnderna har ett särskilt fokus på befolkningsutveckling och tillväxtskapande insatser. Expedieras: Samtliga nämnder Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden (sid 5) Ledningskontoret Projektledningen Ädit (sid 3) Ledningskontoret Projektledningen Visborg (sid 8 Anm 2) Ledningskontoret Gnisvärd (sid 9) Ledningskontoret Bussiga kortet (sid 4) Krisledningsnämnden: C Stoltz (sid 8 Anm 1) Justerande: Utdragsbestyrkande:

129 (5) Dnr Ledningskontoret Kommunfullmäktige Strategisk plan och budget Ledningskontoret överlämnar ett sammandrag av Strategisk plan och budget i form av en resultatplan samt nämndernas budgetramar/ ramförändringar avseende driftverksamheten och investeringar. Föreliggande förslag bygger på den av kommunfullmäktige beslutade Strategiska planen och budget i juni 2008 ( KF 72/2008) samt budgetavstämningen , och kommunstyrelsens behandling och beslut den 23 oktober 2008, Plankalkylen 2009 I den plankalkyl som upprättades efter budgetavstämningen i oktober 2008 redovisades Årets resultat till 12,0 mkr. I detta resultat är beaktat vid tillfället kända förändringar utifrån nya skatteprognoser samt de ramförändringar som beslutades på 7,8 mkr (se nedan). I skatteprognoserna efter sommaren har skatteintäkter och generella statsbidrag reviderats ned med ca 73 mkr. I plankalkylen har centrala lönemedel avsatts med 125 mkr vilket beräknas ge full kompensation. Nämnderna har även kompenserats för prisökningar enligt externa avtal och höjda internhyror, sammanlagt brutto 30 mkr. Budgetmedel för höjning av övriga internpriser har reserverats centralt. Härutöver ges ingen kompensation för allmänna prisökningar under Fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas ge ett tillskott på 17 mkr 2009 genom indexuppräkning och ökade taxeringsvärden. Regeringens budgetproposition hösten 2009 påverkar den kommunala sektorns ekonomi bl a genom sänkning av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet. För Gotlands kommun innebär detta minskade kostnader med ca 22 mkr. Någon indexuppräkning av de generella statsbidragen har inte beräknats. I budget 2009 har en modell tillämpats som bl a utifrån de demografiska förändringarna kan användas för resursomfördelning mellan nämnderna. I planen för 2010 och 2011 har modellen också beaktats genom minskade resurser till barn- och utbildningsnämnden och ökade resurser till hälso- och Postadress Besöksadress Telefon och fax Webbplats och e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (0) SE VISBY Visby +46 (0) gotlands.kommun@gotland.se

130 2(5) sjukvården. Resursminskningarna till barn- och utbildningsområdet kommer sannolikt också att innebära minskade statsbidrag i kostnadsutjämningssystemet för dessa verksamheter. Med vilka belopp är svårt att bedöma då inga prognoser görs avseende kostnadsutjämningen på längre sikt än budgetåret. För att balansera den kraftigt försämrade prognosen för skatteunderlaget måste besparingsbeting läggas ut på nämnderna. Betinget har fördelats utifrån beräknad potential genom kostnadsjämförelser med andra kommuner och landsting. Hänsyn har också tagits till beräknade pensionsavgångar och personalomsättning för att undvika uppsägning av personal. 2. Driftbudget Nämndernas budgetramar för år 2009 utgår ifrån 2008 års justerade budget, mkr, minskade med 11 mkr för s k engångsanslag (tillfälliga ramökningar under 2008) och flerårseffekter av beslut tidigare år. Budgetramarna har ökats med 30 mkr för att kompensera för ökade lokalkostnader och för externa avtal. Vidare har budgetmedel med totalt 13 mkr reserverats centralt för att kompensera för justerade interna priser för de resultatenheter som överförs till ny serviceförvaltning samt för effekter av att ägandet av datorer överförs till den nya förvaltningen. Nämndernas budgetramar har ökats för nya ramtillskott med 31 mkr, varav 1 mkr reserverats centralt, samt minskats netto minskats med 6 mkr för diverse ramjusteringar och omdisponeringar. Se mer nedan. Omfattande besparingsbeting har lagts ut på nämnderna kommande år. Totalt har beting med 38 mkr lagts ut år 2009 se nedan. Vid kommunfullmäktiges behandling av budgeten i november är vissa poster reserverade centralt för senare utfördelning. För uppräkning av personalkostnader till följd av kommande löneökningar har 125 mkr avsatts centralt varav 25 mkr avser löneökningar från 2008 som ännu inte utfördelats till nämnderna. Huvuddelen av dessa medel kommer att fördelas till nämnderna av kommunstyrelsen i december utifrån antaget utfall av löneförhandlingar m m. Nämndernas budgetramar kommer att minskas netto med 55 mkr år 2010 samt ytterligare 6 mkr år 2011 enligt förslaget på grund av ytterligare besparingsbeting, effekter av resursfördelningsmodellen, ökade lokalkostnader vid flytten till Visborg samt flerårseffekter av årets beslut. Ramtillskott budget 2009 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2008 att ge ramtillskott för följande: Barn- och utbildningsnämnden: ramjustering demografi, 5,2 mkr

131 3(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden: effekt av arbetstidsavtal, 6,0 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: nytt OB-avtal, 1,6 mkr Socialnämnden: nytt OB-avtal, 7,3 mkr Flera nämnder: ökade hyror vid flytten till Visborg, 6,0 mkr* Kommunstyrelsen/Lövsta: Lärcentra, 1,3 mkr Folkhögskolestyrelsen: ersättning för bortfall av statsbidrag, 0,6 mkr * Föreslås ändras p g a försenad flytt till 1 mkr vid budgetavstämningen. Inför kommunfullmäktige föreslås ytterligare ramtillskott enligt följande: Tekniska nämnden: kompensation för indexavtal kollektivtrafiken, 1,5 mkr Barn- och utbildningsnämnden: införande av vårdnadsbidrag, 1,0 mkr Barn- och utbildningsnämnden: upphandling skolskjutsar, 4,0 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: premiehöjning LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag), 1,1 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: nationell sjukvårdsrådgivning (1177), 0,2 mkr Övriga ramjusteringar Kommunfullmäktige beslutade i juni om följande ramjusteringar: Budgetmedel upptas för 2009 års EU-val med 1,25 mkr under politikerorganisationen. Detta finansieras via en ramminskning netto för kommunstyrelsen/ledningskontoret (ökad hyra arkivcentrum, kongresshallen, tjänsteman i beredskap, besparing Arbetscentrum med mera) Socialnämnden: ramminskning, 5,0 mkr Inför kommunfullmäktige föreslås ytterligare ramjusteringar enligt följande: Ägandet av datorer som har överförts från nämnderna till kommunstyrelsen medför att nämndernas ramar minskas med 3,5 mkr, vilket motsvarar tidigare inköp via driftbudgeten. För att finansiera en arkivarietjänst överförs 0,6 mkr från nämndernas ramar till kommunstyrelsen. Flera nämnder får ökade ramar för generella statsbidrag, 0,8 mkr. Då ansvaret för Europa Direktkontoret överförs från kommunstyrelsen/ ledningskontoret till kultur- och fritidsnämnden omdisponeras 0,1 mkr. Besparingsbeting kommande år Utöver tidigare beslutade besparingar med anledning av STRUKTUR 2007 på 10 mkr (5 mkr avser ledningskontorets organisation och 5 mkr samordnad ekonomi- och personaladministration*) föreslås följande besparingar kommande år:

132 4(5) Generellt beting per nämnd utifrån kostnadsjämförelser och beräknade pensionsavgångar och personalomsättning, 20,2 mkr år 2009 och ytterligare 42,8 mkr år Beting ny serviceförvaltning*, 6 mkr år 2009 och ytterligare 20,1 mkr år Samordnad löneadministration och sänkt internpris*, 1,5 mkr år * Besparingen hämtas hem i samband med fastställande av interna priser för ny serviceförvaltning och justering av nämndernas ramar. Specifikation över respektive nämnds ramar finns i särskilt dokument. 3. Investeringsbudgeten Preliminära investeringsramar beslutades av kommunfullmäktige i juni Den totala ramen uppgick till 267,1 mkr varav 72,7 mkr avsåg affärsdrivande verksamhet. I budgetavstämningen behandlades ett flertal investeringsförslag och förslaget till kommunstyrelsen är att öka investeringsbudgeten med 40,9 mkr till 308 mkr. Tillkommande investeringar: LK: Visborg lokaler (Byggutrustning6,2 mkr 2010; Frikyla 4 mkr) LK: Växel, Hemse 0,55 mkr TN: VA Gnisvärd 15 mkr, 16 mkr TN:VA Nisseviken 10 mkr 2010 TN: Romaskolan etapp1; 7,1 mkr BUN: Förskolor (Fole skola utbyggnad 4,5 mkr; Väskinde skola anpassning 1,0 mkr; Väskinde skola paviljong 0,8 mkr; Västerhejde skola paviljonger 1,1 mkr) Lövsta: Nytt värmesystem 6,3 mkr FHS: 0,5 mkr utrustning. 4. Finansförvaltningen Under finansförvaltningen har budgeterats en central post för personalkostnadsökningar på 125 mkr varav 25 mkr avser löneökningar från 2008 som ännu inte utfördelats. Avsikten är att ge nämnderna kompensation för personalkostnadsökningar inom ramen för träffade förhandlingsuppgörelser. I avvaktan på att nivåer blir kända föreslås att kommunstyrelsen fördelar huvuddelen av anslaget till nämnderna senast i december 2008 och resterande medel då de lokala förhandlingarna genomförts under 2009.

133 5(5) 5. Måluppfyllelse ekonomiperspektivet Med Årets Resultat enligt resultatbudgeten som utgångspunkt (+ 12 mkr) och den stora planerade investeringsvolymen (308 mkr) är det tveksamt om de finansiella styrtalen (amortering av låneskulden, avsättning till pensioner) kommer att kunna uppnås under Egenfinansiering av skattefinansierade investeringar bör kunna klaras fullt ut om beräknade försäljningsinkomster av fastigheter beaktas vid sidan om de avskrivnings- och avsättningsmedel som finns i driftbudgeten. För resultatmålet, realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2% av nettokostnaden, kan bara konstateras att det är mycket långt kvar innan det långsiktiga målet ( mkr) kan uppnås. LEDNINGSKONTORET Ekonomienheten

134 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Au 266 Förslag till budgetdirektiv - Ledningskontoret Kommunstyrelsen har till arbetsutskottet delegerat att upprätta förslag till de direktiv som kommunfullmäktige ska föreslås utfärda i anslutning till budget och strategisk plan Ledningskontoret har upprättat förslag till direktiv och rekommendationer till nämnderna. Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok redogjorde för förslaget. Arbetsutskottets beslut Ledningskontoret ska komplettera förslaget med text av innebörden att nämnderna ska uppmärksamma och följa av kommunfullmäktige antagna program, t.ex. Miljöprogrammet och det kommande Folkhälsopolitiska programmet. Arbetsutskottets beslut med stöd av kommunstyrelsens delegation Kommunfullmäktige föreslås godkänna det upprättade förslaget till direktiv i anslutning till strategisk plan och budget Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

135 Ledningskontoret Kommunstyrelsen Strategisk plan och budget Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Ledningskontoret överlämnar upprättat förslag till Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna för budgetåret Kommunstyrelsen förslag för beslut i kommunfullmäktige Direktiven godkänns LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Göran Gyllenkrok Ekonomidirektör Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

136 Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Gotlands kommuns verksamhetsidé är att: - Ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden. - Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. - Svara för en myndighetsutövning som skapar förtroende och rättssäkerhet. - Verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. För att klara detta är det av största betydelse att kommunen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Gotlands kommun tillämpar principerna för målstyrning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än ekonomi använder kommunen balanserad styrning som metod. Kommunfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden och skall regelbundet följa upp framgångsfaktorer och styrtal. Kommunens styrkort för mandatperioden Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är: - Minst invånare bor på Gotland. - Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. - Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. - Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. - Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Gotlands kommuns gemensamma mål för de fem perspektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare & ledare: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processerna är samverkande och effektiva Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks.

137 Brukare/kunder Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. För att kunna jämföra med andra kommuner och internt inom kommunen med hjälp av ett nöjd-kund-index ska tre enhetliga frågor användas i alla brukarundersökningar. Vidare uppmanas nämnderna ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna samt, de nämnder som har myndighetsuppdrag, fastställa och följa upp mål avseende handläggningstider i form av servicegarantier. Ekonomi Balanskravet och finansiella mål Balans skall föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt kommunens styrkort utgör således grundläggande restriktioner för drift- och investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och restriktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna skall bedrivas. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten, för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, kan successivt byggas upp men skall i 2010 års budget uppgå till 1 % av nämndens nettobudgetram. Vid befarad negativ avvikelse skall nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att återställa balansen. Investeringar och finansiellt igångsättningstillstånd Kommunen skall ha ett positivt finansiellt flöde och skall samtidigt sträva efter att minimera den långfristiga upplåningen. Styrning av de finansiella flödena ska bl a ske genom att nämnd före igångsättande av investering skall inhämta finansiellt igångsättningstillstånd. För byggnads- och anläggningsprojekt överstigande 1 mkr skall finansiellt igångsättningstillstånd inhämtas hos kommunstyrelsen. Konflikt mellan verksamhetens mål och resurser Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen. Ekonomin är således den restriktion som sätter gränser för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Nämnderna skall löpande revidera mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Nämnd har ansvar för att rapportera om den ej kan uppfylla de mål och åtaganden som kommunfullmäktige beslutat om och därvid också föreslå åtgärder.

138 Medarbetare & ledare Alla nämnder skall löpande bedriva förändrings- och utvecklingsarbete inom personalområdet. Arbetet styrs dels av lagar och avtal, dels av politiska styrdokument. Alla nämnder skall arbeta för att uppnå det övergripande målet Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Framgångsfaktorerna för att uppnå målet är: 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 2. Kommunen ska ha trygga anställningar 3. Arbetsmiljön ska vara god 4. Ledarskapet ska vara nära & tydligt 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar Nämnderna rekommenderas att i samarbete med ledningskontoret aktivt arbeta med att skapa effektiva arbetsplatser där medarbetarna trivs och upplever arbetsglädje, se över bemanningssituationen och marknadsföra de kommunala yrkena. Ett led i detta är att ta fram och genomföra åtgärdsplaner utifrån medarbetarenkäterna. Ledarnas åtagande har förtydligats. I ledarkontrakten framgår tydligare åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet och personal samt ta ansvar för ekonomin. Processer Nämnderna uppmärksammas på att huvudprocesserna ska kartläggas och utvecklas samt att de gränsöverskridande processerna ska prioriteras. Nämnderna ska aktivt arbeta med att effektivisera processerna. Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner. Åtgärder ska vidtas för att förbättra produktiviteten samt ta fram och redovisa mått som beskriver verksamhetens produktivitet och kvalitet. Nämnderna ska även redovisa hur kostnader samt mått förändras över tiden och i jämförelse med andra kommuner, landsting och nationella mål. Samhälle Nämnderna uppmanas att fastställa framgångsfaktorer och vidta erforderliga åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att uppnå målet Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Nämnderna uppmanas även att aktivt implementera i verksamheten övergripande program antagna av kommunfullmäktige, exempelvis Miljöprogram för Ekokommun Gotland, Folkhälsopolitiska programmet mfl program. Nämnderna uppmanas att bidra till att skapa en utvecklad och mer samordnad företagsservice genom arbetet med Raka Spåret. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom fyra områden: handläggningstider, tillgänglighet, bemötande samt kommunikation och information.

139 Vidare uppmanas nämnderna att vidta åtgärder utifrån medborgarnas upplevelser enligt medborgarundersökningen, bl a avseende former för förbättrad dialog och inflytande. Fortsatt omfattande förändringsarbete nödvändigt för att långsiktigt lägga grunden till en stabil ekonomi Den långsammare ökningstakten av skatteunderlaget, bl a beroende på konjunkturella förändringar, får till följd att de framtida intäktsökningarna får svårare att balansera mot framtida kostnadsökningar. I kommunens Strategiska plan och budget görs en kraftig nedrevidering av skatte- och bidragsintäkter för hela perioden. Behov av stora besparingar föreligger för att parera intäktsbortfallet, dels genom fullföljande av effektiviseringar i serviceförvaltningen, flytten till Visborg och Skola Gotland 2008, dels genom nya besparingar som fördelats på resp nämnd. Ledningskontoret har i promemorian Minskade skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi förslag till åtgärder för att åstadkomma balans gett indikationer på att det i ekonomin finns en potential som utgår från kostnadsjämförelser, effektiviseringar i samband med pensionsavgångar, bildandet av serviceförvaltning etc som kan användas i effektiviseringsarbetet för att uppnå de besparingskrav som nämnderna åläggs. Kommunfullmäktiges direktiv till nämnderna i effektiviserings- och besparingsarbetet är följande: Bildande av serviceförvaltning samordning av servicefunktioner utgör i sig en potential för att minska kostnaderna, därutöver medges att serviceförvaltningen i samråd med beställarna anpassar verksamhetens service- och kvalitetsambitioner samt utbud av tjänster till en sådan nivå att beslutat effektiviserings- och besparingsbeting uppnås 2009 och Nämnderna skall omedelbart påbörja arbetet med att se över arbetsprocesser och bemanning för att säkra att rationaliseringseffekter och därmed ålagda besparingsbeting kan hämtas hem. Nämnderna skall utnyttja serviceförvaltningens tjänster för effektivisering av egna arbetsprocesser och för undvikande av suboptimering Nämnd/förvaltningsledning skall samordnat för hela förvaltningen beakta potentialen i pensionsavgångar och naturlig rörlighet i rationaliseringsarbetet Ledningskontoret får i uppdrag att löpande följa utvecklingen av återbesättning av tjänster i relation till pensions- och övriga tjänsteavgångar Konkurrensutsättning och avknoppning av kommunal verksamhet Kommunfullmäktige har fattat beslut om att konkurrensutsättningen bör öka för verksamheter där marknad finns. Kommunen ska också bidra till att marknader bildas t ex genom utformningen av upphandlingsunderlagen. Nämnderna är ansvariga för att verkställa

140 konkurrensutsättningen och bereda medarbetare möjlighet till avknoppning. Konkurrensutsättning ska i princip prövas för all verksamhet. Första steget inför konkurrensutsättning, alternativt avknoppning i förekommande fall, är att nämnden fattar beslut om vilken verksamhet som ska konkurrensutsättas. Underlag för detta beslut ska vara en utredning där förutsättningarna för konkurrensutsättning och eventuella alternativ genomlyses. Utredningen ska alltid innehålla en marknadsanalys samt motiv till upphandlingen. Behovet av råd, stöd och praktiskt och kompetent agerande i konkurrensupphandlingar kommer i allt högre grad att efterfrågas av förvaltningarna och därför har förstärkning skett av den centrala upphandlingsfunktionen med en upphandlartjänst t o m utgången av Nämndernas genomförda åtgärder och planerade åtgärder för att konkurrensutsätta/avknoppa den egna verksamheten kommer att följas upp i samband med årsredovisningen samt i samband med det årliga planeringsarbetet. Förlängt anställningsstopp Med anledning av de stora strukturella förändringsprojekten kopplat till kraven på besparingar för planperioden ska nämnderna generellt inta en restriktiv hållning till nyanställningar och återbesättning av tjänster. Det särskilda anställningsstopp som gällt under 2008 avseende kökspersonal, personal och chefer inom administrationen samt alla kategorier sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter förlängs att gälla under Beträffande uppföljning av återbesättning i samband med pensions och övriga tjänsteavgångar har särskilt uppdrag givits ledningskontoret. Kvittering av budgetramar för 2009 Kommunstyrelsens ordförande skall tillsammans med regiondirektören formellt överlämna 2009 års budgetramar till varje nämnd (ordförande och förvaltningschef).

141 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 Strategisk plan och budget Nämndernas (äskanden) underlag till strategisk plan och budget med kompletteringar - Ledningskontoret Kommunstyrelsen , 125 samt arbetsutskottet , 16, 120 Utvecklingsdirektören Per Lindskog informerade om kommunens arbete med strategisk plan och budget, det balanserade styrkortet, visionsarbetet med Vision Gotland 2025 och regionalt utvecklingsprogram, det regionala tillväxtprogrammet och varumärkesarbetet. Han belyste deras beröringspunkter och förklarade hur de olika planerna och programmen hänger ihop. Allmänt Kommunstyrelsen har överlämnat förslag till strategisk plan och budget till kommunfullmäktige. Arbetsutskottets beredning och förslag framgår av dess protokoll, 120, som bifogas. Av protokollet framgår också utskottets särskilda beslut och kommentarer. Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok informerade om de överväganden som hade gjorts inför kommunstyrelsens förslag. Styrkort Förslaget till styrkort: Kommunstyrelsen har framlagt förslag till ändring av styrkort för perioden Koncernkontroller Anders Gripne informerade om arbetet med koncernens styrkort samt presenterade det liggande förslaget till styrkort. Yrkande: Jennie Andersson (v) yrkade att Gotlands vision 2025 skulle formuleras enligt följande: Kommunstyrelsen Gotlands vision 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Jennie Andersson (v) Gotlands vision 2025: Ett jämställt, jämlikt och solidariskt Gotland i ekonomisk, ekologisk och social balans. forts.

142 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Jennie Andersson (v) yrkade vidare dels att ett av visionsmålen skulle ändras enligt följande, dels att en av strategierna skulle ändras och att två ytterligare strategier skulle införas: Kommunstyrelsen VISIONSMÅL Minst invånare bor på Gotland. STRATEGIER Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland Vi får hela organisationen att dra åt samma håll. Koncernstyrningen ska stärkas. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. Jennie Andersson (v) Alla gotlänningar är delaktiga och tar ansvar för utvecklingen av Gotland till ett hållbart samhälle. Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland Vi skapar kraft genom att utveckla den kommunala verksamheten så att de anställdas delaktighet ökar och deras kompetens bättre tas tillvara. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. Vi prioriterar förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vi låter barns och ungdomars bästa genomsyra verksamheten och arbetar utifrån barnkonventionen. Stefaan De Maecker (mp) instämde i ändringen av den mening i strategierna som börjar med: Vi skapar kraft genom att utveckla. forts.

143 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Jennie Andersson (v) yrkade, med instämmande av Björn Jansson (s), att Framgångsfaktorerna för perspektivet Medarbetare och ledare skulle kompletteras med ytterligare en. MÅL PERSPEKTIVET MEDARBETARE OCH LEDARE 7. De anställda känner delaktighet och har möjlighet att påverka sitt arbete. Matias Lundström (mp) yrkade att målet för processerna i styrkortet skulle ändras enligt följande: Kommunstyrelsen PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva. Matias Lundström (mp) Processerna är samverkande och effektiva och kommunen bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Proposition och omröstning: Ordföranden ställde proposition på dels kommunstyrelsens förslag till styrkort, dels Jennie Anderssons, dels Jennie Anderssons och Björn Janssons ändringsförslag och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Därefter ställde ordförande proposition på kommunstyrelsens förslag och Matias Lundströms ändringsförslag och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Kommunfullmäktige hade således beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag till styrkort. Investeringsbudget Kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget omfattar 267,1 miljoner kronor, varav 72,7 miljoner kronor avser ej skattefinansierade investeringar. Yrkande: Björn Jansson (s) yrkade med instämmande av Jennie Andersson (v) och Stefaan De Maecker (mp), att investeringsförslaget skulle kompletteras med 15 miljoner kronor för investeringar i förskolor och 1,1 miljoner kronor för projektering av ombyggnad av Gråbo vårdcentral. Proposition: Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag och Björn Janssons yrkande och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. forts.

144 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Driftbudget Kommunstyrelsens förslag till driftbudget: Kommunstyrelsens förslag till ramar innebär att nämnderna kompenseras, dock ej till fullo, för höjningar av kommuninterna priser. För faktiska prishöjningar kompenseras vissa nämnder. Ramarna ökas enligt följande (inkl. extern priskompensation): Ramförändringar Ramen för KOMMUNSTYRELSEN/LÖVSTA LANDSBYGDSCENTER ökas med 1,3 miljoner kronor. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 5,2 miljoner kronor. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN ökas med 0,6 miljoner kronor. Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 2,3 miljoner kronor. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 7,6 miljoner kronor. Ramarna för nämnderna ska sammanlagt minskas med 4 miljoner kronor. Inarbetade förändringar av ramarna för anslag av engångskaraktär och för förändringar till följd av tidigare fattade beslut: Det antecknas att ramarna för 2009 också reviderats av dessa skäl. Sammanlagt har ramarna justerats med ca 11,2 miljoner kronor netto: I den strategiska planen för 2009 och 2010 ska, enligt kommunfullmäktiges beslut ( 349/2007) upptas förslag om skattesänkning med 15 respektive 20 öre (14 miljoner kronor 2009). Kommunstyrelsens ram har justerats för Gotlands kommuns andel av finansieringen av Finsam, 1 miljoner kronor och anslag för ÄDIT-projektet 2009, ca 1,2 miljoner kronor. Enligt resursfördelningsmodellerna för beräkning av ramarna för barn- och utbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden skulle barn- och utbildningsnämndens ram 2009 minska med 22,2 miljoner kronor och hälso- och sjukvårdsnämndens öka med 8 miljoner kronor, vartill kom ca 1,3 miljoner kronor för röntgenutrustning. Övriga ramförändringar Personalkostnadsreserv. Under finansförvaltningen upptas 108 miljoner kronor avseende personalkostnadsökningar för senare fördelning till nämnderna. Prisökningar: Nämnderna kompenseras för höjning av internhyror och interna priser med sammanlagt 15 miljoner kronor: (Internhyror 11,2 miljoner kronor, städ- och fastighetsservice, 1,6 miljoner kronor, samt konsult- och servicekontorets tjänster 2,2 miljoner kronor). forts.

145 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen ledningskontoret, och social- och omsorgsnämnden kompenseras för prisökningar i externa avtal med sammanlagt 18,9 miljoner kronor. Årets resultat beräknas till +2 miljoner kronor. Anförande: Anförande hölls av Eric Martell (s) och Carina Lindberg (v). Yrkanden: Eva Nypelius tillstyrkte, med instämmande av Lars Thomsson (c), Lena Celion (m) och Inger Harlevi (m), kommunstyrelsens förslag. (Kolumn A). Björn Jansson (s) yrkade, med instämmande av Stefaan De Maecker (mp), att förslag om skattesänkning skulle utgå ur planen vilket motsvarade 14 miljoner kronor. Resultatet skulle därmed bli 16 miljoner kronor. (Kolumn B). Jennie Andersson (v) yrkade att tekniska nämndens ram skulle ökas med 3 miljoner kronor för satsningar på kollektivtrafiken, att barn- och utbildningsnämndens ram skulle ökas med dels 2,5 miljoner kronor för anordnande av barnomsorg på obekväm arbetstid, dels 2,5 miljoner kronor för att genomföra modersmålsundervisning och modersmålsträning i enlighet med Skolverkets krav, och att kommunstyrelsens (ledningskontoret) ram skulle ökas med 1 miljoner kronor för anordnande av sommarjobb för unga 2009, samt att förslaget om skattesänkning skulle utgå ur planen. Resultatet skulle därmed bli 7 miljoner kronor. (Kolumn C). miljoner kronor Kommunstyrelsen: Ledningskontoret (Ramökning enligt tidigare beslut ca 2,2 miljoner kronor: Finsam och ÄDIT-projektet) A Kommunstyrelsen B B Jansson (s) och Stefaan De Maecker (mp) C Jennie Andersson (v) Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 0,4-0,4-0,4 Ramökning: Sommarjobb för unga - 1 Kommunstyrelsen: Lövsta landsbygdscentrum Ramökning. Lärcentra ,3-1,3-1,3 forts.

146 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Tekniska nämnden Ramökning: Kollektivtrafik - 3 Barn- och utbildningsnämnden (Ramminskning enligt tidigare beslut 22,2 miljoner kronor) Ramökning: Korrigering p.g.a. elevförändringar (Skola Gotland 2008) - 5,2-5,2-5,2 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 5,0-5,0-5,0 Ramökning: Barnomsorg obekväm arbetstid - 2,5 Ramökning: Modersmålsundervisning m.m.: - 2,5 Folkhögskolestyrelsen Ramökning - 0,6-0,6-0,6 Socialnämnden Ramökning: Effekter avtal om OB - 7,3-7,3-7,3 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal - 7,2-7,2-7,2 Ramminskning Hälso- och sjukvårdsnämnden (Ramökning enligt tidigare beslut ca 9,3 miljoner kronor) Ramökning: Effekter avtal om arbetstid och OB - 7,6-7,6-7,6 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 6,3-6,3-6,3 Övrigt Samtliga nämnder: Ramökning för personalkostnadsökningar (3,5 %) Samtliga nämnder: Ramminskning som effekt av Struktur Samtliga nämnder: Ramökning för höjning av internpriser Samtliga berörda nämnder: Ramökning för höjda hyror förvaltningslokaler Visborg Ingen skattesänkning forts.

147 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Proposition och omröstning Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag, Björn Janssons och Jennie Anderssons yrkande och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes. Ordföranden ställde proposition på Björn Janssons och Jennie Anderssons yrkanden och förklarade sig anse att Björn Janssons yrkande antagits som motförslag. JA för kommunstyrelsens förslag och NEJ för Björn Janssons yrkande. 36 ledamöter röstade ja. 35 ledamöter röstade nej. Av bilaga till protokollet framgår hur var och en röstade. Kommunfullmäktige hade således beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Styrkort Upprättat förslag till ändringar i styrkort för fastställs. Nämnderna får i uppdrag att med utgångspunkt i koncernens styrkort upprätta egna styrkort för mandatperioden. Investeringar I n v e s t e r i n g a r upptas med miljoner kronor. Av dessa avser miljoner kronor ej skattefinansierade investeringar. Planeringsramar De föreslagna p l a n e r i n g s r a m a r n a för beräkning av 2009 års budget och strategiska plan för perioden fastställs. Ramförändringar Ramen för KOMMUNSTYRELSEN/LÖVSTA LANDSBYGDSCENTER ökas med 1,3 miljoner kronor. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 5,2 miljoner kronor. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN ökas med 0,6 miljoner kronor. Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 2,3 miljoner kronor. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 7,6 miljoner kronor. Ramarna för nämnderna ska sammanlagt minskas med 4 miljoner kronor. forts.

148 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige Kf 72 forts. Övriga ramförändringar Personalkostnadsreserv. Under finansförvaltningen upptas 108 miljoner kronor avseende personalkostnadsökningar för senare fördelning till nämnderna. Prisökningar: Nämnderna kompenseras för höjning av internhyror och interna priser med sammanlagt 15 miljoner kronor: (Internhyror 11,2 miljoner kronor, städ- och fastighetsservice, 1,6 miljoner kronor, samt konsult- och servicekontorets tjänster 2,2 miljoner kronor). Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen ledningskontoret, och socialoch omsorgsnämnden kompenseras för prisökningar i externa avtal med sammanlagt 18,9 miljoner kronor. Årets resultat beräknas till +2 miljoner kronor. Expedieras: Alla nämnder Ledningskontorets ekonomienhet

149 Minskade skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi förslag till åtgärder för att åstadkomma balans Ledningskontoret September 2008

150 Minskande skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi - förslag till åtgärder för att åstadkomma balans 1. Inledning, bakgrund Under en följd av år med relativt starka budgetar men framför allt starka bokslut sker en gradvis försämring av kommunens ekonomi. Det är en långsammare ökningstakt av skatteunderlaget som får till följd att de framtida intäktsökningarna får svårare att balansera mot framtida kostnadsökningar. Nu väntar kärvare tider med krav på fortsatta effektiviseringar och kostnadsanpassningar i kommuner och landsting. Den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden, som medfört mycket god tillväxt i skatteunderlaget, är nu över. Det innebär att det ekonomiska resultatet kommer att försämras rejält jämfört med de senaste årens goda resultat. Kommunerna kan klara tumregeln för god ekonomisk hushållning under två förutsättningar ; en återhållsam kostnadsutveckling med bra anpassningsförmåga samt värdesäkrade statsbidrag (SKL s Ekonomirapport maj 2008 ). I den ekonomiska planeringen måste kommunen ta hänsyn till de svängningar som sker i ekonomin. Det är inte bara de svängningar som uppkommer på ett naturligt sätt genom konjunkturens påverkan på skatteunderlaget som måste beaktas/pareras utan också politikens ambitioner under mandatperioden som kan innebära ökade kostnader inom vissa verksamheter. För att totalt sett åstadkomma en återhållsam kostnadsutveckling måste anpassningar göras inom andra delar av den kommunala verksamheten. Allians för Gotland har också ambitionen att sänka kommunalskatten med ytterligare 35 öre under mandatperioden. Ett samlat grepp måste tas, för att under kommande år med förväntat svagare skatteunderlagsutveckling, ändå bibehålla en god ekonomisk hushållning och en balanserad ekonomi. Det finns flera angreppssätt, enligt ledningskontorets uppfattning, som gör det möjligt att parera intäktsminskningarna med motsvarande kostnadsminskningar. Detta angreppssätt som beskrivs i föreliggande promemoria utgår från kostnadsjämförelser, effektiviseringar i samband med pensionsavgångar, bildandet av serviceförvaltning etc. Åtgärderna, som oftast behöver tid för omställning och anpassning, är inriktade mot åren 2010 och För att balansera 2009 behövs åtgärder med snabbare genomslagskraft. 2. Det ekonomiska läget reviderad plankalkyl Nedan redovisas reviderade plankalkyler. Till grund ligger de plankalkyler som beslutades av kommunfullmäktige i juni Revideringen består av senast kända skatteprognoser, senast kända pensionsprognoser, korrigerat löneantagande samt ytterligare några smärre justeringar av teknisk natur. De ändringar som föreslås i budgetpropositionen hösten 2008 ( officiellt 22 september) har inte beaktats utan dessa kommer tillsammans med övriga föreslagna åtgärder att presenteras i samband med budgetavstämningen.

151 Som framgår av nedanstående plankalkyl har läget dramatiskt försämrats utifrån läget i juni Årets resultat beräknas för 2009 till 49 mkr ( juni +2 mkr), för 2010 till 89 mkr ( juni 24 mkr) samt för mkr (juni 17 mkr). Plankalkyler , preliminärt ( ) (löpande priser, mkr) 1 Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Plan 2009* Kalkyl 2009 Kalkyl 2010 Kalkyl därav nämnderna kapitalkostnader finansförvaltningen prisökningsreserv personalkostnreserv** Struktur 2007 mm*** Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Bidragsinkomster därav kommun landsting Övriga statsbidrag Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat (förändring av eget kapital) * Enligt KF i juni 2008 ** Inkl 25,0 mkr ofördelat från 2008 *** Struktur 2007 (+10), hyra Visborg (-6). Besparingseffekt av Struktur 2007 utöver 10 mkr har ännu inte beräknats för åren Effekter av budgetpropositionen för 2009 och ytterligare åtgärder för ekonomisk balans kommer att presenteras vid budgetavstämningen.

152 3. Potential för kostnadsreduceringar 3.1 Inledning Som framgår av avsnittet ovan, Det ekonomiska läget Reviderad plankalkyl, måste budgetberedning och kommunstyrelsen vidta och besluta om omfattande åtgärder för att minska kostnaderna och därmed balansera ekonomin för åren Verksamheterna måste anpassas till lägre kostnadsramar och nämnderna har ansvaret för att detta sker. Kommunstyrelsens underlag för att fatta beslut om reviderade ramar kommer att utgå från antaganden och underlag av mer generell natur SKL s kostnadsjämförelser, pensionsavgångar, effektiviseringspotentialen i serviceförvaltningen etc. Underlagen gör inte anspråk på att i alla delar vara helt korrekta eller utan invändningar, men det ekonomiska läget tillåter inte att kommunen fastnar i en utdragen process för att uppnå ett kvalitetsmässigt fulländat underlag. Nämnderna behöver dock tid för omställning och därför kommer huvudinriktningen vara att reducera ramarna för 2010 och 2011 vilket ger en omställningstid på 1 till 2 år. För 2009 avser ledningskontoret att lägga fram förslag till åtgärder som inte berör nämnderna i lika stor omfattning som 2010 och Pensionsavgångar och personalrörlighet I Strategisk plan och budget har kommunfullmäktiges i sina direktiv och rekommendationer till nämnderna uppmanat nämnderna att inför kommande samlokalisering påbörja arbetet med att aktivt se över arbetsprocesser och bemanning i syfte att bidra till att rationaliseringseffekter kan hämtas hem. Nämnderna har även uppdrag att se på möjligheterna att förändra verksamhetens innehåll, serviceutbud mm i samband med de stora pensionsavgångar som infaller de närmaste åren. Huruvida direktiven varit tillräckligt styrande för att sätta igång dessa processer och översyner av verksamheterna är svårt att bedöma, men det kärva ekonomiska läget kräver en mer tydlig och direkt styrning via minskningar i nämndernas ekonomiska ramar. Förvaltning Årsarb Antal BUF 68,67 77 HSF 86,2 100 SOF 63,32 75 TF 36,86 41 RT 0 0 SAK 5 5 KSK 5,8 6 LK 4,65 5 MHK 3 3 FHS 7,25 8 Lövsta 2,75 3 KFF 7,82 9 Totalt 291,32 332

153 Tabellen visar antal anställda per förvaltning som fyllt 63 år och som förväntas gå i pension inom en tvåårsperiod. Totalt 332 personer ligger inom åldersintervallet motsvarande 291 årsarbeten. Med en antagen medellön på kr inkl PO motsvarar pensionsavgångarna lönekostnader på ca 113 mkr de närmaste åren. Om ingen pensionsavgång skulle följas av återbesättning skulle kommunen kunna minska kostnaderna med minst 113 mkr Personalrörligheten, dvs när en tillsvidareanställd slutar av annan anledning än pension ( annat arbete, studier etc) har vid uppföljningar från 1996 till 2007 visat sig procentuellt vara större än pensionsavgångarna, ca 60% av totala anställningar som avslutas. Ett försiktigt antagande är att rörligheten antalsmässigt motsvarar pensionsavgångarna och att lönekostnaderna uppgår till 113 mkr ( samma antagande som ovan). Om de som slutar pga naturlig rörlighet inte återbesätts skulle kommunen kunna minska kostnaderna med minst113 mkr. Syftet med ovanstående är att visa på den potential som finns i både pensionsavgångar och i den naturliga rörligheten, sammanlagt drygt 220 mkr. För att kunna utnyttja potentialen måste verksamheternas innehåll och service- kvalitets- och ambitionsnivåer omprövas. 3.3 Kostnadsjämförelser hälso- och sjukvården I kommunens styrkort, under processperspektivet, framgår att kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner Beträffande hälso- och sjukvårdens kostnader sker jämförelser från material enligt Nysam rapport Nyckeltal Följande landsting deltar i Nysam: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Tabellen visar nettokostnad per invånare för några huvudverksamheter inom hälso- och sjukvården. Verksamhet Gotland Genomsnitt för Nysamlandstingen Avvikelse Belopp Avvikelse (%) Merkostnad (4) x antal invånare (mkr) (1) (2) (3) (4) (5) (6) Somatiska vården ,7 104,6 Primärvården ,7-37,1 Psykiatriska vården ,6 12,3 Tandvård ,0 2,7 Politisk verksamhet ,4 1,3 Övr hälso- och ,8 21,4 sjukvård Övrigt ,8 15,0 Total nettokostnad ,8 120,2

154 Totala nettokostnaden för hälso- och sjukvården på Gotland är ca 10 procent högre än genomsnittet för Nysam-landstingen. Omräknat med hänsyn till antalet invånare år 2007 på Gotland (57 132) motsvarar detta en merkostnad på ca 120 Mkr. Huvuddelen av merkostnaden, ca 105 Mkr avser den somatiska vården. Primärvården har en kostnad som är lägre än genomsnittet för landstingen. I systemet för kommunalekonomisk utjämning kompenseras kommuner och landsting för strukturella behovs- och kostnadsskillnader genom bl a kostnadsutjämning och strukturbidrag. Dessa bidrag/ avgifter har för landstingsverksamheten på Gotland försämrats under senare år. Kostnadsutjämningsavgiften har ökat från -6 Mkr till -29 Mkr och strukturbidraget har minskat från 103 Mkr till 85 Mkr under samma period. Vid bedömning av strukturbidraget tillkommer att detta inte indexuppräknas trots ökning av landstingsprisindex med ca 12 procent Dessa bidragsförsämringar på totalt 41 Mkr bidrar till kommunens ökade svårigheter att finansiera verksamheterna. De försämrade bidragen belastar dock inte hälso- och sjukvården direkt då bidragen är generella och utbetalas tillsammans med skatteintäkterna till finansförvaltningen. 3.4 Kostnadsjämförelser förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium Jämförelserna utgår ifrån SKL:s statistiksammanställning Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2007 samt uppgifter från SKL:s databaser och analyser. Jämförelserna är kostnad per barn/elev samt kostnad per invånare. Jämförelserna är dels mot riksgenomsnitt och dels mot kommungrupper med liknande kommuner (olika för olika verksamheter). Beräkningar har gjorts av merkostnad, alltså hur mycket mer till exempel en elev kostar på Gotland jämfört med kommungrupp och riksgenomsnitt. Merkostnaden är en indikation på att en verksamhet är dyrare på Gotland jämfört med kommungruppen. Beräkningarna är gjorda på 2007 års bokslut (genom räkenskapssammandrag till SCB). I samtliga verksamheter där merkostnad finns för 2007 finns också motsvarande merkostnader de senaste åren förutom för individ- och familjeomsorgen där merkostnaden sjunker. Förskola Förskolan har en nettobudget på cirka 200 mkr och omfattar cirka barn. Kostnadsjämförelsen grundas på kostnad per inskrivet barn. I jämförelserna framgår att kostnaderna för den kommunala förskolan på Gotland ligger något över jämfört med övriga landet samt kommungruppen. Det framgår också att vi har högre personaltäthet men färre utbildade pedagoger i förskolan. Sett till avvikelse i så kallad standardkostnad, alltså jämförelse mot hur gotlänningarna borde nyttja förskola, så ligger våra kostnader högt över genomsnitten. Skillnaden förklaras av att vi har en betydligt högre andel barn som går i förskola, 83% mot 78% i kommungruppen. Detta gör också att Gotland har fått minskad intäkt i systemet med maxtaxa inom barnomsorgen. Fritidshem Fritidshemmen har en nettobudget på cirka 77 mkr och omfattar cirka barn. Kostnaderna för fritidshemmen är höga och vid en beräkning utifrån skillnad mot liknande kommuner har kommunen en merkostnad på 6 mkr (mot riket 17 mkr). Personaltätheten är mycket hög jämfört med andra kommuner, 12,9 barn per personal mot 17,1 i kommungruppen

155 och detta är naturligtvis kostnadsdrivande. Andelen personal med pedagogisk utbildning är klart lägre. Grundskola Grundskolan har en nettobudget på cirka 490 mkr och omfattar cirka elever. Vid jämförelse mot liknande kommuner samt riksgenomsnitt noteras att grundskolan på Gotland är dyr. Merkostnaden är 35 respektive 20 mkr, en elev kostar 85 tkr mot 78 tkr per år (riksgenomsnitt 81 tkr). Lärartätheten är något högre. Vid en jämförelse av det totala antalet anställda inom utbildning (grundskola och gymnasieskola) ligger Gotlands kommun avsevärt över riksgenomsnittet. Gymnasium Gymnasieskolan har en nettobudget på cirka 270 mkr och omfattar cirka elever. Gymnasieskolan på Gotland är dyr och en elev kostar cirka 5 tkr mer än motsvarande i kommungruppen och mot riksgenomsnitt. Detta ger en merkostnad på cirka 12 mkr. Vid en analys noteras att kostnaderna för läromedel och övrigt (kapitalkostnader, förvaltningsövergripande) avviker mycket från övriga kommuner. Lokalkostnader är något högre vilket beror på fler kvadratmeter per elev. 3.5 Kostnadsjämförelser äldreomsorg och individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Äldreomsorgen har en nettobudget på cirka 480 mkr. Enligt jämförelser av kostnad per invånare har kommunen lägre kostnader än både kommungrupp och mot riksgenomsnitt. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen har en nettobudget på cirka 175 mkr. Vid en jämförelse utifrån kronor per invånare är verksamheten dyrare än kommungruppen, merkostnad cirka 17 mkr Skillnaden i kostnad per invånare sjunker dock i jämförelse med liknande kommuner från år till år. Bortsett från missbrukarvården, som är dyrare på Gotland med motsvarande 12 mkr per år, är det är svårt att dra några slutsatser för övriga verksamheter. 3.6 Kostnadsjämförelser kultur- och föreningsbidrag Jämförelser av bidrag till kulturverksamhet visar att Gotland ligger högt ( komplettering från SKL landstingets andel skall ske). Beträffande bidrag till fritidsverksamhet ligger Gotland något över riksgenomsnittet. 3.7 Samhällsbyggnad Relevanta kostnadsjämförelser inom området saknas.

156 3.8 Sammanställning En sammanställning av merkostnaden i Gotlands kommun i jämförelse med liknande kommuner redovisas i tabellen nedan. Observera att detta är en indikation på att verksamheterna är dyrare och att beräkningen av merkostnaden får ses som en grov uppskattning. Verksamhet Gotland kr Kommungrupp kr Avvikelse kr Avvikelse % Merkostnad Gotland tkr Förskola kr/barn ,5% Grundskola kr/elev ,6% Fritidshem kr/barn ,9% Gymnasium kr/elev ,8% IFO kr/inv* ,2% Sjukvård kr/inv* ,8% Totalt * Antal invånare på Gotland : Potential för intäktsökningar - taxor och avgifter Av kommunens totala intäkter på mkr avser endast cirka 8% avgiftsintäkter. De stora intäkterna från avgifter rör främst så kallad affärsdrivande verksamhet så som vatten- och avloppsverksamhet, avfallshantering och hamnverksamhet. Dessa verksamheter är helt intäktsfinansierade och belastar inte skattefinansierad verksamhet. Verksamheter med större intäkter från avgifter Avgifter 2007, tkr Avgifter fysisk planering Parkeringsavgifter, felparkering Avgifter miljö- och hälsa Fritidsverksamhet IP, bad etc Barnomsorg Kulturskolan Social och omsorg Hamnverksamhet Kollektivtrafik Vatten- och avloppsverksamhet Avfallshantering Primärvård patientavgifter Specialistläkare patientavgifter Tandvård patientavgifter Summa Någon större omfattande jämförelse med andra kommuners avgiftsuttag för jämförbara tjänster har inte gjorts. Ledningskontorets samlade bedömning är att potentialen till förbättrad ekonomi genom ökade avgiftsuttag är relativt liten. Möjligheten att påverka avgifterna är begränsade då flera av dessa avgifter är styrda av regleringar såsom maxtaxor inom barnomsorg och social- och omsorg.

157 Ledningskontoret kan dock konstatera att skattesubventionsandelen är hög eller mycket hög relaterat till det avgiftsuttag som sker inom bl a kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, kulturskola och kollektivtrafik. För affärsmässiga verksamheter förutsätts att avgiftsuttaget löpande anpassas till kostnadsutvecklingen. Slutligen konstaterar ledningskontoret att ett mer konsekvent införande av parkeringsavgifter i Visby skulle kunna medföra ett rejäl inkomstförstärkning, om ej i absoluta tal, dock som en viktig finansieringsförstärkning i tekniska nämndens verksamhet. 5. Potential för kostnadsreduceringar serviceförvaltning Enligt en utredning som gjordes hösten 2007 uppgår den ekonomiska omslutningen i den nya Serviceförvaltningen (SF) ca 440 mkr. Antalet anställda, i de delar som avses att ingå i SF, uppgick till ca 670 personer. Personalkostnaderna beräknas till 260 mkr. I den s k Björklundska utredningen om SF angavs att i motsvarande organisationsförändringar som gjort i andra kommuner/landsting kunde besparingspotentialen beräknas till ca 15 %, vilket för Gotlands kommun skulle motsvara ca 40 mkr. Av besparingen återstår ca 27 mkr sedan avräkning skett av genomförda besparingar och kommande identifierade besparingar ( löneservice 0,9 mkr, EFH 2,3 mkr, ny EA/PAorganisation 5,0 mkr, Ädit och ytterligare besparingar på löneservice ca 5 mkr). Ledningskontoret anser att 2009 skall få vara ett uppstarts- och infasningsår för den nya förvaltningen i syfte att hitta en bra organisation, skapa bra rutiner samt tillhandahålla ett bra tjänsteutbud som tillgodoser kundernas önskemål och krav. Ledningskontorets bedömning är att besparingarna kan göras under 2010 och 2011, dock att huvuddelen av besparingarna tas hem under Potential i pågående projekt Ädit, Merit och central lönefunktion Sedan några år har ett antal projekt pågått gällande förändrade administrativa processer. I ett antal av dem har uppgetts att besparingar kommer att kunna genomföras kommande år. För att hämta dessa besparingar är det viktigt att de läggs ut på de nämnder/verksamheter som ska genomföra besparingen utifrån de effektiviseringar som blir en följd av projektens förslag. 6.1 Ädit nytt ärende- och dokumenthanteringssystem Som en följd av att ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem införs så uppkommer nya kostnader på totalt ca 3 mkr. I ramarna har kommunstyrelsens/ledningskontorets ramar ökat med 1,3 mkr 2008 och ytterligare 1,2 mkr År 2010 beräknas kostnaderna öka med ytterligare 0,5 mkr till totalt 3 mkr. När systemet år 2010 är infört i samtliga förvaltningar, organisationen har anpassats och arbetssätten har förändrats kommer driftkostnaderna på totalt 3 mkr överföras till förvaltningarna. I projektet har en teoretisk beräkning över effektiviseringsmöjligheterna, en s k nyttokalkyl, gjorts. Denna har nu ( ) omvärderats med anledning av effekter av kontaktcenterprojektet. Beräkningen över besparingar bygger på att ca 670 handläggare och assistenter, som en följd av det nya systemet, får minskat arbete med 2,5% eller 1 timme av sin arbetstid. Detta skulle innebära att ca 17 tjänster kan dras in och därmed en uppskattad

158 besparing på 6,2 mkr. Vidare sker en besparing med 0,2 mkr genom att nuvarande system ersätts. Erfarenheten visar att besparingar som bygger på att enskilda handläggare och assistenter får en liten del av sin arbetstid frigjord är ytterst svåra att hämta hem i verkligheten. Nya system brukar innebära effektivare arbete men också mer tid till systemadministration. Därför får den beräknade besparingen anses som ytterst osäker. Projektet bör därför tydligare identifiera exakt vilka tjänster som kan dras in som en följd av det nya systemet. I ramarna inför 2010 har sedan tidigare lagts in en besparing på 3,8 mkr. Projektets nya beräkningar visar på att denna inte går att genomföra förrän år Budgetramen för 2010 bör i så fall justeras. Enda möjligheten att hämta hem ev besparing är troligtvis att låta dessa ingå i de generella betingen kopplat till kommande pensionsavgångar och i samband med det omfördela arbetsuppgifter inom resp förvaltning. 6.2 MERIT standardisering och rationalisering av kommunens IT-användning I samband med beslut om MERIT-projektet hösten 2007 så redovisades att de ekonomiska konsekvenserna av projektet som helhet skulle medföra ett positivt netto för kommunen. När kalkylerna uppdaterats inför budgetavstämningen så kvarstår denna slutsats, trots att projektets investeringskostnader beräknas öka från 25 till 30 mkr, om angivna besparingar genomförs. I och med att pc-ägandet överförs från förvaltningarna till KSK/IT-centrum kommer det så kallade grundabonnemanget (dvs priset per pc) ökas till följd av att kapitalkostnader tillförs priset. Detta kompenseras av att ramarna minskas på andra håll i budgeten. Följande neddragningar av ramarna måste genomföras för att täcka de ökade kostnaderna till följd av projektet: - nämndernas ramar i budget 2009 minskas med 3,5 mkr som en konsekvens av minskade pc-inköp via driftbudgeten (frågan och fördelning per förvaltning lyftes upp inför 2008 års budget) - minskad ram barn- och utbildningsförvaltningen med 1,2 mkr år 2010 till följd av färre tjänster it-support - minskad ram hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 1 mkr år 2010 till följd av färre tjänster it-support - nya beräkningar visar också att barn- och utbildningsförvaltningens ramar kan minskas med ytterligare 0,9 mkr som en följd av att administration och drift av Tjelvar upphör. Vidare minskar kostnaderna för IT-centrums pc-support med 1 mkr år 2010 till följd av färre tjänster vilket medför att priset kan hållas nere med motsvarande belopp. Kompensationen av kapitalkostnader till förvaltningarna minskar också till följd av att förvaltningarnas investeringar i pc samt centrala investeringar i licenser upphörde fr o m Samordnad löneadministration Hösten 2005 samordnades all löneadministration inom kommunen i en gemensam funktion under konsult- och servicekontoret. Avsikten var att successivt minska antalet tjänster i och med att självservice i det nya personalsystemet infördes och produktiviteten i form av antalet löneberäkningar per löneassistent kunde ökas. Besparingen skulle hämtas genom att priset per

159 löneberäkning sänktes vilket skulle innebära att nämndernas ramar kunde minskas i motsvarande grad. Inför 2006 års budget genomfördes en besparing på ca 1 mkr med anledning av den nya organisationen. Resterande besparing på drygt 2,5 mkr skulle hämtas hem kommande år. Besparingen har skjutits upp dels p g a att införandet av självservice har tagit längre tid än väntat, dels att flytten till nya lokaler i Slite har dragit ut på tiden. Inför 2009 och flytten till de nyrenoverade lokalerna väntas resterande besparing på ca 2,5 mkr kunna hämtas hem genom att vakanta tjänster ej återbesätts. Dock minskas effekten av besparingen genom en ökad hyreskostnad. Under våren väntades denna uppgå till ca 1 mkr varför besparingen netto uppgår till 1,5 mkr i 2009 års budget. 7. Avsättning och dispositioner i kommande bokslut Omstrukturering av kommunal verksamhet som beslutats inom ramen för Struktur 2007 pågår. På grund av det allt kärvare ekonomiska läget krävs fortsatt arbete för att omstrukturera/effektivisera verksamheterna i syfte att balansera ekonomin under planperioden ( se avsnitt Det ekonomiska läget - Reviderad plankalkyl). Omstruktureringen och effektivisering av verksamheterna kommer att medföra att personal blir övertalig och därmed uppkommer ett åtagande för kommunen att erbjuda avgångsvederlag el dyl i enlighet med lagstiftning och antagna riktlinjer. Avsättning för omstruktureringskostnader i bokslut är strikt reglerad genom lagstiftning och rekommendationer. Ledningskontorets uppgift och ansvar är att följa de omstruktureringsprojekt som pågår, kritiskt bedöma om underlagen är tillförlitliga och följer lag och rekommendationer samt lämna förslag till kommunstyrelsen om avsättning i samband med behandlingen av boksluten. 8. Sammanfattning Det ekonomiska läget för planperioden framgår av avsnitt 2 Det ekonomiska läget - Reviderad plankalkyl. Det är viktigt att påpeka att aviserade förslag i budgetpropositionen, bl a sänkta arbetsgivaravgifter fr o m 2009 med beräknade ca 20 mkr för kommunens vidkommande, inte beaktats i kalkylerna. När denna positiva ändring beaktas förbättras resultaten med fortfarande återstår stora underskott att täcka för hela planperioden. Kommunstyrelsen ambition för att kunna parera oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar har varit att lägga resultatnivån på en nivå motsvarande 2% av nettokostnaderna eller ca 80 mkr. De minskade skatteintäkterna med mkr som prognostiseras för planperioden hade utan större dramatik kunnat hanteras om resultatnivåerna legat på önskad nivå. Detta har dock av olika skäl inte lyckats.

160 Den teknik kommunstyrelsen tidigare använt för att åstadkomma en budget i balans är att fördela det kalkylerade underskottet genom sparbeting till de olika nämnderna. Ledningskontoret rekommenderar att denna teknik används för att hantera planperiodens kalkylerade underskott. Kommunstyrelsen kan inte i samband med att besparingsbetingen fördelas peka ut de verksamheter där effektiviseringar skall ske utan detta ansvar åvilar nämnderna.. Ledningskontorets ambition med promemorian Minskande skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi - förslag till åtgärder för att åstadkomma balans är att ge kommunstyrelsen underlag för att fatta beslut om reviderade ramar utifrån antaganden och underlag av mer generell natur SKL s kostnadsjämförelser, pensionsavgångar, effektiviseringspotentialen i serviceförvaltningen etc. Det skall betonas att underlagen inte gör anspråk på att i alla delar vara helt korrekta eller utan invändningar, men det ekonomiska läget tillåter inte att kommunen fastnar i en utdragen process för att uppnå ett kvalitetsmässigt fulländat underlag. I promemorian ges tydliga indikationer på att det i ekonomin finns en potential som kan användas i effektiviseringsarbetet för att uppnå de besparingskrav som nämnderna åläggs. Var för sig uppgår potentialerna pensionsavgångar, kostnadsjämförelser och bildandet av serviceförvaltning mm - till ca 450 mkr. Ledningskontoret är medvetet om att potentialen delvis handlar om äpplen och päron och överlappar varandra varför den faktiska potentialen är betydligt mindre, kanske % av total potential. Exakt hur stor saknar delvis betydelse då det ändå är betingens storlek och kravet på väl avvägda budgetar under planperioden som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och ekonomi i balans. Potential (mkr) Pensionsavgångar/rörlighet 226 Kostnadsjämförelser 195 Serviceförvaltning 27 Totalt Förslag till hur och vilket år kostnadsreduceringar skall läggas ut i nämndernas ramar Ramminskningar läggs ut på nämnderna vid behandlingen av Strategisk plan och budget i samband med höstens budgetavstämning. 10. Plan för återställande av underskott Det kärvare ekonomiska läget kan ev medföra att underskott uppkommer i kommunens bokslut kommande år. Underskotten skall återställas och en åtgärdsplan tas fram. Tidsfristen för att återställa ett negativt resultat är tre år. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet.

161 Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten året efter det år underskottet uppstod. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Ledningskontorets förslag är att föreliggande promemoria Minskande skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi - förslag till åtgärder för att åstadkomma balans skall till del utgöra den åtgärdsplan som skall underställas kommunfullmäktige om eventuellt underskott uppkommer i kommande bokslut eller i den s k balanskravsutredningen.

162 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 11 Fördel för gotlänning vid köp av kommunal mark. Medborgarförslag av B Söderberg Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 232 Medborgarförslag (Inkom ) Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

163 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Vid försäljning eller utarrendering av mark skall kommunen, om det är en gotlänning eller gotländskt föreretag, ha rätt att räkna framtida skatteinkomster och ev genererade arbeten till godo vid prissättningen. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Fortsättning på förslaget: Man kan i förväg räkna fram vinsten och dela på den så att köpare och säljare delar på vinsten. Det skall tydligt anges vid annonsering. Motivering: Öka kommunens intäkter även på lång sikt. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress Söderväg 18 Postadress Visby Namnteckning Namnförtydligande B Söderberg

164 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 232 Au 219 Medborgarförslag. Fördel för gotlänning vid köp av kommunal mark KS2008/ Medborgarförslag Ledningskontoret B Söderberg har i medborgarförslag föreslagit att kommunen ska ta hänsyn till vissa speciella faktorer, bl.a. framtida skatteintäkter från köparen, vid försäljning m.m. av mark till gotlänning eller gotländskt företag och värdera dem och reducera priset (arrendet). Ledningskontoret har förslagit att förslaget ska avstrykas av såväl formella som lämplighetsskäl. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget avslås.

165 Ledningskontoret Dnr: KS 2008/ Åke Wennerberg Kommunstyrelsen Medborgarförslag gällande kommunal hänsyn till framtida indirekta inkomster vid försäljning av kommunal mark Ärendet I medborgarförslag föreslår B Söderberg att "Vid försäljning eller utarrendering av mark skall kommunen, om det är en gotlänning eller gotländskt företag, ha rätt att räkna framtida skatteinkomster och ev genererade arbeten till godo vid prissättningen. Man kan i förväg räkna fram vinsten och dela på den så att köpare och säljare delar på vinsten. Det skall tydligt anges vid annonsering". Som motivering anförs att öka kommunens intäkter även på lång sikt. Ledningskontorets bedömning För Gotlands kommun gäller som huvudregel vid avyttrande av egendom att försäljning ska ske till marknadspris. Vidare gäller enligt kommunallagen (KL 2 kap 8 ) förbud mot att lämna stöd till enskilda näringsidkare. Ledningskontoret konstaterar också att förslaget sannolikt även strider mot den grundläggande kompetensbestämmelsen enligt KL 2 kap 1 om ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant stöd lämnas. Ledningskontoret anser det inte heller rimligt som affärsprincip att i förväg dela på en vinst på det sätt som beskrivs i förslaget. Den eventuella vinsten framstår som mycket osäker vid beräkningstillfället och svår att beräkna med hänsyn till indirekta effekter i bl a skattesystemet. Med hänsyn till ovanstående avstyrks förslaget. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Medborgarförslaget avslås Bo Dahllöf regiondirektör