Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: måndag 7 februari 2011, kl Plats: B-salen, Medborgarehuset Park i Hjo Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm ) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 28 januari 2011 Michael Kihlström Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop Förslag till beslut 2. Val av protokolljusterare och fastställande av tid för protokolljustering 3. Fastställande av dagordning Föredragning: Kostpolicy med tillhörande riktlinjer Kostchef Ulrika Aleniusson 4. Frågestund Göran Svensson (M) och Elin Thornblad (Mp) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare Benkt-Eric Lindh (Fp) och Liselotte Karlsson (S). Justeringstid: onsdag 9 februari 2011, kl Interpellationer - Interpellation till tekniska utskottets ordförande angående detaljplaner 6. Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Politiskt föredragande: Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) - Interpellation till komunalrådet angående snöröjning Kommunfullmäktige beslutar att: - anta riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument, samt

2 Sida 2 7. Kommunstyrelsens reglemente Politiskt föredragande: Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) 8. Kostpolicy med tillhörande riktlinjer Politiskt föredragande: Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) 9. Revisionsreglemente för kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg - upphäva föreskrifter för hantering av Hjo kommuns styrdokument ( ) Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förvaltningens förslag till revidering av kommunstyrelsens reglemente, att gälla t.o.m Därefter gäller det reglemente för kommunstyrelsen som kommunfullmäktige beslutade om 31/11. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till kostpolicy med riktlinjer for måltidsverksamhet inom Hjo kommun. Riktlinjerna revideras vid behov av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till revisionsreglemente för kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg. 10. Nya motioner att anmäla 11. Valärenden: Kommunala förtroendeuppdrag Val av revisorer till stiftelser, Äldrehem, MÖS och de kommunala bolagen 12. Anmälningsärenden

3

4

5

6

7

8 Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Fastställande/upprättad 2010-XX-XX av Kommunfullmäktige Senast reviderad - Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Kommunchef Dnr

9

10 3 (9) Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Styrdokumentens definition och beslutsnivå... 5 Vision... 5 Budget och verksamhetsplan... 5 Policy... 5 Program... 5 Plan... 5 Riktlinjer... 5 Stadgar/lokala föreskrifter... 6 Reglemente... 6 Regler... 6 Rutiner... 6 Ansvarig för ett styrdokument... 6 Tillgänglighet, utformning och revidering... 7 Checklista för framtagande av styrdokument... 7

11 4 (9) Inledning Hjo kommuns viktigaste övergripande styrdokument är kommunfullmäktiges budget och verksamhetsplan. Utöver budgeten reglerar inte kommunallagen (1991:900) vilka övergripande styrdokument en kommun ska ha eller hur de ska utformas. Inom vissa områden är lagstiftningen starkt styrande för den verksamhet som en kommun bedriver och ställer krav på att kommunen upprättar vissa styrdokument som exempelvis översiktsplan, skolplan, jämställdhetsplan, detaljplaner och planprogram. I de fall styrdokumentens namngivning och utformning inte regleras i lag krävs en tydlig struktur och en definition av vad respektive styrdokument står för. En tydlig namngivning av dokumenten efter deras olika roller underlättar både för den som ska skriva dokumenten och för den som ska förstå och använda dem i verksamheterna. Namnet anger vilken förväntan man kan ha på dokumentet. Styrdokumenten ska kontinuerligt vara föremål för utvärdering och uppföljning. Det är angeläget att styrdokumenten samordnas, och att de är så konkreta, enkla och få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning. Syfte Syftet med riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument är att fastställa en definition för vad som är styrdokument, skapa en enhetlig terminologi och struktur för de olika dokumenten samt ange beslutsnivå.

12 5 (9) Styrdokumentens definition och beslutsnivå Vision Vision anger ett framtida önskat tillstånd och kommunen har en gemensam vision som ska vara en ledstjärna för all kommunal verksamhet och visa på en gemensam färdriktning. Visionen antas av kommunfullmäktige. Budget och verksamhetsplan Budget och verksamhetsplanen är det viktigaste styrdokumentet för Hjo kommun och beslutas i kommunfullmäktige. Utifrån budget och verksamhetsplanen tar förvaltningen årligen fram handlingsplaner för sina verksamheter. Policy En policy anger vilka värderingar och grunder som ska styra arbetet inom avgränsade områden. En policy innebär principer, politik eller inriktning. Riktlinjer kan utarbetas som en bilaga till policy. En policy ska vara kortfattad och gäller tillsvidare. Policyn beslutas av kommunfullmäktige. Program Ett program är ett styrande dokument som ska bidra till uppfyllande av visionen och/eller budget och verksamhetsplanen. Programmet talar om vad kommunen ska uppnå inom ett visst område. I programmet anges de övergripande prioriteringarna som ska göras inom en viss enskild verksamhet, eller inom ett område som berör många verksamheter. Programmet tar inte i detalj ställning till utförande, prioriteringar eller metoder. Programmet ska besvara frågan: Vad vill kommunen uppnå inom det här området under mandatperioden eller på längre sikt. Programmet ska ha en begränsad giltighetstid. Programmet fastställs av kommunfullmäktige. Plan En plan ska ange vad som ska uppnås inom ett visst område på en detaljerad nivå. Planen ska beskriva önskade åtgärder och ange vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Planen omsätter programmets inriktning till konkreta åtgärder, i de fall planen föregås av ett program. Planen ska ha en begränsad giltighetstid. En plan ska antas av kommunfullmäktige i de fall planen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och i övriga fall av kommunstyrelsen. Riktlinjer Riktlinjer avser främst frågor som rör ren verkställighet och detaljeringsgraden är högre än i en policy. Riktlinjer kan betraktas som en slags handbok som ska ange ramarna för vårt handlingsutrymme i en viss fråga. Riktlinjer kan ange både vad som ska uppnås och hur det ska uppnås. Syftet med riktlinjer är att reglera den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Riktlinjer gäller tillsvidare och beslutas av respektive nämnd.

13 6 (9) Stadgar/lokala föreskrifter Stadgar är ett äldre begrepp för riktlinjer. Ordet lever kvar på områden där det har funnits kommunala regler under mycket lång tid, t.ex. torgstadga och ordningsstadga. Ett annat och mer modernt ord för stadgar är lokala föreskrifter. Kommunfullmäktige beslutar om lokala föreskrifter enligt Ordningslagen (1993:1617). Reglemente I ett reglemente regleras respektive nämnders ansvarsområden och uppgifter. Reglementen fastställs kommunfullmäktige. Regler Regler anger absoluta normer för vårt agerande. De ska liksom lagtext vara tydliga och inte innehålla formuleringar som låter den enskilde göra egna tolkningar. Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda beteenden. De är den mest konkreta formen av styrdokument. Regler gäller tillsvidare. Beslutsnivån för regler är respektive ansvarig chef. Rutiner Rutiner är detaljerade instruktioner för hur en viss fråga ska hanteras. Rutiner beslutas av respektive ansvarig chef. Ansvarig för ett styrdokument För varje styrdokument ska det finnas en dokumentansvarig som har det yttersta ansvaret för dokumentet. Dokumentansvarig är närmast ansvarig verksamhetschef, med undantag av regler och rutiner då närmast ansvarig chef är dokumentansvarig. Den dokumentansvarige ansvarar för att styrdokumentet kommuniceras och hålls tillgängliga på kommunens interna och externa webbplats. Vidare ansvarar den dokumentansvarige för att hålla styrdokumentet aktuellt genom att löpande se till att det följs upp samt revideras enligt beslut eller om behov uppstår. Samtliga revideringar ska beslutas i respektive beslutsinstans. Den dokumentansvarige ansvarar även för att det sker uppföljningar till den instans som har beslutat om det styrande dokumentet. Varje chef, inom den verksamhet som berörs av styrdokumentet, ska kommunicera styrdokumentet i verksamheten, det vill säga se till att styrdokumentets innehåll är känt bland medarbetarna och att det efterlevs samt följs upp i den egna verksamheten.

14 7 (9) Tillgänglighet, utformning och revidering Samtliga styrdokument, med undantag av regler och rutiner, bör finnas tillgängliga på kommunens externa webbplats. Förutom detta ska styrdokumenten; Följa Hjo kommuns grafiska profil. Styrdokumenten ska skrivas i rapportmallen formell. Utvärderas och revideras vid behov. Inledningsvis innehålla datum för fastställande och vilken beslutsinstans som har fattat beslutet, senast reviderad, vilka nämnder dokumentet gäller för, giltighetstid, dokumentansvarig och diarienummer. Dokumentansvarig ansvarar för att styrdokumentet förs in i diariet och att det tas bort från kommunens webbplats när det upphör att gälla. Vid allt arbete med styrdokument ska kansliet kopplas in för stöd med att säkerställa att dokumentet ur formell synvinkel uppfyller kraven och överensstämmer med riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument. Checklista för framtagande av styrdokument Att tänka på innan och under framtagandet av styrdokument: Vilken lagstiftning finns på det aktuella området? Är ett styrdokument den bästa lösningen? Vilken instans ska ta beslut om styrdokumentet? Finns det andra styrdokument som ska upphävas eller revideras på grund av det nya styrdokumentet? Hur ska styrdokumentet benämnas? Hur samspelar styrdokumentet med befintliga styrdokument på angränsade områden? Ev. kostnadsberäkna styrdokumentet (ekonomiska konsekvenser) Skriv kort och tydligt dokumentet ska vara enkelt, tydligt och lättläst Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Det ska framgå till vilka styrdokumentet riktar sig Hur ska styrdokumentet följas upp? Hur ska styrdokumentet kommuniceras och förankras i kommunen?

15 8 (9) Schematisk översiktsbild styrdokument Styrdokument Definition Beslutas av Vision En vision ska vara en ledstjärna för all kommunal verksamhet och visa på en gemensam färdriktning. Kommunfullmäktige Policy En policy ska vara kortfattad och ange kommunens förhållningssätt i en specifik fråga eller inom ett visst område. Kommunfullmäktige Program Ett program ska ange övergripande prioriteringar som kommunen ska uppnå inom ett visst område. Kommunfullmäktige Plan En plan ska ange vad som ska uppnås inom ett visst område på en detaljerad nivå. Planen ska beskriva önskade åtgärder och ange vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Kommunfullmäktige (i de fall planen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt) Kommunstyrelsen (i övriga fall) Riktlinjer Riktlinjer avser främst frågor som rör ren verkställighet och detaljeringsgraden är högre än i en policy. Riktlinjer kan betraktas som en slags handbok som ska ange ramarna för vårt handlingsutrymme i en viss fråga. Respektive nämnd Reglemente Ett reglemente reglerar en nämnds ansvarsområden och uppgifter. Kommunfullmäktige

16 9 (9) Regler Regler anger hur en viss fråga ska hanteras utöver och med utgångspunkt i gällande lagstiftning. Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda beteenden. Respektive chef Rutiner Rutiner är detaljerade instruktioner för hur en viss fråga ska hanteras. Respektive chef

17

18

19 SAMHÄLLSUTVECKLING Sida 1 (1) Enhet Datum Kostenheten Handläggare Dnr Ulrika Aleniusson Tekniska utskottet Kostpolicy med riktlinjer för måltidsverksamheten i Hjo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till kostpolicy med riktlinjer for måltidsverksamhet inom Hjo kommun. Riktlinjerna revideras vid behov av kommunstyrelsen. Bakgrund Kostchefen och folkhälsoplaneraren har gemensamt utarbetat ett förslag till kostpolicy med tillhörande riktlinjer för måltidsverksamheten. Kostpolicyn och riktlinjer for måltidsverksamhet inom Hjo kommun är framtagen på uppdrag av Folkhälsorådet och Tekniska utskottet. Syftet med policyn och riktlinjerna är: att vidta åtgärder för goda matvanor. att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala verksamheten. att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltider och måltidssituationen. att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning för de olika måltidsverksamheterna. att använda måltiden/maten som en viktig del i verksamheterna ur både socialt och pedagogiskt perspektiv. SAMHÄLLSUTVECKLING Ulrika Aleniusson Kostchef Ewa-Britt Carlsson Folkhälsoplanerare Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN HJO kommunen@hjo.se Kansli Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo ulrika.aleniusson@hjo.se

20 1 (8) Hjo kommun Policy och riktlinje Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Fastställande/upprättad av Kommunfullmäktige Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunstyrelsen Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Kostchef Dnr

21 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Kostpolicy... 3 Riktlinjer... 4 Förskolans, skolans och fritidsverksamhetens måltider... 4 Vård och Omsorgens måltider... 5 Miljö och hållbar utveckling... 6 Åtgärder för att nå kostpolicyns mål och dess riktlinjer... 7 Uppföljning... 8 Referenser... 8

22 3 (8) Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det övergripande målet är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hjo kommuns kostpolicy utgår från två av folkhälsopolitikens målområden: Målområde 5 Miljöer och produkter Målområde 10 Matvanor och livsmedel Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har en avgörande betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga. Därför är det viktigt att måltiden ger den näring och energi som kroppen behöver. En bra måltidsverksamhet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg är av stor betydelse för en positiv hälsoutveckling. Kostpolicy Måltider inom Hjo kommun: ska främja matgästernas hälsa och välbefinnande ska vara goda och näringsriktiga och serveras i trevliga miljöer med gott bemötande ska värna en miljömässig ansvarsfull utveckling Kostpolicyn för Hjo kommun uttrycker den politiska viljan och anger inriktning, värdegrund samt de övergripande målen för kommunens måltidsverksamheter. Policyn och dess riktlinjer är ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för att kvalitetssäkra mat och måltidsmiljöer. Inom kommunen finns en kostenhet som ansvarar för produktion av mat till barn, ungdomar och äldre. Maten som tillagas och serveras inom kostenheten i Hjo kommun ska vara näringsriktig och väl sammansatt, följa de Svenska näringsrekommendationerna (SNR), Livsmedelsverkets riktlinjer samt regler beträffande specialkost och livsmedelshygien. Varje förskola, skola, fritidsverksamhet samt verksamheter under vård och omsorg ansvarar för att denna kostpolicy följs. För övriga verksamheter inom kommunen som tillhandahåller mat och livsmedel ska policyn ses som ett vägledande dokument.

23 4 (8) Riktlinjer Förskolans, skolans och fritidsverksamhetens måltider Goda matvanor hos barn och ungdomar är en förutsättning för normal tillväxt, utveckling och god hälsa. Det är under barn- och ungdomsåren som våra matvanor grundläggs och förskolan och skolan har stora möjligheter att främja goda kostvanor och en hälsosam livsstil. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Måltiderna ska ge barn och ungdomar en näringsriktig kost av hög kvalitet, följa de Svenska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets riktlinjer för Bra mat inom förskolan samt Bra mat inom skolan. Maten som serveras ska vara aptitlig och varierande och bidra till att barn och unga äter sig mätta. Måltider ska serveras på regelbundna tider och lunchen ska serveras mellan klockan , i en lugn och trevlig miljö som präglas av gott bemötande. Till lunchen serveras grönsaker, bröd, smörgåsmargarin och mjölk/vatten. Skollunchen består av två huvudrätter samt ett vegetariskt alternativ. Frukost och mellanmål ska huvudsakligen bestå av smörgås med pålägg, mjölk eller mjölkprodukter, flingor/gryn och frukt eller bär. Söta produkter som nyponsoppa, kräm, saft och chokladdryck ska undvikas. Godis, snacks och läsk får inte serveras, undantag vid traditioner och högtider. Barn och ungdomar samt föräldrar ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet genom elevråd/matråd och föräldraråd. Barn och ungdomar som av medicinska eller religiösa skäl har behov av specialkost ska erbjudas detta. Specialkost bör, så långt det är möjligt, efterlikna den mat som serveras till andra barn och ungdomar samma dag. Nötter inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras och förekomma inom förskolans/skolans lokaler.

24 5 (8) Vård och Omsorgens måltider Maten och måltidsmiljön inom Vård och Omsorgens verksamheter är mycket viktig då måltiden skapar förutsättningar för ett välbefinnande. Förutom näring ger måltiden möjlighet till social samvaro. Måltiden kan vara det som sätter guldkant på brukarens vardag. Inom Vård och Omsorgens verksamheter är det speciellt viktigt att ha kontroll över brukarnas näringsintag för att säkerställa en god näringsstatus utifrån brukarens individuella behov. Måltiderna ska ge brukarna en näringsriktig kost av hög kvalitet som följer de Svenska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets riktlinjer för Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Maten ska vara aptitlig och varierande, anpassad utifrån brukarens individuella behov och kan vara en del av den medicinska vården. Måltiderna ska serveras på regelbundna tider med frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål väl utspridda över dygnet. Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. Det ska finnas god tillgång till dryck för att säkerställa att brukarna får i sig tillräckligt med vätska. Måltiden ska dukas fram på ett inbjudande sätt och serveras med ett gott bemötande samt intas i lugn och ro och anpassas efter brukarnas önskemål och behov. Måltiden ska ha pedagogiska inslag och ingå i det rehabiliterande förhållningssättet. Brukaren ska erbjudas att välja mellan två huvudrätter på lunch. Alla brukare som av medicinska eller religiösa/kulturella skäl har behov av specialkost ska erbjudas detta. Specialkost bör, så långt det är möjligt, efterlikna den mat som serveras till övriga. Brukare och anhöriga ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet genom brukarråd.

25 6 (8) Miljö och hållbar utveckling Hur maten produceras, transporteras och behandlas har stor sammantagen inverkan på miljön. Inom verksamheterna ska en strävan vara att skapa respekt och ta ansvar för miljön. Måltidsverksamheten ska arbeta för att kontinuerligt minska miljöbelastningen genom att eftersträva källsortering, miljövänliga och energieffektiva val av produkter och utrustning. Måltidsverksamheten ska ha fokus på matens ursprung och kvalitet samt eftersträva att använda ekologiska, rättvisemärkta och närproducerade livsmedel. Maten ska tillagas så nära inpå gästen som möjligt i kök anpassade till verksamheten. Måltidsverksamheten ska följa gällande livsmedelslagstiftning och kökens egenkontrollprogram ska vara anpassade till befintlig verksamhet. Restaurangernas/matsalarnas storlek och utformning ska vara anpassade efter antalet gäster och ljudvolymen ska hålla en acceptabel nivå.

26 7 (8) Åtgärder för att nå kostpolicyns mål och dess riktlinjer Personal som anställs i kök ska ha adekvat utbildning. All personal ska aktivt medverka till att måltidssituationen blir en lustfylld upplevelse. All personal ska ha goda kunskaper om specialkost och födoämnesöverkänslighet. Kostpersonal ska årligen genomgå lagstadgad utbildning i livsmedelshygien och hantering. Utbildning och kompetenshöjande aktiviteter ska genomföras regelbundet för den personal som arbetar med mat och måltider. Måltidsverksamheten ska regelbundet följas upp och utvärderas. Regelbundna matråd, brukarråd och kostombudsträffar ska genomföras. Inom kommunens måltidsverksamheter ska måltiden vara en självklar del av den pedagogiska verksamheten. All hantering av livsmedel ska ske enligt livsmedelslagstiftningen och varje verksamhet ska ha ett system för egenkontroll så att lagstiftningens krav uppfylls. Upphandlingar och avtal ska fokusera på matens kvalitet och ursprung.

27 8 (8) Uppföljning Kostpolicyn och dess riktlinjer ska årligen följas upp i respektive verksamhet samt revideras vid behov. Varje chef inom den verksamhet som berörs av policyns riktlinjer ansvarar för att dokumentets innehåll är känt bland medarbetare, att det efterlevs samt följs upp i den egna verksamheten. Referenser Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer Livsmedelsverket (2007). Bra mat i förskolan. ISBN: Livsmedelsverket (2007). Bra mat i skolan. ISBN: Livsmedelsverket (2003). Mat och näring ISBN:

28

29

30

31

32

33 Val av revisorer i kommunfullmäktige 7 februari 2011 Val av revisorer och ersättare i kommunens donationsstiftelser Samfond vid Hjo kommuns skolväsende Flickskolefonden Hjo kommuns sociala samfond Olga och Emil Söderbergs minne Erik och Marie Louise Tengstrands frisäng C G Westmans Fond Augusta Gahns fond Nackreijska fonden Sparreska donationsfonden Hanna Henrietta Valenges fond Nils och Ellen Bohlins Luciafond Samfond vid Sjöryds sjukhus Revisor: Anne-Marie Fredriksson (M) Ersättare: Leif Lundgren (Fp) Val av revisor och revisorsersättare i Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Äldrehem i Hjo Revisor: Staffan Claar (Kd) Ersättare: Annelie Johansson (S) Val av revisor till direktionen för kommunalförbundet miljösamverkan Östra Skaraborg Revisor: Birgitta Swenson (S) Val av revisorer i AB Hjo Stadshus valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till dess ordinarie bolagsstämma hållits 2014 Enligt SKLs förslag bör samtliga revisorer väljas eftersom bolagen är helägda Revisorer: Birgitta Swenson (S) Anne-Marie Fredriksson (M) Leif Lundgren (Fp) Staffan Claar (Kd) Annelie Johansson (S) Val av revisorer i AB Hjo Småindustrier valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till dess ordinarie bolagsstämma hållits 2014 Enligt SKLs förslag bör samtliga revisorer väljas eftersom bolagen är helägda Revisorer: Birgitta Swenson (S) Anne-Marie Fredriksson (M) Leif Lundgren (Fp)

34 Staffan Claar (Kd) Annelie Johansson (S) Val av revisorer i Hjo Energi AB valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till dess ordinarie bolagsstämma hållits 2014 Enligt SKLs förslag bör samtliga revisorer väljas eftersom bolagen är helägda Revisorer: Birgitta Swenson (S) Anne-Marie Fredriksson (M) Leif Lundgren (Fp) Staffan Claar (Kd) Annelie Johansson (S) Val av revisorer i Hjo Energi Elhandel AB valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till dess ordinarie bolagsstämma hållits 2014 Enligt SKLs förslag bör samtliga revisorer väljas eftersom bolagen är helägda Revisorer: Birgitta Swenson (S) Anne-Marie Fredriksson (M) Leif Lundgren (Fp) Staffan Claar (Kd) Annelie Johansson (S)