2. VAD HAR BYGGTS/ANLAGTS?

Transkript

1 U 2007:2 Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen ÖPL -98 Februari VAD HAR BYGGTS/ANLAGTS? STADSBYGGNADSKONTORET I LUND STADSBYGGNADSKONTORET I LUND

2 INNEHÅLL Markanvändning förändringar Inledning och frågeställning... 4 Bakgrund... 4 Markreservat i ÖPL Utveckling Kommentarer... 5 Utökning av tätortsarealen... 5 Förändrad markanvändning... 5 Jämförelse med ÖPL Planprocessen medför förändringar... 6 Bostäder... 7 Vad säger ÖPL -98?... 7 Bostadsbyggandet i kommunen Fördelning på hustyper, upplåtelseformer och storlekar... 8 Bostadsbyggandets fördelning inom kommunen... 9 Tätheten i nybyggnadsområdena Täthet Bruttotäthet Bostadsbyggandet Resultat Förtätning och nyexploatering Bakgrund Begreppen Bostadsbyggande i Lund Jämförelse PM7 verklighet Trafik Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts? Vatten Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts? Energi Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts?

3 Oförutsedda händelser Energitrender Avfall Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts? Oförutsedda händelser Avfallstrender Grönstruktur Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts? Oförutsedda händelser Utvärdering Verksamhetsområden Vad säger ÖPL -98? Vad har genomförts? Oförutsedda händelser Slutsatser Markanvändning Bostäder Trafik Vatten Energi Avfall Grönstruktur Verksamhetsområden

4 Markanvändning förändringar Inledning och frågeställning Översiktsplanen ger en långsiktig vägledning för markanvändningen i en kommun, efter avvägning mellan olika intressen. Hushållning med den högvärdiga jordbruksmarken ges stor tyngd i avvägningen mot andra intressen i Lunds ÖPL -98. Som ett led i uppföljningen av ÖPL -98 har förändringarna av markanvändningen i kommunen under tiden studerats. Utgångspunkt har tagits i den markanvändning som rådde när översiktsplanen gjordes, med grund i regleringskartan, giltig december Som indikator på markanvändningsförändringarna har använts detaljplaner och områdesbestämmelser som vunnit laga kraft under den studerade tiden. Bakgrund Kommunens totala areal uppgår till hektar. Av denna utgörs ca hälften av åker, varav ca hälften är av den högsta klassen, 8-10 (ca hektar). Ca 20 procent utgörs av skog och ca 10 procent är bebyggda områden. Utbredningen framgår av kartorna i ÖPL -98, Pågående markanvändning och Regleringskarta (planlagd mark). Areal och invånarantal för de största tätorterna i mitten på 1990-talet (inv 1995) framgår av tabellen. Tätbebyggelsen domineras av Lunds stad som är belägen vid de stora kommunikationsstråken i kommunens västra del. Ort Areal, ha Inv Lunds stad Dalby S Sandby Veberöd Genarp Härutöver finns två mindre tätorter, Torna Hällestad och Revingeby, samt ca 30 mindre, ofta kulturhistoriskt intressanta, byar. Totalt utgör tätorternas areal drygt hektar eller åtta procent av kommunens areal. Tätorterna rymmer drygt invånare och återstoden bor på landsbygden. Markreservat i ÖPL -98 I översiktsplanen finns markreservat för bostäder omfattande hektar 1 och för verksamheter 240 hektar, totalt hektar. Det utgör knappt tre procent av kommunens areal. Drygt hälften av reservaten ligger på jordbruksmark av klass De markreservat som i planen benämns utredningsområde (Sankt Lars, Dalby stationsområde och Veberöd station) ingår av naturliga skäl inte i denna redovisning, då de ligger inom tätortsgränserna. 4

5 Utveckling Genomgången av utvecklingen från 1998 visar nedanstående resultat. Beteckningen J står för jordbruksmark. Plannamn Areal, ha Marktyp Anm Loke 1 0,6 J 10 Ej Öpl-reservat Värpinge 17:26 m fl 30,3 J 10 11,6 ha (48%) av ÖPL-res. Östra Torn 27:2 (Högsta Punkten o Lundalänken) 26,8 J 9 5,6 (7%) av ÖPL-reservatet Nöbbelöv 9:6 2,1 J 10 Ej ÖPL-reservat Stora Råby 32:33 (Gastelyckan söder) 18,6 J 10 ÖPL-reservat Utmarksvägen, Lundalänken öster om Östra Torn 28,5* J 9 ÖPL-reservat Vallkärratorn 8:8 m m (Haraldsfält) 17,9 J 10 ÖPL-reservat) Vallkärratorn 3:16 m fl 0,7 J 10 Ej ÖPL-reservat Östra Torn 27:2 (Östra Torn III) 5,7 J 9 ÖPL-reservat Linero 1:9 m fl (Linero III) 21,8 J 9 ÖPL-reservat Stora Råby 33:8 (Råbylund etapp I) 11,2 J 10/beb. ÖPL-reservatet Ladugårdsmarken 5:8 11,9 J10 ÖPL-reservat 176,1 Dalby 80:1 m fl 9,0 J 6 Allt utom 0,4 ha enligt ÖPL Genarp 8:9 m fl 18,4 J 8 (J5) Allt enligt ÖPL Fåglasång 1:10 3,1 J 7 Ej ÖPL-reservat Sandby 67:2 (Kyrkovången III) 13,0 J 5 Gräsmark, 6,9 enligt ÖPL Sandby 6:26 1,3 Övr Ej ÖPL-reservat Veberöd 2:113 m fl (Väster om Björkavägen) 6,6 J 4 2,7 ha i ÖPL Totalt utanför Lund 51,4 Hela kommunen 227,4 * = exklusive arealen för område Östra Torn 27:2 (Ö Torn III). Totalt har således 227 hektar mark planlagts utanför tidigare planlagt område. Av denna areal ligger 170 hektar på reservat som är utpekade i ÖPL. 133 hektar av dem ligger i Lund, inkl Stångby och 37 hektar vid tätorterna utanför staden. Kommentarer Utökning av tätortsarealen Ökningen av kommunens tätortsareal med totalt 227 hektar, enligt ovan, motsvarar sex procent av den totala tätortsarealen. I relation till hela kommunens yta har således ytterligare 0,5 procent omvandlats till tätortsmark under den studerade tiden. Lunds kommundel svarar för den i absoluta tal dominerande delen, med 176 hektar, varav drygt 18 i Stångby/Vallkärra. Den relativa ökningen av Lunds tätortsarea är sju procent. Av de övriga tätorterna har den största ökningen skett i Genarp (18 hektar, 13 procent) och Södra Sandby (13 hektar, fyra procent). Förändrad markanvändning Den förändrade markanvändningen har främst skett genom att jordbruksmark ianspråktagits för tätortsändamål. 183 hektar av den högvärdiga åkermarken (klass 8-10) har tagits i anspråk och 24 hektar åkermark av den lägre klassen. Återstoden utgörs av redan bebyggd mark och vad som kan kategoriseras som övrig mark. 5

6 Omvandlingen har följande inriktning: Planens syfte Areal, hektar, ca Anm Bostäder 103 Verksamheter 38 Rekreation 30 golfbana Vägar, grönstruktur 27 Områdesbestämmelser 29 kommunikationsstråk Totalt 227 Jämförelse med ÖPL -98 I översiktsplanen utgör totalt hektar reservat för bostäder och verksamheter. Av de områden som genom planläggning under perioden utökat tätortsarean, ligger 170 hektar inom ÖPL-reservat, varav 133 i staden med Stångby. Det innebär att 13 procent av ÖPL-reservaten ianspråktagits på 23 procent av planens totalt 40-åriga tidshorisont. Med antagandet att lika mycket mark skulle tas i anspråk varje år, antyder siffrorna en återhållsamhet i ianspråktagandet av översiktsplanens markreservat. En del av förklaringen till det ligger sannolikt i att bostadsbyggandet varit lägre än väntat fram till mitten av talet. Av den totalt ianspråktagna marken utgör drygt 80 procent jordbruksmark av klass Av översiktsplanens reservat ligger drygt hälften av arealen på sådan mark. Staden ligger på den bästa jordbruksmarken, övriga tätorter ligger i de flesta fall på betydligt sämre jordbruksmark. Markreservaten för bostadsutbyggnad i Lund i ÖPL:s första 20-årsperiod utgör ca 55 procent av markreservaten för bostadsbyggande i Lund. Mot denna bakgrund, är övervikten för Lund inte oväntad. Stadens dominans i utbyggnaden slår starkt igenom. Planprocessen medför förändringar Vid fördjupningar av översiktsplanen kan markreservaten förändras i större eller mindre omfattning, samt till inriktning. Antagna fördjupningar blir en del av planen. Även i detaljplaneprocesserna förändras arealanvändningen jämfört med översiktsplanen. Sådana förändringar slår naturligtvis igenom i denna jämförelse. I Lund har arealen för verksamheter utökats i samband med planläggningen av Hasslanda, från 28 till 71 hektar (redovisat i MBP). Den planen är inte färdig än, varför den inte ingår i denna redovisning. Gastelyckan Söder däremot minskade vid planläggningen något, från 23 till 19 hektar. Brunnshög redovisas i översiktsplanen med en omfattning av 75 hektar, men har därefter utökats till 100 hektar. I samband med ramprogrammet är ambitionen att en tredjedel av ytan skall vara bostadsvåningsyta. Det ger en minskning av möjlig yta för verksamheter. I Stångby medförde fördjupningen en ökning av arealen för bostadsbebyggelse de första 20 åren, från 52 till 64 hektar, samt en liten minskning av verksamhetsytan, jämfört med ÖPL För perioden hänvisar fördjupningen till bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanen (ca 115 hektar). För Dalbys del medför fördjupningen att arealen för bostadsbyggande ökat till 110,9 hektar, varav 54,9 de första 20 åren. Det har bl a skett genom att industriområdet i söder till större delen omvandlats till bostadsområde. För verksamheter uppgår reservaten till 51 hektar, varav 25 avser perioden Det är liten ökning, från 48 hektar, i ÖPL -98. Jämförelsen är gjord med den antagna ÖPL som grund. Ovan redovisade förändringar skall snarare ses som ett förtydligande. Det är viktigt att dessa ingår i bedömningen i den fortsatta arbetsprocessen, där antaganden om framtida behov av mark skall göras. 6

7 Bostäder Vad säger ÖPL -98? Översiktsplanens markreservat för bostäder är dimensionerade för att kunna hålla planberedskap för bostadsbebyggelse så att i genomsnitt 500 lägenheter (bostäder) kan färdigställas per år. De markområden som avses bli bebyggda den första 20-årsperioden är på planens förändringskarta markerade med orange färg. Områden för bebyggelse under den påföljande perioden, år har gul färg. Som en förutsättning har bebyggelsetätheten i de nybyggda områdena antagits vara i genomsnitt 20 lägenheter per hektar, brutto. I områden med goda kollektivtrafikförbindelser antas tätheten kunna vara ännu högre. Totalt ger planen möjlighet till utbyggnad av lägenheter, varav genom förtätning i staden Lund. Markreservaten för bostäder omfattar drygt 500 hektar var och en av tjugoårsperioderna. Uppföljningen är en genomgång av vad som färdigställts åren 1998 till och med Utbyggnadsvolymen redovisas som antal lägenheter, vilket är liktydigt med antal bostäder. Bostadsbyggandet i kommunen Ca bostäder färdigställdes i hela kommunen åren Av dem byggdes drygt i staden och övriga ca 700 i övriga tätorter med omgivande landsbygd. Det innebär en genomsnittlig utbyggnadstakt på drygt 440 lägenheter per år, att jämföra med det långsiktiga talet 500 per år i ÖPL

8 Kommunens bostadsbestånd har ökat från ca lägenheter till , en tillväxt på åtta procent. Bostäderna för särskilda ändamål utgör drygt 15 procent. Det innebär att ca 700 bostäder byggts för studenter, äldre samt för olika former av särskilt boende. Fördelning på hustyper, upplåtelseformer och storlekar Bostadsbeståndet i Lunds kommun består till 65 procent av bostäder i flerbostadshus. Nytillskottet under perioden domineras av sådana bostäder. 72 procent är lägenheter i flerbostadshus och 28 procent i småhus. Färdigställda lägenheter i Lunds kommun flerbostadshus småhus Antal lägenheter Ambitionen att uppnå en varierad bostadssammansättning synes uppfylld på kommunnivå. Lunds kommuns bostadsbestånd är förhållandevis jämnt uppdelat mellan olika upplåtelseformer, med viss övervikt för hyresrätterna, 42 procent. Andelen äganderätter är 30 och bostadsrätterna 27 procent. Denna balans har endast marginellt påverkats av de nio senaste årens byggande. Diagrammet ger en tydlig bild av nytillskottets fördelning på upplåtelseformer: Hyresrätt 54% Äganderätt 24% Bostadsrätt 22% Ifråga om storlekarna har de senaste årens byggande också medfört små förändringar i storleksfördelningen. Jämfört med storlekarna i beståndet 1997, innehåller nytillskottet en något högre andel av de minsta lägenheterna och en lägre andel i mellanstorlekarna 2-3 rum. 8

9 Antal färdigställda bostäder efter storlek Spec Rum 8% 5 rok el flera 22% 1 r o k 18% 4 r o k 16% 3 r o k 18% 2 r o k 18% Med Specialrum menas rum i specialbostäder, vanligen ett antal rum grupperade runt en gemensam korridor, kök och vissa gemensamma utrymmen. Bostadsbyggandets fördelning inom kommunen Lund övriga tätorter landsbygd Utbyggnaden mellan 1998 och 2006 har nästan uteslutande skett i tätorterna. Endast 125 lägenheter, tre procent, av de färdigställda bostäderna, har från 1998 byggts utanför tätorterna. Totalt har bostäder färdigställts i staden Lund (Stångby-Vallkärratorn ej inräknade). Den näst största utbyggnaden har skett i Södra Sandby, med 219 lägenheter, följd av Veberöd med 140. Utbyggnadsvolymerna i Dalby och Genarp ligger i samma nivå 89 respektive 84. Anmärkningsvärt är att 40 studentbostäder uppförts utanför staden, nämligen i Flyinge, i anslutning till Hippologutbildningen. Översiktsplanens markreservat och bedömd förtätningspotential möjliggör drygt 60 procent av totalt antal bostäder i staden (inkl Stångby) och resterande ca 40 procent i övriga kommundelar. Sett till areal finns 55 procent i staden. Den första perioden är andelen i Lund (med Stångby) större, 72 procent av totalvolymen och 61 procent av ytan. Om inte Stångby räknas till staden blir Lunds andel lägre: Totalt 36 procent av bostäderna och 27 procent av arealen räknas då till Lund. Den första tjugoårsperioden är andelen i Lund ytterligare något högre 60 procent av bostäderna och 47 procent av arealen. I förhållande till detta uppvisar den faktiska utbyggnaden en tydligare koncentration till staden. Det beror mycket på att förtätningen i staden blivit betydligt större än förutsett, vilket belyses i ett kommande avsnitt. Det beror också på att utbyggnaden i Stångby och Dalby inletts senare än beräknat. 9

10 Tätorterna Andelen lägenheter i småhus av de nyproducerade bostäderna i staden är 17 procent, men denna låga andel har inte givit märkbart utslag i beståndet. Småhusandelen i staden 1997 och 2006 ligger på ca 23 procent. I tabellen har siffrorna avrundats. Totalt Varav lgh i småhus % i Flerbostadshus Friliggande Radkedjehus småhus Antal % Lund Stångby-Vallkärra Södra Sandby Revingeby ,0 Dalby Torna Hällestad ,0 Veberöd Genarp Redovisningen på upplåtelseformer avser här staden och de fyra kommundelarna. Andelen bostäder inom respektive upplåtelseform 1997 jämförs nedan med fördelningen inom nytillskottet Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Lund, staden Södra Sandby kommundel Dalby kommundel Veberöds kommundel Genarps kommundel Kommunen Antal rumsenheter i nyproduktionen är 4,1 per lägenhet. Det är ungefär lika med genomsnittet Runt detta medelvärde har storlekarna varierat i det som färdigställts enskilda år, från ett lägsta värde på 2,9 år 1998 till ett högsta värde 4,9 året efter. Sambandet med småhusandelen i nyproduktionen är inte helt entydigt, men hög andel småhus ett år förekommer ofta tillsammans med större lägenheter det året. 10

11 Stadsdelarna i Lund Bostadsbyggandet i staden Lund fördelar sig på stadsdelar enligt följande: Utbyggnad Antal lgh %-andel Bestånd % ökning Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero 10 0, ,4 Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Nöbbelöv Gunnesbo Linero har haft en mycket begräsad utbyggnad under den studerade perioden. Endast Gunnesbo står helt utan utbyggnad av bostäder. Av de nybyggda bostäderna i staden är drygt 500 i småhus, det är 17 procent av utbyggnaden i staden. Ca 400 lägenheter, nästan tre fjärdedelar därav, uppfördes i Norra Fäladen, inom utbyggnadsområdena Annehem och Ladugårdsmarken. Därutöver kan nämnas ca 70 småhusbostäder på Värpinge och i övrigt mindre projekt i staden. De stadsdelar som i sitt bostadsbestånd har störst andel lägenheter i småhus är Östra Torn- Mårtens Fälad, med 60 procent, tillsammans med Gunnesbo och Nöbbelöv, med ca 50 vardera. Utbyggnaden på Östra Torn dominerades helt av flerbostadshus, med nästan 500 lägenheter. Centrala staden, ca 600, Klostergården och Norra Fäladen med vardera ca 440 är andra stadsdelar som ytterligare ökat sitt bestånd av flerbostadshus under perioden. Upplåtelseformen i utbyggnaden i staden visar en dominans av hyresrätter (se ovan. Flest hyresrätter byggdes i Norra Fäladen, Centrala staden och Klostergården medan äganderätter byggdes i störst antal på Norra Fäladen och Värpinge. Flest bostadsrätter byggdes i Centrala Staden (ca 200), men därefter kom den lilla stadsdelen Möllevången med ca 150. En stor andel av utbyggnaden i stadsdelarna Tuna och Järnåkra-Nilstorp utgjordes av bostadsrätter. 11

12 Tätheten i nybyggnadsområdena Täthet År 2003 tog Stadsbyggnadskontoret fram en PM, Täthet i bostadsområden, med syfte att nyansera begreppet täthet, föreslå metoder för beräkning av täthet i planer och redovisa ett referensmaterial som beskriver tätheten i olika stadsdelar och i några utvalda bostadsområden. Följande definitioner är hämtade ur denna PM. Bruttotalet är även den definition som används i översiktsplanen. Som bruttotal definieras ytan för stadsdelen/områdets yta inklusive gator och friytor i anslutning till bebyggelsen samt ytreservat för samhällsservice som skolor, daghem, butiker etc. samt närparker och stadsdelsparker. Däremot ingår inte närrekreationsområden och större trafikleder. I PM:en konstateras att tätheten i Lunds stad är 26 bostäder per hektar. Den varierar mellan Klostergården som har en täthet på 46 bostäder per hektar och Östra Torn/Mårtens Fälad som har en genomsnittlig täthet på 13 bostäder per hektar. Vidare redovisar PM:n slutsatsen att den totala tätheten i staden Lund inte förändrats nämnvärt mellan 1998 och Begreppet nettotal definieras som kvartersytan inräknat halva arean av försörjande väg. Nettotalet är mest relevant i jämförelser på kvartersnivå, således främst i detaljplaneskedet. Bruttotäthet För bruttotätheten har sammanställningen i PM:n Täthet i bostadsområden, från 2003, uppdaterats och jämförelsen förts vidare för åren I nedanstående tabeller redovisas antalet bostäder arealen för bostäder i stadsdelarna 2006 samt tillskottet Därutöver redovisas jämförelsetal mellan 1998 och 2006 vad avser bostäder per hektar, invånare per hektar och invånare per bostad. 2 Yta (hektar) Bostäder (lgh) Totalt varav tillskott 2006 Varav tillskott Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero 134 0, Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Nöbbelöv Gunnesbo Summa Stångby Antalet bostäder som finns med i sammanställningen är det officiella antalet färdigställda. Vad gäller ytan har områden som inte är helt färdigställda ej tagits med, exempel på detta är Annehem II, Linero III, Östra Torn III och Haraldsfält. 12

13 Lgh/ha Inv/ha Inv/lgh Centrala staden ,4 1,7 Möllevången ,5 1,5 Norra Fäladen ,8 2,2 Tuna ,4 2,4 Östra Torn/Mårtens Fälad ,2 2,3 Linero ,1 2,1 Järnåkra/Nilstorp ,6 2,0 Klostergården ,8 1,8 Väster ,6 1,8 Värpinge ,3 1,7 Kobjer ,8 1,9 Nöbbelöv ,2 2,5 Gunnesbo ,1 2,2 Summa ,7 2,0 Stångby ,6 1, ,7 2,0 Kartan visar de delar av stadsdelarna som ingår i beräkningen av bruttotätheten bifogas som bilaga 1. De grå ytorna är de som bruttoberäkningen utgår ifrån. Kartan visar även vilka områden som tillkommit under perioden 1998 till Bostadsbyggandet Totalt beräknas bostadsytan i Lunds stad ha ökat med 64 hektar De bostäder som uppförts inom detta område har lett till att tätheten, beräknad i bostäder per hektar, har ökat från 22 till 27 och för invånare per hektar från 45 till 46. För vissa stadsdelar har utbyggnaden däremot fått större konsekvenser. I t.ex. centrala staden har antalet bostäder per hektar ökat från 44 till 53, också antalet invånare per hektar har ökat. Klostergården har haft en nästan lika kraftig ökning. Detsamma gäller Möllevången som har haft en relativt kraftig förtätning särskilt när det gäller invånare per hektar. Också Tuna och Väster har förtätats något. Vad gäller Värpinge har tätheten minskat på grund av att stadsdelens yta ökat. Tillkomsten av bostäder är proportionerligt mindre än tillkomsten av yta. Tätheten i utbyggnadsområdena Flera av översiktsplanens utbyggnadsområden har byggts ut under en lång tid, några är ännu inte färdigställda. Tre av utbyggnadsområdena i översiktsplanen har färdigställts och ytterligare fem bedöms bli färdigställda inom överskådlig tid, dessa markeras med en asterisk (*). För dessa har en prognos gjorts vad gäller det slutgiltiga antalet bostäder samt antalet boende. Annehem I Ladugårdsmarken II Brunnshög I* Södra Sandby, Kyrkovången* Torna Hällestad, Tvedöravägen 13

14 Veberöd Vestra (Myresjöhus)* Veberöd, Idala Gård* Genarp, Kryddvången* Ett antal områden som inte finns med som utbyggnadsområden i ÖPL -98 men som färdigställdes efter 1998 togs även med i studien, dessa markeras med två asterisker (**) och är följande: Värpinge södra** Södra Sandby, Fåglasång** Dalby, Kvarnstenen** Dalby, Dalbacka** För samtliga områden ovan redovisas i bilaga 2 mer detaljerade uppgifter om antalet bostäder, invånare, samt hustyp och upplåtelseform. Redovisningen upptar också täthet räknad i nettotal, dvs. bostäder per hektar, invånare per hektar samt invånare per bostad. Resultat Områdena har i genomsnitt en nettotäthet på 21 bostäder per hektar. Detta tal varierar stort mellan Brunnshög I, med 93 och exempelvis Veberöd Vestra och andra villaområden där tätheten ligger kring 10 bostäder/hektar. Sammanlagt har områdena en nettoyta på 60 hektar. Antalet invånare per hektar är i genomsnitt 51, men varierar mellan Brunnshög I (140) och villaområdena som ligger runt runt 30 invånare per hektar. Om de fyra områdena som inte ingår i översiktsplanen adderas så ökar nettoytan med 20 hektar till sammanlagt 99 hektar. Tillskottet gör att genomsnittstalet för bostäder per hektar minskar kraftigt, till 15. Antalet invånare per bostad varierar från 3,9 i Annehem I till 1,5 på Brunnshög I. Medeltalet blir 2,4 för utbyggnadsområdena och 2,7 vad gäller de fyra områdena som inte är med i översiktsplanen. Tabell 2 Täthet i översiktsplanens utbyggnadsområden och andra områden Antalet uppförda Antalet Bostäder Yta ha Område lägenheter invånare per ha netto nettotal Inv/ha netto Inv/lägh Annehem I ,9 Ladugårdsmarken II ,4 Brunnshög I* ,5 Sandby, Kyrkovången* ,4 T-Hällestad, Tvedöravägen ,4 Veberöd Vestra (Myresjöhus)* ,3 Veberöd Idala Gård, villor ,3 Veberöd Idala Gård, BOKLOK ,3 Veberöd Idala Gård, LKF ,9 Genarp, Kryddvången* ,8 Summa ,4 Värpinge södra** ,5 Sandby Fåglasång** ,2 Dalby Kvarnstenen** ,7 Dalby Dalbacka** ,4 Summa ,7 Summa ,5 14

15 Förtätning och nyexploatering Möjligheten att bebygga redan exploaterad mark genom förtätning och/eller omvandling av gällande markanvändning har i staden tagits tillvara i en oväntat hög omfattning. Av de i staden drygt färdigställda bostäderna har drygt tillkommit inom redan bebyggda delar av staden. Mer än två tredjedelar av antalet bostäder har således tillkommit genom förtätning. Målet om lägenheter i förtätning för hela 40-årsperioden är således redan efter nio år överträffat. Bakgrund Inför arbetet med ÖPL -98 gjordes en underlagsrapport om Förtätning (PM nr 7, nov 1995). Den utgick ifrån bedömningar som hade gjorts inom dåvarande stadsarkitektkontoret om vad som kunde vara potentiella förtätningsobjekt i staden. I valet av områden ingår såväl områden som innebär på- och tillbyggnad av befintliga bostadshus och tillbyggnad i bostadskvarter som omvandling från annan användning till bostäder. I studien föreslogs däremot inte systematiskt utnyttjande av parkmark. PM:n upptar endast objekt som är större än lägenheter. En möjlig potential på lägenheter redovisades i rapporten. I en kommentar sägs att Lund efter svenska förhållanden är en tät stad. En förtätning som gick utöver den i rapporten angivna bedömdes ge en sådan förändring av skalan i Lunds stadsbild att en ny syn på stadsbyggnadsfrågor förutsätt. Det betonas också att förtätningsprojekt ofta kräver omfattande planarbete med ägarnas inställning som en nyckelfråga. Fördelen med att ha vissa obebyggda ytor stående som reserv inför ej kända framtida behov på talas också. Begreppen Som sammanfattande begrepp används i rapporten förtätning. Det avser objekt inom existerande bebyggelse i tätorten Lund. På en mer detaljerad nivå kan man tala om förtätning av existerande bostadskvarter genom på-, till- och nybyggnad, till skillnad från omvandling från annan markanvändning till bostäder. I denna uppföljning studeras genomförda projekt med denna uppdelning. Bostadsbyggande i Lund Förtätning och omvandling Studien begränsas till Lunds stad, eftersom det är staden som översiktsplanens förtätningsbedömning avser. I Lund har ca bostäder tillkommit inom befintliga bebyggelsegränser. Därtill utgör ca bostäder tätortsutvidgning/randbebyggelse ut mot det öppna landskapet med andra ord inom nya exploateringsområden. På karta (bilaga 3) återges de olika förtätnings- och omvandlingsprojekten. Förtätningspotentialen i ÖPL -98 har således överträffats redan efter nio år. Det visar egentligen hur komplicerad den långsiktiga bedömningen av förtätningsmöjligheterna är. En närmare analys av bakomliggande faktorer har ännu inte gjorts. Det kräver noggrannare studier på projektnivå. Ca 700 lägenheter, eller en femtedel av nyproduktionen i förtätning, ligger på mark inom tätbebyggelsen och kan direkt kategoriseras som förtätning. Som exempel kan nämnas kvarteret Leksaken i Centrala Staden, Molnet, Snödrivan och Snöfoget på Klostergården, Käranden på Norra Fäladen. Tidigare verksamhetsytor har omvandlats till ytor för ca 900 lägenheter. Huvudsakligen gräsoch trädbevuxen mark, i några fall klassad som parkmark, har omvandlats och givit plats för 15

16 ytterligare ca 400 lägenheter. Sammanlagt har 42 procent av bostäderna i förtätningen skett genom omvandling från tidigare användning. Exempel på omvandling är kv Blekhagen, Harlösabanan, Päronet, Vipemöllan, Klostervallen och kv Jägaren. Nyexploatering Nyexpoloatering har skett huvudsakligen på jordbruksmark, främst åkermark och lägenheter eller 37 procent av bostadsbyggandet har skett i sådana områden. Det är också framförallt de områden som i ÖPL pekats ut som utbyggnadsområden. Jämförelse PM7 verklighet Jämförelsen visar att bedömningarna från 1995 totalt sett har stått sig väl. Den förtätningspotential som presenterades i PM:n uppgick till ca lägenheter. Utfallet är ca 150 lägenheter högre. Då är inte projekt inräknade som färdigställts före 1998 och inte heller projekt som är under planläggning. Vidare är några av förtätningsprojekten inte helt slutförda, bl a sådana som omfattar flera etapper, t.e.x Margretedal. Trafik Vad säger ÖPL -98? I ÖPL -98 spelar trafikfrågorna en central roll. I planen understryks betydelsen av att planeringen skapar förutsättningar för ett minskat transportbehov samt för en effektiv och miljövänlig kollektivtrafik i strävan att bryta bilens dominans som transportmedel när det gäller arbetspendling. Medlen för detta är att staden ska byggas ut så att cykeln som transportmedel främjas samt i lägen med förutsättningar för högklassig kollektivtrafik. Särskilt Simrishamnsbanan, Lundalänken och cykellänkarna Dalby-Södra Sandby och Värpinge-Flackarp pekas ut som prioriterade övergripande investeringar. Som särskilt prioriterade vägförbindelser pekas också en bättre standard på förbindelsen Genarp - Sturup och en nordlig förbifart förbi Södra Sandby ut. En ny järnväg för godstrafik föreslogs också väster om Lund. Ett ställningstagande gjordes också om att mark ska reserveras för en utbyggnad av Sturups flygplats med ytterligare en landningsbana (tvärbana) och att hänsyn ska tas till flygbullerutvecklingen. På karta 1 nedan visas samtliga reservat för trafikinfrastruktur (länkar) som pekades ut i ÖPL -98. Vad har genomförts? De genomförda infrastruktursatsningarna har haft en tyngdpunkt på infrastruktur för cykeloch kollektivtrafik. Totalt har det sedan 1998 tillkommit ca 5 km väg, 12 km cykelväg och 5 km bussväg (Lundalänken) i de övergripande vägnäten, se karta 1. Ny infrastruktur för kollektivtrafik har byggts för Lundalänken samt dubbelspår på Västkustbanan (inkl ny spårport vid Lund C). Övriga snabbspårvägar eller järnvägsspår som föreslogs i ÖPL -98 har inte byggts, men för Simrishamnsbanan och Lundalänkens förlängning till Dalby (inklusive konvertering till spårväg) pågår ett aktivt planeringsarbete. Ombyggnationer har även skett vid Lund C, Gunnesbo station och Stångby station, för att höja kapaciteten och standarden för resenärer. Vad gäller cykelvägarna som byggts kan det noteras att två längre sträckningar (Brunnshög- Gårdstånga och Dalby - Veberöd) har byggts i andra och genare sträckningar än vad som föreslogs i ÖPL

17 Av de vägar som byggts finns alla med i ÖPL -98 utom Nöbbelövsvägen. Av de nya vägar som pekas ut som särskilt prioriterade i ÖPL har förbifarten norr om S Sandby kommit till stånd. Förbindelsen till Sturup har kommit till stånd genom mindre ombyggnationer. Planerna för en ny landningsbana på Sturup har delvis förändrats. Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Sturup som för närvarande pågår syftar till att utreda både en tvärbana och en alternativ parallell bana. Flygbullerutvecklingen har under åren bevakats i samarbetet mellan berörda kommuner och flygplatsen. Infrastrukturen för godstransporter har under perioden främst utvecklats utanför kommunen och stärkt mönstret med en ökad koncentration av transittrafiken via Malmö, Trelleborgs, Helsingborgs och Klippans kommuner. Planerna om ett yttre godsspår väster om Lund är fortfarande en mycket viktig fråga för kommunen, men intresset från Banverket för ett genomförande är lågt trots den överenskommelse som tecknades mellan parterna Karta 1. Bilden visar föreslagna trafikinfrastrukturinvesteringar i ÖPL -98 och vad som byggts ut sedan Utöver åtgärderna i den övergripande trafikinfrastrukturen har ny trafikinfrastruktur byggts i nybyggnadsområden och en mängd mindre investeringar har gjorts, bl.a. inom projektet cykelkommunen. Cykelvägnätets totala längd har ökat i förhållande till bilvägnätet och cykelnätets standard har höjts, bland annat genom utbyggd belysning, separering av gående och cyklister, asfaltering av cykelvägar och detektering av cyklister i trafiksignaler. Inom kollektivtrafiken har det vid sidan av de övergripande infrastrukturinvesteringarna också skett en utveckling av busshållplatserna (t ex genom förbättrade cykelparkeringar) och en utveckling av turutbudet. Inom stadsbusstrafiken har antalet avgångar ökat med 12 % sedan Linjerna har delvis fått nya sträckningar. Bland huvuddragen i förändringarna märks att några stadsbusslinjer har förlängts, att nya enkelriktat trafikerade rundslingor har 17

18 introducerats i ändarna, att några huvudlinjer har rätats ut och att flera linjer har samlokaliserats till Lundalänken. Lågtrafiklinjerna har också integrerats i huvudlinjerna. Vatten Här behandlas dricksvatten och avloppsvatten. Dagvatten behandlas i avsnittet om grönstruktur. Vad säger ÖPL -98? I ÖPL -98 pekas tio vattentäkter och elva reningsverk ut som befintliga. Dessutom finns ställningstaganden om bl.a. att föroreningar från industri och institutioner bör omhändertas direkt vid källan (inte i avloppsreningsverket). Vad har genomförts? Ett flertal vattentäkter har avvecklats och 2006 fanns endast fyra kommunala vattentäkter kvar; vid Vomb, vid Källby vattenverk i Lund, vid Revingeby och vid Skatteberga. Lund, Södra Sandby och Stångby försörjs med dricksvatten från Bolmen. Veberöd, Dalby, Genarp och Torna Hällestad försörjs med dricksvatten från Vombsjön. Kopplingar mellan de båda systemen finns genom en ledning mellan Dalby och S Sandby samt via Staffanstorp vilket minskar sårbarheten i systemet. Sydvatten gör för närvarande en översyn av reservvattentäkter. I samband med detta kan framtiden för vattenskyddsområdet kring Kjellby vattenverk komma att klargöras. Långsiktiga tankar finns om en ledning mellan Harlösa och Kävlinge för att skapa ytterligare en koppling mellan Vombvattnet och Bolmenvattnet och dessutom kunna integrera byarna längs Kävlingeån i Sydvattens vattensystem. En utredning har gjorts men planerna är för närvarande vilande. Vattenskyddsområdena kring de kvarvarande vattentäkterna har nyligen setts över av länsstyrelsen och kan behöva ändras något i översiktsplanen. Nya planer på att lägga ner reningsverken i Genarp, Björnstorp, Veberöd och eventuellt Torna Hällestad har lämnats in för prövning. Istället föreslås att avloppsvattnet ska pumpas till Dalby för en första rening och sedan vidare till Källby reningsverk i Lund för de sista reningsstegen. Syftet är att få en effektivare rening och en effektivare process som dessutom ska förbruka mindre energi. Vissa kontroller av utsläpp från industrier har skett sedan 1998 och avloppsslammet (där en stor del av föroreningarna till slut hamnar) uppfyller sedan flera år tillbaka de statliga gränsvärden som finns för slam som ska spridas på åkermark. Slammet återförs dock inte till jordbruksmark utan används för tillverkning av anläggningsjord (detta beror på att livsmedelsbranschen ställer högre krav än staten). Energi Vad säger ÖPL -98? I ÖPL -98 redovisas fyra befintliga energiproducerande anläggningar i Lunds kommun, samtliga belägna inom Lunds tätort. Dessutom redovisas två alternativa lägen för ett nytt kraftvärmeverk strax nordväst om Lunds tätort, två reservat för flyttning av kraftledningar (väster om tätorten respektive söder om S Sandby) samt lämpliga placeringar för vindkraftverk i grupper. ÖPL -98 pekar också på behovet av en 130 kv anslutning söderifrån till Dalby och en mottagningsstation mellan Vallkära och Stångby. I ställningstagandena slås bland annat fast att energiförsörjningen bör ske med en större inriktning mot förnyelsebara energikällor. 18

19 Vad har genomförts? Användningen av naturgas för uppvärmning har ökat vilket inneburit att koldioxidutsläppen per invånare från energisektorn i Lunds kommun har totalt sett ökat sedan Andelen förnyelsebar värme i Lunds Energis produktion ökade dock mellan 1998 och 2001 från 30% till 35%. Detta åstadkoms bland annat genom att man byggt ut fjärrkyla och i samband med det återvinner fjärvärme ur fjärrkylans returvatten. Sedan tidigare används också värmepumpar (bergvärme och värmeåtervinning ur avloppsvatten). Även biooljor (t.ex. palmolja och rapsolja) och biogas från rötning av avloppsslam har på senare år börjat användas istället för mineralolja och naturgas. Nya pelletspannor är planerade och kapaciteten för fjärrkyla är fortfarande bristande varför ytterligare förnyelsebar värme produktion/återvinning kommer att tillkomma i anslutning till befintliga anläggningar. Planerna på ett nytt stort kraftvärmeverk har förändrats och lokaliseringen har ändrats. Under hösten 2007 sker en prövning i miljödomstolen av ett stort biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta. Verket beräknas producera 550 GWh värme och 300 GWh el vilket innebär att ca hälften av fjärvärmeförbrukningen och ca en tredjedel av elförbrukningen inom Lunds och Lomma kommuner täcks. De två kraftledningarna som 1998 föreslogs bli flyttade har ännu ej flyttats. För kraftledningen väster om Lund (Fågelskolan mm) är förslaget till principläge i ÖPL -98 fortfarande aktuellt inom Lunds kommun. Staffanstorps kommun har dock en annan uppfattning om sträckningen inom sin kommun. Ett förslag och en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram men ärendet är för närvarande vilande. En ny sträckning av Svenska kraftnäts ledning söder om S Sandby är på väg att genomföras. Svenska kraftnät har blivit ålagda energimyndigheten att ta fram ett genomförbart alternativ för flyttning av ledningen och en miljökonsekvensbeskrivning. Sträckningen är reviderad i förhållande till reservatet som anges i ÖPL -98 så att den går längre åt sydost och tangerar stenbrottet i Skrylle och gränsen mot Revingefältet. Utöver dessa två kraftledningar har även flyttning eller kabling av kraftledningen som korsar Linero - Norränga området i nord-sydlig riktning blivit aktuell. Bebyggelsen som föreslås i FÖP Linero - Norränga förutsätter att ledningen flyttas. Ett samarbete med E.ON har inletts och en utredning av olika alternativ pågår. En 130 kv anslutning söderifrån till Dalby har inte anlagts och är i nuläget inte aktuell. Den nuvarande vindkraftpolicyn (ÖPL -98, Pm 19) behandlar verk vars kapacitet och höjd är 0,5MW och 40 meters totalhöjd. Sedan 1998 har sex vindkraftverk beviljats bygglov och tre uppförts. Totalt finns nu 17 beviljade vindkraftverk och 11 uppförda. Fyra av de vindkraftverk som beviljats sedan 1998 är belägna i anslutning till de områden som pekats ut som lämpliga för större anläggningar i ÖPL -98. De två övriga utgörs av mindre verk som har lokaliserats inom/i anslutning till tätbebyggt område. Två ärenden har avvisats/avslagits i anslutning till de områden som i ÖPL pekats ut som lämpliga för vindkraft. De största verken som beviljats har navhöjd på ca 70 meter och en effekt på 1,5 MW vilket är betydligt mer än de ca 40 meters höjd och 0,5 MW effekt som förslagen i ÖPL -98 grundar sig på. Energimyndigheten har under 2007 föreslagit en kraftig ökning av vindkraften i Sverige. Nyligen inkomna bygglovansökningar gäller verk med kapacitet på 2-3 MW och totalhöjd på över 100 m. Storleken på de nya verken och klimatfrågan gör att kommunen behöver pröva frågan i ett nytt ljus. Om inte annat behövs en aktuell vindraftspolicy för att ge stöd åt bedömningar i bygglov och tillståndsärenden. 19

20 Oförutsedda händelser Fjärvärmeproduktionen i Lunds tätort har koncentrerats till tre anläggningar och den energianläggning som fanns vid norra ringen (nuvarande McDonalds) är riven. Utbyggnaden av staden i öst/nordöstlig riktning innebär att det uppstår kapacitetsbrist i denna del av staden i både el- och fjärrvärmenäten som kan ta längre tid att åtgärda. Energitrender Lunds Energi har vid två tillfällen under vintrar den senaste tiden varit berett att koppla bort kunder för att det saknades ström (de kan tvingas till det på order av Svenska kraftnät). Detta illustrerar att el är en bristvara. Satsningen på ett stort kraftvärmeverk ger möjligheter till förnyelsebar elproduktion med en hög verkningsgrad eftersom värmen kan tas till vara i de befintliga fjärrvärmenäten. Det finns också en trend till att energiförbrukningen minskar i den befintliga bebyggelsen varför ny bebyggelse kan anslutas till fjärrvärmenätet utan att utökad produktion krävs. Dock kommer man med nya mer energieffektiva hus allt närmare gränsen för när det ej går att få ekonomi i att bygga ut fjärrvärmenätet i nybyggnadsområden. Avfall Vad säger ÖPL -98? I ÖPL -98 beskrivs 11 nedlagda deponier, två omlastningsstationer, en behandlingsanläggning för trädgårdsavfall på Sankt Hans, planer på en anläggning för rötning av matavfall utanför Dalby och en planerad jorddeponi (Norra Fäladen). I ställningstagandena slås det fast att långsiktiga planer för deponering av schaktmassor och kompostering ska utarbetas, att nya bebyggelseområden bör utformas så att de kan ta hand om sina egna överskottsmassor och att växtnäringsämnen och organiskt material ska återföras till områden för livsmedelsproduktion. Vad har genomförts? Den nya deponin för jordmassor på Klosterängshöjden (öster om E22 vid Norra fäladen) beräknas med nuvarande fyllningstakt ta slut om ca 5 år. Mycket lite tyder på att fyllningstakten kommer att sjunka annat än temporärt. Både vid ny bebyggelse ute på jordbruksmarken och i förtätningsprojekt uppstår rejäla överskott, både beroende på önskemål om att bevara landskapsbilden och skapa fördröjningsdammar för dagvatten men också till följd av ledningsarbeten, konstarbeten och att det är fördyrande att bygga på uppfyllda massor. Planerna på en anläggning för rötning av matavfall utanför Dalby mötte ett stort motstånd varför dessa inte kunde förverkligas. Istället ska en större anläggning för rötning av matavfall byggas i Malmö. Till 2010 ska 35 % av matavfallet på detta sätt återvinnas. Resten i form av biogödsel kommer att certifieras och användas på åkermark. Planer för biologisk behandling av den resterande delen av matavfallet finns i dagsläget inte. Det slam som produceras vid reningsverken i kommunen rötas i huvudsak men i Revinge läggs det på en vassbädd. Resterna blir idag anläggningsjord och återförs inte till jordbruket. Oförutsedda händelser De sista nu öppna deponierna inom SYSAV (bl.a. Spillepengen) tar enligt dagens prognoser slut om ca år (inte 2010 som det bedömdes i ÖPL -98). I en undersökning av gamla avfallsupplag/deponier som gjorts pekas totalt drygt 40 gamla deponier ut inom kommunen. I planärenden har dessa vid flera tillfällen uppmärksammats först sent i processen. 20

21 Avfallstrender Avfallsmängderna ökar och av hushållsavfallet är det särskilt de fraktioner som samlas in på återvinningscentralerna (t.ex. köksinredningar och elektronik) som ökar. Den ökade förbränningen av avfall har dock bidragit till att förlänga några av de befintliga deponiernas livslängd men nya lagar har också gjort att några deponier i regionen ska stänga inom kort. Grönstruktur Vad säger ÖPL -98? Grönstruktur är ett vitt begrepp. I översiktsplanen används begreppet för att beteckna ett system av parker och naturområden samt gröna korridorer däremellan. De gröna korridorerna kan innehålla strövvägar på gräsmark (s.k. beträdor), cykelvägar, planteringar och nya dammar. I kapitel 4.5 Grönstruktur finns en karta med ett förslag till ny grönstruktur. Kartan redovisar även jordbruksmark där rekreationsintresset ska prioriteras. Förslaget är koncentrerat till åkermarken närmast staden, eftersom det är i fullåkersbygden som bristen på rekreationsmöjligheter är som störst. I kapitlen 3.1 Naturresurshushållning, 3.7 Naturvård och 3.9 Rörligt friluftsliv och turism har kommunen gjort flera ställningstaganden som stöder förslaget till grönstruktur utanför stadens och tätorternas parker. I övrigt handlar ställningstagandena om att kommunen vill bevara värdefulla natur- och parkmiljöer och att kommunen ska ta hänsyn till landskapets förutsättningar när man planerar och exploaterar. Stadsdelar med för lite parkmark ska kompenseras och de planerade bostads- och industriområden ska knytas till den befintliga grönstrukturen med hjälp av nya gröna stråk och parker. Vissa specifika åtgärder nämns, t.ex. att läplanteringar skall anläggas på vindutsatta områden, att stadens entréer skall förbättras och att förplanteringar skall prövas, för att grönskan ska hinna växa upp innan nya bostadsområden byggts färdigt. Det finns även ställningstaganden för hur dagvattnet ska hanteras (dagvatten = regnvatten som fallit på hårdgjord mark); Hårdgjorda ytor föreslås minimeras och rörlagda diken ska åter blir öppna vattendrag. Dagvatten skall renas och fördröjas innan det rinner ut i en å eller sjö. I ÖPL -98 tar kommunen också ställning för att landskapen kring Höje och Kävlinge åar ska göras mer tillgängliga och man ska verka för en ökad tillgänglighet i sjö och å-landskapet vid Romeleåsen. Man vill att Skrylleområdet, med inriktning på rekreation och naturvård, ska bli föremål för en fördjupning av översiktsplanen. Slutligen ska ett fiskevårdsområde inrättas vid Höje å. Vad har genomförts? Mellan 1998 och 2007 har det funnits goda möjligheter att bevara värdefulla naturmiljöer, eftersom planeringsunderlagen varit goda antogs ett Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GrNVP) som bland annat samlade och värderade naturmiljöer och parker i hela kommunen. Programmet har ytterligare underlättat hänsynen till de gröna värdena i den fysiska planeringen liksom den fördjupning av översiktsplanen för Skrylleområdet som antogs I Värna och Vinna staden ingår stadens utemiljö och parker ur ett kulturhistoriskt perspektiv och i många planärenden som rör värdefull parkmiljö kontaktas byggnadsantikvarien. I samtliga fördjupningar av översiktsplanen behandlas grönstrukturen som ett särskilt avsnitt och planeringen av utbyggnadsområdena har föregåtts av landskapsanalyser. Landskapets utveckling beror även på vad som händer inom jord och skogsbruk. Under perioden har lantbruket haft fortsatt dålig lönsamhet med att hålla kor och får, vilket lett till att betesmarker växer igen eller plöjs upp till åkermark. Kommunen har fått engagera sig i 21

22 betesdrift av viss mark. Antalet hästar har ökat och har på sina ställen kunnat överta uppgiften att hålla landskapet öppet. Almsjukan har medfört att flera alléer och andra värdefulla trädbestånd decimerats under perioden och stormarna Gudrun och Per har lett till att stora områden av stormkänslig skog i bland annat Skrylle har blåst ner. Ersättningsskogen har planterats med ett större inslag av lövträd, vilket på sikt gynnar den biologiska mångfalden. 4 nya naturreservat har bildats: Dalby västermark 2002, Rinnebäcksravinen 2003, Högebjär med omgivande fälader 2006 och Dalby fälad Skogsvårdsstyrelsen har utfärdat flera biotopskydd och ca 50 ha nya våtmarker har anlagts i Lunds kommun under Höje å-projektets tredje etapp och Kävlinge å-projektets andra och tredje etapp. EU-bidrag har gett odlingsfria zoner vid nästan alla vattendrag. Den största förlusten av naturmark har skett då en ny stentäkt öppnats väster om Veberöd. De större nybyggnadsområdena i Annehem, Klosterängen, Brunnshög, Norränga III (Linero II) och Öster, delar av Råbylund, Påskagänget, Kyrkovången innehåller alla nya parker och stråk, så att de bidrar till den föreslagna grönstrukturen. Andelen parkmark per invånare har ökat från 64 m 2 /inv till 67 m 2 /inv under perioden. Statliga och kommunala pengar i det lokala investeringsprogrammet (LIP) har lett till att flera parker förnyats, bland annat Folkparken och S:t Hans backar. På den negativa sidan kan noteras att flera förtätningar inom Universitetssjukhusområdet och LTH-området har gjorts på grön kvartersmark. De s.k. gröna institutionsstråken har därför minskat rejält, främst inom sjukhusområdet. De stadsdelar som har brist på parkmark identifierades genom GIS-analyser i GrNVP (norra delarna av Centrum, Järnåkra/Nilstorp, Möllevången, Östra delen av Norra Fäladen, Vallkärra och Stångby, centrala delarna av Dalby). I samma program föreslogs nya parker för att kompensera bristerna men av dessa är endast Klosterängshöjden genomförd. Inga andra parker är genomförda, men de är till viss del planlagda, t.ex i FÖP Dalby (Tegelbruksparken) och FÖP Stångby. Vissa av stadsdelarna har dock blivit bättre kopplade till landskapet via nya gröna stråk. Nya stråk finns vid Ladugårdsmarken, Annehem, Nöbbelövs mosse-vallkärra, Rinnebäcksravinen-Värpinge golfbana, Rögle dammar-billebjer samt mellan Dalby och Södra Sandby. Stråk mot Kungsmarken fanns planerade i ÖPL -98, men har inte kunnat genomföras, då intentionen i ÖPL -98 att flytta golfbanan från Kungsmarken inte förverkligades. Det befintliga stråket mot Kungsmarken, Hardebergaspåret, har dock förbättrats med belysning. Grönstrukturen har till viss del utvecklats i industriområdena Gastelyckan och Pilsåker i form av trädplanterade gator och cykelbanor. Kommunen genomför en hel del naturvårdsåtgärder i Skrylleområdet via Skryllerådet och Park och Naturkontoret. Att plantera i förväg är endast utfört i Brunnshög men inom ramen för projektet Lundar runt Lund har två större trädbestånd, Stadsskogen och Tusenårslunden, planterats. Stadsskogen blev mycket mindre än ursprungligen planerad i ÖPL -98. Läplanteringar finns genomförda i Värpinge, på Norr och i Öster och i Stångby och i stort sätt alla entréer till staden och tätorterna har blivit förbättrade bland annat genom cirkulationsplatser. Men eftersom det byggs mycket i utkanterna, präglas ändå flera entréer av stökiga byggnadsplatser och tunga fordon. Som helhet betraktad möter den nya tätortkanten i norr och öster får som helhet sägas möta odlingslandskapet på ett genomtänkt sätt. Dagvattnet har hanterats på olika sätt i olika områden, men generellt kan man säga att konventionella rörsystem anlagts på kvartersmark, medan fördröjnings- och reningsdammar anlagts på allmän parkmark. Vissa översvämningsproblem har uppstått i Stångby och på Östra torn. Man har inte minimerat den hårdgjorda ytan och man har inte kunnat återställa några kulverterade vattendrag, förutom i mindre utsträckning vid S:t Hans backar och i Folkets park ledde fortfarande minst 60 % av kommunens dagvatten direkt till sjö, bäck eller å. 22

23 Landskapet vid Höje å har blivit mer tillgängligt via det gröna stråk som finns genomfört mellan Värpinge by och S:t Lars-området. Park och naturkontoret har skyltat upp många miljöer i kommunen, bland annat vid Höje å. Här har man också återanlagt en gammal kvarndamm. I Höje å landskapsvårdsplan 2007 finns ytterligare åtgärder planerade och finansierade, både väster och österut. Endast några få åtgärder är genomförda vid Kävlinge ån. Ett nytt fiskevårdsområde finns inrättat vid Höje å och föreningen klarar sig utan kommunala bidrag. På grund av ointresse från markägarna har inget fiskevårdsområde inrättats vid Kävlinge ån. Oförutsedda händelser I ÖPL -98 föreslogs att bostäder skulle byggas i Värpinge och att golfbanan vid Kungsmarken skulle flyttas. Istället har en 9-håls golfbana byggts i Värpinge, och golfbanan vid Kungsmarken har genom överklaganden kunnat behålla sin plats. Utvärdering Utvecklingen av grönstrukturen är starkt positiv även om endast en del av förslaget till grönstruktur förverkligats. Grönstrukturen har kommit med på ett naturligt sätt i planeringen och nyanlagda dammar, skyddszoner och gröna stråk ger mycket positiva effekter på den biologiska mångfalden och möjligheterna till rekreation för befolkningen. Naturvårdsåtgärderna genomförs på ett systematiskt sätt genom åtgärdsprogram, anslagna medel och en egen naturvårdsorganisation. Vissa företeelser går i negativ riktning. Parken inom kvartersmark minskar när förtätning sker och institutionerna utvecklas. Det är för få åtgärder genomförda i stadsdelar med brist på parkmark. Stråk nära staden är genomförda, men fler återstår, framförallt i de sydöstra och östra delarna av staden och kring Stångby. Att arbeta med förplanteringar har visat sig svårt att genomföra i verkligheten, då den matjord som avbanas under byggtiden är tänkt att läggas på parkmarken. Vissa problem har också konstaterats när det gäller att finansiera planteringarna och att avsätta personal för åtgärderna. Arbetet med att förbättra stadens entréer är lovvärt, men eftersom det byggs i stadens utkant blir stads- och landskapsbilden ändå störd. Läplanteringarna har fallit väl ut, men de har inte blivit så kompakta som tidigare för att ge möjlighet till utblickar och utsikt. Vid Ladugårdsstråket har läplanteringar använts för att skydda strövande mot vind, vilket upplevs som positivt. Gatumiljöerna har blivit bättre i de nya industriområdena, men dagvattenanläggningarna och de stora asfalterade parkeringsytorna vid handelsetableringarna vid t.ex. Pilsåkers verksamhetsområde lämnar mer att önska. I avsaknad av en kommunövergripande dagvattenpolicy har olika metoder för dagvattenhantering använts i olika områden och under perioden har man planerat för att dagvattenanläggningarna ska tåla 10-års regn. Med tanke på kommande klimatförändringar och gjorda erfarenheter är det troligen för lite. 23