Riskanalys för flerbostadshus på kv. Väbeln 2 i Stockholm

Transkript

1 Del av kv. Väbeln 2 Nytt flerbostadshus Niam Projekt Development AB Stockholm Riskanalys för flerbostadshus på kv. Väbeln 2 i Stockholm Status Utredning Utgåva 7 Datum Uppdragsbeteckning Handlingsbeteckning FT8-01 Skapad Sidor 38 Uppdragsansvarig Handläggare e-post Emmanuele Patti Martina Ardenmark martina@firetech.se FireTech Engineering AB Roslagsgatan Stockholm Tel Fax info@firetech.se pg bg org nr

2 FT (38) 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Kriterier 5 3 IDENTIFIERING AV SKYDDSOBJEKT, KV VÄBELN Fastigheten Planerad bebyggelse samt verksamhetsbeskrivning 8 4 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR Värtaverket Värta- och Frihamnen Transportleder för farligt gods 10 5 GROV BEDÖMNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS Lidingövägen 15 6 RISKANALYS Händelseträd Transport av kondenserad gas Transport av brandfarliga vätskor Transport av oxiderande ämnen 20 7 SAMMANVÄGD RISKBEDÖMNING Individrisk Samhällsrisk 21 8 DISKUSSION Säkerhetsmarginaler Osäkerheter 23 9 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS OCH DISKUSSION REFERENSER 25 BILAGA A FREKVENS OCH SANNOLIKHETSBERÄKNING 26 BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNING 32 BILAGA C VINDRIKTNINGENS FÖRDELNING 38

3 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Status Skapad Sida Utredning (38) Dokumentet upprättat av Datum Utgåva Martina Ardenmark Innehåll Riskutredning gällande nybyggnad av flerbostadshus på kv. Väbeln 2 med hänseende till transportled för farligt gods. 1 Sammanfattning FireTech Engineering AB har på uppdrag av Niam Project Development utfört en riskanalys i samband med uppförande av ett flerbostadshus på fastigheten Väbeln 2. Byggnaden skall inrymma bostäder och vid entré består byggnaden av 10 våningar. Bostadshuset är 10 våningar från Studentbacken och 12 våningar från Lidingövägen. På fastigheten finns redan en skola etablerad, som dock inte beaktas i denna utredning. Den planerade etableringen medför att fastigheten angränsar mot norr mot Lidingövägen. Denna väg är i dagsläget primär transportväg för farligt gods (ADR-gods). En sammanvägd riskbedömning av de risker som kan påverka flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 med föreslagna riskreducerande åtgärd (kapitel 9) visar att riskerna är acceptabla. Följande åtgärder ska vidtas: Fasader mot Lidingövägen utförs obrännbara. Luftintag placeras på minst 9 meters höjd Beräkningarna i rapporten visar att individrisken ligger under ALARP-zonen (se tabell 7.1). Samhällsrisken/grupprisken ligger till största del i As Low As Reasonably Possible (ALARP) området (se bild 7.2), det vill säga att risken är sådan att den kan tolereras under vissa förutsättningar. Mot bakgrund av de konservativa antagandena (kapitel 8) som gör analysen robust anser FireTech Engineering AB att kv. Väbeln 2 kan expanderas till föreslagna planer. Analysen är robust även i framtiden då hänsyn har tagits till att mängden trafik och farligt gods på Lidingövägen kommer att öka med 30 %. Ett mer troligt scenario är att mängden farligt gods reduceras på Lidingövägen eftersom den sannolikt ej kommer att utgöra en primär farligt gods led när Norra Länken öppnas I analysen har hänsyn tagits till de riskreducerande åtgärder som redovisas nedan. För att analysen ska vara giltig förutsätts att dessa åtgärder vidtas, alternativt likvärdiga åtgärder vilka fastställs i samråd med FireTech Engineering AB.

4 FT (38) 2 Inledning 2.1 Bakgrund Niam Project Development AB, genom Rikard Henriksson har gett FireTech Engineering AB i uppdrag att utföra en riskanalys i samband med uppförandet av flerbostadshus på fastigheten Väbeln 2. Byggnaden skall inrymma bostäder och vid entré består byggnaden av 10 våningar. Bostadshuset är 10 våningar från Studentbacken och 12 våningar från Lidingövägen. Byggnaden uppförs mellan två befintliga byggnader, avstånd till närliggande byggnad överstiger 8 meter. På fastigheten finns redan en skola etablerad, den berörs inte av denna analys. Fastigheten angränsar mot norr mot Lidingövägen. Denna väg är i dagsläget primär transportväg för farligt gods (ADR-gods) och i enlighet med de rekommendationer som ges i publikationerna Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer /1/ samt Riskhantering i detaljplaneprocessen /19/ skall en utredning med avseende på risker i anslutning till olyckor med ADR-transporter utföras som del av planeringsarbetet. Denna rapport utreder de risker som boende och besökare till flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 utsätts för och utgör en del av planeringsunderlaget för nyetableringen. Avstånd till Lidingövägen är med nuvarande förslag cirka 9 meter till garage, till bostadslägenheterna är avståndet cirka 25 meter. 2.2 Syfte Denna rapport avser att i erforderlig omfattning utreda den risk som boende och besökare till flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 utsätts för som följd av fastighetens närhet till de riskkällor som nämns i Stockholms Länsstyrelses publikation Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/. Rapporten behandlar endast plötsligt uppkomna och akuta scenarier som innefattar ADR-gods. Rapporten skall även fastställa vilka eventuella riskreducerande åtgärder som krävs för att en godtagbar säkerhet för boende och besökare till flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 skall uppnås. 2.3 Avgränsningar Denna analys behandlar risker för människors liv på aktuellt område, den del av kv. Väbeln 2 i Stockholm som avser nyetablering av flerbostadshus. Viss hänsyn tas till egendomsskyddet för aktuellt objekt. De scenarier som valts för analys är sådana som anses ge allvarliga konsekvenser men som ändå bedöms vara rimliga ur ett sannolikhetsperspektiv. De är således inte worst-case-scenarier med värsta tänkbara konsekvenser, utan tänkbara händelser som är rimliga att dimensionera åtgärder utifrån. Studien omfattar inte arbetsmiljö, buller, vibrationer eller markföroreningar.

5 FT (38) 2.4 Metod Riskbedömningen utförs enligt det traditionella upplägget för kvantitativa riskbedömningar med; identifiering av skyddsobjekt, inventering och riskidentifiering, konsekvens- och sannolikhetsbedömning och slutligen en riskvärdering. Beskrivning av skyddsobjektet, avseende placering, personbelastning och tekniska förutsättningar. Inventering och riskidentifiering genomförs genom platsbesök, studier av redan genomförda analyser, kontakt med de riskkällor som är belägna i närheten (t ex hamnarna), studie av statistik, MSB, Transportstyrelsen med kunskap om hantering av farligt gods på väg. Konsekvens- och sannolikhetsbedömningar genomförs antingen kvantitativt eller kvalitativt. Värdering av risker görs med hjälp av konsekvensberäkningar och individriskkurvor och samhällsdiagram. Värderingen vidimeras med hjälp av känslighetsanalyser. Riskreducerande åtgärder analyseras vid behov. 2.5 Kriterier Risk är produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. Med konsekvens avses konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med händelsefrekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa. I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker. Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats. Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvenserna bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar Samhällsrisk Det finns i Sverige inga nationella riktlinjer för acceptabel risknivå avseende samhällsrisk. I Räddningsverkets FoU-rapport Värdering av risk /16/ rekommenderas samhällsrisker redovisade i tabell 2.1. Antal omkomna Frekvens per år (undre gräns) N= N= N= Tabell 2.1 Rekommenderade kriterier för samhällsrisk /16/. Frekvens per år (övre gräns) Samhällsrisk presenteras ofta i en s.k. FN-kurva, se tabell 2.2. I FN-kurvan redovisas sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka.

6 FT (38) Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för oacceptabel risk och för låg (acceptabel) risk benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör användas för att sträva efter att ytterligare sänka risknivån. Samhällsrisk "FN-kurva" 1,E-03 Frekvens av N eller fler döda per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 ALARP Acceptabelt Oacceptabelt 1,E Antal dödsfall Tabell 2.2 FN-kurva med rekommenderade acceptans kriterier /16/ Individrisk Acceptanskriterier för individrisk är 10-7 som undre gräns och 10-5 som övre gräns /16/. Mellan dessa finns en ALARP-zon (As Low As Reasonably Practicable) där risker kan förebyggas om det anses rimligt. 3 Identifiering av skyddsobjekt, kv Väbeln 2 Detta kapitel beskriver fastigheten, dess byggnader och den planerade verksamheten. 3.1 Fastigheten Kvarteret Väbeln 2 avgränsas av kv. Väbeln 3 i öster och Erik Dahlbergsgatan i väster, en mindre väg (Studentbacken) åt söder samt Lidingövägen åt norr. Fastigheten sluttar främst norrut mot Lidingövägen och bostäderna är cirka 5 meter över Lidingövägens körbana. Se bild 3.1 för en illustration av fastigheten och bild 3.2 för en sektion med höjdskillnader. På fastigheten finns redan en skola etablerad, skolan berörs inte av denna analys.

7 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 7 (38) Bild 3.1 Situationsplan för kv. Väbeln 2. På fastigheten finns en befintlig skola som ej berörs av denna utredning samt det planerade flerbostadshuset (markerat med röd ram påå bild). Bild 3.2 Sektion med höjdskillnader.

8 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 8 (38) 3.2 Planerad bebyggelsee samt verksamhetsbeskrivning Platsen för byggnaden är idag att betrakta som parkering p med en remsa grönområde längs Lidingövägen. Byggnaden som skall uppföras är ettt 12- vånings flerbostadshus (från Studentbacken dock endast 100 våningar) ). Verksamheten skall utgöras av boende i en-familjelägenheter. Typplanet inrymmer tre lägenheter och totalt kommer byggnaden att inrymma 31 lägenheter. Totalt bedömss personantalet ej överstiga 145 personer. På källarplan -3 och -2 inryms 29 garageplatser och 42 källarförråd till lägenheterna. Se bild 3.3 för en perspektivbild på det planerade bygget. Bild 3.3 Perspektiv över det planerade bygget. Som framgår av bild 3.3 är byggnaden svagt vinklad i förhållande till Lidingövägen. Byggnadens trapphus är placerat i fasaden som är vinklad från Lidingövägen. Se bild 3.4 för en planritning av ett typplan och bild b 3.5 för entréplan. Bild 3.4 Typplan

9 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 9 (38) Bild 3.5 Entréplan Verksamhet Byggnaden används som boende, vilket gör att man m kan anta följande; De som finns i huset kan antas ha god lokalkännedom. Nattetid kommer det finnas sovande personer i huset, vilket kan fördröja en eventuell utrymning. Persontätheten kommer vara högst under nattetid. Antalet personer nattetid bedöms ej överstiga 145. Dagtid förväntas f 500 % av antalet persone vara i fastigheten, dvs. 73 personer. Dimensionerande personantal I konsekvensberäkningarna kommer personantalet under nattetid att nyttjas, då personbelastningen är som högst. Runt byggnaderna antas dessutom cirka 15 % av a totalt antal personer i byggnaden att befinna sig, vilket motsvarar cirkaa 20 personer, jämnt fördelat runt fastigheten. Analyserat område motsvarar en areaa på m 2, med flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 i centrum. Konservativt antas 550 m 2 av området utgör byggnaden (BTA är 300 per normalplan). Beräkningen av persontätheten på kv. Väbeln 2 med omnejd som flerbostadshuset genererar redovisass i tabell 3.5. Parameter: Antal: Totat antal persone inomhus: 145 personer Totat antal persone utomhus: 20 personer Området area: m 2 varav 550 m 2 utgör byggnad Persontäthet inomhus (per markytenhet) 0,26 (1455 personer / 5500 m 2 ) (Observera dock att detta är egentligen fördelat på 12 plan) Persontäthet utomhus 0,01 (20 personer / m 2 ) Tabell 3.5 Beskrivning av antal personer vid kv. Väbeln 2. Garagets närmaste hörn på kv. Väbeln 2 är beläget 9 meterr från Lidingövägen och avståndet mellan Lidingövägen och boende på kv. Väbeln 2 är 25 meter. Till kvarterets baksida är det cirka 80 meter. För att området ska påverkas vid beräkning av samhällsriskk måste scenariots effektområde således breda ut sig över kv. Väbelns område.

10 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 10 (38) Identifiering av riskkällor Detta kapitel beskrivs de riskkällor som är belägna i närheten av kv. Väbeln 2. Värtaverket Värtaverket är en kombinerad kraft/värme-anläggning som ligger i anslutning till Värtahamnen. Enligt Boverket /2/ bör ett säkerhetsavstånd om m upprättas mellan bostäderr och värmeanläggningar, om hantering av fastbänsle hanteras inom slutna utrymmen kan skyddsavstås åndet minimeras. Avståndet mellan Värtaverket och Väbeln 2 är cirka 600 m och hantering av bränsle sker inom slutna utrymmen. Med hänsynn till detta anses myndighetskravet vara uppfyllt. En olycka bedöms inte påverka risknivån på kv. Väbeln 2. Detta analyseras således inte vidare. Dock kommer transporter t till och från Värtaverket att beaktas. Värta- och Frihamne n Värta- och Frihamnen är ett av Sveriges största hamnområden och hanterar farligt gods, främst brandfarliga vätskor. Avståndet mellan Väbeln 2 och hamnområdet uppgår till mer än 600 meter, enligt /2/ ska avstånd till omlastningscentraler uppgå till 500 meter, vilket överskrids.. Risker i hamnen analyseras således inte vidare. Dock kommer transporter t till och från Värta- och Frihamnenn att beaktas. Transportleder för farligt gods MSB ger anvisningar gällande vilka leder som får användass till transport av farligt gods /11/. Vidare rekommenderar Länsstyrelsen att en riskutredning skall utföras som del av planeringsarbetet om enn farligt godsled finns inom 150 m från den planerade byggnadenn /11/. Se figur för en illustration av farligt godslederna i närområdet. Väbeln 2 Bild 4.1 Transportleder för farligt gods i området Det finns två transportleder för farligt gods i närområdet kring Väbeln 2; Lidingövägen och Tegeluddsvägen.

11 FT (38) Tegeluddsvägen Tegeluddsvägen utgör sekundär transportled för farligt gods /1/ och används i huvudsak för transporter till och från Lidingö och Värtahamnen. Det minsta avståndet från Tegeluddsvägen till den planerade byggnaden på Väbeln 2 uppgår till cirka 200 meter. Detta överstiger det minimiavstånd mellan farligt godsleder och boenden som ges i Stockholms Länsstyrelses publikationer /1/. Detta, i kombination med att Tegeluddsvägen endast är sekundär transportled, gör att risken för boende och besökare på Väbeln 2 från en olycka med farligt gods på Tegeluddsvägen inte analyseras vidare Lidingövägen Lidingövägen utgör del av E20 och utgör den sista länken mellan Värtahamnen och det övriga svenska europavägnätet. Lidingövägen är klassad som primär transportled för farligt gods och man måste således anta att alla typer av farligt gods kan komma att transporteras på denna led. Det minsta avståndet från Lidingövägen till det planerade flerbostadshuset på Väbeln 2 är cirka 9 meter (garagets närmaste hörn) och till boende ytor 25 meter. Det är dock endast byggnadens ena gaveln som vetter mot Lidingövägen. Trafikflöde Trafikmängden på Lidingövägen uppgår till cirka passager per vardagsdygn enligt mätningar utförda 2009 /13/. Detta förväntas stiga till passager per dag vid norra länkens öppnande 2015 /14/. I SIKAS rapport /10/ antas godstransporter öka med 21 procent och persontransporter med 27 procent, räknat som transportarbete mellan 2001 och I denna rapport kommer vi konservativt anta att antalet transporter (samtliga kategorier) kommer att öka med 30 % fram till 2035 (med utgångspunkt från 2015, då hänsyn redan har tagits till ökad trafikmängd i samband med öppnandet av norra länken). Detta innebär att antalet passager per dygn kommer att uppgå till Transporter med farligt gods Andel farligt gods transporter på Lidingövägen är sammanställt utifrån information från transporter till och från hamnarna, Univar, OKQ8 samt Preem, se tabell 4.2 /3,4,5,6,7,8,9/. Underlaget basers på från hamnarna verkliga transporter under 2009 från övriga verksamheter baseras underlaget på antal transporter de förväntar sig under 2010 (ansökningar). Med hänsyn till SIKAS rapport /10/ kommer godstransporter på väg att öka med 21 % fram till I deras känslighetsanalys då ingen hänsyn tas till ytterligare beslutande styrmedel vad gäller koldioxidskatten uppskattas att godstransportflödet ökar med 29 % mellan 2001 och I denna analys antas konservativt att antalet godstransporter kommer att öka med 30 % fram till Fördelningen mellan respektive ADR-klass antas vara den samma även år 2035.

12 FT (38) ADRklass Transportklass (ADR-klass) Antal transporter År 2009 Total vikt (ton) År 2009 Vikt % % av transport er Förväntat antal transporter 2035 Kommentar 1. 2a. 2b Explosiva ämnen och föremål ,4 0,6 78 Kondenserad giftig gas ,1 5,0 705 Kondenserad brännbar gas ,8 6,7 946 Brandfarliga vätskor ,8 59, Brandfarliga fastaämnen ,1 1,5 213 Oxiderande ämnen ,0 2,6 369 Inga transporter av Giftiga ämnen ,1 2, Radioaktiva ämnen 0,0 0, Frätande ämnen ,3 13, Tabell 4.2 Övriga farliga ämnen och föremål ,4 8, Totalt alla klasser Transport av farligt gods för aktuell vägstrecka. Baserat på det ovanstående uppskattas antalet farligt godstransporter på Lidingövägen år 2035 till cirka 40 per dag. Transport av farligt gods utgör en riskkälla för kv. Väbeln 2 och kommer således att beaktas i analysen. Norra länken E20:s nuvarande dragning kommer att revideras i anslutning med Norra länkens öppnande Tung trafik och farligt gods i området kommer därefter att anvisas att gå via norra länken snarare än via Lidingövägen/Valhallavägen. Beroende på vilken typ av kategori Norralänken kommer att tilldelas kan denna innebära inskränkningar på vad som får transporteras i tunnlarna. Vid kategori A sker inga inskränkningar på vilken typ av farligt gods som får transporteras i Norra länken. Vid klassning B-E innebär det att en fallande skala på vilka ämnen och i vissa fall vilka mängder av ämnet som tillåts fraktas genom tunneln. I de fall godset inte tillåts passera genom tunneln kommer det troligtvis att fraktas på Lidingövägen även efter att Norra länken färdigställts. Oberoende av kategoriseringen kommer Lidingövägen/Valhallavägen vara del av ett omledningsnät i händelse av att norra länken skulle vara oframkomlig.

13 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 13 (38) Lidingövägen kommer dock ej att vara av Länsstyrelsen anvisade transportleder för f farligt gods /15/. Se 4.3 för en illustration av E20:s nya dragning i området efter norra länkens öppnandee Norra länken Nyy primär transportle ed för farligt gods. Bild 4.3 Principskiss över farligt godsleder efter Norra länkens öppnande Beaktar man ovanståendee att norra länken kommer att ta över en del av mängden farligt gods transporter från Lidingövägen efter norra länkens öppnande (år 2015 enligt gällande plan), kan denna analys beaktas som mycket konservativ.

14 FT (38) 5 Grov bedömning av sannolikhet och konsekvens I tabell 5.1 redovisas generella faror med olika kemikalier i de olika ADRklasserna. I tabellen anges även möjliga konsekvenser och de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarliga skadepåverkan på oskyddade människor ur 3:e persons synvinkel /12, 18/. Därefter följer en genomgång av de händelseförlopp som kan ge större konsekvenser på kv. Väbeln 2. Transportklass (ADR/RID-klass) Exempel Dominerande fara Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Möjliga konsekvenser i händelse av olycka Riskavstånd (meter) 1. Explosiva ämnen och föremål Krut, patroner, nitroglycerin, fyrverkeri X Övertryck som kan skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor X < 100 2a. Kondenserad giftig gas 2b. Kondenserad brännbar gas 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämne och organiska peroxider 6. Giftiga ämnen 7. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen Svaveldioxid, ammoniak Propan, gasol Bensin, diesel, eldningsoljor, metanol Svavel, fosfor, metallpulver Väteperoxid Arsenik-, bly och kvicksilversalter, bekämpningsme del Radioaktiva ämnen Svavelsyra, Natriumhydroxid Magnetiska material, asbest, miljöfarligt avfall X Tabell 5.1 Generella faror och möjliga konsekvenser med olika transportklasser av farligt gods /12, 18/. X Gasmoln kan ge toxiska effekter. Ämne, tillgänglig mängd, utflöde, atmosfäriska förhållanden och topografi påverkar effektområdet. > X Jetflamma - värmestrålning < 100 Brännbart gasmoln - gasmolnsexplosion X Gasmolnsexplosion X X BLEVE X Poolbrand - värmestrålning < 100 X X Brand - värmestrålning < 100 X Brand - värmestrålning <100 Explosion i händelse av blandning med andra brännbara ämnen X Toxiska effekter < 100 X Strålskada < 100 X X Frätskada < 100 X Hälsorisker < 100

15 FT (38) 5.1 Lidingövägen Risken med ADR-transporter är främst relaterad till platser där godset lastas/lossas samt händelser då ämnet läcker ut på grund av att transporten varit inblandad i en olycka. Sannolikheten för ett läckage under normal körning är mycket liten. Om en transport av farligt gods är inblandad i en trafikolycka är risken för människor i området beroende på vilken typ av farligt gods som transporterats, och på hur långt ifrån olyckan personerna befinner sig. Bostadslägenheterna på Väbeln 2 är belägna cirka 5 m över Lidingövägens körbana och terrängen är starkt sluttande mot Lidingövägen längs hela fastighetsgränsen. Avståndet mellan Lidingövägen och garaget på kv. Väbeln 2 uppgår till 9 meter och till bostäderna uppgår avståndet till 25 meter. Mot bakgrund av höjdskillnad och avstånd anses sannolikheten för en direkt kollision mellan en transport och flerbostadshuset vara mycket begränsad. Nedan följer en sammanställning av typer av risker som är förknippade med transport av farligt gods på Lidingövägen och som kan påverka flerbostadshuset på kv. Väbeln Olycka med explosiva ämnen, klass 1 Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas av stötar. En explosion antas kunna inträffa dels om olyckan leder till brand i fordonet och dels om de mekaniska påkänningarna blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras görs bedömningen att det är liten sannolikhet för att olycka vid transport av explosiva ämnen leder till omfattande skador på det transporterade godset på grund av påkänningar. Farligt gods inom klass 1 delas in i olika riskgrupper ( ). Det är endast ämnen och föremål inom grupp 1.1 som har risk för massexplosion (en explosion som påverkar så gott som hela mängden samtidigt). För övriga grupper är det mer rimligt att räkna med mindre explosioner av en enskild förpackning eller föremål, eventuellt i följd efter varandra. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge stora konsekvenser. En explosion kan leda till höga tryck i omgivningen och med dödsfall, som direkt följd av tryckvågen. Enligt erhållet underhållet transporteras inga klass 1.1 ämnen på Lidingövägen, vilket innebär att risken för massexplosion är mycket osannolik. Endast 0,6 % av transporterna utgörs av klass 1 och således bedöms det endast påverka risknivån för kv. Väbeln 2 marginellt. Olycka med explosiva ämnen kommer inte att analyseras vidare Olycka med kondenserad brandfarlig gas, klass 2a En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till jetbrand, gasmolnsexplosion, BLEVE. En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Flammans längd beror främst av storleken på hålet i tanken. Om gasen i ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är

16 FT (38) luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet benämns gasmolnsbrand. Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit från själva olycksplatsen. BLEVE kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändning bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av stor värmestrålning. För att en sådan händelse skulle kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank. 6,7 % av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgörs av kondenserad brandfarlig gas. Olycka med kondenserad brandfarlig gas kommer att analyseras vidare Olycka med kondenserad giftig gas, klass 2b Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Gaserna är generellt tyngre än luft och sprids därmed längs marken. Gaserna är giftiga vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Konsekvenserna av ett utsläpp beror framförallt av hålstorlek och väderförhållanden. 5 % av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgörs av kondenserad giftig gas. Olycka med kondenserad giftig gas kommer att analyseras vidare Olycka med brandfarlig vätska, klass 3 Brandfarliga vätskor utgör den i särklass största mängden ADR-gods som transporteras i Sverige och en olycka med en sådan transport kan därför antas vara den mest sannolika. Av transporterna med farligt gods på Lidingövägen utgör brandfarlig vätska 59 %. En olycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en poolbrand. Antändning av och brand i en sådan pool förväntas ge strålningseffekter, som kan skada oskyddade människor (och egendom). Olycka med brandfarlig vätska kommer att analyseras vidare Olycka med brandfarliga fasta ämnen, klass 4 Konsekvenserna av en olycka med brandfarliga fasta ämnen bedöms koncentreras till anslutning till olycksplatsen. Kritisk strålningen från branden bedöms endast vara lokal. Andelen transporter som fraktar riskklass 4 är liten i förhållande till övriga klasser, 1,5% (se tabell 4.3), och deras konsekvenser bedöms som små. Detta scenario analyseras således inte vidare.

17 FT (38) Olycka med oxiderande ämnen, klass 5 Oxiderande ämnen kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen (t ex aceton och etanol). Oxiderande ämne kan tillsammans med organiska ämnen bli explosiva och konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. För oxiderande ämnen beräknas dödliga skador som följd av explosion ske inom 30 meter, väggar raseras inom 70 meter och inga döda antas på 100 meter. /9/. 2,6 % av farligt gods transporterna på Lidingövägen innehåller oxiderande ämnen. Olycka med oxiderande ämne kommer att analyseras vidare Olycka med giftiga ämnen, klass 6 En olycka med giftiga ämnen medför normalt ej risk för personskador. En skada förutsätter i princip att man kommer i direkt kontakt med ämnet. Detta analyseras således ej vidare Olycka med radioaktiva ämnen, klass 7 Utsläpp av radioaktiva ämnen medför normalt inga akuta skador. Dessutom vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder vid transport av radioaktiva ämnen. Enligt statistik utförs inga transporter av ADR-klass 7 och tillsammans med ovanstående anses riskerna som försumbara och beaktas således inte Olycka med frätande ämnen, klass 8 Olycka med frätande ämnen bedöms ge personskador via stänk upp till meter från olycksplatsen. Då konsekvenserna är låga och det förutsätter att man är i omedelbar närhet analyseras detta scenario inte vidare Olycka med övriga farliga ämnen och föremål, klass 9 Kritiska förhållanden bedöms endast ske lokalt vid en händelse av klass 9 transporter. Då konsekvenserna är låga och det förutsätter att man är i omedelbar närhet analyseras detta scenario inte vidare.

18 FT (38) 6 Riskanalys 6.1 Händelseträd Med utgångspunkt av identifierade scenarion i kapitel 5 har faktorer som påverkar omfattningen av ett scenarios konsekvens och sannolikhet sammanställts i händelseträd, se bilaga A. Med hjälp av händelseträd beräknas frekvensen för de olika scenariona. 6.2 Transport av kondenserad gas Scenariobeskrivning - brandfarlig gas Som dimensionerande ämne har gasol valts. Gasol består av en blandning av propan och butan, där den största delen är propan. Gasen är tyngre än luft och kan ansamlas i slutna utrymmen, speciellt vid eller under marknivå. Vid ett läckage kan gasol i gasfas antändas med en så kallad jetflamma som följd. Ett läckage behöver dock inte leda till direkt antändning, utan kan blandas med luft och bilda ett gasmoln och resultera i gasmolnsbrand. Vid en gasmolnsbrand är strålningsnivåerna mycket höga men kortvariga. Nivåerna av värmestrålning beror på molnets utbredning som i sin tur varierar med faktorer så som väder och mängd utsläppt gas. Utsätts en behållare med gasol för höga temperaturer kan den explodera/rämna som följd av volym- och tryckökningen inuti behållaren. Konsekvensen av detta blir en BLEVE om den expanderande gasblandningen antänds Scenariobeskrivning - giftig gas Som dimensionerande ämnen för kondenserad giftig gas har ammoniak valts. Ammoniak är vid höga koncentrationer mycket giftigt och kan leda till döden vid inandning. I lägre koncentrationer verkar ämnet framförallt irriterande på slemhinnor. Ammoniak är dessutom frätande och inom ett snävt koncentrationsintervall brännbart. Ammoniak lagras under tryck i vätskeform och kommer vid ett läckage att övergå till gasfas. Även i tanken finns en viss del gas då fyllnadsgraden för vätskan vanligtvis uppgår till 80 %. Ämnena sprider sig i gasform med vinden i ett gasmoln Frekvens och konsekvensberäkningar Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med tryckkondenserad gas har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.1.

19 FT (38) Ämne Händelse Frekvens Konsekvens (antal omkomna) Brandfarlig gas BLEVE 6,5* Gasmolnsbrand 6,6* Jetflamma 2,4* Giftig gas Tabell 6.1 Litet hål och låg vindstyrka Litet hål och hög vindstyrka Medel hål och låg vindstyrka Medel hål och hög vindstyrka Stort hål och låg vindstyrka Stort hål och hög vindstyrka 1,8* ,5* * ,5* ,9* ,2* Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med tryckkondenserad gas Slutsats För ovan angivna scenarion kommer en stor andel av personerna som vistas utomhus på kv. Väbeln att omkomma enligt beräkningar i bilaga B. De olika scenariernas bidrag till riskbilden presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel Transport av brandfarliga vätskor Scenariobeskrivning Vid beräkning av konsekvensen av en farligt gods olycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser på personer uppstår först när vätskan läcker ut och antänds, dvs en poolbrand. Omfattningen på en poolbrands konsekvenser är till stor del beroende av pölens storlek. En tankbil rymmer upp till 45 ton bensin, tanken är dock uppdelad i mindre fack om vardera 3-5 m 3. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma av direkt värmestrålning alternativt som följd av brandspridning till byggnader, antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2. Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassade fasader /21,22/.

20 FT (38) Frekvens och konsekvensberäkningar Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med brandfarliga vätskor har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.2. Läckage Händelse Frekvens Konsekvens (antal omkomna) Litet Antändning 2,9* Medel Antändning 1,5* Stort Antändning 1,5* Tabell 6.2 Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med brandfarliga vätskor Slutsats Inget av de analyserade scenariona resulterar i att personer omkommer. 6.4 Transport av oxiderande ämnen Scenariobeskrivning Olycka med oxiderande ämne medför inga dödliga konsekvenser om det oxiderande ämnet inte kommer i kontakt med organiska material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Vid en explosion finns två tänkbara scenarion då personer riskerar att omkomma: 1. personer befinner sig utomhus och omkommer direkt av explosionens tryckuppbyggnad eller 2. personer befinner sig inomhus och omkommer på grund av splitter eller ras som sker till följd av explosionens tryckuppbyggnad Frekvens och konsekvensberäkningar Frekvensen (antal händelser/år) för en olycka med oxiderande ämnen har beräknats i bilaga A och konsekvensen (antal omkomna och vid vilka avstånd) i bilaga B. De sammanfattas i tabell 6.3. Konsekvens Frekvens Konsekvens (antal omkomna) Explosion 3,7* Tabell 6.3 Sammanställning av frekvens och konsekvens för olycka med oxiderande ämne Slutsats För scenariot med olycka med oxiderande ämnen kommer personerna som vistas utomhus på kv. Väbeln 2 att omkomma enligt beräkningar i bilaga B. De olika scenariernas bidrag till riskbilden presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7.

21 FT (38) 7 Sammanvägd riskbedömning I detta kapitel görs en sammanvägd riskbedömning med hjälp av individ- och samhällsrisk (grupprisk) för att se vilka risker som påverkar riskbilden för flerbostadshuset på kv. Väbeln 2. Individ- och samhällsrisken (grupprisken) som presenteras är utan att riskreducerande åtgärder vidtas (endast obrännbar fasad har beaktats). 7.1 Individrisk Individrisken för personer vid flerbostadshuset presenteras i tabell 7.1. Tabellen illustrerar den risk som en individ vid kv. Väbeln 2 (flerbostadshuset) utsätts för, 25 meter från Lidingövägen. 25 meter är avståndet mellan skyddsobjekt och den huvudsakliga riskkällan. RID-klass Garagets placering, 9 meter mellan Lidingövägen och garagets närmaste hörn, bedöms inte påverka riskbilden. Detta mot bakgrund av att det ligger skyddat och personbelastningen är låg. Personerna som befinner sig i garaget är inkluderade i den övrigt konservativa personbelastningen. Klass 2 (brandfarlig gas) Klass 2 (giftig gas) Scenario BLEVE Frekvens (olycka/år) Antal omkomna Andel omkomna (max 110 personer) Individrisk 6,6* ,4 2,6*10-10 Gasmolnsbrand 6,6* ,57 3,8*10-8 Jetflamma 2,4* ,08 1,9*10-8 Litet hål och låg vindstyrka Litet hål och hög vindstyrka Medel hål och låg vindstyrka Medel hål och hög vindstyrka Stort hål och låg vindstyrka Stort hål och hög vindstyrka 1,8* ,01 1,6*10-9 4,5* ,01 4* * ,1 6,5*10-9 1,5* ,07 1,1*10-9 4,9* ,18 8,9*10-9 1,2* ,18 2,2*10-9 Klass 5 Explosion 3,7* ,31 1,1*10-9 Total individrisk Tabell 7.1 Individrisken för personer på kv. Plåten. Individrisken för personer vid flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 uppgår till 7,9*10-8, vilket är en acceptabel risknivå. 7,9* Samhällsrisk Samhällsrisk/grupprisken utgörs av den totala risken som olyckor enligt redovisade scenario medför för flerbostadshuset inom kv. Väbeln 2. Vid beräkning av grupprisk beräknas den sammanlagda frekvensen för N eller fler döda. Det samhällstillskott som en farligt godsolycka innebär för aktuellt område redovisas i en FN-kurva där de acceptanskriterier som har föreslagits finns med som jämförelse, tabell 7.2.

22 FT (38) Samhällsrisk "FN-kurva" Frekvens av N eller fler döda per år Antal dödsfall Bild 7.2 Samhällsrisken/grupprisken för personer i närheten av kv. Väbeln 2 redovisas i FN-kurvan. 8 Diskussion 8.1 Säkerhetsmarginaler I analysen har ett flertal konservativa antagande gjorts, för att visa på en god robusthet. Nedan sammanfattas de antagandena som ger analysen en god säkerhetsmarginal: Personantalet har valts med utgångspunkt från personbelastning nattetid. Antalet personer dagtid bedöms som betydligt lägre vilket ingen hänsyn tagits till i beräkningarna. I spridningsberäkningarna har ingen hänsyn tagits till att bostäderna ligger cirka 5 meter över Lidingövägen. Vilket sannolikt kommer att reducera spridning av tryckkondenserad gas på grund av att marken gör luftrörelsen mer turbolent. I analysen har hänsyn tagits till Norra länkens öppnande avseende ökad trafikmängd på Lidingövägen. Dessutom har trafikmängden ökats med 30 % för att ta hänsyn till framtiden. Mängd farligt gods har i analysen ökats med 30 % jämfört med dagens nivåer. Mängd farligt gods på Lidingövägen kommer att reduceras kraftigt jämfört med dagens nivåer om Norra länken kommer att utgöra en primär transportled för farligt gods, vilket är sannolikt. Vid en farligt gods olycka som påverkar större delen av kv. Väbeln 2 har ingen hänsyn tagits till att byggnaden blir en fysisk barriär och således begränsar konsekvensområdet. Konsekvensområdet har ansatts till det värsta tänkbara utan begränsning av byggnader och hänsyn till att område mellan byggnaden och Lidingövägen ej inbjuder till någon längre vistelse (området sluttar och har trädväxt).

23 FT (38) I 25 % av fallen antas vinden ligga mot kv. Väbeln, ett mer verklighetsförankrat värde är 10 %. Vid beräkning av sannolikheten för en farligt gods olycka har det antagits att en farligt gods olycka kan inträffa på 1 km sträcka utanför kv. Väbeln men vid beräkning av konsekvensen har det antagits att olyckan inträffar på sämsta tänkbara stället. Flertalet av scenarierna ger inte kritiska förhållanden på mer än maximalt ett par hundra meters avstånd. Sannolikheten för en farligt gods olycka har inte reducerats med avseende på konsekvensområde, dvs en farligt gods olycka kan inträffa på en sträcka om 1 km men antas ända inträffa mitt framför flerbostadshuset på kv. Väbeln 2. I analysen har grupprisken beräknats. Samhällsrisken bedöms bli lägre eftersom vid beräkning av samhällsrisk tas hänsyn till ett större område och i detta fall är personbelastningen relativt låg. Antalet olyckor bedöms inte öka om ett större område beaktas mot bakgrund av att hänsyn redan har tagits till olyckor på 1 km avstånd. 8.2 Osäkerheter Trots alla konservativa antaganden är riskanalyser alltid förknippade med osäkerheter i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med underlaget (indata) och tillgängliga beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som det bedöms finnas osäkerheter kring är: Statistiska underlaget för beräkning av sannolikhet för farligt gods olycka. Sannolikhetsbedömningar som baseras på ingenjörsmässiga antaganden, då det saknas statistiskt underlag. Vid val av sannolikheter är dock ambitionen att välja konservativa antaganden. Framtida utveckling av såväl transporter som trafikflöden är svåra att förutse. I analysen har flödena räknats upp mer än vad statistisk information anger. Det mesta tyder på att riskbilden kommer att minska markant under en överskådlig framtid. FireTech Engineerings bedömning är dock att säkerhetsmarginalerna är väl tilltagna och antagandena är väl underbyggda, så att analysens resultat är robust. 9 Riskreducerande åtgärder I analysen har hänsyn tagits till de riskreducerande åtgärder som redovisas nedan. För att analysen ska vara giltig förutsätts att dessa åtgärder vidtas, alternativt likvärdiga åtgärder vilka fastställs i samråd med FireTech Engineering AB. Fasader mot Lidingövägen utförs obrännbara. Utförs fasader som obrännbara minimeras risken för brandspridning vid en eventuell poolbrand. Luftintag placeras på minst 9 meters höjd, detta för att reducera risken för att giftiga ämnen ska spridas in i byggnaden.

24 FT (38) 10 Slutsats och diskussion En sammanvägd riskbedömning av de risker som kan påverka flerbostadshuset med dess omnejd på kv. Väbeln 2 med föreslagna riskreducerande åtgärd (kapitel 9) visar att riskerna är acceptabla. Beräkningarna i rapporten visar att individrisken ligger under ALARP-zonen (se tabell 7.1). Samhällsrisken/grupprisken ligger till största del i As Low As Reasonably Possible (ALARP-) området (se bild 7.2), det vill säga att risken är sådan att den kan tolereras under vissa förutsättningar. Mot bakgrund av de konservativa antagandena (kapitel 8) som gör analysen robust anser FireTech Engineering AB att kv. Väbeln 2 kan expanderas till föreslagna planer. I beräkningarna har parametrarna omsorgsfullt valts och i övervägande fall konservativt. Känslighetsanalyser har genomförts för både sannolikhets- och konsekvensberäkningar. Ingen känslighetsanalys påverkar resultatet med mer än en tiopotens. En ökning med en tiopotens innebär fortfarande att risken är acceptabel. Risken hamnar inte i något analyserat scenario i mer än ALARPzonen. Analysen är robust även i framtiden då hänsyn har tagits till att mängden trafik och farligt gods på Lidingövägen kommer att öka med 30 %. Ett mer troligt scenario är att mängden farligt gods reduceras på Lidingövägen eftersom den sannolikt ej kommer att utgöra en primär farligt gods led när Norra Länken öppnas Stockholm FireTech Engineering AB Martina Ardenmark, Civilingenjör i Riskhantering Granskare: Emmanuele Patti, Brandingenjör

25 FT (38) 11 Referenser /1/ Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Stockholm, 2000 /2/ Boverket, Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete, Karlskrona, 1995 /3/ Anita Krafft, Hamnstyrman, Stockholms Hamnar, mailkorrespondens /4/ Lars Brolin, Scandinavian Biogas fuel, avseende CNG, metangas, telefonkontakt /5/ Robert Hildenborg, Fortum, avseende CNG, metangas, telefonkontakt /6/ Hans Mårtensson, depåchef Statoil på Loudden, telefonkontakt /7/ Rolf Kornarp, OKQ8, telefonkontakt /8/ Johan Welander, Petrolia, telefonkontakt och mailkorrespondens /9/ Björn Hurtig, Preem, mailkorrespondens /10/ SIKA Rapport 2005:10, Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 /11/ MSB myndighetens kartor över transportleder för farligt gods, /12/ Risker i Västernorrlands län, metodstudie med exempel för samhällsplaneringen FOA-R , Försvarets Forskningsanstalt, 1995 /13/ Metro Traffic Executive, Rapport 1, Juni 2009, Stockholms stad- Trafikkontoret, /14/ MKB för detaljplan Ny trafikplats vid Hjorthagen, samrådshandling, Stockholms stad, 2006 /15/ Martin Hellgren, Projektledare, Norra Länken Frescati/Värtan, daterat /16/ Davidsson G., Lindgren M., Liane M.,Värdering av risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, 1997 /17/ Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, Farligt gods Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, 1996 /18/ Fischer s., mfl Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser, Försvarets Forskningsanstalt, November 1998 /19/ Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, september 2006 /19/ Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994

26 FT (38) Bilaga A Frekvens och sannolikhetsberäkning Detta kapitel innehåller sannolikhetsberäkningar för de händelser som definierats och identifierats och som kan leda till utsläpp av farligt gods som påverkar personer vid flerbostadshuset på kv. Väbeln 2. Frekvens för farligt gods olycka Detta kapitel innehåller sannolikhetsberäkningar för farligt gods olycka på väg. Sannolikheten för olycka där ett fordon innehållande farligt gods är inblandat på Lidingövägen beräknades enligt VTI-modellen /1/. Indata som användes redovisas i Tabell A1 och som underlag för beräkningar används statistik som redovisas i kapitel 4. Beräkningar grundar sig på förväntat flöde år Data Kommentar Vägtyp och hastighetsgräns Trafikled i tätbebyggelse, 50 km/h Enligt tabell 2.2 /1/ Längd Antal fordon per dygn Antal transporter med farligt gods per dygn Andel transporter med farligt gods per dygn 1 km fordon /dygn 40 Enligt uppgift från närliggande verksamheter 8* / Trafikarbete 18,36 Enligt beräkningar /1/ Olyckskvot 1,2 Enligt tabell 2.2 /1/ Andel singelolyckor 0,15 Enligt tabell 2.2 /1/ Index för farligtgodsolycka 0,03 Enligt tabell 2.2 /1/ Antal fordon med farligt gods i trafikolyckor/år 3,3*10-2 Enligt beräkningar /1/ Antal farligt gods olyckor 9,8*10-4 Enligt beräkningar /1/ Tabell A1 Uppskattning av antal farligt gods olyckor på Lidingövägen. Sannolikheten för olycka där ett fordon innehållande farligt gods (oavsett ämne) är inblandat på Lidingövägen beräknades till 9,8*10-4. Sannolikheten ovan tar inte i beaktande hur allvarlig skadeutfallet blir eller om den leder till att farligt gods sprids eller att en farlig situation uppstår. Dessa händelser är beroende av andra följdhändelser som kan vara svåra att förutspå sannolikheten för. Detta behandlas i anslutning till respektive scenario. Frekvens av farligt gods olycka fördelat på ämne Sannolikheten för att olycka med farligt gods ska innehålla ett visst ämne beräknas med hjälp av ämnesfördelningen enligt tabell 4.1, kapitel 4 och frekvensen för en farligt gods olycka enligt ovan. Det bedöms enligt kapitel 5 att det endast är RID klasser 2A, 2B, 3 och 5 som kan ge några större konsekvenser på området. Övriga klasser antas endast ge en mycket lokal påverkan i eller inom ett begränsat område runt olycksplatsen och/eller transporteras mycket lite. I händelseträdet, tabell A2, redovisas frekvensen för trafikolycka med transport av respektive aktuell farligt gods klass.

27 FT (38) Gaser antas påverkas av vindförhållanden och enligt 45 års statistik, se bilaga C, kommer vinden i cirka 25% av fallen att blåsa i riktning mot kv. Väbeln. Ingen hänsyn tas till konsekvensområdet, vilket är konservativt. Sannolikheten för olycka där ett fordon innehållande farligt gods (oavsett ämne) är inblandat på Lidingövägen beräknades till 9,8*10-4. Typ av olycka Kondenserad brandfarlig gas Kondenserad giftig gas Brandfarlig vätska Oxiderande ämne Tabell A2 Procentuell fördelning Sannolikhet för olycka med: 6,7 % 6,6*10-5 1,7* % 4,9*10-5 1,2* % 5,8*10-4 5,8*10-4 2,6 % 2,5*10-5 2,5*10-5 Reducerat map spridningvinkel Sannolikhet för olycka vid transport av farligt gods fördelat på respektive ämne. RID klass 2 Tryckkondenserade gaser Tryckkondenserade gaser transporteras vanligtvis i tjockväggiga tryckkärl och tankar med hög hållfasthet. Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av det transporterade godset är 3 % /2/. I 97% av fallen förkommer inget läckage. Vid läckage från tjockväggiga tryckkärl bedöms fördelningen för respektive läckagestorlek vara 62 %, 21 % och 17 % /1/. För brännbara gaser uppstår konsekvensen för människor först när utsläppet antänts. Tre typer av konsekvenser vid utsläpp av brandfarlig gas analyseras, gasmolnsbrand, jetflamma och BLEVE. För ett litet, medel respektive stort utsläpp brännbar gas ansätts sannolikheter enligt tabell A3 /2/. Hålstorlek Konsekvens Sannolikhet Litet (10 mm) jetflamma 0,10 gasmolnsbrand 0,50 ingen antändning 0,40 Medel (50 mm) jetflamma 0,15 gasmolnsbrand 0,65 ingen antändning 0,20 Stort (100 mm) jetflamma 0,20 gasmolnsbrand 0,80 ingen antändning 0,0 Tabell A3 Sannolikhetsfördelning /2/. En BLEVE antas enbart inträffa i intilliggande tank om en eventuell jetflamma är riktad direkt mot tanken under en lång tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå till följd av jetflamma är mycket liten, uppskattningsvis mindre än 1%. För olycka med giftig gas påverkar vindstyrkan utsläppets konsekvenser på

28 FT (38) omgivningen. Vindstyrkan antas vara antingen hög (8 m/s) eller låg (3 m/s) och sannolikheten uppskattas till 20/80 % för respektive alternativ. I figur A4 och A5 redovisas möjliga scenarion. BLEVE 1,0% 3,2x1010 Omedelbar 10,0% 99,0% 3,1x108 Jetflamma Litet 62,0% Gasmoln 50,0% 1,6x107 Ingen antändning 40,0% 1,3x107 Ja 3,0% BLEVE 1,0% 1,6x1010 Omedelbar 15,0% 99,0% 1,6x108 Jetflamma 21,0% Medel Gasmoln 65,0% 7,0x108 Ingen antändning 20,0% 2,1x108 BLEVE 1,0% 1,7x1010 Olycka med gasol Omedelbar 20,0% 1,7x105 99,0% 1,7x108 Jetflamma 17,0% Stort Gasmoln Ingen antändning Läckage 80,0% 0,408% 6,9x108 0,0% 0,0% _ 97,0% 97,0% 1,6x105 Nej Figur A4 Händelseträd för farligt gods olycka med tryckkondenserade brandfarlig gas.

29 FT (38) Hög 20,0% 4,5x108 Litet 62,0% Låg 80,0% 1,8x107 Ja 3,0% Hög 20,0% 1,5x108 Medel 21,0% Låg 80,0% 6,0x108 Hög 20,0% 1,2x108 Olycka med ammoniak 1,2x105 Stort 17,0% Låg 80,0% 4,9x108 Läckage Nej 97,0% 1,2x105 Figur A5 Händelseträd för farligt gods olycka med tryckkondenserade giftig gas. RID klass 3 Brandfarliga vätskor De brandfarliga vätskorna transporteras oftast i tunnväggiga tankar och sannolikheten för läckage av brandfarlig vätska till följd av olycka ansätts till 3 %. Vid ett läckage uppskattas sannolikheten för ett litet, medel respektive stort läckage vid en olycka utan släp till 50%, 25 % respektive 25 % /1/. Vid läckage har sannolikheten för att det ska antändas uppskattats till 20%, det finns referenser som anger en sannolikhet på 3 %. Läckaget vid en eventuell olycka kan ske mot eller bort från området. Sker läckaget bort från området kommer en brand inte påverka kv. Väbeln 2. För att ta hänsyn till om olyckan sker bort från eller mot området bedöms det att läckage sker i 50 % av fallen mot området. Reduceringsvärdet (0,5) är reducerat i ingående sannolikhet för farligt godsolycka med brandfarliga vätskor i händelseträdet nedan, figur A6.

30 FT (38) Ja 20,0% 2,9 x105 Litet 50,0% Nej Antändning 80,0% 1,2 x104 Olycka med brandfarlig vätska 2,9x104 Utsläpp Ja 20,0% 1,5 x105 Medel 25,0% Antändning Nej 80,0% 5,8x105 Ja 20,0% 1,5 x105 Stort 25,0% Antändning Nej 80,0% 5,8x105 Figur A6 Händelseträd för farligt gods olycka med brandfarliga vätskor. RID klass 5 Oxiderande ämnen Vid olycka med oxiderande ämne antas endast personer vid kv. Väbeln 2 omkomma, om det oxiderande ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Sannolikheten för läckage vid en olycka har uppskattats till 3 %. Om ett utsläpp sker antas det att kontakt med organiskt material sker i 50% av fallen. Oftast blandas en stabilisator, flegmatriseringsmedel, in i det oxiderande ämnet för att minska reaktionsbenägenheten hos det farliga godset. En tiondel av de utsläpp som kommer i kontakt med organiskt material leder i sin tur till någon form av förbränning, vilket i sin tur kan leda till ett explosionsartat förlopp med cirka 10 % sannolikhet. I figur A6 redovisas olika scenarion för en olycka med oxiderande ämne. Olycka med oxiderande ämne 2,5x105 Ja 10,0% 3,7x109 Ja 10,0% Explosion 90,0% Nej 3,4x108 Ja 50,0% Förbränning 90,0% Nej 1,35% 3,4x107 Ja 3,0% Kontakt med organiskt material Nej 50,0% 1,5% 3,7x107 Läckage 97,0% Nej 97,0% 2,4x105 Figur A6 Händelseträd för farligt gods olycka med oxiderande ämne i lasten.

31 FT (38) Referenser bilaga A /1/ Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Räddningsverket, Karlstad, 1996 /2/ Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal och Hazardous materials, 33, 1993 /3/ RIB Räddningsverkets informationsbank, Statens Räddningsverk

32 FT (38) Bilaga B Konsekvensberäkning I denna bilaga beräknas konsekvenser för identifierade scenarion. Bedömningar av konsekvenser i denna analys baseras på andelen omkomna personer vid en olyckshändelse. Vid beräkning av konsekvenser måste hänsyn tas till en mängd olika parametrar såsom utsläppets storlek och art, omgivande terräng och väderförhållanden. För att beräkna konsekvenser av en olycka används beräkningsverktyg från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, f.d. Räddningsverket. RIB Gasol /1/ används för att beräkna konsekvenser vid en olycka med gasol (kondenserad brandfarlig gas) och RIB Spridning luft /2/ används för att räkna på avstånd för kritiska förhållanden vid utsläpp av kondenserad giftig gas. Gaser Allmänt Brännbar gas - jetflamma Vid en farligt gods olycka som resulterar i en jetflamma är effektområdet flamlängd multiplicerat med flambredd. Inom effektområdet antas alla som blir exponerade omkomma. Utanför effektområdet antas ingen omkomma, mot bakgrund av att avståndet till gränsvärdet 4,9 kw/m 2 /3/ är mycket kort. Enligt /3/ antas att i en befolkning med normal åldersfördelning omkommer 50% av de som exponeras för en värmestrålningsdos som uppgår till 10 7 sw/m 2. En exponeringstid som uppgår till 2 minuter motsvarar en strålningsintensitet på 4,9 kw/m 2. Brännbar gas - gasmolnsbrand Vid en olycka med farligt gods som resulterar i gasmolnsbrand bedöms att de personer som befinner sig i gasmolnet omkommer. Utanför effektområdet bedöms ingen få allvarliga skador eftersom varaktigheten är mycket kort. Brännbar gas - BLEVE Vid en BLEVE antas att samtliga inom effektområdet omkommer. Effektområdet antas till en cirkel med samma diameter som BLEVEn. Utanför effektområdet bedöms ingen få allvarliga skador eftersom BLEVENs varaktighet är mycket kort. Giftig gas Vid konsekvensberäkningar för kondenserad giftig gas beräknas koncentrationer både inomhus och utomhus. Andel som omkommer beräknas för avstånd upp till 75 meter från riskkällan. Andel omkomna utomhus baseras på oskyddade personer. Denna uppgift är konservativ och anger en teoretiskt högsta andel omkomna. Andel omkomna inomhus baseras på de personer som befinner sig inomhus och därmed är delvis skyddade. Konsekvensen av ett utsläpp anges med hjälp av riskavstånd och bygger på LC 50 -värdet (Lethal Concentration 50%). LC 50 -värdet är specifikt för varje ämne. Andel som omkommer (både inne och ute) vid ett utsläpp beräknas i beräkningsprogrammet RIB Spridning i luft /2/.

33 FT (38) Indata vid beräkning av konsekvens av olycka med kondenserad brandfarlig gas För att verifiera konsekvenserna av ett utsläpp med kondenserad brandfarlig gas, analyseras ett utsläpp med gasol. Mängden gas i en tankbil antas till 25 ton /3/. Utsläppsstorlekarna (för jetflamma och gasmoln) antas till 10 mm, 50 mm respektive 100 mm. För respektive utsläppsstorlek beräknas, med simuleringsprogrammet Gasol, dels jetflammans längd vid omedelbar antändning, dels det brännbara gasmolnets volym samt området som påverkas vid en BLEVE. Konservativt antas att utsläppet sker nära vätskeytan. Indata till beräkningarna redovisas i tabell B1. Lagring Lagringstemperatur: 15 C Kondensationstryck: Lagringstryck: 6,29 bar 7,00 bar Tanken Diameter: 2,0 m Längd: 18 m Fyllnadsgrad: 80% Tankens vikt tom: kg Designtryck: 15 bar övertryck Bristningstryck: 60 bar Väder Lufttryck: 760 mmhg Temperatur: 15 C med en relativ luftfuktighet på 50% Vind: Tidpunkt och väder förhållanden: 3 m/s på 2 meters höjd Dag och klar himmel Omgivning På längre avstånd: Tätort Typ av läckage Hålstorlek: 10, 50 mm resp 100 mm Utsläppstid: 60 minuter Utströmningskoefficient Cd: Utsläppstyp: Tabell B1 Indata till konsekvensberäkningar i Gasol /1/. 0,83 (Rektangulärt hål med kanterna fläkta utåt) Hål i tank nära vätskeyta

34 FT (38) Resultat I tabell B2 redovisas de avstånd inom vilka personer antas omkomma, för respektive scenario vid olika utsläpp. För jetflamma och gasmolnsexplosion blir området inte cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat, varför dessa bredder också presenteras. För brinnande gasmoln antas det att gasmolnet antänds då det fortfarande befinner sig vid tanken och inte har hunnit spädas ut ytterligare. Hålstorlek Scenario Konsekvens Antal omkomna utomhus 10 mm Jetflamma 12 x 5 meter 1 (60 m 2 x 0,01) - Gasmolnsexplosion 14 x 10 meter 1 (140 m 2 x 0,01) - Antal omkomna inomhus 50 mm Jetflamma 46 x 40 meter 18 (1840 x 0,01) 12 (4 våningar antas påverkas á 3 personer) Gasmolnsexplosion 19 x 18 meter 3 (342 x 0,01) mm Jetflamma 92 x 80 meter 20 (max antal personer ute) Gasmolnsexplosion: 21 x 26 meter 5 (546 x 0,01) - Hela tanken BLEVE 200 meter, varaktighet 12,8 s 12 (4 lägenheter antas påverkas á 3 personer) (8 lägenheter á 3 personer) Tabell B2 Utdata i samband med gasolutsläpp. BLEVE har det största konsekvensområdet på 200 meter. Alla personer som befinner sig utomhus förväntas omkomma, dvs 20 personer. Inomhus antas de personer som befinner sig i lägenheterna som vetter mot Lidingövägen omkomma till följd av brännskador eller glassplitter. Antalet personer som omkommer uppskattas till 24 (3 personer per lägenhet och 8 lägenheter). Vid jetflamma och gasmolnsexplosion antas det att personer som befinner sig inom konsekvensområdet kommer att omkomma, oavsett om byggnaden egentligen skärmar av, dock maximalt 20 personer som är dimensionerande antal utomhus. Inomhus antas de personer som befinner sig i lägenheterna (de fyra lägst belägna lägenheterna) som vetter mot Lidingövägen omkomma till följd av brännskador eller glassplitter. Detta är konservativa antagande. Vid BLEVE omkommer totalt 44 personer. Vid jetflamma omkommer totalt 63 personer. Vid gasmolnsexplosion omkommer totalt 9 personer. Indata vid beräkning av konsekvens av olycka med giftig gas För att verifiera konsekvenserna av ett utsläpp med giftig gas, analyseras ett utsläpp med ammoniak. Mängden gas i en tankbil antas till 24 ton /2/. Utsläppsstorlekarna uppskattas till litet läckage (0,31 kg/s), mellanstort läckage (8,8 kg/s) och stort läckage (77 kg/s) /4/. För respektive utsläppsstorlek beräknas, med simuleringsprogrammet Bfk /2/, spridningskurvor och hur stor andel av befolkningen inom området som förväntas omkomma uppskattas.

35 FT (38) Indata till beräkningarna redovisas i tabell B3. Lagring Lagringstemperatur: 10 C Lagringsmängd: Lagringstryck: 24 ton 6,16 bar Förutsättningar Kv. Plåten Höjd för ventilationsintag: 9,0 m Luftväxlingar (per timme): 0,5 Beräkningar genomförs på höjden (utomhus): 1,5 m Stabilitetsklass D Neutral Vindstyrka Låg 3 m/s Hög 8 m/s Landskap Omgivning: Stad Typ av läckage vid beräkning Källstyrka vid litet hål, utsläppstid: Källstyrka vid mellanstort hål, utsläppstid: Källstyrka vid stort hål, utsläppstid: 0,31 kg/s, 1310 min 8,8 kg/s, 46 min 77 kg/s, 5 min Gränsvärde LC 50 -värde Ammoniak: 5000 ppm Tabell B3 Indata till konsekvensberäkningar i RIB Spridning i luft /2/ Resultat I tabell B4 redovisas de avstånd inom vilka personer antas omkomma, för respektive scenario vid olika utsläpp. För att beräkna effektområdet utomhus för ammoniak beräknas arean som erhåller koncentration över LC 50 -värdet. För att uppskatta antal personer som omkommer inomhus beräknas i beräkningsprogrammet en andel av totala antalet personer som förväntas omkomma, för resultat se tabell B4. Storlek på hål Yta (L x Bmax) med konc > 5000 ppm Vindstyrka Konsekvensområde (m 2 ) Antal omkomna utomhus (0,01 pers/m 2, maximalt 20) tillhörande flerbostadshuset Andel/antal omkomna inomhus (i bostadshuset) på kv. Väbeln 2 Konc (ppm inomhus) Litet 3 15 x /0 < 20 ppm 8 6 x /0 < 20 ppm Mellan 3 95 x /0 < 2000 ppm 8 58 x /0 < 1000 ppm Stort x 120 Hela området 20 0/0 < 500 ppm x 45 Hela området 20 0/0 < 500 ppm Tabell B4 Utdata i samband med klor utsläpp.

36 FT (38) Brandfarliga vätskor Vid beräkning av konsekvensen av en farligt gods olycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. Uppskattningsvis rymmer en tankbil 45 ton bensin, dock är tankarna uppdelade i mindre fack. Beroende av utsläppsstorleken antas olika stora areor med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. Ett stort läckage antas bilda en 300 m 2 stor area, mellanläckage 100 m 2 medan ett mindre läckage antas bilda en 50 m 2 area /5/. Analysen förutsätter att byggnaden har obrännbar fasad. Beräkning av värmestrålning Infallande strålning beräknas med nedanstående matematiska samband. Vid den stora pölbranden, 300 m 2, uppgår flammornas bredd till 20 meter och dess höjd till 15 meter. Slänten mellan byggnaden och Lidingövägen kommer att reducera strålningen från branden (5 meters höjdskillnad). Branden antas inträffa 25 meter ifrån byggnaden. Infallande strålning beräknas mot en punkt i 90 graders vinkel från branden. q T : synfaktorn (se nedan), : emissionstalet (antas vara 1), : Boltzmanns konstant, T : flamregionens temperatur (antas vara 900 C) y 1 1 tan tan 2 y x y x y 2 z Resultat från beräkningar : synfaktor, y, x : avståndsparametrar (se nedan), z : multiplikator (beräkningsberoende) a x, y b a : flammans höjd, b : flammans bredd, c : avstånd till mätpunkten Vid stor poolbrand erhålls 14,5 kw/m 2 på fasad (utan att hänsyn tas till att slänten reducerar strålningen), dvs under kritisk strålningsnivå. Vid mindre poolbränder kommer inte kritiska strålningsnivåer att uppnås. I analysen förutsätts att byggnaden har obrännbar fasad. Personer utomhus antas kunna sätta sig i säkerhet i händelse av poolbrand. c b

37 FT (38) Oxiderande ämnen Vid olycka med oxiderande ämne antas inte några personer inom området omkomma, om det oxiderande ämnet inte kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår. Explosion på grund av olycka med oxiderande ämnen kan ge tryck på över 180 kpa inom en radie på 30 meter från olycksplatsen (direkt dödligt tryck) och fasader kan antas ras inom 70 meter (fritt). Konsekvensområdet för explosion med oxiderande ämnen ger samma konsekvenser som explosion med explosiva ämnen, dock något kortare riskavstånd, 70 meter. Vidare antas att vid byggnadsras omkommer 30% av de personer som vistas i byggnadsdelen som raseras. Skador pga krossade fönster på personer utomhus och inomhus bedöms som försumbart jämfört med de skador som uppkommer på personer på grund av byggnadsras. Personer som befinner sig utomhus intill flerbostadshuset på kv. Väbeln 2 antas omkomma pga av explosionstrycket. Resultat Mot bakgrund av ovanstående förväntas att 50% byggnadskroppen påverkas vid en explosion, vilket innebär att 14 personer (45 personer x 0,3) inomhus förväntas omkomma vid en massexplosion. De personer som befinner sig utomhus, dvs 20 personer förväntas omkomma av explosionstrycket. 34 personer antas omkomma i händelse av en farligt gods olycka med oxiderande ämne och med explosion som följd. Referenser bilaga B /1/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, f.d. Räddningsverket. RIB Gasol , 2008 /2/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, f.d. Räddningsverket. RIB Spridning i luft 1.2, 2008 /3/ Åtgärder vid olyckor under gasoltransport, Svenska gasföreningen, /4/ Datorprogrammet BFK, Räddningsverkets informationsbank RIB, Statens Räddningsverk /5/ Thermal radiation from large pool fires, NISTIR 6546, NIST 2000

38 Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning FT8-01 Skapad Datum Utgåva Sida 7 38 (38) Bilaga C Vindriktningens fördelning Dominerande vindriktninga ar och vindhastigheter kan utläsass ur vindrosor som är en sammanställning av vindriktningarna under en specifikk period. Nedanstående vindros beskriver vindriktningarnaa från en mätstation på Bromma som ligger cirka 1 mil från kv. Väbeln. De D dominerande vindriktningarnaa i denna del av Stockholm är västliga och sydvästliga (den( riktning vinden blåser ifrån). Kv. Väbeln ligger söderöst om Lidingövägen och utifrån denna modell antass att i 25 % av fallen sker spridning i riktning mot kv. Väbeln 2. Referenser i bilaga C /1/ Rapport , Dnr: 2007/2268/2 203, David Segersson, Lennart Wern, SMHI,, 2007