Riskanalys transporter av farligt gods Gudöbroleden, Tyresö kommun

Transkript

1 Riskanalys transporter av farligt gods Tyresö Kommun Gudöbroleden (väg 260) Riskanalys transporter av farligt gods Gudöbroleden, Tyresö kommun Status Slutgiltig Utgåva 1 Datum Uppdragsbeteckning 2009,034 Handlingsbeteckning FT3-01 Skapad Sidor 42 Uppdragsansvarig E-post uppdragsansvarig Handläggare E-post handläggare Handläggare E-post handläggare Martina Ardenmark martina.ardenmark@firetech.se Fabian Ardin fabian.ardin@firetech.se Mårten Markselius marten.markselius@firetech.se

2 2009,034 FT (42) Sammanfattning Längs ett avsnitt av Gudöbroleden (väg 260) önskar Tyresö kommun att förtäta och uppföra ny bebyggelse. Leden är utpekad som en sekundär transportled för farligt gods av Länsstyrelsen Stockholm. Tyresö kommun har givit FireTech Engineering AB i uppdrag att genomföra en riskanalys för att utreda hur nära Gudöbroleden det finns möjlighet att bebygga marken och vilka eventuella åtgärder som i så fall måste genomföras. I detta dokument presenteras resultatet av detta arbete. Genomförande av riskanalysen inleddes med en kartläggning och beskrivning av området och planerad markanvändning. Därefter genomfördes en riskidentifiering där det konstaterades att inga särskilda farliga verksamheter finns i området, utan det som har identifierats är ett antal bensinstationer och en bussdepå. Eftersom leden är en sekundär transportled kan därför förekomst av större mängder farligt gods i första hand förväntas utgöras av brandfarliga vätskor som bensin, diesel och etanol, men också till viss del även av brännbara gaser som naturgas och gasol. Ett av målen med riskanalysen har varit att utreda hur nära Gudöbroleden bebyggelse kan accepteras och vilka riskreducerande åtgärder som kan krävas för olika alternativ. Med anledning av detta har en fördjupad kvantitativ riskanalys genomförts där vikt har lagts vid att hantera rådande osäkerheter avseende transportmönster både i dagsläget och i framtiden (avseende antal transporter och typer av farligt gods). I den fördjupade kvantitativa riskanalysen har både individrisken intill den aktuella delen av vägen och samhällsrisken för området beräknats. Resultaten visar att beräknad individrisknivå ligger inom det område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna på ett avstånd som understiger omkring 30 meter från vägkanten. På ett avstånd längre än 30 meter från vägen visar analysen att riskerna är att betrakta som små. Resultat avseende beräknad samhällsrisk visar att riskerna hamnar inom ALARP-området framför allt för den del av kurvorna som representerar sådana scenarier med utsläpp av farligt gods som ger upphov till en eller ett fåtal omkomna. Det har också undersökts hur samhällsrisken påverkas av en ökad befolkningstäthet. Mot bakgrund av resultaten för beräknade individ- och samhällsrisknivåer och den gjorda riskvärderingen har rekommendationer för ny bebyggelse och för befintlig bostadsbebyggelse i samband med bygglov utarbetats. Rekommenderade åtgärder inklusive olika alternativ för ny bebyggelse samt befintlig bebyggelse med uppskattningar av kostnader finns redovisade i kapitel 8. Sammantaget görs bedömningen att om föreslagna riskreducerande åtgärder införs kan risknivåerna förväntas bli acceptabla vid planläggning och förtätning av önskade verksamheter längs det undersökta avsnittet av Gudöbroleden (väg 260) i Tyresö kommun.

3 2009,034 FT (42) 1 ALLMÄNT 4 Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Avgränsningar 4 Uppdragsgivare 4 Utgåva 4 Metod och rapportens uppläggning 4 2 RISKHÄNSYN I DEN FYSISKA PLANERINGEN 6 Planläggning vid transportleder för farligt gods 6 Kriterier för riskvärdering 7 Principer för riskvärdering 8 3 BESKRIVNING AV OMRÅDET 9 4 RISKIDENTIFIERING 10 Bensinstationer på Vendelsövägen 11 Transporter av farligt gods på Gudöbroleden 11 Grov bedömning av sannolikhet och konsekvens 12 5 ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING OCH RISKVÄRDERING 15 6 KVANTITATIV RISKANALYS 17 Reslutat individrisk 17 Resultat samhällsrisk 17 Osäkerheter och känslighetsanalys 18 Beräknand risknivå med åtgärder 19 7 RISKVÄRDERING 21 Osäkerheter 21 Resultat 21 Beaktanden för åtgärder 22 8 REKOMMENDATIONER 24 Rekommendationer för ny bebyggelse 24 Rekommendationer för befintlig bebyggelse 25 9 SLUTSATS REFERENSER 27 BILAGA A FREKVENS OCH SANNOLIKHETSBERÄKNING 28 A.1 Frekvens för farligt gods olycka på väg 28 A.2 Scenarier för konsekvensberäkningar 37 BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR 38 B.1 Allmänt 38 B.2 ADR Klass 1 Olycka med explosiva ämnen 38 B.2 ADR Klass 2.1 Olycka med brandfarlig gas 40 B.3 ADR klass 2.3 Olycka med giftig gas 41 B.3 ADR klass 3 Olycka med brandfarlig vätska 42 B.4 ADR klass 5 - Olycka med oxiderande ämnen 42 B.4 ADR klass 8 - Olycka med frätande ämnen 42

4 1 Allmänt Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning 2009,034 FT3-01 Status Skapad Sida Slutgiltig (42) Signatur Datum Utgåva Fabian Ardin Mårten Markselius Innehåll Riskanalys avseende farligt gods på Gudöbroleden (väg 260), Tyresö kommun Bakgrund Tyresö kommun önskar förtäta staden längs delar av Gudöbroleden (väg 260). Leden är utpekad som en sekundär transportled för farligt gods enligt Länsstyrelsen i Stockholms Läns kungörelse. [1] Tyresö kommun har givit FireTech Engineering AB i uppdrag att genomföra en riskanalys för att utreda hur nära Gudöbroleden det finns möjlighet att bebygga marken och vilka eventuella åtgärder som i så fall måste genomföras. Syfte och mål Syftet är att föreliggande riskanalys ska kunna tjäna som beslutsunderlag vid förtätning av området längs med Gudöbroleden. Vidare är syftet att utreda vilka krav som Tyresö kommun bör ställa på befintlig bostadsbebyggelse i samband med bygglovsansökningar. Målet är att presentera en tydlig vägledning inför kommunens fortsatta arbete. Mer specifikt är målet också, på begäran av Tyresö kommun, att besvara följande frågeställningar: Hur nära Gudöbroleden går det att bygga vid vidtagande av åtgärder? Vilka åtgärder behöver vidtas? Var ska dessa åtgärder utföras? Redogör för olika alternativa lösningar och vad dessa kostar. Avgränsningar Denna riskanalys behandlar enbart personsäkerheten för människor som vistas i området. Enbart risker förknippade med transporter av farligt gods har beaktats i denna analys. Risker från övriga verksamheter beaktas ej. Långvariga effekter på människors hälsa beaktas inte och inte heller miljöeffekter beaktas (exempelvis buller och markföroreningar). Uppdragsgivare Uppdragsgivare för detta dokument är Tyresö kommun. Utgåva Detta dokument utgör en första utgåva. Metod och rapportens uppläggning Genomförande av riskanalysen inleds med en kartläggning och beskrivning av området och planerad markanvändning. Därefter genomförs en riskidentifiering. Dessa delar finns presenterade i kapitel 3 respektive kapitel 4.

5 2009,034 FT (42) Med utgångspunkt i detta görs en översiktlig riskbedömning och riskvärdering där förutsättningar för området och förväntade transportmönster beaktas. Detta redovisas i kapitel 0. En kvantitativ riskanalys genomförs därefter för områdets förutsättningar för att uppskatta risknivåernas storlek och möjliggöra en riskvärdering. I den kvantitativa riskanalysen beaktas osäkerheter avseende transportmönster och befolkningstäthet för att skapa robusthet i riskvärdering och rekommendationer i åtgärder. Resultat från den kvantitativa riskanalysen redovisas i kapitel 6, medan huvuddelen av antaganden, beräkningar och genomförande finns presenterat i Bilaga A (frekvensberäkningar) och Bilaga B (konsekvensberäkningar). Värdering av risknivåerna till följd av transporter av farligt gods på Gudöbroleden görs. Beräknade risknivåer jämförs med vedertagna kriterier avseende individrisk och samhällsrisk. Riskvärderingen finns redovisade i kapitel 7. Slutligen utarbeta rekommendationer och alternativ för riskreducerande åtgärder utifrån riskens storlek och genomförd riskvärdering. Dessa presenteras i kapitel 8.

6 2009,034 FT (42) 2 Riskhänsyn i den fysiska planeringen Enligt plan- och bygglagen ska planläggning ske så att bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor. Planläggning vid transportleder för farligt gods I Länsstyrelsen Stockholms riktlinjer för planläggning intill transportleder där det transporteras farligt gods anges rekommenderad markanvändning inom olika skyddsavstånd från väg och järnväg. Används respektive markanvändning inom respektive zon anses att en god samhällsplanering uppnås. I Figur 1 nedan återges vilken markanvändning som Länsstyrelsen Stockholm rekommenderar för olika avstånd från väg. [2] Figur 1. Skyddsavstånd från transportleder för farligt gods som normalt kan godtas för olika typer av verksamheter. Från Länsstyrelsen Stockholms riktlinjer. [2] Det anges i [2] att Länsstyrelsen Stockholm anser att skyddsavstånd generellt är att föredra framför andra skyddsåtgärder och att vid korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid eventuella konsekvenser av en olycka med farligt gods än sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Intill primära transportleder för farligt gods anger Länsstyrelsen att det ska finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd på minst 25 meter. För sekundära leder anges att det är svårt att göra en allmängiltig vägledning men att det i de flesta fall behöver finnas minst 25 meter mellan väg och verksamheter som bostäder, centrum, handel med flera.

7 2009,034 FT (42) Kriterier för riskvärdering Risk betraktas i denna riskanalys som produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. Med konsekvens avses konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med händelsefrekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa. I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker och förekommande värderas mot de kriterier som Det Norske Veritas (DNV) har föreslagit. Innehållet i detta avsnitt baserar därför på detta. [3] Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats. Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Vid beräkning av individrisk antas i enlighet med DNV:s rekommendationer att individen har en genomsnittlig känslighet för risken, är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvenserna bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas (avlida) av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om befolkningstätheten i området ökar. Acceptanskriterier för individrisk är 10-7 som undre gräns (dvs. då risker kan anses små) och 10-5 som övre gräns (dvs. risker är oacceptabelt höga). [3] För jämförelse innebär individrisken 10-5 att sannolikheten att omkomma är 1 på år och individrisken 10-7 att sannolikheten att omkomma är 1 på år. Mellan dessa finns ett område där risker kan tolereras om rimliga åtgärder vidtas. Se även Figur 2 nedan. Då individrisk utgör den risk som en person i en viss punkt kontinuerligt utsätts för påverkas denna parameter ej av typ av verksamhet eller persontäthet i området Figur 2. Förslag på uppbyggnad av kriterium för värdering av risk. Risknivåer 10-5 och 10-7 motsvarar individrisk enligt DNV:s rekommendationer. Bakgrundsbild är återgiven från [3]. Samhällsrisk presenteras ofta i en s.k. FN-kurva. FN-kurvan redovisar sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Mer specifikt anges antalet

8 2009,034 FT (42) döda N på x-axeln och frekvens per år som minst detta antal uppskattas omkomma på x-axeln. I Figur 3 nedan presenteras kriterier för riskvärdering enligt DNV. Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för oacceptabel risk (markerat med rött streck) och för låg (acceptabel) risk (markerat med grönt streck) benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket kostnad/nyttovärderingeller annan optimering bör användas för att sträva efter att ytterligare sänka risknivån. Då samhällsrisken beror på antalet personer inom området som påverkas av en risk så finns en direkt koppling mellan samhällsrisken typ av verksamhet och befolkningstäthet/persontäthet. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till [3]. Figur 3. Acceptanskriterier för samhällsrisk. Principer för riskvärdering I [3] anges fyra principer vilka brukar hänvisas till och beaktas vid värdering av risker. Dessa fyra principer förklaras kortfattat nedan. 1. Rimlighetsprincipen Risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras bör alltid åtgärdas, oavsett risknivå. 2. Proportionalitetsprincipen Den totala risken från en verksamhet bör stå i proportion mot tillförd nytta. 3. Fördelningsprincipen Risker bör vara skäligt fördelade, enskilda personer och grupper ska inte utsättas för oproportionerligt stora risker i relationen till den nytta verksamheten medför för dem. 4. Principen om undvikande av katastrofer Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser än i katastrofer med omfattande konsekvenser. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till [3].

9 2009,034 FT (42) 3 Beskrivning av området Området som omfattas av denna analys är ca 1,3 km långt tätbebyggt område. Inom området återfinns i dagsläget olika typer av bebyggelse, bland annat bostäder, samlingslokaler, handel, och industriområde längs vägen norr- och söder om alléplan. På vissa sträckor finns grönytor med träd och buskage mellan vägen och bebyggelsen. Vid alléplan finns torg och centrumbebyggelse med bland annat restauranger, handel, vård och parkering. I Figur 4 nedan återges området i karta där planerad markanvändning efter förtätning har markerats i olika färger. För område markerat med blå färg (verksamheter/handel) gäller dock att även bostadshus i 2-5 våningsplan kan bli aktuellt. I område med rosa/lila färg (centrumfunktioner) kan det även bli aktuellt att bygga till fler våningsplan med syfte att använda som bostäder. Figur 4. Områden färglagda efter markanvändning vid förtätning invid Gudöbroleden. Bild: Tyresö Kommun. Enligt [4] uppgår befolkningstätheten i Tyresö kommun till 667 invånare per km 2. I tätort kan dock denna siffra antas vara högre. I närområdet finns i första hand småhusbebyggelse och en grov uppskattning av befolkningstätheten utifrån kartverktyg ger vid handen att befolkningstätheten kan vara i storleksordningen personer per km 2 invid Gudöbroleden.

10 2009,034 FT (42) 4 Riskidentifiering Enligt [4] finns inga större riskobjekt i Tyresö kommun, utan det som uppges finnas är en mindre bussdepå i Petterboda och bensinstationer inom kommunen. I Figur 5 nedan finns en skärmdump från Länsstyrelsen Stockholm kartverktyg för omgivande område. [5] Det område och den delen av väg 260 som omfattas av denna analys har markerats i rött. I figuren har rekommenderade vägar för farligt gods markerats i lila. Heldragen lilafärgad linje markerar det primära vägnätet och streckad lilafärgad linje markerar det sekundära vägnätet. På det primära vägnätet kan det förväntas gå stora mängder farligt gods och även i större utsträckning olika typer av gods. Gudöbroleden och väg 260 utgör en del av det sekundära vägnätet. Detta innebär att vägen inte bör användas för genomfartstrafik, utan enbart för lokala transporter från det primära vägnätet till mottagare eller från leverantör till det primära vägnätet. I närheten av det undersökta området finns i dagsläget två bensinstationer och omkring 2 km åt nordost finns ytterligare 5 bensinstationer och bussdepå i Petterboda. På bensinstationerna finns bensin, diesel, etanol och fordonsgas. I samband med förtätningen kring Gudöbroleden kan de två bensinstationerna på Vendelsövägen på Vendelsövägen eventuellt komma att avvecklas. [5] Figur 5. Utdrag ur Länsstyrelsens verktyg. [5] Heldragna linjer är primära farligtgodsleder och streckade linjer är sekundära farligtgodsleder. Det undersökta området invid Gudöbroleden har markerats i rött. Följande riskkällor som kan påverka området har således identifierats: Transporter av farligt gods på Gudöbroleden

11 2009,034 FT (42) Bensinstationer på Vendelsövägen Nedan görs en fördjupning indelat på respektive punkt. Bensinstationer på Vendelsövägen De två bensinstationer är belägna cirka 180 respektive 340 meter från Gudöbroleden. Stationerna är destinationer för transporter av brännbara vätskor på vägen. Bensinstationerna i sig kan utöver detta utgöra riskkällor för delar av det område som ska undersökas i denna riskanalys. Riskbidraget från bensinstationerna beaktas dock inte vidare i detta dokument eftersom mål och syfte är att analysera risker från transporter med farligt gods. Vid planläggning nära dessa bensinstationer bör särskild riskutredning som även beaktar bensinstationerna genomföras. Transporter av farligt gods på Gudöbroleden Den aktuella delen av Gudöbroleden utgör en ca 1,3 km lång tvåfältsväg som enligt NVDB är klassad som en primär landsväg. [6] Vägen är en sekundär transportled för farligt gods, vilket innebär att den är avsedd för lokala transporter och inte bör användas för genomfartstransporter. Genomfartstrafik kan istället förväntas på väg 73 väster om Gudöbroleden eller delar av väg 229 norrut. Figur 6. Del av Gudöbroleden som omfattas av denna riskanalys. Bild: Tyresö kommun. Vägens hastighetsbegränsning är 50 km/h i större delen av vägsträckningen som befinner sig inom denna riskanalys avgränsning. Delar av sträckningen har dock hastighetsbegränsning 70 km/h [6]. Flera T-korsningar ansluter till vägen och vid alléplan finns en cirkulationsplats. Generellt saknas god information om hur mycket transporter som går på Sveriges vägnät och vad som transporteras. I dagsläget kan den största andelen av transporter av farligt gods på Gudöbroleden förväntas vara transporter av drivmedel till bensinstationer och eventuellt bussdepå nordöst

12 2009,034 FT (42) om området. Förekomst av större mängder farligt gods kan därför i första hand förväntas utgöras av brandfarliga vätskor som bensin, diesel och etanol, men också till viss del även av brännbara gaser som naturgas och gasol. Det går dock inte att utesluta att mindre mängder övriga farliga ämnen till andra verksamheter inom närområdet också kan förekomma. Riskbidrag från vägen kan framförallt förväntas utgöras av trafikolyckor som leder till utsläpp av farliga ämnen. I kapitel 4.4 nedan redogörs vilka möjliga skador och konsekvensavstånd som olika ämnen kan förväntas orsaka. Grov bedömning av sannolikhet och konsekvens Olycka med fordon som transporterar farligt gods I Tabell 1 redovisas generella faror med olika kemikalier uppdelat efter dess ADR-S klass. I tabellen anges även möjliga konsekvenser och de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarliga skadepåverkan på oskyddade människor ur 3:e persons synvinkel. [7] Transportklass (ADR-klass) Exempel Dominerande fara Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Möjliga konsekvenser i händelse av olycka Riskavstånd (meter) 1. Explosiva ämnen och föremål Krut, patroner, nitroglycerin, fyrverkeri X Övertryck som kan skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor X < 100 X Jetflamma - värmestrålning < Kondenserad brännbar gas 2.3. Kondenserad giftig gas 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämne och organiska peroxider 6. Giftiga och smittoförande ämnen 7. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen Propan, gasol Svaveldioxid, ammoniak Bensin, diesel, eldningsoljor, metanol Svavel, fosfor, metallpulver Väteperoxid Arsenik-, bly och kvicksilversalter, bekämpningsmedel Radioaktiva ämnen Svavelsyra, Natriumhydroxid Magnetiska material, asbest, miljöfarligt avfall X Brännbart gasmoln - gasmolnsexplosion Tabell 1. Generella faror och möjliga konsekvenser med olika transportklasser av farligt gods [9] X Gasmolnsexplosion X X X BLEVE Gasmoln kan ge toxiska effekter. Ämne, tillgänglig mängd, utflöde, atmosfäriska förhållanden och topografi påverkar effektområdet > X Pölbrand - värmestrålning < 100 X X Brand värmestrålning. Konsekvenser begränsas till närområdet. < 100 X Brand - värmestrålning <100 X X X X X Explosion i händelse av blandning med andra brännbara ämnen Toxiska effekter. Konsekvenser begränsas till närområdet. Strålskada. Konsekvenser begränsas till närområdet. Dödliga konsekvenser begränsas till närområdet. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Hälsorisker. Konsekvenser begränsas till närområdet < 100 < 100 < 100 < 100

13 2009,034 FT (42) Olycka med explosiva ämnen, klass 1 Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas av stötar. En explosion antas kunna inträffa dels om olyckan leder till brand i vagn och dels om de mekaniska påkänningarna på vagnen blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras görs bedömningen att det är liten sannolikhet för att olycka vid transport av explosiva ämnen leder till omfattande skador på det transporterade godset på grund av påkänningar. Farligt gods inom klass 1 delas in i olika riskgrupper ( ). Det är endast ämnen och föremål inom grupp 1.1 som har risk för massexplosion (en explosion som påverkar så gott som hela mängden samtidigt). För övriga grupper är det mer rimligt att räkna med mindre explosioner av en enskild förpackning eller föremål, eventuellt i följd efter varandra. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge stora konsekvenser. En explosion kan leda till höga tryck i omgivningen och med dödsfall, som direkt följd av tryckvågen Olycka med Brandfarlig gas, klass 2.1 En olycka med en vagn som transporterar tyckkondenserad brandfarlig gas kan leda till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas som i sin tur kan leda till jetbrand, gasmolnsexplosion, BLEVE. En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Flammans längd beror främst av storleken på hålet i tanken. Om gasen i ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet benämns gasmolnsbrand. Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit från själva olycksplatsen. BLEVE kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändning bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av stor värmestrålning. För att en sådan händelse skulle kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank Olycka med icke brandfarlig och icke giftig gas, klass 2.2 De risker som icke brandfarliga, icke giftiga gaser utövar på människan är ofta små, men behållaren som de förvaras i kan utgöra en stor risk vid brand. Ett brandutsatt kärl kan alltid ge splitter ifrån sig om det inte har någon form av inbyggd tryckavlastning. Sådana kärl behandlas som andra tryckkärl vid brand med ett riskavstånd på upp till 300 meter. Vid läckage av gas där kärlet ej är värmepåverkat, blir riskavståndet litet. Riskområdet begränsas till det område inom vilket gasen kan tränga undan och sänka syrehalten så att miljön blir skadlig för människor. Detta riskområde blir mindre än 50 meter utomhus.

14 2009,034 FT (42) Då scenario med yttre brandpåverkan förutsätter närvaron av annat farligt gods anses den medförda risken fångas upp av de övriga scenarierna Olycka med kondenserad giftig gas, klass 2.3 Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Gaserna är generellt tyngre än luft och sprids därmed längs marken. Gaserna är giftiga vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Konsekvenserna av ett utsläpp beror framförallt av hålstorlek och väderförhållanden Olycka med brandfarlig vätska, klass 3 En olycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en pölbrand. Antändning av och brand i en sådan pöl förväntas ge strålningseffekter, som kan skada oskyddade människor (och egendom) Olycka med brandfarliga fasta ämnen, klass 4 Konsekvenserna av en olycka med brandfarliga fasta ämnen bedöms koncentreras till anslutning till olycksplatsen. Kritisk strålningen från branden bedöms endast vara lokal Olycka med oxiderande ämnen och organiska peroxider, klass 5 Oxiderande ämnen kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen (t ex aceton och etanol). Oxiderande ämne kan tillsammans med organiska ämnen bli explosiva och konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. För oxiderande ämnen beräknas dödliga skador som följd av explosion ske inom 30 meter, väggar raseras inom 70 meter. [8] Olycka med giftiga och smittsamma ämnen ämen, klass 6 En olycka med giftiga och smittsamma ämnen medför normalt ej risk för personskador. En skada förutsätter i princip att man kommer i direkt kontakt med ämnet Olycka med radioaktiva ämen, klass 7 Utsläpp av radioaktiva ämnen medför normalt inga akuta skador. Dessutom vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder vid transport av radioaktiva ämnen Olycka med frätande ämnen, klass 8 Olycka med frätande ämnen bedöms ge personskador via stänk upp till meter från olycksplatsen Olycka med övriga farliga ämnen och föremål, klass 9 Sannolikheten för att en olycka med klass 9 ämne ska ge skador på människor i bedöms som försumbar.

15 2009,034 FT (42) 5 Översiktlig riskbedömning och riskvärdering Länsstyrelsen Stockholm har utgivit rekommenderade skyddsavstånd från transportleder för farlig gods och olika typer av markanvändning. Om dessa avstånd följs vid planering av mark anser Länsstyrelsen Stockholm att en god samhällsplanering uppnås. Se även avsnitt 2.1. Tyresö kommun har låtit markera dessa avstånd från Gudöbroleden i Figur 7 nedan. Figur 7. Länsstyrelsens rekommenderade avstånd från Gudöbroleden (t.v.) och planerad markanvändning (t.h.). Bild över planerad markanvändning finns också redovisad i Figur 4. Bild: Tyresö kommun. Både befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse efter förtätning medför att de rekommenderade avstånden underskrids. De områden som ligger intill Gudöbroleden ska primärt användas för handel och centrumfunktioner, se fält färglagda i blått och rosa till höger i Figur 7 ovan. Enligt uppgift från Tyresö kommun finns dock planer på att också använda dessa områden för bostäder. Länsstyrelsen Stockholm anger att sådana verksamheter i regel kräver 75 meter skyddsavstånd till transportleder för att kunna accepteras utan vidare utredningen av risknivåerna, se även avsnitt 2.1. Eftersom den aktuella leden enbart ska användas för lokala transporter till och från de primära lederna kan flödet av farligtgodstransporter förväntas vara lägre än vid genomfartstrafik. Statistik från Trafikverkets vägtrafikflödeskarta visar att årsmedeldygnstrafik var ungefär år Av detta utgjorde 1040, eller ca 10 % tung trafik. I [9] anges att 1,6-1,7 promille av all trafik på nationell nivå utgörs av fordon skyltade med farligt gods. Baserat på Gudöbroledens årsmedeldygnstrafik skulle 1,7 promille innebära ungefär 17 transporter per dag i genomsnitt. Inga industrier som använder stora mängder farligt gods har identifierats lokalt, utan de främsta mottagarna förväntas vara bensinstationer. Genomfartstrafik bör i huvudsak ske på närliggande primära farligtgodsleder.

16 2009,034 FT (42) Transporter av farligt gods på Gudöbroleden kan mot bakgrund av omgivande verksamheter antas i första hand bestå av brännbara vätskor och till viss del gaser. Därmed kan den största delen av bidraget till risknivåerna invid Gudöbroleden också antas härröra från transporter av sådana ämnen. Konsekvenser av olyckor med sådana ämnen bedöms i regel begränsas till i storleksordningen 30 meter från väg. Fler ämnen kan dock förmodas transporteras på leden idag, och fördelningen och antal transporter av ämnen kan komma att förändras i framtiden. Eftersom information om transporterade ämnen är knapphändig finns osäkerheter kopplade till denna analys. Utöver osäkerheter om vad som transporteras i dagsläget och i vilka mängder kan antal transporter och fördelning av farliga ämnen förändras i framtiden baserat på bland annat utveckling av verksamheter som industrier, nya riktlinjer, övriga bestämmelser och samhällsplaneringsbeslut. Av den anledningen görs bedömningen att det är nödvändigt att undersöka hur risknivåer påverkas vid fler ämnen än endast de huvudsakligen förväntade, samt om antal fordon avsett för farligt gods på vägen per dag varieras. De korta skyddsavstånden som är aktuella i detta fall och det faktum att ett av målen med riskanalysen är att utreda hur nära bebyggelse kan accepteras och vilka åtgärder som kan krävas medför att göra en fördjupad kvantitativ riskanalys genomförs. Det är alltså inte på förhand, innan risken har kvantifierats vidare, lämpligt att värdera risken och ange rekommendationer utifrån detta. Den fördjupade kvantitativa riskanalysen behöver uppskatta både individ- och samhällsrisknivåer för att skapa underlag och möjliggöra en riktig värdering av riskerna. Vidare finns osäkerheter i hur stort antal transporter av farligt gods som förekommer på Gudöbroleden och hur transportmönster kan komma att se ut i framtiden, både avseende antal transporter och transporterade ämnen. Även om befolkningstätheten kan anses representeras väl av 2500 invånare per kvadratkilometer (se kapitel 3) bedöms det också lämpligt att undersöka hur en ökning av befolkningstätheten påverkar samhällsrisknivån. Syftet med att undersöka variationer i transportmängd och i befolkningstäthet är att möjliggöra en robust samhällsplanering där osäkerheter har beaktats, både avseende hur det ser ut i dagsläget och också hur det kan komma att se ut i framtiden. Den fördjupade kvantitativa riskanalysen redovisas i nästföljande kapitel.

17 Individrisk [1/år] Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning Skapad Datum Utgåva Sida 2009,034 FT (42) 6 Kvantitativ riskanalys I detta kapitel redovisas den fördjupade kvantitativa analysen som genomförts för transporter av farligt gods på Gudöbroleden. Här redovisas i huvudsak resultat för att underlätta för läsaren, antaganden och underlag för beräkningar redovisas i sin helhet i Bilaga A och Bilaga B. Reslutat individrisk I Figur 8 nedan redovisas beräknad individrisk som funktion av avstånd från vägen. Beräkning har genomförts för olika antal transportmängd farligt gods på Gudöbroleden (1, 5, 10 och 30 per dygn). För jämförelse innebär individrisken 10-5 att sannolikheten att omkomma är 1 på år och individrisken 10-7 att sannolikheten att omkomma är 1 på år. Kriterier för riskvärdering har även förklarats i avsnitt ,00E-04 Beräknad individrisk intill Gudöbroleden 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E Avstånd från väg [m] Oacceptabel risknivå (enl. DNV) Risker kan anses små (enl. DNV) 30 fordon per dygn 10 fordon per dygn 5 fordon per dygn 1 fordon per dygn Figur 8. Beräknad individrisk som funktion av avstånd från vägen. Beräkningar har genomförts för 30, 10, 5 och 1 fordon per dygn för att möjliggöra jämförelse. Notera att skala på Y-axel är logaritmisk. Det kan noteras att individrisken har beräknats ligga inom ALARP-området fram till ett avstånd på ungefär 30 meter från vägen. Detta gäller oavsett antagande om antal fordon per dygn med farligt gods som trafikerar vägen. På ett avstånd längre än 30 meter begränsas individrisken till en sådan nivå att den kan bedömas vara acceptabel utan att några riskreducerande åtgärder vidtas. Anledningen till att individrisknivån minskar kraftigt på ett avstånd av ungefär 30 meter från vägen är framför allt att konsekvenser från utsläpp av brännbara vätskor begränsas på ett avstånd längre än detta, och att en stor del av transporterna i beräkningarna utgörs av sådana ämnen. En viss del av övriga scenarier har dock ett konsekvensavstånd kortare än 30 meter. Resultat samhällsrisk I Figur 9 nedan redovisas beräknad samhällsrisk för transporter på vägen. Beräkning har genomförts för olika stort antal transporter på vägen (1, 5, 10

18 Frekvens av N eller fler döda per år Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning Skapad Datum Utgåva Sida 2009,034 FT (42) och 30 per dygn). Beräkningarna bygger på en enkel modell med en genomsnittlig befolkningstäthet, något skyddsavstånd eller andra riskreducerande åtgärder har inte inkluderats då kurvorna tagits fram. På grund av detta kan kurvorna tolkas som en uppskattning av hur stor samhällsrisken kan förväntas vara om bebyggelse hade genomförts intill vägen utan några skyddsavstånd eller andra åtgärder. I avsnitt 6.4 nedan undersöks istället hur samhällsrisken ser ut om bebyggelse planläggs med riskhänsyn och riskreducerande åtgärder. Beräknad samhällsrisk 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E Antal dödsfall N Övre ALARP Undre ALARP 30 fordon per dygn 10 fordon per dygn 5 fordon per dygn 1 fordon per dygn Figur 9. Beräknad samhällsrisk som funktion av avstånd från vägen. Beräkningar har genomförts för 30, 10, 5 och 1 fordon per dygn för att möjliggöra jämförelse. Notera att skala på båda axlar är logaritmiska. Osäkerheter och känslighetsanalys Riskanalyser är alltid förknippade med osäkerheter. Osäkerheter kan bland annat härledas till modellosäkerheter och parameterosäkerheter. Frekvensoch konsekvensberäkningarna i denna analys är baserade på en rad förenklingar, antaganden och underlag som medför osäkerheter. Resultaten och beräknande risknivåer ska därför ses som uppskattningar och inte exakta resultat. För att minska osäkerheter som leder till underskattningar av beräknade risknivåer har konservativa antaganden gjorts då begränsat med information funnits. Med anledning av detta görs inte någon omfattande känslighetsanalys för samtliga indataparametrar som legat till grund för frekvens- och konsekvensberäkningarna. Eftersom osäkerheter i antalet transporter på vägen redan har hanterats görs inte heller någon vidare analys av denna parameter. Känslighetsanalys görs för att utvärdera hur risknivåerna påverkas om fördelningen av transporterade ämnen påverkas samt hur samhällsrisknivån påverkas av en större befolkningstäthet.

19 Frekvens av N eller fler döda per år Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning Skapad Datum Utgåva Sida 2009,034 FT (42) Ökad befolkningstäthet En förtätning av området, särskilt om flerbostadshus och andra mer personintensiva objekt och verksamheter tillkommer medför att persontätheten ökar intill Gudöbroleden. För att undersöka hur samhällsrisken påverkas av en ökad befolkningstäthet utförs beräkningarna även för en dubblerad befolkningstäthet (5000 personer/km 2 ). Precis som i avsnitt 6.2 (Figur 9) ska kurvorna tolkas som en uppskattning av hur stor samhällsrisken kan förväntas vara med en fördubblad befolkningstäthet bebyggelse hade genomförts intill vägen utan några skyddsavstånd eller andra åtgärder. Resultat för beräknad samhällsrisk med åtgärder återges även nedan i avsnitt 6.4 (Figur 11). Beräknad samhällsrisk, ökad befolkningstäthet 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E Antal dödsfall N Övre ALARP Undre ALARP 30 fordon per dygn 10 fordon per dygn 5 fordon per dygn 1 fordon per dygn Figur 10. Påverkan på beräknad samhällsrisknivå då antagande om befolkningstäthet fördubblas (5000 inv/km 2 har använts). Beräknand risknivå med åtgärder Eftersom individrisk per definition utgör sannolikheten att omkomma för genomsnittlig person som vistas utomhus i en given punkt under ett års tid påverkas inte beräknad individrisk av riskreducerande åtgärder. Däremot motiverar en hög individrisk att åtgärder vidtas för att bebyggelse ska accepteras. Beräknad samhällsrisk påverkas dock av riskreducerande åtgärder och en grov uppskattning av hur samhällsrisknivån påverkas då bebyggelse nära Gudöbroleden görs med hänsyn tagen till förekommande transporter av farligt gods. Riskreducerande åtgärder antas bestå av skyddsavstånd till bebyggelse, utformning av mark mellan väg och bebyggelse så att denna inte uppmuntrar till mer än tillfällig vistelse och brandklassning av ytterväggar på närbelägna byggnader. För att uppskatta påverkan på risknivån har det antagits att åtgärderna begränsar sannolikheten för att personer vistas i vägens närområde och skyddar byggnader så att det i 1 fall av 10 (jämfört med beräkningar utan hänsyn till detta) medför att personer omkommer till följd av olyckor som har

20 Frekvens av N eller fler döda per år Frekvens av N eller fler döda per år Uppdragsbeteckning Dokumentbeteckning Skapad Datum Utgåva Sida 2009,034 FT (42) korta konsekvensavstånd. Sådana scenarier som har justerats utgörs av brandfarlig vätska, jetflammor, frätande vätska och dylikt. I Figur 11 nedan redovisas uppskattning av samhällsrisknivåer med åtgärder. I Figur 12 har det undersökts hur en dubblering av befolkningstätheten påverkar resultatet. Uppskattad samhällsrisk med riskreducerande åtgärder 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E Antal dödsfall N Övre ALARP Undre ALARP 30 fordon per dygn 10 fordon per dygn 5 fordon per dygn 1 fordon per dygn Figur 11. Grov uppskattning av samhällsrisknivå med åtgärder i form av skyddsavstånd till transportled, utformning av område mellan led och bebyggelse så att detta inte uppmanar till stadigvarande vistelse samt brandklassning av fasader på närbelägna byggnader. Uppskattad samhällsrisk med riskreducerande åtgärder och olika befolkningstäthet 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E Antal dödsfall N Övre ALARP Undre ALARP 5 fordon/dygn 2500 inv/km2 5 fordon/dygn 5000 inv/km2 1 fordon/dygn 2500 inv/km2 1 fordon per dygn 5000 inv/kvm2 Figur 12. Uppskattning av hur samhällsrisken efter riskreducerande åtgärder påverkas av en dubblering av befolkningstätheten.

21 2009,034 FT (42) 7 Riskvärdering Gudöbroleden utgör en del av det sekundära vägnätet för transporter av farligt gods i Stockholms län. Detta innebär att sådana transporter av farligt gods som främst kan förväntas på vägen utgörs av transporter från det primära vägnätet till mottagare eller från leverantör till det primära vägnätet. I närområdet finns i dagsläget ett antal bensinstationer (6-7 stycken) och även en mindre bussdepå. Inga andra verksamheter eller särskilda riskobjekt belägna i området i dagsläget har kunnat identifieras. Med anledning av detta kan det antas att den absoluta merparten av transporter av farligt gods på Gudöbroleden i dagsläget utgörs av drivmedelsleveranser. Förekomst av större mängder farligt gods kan således i första hand förväntas utgöras av brandfarliga vätskor som bensin, diesel och etanol, men också till viss del även av brännbara gaser som naturgas och gasol. Utöver detta kan transporter av styckegods förväntas och det går inte heller att utesluta att det sporadiskt förekommer transporter av andra ämnen på vägen. Osäkerheter Det ska poängteras att bedömningen av transportmönstret på Gudöbroleden dock enbart utgör en uppskattning. Det finns begränsat med information och data kring hur mycket farligt gods som transporteras, var transporterna sker och hur fördelningen av transporterade ämnen ser ut. Det är förväntat och gäller i allmänhet för de flesta vägar där farligt gods transporteras. En ytterligare försvårande omständighet är att bebyggelse planeras med en lång tidshorisont, medan transportmönstret är i ständig förändring. Förändringar i transportmönster kan exempelvis följas av nyetablering av industrier och farliga verksamheter i närområdet, teknikutveckling och samhällsplaneringsbeslut. För att ta hänsyn till de stora osäkerheter som finns i transportmönster, både avseende dagsläget och hur det kan komma att se ut i framtiden, och för att möjliggöra en värdering av risknivåerna som medför en robusthet i samhällsplaneringen har olika antal transporter per dag utvärderats. Beräkningarna har genomförts med 1, 5, 10 respektive 30 fordon per dygn. Beräkningarna har också medvetet genomförts utan att avgränsa bort de ämnen som i dagsläget inte kan förväntas förekomma i någon större utsträckning på vägen. Fördelning för farligt gods har antagits enligt riksgenomsnittet vid mätningen i september 2006 [9]. Sådana ämnen som inkluderats trots att de inte kan förväntas i någon stor utsträckning utgörs av exempelvis giftig gas, frätande ämnen och explosiva ämnen. Genom att inkludera sådana ämnen ökar analysens robusthet för framtida förändrade transportmönster. Eftersom att riksgenomsnittet för fördelning av farligt gods till största del utgörs av brännbara vätskor i form av bränslen kan dock den antagna fördelningen fortfarande förväntas vara representativ för den aktuella vägen. Resultatens känslighet för val av befolkningstätheten har också undersökts eftersom förtätning både nu och i framtiden medför att denna kan förväntas öka. Resultat Resultaten visar att beräknad individrisknivå ligger inom det område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna på ett avstånd mindre än

22 2009,034 FT (42) omkring 30 meter från vägkanten, detta gäller oavsett antagande om antal transporter per dygn på vägen. Skälet till detta är att bidraget till risknivån på korta avstånd främst härrör från brännbara vätskor, vilket utgör den i särklass största ämneskategorin. På ett avstånd längre än 30 meter finns ett sådant skyddsavstånd att konsekvenser för de flesta olyckor med utsläpp av brännbara vätskor begränsas. Därmed minskar också individrisknivån drastiskt på ett avstånd längre än 30 meter och risknivån hamnar på en nivå som medför att riskerna kan anses vara små, se Figur 8. Eftersom riskbidraget från brännbara vätskor och till viss del även från brännbara gaser bedöms utgöra den största delen av risknivån för området kring Gudöbroleden är det viktigt att det i första hand är konsekvenser från sådana olyckor som reduceras. Vid bebyggelse och förtätning nära vägen ska därför föreslagna riskreducerande åtgärder primärt skydda mot konsekvenser av olyckor med brännbara vätskor och gaser. Beaktanden för åtgärder I Länsstyrelsen Stockholms riktlinjer anges för sekundära transportleder i allmänhet att det i de flesta fall behöver finnas ett område fritt från bebyggelse på minst 25 meter för sådana verksamhetstyper som är aktuella i detta fall. Vidare ges öppning för att skyddsavstånd kan reduceras till meter ifall det går få transporter eller om transporter enbart bedöms ge konsekvenser på korta avstånd. Även om olika scenarier för antal transporter (1, 5, 10 och 30 per dygn) har utvärderats är det mot bakgrund av befintliga verksamheter i närområdet troligt att förekomsten av antal transporter i dagsläget representeras bäst av i genomsnitt en eller ett fåtal transporter per dygn. Individrisken invid Gudöbroleden har dock beräknats ligga inom det område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna för ett avstånd kortare än cirka 30 meter från vägen. Detta gäller oavsett gjorda antaganden avseende antal transporter på vägen i beräkningarna. Det ska också poängteras att beräkningarna enbart avser risker härrörande från transporter med farligt gods, sådana risker som inte har beaktats ska läggas till denna risknivå, exempelvis mekanisk skada av avåkande fordon. Mot bakgrund av länsstyrelsens rekommendation och att individrisknivån har beräknats vara hög nära intill vägen görs bedömningen att ett område på minst 25 meter från vägkant ska hållas fritt från bebyggelse och utformas så att det inte uppmuntrar till mer än tillfällig vistelse. Som nämnts ovan kan den största delen av riskbidraget hänföras till olyckor med brandfarliga vätskor. Mot bakgrund av detta bedöms det vara rimligt att ytterväggar på byggnader som uppförs närmre än 30 meter från vägen ska utföras med brandteknisk klass eller med obrännbart material. För jämförelse är detta i linje med vad Länsstyrelsen Stockholm rekommenderar för primära transportleder. Vidare bedöms det också vara rimligt att ställa krav på att ny bebyggelse med enkelhet ska gå att utrymma i riktning bort från vägen, det är i regel inte någon kostnad förknippad med denna riskreducerande åtgärd så länge kravet inte ställs på befintlig bebyggelse. Det bedöms vara rimligt att ställa detta krav på byggnader som uppförs på avstånd mindre än 50 meter från vägen för att med god säkerhet kunna anta att personer inte utsätts för kritiska förhållanden från värmestrålning vid utrymning.

23 2009,034 FT (42) Att minimera sannolikheten för brandspridning till intilliggande byggnader och möjliggöra för personer i närheten att utrymma på egen hand bedöms också vara av vikt för att minimera räddningstjänstens arbete med andra uppgifter än att hantera ett utsläpp av farligt gods. Mot bakgrund av detta är det också rimligt att ställa krav på att ytterväggar på byggnader nära vägen ska utgöras med brandteknisk klass eller med obrännbara fasader. Beräknad samhällsrisk hamnar inom ALARP-området framför allt för den del av kurvorna som representerar sådana scenarier som ger upphov till en eller enstaka omkomna, se Figur 9 (och Figur 10 med ökad befolkningstäthet). Även dessa scenarier utgörs framför allt av olyckor med brännbara vätskor. För scenarier med 1 och 5 transporter per dygn är det i stort sett bara denna del av FN-kurvorna som ligger inom ALARP-området, övriga delar ligger under. Också beräkningarna av samhällsrisken påbjuder således att hänsyn framför allt ska tas till scenarier av sådan karaktär. I Figur 11 har en uppskattning av samhällsrisken gjorts där effekter av riskreducerande åtgärder har införts. Det kan noteras att för scenarier med 1 transport om dagen ligger kurvan i sin helhet i det område som bedöms vara acceptabelt och för 5 transporter ligger kurvan för den absoluta merparten inom detta område. Detta gäller även för en dubblerad befolkningstäthet i området, jämför Figur 10. Sammantaget görs bedömningen att om föreslagna riskreducerande åtgärder införs kan risknivåerna förväntas bli acceptabla. Det bedöms också att samhällsplanering och blir robust med avseende på osäkerheter i befolkningstäthet och transportmönster. Rekommenderade åtgärder finns systematiskt och tydligt redovisade i nästföljande kapitel.

24 2009,034 FT (42) 8 Rekommendationer Rekommendationer för ny bebyggelse FireTech Engineering AB rekommenderar följande generella åtgärder vid förtätning, beslut om markanvändning och planläggning av ny bebyggelse längs studerad del av Gudöbroleden: 1. Mark utomhus på ett avstånd mindre än 25 meter från vägkant ska planeras så att personer inte uppmanas till mer än tillfällig vistelse utomhus. Sådan mark utomhus bör användas enligt Zon A i Länsstyrelsens rekommendationer, (se avsnitt 2.1). 2. Ett avstånd på minst 25 meter från vägkant ska vara fritt från bebyggelse. Avståndet kan reduceras till 20 meter om fastigheter skyddas till exempel genom plank tätt i nedankant, skyddsvall, dike, lutning (nedåt) mot vägen eller en andra åtgärder som reducerar sannolikheten för att utläckande vätska rinner in mot bebyggelse. 3. Ytterväggar på ett avstånd från vägkant som understiger 30 meter ska utföras med obrännbara fasader alternativt i lägst brandteknisk klass EI30. Glas ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Om byggnadens brandtekniska utformning i övrigt medger att brandklassade fönster tillåtas vara öppningsbara, godtas detta i enlighet med Länsstyrelsen Stockholms rekommendation. 4. Byggnader belägna närmre än 30 meter från vägkant ska vara möjliga för personer att utrymma i riktning bort från Gudöbroleden utan räddningstjänstens hjälp. Åtgärden bör även beaktas för byggnader belägna närmre än 50 meter från vägkant i den mån det kan ske med ekonomiskt rimliga medel. 5. För byggnader belägna närmre än 30 meter från vägkant ska friskluftsintag placeras högt upp och i riktning bort från Gudöbroleden. Åtgärden bör även beaktas för byggnader belägna närmre än 75 meter från vägkant i den mån det kan ske med ekonomiskt rimliga medel. Om särskilda förutsättningar som ej har beaktats i denna analys föreligger för någon fastighet eller område kan det finnas möjlighet att göra avsteg från riskreducerande åtgärder med hänsyn till detta ifall en specifik, mer detaljerad analys visar att risknivåerna är acceptabla. Detta medför följande alternativ för uppförande av nya byggnader med markanvändning bostäder, centrum, vård, handel, tillfällig vistelse, besöksanläggningar, skola och kontor invid Gudöbroleden: A. Byggnader uppförs minst 30 meter från vägkant. Inga krav på riskreducerande åtgärder till följd av transporter med farligt gods på Gudöbroleden, bortsett från att punkt 4 och punkt 5 ovan bör beaktas. Dessa åtgärder är dock normalt sett inte förknippade med några större kostnader vid uppförande av nya byggnader. B. Byggnader uppförs som närmast 25 meter från vägkant. Krav enligt punkt A ovan. Dessutom ska ytterväggar utföras med obrännbara fasader alternativt i lägst brandteknisk klass EI30. Glas ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Ökad kostnad för att utföra ytterväggar i EI30 alternativt med obrännbar fasad bedöms vara ringa. Glaspartier i brandteknisk klass EW30 kan dock medföra en påtaglig merkostnad.