Inledning. Finansdepartementet

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EC (KOM (2018) 184 final) samt avseende förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG m.fl. rättsakter vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (KOM (2018) 185 final) Inledning Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivaren med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har fått ovan nämnda två förslag på remiss. Eftersom konsekvensutredningen delas mellan remisserna avger Regelrådet ett gemensamt yttrande för de båda remisserna. Innehållet i förslagen De särskilda målen med förslagen anges vara att förbättra efterlevnaden av EU:s konsumentlagstiftning, modernisera reglerna om konsumentskydd samt undanröja onödiga kostnader för näringsidkarna. Det anges att detta kommer att bidra till de allmänna målen att garantera en hög nivå av konsumentskydd samt en väl fungerande inre marknad till gagn för näringsidkare och konsumenter. Förslaget till direktiv om grupptalan anges syfta till att göra det möjligt för godkända enheter 1 att väcka grupptalan i syfte att skydda konsumenters kollektiva intressen, samtidigt som lämpliga garantier säkerställs för att undvika rättegångsmissbruk. Vidare anges att direktivet inte hindrar medlemsstaterna från att anta eller behålla bestämmelser som är utformade för att tillerkänna godkända enheter eller alla 1 Med godkända enheter avses enligt direktivförslagets artikel 4 en enhet som medlemsstaterna har utsett som godkänd eftersom den uppfyller kriterierna av att vara inrättad i enlighet med lagen i en medlemsstat, den har ett berättigat intresse av att säkerställa att unionsrättsliga bestämmelser som omfattas av direktivet efterlevs och den är av icke vinstdrivande natur. De godkända enheterna ska också anges i en offentligt tillgänglig förteckning. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 andra berörda personer mer vittgående befogenheter att väcka talan i syfte att skydda konsumenters kollektiva intressen på nationell nivå. Direktivet ska tillämpas på grupptalan som väcks med avseende på näringsidkares överträdelser av bestämmelser i den unionslagstiftning som förtecknas i bilaga 1 till direktivet och som skadar eller kan skada konsumenters kollektiva intressen. Det anges att det ska vara tillämpligt på inhemska och gränsöverskridande överträdelser inklusive de fall där överträdelserna har upphört innan grupptalan har avslutats. I direktivet anges även närmare bestämmelser om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, såsom att medlemsstaterna ska säkerställa att grupptalan kan väckas vid nationella domstolar eller administrativa myndigheter av godkända enheter under förutsättning att det finns ett direkt samband mellan enhetens huvudsakliga mål och de unionsrättsligt grundade rättigheter som påstås ha blivit åsidosatta och som är orsaken till att talan väcks. Vidare finns även bestämmelser om åtgärder för gottgörelse, förlikningar och sanktioner. Förslaget till direktiv vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler innehåller ett flertal ändringar i andra direktiv. 2 De främsta ändringarna i direktiv 2005/29/EG: 3 Direktivet ska inte hindra medlemsstaterna från att anta nationella bestämmelser för att skydda konsumenternas legitima intressen vad gäller aggressiv och vilseledande marknadsföring eller aggressiva och vilseledande försäljningsmetoder i samband med en näringsidkares icke begärda besök i konsumentens hem. Sådana nationella bestämmelser ska anmälas till kommissionen. Avseende rättsmedel föreslås att medlemsstaterna ska säkerställa att avtalsenliga och utomobligatoriska rättsmedel finns tillgängliga för konsumenter som utsätts för otillbörliga affärsmetoder i syfte att undanröja samtliga konsekvenser av affärsmetoderna i enlighet med den nationella lagstiftningen. Det föreslås att medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med direktivet och vidta samtliga nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Det ska exempelvis tas hänsyn till överträdelsens karaktär, svårhetsgrad och varaktighet eller tidsmässiga verkningar, antalet konsumenter som berörs, inklusive i andra medlemsstater och eventuella åtgärder som näringsidkaren vidtar för att begränsa skadan. Likaså ska det tas hänsyn till om överträdelsen har skett med uppsåt eller av oaktsamhet, eventuella tidigare överträdelser som har begåtts av näringsidkaren, den ekonomiska vinst som näringsidkaren erhåller eller förlust som denne undviker på grund av överträdelsen samt eventuella andra försvårande eller förmildrande faktorer som är tillämpliga på omständigheterna i fallet. Vid fastställande av böter ska näringsidkarens årsomsättning beaktas och det högsta bötesbeloppet ska vara minst 4 procent av näringsidkarens årliga omsättning i den berörda 2 Förslag till ändring av rådets direktiv 93/13/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder). Postadress Webbplats E-post 2/6

3 medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna. De främsta ändringarna i direktiv 2011/83/EU: 4 Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr Det föreslås ytterligare informationskrav för avtal som ingås på e-marknadsplatser. Det föreslås att innan en konsument blir bunden av ett distansavtal eller motsvarande erbjudande på en e- marknadsplats ska e-marknadsplatsen tillhandahålla information om de huvudsakliga parametrar som avgör rangordningen av de erbjudanden som presenteras för konsumenten till följd av sökningen på e-marknadsplatsen, om den tredje part som erbjuder varor, tjänster eller digitalt innehåll är näringsidkare eller inte, om konsumenträttigheter tillämpas på det avtal som ingås eller inte och om avtalet ingås med en näringsidkare vem som är ansvarig för att säkerställa tillämpningen av konsumenträttigheter. Vid returer av varor föreslås det, såvida näringsidkaren inte har erbjudit sig att hämta varorna, att näringsidkaren får hålla inne med återbetalningen till dess att näringsidkaren har fått tillbaka varorna. Detta ska konsumenten informeras om vid köpet. Det föreslås en bestämmelse om att ångerrätt inte ska tillämpas vid tillhandahållande av varor som konsumenten har hanterat under ångerrättsperioden på ett annat sätt än vad som är nödvändigt för att fastställa varornas art, egenskaper och funktion. Påföljderna med anledning av överträdelser av detta direktiv föreslås vara de samma som för direktiv 2005/29/EG. De främsta ändringarna i direktiv 93/13/EG 5 samt i direktiv 98/6/EG: 6 En ny påföljdsbestämmelse som ska vara utformad på samma sätt som i direktiv 2005/29/EG samt 2011/83/EU. EU-kommissionens konsekvensanalys Av konsekvensutredningen framgår att förslagen kan påverka företag i bred bemärkelse. Vidare berörs leverantörer av e-marknadsplatser med anledning av förslagen som rör e-marknadsplatser. I konsekvensutredningen redogörs för tre alternativa lösningar. Alternativ 1 går ut på att förbättra tillämpningen för att stoppa och avskräcka från överträdelser. Detta alternativ skulle föreskriva om avskräckande och proportionerliga påföljder och förstärka medlen för att hejda brott mot EU-rättslig lagstiftning, utan kollektivt avhjälpande. Alternativ 2 går ut på att förbättra tillämpningen och en möjlighet till enskilt avhjälpande för konsumenter. Detta alternativ skulle bestå av samma komponenter som alternativ 1 men med en 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG. 5 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 förbättrad möjlighet för enskilda som blivit utsatta för orättvis handelspraxis. Alternativ 3 går ut på att förbättra tillämpningen samt en möjlighet till enskilda och gemensamma avhjälpanden för konsumenter. Detta alternativ skulle bestå av samma komponenter som alternativ 1 och 2 samt lägger till förbättrade mekanismer för gemensamt avhjälpande i situationer som rör grupptalan. I konsekvensutredningen framgår även alternativ som har förkastats på ett tidigt stadium. Ett sådant alternativ var företagens möjligheter till självreglering. Ett annat sådant alternativ gick ut på att kräva att medlemsstater skulle säkerställa att böter kan påföras av myndigheter. Detta alternativ förkastades eftersom det skulle ha varit oförenligt med det gällande systemet i flera medlemsstater. Ytterligare ett alternativ som har förkastats är att ersätta nu gällande nationella möjligheter till grupptalan med ett organ på EU-nivå. Detta alternativ förkastades eftersom det skulle komma i konflikt med olika rättsliga traditioner och inverka på gällande nationella möjligheter till grupptalan. Vad gäller kostnader anges att samtliga tre alternativ som har övervägts innefattar inlärningskostnader 7 men också minskade kostnader för näringsidkare som följer reglerna. I konsekvensutredningen anges att förslagsställaren har samlat in uppgifter om kostnader och besparingar i samråden som föregått konsekvensutredningen. Det anges att få svarande har lämnat kvantifierade uppgifter. För alternativ 1 har det angetts att försäkringspremier skulle kunna öka för att täcka kostnader hänförliga till grupptalan. Alternativ 2 innefattar de kostnader som uppstår till följd av alternativ 1 och därutöver kostnader som hör till nya regler för enskilda att påtala övertramp av konsumentskyddsregler. Medianen för engångskostnader hänförliga till detta alternativ, såsom juridisk rådgivning som små och medelstora företag kan behöva kopplat till enskilda förfaranden, anges vara 638 euro. Medianen av årliga löpande kostnader anges vara 655 euro. Alternativ 3 anges innefatta kostnaderna hänförliga till alternativ 1 och 2 och därutöver kostnader hänförliga till grupptalan. Vidare anges att för näringsidkare som följer reglerna är kostnaderna hänförliga till alternativ 3 obetydliga och att kostnadsminskningar kan uppstå för de företag som har gränsöverskridande handel till följd av en ökad harmonisering av de nationella förfarandena. Av konsekvensutredningen och remisserna i dess helhet framgår att det förslag som förordas är det som benämns alternativ 3. Detta alternativ anges bygga på alternativ 1 och 2 men har också en stärkt mekanism för gemensam grupptalan och förslagsställaren bedömer att det därför finns ett starkare incitament för näringsidkare att följa EU:s konsumentlagstiftning än med alternativ 1 och 2. Likaså finner förslagsställaren att alternativ 3 uppfyller de allmänna målen att skydda konsumenters ekonomiska intressen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd. Förslagsställaren anger att strängare påföljder, effektivare förbudsförfaranden och bättre möjligheter till enskilt och gemensamt avhjälpande är behövliga komponenter för att förbättra konsumenters villkor. Det anges även att det sammantaget bästa resultatet för näringsidkare som följer reglerna är alternativ 3, eftersom en möjlighet till grupptalan anges bidra till en rättvis konkurrens till fördel för näringsidkare som följer reglerna. 7 Översättning av familiarisation costs. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 Regelrådets bedömning av EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets granskning avser effekter som kan uppstå för svenska företag. En närmare redovisning av förslagets effekter för svenska företag saknas dock i konsekvensanalysen. Vid en genomgång av de remitterade förslagen förefaller det som att det främsta syftet med dessa är att säkerställa konsumenters intressen och en hög nivå av konsumentskydd även om det också omnämns exempelvis förutsebarhet som ska göra det enklare för de företag som sköter sig, liksom att minska näringsidkarnas oproportionella börda. Enligt Regelrådets bedömning är det därför viktigt att säkerställa att de potentiellt positiva syften för de företag som sköter sig, också uppfylls för svenska företag. Likaså behöver de kostnader och konsekvenser i övrigt som kan uppstå för svenska företag till följd av förslagen analyseras närmare. I avsaknad av sådana beskrivningar kan inte förslagens effekter för svenska företag bedömas. Regelrådet finner därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas. Rekommendationer avseende en kompletterande svensk konsekvensutredning En beskrivning av om och i så fall hur man säkerställer att förslagens positiva syften uppfylls för svenska företag. En beskrivning av de företag som berörs av förslagen utifrån antal, storlek och bransch. Detta kan med fördel innehålla både bredare och mer detaljerade beskrivningar. I den mån någon bransch påverkas mer än någon annan är det önskvärt att sådana omständigheter beskrivs mer detaljerat. Exempelvis framgår det att e-marknadsplatser kommer att påverkas av förslaget, varför det är behövligt med en närmare beskrivning av svenska sådana företag verksamma såväl inom som utanför Sverige. En kvalitativ och kvantitativ beskrivning av samtliga kostnader som kan uppstå för svenska företag i olika branscher till följd av förslagen. Regelrådet vill påminna om att om några kostnader inte bedöms uppstå behöver det anges och motiveras i konsekvensutredningen. För det fall att delar av förslagen medför en kostnadsbesparing behöver även detta beskrivas såväl kvalitativt som kvantitativt. En beskrivning av hur förslagen kan komma att påverka svenska företags verksamhet. En närmare beskrivning av om förslagen kan komma att påverka konkurrensförhållanden för svenska företag. En beskrivning av hur svenska små företag påverkas av förslagen. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Slutsats Regelrådet finner att det framgår information i EU-kommissionens konsekvensanalys som visar att förslagen kan få effekter av betydelse för företag. Som framgår ovan saknas det en närmare redovisning av förslagens effekter för svenska företag. Regelrådet finner därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas. Exempel på behövliga delar i en sådan konsekvensutredning redovisas vid Regelrådets rekommendationer ovan. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 20 juni I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Katarina Garinder. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Garinder Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6