Utvärdering av TräCentrum Norr

Transkript

1 Utvärdering av TräCentrum Norr Göran Melin, AnnaKarin Swenning, Anders Håkansson Faugert & Co Utvärdering

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Uppdraget, utvärderingens förutsättningar och metodik Utvärderingens perspektiv och frågeställningar Metod och avgränsningar 5 3. Bakgrund Uppkomsten av TräCentrum Norr Framväxten av TCN:s organisation och verksamhet Andra satsningar Tidigare uppföljningar och utvärderingar Kommande verksamhetsperiod Resultat och tidiga effekter Inledning Genomlysning av ett urval av projekt Effekter på företagen Effekter på FoU-företrädarna Sammanfattning Effektivitet Inledning TCN:s organisation och arbetssätt Relevans för intressenterna Sammansättning av projekt och aktörer Sammanfattning Måluppfyllelse Slutsatser och reflektioner 25 Bilaga 1. Intervjuförteckning 27 Bilaga 2. Intressenter i TCN Utvärdering av TräCentrum Norr i

4

5 1. Inledning TräCentrum Norr (TCN) är en centrumbildning inom Luleå tekniska universitets (LTU) institution i Skellefteå. TCN startade år 2005 och syftet med TCN är att utveckla den trämekaniska industrin genom samverkan mellan företag och UoH samt institut. Intressenterna är ett antal företag, LTU, SP Trätek och Skellefteå kommun. TCN har under perioden finansierats av de deltagande företagen tillsammans med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (Mål 2), Skellefteå kommun samt Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län. Under perioden har TCN omfattat ett 50-tal projekt. Projekten är strukturerade i tre fokusområden: Mätteknik och processtyrning för kundorderstyrd produktion i sågverk, Industriellt träbyggande samt Ökad beständighet hos utomhusprodukter ovan mark. TCN har fått förnyad finansiering för perioden Det gemensamma målet för TCN är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället. För att nå målet ska TCN bidra till: Fördjupad samverkan mellan forskning och näringsliv för att uppnå en stark, behovsmotiverad FoU-verksamhet Nätverk som ökar kreativitet och utvecklingskraft Generera nya idéer och problemlösningar samt bidra till synergier mellan företag Förbättrad utbildning samt rekrytering till den trämekaniska sektorn Ökad personalrörlighet mellan industri och FoU TCN har även ställt upp ett antal kvantitativa mål för regionens träindustri som ska uppnås till år Målen är att: Två nya företag ska skapas Intressentföretagens omsättning ska öka med 25% Det ska finnas sex FoU-utförare i regionen som är involverade i TCN:s projekt Antalet sysselsatta inom intressentföretagen ska ha ökat med 200 personer Föreliggande utvärdering har genomförts av Faugert & Co Utvärdering på uppdrag av LTU och TCN. Den omfattar TCN:s verksamhet under perioden med tyngdpunkt på aktiviteter under perioden Syftet med utvärderingen är att ge underlag för vidareutveckling av verksamheten inom TCN. Utvärderingen har genomförts under perioden november 2010 till februari 2011 av Göran Melin (projektledare), AnnaKarin Swenning och Anders Håkansson. Tomas Åström har fungerat som intern kvalitetsgranskare. Utvärdering av TräCentrum Norr 3

6 2. Uppdraget, utvärderingens förutsättningar och metodik 2.1 Utvärderingens perspektiv och frågeställningar I vårt arbete har vi utgått från perspektiven resultat och effekter, effektivitet samt måluppfyllelse och i detta avsnitt beskriver vi på vilket sätt vi har tagit oss an dessa perspektiv och vilka frågeställningar som utvärderingen har fokuserat på. Vad gäller perspektivet resultat och effekter är det inte rimligt att förvänta sig att kunna påvisa omfattande effekter i flera led, eftersom centrumsatsningen existerat relativt kort tid. Av erfarenhet vet vi att det ofta tar många år för effekter av FoUsatsningar att bli observerbara i företag. Fokus i utvärderingen ligger därför på de resultat och tidiga effekter som är möjliga att se på detta stadium. De frågor som vi har ställt utifrån detta perspektiv är: Vilka preliminära och/eller prognostiserade effekter kan företagen se avseende: teknik- och materialutvecklingen, sin konkurrenskraft, samverkan med andra företag, samverkan med UoH och institut, implementerade FoU-resultat, genomförda demonstrationsprojekt, samt anställdas kompetenshöjning? Vilka preliminära och/eller prognostiserade effekter kan FoU-utförarna (universitet och forskningsinstitut) se på: de egna forskningsmiljöerna, påverkan på utbildning (grund- och forskarutbildning), samverkan med företag samt på eventuell samverkan med andra UoH och institut? I samband med detta har vi också utvärderat i vilken utsträckning följande strategiska aktiviteter har skett och om det finns några andra resultat som har kommit utav detta: Branschgemensam behovsmotiverad FoU inom hela trävärdekedjan Koordinering och kompetensutveckling Fördjupad samverkan mellan forskning och näringsliv för att uppnå och utveckla en stark, behovsmotiverad FoU-verksamhet Nätverk som ökar kreativitet och utvecklingskraft Generera nya idéer och problemlösning samt bidra till synergier mellan företag Utifrån perspektivet effektivitet har vi analyserat TCN:s organisation och arbetssätt i stort, dess roll i förhållande till olika intressenter, vilka former för projektsamarbete och vilka slags projekt som organisation och arbetssätt har främjat, och om detta har förändrats över tid. Inom ramen för detta perspektiv har vi också analyserat centrets och projektens relevans för dess intressenter samt huruvida projektportföljens sammansättning är välbalanserad och komplementär eller saknar något samt om den är ändamålsenlig i förhållande till målsättningarna. De frågor som vi ställt är: Fungerar TCN som en effektiv plattform för samverkan och utveckling? Är det valda arbetssättet inklusive de olika aktivitetsformer som ingår ändamålsenligt för att nå uppställda målsättningar? 4 Utvärdering av TräCentrum Norr

7 Hur fungerar formerna för projektsamarbete, vilka slags projekt har de främjat och har formerna förändrats över tid? Vilken är TCN:s roll i förhållande till olika intressenter? Vilken är TCN:s relevans för dess intressenter? Hur väl ligger projekten i linje med den inriktning som TCN valt? Är valet av fokusområden fortfarande relevant? Saknas någon typ av projekt eller aktörer? Hur bör sammansättningen av projektportföljen se ut framöver? Mot bakgrund av detta har vi sedan gjort en bedömning av i vilken utsträckning som aktiviteter och arbetsformer inom TCN har bidragit till måluppfyllelsen. Såväl de kvalitativa som de kvantitativa målen analyseras i detta perspektiv. De frågor som analysen utgår ifrån är: Hur väl känner deltagarna till uppställda mål och strategiska aktiviteter? Är uppställda mål och strategiska aktiviteter fortfarande relevanta? Hur har projekten bidragit till måluppfyllelsen? Behöver mål och strategiska aktiviteter ses över inför den kommande finansieringsperioden? 2.2 Metod och avgränsningar De metoder som vi har använt för att genomföra utvärderingen är dokumentstudier, platsbesök och intervjuer. TCN har en omfattande dokumentation av alla aktiviteter inom TCN, såsom styrgruppsdokument, protokoll, projektbeskrivningar, avtal och slutrapporter. Det har av resursskäl inte varit möjligt att ta del av allt detta material. Vi har främst fokuserat på dokumentation som beskriver TCN:s tillkomst, årsredovisningar och annan uppföljning som TCN har genomfört. Någon fullständig genomgång och analys av styrelsens och styrgruppernas protokoll har inte genomförts, men däremot har vi gjort vissa nedslag i protokollen för att kunna följa hur vissa frågor har hanterats. Utöver detta har vi även gjort en särskild genomlysning av sex utvalda projekt (två inom varje fokusområde) där vi tagit del av projektplaner, slutrapporter, protokoll och annat relevant material som berör just dessa projekt. Urvalet av projekt har gjorts utifrån kriterierna att få med såväl pågående som avslutade projekt samt projekt av något varierande storlek. De projekt som valts ut är: Produktanpassad torkning IT-stöd för timmerklassläggning Industriell installationsteknik Förbättrad ljudisolering i modulbyggda träkonstruktioner, del 3 Sprickor i träkonstruktioner utomhusexponering, optimering och simulering Tomografering av byggkomponenter Genomlysningen av projekten har främst fokuserat på vilka resultat och effekter som har uppstått eller förväntas uppstå samt hur dessa eventuellt bidrar till måluppfyllelsen. Vidare har vi genomfört 25 intervjuer med styrelserepresentanter, projektledare (för de utvalda projekten) och andra intressenter (se Bilaga 1). Vi har använt så kallade semi-strukturerade intervjuer, vilket betyder att vi har haft ett antal övergripande Utvärdering av TräCentrum Norr 5

8 frågeområden som vi utgått från vid intervjuerna och att följdfrågor sedan har ställts utifrån hur den intervjuade har svarat. Av resursskäl har intervjuerna företrädesvis gjorts per telefon. I vissa fall har intervjuerna varit förhållandevis långa, omkring en timme, medan de i andra fall har varit kortare. I det inledande skedet av utvärderingen genomförde vi ett tvådagarsbesök i Skellefteå där vi hade möjlighet att träffa programdirektören för TCN, styrelsens ordförande samt representanter för SP Trätek och några av de deltagande företagen. De tidigare uppföljningar och utvärderingar som genomförts inom TCN har också använts som underlag i vår analys. Utvärderingen gör inte anspråk på att täcka in all verksamhet som genomförts inom TCN under perioden , utan vi har som nämnts tidigare använt oss av ett urval av dokumentation, projekt och intervjupersoner. Fokus har legat på aktiviteterna under åren Det är också viktigt att påpeka att utvärderingen inte omfattar någon ekonomisk sammanställning eller analys. 6 Utvärdering av TräCentrum Norr

9 3. Bakgrund 3.1 Uppkomsten av TräCentrum Norr År 2004 enades ett antal aktörer om att skapa ett träcentrum i norra Sverige. Aktörerna var Luleå tekniska universitet, SP Trätek, Holmen, SCA, Sveaskog, Norra Skogsägarna, Setra Group, Martinsons Trä, Älvsby Hus, samt Lindbäcks Bygg. Bakgrunden till initiativet var en ansökan till VINNOVA som Stiftelsen Träenigheten 1 tidigare hade tagit fram. Tillsammans med ett 40-tal företag samt företrädare för regionen och forskarvärlden hade stiftelsen utvecklat en programbeskrivning som hette iwood hållbar tillväxt i regionen genom ökad förädling i värdekedjan. Ansökan blev inte beviljad av VINNOVA, men de aktörer som deltagit i framtagandet av ansökan ville ändå gå vidare med det arbete som påbörjats. Både stiftelsens styrelse och iwoods interimistiska ledningsgrupp förordade att en iwood-liknande process borde fullföljas och ett beslut togs om att föra det vidare under namnet TräCentrum Norr. Under hösten 2004 undertecknades en programförklaring av ovan nämnda aktörer. I programförklaringen angavs att de direkta intressenterna för TCN skulle vara den trämekaniska industrin och de indirekta intressenterna skulle vara de som i stor utsträckning är beroende av den trämekaniska industrin, t.ex. massa- och pappersindustrin, skogsbruk samt leverantörer av utrustning eller programvara. Det gemensamma målet för alla intressenter i TCN skulle vara en svensk trämekanisk industri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kunde öka förädlingsvärdet och stärka den internationella konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället. Detta skulle nås genom att bidra till de aktiviteter som tidigare nämnts i kapitel 1. Att TCN skulle styras utifrån industrins behov var en av de grundläggande förutsättningarna. Industrin skulle formulera problemen och projekten skulle vara väl avgränsade i syfte att kunna generera nya produkter. Tillkomsten av TCN skedde mot bakgrund av de problem som fanns inom den svenska trämekaniska industrin. Det var en industri som uppvisade en låg lönsamhet jämfört med andra delar av skogsnäringen, vidareförädlingen var låg liksom personrörligheten mellan företag och FoU-utförare. TCN är dock inte en isolerad satsning; det har funnits tidigare initiativ som på olika sätt lagt grunden för och påverkat utvecklingen av TCN. År 1997 presenterade regeringen i Skellefteå den s.k. Skogssatsningen vars syfte var att stärka förädlingen av skogsråvaran i Sverige. Totalt omfattade Skogssatsningen cirka 500 miljoner kronor satsade av KK-stiftelsen, VINNOVA och näringslivet, varav hälften från näringslivet. Skogssatsningen innefattade fem FoUprogram varav två handlade om att skapa noder inom det trämekaniska området, det vill säga att bygga upp FoU-miljöer inom träproduktområdet. En av noderna kom att etableras i Växjö (Wood Design and Technology WDAT) och den andra i Skellefteå (SkeWood). SkeWood-programmet pågick mellan åren och omsatte ungefär 60 miljoner kronor, varav hälften från näringslivet. Utförare var LTU och programmet reglerades genom ett avtal mellan en grupp företag företrädda av stiftelsen Träenigheten och staten (NUTEK/VINNOVA). Programmet skulle inriktas mot förädling och användning av trä och satsningen skulle koncentreras på forskarutbildning. De övergripande målen var att bygga upp och förstärka den existerande miljön för forskarutbildning vid LTU:s institution i Skellefteå samt att bygga upp en forskningsverksamhet inom träbyggnadsområdet vid LTU:s institution för väg- och vattenbyggnad i Luleå. De experter som utvärderade programmet under 1 Stiftelsen har bildats av regionens träindustri, Skellefteå kommun och SP Trätek och har till syfte att främja forskning, utveckling och utbildning kring trä. Utvärdering av TräCentrum Norr 7

10 2009 gjorde bedömningen att SkeWood sammantaget hade varit en lyckad satsning, även om inte alla ambitioner uppnåtts. 2 Det som lyftes fram som särskilt bra var satsningen på industridoktorander och det goda samarbetet mellan LTU och SP Trätek. Även bildandet av TCN lyftes fram som ett bra resultat. Experterna menade att det samarbete som inletts genom SkeWood mellan LTU, SP Trätek och företagen skulle kunna utvecklas vidare genom TCN. Till skillnad från SkeWood så är inte TCN:s verksamhet inriktad på att bygga upp och förstärka forskningsmiljöer, utan på att möta industrins behov av FoU-verksamhet. En av de saker som SkeWood enligt utvärderingen lyckades mindre bra med var att engagera företagen i projekten och TCN förväntades genom sin inriktning kunna öka företagens engagemang i forsknings- och utvecklingsfrågor. Under den period som både TCN och SkeWood var aktiva ( ), så bidrog TCN med industrifinansiering i flera projekt inom SkeWood. En annan samtida satsning var Trämekanikprogrammet som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning och NUTEK och administrerades av LTU. Programmet fokuserade främst på basfrågor kring material och egenskaper. Sammantaget fanns ett antal förutsättningar i regionen som utgör viktiga förklaringar till varför TCN uppkom just här och hur TCN sedan har utvecklats. Genom tidigare satsningar fanns det som nämnts redan en uppbyggd FoU-infrastruktur med fokus på träsektorn i Luleå och Skellefteå i form av LTU och SP Trätek. Vid tillkomsten av TCN var ungefär 70 forskare, varav sex professorer, verksamma inom träområdet i regionen. Utöver detta fanns vid LTU en omfattande forskarutbildning och Sveriges enda civilingenjörsutbildning i träteknik. I regionen fanns även sedan lång tid tillbaka en stark koncentration av träbaserad industri samt en historia av samverkan att bygga på. Flera av företagen hade som framgår av beskrivningen ovan redan tidigare deltagit i olika satsningar och det fanns ett stort intresse för utvecklingsfrågor och även erfarenhet av att samarbeta med forskare. 3.2 Framväxten av TCN:s organisation och verksamhet Organisatoriskt kom TCN att ligga som en centrumbildning inom LTU med placering vid LTU:s institution i Skellefteå. Detta innebar att LTU är ytterst ansvarigt för verksamheten. Centrumbildningen är knuten till en institution och ingår därmed i prefektens ansvar, men den operativa verksamheten inom centret leds av den styrelse som tillsätts för centrumbildningen samt den programdirektör (eller föreståndare) som utses. Den 19 januari 2005 hölls TCN:s första, konstituerande styrelsemöte. Björn Andrén från Holmen Skog hade fått i uppdrag att rekrytera en styrelseordförande samt att säkra industriell medfinansiering. Båda uppdragen var genomförda och till ordförande valdes Björn Sprängare. Han hade tidigare bland annat varit VD för MoDo och koncernchef för Trygg Hansa och var styrelseordförande för LKAB. Han kom att utgöra TCN styrelseordförande fram till och med Efter Björn Sprängare utsågs Lorentz Andersson till styrelseordförande. Lorentz Andersson hade under åren varit landshövding för Västerbottens län. Styrelsen i övrigt bestod av representanter för TCN:s finansiärer. Vid starten utgjordes dessa av tio företag. Adjungerade till styrelsen var SP Trätek och LTU. Efterhand utökades styrelsen med representanter för Skellefteå kommun samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, när de valde att gå in som finansiärer. Ett företag har sedan tillkommit (Sågverken i Mellansverige) och två företag har valt att avsluta sin medverkan (Älvsby Hus och Finndomo). Under det första året togs ett principiellt beslut om att inte ta in leverantörer av utrustning som medlemmar i TCN. Till exempel 2 C. Heinegård, J. Kettunen och K. M. Sandland, Utvärdering av forskningsprogrammet SkeWood, VINNOVA, VR 2009:05, Utvärdering av TräCentrum Norr

11 uttryckte företaget Valutec, som är en leverantör av torkutrustning, ett intresse av att komma med i TCN i det inledande skedet. Tillsammans med en del andra företag har de istället kommit att involveras i enskilda projekt. För att hantera verksamheten inom TCN arbetades ett samverkansavtal fram under det inledande skedet och det skrevs under av alla medverkande aktörer i slutet av år I avtalet reglerades bland annat hur verksamheten ska styras och organiseras, hur immateriella rättigheter ska hanteras, samt vilka formerna för finansiering, sekretess och publicering ska vara. En av de första uppgifterna för styrelsen var att rekrytera en programdirektör som kunde leda den dagliga verksamheten. Styrelsens krav var att det skulle vara en person med industribakgrund. Rekryteringsarbetet pågick under hela det första året och ett rekryteringsföretag anlitades. Det visade sig dock vara svårt att hitta en person med en industribakgrund som skulle passa för detta uppdrag och i början av år 2006 valdes Olle Hagman till programdirektör som inte hade någon industribakgrund, men som hade varit verksam vid LTU Skellefteå sedan starten och hade arbetat som institutionens prefekt. Han är dessutom professor i träteknik. Under det första året fördes diskussioner om vilka områden som TCN skulle fokusera på. Så småningom utkristalliserades tre fokusområden: Mätteknik och processtyrning för kundorderstyrd produktion i sågverk Industriellt träbyggande Ökad beständighet hos utomhusprodukter ovan mark För varje fokusområde har det skapats en styrgrupp som har till uppgift att initiera och utveckla projektförslag som sedan kan presenteras för styrelsen. Styrelsen fattar därefter beslut om vilka projekt som ska beviljas finansiering. Varje enskilt delprojekt regleras genom ett avtal som upprättas med TCN och en ansvarig projektledare utses. Redan under det första året beviljades ett antal projekt. Antalet projekt har sedan utvecklats på det sätt som figur 1 visar. En kraftig ökning skedde från 2006 och framåt när programdirektören och formerna för verksamheten var på plats. En topp med 25 pågående projekt kan noteras under år Figur 1: Antal pågående projekt Under perioden har TCN finansierats genom medel dels från de medverkade företagen, dels från länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Utvärdering av TräCentrum Norr 9

12 Skellefteå kommun. TCN har även finansierats med medel från EU Mål 1 och EU Mål 2. TCN:s intäkter under perioden uppgår sammanfattningsvis till ungefär 57 miljoner kronor, varav företagen har bidragit med drygt 28 miljoner kronor i kontanta medel. Länsstyrelserna och Skellefteå kommun har tillsammans bidragit med nästan 14 miljoner kronor och EU:s strukturfonder har bidragit med något mer. 3.3 Andra satsningar TCN verkar i ett sammanhang av andra satsningar som på olika sätt överlappar och kompletterar TCN:s verksamhet. Ett exempel på detta är Centrum för Byggande och Boende med Trä (CBBT) i Växjö som är en stiftelse med uppgift att initiera och finansiera forskning och utveckling. De grundande medlemmarna i CBBT var Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet), Växjö kommun, Södra och SP Trätek. Bakgrunden till CBBT var det fokus på träbyggande som fanns i regionen. Ett annat initiativ är Lean Wood Enginering (LWE) som precis som TCN är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet, men inom Institutionen för samhällsbyggnad i Luleå. LWE är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och företag inom bygg- och trämanufaktursektorn. Det finansieras till lika delar av VINNOVA, de deltagande företagen och universiteten. Totalt har 55 miljoner kronor beviljats för tre år. Flera av de aktörer som är aktiva i TCN är även med i LWE. Centrumbildningen startade år 2006 och tanken med LWE är att skapa en kunskaps- och kompetensplattform för en integrerad forskning och utveckling av produkter, processer och affärer i en så kallad triple helix-struktur. Målet är att vara en ledande FoU-miljö i Europa inom industriellt träbyggande och industriell trämanufaktur. LWE överlappar tydligt med TCN, men är mer inriktat på doktorandprojekt. TCN samverkar med LWE och bidrar till medfinansiering av flera projekt. Ett år efter starten av TCN inleddes även Branschforskningsprogrammet för skogsoch träindustrin (BFP) som finansieras gemensamt av skogs- och träindustrin samt staten genom VINNOVA. Programmet pågår och omfattar drygt 530 miljoner kronor, varav staten står för drygt 250 miljoner kronor och näringslivet för drygt 260 miljoner kronor (varav cirka 120 miljoner kronor i kontant finansiering). 3 Programmet bygger på en delmängd av de områden som prioriterats inom den nationella strategiska forskningsagendan (NRA). 4 TCN:s fokusområden överensstämmer i stort med de insatsområden för den trämekaniska sektorn som finns inom NRA. TCN är aktivt i BFP genom deltagande i olika projekt som t.ex. WoodBuild vilket är en satsning på beständighet. TCN bidrar här med medfinansiering via egna projekt samt genom företagens eget arbete. 3.4 Tidigare uppföljningar och utvärderingar TCN har tidigare genomfört egna uppföljningar och självvärderingar av hur verksamheten fungerar. I maj 2007 genomförde den dåvarande styrelseordföranden en utvärdering av styrelsearbetet. I slutet av år 2009 genomfördes en uppföljning av denna utvärdering, men även en utvärdering av hur arbetet i projekten fungerar. Det senare gjordes i form av en webbaserad enkät till deltagare i projekten inom TCN där de fick svara på frågor om projektens utformning, storlek, genomförande och resultat. 3 T. Åström, J. Hellman, P. Salino, A. Swenning, T. Jansson och A. Håkansson, Halvtidsutvärdering av Branschforskningsprogram för skogs- och träindustrin, VINNOVA, En nationell strategisk forskningsagenda (NRA) för den skogsbaserade näringen i Sverige, Utvärdering av TräCentrum Norr

13 Utvärderingen av styrelsearbetet genomfördes som två mindre frågeundersökningar där styrelsen fick svara på ett antal frågor rörande verksamheten och styrelsens arbete. Resultatet baseras på svaren från endast tio personer och alla tillfrågade har inte svarat på alla frågor, vilket medför att långtgående slutsatser knappast kan dras utifrån detta. Vad som dock går att se är att svaren 2009 med några få undantag är mer positiva jämfört med 2007, vilket kan tolkas som att styrelsen generellt blivit mer nöjda med verksamheten som bedrivs inom ramen för TCN. Utvärderingen av hur arbetet i projekten fungerar baseras på svar från 23 respondenter och belyser TCN:s verksamhet utifrån en rad olika aspekter samt visar projektrepresentanternas åsikter om dessa. Vad som framträder av denna undersökning är att respondenterna överlag tycks ha en tämligen positiv bild av TCN som helhet. Projektrepresentanterna är framförallt nöjda med samverkan mellan företag och FoU-utförare samt att verksamheten är behovsstyrd utifrån företagens perspektiv. Det ger, enligt respondenterna, en konkret verksamhet och resultat som snabbt går att tillämpa i företagen. Både företagsdeltagarna och FoU-utförarna uppges vara intresserade och aktiva i hög utsträckning. Samtliga svarade ja på frågan om TCN bör fortsätta. I kommentarerna kan man utläsa att TCN fyller ett reellt behov, dels som ett komplement till större och mer tungrodda VINNOVA- och EU-finansierade projekt, dels som en finansiär med stark regional förankring där projektdeltagarna upplever att det finns en närhet till beslutsfattandet. Undersökningen visar också att många projekt inte håller tidplanen och att de tar längre tid att genomföra än vad som är planerat. Några orsaker till förseningarna som nämns i enkäten till projektdeltagarna är tidsbrist, men även tekniska problem och alltför ambitiösa målsättningar. Några respondenter vill se större projekt i framtiden, medan majoriteten är nöjd med projektens storlek. År 2008 gav TCN i uppdrag till en expert att genomföra en översyn av det existerande programmet gällande fokusområdet Industriell träbyggnad 5. Detta fokusområde hade tagit fram ett program år 2006 som nu behövde revideras. I översynen av programmet konstaterades inledningsvis att det skett en del förändringar sedan TCN startade. Företagens utveckling hade gått snabbt och utbudet av träbyggsystem och produkter hade ökat och träbyggnadstekniken breddats. Experten konstaterade att med det utvidgade forskningsfältet var det svårt att täcka helheten med den FoU-kapacitet som finns i regionen. Det fanns också flera parallella aktiviteter som redan nämnts ovan, t.ex. BFP samt LWE, med syfte att utveckla träbyggandet. Experten menade dock att TCN redan anpassat sin verksamhet efter denna utveckling och att programrevideringen därför mer kunde ses som en bekräftelse av TCN:s utveckling. En av de slutsatser som drogs i översynen var att fokusområdet under de kommande åren bör satsa på projekt med stor industrirelevans och resultat som lätt skall kunna omsättas i företagens verksamhet. Samtidigt bör man inom området också prioritera satsningar av mindre slag som ligger nära de projekt som redan är igång snarare än att göra större satsningar på helt nya projekt. 3.5 Kommande verksamhetsperiod TCN har nu beviljats fortsatt finansiering för perioden Finansieringen uppgår till ca 32,6 miljoner, varav företagen bidrar med ungefär 12 miljoner kronor. Detta kan dock komma att justeras under perioden. En ny finansiär som tillkommit är Piteå kommun som valt att bidra med kr per år. En av de utmaningar som TCN står inför under den kommande perioden är att det åtminstone inte än finns någon ny större satsning som tar vid när BFP avslutas år Detta kan komma att påverka finansieringsmöjligheterna men riktigt hur är inte möjligt att utreda i detta sammanhang. 5 Hans-Eric Johansson, Programrevidering TCN träbyggnad, Utvärdering av TräCentrum Norr 11

14 Ytterligare en förändring som har skett under denna utvärderings gång är att programdirektören från och med den 1 januari 2011 tillträtt en ny tjänst som ämnesföreträdare för det nya forskningsämnet Träproduktutveckling och därmed avgått som programdirektör för TCN. Rekryteringen av en ny programdirektör har inletts. 12 Utvärdering av TräCentrum Norr

15 4. Resultat och tidiga effekter 4.1 Inledning Redovisningen av resultat och tidiga effekter som är möjliga att se i detta skede baseras på vår genomgång av dokumentation, nedanstående genomgång av sex projekt, samt de intervjuer som genomförts med projektledare och representanter för deltagande företag. Av de utvalda sex projekten är fyra avslutade och två pågår fortfarande. I redovisningen har vi fokuserat på de frågeställningar som anges i avsnitt Genomlysning av ett urval av projekt Inom fokusområdet Mätteknik och processtyrning har vi valt att se närmare på projekten IT-stöd för timmerklassläggning Produktanpassad virkestorkning Inom det förstnämnda projektet har en mjukvara utvecklats, TimberNav, som är avsedd att vara ett hjälpmedel för att få en helhetsbild av vad som händer när man flyttar klassgränserna i timmersorteringen, men också när man byter postning i timmerklasserna. Bakgrunden till detta projekt är att det finns ett ökat behov på sågverken att klassificera sina produkter och att ständigt uppdatera och omvärdera dessa klassificeringar. Projektet har pågått under år 2010 och genomförts av SP Trätek med deltagande från Setra, SCA, Norra Skogsägarna och Martinsons. Idén till projektet kom upp redan under det inledande skedet av TCN, men har tagit tid att utveckla och starta. Mjukvaran testas nu i två av företagen och utifrån de resultat som framkommer från dessa tester kommer eventuellt ett uppföljande projekt att sättas igång i syfte att ta fram en andra version av programmet. Detta är ett projekt som såväl intervjuade representanter för SP Trätek som företagen bedömer är av stor relevans och nytta för industrin. Projektet har också resulterat i examensarbeten samt en projektanställning kopplad till testning av programvaran. En konferensartikel planeras också. Det andra projektet inom fokusområdet har ännu så länge inte genererat så många resultat. Projektet startade 2009 och pågår fram till och med slutet av Det leds av LTU och har till största delen finansierats med medel från VINNOVA. TCN står i detta fall endast för en mindre del av finansieringen. De aktörer som deltar i projektet är SP Trätek, Valutec, Stora Enso, SCA, Holmen samt Martinsons. Syftet med projektet är att utveckla förbättrade mätmetoder för att kunna genomföra mätning av fuktighet i trä med större precision och noggrannhet. Målsättningen är att anpassa torkningsprocessen utifrån virkets egenskaper så att ökade kvalitetskrav vad gäller fuktinnehåll i specifika slutprodukter säkras. Om projektet når sina målsättningar skulle detta kunna leda till att användningen av trä som byggmaterial ökar. Vinster genom energibesparingar och effektiviseringar kan åstadkommas. Det som projektet har resulterat i så här långt är enligt den intervjuade projektledaren kunskapsuppbyggnad och att vissa idéer har kunnat förkastas. En del publiceringar i form av tidskriftsartiklar har också resulterat. En artikel för publicering i en vetenskaplig tidskrift, en teknisk rapport och ett examensarbete är under utarbetande. Inom projektet deltar industridoktorander och studentarbeten. En del internationella kontakter förekommer också och det finns företag från andra länder som är intresserade av att medverka i projektet. Målen inom projektet är högt ställda och den intervjuade projektledaren har i nuläget svårt att bedöma om de kommer att uppnås. Projekten som valdes ut inom fokusområdet Industriellt träbyggande är Industriell installationsteknik Förbättrad ljudisolering i modulbyggda träkonstruktioner, del 3 Utvärdering av TräCentrum Norr 13

16 Det förstnämnda projektet har syftat till att lösa problem som uppstår i samband med tillverkning av träprodukter med hög prefabriceringsgrad, till exempel husmoduler. En svårighet ligger i att samordna tillverkningen med den externa monteringen och en lösning är att utveckla metoder för en mer industriell form av installationsteknik. Detta skulle möjliggöra snabbare och säkrare produktionskedjor. Den akademiska inriktningen syftar till att utveckla en teoretisk modell för installationer i det industriella byggandet. Projektet startade redan under 2006 och förlängdes fram till och med slutet av De deltagande parterna har varit LTU, Reglerteknik i Norr, Finndomo, Lindbäcks Bygg, Martinsons, Setra och Moelven Byggmodul. De resultat som går att se så här långt är att mätningar inom projektet har visat att det går att göra besparingar genom effektivisering i byggprocessen. Studierna har genererat kunskap kring produktionsmetoder, processuppbyggnad och försörjningskedjor som kan användas i den fortsatta utvecklingen. Som resultat av projektet har en licentiatavhandling publicerats. Dessutom har det resulterat i två konferensbidrag och en tidskriftsartikel. Det ska nämnas att vi inte har haft möjlighet att intervjua projektledaren för detta projekt. Det andra projektet inom fokusområdet har syftat till att göra lätta träkonstruktioner mer konkurrenskraftiga gentemot andra material som exempelvis betong genom att förbättra ljudisoleringen i modulbyggda träkonstruktioner. Ljuddämpning är ett område där träkonstruktioner inte i nuläget kan mäta sig med tyngre material. Projektet är en direkt fortsättning på det arbete som gjorts i tidigare projekt, vilket har möjliggjort djupare analyser av resultaten från tidigare projekt. Projektet leds av LTU och bland de företag som deltar återfinns Lindbäcks Bygg, Martinsons och Setra. Projektet avslutades i december 2010 och bedömningen är att företagen redan nu har kunnat göra vissa ändringar i produktionen till följd av resultaten från projektet. Under år 2009 har det också publicerats en vetenskaplig artikel och projektet har representerats vid en konferens i Kanada. En ny ansökan kommer att lämnas in för den kommande finansieringsperioden. En slutrapport väntas tidigt under Inom fokusområdet Ökad beständighet valde vi ut projekten Sprickor i träkonstruktioner utomhusexponering, optimering och simulering Tomografering av byggkomponenter Det förstnämnda projektet är ytterligare ett exempel på projekt som samfinansierats med VINNOVA. Det pågår fram till och med år 2012 och genomförs i nära samarbete med WoodBuild som är ett större projekt inom BFP. Projekt leds gemensamt av SP Trätek och LTU och deltagande företag är Setra och Martinsons. Syftet med projektet är att öka kunskapen om sprickbildning och nedbrytning i träkonstruktioner. Detta skulle kunna ge underlag för bättre livslängdsbedömningar och optimeringar av träkonstruktioner i utomhusmiljö. Industrirelevansen med projektet bedöms vara stor eftersom det skulle minska osäkerheten hos beställare och projektörer kring träkonstruktionernas livslängd, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för underhåll. Projektet bygger på utomhusförsök där provobjektens utveckling följs under en längre tid och Martinsons har tillhandahållit en provgård i Bygdsiljum för detta ändamål. Även forskningsrelevansen bedöms vara stor och projektet är unikt genom sin stora omfattning. Det pågår liknande ansatser i andra länder, men inte lika omfattande som detta. Finansieringen från VINNOVA blev dock lägre än förväntat och den ursprungliga projektplanen har därför fått revideras. Delprojekten har även gjorts om något för att bättre passa in i den struktur som finns inom WoodBuild. De minskade resurserna har fått till följd att försöken inte har hunnit utvärderas ännu. Det gör det svårt att i nuläget säga något om vilka resultat som kommer att uppnås, men bedömningen är att projektet redan har genererat viktig kunskap. Projektet har så här långt resulterat i flera examensarbeten och praktikplatser för studenter. Projektet har presenterats på en konferens i Norge och kommer att presenteras på en konferens i Portugal under Det andra projektet inom fokusområdet började som en förstudie där syftet var att undersöka hur datortomografi som metod kan användas för att undersöka 14 Utvärdering av TräCentrum Norr

17 träkonstruktioner. Tester utfördes och med hjälp av bildbehandling kunde man konstatera att datortomografi är en användbar metod för att studera sammansatta träprodukter med en tillfredställande precision och noggrannhet, även när det finns viss inblandning av andra material. Nyttan med projektet förväntades vara bättre möjligheter att kunna förutsäga trämaterialets bärförmåga och beständighet i utomhuskonstruktioner. Förstudien ledde vidare till delprojekt som genomfördes under åren 2009 och SP Trätek och LTU har haft ett gemensamt projektledarskap och de företag som deltagit har varit Martinsons, Setra samt SCA. Projektets resultat har enligt de intervjuade varit över förväntan. Mätmetoden fungerar bättre än vad man trodde från början. Företagen kan redan idag använda sig av en del av resultaten, men det krävs ytterligare arbete för att utveckla en färdig produkt. Ambitionen är att hitta tillämpningar som kan användas av industrin. På forskningssidan förväntas minst två artiklar publiceras till följd av projektet. Inga doktorander eller examensarbetare har deltagit i projektet. En ansökan om fortsättning av projektet har lämnats in till TCN. 4.3 Effekter på företagen Analysen av urvalet av projekt visar att olika resultat har genererats vad gäller teknikoch materialutveckling. Det handlar främst om ökad kunskap om olika metoder, tekniker och material. Resultaten har i flera fall kunnat användas av företagen och i ett av projekten finns också en mer färdig produkt (TimberNav) som nu testas av några företag. Det finns även fler exempel på produkter och tjänster som resulterat från andra projekt inom TCN som t.ex. diagnosverktyg för sågverken, 3D träkonstruktionsverktyg, logskanner och handbok för utomhuskonstruktioner. Det finns också exempel på patent som har kommit ut av projekten. De flesta av de intervjuade upplever att projekten inom TCN har bidragit till ökad samverkan mellan företagen samt mellan företagen och FoU-företrädarna. Flera av företagen och forskarna samarbetade även tidigare, men de intervjuade pekar på att nya kontakter har skapats och att fler personer omfattas av denna samverkan än tidigare. Nätverken som skapats kan också bidra till kontakter och samarbeten utanför TCN. Ökad förståelse för varandras verksamheter och villkor är också något som flera menar att TCN har bidragit till. Några av FoU-företrädarna upplever att sedan starten av TCN har företagen blivit bättre beställare av FoU-projekt. Det har skett en mognad hos företagen och de ställer högre krav på resultat idag. Något som lyfts fram i intervjuerna med företagen är också att de anställdas kompetens har ökat genom projekten. I flera av projekten har försök och tester gjorts ute i företagen, vilket företagen menar har bidragit till en kompetenshöjning hos de anställda som deltagit i dessa. Genomgången av projekten visar att de i flera fall tagit längre tid än planerat att genomföra. Det verkar dock finnas en acceptans för detta hos företagen och en av industriföreträdarna pekar på att det är ett utvecklingsarbete som kanske löser vissa problem, men också hela tiden identifierar nya. Några intervjupersoner nämner svårigheten att få företagen att omsätta resultaten i verksamheten. Att testa nya metoder/tekniker kräver ofta tid och resurser i det inledande skedet och det kan ibland vara svårt att få företagen att prioritera detta. Sammantaget anser de företag som tillfrågats att projekten är relevanta och bidrar till resultat som kan användas. De företag som tillfrågats är dock i hög uträckning aktiva inom projekten och frågan är hur de företag som är mer passiva i samarbetet bedömer nyttan av projekten. Detta är också något som speglas i den uppföljning av styrelsens arbete som genomfördes år 2007 och På frågan om TCN som helhet är en lyckad satsning har styrelseledamöterna i hög grad svarat att de instämmer helt i detta. På frågan om TCN har givit det egna företaget värdefulla bidrag är dock styrelseledamöterna något mindre positiva. En av de intervjuade företagsrepresentanterna menar att en viktig förutsättning för samarbetet är att det Utvärdering av TräCentrum Norr 15

18 finns en acceptans hos företagen som deltar för att den egna nyttan växlar över tiden; ibland är projekten mer relevanta och ibland mindre. Det är mindre enkelt att belägga att företagen har kunnat öka sin konkurrenskraft genom deltagandet i TCN, även om de intervjuade i stort bedömer att det är så. I TCN:s egen uppföljning finns uppgifter om att en del av företagen har utvecklat sina marknader och nya arbetstillfällen har skapats, men det är oklart vilket betydelse TCN har haft för detta. Kunde någon typ av indikator tas fram för att visa på hur TCN har bidragit till ökad konkurrenskraft, så vore det mycket värdefullt. 4.4 Effekter på FoU-företrädarna Vad gäller resultat och tidiga effekter på den egna forskningsmiljön så visar analysen att projekten i samtliga fall resulterat i eller förväntas resultera i vetenskapliga publikationer och artiklar till konferenser. Bland de intervjuade FoU-företrädarna finns en förståelse för TCN:s upplägg, det vill säga att det är industrins behov som ska styra och att fokus snarare ligger på utveckling än forskning. De korta projekten passar naturligt verksamheten inom SP Trätek något bättre än verksamheten inom LTU. SP Träteks FoU-verksamhet är mer av tillämpad karaktär och tanken är att institutet ska utgöra en länk mellan universitetens och högskolornas forskning och företagens behov. I några av intervjuerna pekar FoU-företrädarna på att projekten skulle behöva vara lite mer långsiktiga för att ge effekter för LTU. En av de intervjuade pekar på att LTU måste bli bättre på att ta till vara samarbetet med industrin inom TCN och fånga upp problemställningar som är viktiga för den långsiktiga forskningen. En annan av FoU-företrädarna menar att den ultimata lösningen skulle vara om det fanns möjlighet att parallellt och i samverkan med TCN driva en fortsättning av SkeWoodprogrammet. På så sätt skulle även mer långsiktiga och forskningsinriktade projekt kunna genomföras som komplement till projekten inom TCN. Sammantaget är de tillfrågade FoU-företrädarna i hög utsträckning positiva till TCN och flera pekar på att LTU har fått en ökad industriförståelse, vilket stärker universitetets konkurrenskraft. Precis som hos de tillfrågade företagen är ökad samverkan något som lyfts fram som en viktig effekt av TCN. Det fanns en samverkan sedan tidigare mellan LTU, SP Trätek och företagen, men flera av FoU-utförarna pekar på att den har fördjupats och kommit att omfatta fler personer ute i företagen samt i några fall även nya företag. Några intervjupersoner har nämnt att det vore önskvärt att utveckla internationell samverkan med TCN som plattform, men eftersom det inte har varit ett uttalat mål med TCN:s verksamhet har vi inte utvärderat detta. Som beskrivningen ovan visar finns vissa internationella kontakter inom projekten och resultat har emellanåt presenterats vid olika konferenser. Även om TCN är fokuserat på industrinära och korta projekt, har även doktorander deltagit i flera projekt och har till viss del finansierats av TCN. I TCN:s rapport till styrelsen 2009 anges att TCN:s medfinansiering av doktorander har bidragit till att fyra doktorer utexaminerats och att fem doktorander har tagit licentiatexamen. Statistik från TCN visar också att ett 50-tal forskare främst vid LTU och SP Trätek vid något tillfälle har deltagit i TCN:s verksamhet. TCN:s påverkan på grundutbildningen, förutom en del examensarbetare, är däremot mer begränsad. Mål 2-finansieringen har inte heller fått användas för utbildning. Med undantag för några enstaka exempel verkar inte TCN i någon högre utsträckning ha bidragit till ökad personrörlighet mellan företagen och FoU-utförarna. 4.5 Sammanfattning För företagens del har deltagandet i projekten lett till positiva resultat vad beträffar teknik- och materialutveckling samt demonstrationsprojekt. FoU-resultat har implementerats med framgång och samverkan med andra företag och med FoUutförare har intensifierats. Det finns anledning att förmoda att de anställda genom att delta i projekten har genomgått en kompetenshöjning, även om det kan vara svårt att påvisa generellt. 16 Utvärdering av TräCentrum Norr

19 För FoU-utförarnas del har vi funnit positiva resultat på den egna forskningsmiljön genom att forskarna fått en större förståelse för industrins behov, samt genom att projekten givit tillgång till viktig empiri och möjligheter till författande av publikationer. Det har funnits en påverkan på både grund- och forskarutbildning genom att examensarbetare och doktorander har deltagit i projekten och vistats ute på företagen. De tidiga effekter som vi har kunnat påvisa hänför sig framför allt till några av de strategiska aktiviteterna, såsom fördjupad samverkan mellan forskning och företag samt nätverk som ökar kreativitet och utvecklingskraft. Projekten har genererat nya idéer och problemlösning samt har bidragit till synergier mellan företagen. I mindre utsträckning ser vi effekter på rekryteringen till den trämekaniska sektorn samt på personrörligheten mellan industrin och forskningssektorn. Det finns anledning att anta att företagens konkurrenskraft sammantaget har stärkts genom deltagandet i TCN:s projekt, men detta är en effekt som det tar längre tid att fastslå med säkerhet, och som kan vara svår att härleda till just TCN:s verksamhet. Utvärdering av TräCentrum Norr 17

20 5. Effektivitet 5.1 Inledning Detta kapitel behandlar huruvida organisationen och det valda arbetssättet inklusive de olika aktivitetsformer som ingår är ändamålsenliga för att nå uppställda målsättningar. Hur har formerna för projektsamarbetet fungerat? Har formerna förändrats över tid? Vi försöker också belysa frågan om TCN:s roll och relevans för olika intressenter och om projektportföljens sammansättning verkar vara ändamålsenlig i relation till målsättningarna (se målsättningarna i kapitel 1. Inledning). 5.2 TCN:s organisation och arbetssätt Styrelsen och programledningen Vid intervjuerna har vi ställt frågor om hur arbetsformerna fungerar inom TCN. Vi har även frågat om det finns något som skulle behöva förändas och förbättras inför den kommande finansieringsperioden. Intervjuerna visar att samtliga tillfrågade i hög grad är nöjda med programledningens arbete, något som ska ses mot bakgrund av att TCN:s medlemmar från början ville ha en programdirektör från industrin. De tillfrågade menar att programdirektören har lyckats balansera de olika intressena på ett bra sätt. Någon menar också att styrelsens ordförande och programdirektören genom sina olika bakgrunder har kunnat komplettera varandra väl. Att programdirektören är aktiv på ett nationellt plan utanför TCN är också något som ses som positivt. Programdirektören deltar t.ex. i styrelsen för WoodBuild samt i det nationella trärådet. Flera av de tillfrågade uttrycker att administrationen fungerar mycket bra och att TCN är en välfungerande centrumbildning. De tillfrågade styrelserepresentanterna är också i hög grad nöjda med det underlag som tas fram inför styrelsemötena och den uppföljning som sker efter mötena. Någon enstaka styrelseledamot pekar på att det är ganska mycket material att ta del av inför mötena och att det skulle vara bra om en del av förarbetet kunde hanteras på ett effektivare sätt. Någon nämner att kommunikationen inom TCN skulle behöva bli bättre, liksom marknadsföringen utåt. Utifrån TCN:s egen uppföljning av verksamheten framgår att en del kommunikationsaktiviteter har genomförts under åren i form av workshops, seminarier och annan informationsspridning. TCN har också en webbplats där TCN:s verksamhet presenteras samt de delprojekt som pågår eller har avslutats. De tidigare uppföljningarna av styrelsens arbete visar också en i huvudsak positiv bild av hur styrelserepresentanterna uppfattar programledningens arbete. Mellan åren 2007 och 2009 förbättrades omdömena om programdirektörens arbete. Det som särskilt kan noteras är förbättrade omdömen om samarbetet mellan styrelsen och programdirektören, programdirektörens ledning av arbetet inom TCN samt informationen till företagen om verksamheten. Även omdömena om det administrativa arbetet förbättrades mellan åren. Här noteras att styrelsen verkar tycka att det skett en förbättring vad gäller styrelseprotokollen samt den uppmärksamhet som ägnas åt finansieringsfrågorna. Det som får lägst omdömen, men ändå förbättrades något mellan åren, är programdirektörens kommunikation med företagen samt huruvida materialet sänds ut i god tid före mötena. Vad gäller styrelsearbetet så tycker i stort sett samtliga av de intervjuade styrelserepresentanterna att det fungerar väl. Flera anger att såväl den tidigare som den nuvarande styrelseordföranden har gjort ett mycket bra arbete och att ledningen av mötena har fungerat bra. Styrelsemötena präglas enligt de tillfrågade av ett öppet och prestigelöst samtalsklimat. Problem har kunnat tas upp och diskuteras, vilket ses som värdefullt. Denna bild bekräftas också av de tidigare uppföljningarna, där styrelsearbetet överlag får positiva omdömen. 18 Utvärdering av TräCentrum Norr

21 5.2.2 Arbetet i styrgrupperna Arbetet i fokusområdenas styrgrupper leds av de medverkande företagen. Förutom programdirektören som ingår som ledamot i varje styrgrupp, är även representanter från LTU och SP Trätek vanligtvis adjungerade till styrgrupperna. De intervjuade upplever i hög utsträckning att arbetsformerna i styrgrupperna fungerar bra. Även här pekar flera på att det är ett öppet och prestigelöst samtalsklimat som råder. Någon tycker att det kan skapa en osäkerhet kring rollerna att FoU-utförarna endast är adjungerade till styrgrupperna, men menar att samarbetet i praktiken ändå har fungerat bra. Inom alla områden äger regelbundna möten rum där projekten följs upp och diskuteras. Det är också i styrgrupperna som nya projektidéer utvecklas. Detta sker i dialog mellan företagen och FoU-utförarna, men det är vanligtvis FoU-utförarna som utvecklar underlag och förslag utifrån idéerna. Det finns vissa skillnader i hur ofta grupperna träffas och hur långt de har kommit i relation till de mål och visioner som satts upp för respektive område. Inom fokusområdet Ökad beständighet pekar flera av de intervjuade på att detta område skiljer sig en del från de andra två. Det handlar mycket om att bygga upp kunskap och påverka andra aktörer, vilket är ett långsiktigt arbete och därför är tempot i arbetet långsammare. Inom detta område har man arbetat med mål och visioner redan från början och just nu pågår ett arbete med att se över dessa inför den kommande perioden. Fokusområdet Industriellt träbyggande har enligt somliga haft svårare att hitta formerna för arbetet, men det har blivit bättre med tiden. Samarbetet mellan LTU Träbyggnad och SP Trätek är också något som skulle behöva förbättras enligt en av de intervjuade. Detta område har som tidigare nämnts genomgått en extern programrevidering år En av slutsatserna var att området de kommande åren borde satsa på projekt med stor industrirelevans och resultat som lätt ska kunna omsättas i företagens verksamhet. Samtidigt borde området prioritera mindre satsningar som ligger nära de projekt som redan pågår snarare än att göra större satsningar på helt nya projekt. Fokusområdet Mätteknik och processtyrning upplevs av de intervjuade fungera mycket väl. Projekten upplevs vara relevanta och genomförandet av dem har till största delen fungerat bra. En av de intervjuade pekar på att detta är en ganska homogen grupp inom vilken deltagarna upplever sig mer som kollegor än konkurrenter, vilket kan bidra till att det fungerar väl. Något som tas upp i TCN:s rapport till styrelsen år 2009 är att det ibland har varit svårt att hitta ersättare för personer som lämnat styrgrupperna. Under år 2010 har det dock skett en del förnyelse av styrgrupperna, kanske främst inom fokusområdet Ökad beständighet. Att få fram nya projektidéer är en annan fråga som tas upp i rapporten. Här pekas på att styrgrupperna måste bli bättre på att utveckla det som framkommer i dialogen kring pågående projekt till nya projektidéer med bredare angreppssätt och en större målgrupp inom TCN. Flera av de intervjuade, även företagsrepresentanter, nämner att det varierande deltagandet från företagen tidvis har varit ett problem. Detta är något som diskuteras öppet inom såväl styrelsen som styrgrupperna. Det är dock inte helt enkelt att åtgärda detta problem och en av de intervjuade menar att det kanske måste finnas en acceptans för att företagen ibland behöver prioritera annat. En av deltagarna i styrgruppen för Ökad beständighet pekar på att de brukar ha fysiska träffar några gånger per år, men att de sedan har telefonmöten för att hantera det löpande arbetet. Detta har passat deltagarna bra och har underlättat deras deltagande Arbetet i projekten Arbetet i projekten leds i hög utsträckning av projektledare från LTU och SP Trätek, medan företagen vanligtvis deltar i projektens referens- och arbetsgrupper. Detta Utvärdering av TräCentrum Norr 19