Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet

Transkript

1 Remissammanställning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning Kustbevakningen N/A Då statsfartyg är undantagna från Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning, TSFS 2011:2, gäller de inte för Kustbevakningens egna fartyg. Kustbevakningen har, utifrån sitt verksamhetsområde, inga synpunkter att anföra. Sjöfartshögskolan Kalmar 3 kap. 18 a Vi förespråkar föreliggande remiss under beaktande av nedan redovisade synpunkter. er 1. Årligt test av AlS De årliga testerna av AlS genom en av TransportstyreIsen utsedd radiobesiktningsman eller av erkänd organisation utsedd radiobesiktningsman motiveras bl.a. med strävan efter riskminimering av kollisioner mellan fartyg pga felaktig installation och felaktigt handhavande. (TSF ; Konsekvensutredning ) Vi anser dock att de föreslagna årliga funktionskontrollerna av AlS endast i begränsad omfattning kan bidra till rislaninimering av kollisioner mellan fartyg. Antikollisionsåtgärder skall baseras i huvudsak på egna visuella observationer och elektroniska presentationer under användning av "fart Noterat. Föreskriftsförlaget omfattar endast de delar av MSC.308(88) som handlar om årligt test av AIS. För närvarande finns inget resolution från IMO som handlar om årlig testning av övrig navigationsutrustning. Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon Johan Isaksson Telefax transportstyrelsen.se sjofart@transportstyrelsen.se Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjövärdighet johan.isaksson@transportstyrelsen.se

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (13) genom vatten" (fgv) och Kurs genom vatten (Kgv), ej med hjälp av de uppgifter som presenteras i AIS.[se bl.a. IMO Resolution A.917(22) om AlS användning] Det har också visat sig att applicerade säkerhetsmarginaler korrelerar negativt med användning av teknisk utrustning. Detta gäller bland annat fartygsmanövreringen i enlighet med COLREG. Det kan noteras att fartygsbefål tenderar att acceptera mycket små CP A (minsta passageavstånd) vid användning av elektroniska hjälpmedel, såsom ARPA och AlS. Användaren har ofta en övertro på de tekniska hjälpmedlens tillförlitlighet och bristande kunskaper om dess begränsningar vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Ett säkert handhavande av teknisk utrustning ombord bl.a. AlS, förutsätter förutom korrekt installation och underhåll, en adekvat kompetensnivå hos operatörerna, vilket kan nås med hjälp av utbildningsinsatser. Med bakgrund av detta så bör årliga tester ej begränsas till AlS utan inkludera övrig navigationsutrustning såsom radar mm. De fåreslagna årliga testerna av AlS genom radiobesiktningsman anser vi vara ett instrument att kunna synliggöra eventuella felinstallationer och handhavendebrister. Vi ställer oss dock frågande till varfår dessa tester begränsas endast till AlS och inte omfattar övrig navigationsutrustning. Vi skulle också poängtera att AlS är ett system bland andra som bidrar till att ge navigatören en helhetsbild, men ej skall användas som ett antikollisionsmedel.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (13) Swedac Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse samt för samordning av marknadskontroll, reglerad mätteknik och ädelmetallkontroll. Swedac har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda remiss. Swedac instämmer i förslaget. Swedac noterar att konsekvensutredningen nämner att certifierade radiobesiktningsmän ska genomföra årlig test av AIS samt att krav införs på att tillverkaren ska certifiera lotsutrustning. Några krav på certifiering i dessa sammanhang kan dock inte Swedac finna i föreskriftsförslaget. Certifiering utförs lämpligtvis av ett certifieringsorgan som ackrediterats av Swedac i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Swedac står gärna till tjänst med upplysningar och råd kring ackreditering. Noterat. Konsekvensutredningen ändras i linje med förslaget i föreskriften. Det vill säga ingen certifiering krävs för utförande av årligt test av AIS. Sjöbefälsföreninge n Sjöbefälsföreningen har inga synpunkter. Sveriges Kompassjusterarfö rbund Remissen avser föreskrift om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. Sveriges Kompassjusterareförbund (SKJF) representerar Sveriges Det årliga testet av AIS ska enligt resolution MSC.308(88) utföras av en godkänd inspektör eller

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (13) auktoriserade kompassjusterare och kompassverkstäder. Förbundet har sedan starten 1946 varit engagerad inom nautisk-teknisk utbildning, som sakkunnig granskare av nationella regelverk och deltagit i internationell standardutveckling rörande navigationsutrustning och fartygskonstruktion. Sedan 2003 kvalitetssäkrar1 (1 Sjöfartsverket ; ) SKJF de svenska kompassjusterarna och kompassverkstäderna. SKJF har givits tid att yttra sig i ovan föreskriftsförändring och dess medlemmar har härvid delgivits konsekvensutredningen och förslaget. Några av SKJF:s medlemsföretag som varit med på sändlistan har rapporterat att de enskilt svarat på remissen. 1. Krav på årligt test av AIS införs. Enligt SKJF:s uppfattning klassificeras AIS som navigationsutrustning och inte som radioutrustning. Det är sedan tidigare i regelverken tydligt att befälhavaren är ansvarig för det som sänds från AIS. Vidare är vår uppfattning att det inte är själva radiosändningen, utan felaktiga statiska data och dynamiska sensordata som levereras från fartygets system som är den kritiska länken i systemintegreringen. Ett exempel är att statiska data kan programmeras in och byta värde (överridas) mellan ECDIS och AIS. Vid användning av AIS i Inland mode blir problem med felaktigt eller oprecist inlagda statiska värden än tydligare. Sensorernas (GNSS, heading, RoT-attityd och eventuell bottenkännande longitudinell/transversell logg) källdata och en godkänd test- eller serviceinrättning. I det cirkulär (MSC.1/Circ.1252) som sätts i kraft genom resolutionen anges att det årliga testet av AIS bör genomföras av en radiobesiktningsman som bemyndigats staten eller en erkänd organisation. Transportstyrelsen saknar för närvarande lagstöd för att godkänna test- eller serviceinrättningar. I enlighet med klassdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (13) signalomvandling mellan olika gränssnitt samt felberäknad belastning efter t.ex. retrofit av VDR är problemområden för de dynamiska värden AIS arbetar med. Detta kan i sin tur ge att felaktiga och oönskade statiska respektive dynamiska data sänds ut. Dessa utgör tekniska systemintegrationsproblem. Reserelaterade data som läggs in till AIS via ECDIS/ECS eller MKD (Minimal Display and Keyboard) är en utbildnings- och handhavandefråga för operatörsnivån. De problem som kan härröra utsignalen som bär SOTDMA-tekniken i AIS (klass A) är att enheten inte följer de krav som gäller för SOTDMAtekniken eller generering och utsändning på kanalerna, vilket givetvis kan orsaka störningar eller avbrott i kommunikationen och indirekt påverka systemet. Sammanfattningsvis finns tre viktiga bristområden i sammanhanget: - Användarperspektivet, vilket omhändertas av IMO:s modellkurs för AIS - Systemintegrationsperspektivet, där de huvudsakliga bristerna sannolikt finns i övrig nautisk utrustning - Radioperspektivet, där standarder, provning/godkännande och marknadskontroll finns på plats (RO, EU, USCG m.fl.). Sammanfattning AIS: Sverige är ledande inom AIS-teknikens område och ligger fortfarande långt fram inom e-navigationkonceptets tekniska lösningar. Vidare handlar organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed) kan Transportstyrelsen i fråga om s.k. SOLAS-fartyg endast delegera tillsyn till erkända organisationer, med undantag för radiobesiktningar som kan delegeras även till enskilda radiobesiktningsmän. Därför föreslås i den nya regeln i 3 kap. 18 a att det årliga testet ska genomföras av en radiobesiktningsman som utsetts av Transportstyrelsen eller en erkänd organisation. Redan idag utförs detta

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (13) huvudproblemen med AIS om andra saker än rent radiotekniska, nämligen ansluten navigationsutrustning. SKJF anser därför att författningsändringen måste ta hänsyn till att den som måste vara qualified för AIS som radio inspector enligt MSC.1/Circ.1252 inte endast skall omfatta radiobesikningsmän i dess nuvarande form. Detta ger en ytterligare flexibilitet för transponderindustrin samt andra utbildade tekniker och kan ge sjöfartsnäringen mer kostnadseffektiva verktyg för kontroll av utrustningen. För övriga ändringar ställer sig SKJF positiv eller neutral. 2. Möjligheten att använda farliga lotshissar tas bort och det blir en ökad kontroll av utrustningen genom märkning. NIL 3. Nya Performance Standards för VDR, inklinometrar (elektroniska), logg, BAMS (Bridge Alert Management), presentation på navigationssystem, multisystem mottagare inom radio och satellitnavigation införs i föreskriften. Dessa standarder gäller endast för ny utrustning som installeras ombord. NIL test av radiobesiktningsmän och man använder sig av det cirkulär som avsetts. Det kan inte anses att detta kommer att ändras för att föreskriften sätts i kraft. De fartyg som regleras av årligt test av AIS går på internationell resa och har därmed i praktiken redan rättat sig efter denna regel (genom reglerna om hamnstatskontroll). 4. Enhetliga tolkningar (Unified Interpretations) avseende sikt från bryggan och maximal klättringshöjd på lotslejdare.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (13) NIL 5. Allmänt råd för ny guideline gällande användning av ECDIS samt för utformning av bryggan. NIL 6. Nationella passagerarfartyg i fartområde C, D och E som inte har några driftsbegränsningar behöver inte ha sådan förteckning ombord NIL Svensk Sjöfart Föreningen Svensk Sjöfart har givits tillfälle att yttra sig i ovan rubricerat ämne och har tagit del av förslaget och konsekvensutredningen och lämnar följande synpunkter. Förslaget baseras på antagna IMO-resolutioner avseende ökade säkerhetskrav gällande viss navigationsutrustning som avses införas genom föreskrift om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. Det föreslås även justeringar och tillägg med anledning av nya och uppdaterade IMO-cirkulär. Föreningen Svensk Sjöfart stödjer förslaget som avser att införa internationellt beslutade bestämmelser om ökad sjösäkerhet. Förslaget stämmer överens med de avsedda delarna i IMO-resolutionerna MSC.308(88), MSC.333(90), MSC.363(92), MSC.334(90), MSC.302(87), MSC.191(79), MSC.401(95) samt IMO-cirkulären MSC.1/Circ.1350.Rev.1

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (13) och MSC.1/Circ I föreskriftförslaget hänvisas det under 3 kap 36 vid Allmänna råd till cirkulär MSC.1/Circ Vi har noterat att MSC 97 beslutade om uppdateringar av cirkuläret och föreslår därför att det istället hänvisas till MSC.1/Circ.1495/Rev.1 som ersätter det tidigare cirkuläret. I bifogat dokument finns ytterligare förslag på mindre justeringar markerade/kommenterade i föreskriftförslaget. Vi förutsätter att kravet på årligt test av AIS inte innebär ökade kostnader för fartygen då det kan utföras i samband med annan besiktning. Ändra från Cirk. med (K) till Circ. med (C) Fel i texten. Något har ramlat bort. Föreskriftsförslaget ändras i linje med kommentar. Ersätt k med c Resolutionen till elektronisk inklinometer MSC.393(92) torde vara MSC.363(92)

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (13) Allmänna råd till 3 kap. 5 Utrett enligt konsekvensutredning. Allmänna råd till 3 kap. 18 a Allmänna råd till 4 kap. 16 Bilaga Ändras Ändras i föreskriftförslaget till Riktlinjer för årlig testning av AIS finns i IMOcirkulär MSC/Circ Justeras. Justeras. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har inga synpunkter på remissen

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (13) True Heading AB 3 kap. 18 a KU AIS klassas av IMO inte som en radioutrustning utan som en del av navigationsutrsutningen ombord även om utrustningen till del är radiobaserad. Därför kanske det vore lämpligt att inte begränsa möjligheten till inspektion att endast innefatta radiobesiktningsman/kvinna (som måste vara qualified för AIS som radio inspector enligt MSC.1/Circ.1252). Den verkliga kompetensen (qualifications) att hantera sådan här utrustning mer än någon annan bör snarare väljas för detta om det än så må vara att nya qualified AIS radio inspectors måste utses. Sverige har idag en världsledande kunskap inom AIS med flera personer som bla är inblandade i den omfattande standardiseringsverksamhet som berör AIS och som TS inte längre deltager i. Företag i Sverige som jobbar med AIS är CNS, Saab Transpondertech och True Heading AB. Enligt TS Konsekvensutredning stycke 4 skulle endast 29 fartyg på internationelltrafik beröras vilket kan stämma. Fartyg på nationell trafik tas dock inte upp och vi undrar om det verkligen kan stämma att dessa inte skall omfattas av kravet vilket tidigare framgår i stycke 1. AIS är ett system som i högsta grad är beroende av att samtliga enheter som verkar på de frekvenser där AIS trafik utbyts (VDL) fungerar som det är tänkt att göra. En enhet som inte följer de gängse regler som gäller för samverkan kan orsaka problem i kommunikationen och indirekt påverka systemet så att det skulle kunna orsaka en olycka. Vi anser därför att kravet på årlig AIS inspektion utvecklas att omfatta samtliga svenskregistrerade Klass A enheter. Dessa årliga kontroller sker redan idag inom det område som nu ska regleras genom föreskriften. Inom SOLAS sjöfarten (som är den sjöfart som nu regleras) är man i princip självrättande i den mån att man följer kraven i SOLAS innan föreskriften gått i kraft. Kontrollerna av AIS utförs av radiobesiktningsmän redan idag i samband med årlig kontroll av radioutrustningen.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (13) avsnitt 4 Vi noterar att trots att TS borde ha god kunskap om svenska AIS tillverkare så finns ingen sådan med i TS sändlista för yttrande kring remissen. Följande fartyg ska undergå ett årligt test av det automatiska identifieringssystemet (AIS): passagerarfartyg på internationell resa, andra fartyg med bruttodräktighet om 300 eller mer på internationell resa.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (13) Transportstyrelsen Kommentarer på remissen: Genom den delegering som Transportstyrelsen gjort, har RO tagit över nästan samtliga radiobesiktningar. Antalet radiobesiktningar som utförs mot fartyg som med internationella certifikat har minskat med 80% sedan 2012 och var under 2016 nere på 17st/år, och det kommer att fortsätta att sjunka eftersom passagerarfartygen i ökad utsträckning, och alla nytillkomna lastfartyg väljer RO. Mot bakgrund av införandet av PNF, som ska bestå av egenkontroll, kommer inte radiobesiktningar att krävas. Inom ramen för delegeringsföreskriften har radiobesiktningar exkluderats, eftersom kostnaden för tillstånd och tillsyn för dessa aktörer bedöms som för hög för att kunna bedriva en marknadsmässig verksamhet. Det ska, när PNF träder i kraft påbörjas ett arbete med att förändra tillsynen av radioinstallationer för EU-fiske och EU-pass fartyg så att särskilt utsedda radiobesiktare inte längre krävs. I stort sett samtliga svenska radiobesiktare som idag utför radiobesiktningar har redan godkännande av RO, för att även kunna göra årliga kontroller på utländska fartyg. Sammanfattning: Den föreslagna skrivningen av Transportstyrelsen utsedd radiobesiktningsman för den årliga kontrollen av AIS är inte lämplig, eftersom det inom kort inte kommer att finnas något behov av TS utsedda radiobesiktare och de flesta som idag utför kontroller av AIS är redan Eventuella ändringar av TS behov av att utse radiobesiktningsmän får hanteras när det blir aktuellt.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (13) godkända av RO eftersom transportstyrelsens godkännande inte är tillämpligt på utländska fartyg. Förslag: Mitt förslag är därför att ta bort möjligheten att använda av Transportstyrelsen utsedd radiobesiktningsman. Noterbart är dock att TS i föreskriften i så fall inte heller gör det möjligt för myndigheten att inte ens på redarens begäran, eller på förekommen anledning göra denna kontroll. Hur ska myndigheten i så fall kunna få någon som helst kunskap ifall de kontroller som RO i sin tur delegerar till enskilda organisationer fungerar, mer än att det finns ett kopia på en rapport ombord?