Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2014?

Transkript

1 Till NHF:s styrelse vid sammanträde den 17 mars 2014 i Oslo Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2014? Kort redovisning från DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

2 2 Hänt sen sist och på gång supervalåret 2014 Förbundsmötet 2013 vad blev resultaten? Till förbundsmötet la förbundsstyrelsen fyra förslag ta ställning till för de 74 ombuden från hela landet och. Utöver förbundsstyrelsens förslag hade det kommit 51 motioner för ombuden ta ställning till. Nya ledamöter till förbundsstyrelsen skulle också väljas, däribland ny förbundsordförande. Några av besluten från förbundsmötet: Det bestämdes förbundsstyrelsen ledamöter ska vara sju till antalet inklusive förbundsordförande. Av de sju som valdes var två helt nya personer medan övriga fem kommer från den tidigare förbundsstyrelsen däribland Rasmus Isaksson ny förbundsordförande. För övrigt beslutades bland annat om en ny Idéskrift, tyvärr är den ännu inte tryckt varför vi inte kan dela ut den vid det här NHF-mötet. Den är uppbyggd utifrån konventionens rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bland de 51 motionerna fanns det en av särskilt intresse för NHF-samarbetet. Den behandlade förbundet skulle möjliggöra för nordiskt samarbete på lokal nivå. Det har resulterat i förbundet vid årets utdelning av kursmedel har avs pengar för avdelningar eller distrikt ska kunna ta upp en kontakt med en motsvarande i ett grannland. Syftet är utbyta erfarenheter på lokal nivå, träffas och ha det trevligt tillsammans över nationsgränserna. En helt ny form för medlemskap beslutades inom ramen för det stora förslaget Organisation 2014, nämligen man i fortsättningen kan välja vara så kallad riksmedlem i förbundet utan koppling till en lokalavdelning. När det gäller den organisatoriska förändringen är detta varje medlem kan nominera sig som kandidat bli ombud på förbundsmötet en nyhet- Att varje medlem kommer också få rösta fram vilka som ska representera dem på förbundsmötet samt distrikten kan organisera sig på ett friare sätt är också nyheter. Andra beslut in Organisation 2014 var till exempel: det ska vara möjligt rösta på förbundsmötesombud vid medlemsmöte, anta förbundsstyrelsens förslag om förbundsstyrelsen ska bestå av sju (7) ledamöter, för enskild DHR-medlem som också är medlem i DHR-avdelning är medlemsavgiften till förbundet 300 kronor per år för 2014 och 2015, För DHR-medlem som väljer ett riksmedlemskap är medlemsavgiften 400 kronor per år för 2014 och 2015, fastställa antal ombud vid förbundsmöte till 51,

3 3 stimulera till nätverk i gemensamma frågor kommuner emellan, distrikts-/regionkansli får förbättrade administrativa resurser, anta förslag om förbundsmötet utser en valkommitté på tre personer för administrera ombudsvalen, ( 3.2 förbundsstadgan), anta förslag om ledamöter i förbundsstyrelsen, revisorer, revisorsuppleanter, valberedning och valkommitté i riksförbundet ska väljas vid ordinarie förbundsmöte för en mandatperiod av fyra (4) år. Dessa kan omväljas för högst två (2) mandatperioder. Hälften av ledamöterna väljs vid varje förbundsmöte. Förbundsordförande väljs för en mandatperiod på två (2) år och kan omväljas i längst åtta (8) år. Förbundsordförande ska ha neds rörelseförmåga. Förbundsstyrelsen ska bestå av en majoritet av personer med neds rörelseförmåga, ( 3.7 förbundsstadgan). Torsdagsaktionen - Diskrimineringslagstiftning Efter vi stått utanför regeringsbyggnaden Rosenbad i 112 torsdagar från december 2011 fram till februari 2014, tillsammans med 20 andra organisationer, kom så äntligen ett förslag till diskrimineringslagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering den 3 mars. Innehållet i korthet: Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Förslaget innebär bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Med bristande tillgänglighet avses en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan förfning, i den utsträckning sådana är tillämpliga, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse. Förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet föreslås gälla inom samhällsområdena arbetsliv, utbildning, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor och tjänster, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd, värn- och civilplikt samt offentlig anställning. Vissa undantag från förbudet föreslås. I arbetslivet föreslås förbudet inte gälla den som gör en förfrågan om arbete. Tillhandahållande av bostäder föreslås också vara undantaget från förbudet. I fråga om tillhandahållande av varor och tjänster föreslås förbudet inte ska gälla för privatpersoner eller för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselse färre än tio arbetstagare. Undantaget för mindre företag gäller också på hälso- och sjukvårdens område. I fråga om tillhandahållande av varor och tjänster föreslås förbudet inte ska gälla om det krävs åtgärder beträffande fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket. Det föreslås också funktionshinder i diskrimineringslagen, lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen och skollagen (2010:800) ersätts med funktionsnedsättning. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari (Vår markering) Det undantag som upprörde flest känslor handlar om företag med färre än 10 anställda per automatik är undantagna från lagstiftningen trots det finns skälighetsbedömningar som kriterier. Denna inskränkning har fått Torsdagaktionen övergå till en Tisdagsaktion.

4 4 Den 18 mars kommer Tisdagaktionen samlas för första gången men nu inte utanför regeringsbyggnaden utan istället samlas den framför riksdagshuset för uppmärksamma alla riksdagsledamöterna på vårt missnöje med förslaget till diskrimineringslagstiftning. Förslaget ska behandlas av riksdagen i juni månad. Supervalåret 2014 I år går vi i Sverige både till EU-val i maj och till riksdags-, landstings- och kommunalval i september. Detta präglar naturligtvis mycket av DHRs verksamhet. Vi har gjort en enkät bland våra EU-politiker med tre för oss viktiga frågor, vi kommer ha ett seminarium som riktar sig till politiker kring arbetsmarknadsfrågan, vårt deltagande i Almedalen kommer präglas av det är valår, våra förtroendevalda söker mer än någonsin politikerkontakter och så vidare allt för sätta fokus på frågor som rör personer med neds rörelseförmåga. Vi arbetar hårt med våra frågor ska ingå i de områden de hör hemma och inte lyftas som särskilda sociala frågor som endast berör människor med funktionsnedsättning. Intern kursverksamhet under 2014 Under det här året fortsätter vi utlokalisera förbundets kurser för på det sättet ge flera medlemmar möjlighet delta. Årets områden är: Arbetsmarknad Tillgänglighet och användbarhet Hemtjänst, personlig service- och assistansinsatser Hjälpmedel, inklusive ortoser och proteser samt habilitering/rehabilitering Nordiskt samarbete i enlighet med en förbundsmötesmotion Smärtfrågor Ansökningstiden har just gått ut, men intresset har varit relativt stort och vår bedömning är fler medlemmar ges möjlighet delta i kursverksamhet på det här sättet. Vid vissa tillfällen deltar förbundsstyrelsens ledamöter eller förbundskansliets personal som föreläsare vid andra ordnar avdelning eller distrikt själva sina föreläsare. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsfrågan är en av de tyngsta valfrågorna för kommande riksdagsval och DHR har valt ut tre punkter vi vill driva i arbetsmarknads- och försörjningsfrågan. DHR vill regeringen i regleringsbreven ställer krav befolkningssammansättningen speglas bland

5 5 anställda på statliga myndigheter. Vi kräver också aktiva åtgärder i diskrimineringslagen även omfar diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Garantinivån för sjukersättning måste också höjas. Det blev i höstbudgeten klart det ska göras en utredning av hela Arbetsförmedlingen. Detta är en reaktion på det sjunkande förtroendet för myndigheten. Arbetslösheten fortsätter vara hög för utsa grupper däribland personer med neds rörelseförmåga. Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist sparkades också från sin post. I början av året kom direktiven för utredningen där man ska ta ställning till konkurrensutsätta delar av myndigheten, förbättra matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare samt se över hur arbetsmarknadspolitiska insatser används (och mycket annat). DHR vill delta i referensgrupp för denna utredning. DHR har varit med och gjort filmen Att se bortom hindren, som handlar om personer med neds rörelseförmåga kopplat till arbetsmarknaden. Denna fortsätter vi visa för politiker och intressanter. DHR har skickat filmen till partiledare och Kunskapskanalen. Närmast ska filmen visas på en nätverksträff för Sveriges kommuner och landsting. Första året av Arbetsförmedlingens insats Praktikantprogrammet för unga akademiker med funktionsnedsättning har fortlöpt. Officiella siffror visar enbart 23 av 125 personer fick anställning och enbart en person utan subventionerad anställning. Vi får se vad nästa två år bjuder på. En allt vanligare företeelse inom arbetsmarknadsområdet är personer med funktionsnedsättning startar sina egna arbetsförmedlingar. Vi vet inte riktigt hur vi ska förhålla oss till dessa, visserligen ambitiösa initiativ, men som ändå genererar en särlösning med en särskild arbetsförmedling, något vi vänt oss emot när myndigheten Arbetsförmedlingen arragerat sin verksamhet så. Bilstöd Bilstödet utreds av flera myndigheter och departement. Trots vi menar bilstödet är väl använda statliga pengar dessutom inte särskilt stora pengar i en statsbudget så anser man från politiskt håll anpassningsbidragen blivit för höga. Ett förslag kommer läggas framöver och vi befarar det kommer innebära det icke inkomstprövade grundbidraget kommer försvinna helt till förmån för ett helt inkomstprövat bilstöd när det gäller anskaffningsstödet. Vi tror inte de kommer begränsa anpassningsbidraget, men det resoneras kring olika möjligheter till statlig styrning. Hjälpmedel

6 6 Rättighetspolitiskt har ytterligare steg tagits när det kommer till det fria valet inom hjälpmedel med en proposition som är under behandling. Som vi har pratat om tidigare är hittills de flesta erfarenheterna av det fria valet relativt positiva men få landsting/regioner har hittills genomfört det. Skulle också vilja lyfta fram det nya upphandlingsdirektivet som nu är beslutat i EU-parlamentet, som i alla fall på pappret kommer ge möjlighet ställa tillgänglighetskrav vid upphandling, möjligheten erbjuda riktade kontrakt till företag som har många personer med funktionsnedsättning anställda. Om vi uppfat saken rätt kommer även Norge implementera de nya upphandlingsreglerna. Personlig assistans Inom assistansområdet har nyligen ännu en utredning avslutats Assistansersättningsutredningen. Resultatet av den utredningen kommer troligen bli den statliga assistansersättningen görs om till en grundschablon med en tilläggsschablon för OBkostnader plus ytterligare en nivå för särskilda behov. Grundschablonen föreslår utredningen ska sänkas med 20 kr per assistanstimme. Från brukar- och funktionshinderrörelsen menar vi detta riskerar slå sönder verksamhet som bedrivs av seriösa anordnare medan de oseriösa alltid hittar nya vägar för maximera vinsterna. Utöver ovanstående fortsätter fuskhistorierna rullas upp i media. Dessa historier älskas av pressen. Vi oroar oss för vilken effekt detta får bland allmänheten och hur vi ska hantera detta för behålla reformens legitimitet. Vi oroar oss också för detta bäddar för neddragningar kan göras i reformen utan våra protester behöver noteras då den stora allmänheten endast anser det nog är välbehövligt med tanke på allt fusk. Vi sörjer vår högtflygande assistansreform. Parkeringstillstånd Frågan om vem som ska beviljas parkeringstillstånd har nu malts färdigt i den arbetsgrupp på näringsdepartementet som vi var delaktiga i. Ett PM är just nu ute på remiss. Välvilligt tolkat har vi fått gehör för våra synpunkter kring begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter. Mindre välvilligt tolkat är skrivningarna så försiktigt utformade så det är kanske bara vi som deltagit i processen som förstår, eller tror oss förstå, vad som är syftet med detta PM. Myndigheten Transportstyrelsen som hade bestämt sig för begreppet förflyttningssvårigheter endast innefade kunna förflytta sig till fots 100 meter fick de till slut lyfta ur själva utredningsuppdraget. Vi hoppas nu på en ny föreskrift med generösare skrivningar kring detta och annan problematik som vi lyft.

7 7

8 8 Socialförsäkring Att en utredning nu ser över vårdbidrag, handikappersättning och bilstöd nämnde vi redan i vår förra rapport. Systemen behöver moderniseras och det har vi i grunden inget emot. Dock får inte reformerna kosta några nya pengar enligt direktivet och det betyder ju det inte kommer läggas några ur vårt perspektiv radikala, nytänkande förslag. Utredningen är inte färsig ännu, endast bilstödet börjar ta form, däremot har arbetet med de övriga merkostnadsersättningarna ännu inte påbörjats i någon större omfning. Plan- och bygglagstiftning På området tillgänglighet och användbarhet har mycket kraft lagts på motverka förändringar inom PBL. Främst gällande student- och ungdomsbostäder, friggebodar och möjligheten ställa särkrav. Dessa ändringar i PBL kommer också få bieffekter då diskrimineringslagen ska baseras på PBL. Bägge lagstiftningarna kommer i och med det urholkas. Organisationen lokalt/regionalt och förbundskansliet Vi sliter en hel del med interna strider i förbundet. Det handlar om avdelningar där olika grupperingar har skilda intressen och drar åt olika håll. Av och till är också relativt stora ekonomiska intressen involverade i dessa meningsskiljaktigheter. Detta tar tyvärr mycket tid och kraft i anspråk från förbundskansliets redan hårt ansa resurser. Wenche Willumsen rättighetspolitisk samordnare (ytterligare en följd av förbundsmötesbeslut är vi inte längre talar om intressepolitik utan om rättighetspolitik )