Handlingar Miljönämnden

Transkript

1 Handlingar Miljönämnden 21 april 2016

2 1 (1) Program Hålltider för miljönämndens sammanträde den 21 april Välkomna! Upprop Delårsrapporten mars (10 minuter) Information om förslag till Strategiska vägval för en fossiloberoende region (50 min) Revidering av handlingsprogram livsmedel och gröna näringar, hållbar energi, hållbara transporter, biogasprogrammet och handlingsplanen giftfria produkter och tjänster. (10 min) Redovisning av miljömiljonen tillväxtmedel från miljönämnden till kommunalförbunden (20 min) Information om medel till projektet icope (10 min) Almedalen 2016 (10 min) Information om Reviderad resepolicy för Västra Götalandsregionen (10 min) Lunch Genomgång av dagens ärenden Gruppmöten Beslutssammanträde Slut Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

3 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med miljönämnden den 21 april 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset i Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden Ekonomi och administration 1. Delårsrapport mars föredragande Helena L Nilsson och Lars Karlsson Kompletterande handlingar skickas ut Diarienummer MN Omedelbar justering 2. Återföring av projektmedel Diarienummer MN Handlingsplanen Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster 3. Medel till projektet Möbelbruket bättre ny föredragande Birgitta Nilsson Diarienummer MN Medel till projektet Miljötestbädd för textilåtervinning föredragande Birgitta Nilsson Diarienummer MN Handlingsprogrammet för Hållbar energi 5. Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2016 föredragande Gustaf Zettergren Diarienummer MN Handlingsprogrammet för Livsmedel och gröna näringar 6. Skolmatsalsakademin 10 år föredragande Berit Mattsson Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

4 Föredragningslista för miljönämnden, (3) Diarienummer MN Övriga projektbeslut 7. Mistra Urban Futures Diarienummer MN Göteborgspriset för hållbar utveckling 2016 föredragande Gustaf Zettergren Diarienummer MN Remissvar 9. Svar på Delbetänkandet: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) fördragande Tomas Österlund Diarienummer MN ffe/ett-klimatpolitiskt-ramverk---delbetankande-avmiljomalsberedningen.pdf 10. Svar på samrådet om hållbar energipolitik efter 2020 föredragande Gustaf Zettergren Diarienummer MN Omedelbar justering 11. Svar på remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet föredragande Tomas Österlund Diarienummer MN Övriga ärenden 12. Instruktion för förvaltningschef och ansvarig tjänsteman Diarienummer MN Delegeringsärenden Diarienummer MN Anmälningsärenden Diarienummer MN Informationsärenden Diarienummer MN Övriga frågor

5 Föredragningslista för miljönämnden, (3) Information A. Delårsrapport mars B. Information om förslag till Strategiska vägval för en fossiloberoende region punkt 14 i sammanställning över informationsärenden C. Revidering av handlingsprogram livsmedel och gröna näringar, hållbar energi, hållbara transporter, biogasprogrammet och handlingsplanen giftfria produkter och tjänster. D. Redovisning av miljömiljonen tillväxtmedel från miljönämnden till kommunalförbunden. - punkt 11 i sammanställning över informationsärenden E. Information om icope - punkt 12 i sammanställning över informationsärenden F. Almedalen 2016 G. Information om Reviderad resepolicy för Västra Götalandsregionen. - punkt 13 i sammanställning över informationsärenden Kristina Jonäng (C) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 ÄRENDE 1

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Karlsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Delårsrapport mars miljönämnden 2016 Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner delårsrapport mars Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporter ska lämnas per mars och augusti. Rapporterna ska innehålla redovisning av verksamhetens utveckling och ekonomiskt resultat för perioden samt helårsprognos. Med hänsyn till att sista dagen för inrapportering i ekonomisystemet Cockpit är den 25 april, är förslaget att beslutet justeras omedelbart på miljönämndens möte den 21 april Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Delårsrapport mars miljönämnden 2016, daterat XX Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen senast den 3 februari 2016, rapport@vgregion.se.se Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

8 1 (6) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Delårsrapport mars 2016 Miljönämnden 2016 (Uppföljning 2016) 1. Sammanfattning [Ekonomiskt resultat] Miljöprogrammets resultat för 2015 har sammanställts och publicerats i Regionfullmäktiges årsredovisning. 11 utav de 14 indikatorerna hade en positiv utveckling jämfört Under perioden har projektbeslut inom ramen för handlingsprogrammen Hållbar energi, Biogasutveckling i Västra Götaland , Livsmedel och gröna näringar och handlingsplanen för Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster tagits av miljönämnden. Till exempel Soligt och smart, Nontoxtex, ökad insamling matavfall och bättre kvalitet på matavfallet till biogasproduktion samt nötköttsproduktion för att främja biologisk mångfald. Miljönämnden har antagit underlag för den långsiktiga utvecklingen av Göteborgs botaniska trädgård. Underlaget kommer att utgöra grunden för uppdraget till verksamheten från Under perioden har ett analysarbete pågått för att ta fram prioriterade områden och insatser för Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Förslagen stämdes av vid ett öppet evenemang (2 mars), där akademi, näringsliv, kommunalförbund och kommuner med flera deltog. Västra Götalandsregionen har fått fortsatt stöd från Energimyndigheten att som nationell nod driva näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor kopplat till vindkraft. Avsiktsförklaringen med Region Skåne om långsiktiga spelregler för biogas har förlängts efter beslut i regionstyrelsen. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Anvisning delårsrapporter och årsredovisning i Cockpit 2016, (6) Ekonomisk obalans som för närvarande inte omfattas av beslutad åtgärdsplan 9.3 Eget kapital 9.4 Investeringar 10. Bokslutsdokument och noter 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen

10 Anvisning delårsrapporter och årsredovisning i Cockpit 2016, (6) Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Miljönämnden arbetar under 2016 enligt regionfullmäktiges antagna budget för Västra Götalandsregionen (VGR) samt med tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 (VG 2020). Nedan följer en redovisning av verksamhetens prioriterade områden för rapporteringsperioden januari till mars. A. Minskad klimatpåverkan från egna verksamheten Miljöprogrammets resultat för 2015 har sammanställts och publicerats i Regionfullmäktiges årsredovisning. 11 utav de 14 indikatorerna hade en positiv utveckling jämfört Flera utav målen till 2016 har redan nu uppnåtts. Störst utveckling har skett inom andelen förnybar energi som används till egna personoch lätta lastbilar som gick från 40 till 57 procent. Lustgasutsläppen var den enda indikator med en negativ utveckling, även om den var marginell, en ökning med 3 procent. En remissutgåva av miljöplan för Västra Götalandsregionens egna verksamheter beslutades av miljönämnden på sammanträdet den 29 januari. Förslaget skickades ut på remiss till samtliga styrelser och nämnder den 17 februari och sista dagen för att lämna remissvar är den 2 maj. B. En fossiloberoende region Strategiska vägval Utifrån det underlagsmaterial som tagits fram under 2015, inom ramen för processen Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, har ett analysarbete pågått under perioden för att ta fram prioriterade områden och insatser. Förslagen stämdes av vid ett öppet evenemang (2 mars), där akademi, näringsliv, kommunalförbund och kommuner med flera deltog. De strategiska vägvalen förbereds nu för att skickas ut på remiss under senare delen av våren, tillsammans med förslag på organisation kring genomförande. Hållbar energi Under perioden har man inom ramen för projektet Solar testbed haft flera aktiviteter som tittar på utvecklingsområdet solvärme i kombination med bioenergi. Detta är ett område som kan komma att vara intressant för flera befintliga biobränsleeldade panncentraler runt om i Västra Götaland. Ett nytt projekt som analyserar affärsmodeller samt tekniska och arkitektoniska lösningar av solcellssystem som placeras på flerbostadshus och kommersiella lokaler har startat under perioden. Inom området energieffektivt byggande arbetar Passivhuscentrum Västra Götaland aktivt med att utveckla centret till en nationell nod med målsättning att få statlig finansiering till centret under Passivhuscentrum Västra Götaland var under 2015 initiativtagare till att gymnasieelever i Alingsås byggde ett 25 m2 stort passivhus som därefter såldes till SGS studentbostäder. Under perioden har en student flyttat in i det så kallade CO2mpishuset. I takt med att det byggs mer energieffektivt får miljöpåverkan från byggnationen och materialvalet ett allt större fokus. Två förstudier inom materialflöden till byggande har initierat under perioden. Ett med fokus på ökade cirkulära flöden av byggmaterial och ett på byggande för ändrat klimat.

11 Anvisning delårsrapporter och årsredovisning i Cockpit 2016, (6) Den 29 januari hade vindkraftsplattformen Power Väst ett seminarium Har luften gått ur vindkraften?. Enligt talarna var svaret på frågan nej, även om bland annat det låga elpriset gör att marknaden förändras. Under perioden har man även slutfört sammanställningen av vindbruksplaner i Västra Götaland och slutfört två rapporter om Status på tillståndsgivna projekt och Regional nytta. En ny ansökan för att fortsätta Power Västs verksamhet med stöd från Energimyndigheten är inskickad. Västra Götalandsregionen har fått fortsatt stöd från Energimyndigheten att som nationell nod driva näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor kopplat till vindkraft. Under året kommer noden bland annat att genomföra en studie om hur forskningsresultat och innovationer kan få ökade möjligheter till kommersialisering. Planen är att undersöka förutsättningarna att koppla samman vindkraftsområdet med en befintlig inkubator för bästa möjliga synergier. Noden är helt finansierad av Energimyndigheten. Hållbara transporter Handlingsprogrammet för hållbara transporter utvärderas under våren inför revidering av programmet. I processen Strategiska vägval föreslås 5 satsningar inom transportområdet. I arbetet med att få till lokala klimatinvesteringar samarbetar Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen för att arrangera informationsträffar och rådgivning för de som vill söka medel från det nationella stödet Klimatklivet. Teman för de träffar som hittills genomförts har varit laddinfrastruktur respektive fossiloberoende transporter. Under årets första kvartal har kemi- och materialklustret bytt huvudman från Business Region Göteborg till Johannebergs Science Park. Finansiering har beviljats från strukturfonden. Biogas För att stärka det lokala kretsloppet genom att ta tillvara avfall och återföra näring till jordbruket genom biogödsel, har miljönämnden beslutat fortsätta medfinansiera den framgångsrika samverkan och erfarenhetsutbytet mellan över 20 kommuner och verksamheter som jobbar för ökad insamling och bättre kvalitet på matavfallet till biogasproduktion. Långsiktiga spelregler för biogasen på nationell nivå är en fortsatt påverkansfråga för Västra Götalandsregionen och avsiktsförklaringen med Region Skåne har därför förlängts till 2019 efter beslut i regionstyrelsen. Fler regioner välkomnas att ansluta. Under 2016 intensifieras även det internationella samarbetet med andra regioner. Det har varit kick off för EU-projektet GREAT som ska skapa en transportkorridor för fordonsgas och el mellan Hamburg och Oslo. En workshop har arrangerats för erfarenhetsutbyte mellan norska, danska och västsvenska regioner inom Interreg-projektet Biogas2020. En utvärdering av programmet för biogasutveckling i Västra Götaland pågår och avslutas i maj. Det ger underlag till förslag om nästa fas.

12 Anvisning delårsrapporter och årsredovisning i Cockpit 2016, (6) C. Hållbar produktion och konsumtion Handlingsplanen Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Inom ramen för handlingsplanen Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster stödjer miljönämnden produktutveckling och affärsmodeller för cirkulära flöden med fokus på möbler för offentlig miljö samt textil. Under perioden har ett flertal projekt med stöd i handlingsplanen utvecklats: Projektet Re:textile, Science Park Borås, utvecklar affärsmodeller för att uppdatera kläder. I samarbete med textilföretag i Borås har ett stort antal produkter tagits under vintern 15/16 för att visa möjligheter med tryck, brodyr, tillskärning mm för som kommer presenteras i juni för modeföretag. Projektet Wear Wise, Coompanion, stödjer mindre företag inom delandeekonomin. Seminarier har arrangerats under januari-mars för att utbilda intresserade företag samt alla affärsutvecklare inom Coompanion inom kollaborativ ekonomi. En behovsanalys pågår inom VGR för projektet Cirkulära möbelflöden. Dialog med möbelbranschen genomförts under februari och demorum på Nya Varvet är på gång. En ny rapport har färdigställts under perioden kring system och lönsamhet för insamling av textil och ny produktutveckling av återbruks textil. Samtal har genomförts med olika aktörer i värdekedjan för att få till ett bra system hela vägen som underlättar ny produktutveckling. Under februari har en dialog förts med myndigheter och kommuner kring giftfria offentliga miljöer med besök på Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket för att diskutera konkreta samarbeten. Förslag har skickats in kring hållbara miljöer. Livsmedel och gröna näringar Under 2015 gjordes en översyn av insatserna i handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar vilket resulterade i en utlysning av projektmedel. Några av de idéskisser som kom in har under perioden resulterat i beslutade projekt inom ekologisk produktion, nötköttsproduktion för att främja biologisk mångfald och en förstudie inriktad på integrationsfrågan men också med tydlig miljöinriktning. I årets budget lyfts omställningen från animaliskt till mer vegetariskt protein fram. Det är också en fråga som prioriterats i arbetet med Strategiska vägval under våren då denna ändring av kostvanor leder till minskad klimatpåverkan och dessutom ger hälsovinster. Hållbar stads- och landsbygdsutveckling På nationell nivå pågår arbete för att ta fram ny landsbygdspolitik och en ny livsmedelsstrategi. Diskussioner om framtidens jordbrukspolitik fram till 2030 har också påbörjats. Representanter för den parlamentariska landsbygdskommittén kommer att besöka Västra Götaland för dialogmöte i juni och förberedelser av mötet pågår nu i samverkan med länsstyrelsen. Inspel har gjorts på olika sätt till den nationella livsmedelsstrategin där ett förslag till riksdagen förväntas komma innan sommaren. Näringsdepartementet har skapat en referensgrupp för arbetet med den framtida jordbrukspolitiken där en tjänsteman från miljöavdelningen ingår i referensgruppen.

13 Anvisning delårsrapporter och årsredovisning i Cockpit 2016, (6) D. Lyft fram friluftsliv och främja biologisk mångfald Göteborgs botaniska trädgård Miljönämnden har antagit underlag för den långsiktiga utvecklingen av Göteborgs botaniska trädgård. Underlaget kommer att utgöra grunden för uppdraget till verksamheten från Ett av fokusområdena i VGR:s budget 2016 är att Utveckla Göteborgs botaniska trädgård. Arbetet har påbörjats och två rundabordssamtal kommer att genomföras innan sommaren; det första ska handla om den fortsatta utvecklingen av Gröna Rehab och det andra om botaniska trädgårdens roll som en del av besöksnäringen och kulturutbudet i Västra Götaland. Västkuststiftelsen Ett möte mellan Västkuststiftelsen och miljönämndens presidium har genomförts. Presidiet har därefter tagit initiativ till ett möte med de andra stiftarna, GR och Region Halland, där de gemensamma ambitionerna och inriktningen för stiftelsens arbete framöver ska diskuteras. Västerhavsveckan Arbetet inför årets Västerhavsvecka har på börjats. Västerhavsveckan var representerad under Båtmässan. Nytt för i år är att även Halland deltar genom Kattegatts Kustvattenråd, så nu sträcker sig Västerhavsveckan från Skälderviken i söder till Strömstad i norr.

14 ÄRENDE 2

15 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maarit Krans Telefon: E-post: Till miljönämnden Återföring av projektmedel Förslag till beslut 1. Återstående medel på kronor återförs till miljönämnden och används för nya projektbeslut. Sammanfattning av ärendet Vid beslut av miljönämnden om att bevilja projektmedel avsätts motsvarande belopp för kommande utbetalningar. Medel som inte använts i avslutade projekt förs återkommande tillbaka till miljönämnden som beslutar om dessa ska återinvesteras i nya insatser. Detta beslut avser 5 avslutade projekt med ett samlat överskott på kronor. Miljöavdelningen Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga 1. Tabell: Förslag återföring miljönämnden april 2016 Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

16 MILJÖNÄMNDEN Maarit Krans till Helena före den 30/3 ÅTERFÖRING april 2016, MN52-16 RD2010 Projekt Diarienr. Projektansvarig Beslut (datum) Slutdatum Beviljat kr Intäkter Utbet Utbet 2016 Återstår 2016 Motivering/Förklaring Budgeterat belopp inte Energigas Sverige Energigas Sverige upparbetat. Budgeterat belopp inte Samarbete om gröngasprincipen Energigas Sverige upparbetat. Budgeterat belopp inte Green Innovation Contest Innovatum AB upparbetat. Västsvenska kemiklustret - grön kemi och Budgeterat belopp inte biobaserade produkter BRG upparbetat. Budgeterat belopp inte Utvärdering av rötning och hemkompostering Göteborgsregionens kommuna upparbetat. HJ HJ TÖ TÖ HJ

17 ÄRENDE 3

18 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Möbelbruket Bättre än ny Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter högst kronor för medfinansiering av projektet Möbelbruket Bättre än ny under perioden Miljönämnden har för avsikt att stödja projektet under en treårsperiod, men beslut om nya medel tas årligen efter uppföljning. 3. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Industrial Development Center (IDC) Skaraborg Sökt belopp: kronor av totalt kronor (50 %). Projektperiod: till och med Övriga finansiärer: Skaraborgskommuner, Ett stort antal företag som exempelvis: Möbelföretag som Formidabel inredningar, TT lack, Erik Svensson stolfabrik, Tidebergs hantverkshus, Lundbergs möbler, Citymöbler, Offecct. Logistikföretag som LGT Logistic och Uno Johanssons åkeri samt Monitor, AIS System med flera för affärssystem och IT. I projektet Möbelbruket kommer det startas ett professionellt cirkulärt flöde av möbler insamling, renovering, återförsäljning för att underlätta storskaligt återbruk hos företag och offentliga organisationer. Ambitionen är att skapa en verksamhet som kan ta hand om möbler som blir över hos verksamheter, kunna renovera dessa så att de uppfyller krav för offentlig miljö för att kunna sälja på marknaden igen som uppdaterade möbler. Genom att få många möbler på en plats, som kan renoveras med krav för offentlig miljö, ökar möjligheterna att hitta rätt produkter för rätt miljö. Möbelbruket ger tillverkande möbelföretag ytterligare affärsmöjligheter genom att åta sig renovering av möbler. Under 2015 har marknadsundersökning genomförts samt affärsmodeller, företagskluster, logistik och lokaler utvecklats för att kunna testa konceptet Möbelbruket i praktisk verksamhet under Erfarenheterna blir viktig kunskap kring cirkulära flöden som också kan överföras till andra branscher. Möbelbruket är ett värdefullt komplement till projektet Cirkulära möbelflöden produkt- och affärsutveckling som fått medel från Vinnovas program utmaningsdriven innovation samt projektet Hållbar industriell Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

19 Datum (4) Diarienummer MN utveckling (medel från RUN) som även de koordineras av IDC Skaraborg, vilket kan ge goda synergieffekter. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 2 Antal företag och organisationer i 20 kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal privata och/eller offentliga företag och 20 organisationer som samverkar Antal affärsmodeller 3 Antal innovations- och demonstrationsprojekt 1 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 5 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Kommunal medfinansiering Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Deltagande företag % Summa privat finansiering Total summa %

20 Datum (4) Diarienummer MN Motivering Projekten Möbelbruket och Cirkulära möbelflöden har initierats från Västra Götalandsregionen utifrån regionens egna och kommuners behov samtidigt som det finns en potential till ny affärsutveckling. Projektet ligger helt i linje med VG 2020:s mål för Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer samt miljönämndens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Idag slängs en stor mängd möbler för att de upplevs som otidsenliga, slitna eller inte passar in när man gör en förändring. Det finns heller inte lokaler för att förvara möbler i många verksamheter vilket gör att de kasseras. Många av dessa möbler kan få ett nytt liv om de återrenoveras på ett professionellt sätt så att de kan säljas igen, vilket är syftet med Möbelbruket. Idag sker tapetsering av möbler men det förutsätter att de ska tillbaks till samma miljö. Till Möbelbruket skickas möbler som man inte längre vill använda i sin organisation. När ett större sortiment finns på samma plats, som också erbjuder professionell renovering av möbelbranschen, finns goda möjligheter för arkitekter att välja produkter härifrån till nya miljöer. Idag finns möjlighet att köpa begagnade möbler, men det är ofta oklart om de uppfyller kraven för offentlig miljö, dessutom saknas renoveringsmöjligheten. Sammantaget fyller Möbelbruket en efterlängtad funktion som också skapar nya affärsmöjligheter för möbelföretag med flera i branschen. Cirkulära system utvecklas för ny affärsutveckling som ger erfarenheter till produktutveckling, även i andra branscher. För kunderna blir ökat återbruk vinster för både miljön och plånboken. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Thomas Nilsson, VD IDC Skaraborg, thomas.nilsson@idcab.se Maarit Krans, Västra Götalandsregionen, maarit.krans@vgregion.se

21 Datum (4) Diarienummer MN Allmänna villkor För projektet gäller följande allmänna villkor: Projektet ska genomföras enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som anges i beslutet. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande. Projektägare som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras och finns att hämta på hemsidan. Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt ovanstående allmänna villkor. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med annat än pengar (s.k. direktfinansierade/in kind) ska en sammanställning av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Beviljat projektstöd utgör maximalt projektstöd. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen.

22 ÄRENDE 4

23 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Miljötestbädd för textilåtervinning Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 32 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Miljötestbädd för textilåtervinning under perioden Miljönämnden har för avsikt att stödja projektet under en treårsperiod, men beslut om nya medel kommer att tas årligen efter uppföljning. 3. Medel till projektet beviljas under förutsättning att medel erhålls från Vinnova. 4. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Swerea IVF Sökt belopp: kronor av totalt kronor (32 %) Projektperiod: till och med Övriga finansiärer: Swerea IVF, Högskolan Borås, BRG, Tekoindustrierna, Avfall Sverige, Renova, Kwintet/Martinsson, Ellos, Dupont, JABA group, Ludvig Svensson, Offecct, Emmaus, Novo plast, Perstorp, Trifilon, Sweden Power Chippers, TWE group, Ultra Mare, Woolpower. Miljötestbädd för textilåtervinning syftar till att utveckla nya produkter av återvunna textilier, vilket inte görs i Sverige idag i industriell skala. Både textilier från insamling och produktionsspill kommer ingå. Textilier har en mängd olika kvalitéer och oftast blandmaterial. För att kunna använda dessa som råvara till nya produkter på ett optimalt sätt krävs en samlad resurs som kan undersöka, utvärdera och testköra olika kvalitéer för att hitta de bästa teknikerna. Utifrån dessa utvecklas nya prototyper inom lämpliga produktgrupper. Genom att kombinera Swerea IVF expertis och utrustning inom materialutveckling, bearbetning och provning med Högskolan i Borås kompetens inom textilframställning, processoptimering, design och affärsmodeller kommer testbädden inkludera hela värdekedjan för produktutveckling och göra resultaten tillgängliga för industri och myndigheter. Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

24 Datum (5) Diarienummer MN Målet med testbädden är att öka användningen av återvunnet textilt material till högvärdiga produkter. Det kommer också att öka drivkraften för ökad insamling och klargöra hur sortering av textilt avfall kan genomföras för att nyttja olika materialslags fulla potential. Kemikaliefrågorna kommer beaktas vid återvinning. Testbädden byggs upp av fyra arbetspaket: 1. Seminarier mellan testbäddens aktörer, formulera erbjudanden och genomföra riskanalys. 2. Fem pilotprojekt genomförs utifrån olika material/tekniker: Återvunnet textilt material, Polymera material från återvunnen textil, Biokomposit/komposit med återvunnet material samt Återvunnen textil som råvara för kemiska processer. Här sker även kartläggning av hållbarhetsfrågor. 3. Kompetensutveckling kring utrustning och analysmetoder för nya material. 4. Affärsmodeller och ekonomisk potential för olika avfallsströmmar och utvecklade produkter. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 5 Antal företag och organisationer i 20 kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal företag som utvecklar produkter 10 Antal nya produkter som kommersialiseras 4 Antal företag som genomfört miljöförbättrande 10 insatser Antal innovations- och demonstrationsprojekt 5 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 20 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) 2016/ / /19 Totalt Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) 2016/ / /19 Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Vinnova Offentlig direktfinansiering Västra Götalandsregionen

25 Datum (5) Diarienummer MN Business Region Göteborg Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Privata projektpartner Summa privat finansiering Total summa Motivering Projektet Miljötestbädd för textilåtervinning ligger helt i linje med VG 2020 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer samt Miljönämndens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster där textil är ett prioriterat område på grund av stor resursanvändning, klimatpåverkan och innehåll av skadliga ämnen. I Sverige köper vi idag ca 120 miljoner ton textilier varje år. Vår stora konsumtion är det största miljöproblemet för textiler. Av dessa samlas endast ca 3 % in idag, dvs ca 4 miljoner ton. Drygt 3 miljoner ton av dessa exporteras eftersom det inte finns någon svensk sorteringsanläggning eller produktutveckling kring återbrukade textilier. Det finns en stor potential till ökad insamling, 8 % slängs som avfall, något som nu utreds av Naturvårdsverket på regeringens uppdrag. Textilbranschen är väl medveten om bristen på råvara och intresset för återvunnen textil växer stort. Högskolan i Borås har inom projektet Re:textile under vintern 15/16 tagit fram en rapport som belyser att Västsveriges spetskompetens inom återbrukade textilier främst ligger inom ny produktutveckling. Detta projekt ligger helt i linje med de satsningar som föreslås i rapporten. Genom samarbetet mellan Swerea IVF, Högskolan i Borås och näringslivet finns mycket goda möjligheter till framgång i Västsverige. En produktutveckling som baseras på återvunnen textil kan skapa förutsättningar för en svensk sorteringsanläggning som kan ge många arbetstillfällen. Hur textilier samlas in och sorteras är avgörande för en fortsatt produktutveckling. Det är därför mycket angeläget att testköra olika materialströmmar och utveckla prototyper för att få kunskap om hur olika textilier bör sorteras ut för att få en optimal resurs för fortsatt produktutveckling. Likaså klargöra hur man ska förhålla sig till den stora mängd kemikalier som finns i många produkter, vissa ska förmodligen inte återanvändas. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef

26 Västra Götalandsregionen 4 (5) Beslutet skickas till Lisa Schwarz, Swerea IVF, lisa.schwarz@swerea.se Maarit Krans, Västra Götalandsregionen, maarit.krans@vgregion.se Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

27 Datum (5) Diarienummer MN Allmänna villkor För projektet gäller följande allmänna villkor: Projektet ska genomföras enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som anges i beslutet. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande. Projektägare som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras och finns att hämta på hemsidan. Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt ovanstående allmänna villkor. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med annat än pengar (s.k. direktfinansierade/in kind) ska en sammanställning av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Beviljat projektstöd utgör maximalt projektstöd. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen.

28 ÄRENDE 5

29 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2016 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 40 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Passivhuscentrum Västra Götaland Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Särskilda villkor för projektet är att Västra Götalandsregionen har en plats i styrgruppen som träffas fyra gånger per år. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Alingsås kommun Sökt belopp: kronor av totalt kronor (40 %) Projektperiod: till och med Övriga finansiärer: Alingsås kommun Passivhuscentrum Västra Götalands finansiering finns med i miljönämndens detaljbudget som beslutades på oktobernämnden Passivhuscentrum Västra Götaland verkar för att minska den bebyggda miljöns energianvändning och miljöpåverkan i syfte att nå Sveriges miljömål, energieffektiviseringsmålen till 2020, och 2050, EU:s nära nollenergidirektiv, samt Västra Götalandsregionens mål om en fossiloberoende region Verksamheten bedrivs genom koordinering och spridning av kunskap och information, strategiskt utbildningsarbete och samverkan med relevanta aktörer. Verksamhetens centrala programområden är; Utbildning, Informationsspridning, Studiebesök, Kommunalt processtöd, Opinionsbildning, Rådgivning. Samtliga av ovan nämnda programområden genomsyras av ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv i en strävan att vara en plattform för påverkan och utbyte av idéer och kunskap. Verksamheten samlar och samarbetar med aktörer och leverantörer inom byggbranschen och fungerar även som en resurs för politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer, studenter, konsulter, skolor och privatpersoner. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

30 Datum Diarienummer MN (4) Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal privata och/eller offentliga företag och 50 organisationer som samverkar Antal innovations- och demonstrationsprojekt 4 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 5 Antal tillfällen för resultatspridning 50 Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet 40 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Offentlig direktfinansiering Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Deltagaravgifter Utställare EU-medel Privat direktfinansiering Summa privat finansiering Total summa

31 Datum Diarienummer MN (4) Motivering Passivhuscentrums Västra Götalands utökade budget för år 2016 skall dels bidra till en breddning av verksamheten till fler variabler inom byggnaders miljöpåverkan och dels utökat arbetet med att få statlig delfinansiering. Påverkansarbetet mot statlig delfinansiering görs genom att informera departement, tjänstemän och ministrar om nyttan med att utveckla Passivhuscentrum Västra Götaland till nationellt center inom information, rådgivning samt utbildning inom energieffektivt byggande. Projektet stödjer i första hand avsnitt 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan i strategin VG Projektet stödjer åtgärdsområdet Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling i handlingsprogrammet för Hållbar Energi. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Carlos Andersson, carlos.andersson@passivhuscentrum.se Karin Ahlström Ullbro, karin.ahlstromullbro@passivhuscentrum.se Maarit Krans, maarit.krans@vgregion.se

32 Datum Diarienummer MN (4) Allmänna villkor För projektet gäller följande allmänna villkor: Projektet ska genomföras enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som anges i beslutet. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande. Projektägare som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras och finns att hämta på hemsidan. Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt ovanstående allmänna villkor. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med annat än pengar (s.k. direktfinansierade/in kind) ska en sammanställning av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Beviljat projektstöd utgör maximalt projektstöd. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen.

33 ÄRENDE 6

34 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: berit.m.mattsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Skolmatsakademins 10-årsjubileum Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 45 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Skolmatsakademins 10-årsjubileum. Av dessa utgör kronor direktfinansiering av lokal och andra omkostnader i samband med eventet på Konserthuset. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: SP Food and bioscience Sökt belopp: kronor av totalt kronor (45 %) Projektperiod: till och med Övriga finansiärer: Skolmatsakademins medlemmar som är 50 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk i Västra Götaland som vänder sig till alla som är verksamma inom skola och skolrestaurang. Skolmatsakademin startades år 2006 för att främja skolmåltiden och goda matvanor. Vi har sedan dess arbetat för att förmedla en positiv attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar miljön och hälsan. Skolmatsakademins verksamhet finansieras av miljönämnden i Västra Götalandsregionen tillsammans med medverkande kommuner och stadsdelar i Västra Götaland, för närvarande 50 stycken till antalet. I år är det 70 år sedan den fria skolmåltiden infördes i Sverige och Skolmatsakademin fyller 10 år. Jubileet kommer att uppmärksammas med samordnade kommunikationsinsatser och aktiviteter i kommuner runt om i regionen och avslutas den 31 oktober på Göteborgs konserthus för ca 1000 inbjudna personer. Detta ska bli ett event för engagerade skolkockar och annan måltidspersonal, folkhälsoplanerare, skolledare, politiker och miljöstrateger i länet. Evenemanget blir en hyllning till länets skolmåltider och en firmafest för engagerade och kunniga personer som ständigt arbetar för att ge barnen goda måltider och matvanor. Tillbakablickar och framåtspaning ska bidra till en större Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

35 Datum (4) Diarienummer MN förståelse för skolmåltidernas utveckling genom åren och en djupare känsla av stolthet för kommunernas egna uppdrag vad det gäller måltidernas betydelse för miljö och hälsa. Skolmatsakademin verkar i en kvinnodominerad bransch. Värdet av den kompetens som dessa kvinnor har och den samhällsnytta som de gör behöver uppmärksammans. Nätverket för en ständig dialog kring jämställdhet och uppmuntrar samt synliggör självklart goda exempel oberoende av kön. Måltiden är den gemensamma arenan som människor samlas kring oavsett ålder, etiskt synsätt, kultur eller etnicitet. Personal med en rik variation av både etnisk och kulturell bakgrund arbetar inom måltidsverksamheterna och detta ska lyftas upp under de olika jubileumsaktiviteterna. Nätverkets mångfald ska reflekteras i både tryckt jubileumsmaterial, digitalt jubileumsmaterial liksom bland både deltagare och scennärvaro på de olika jubileumsaktiviterena. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 6 Antal företag och organisationer i 50 kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 50 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler 0 0 Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Deltagande medlemskommuner Västra Götalandsregionen (lokalhyra mm vid event) Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Summa privat finansiering Total summa

36 Datum (4) Diarienummer MN Motivering Skolmatsakademin startades för 10 år sedan på initiativ från miljönämnden och folkhälsokommittén. Antalet deltagande kommuner har ökat stadigt och nu är 50 kommuner och stadsdelar medlemmar. Samverkan har inneburit erfarenhetsutbyte, gemensam kompetensutveckling och ökad status för de yrkesgrupper som gör det möjligt att servera goda måltider till tusentals barn varje dag. Skolmatsakademin har aktivt bidragit till att krav på näringsriktig kost nu ingår i skollagen. Kunskap om matens miljöpåverkan har integreras i måltidsverksamheterna hos deltagande kommuner. Vi får ofta höra att Västra Götaland har det är bäst organiserade samarbetet i landet inom det här området. Skolmatsakademin bidrar till visionen om det goda livet och till VG 2020 genom att Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar (3.2.1). Projektet bidrar också till handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar, åtgärd Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Ulrika Brunn, ulrika.brunn@sp.se Maarit Krans, maarit.krans@vgregion.se

37 Datum (4) Diarienummer MN Allmänna villkor För projektet gäller följande allmänna villkor: Projektet ska genomföras enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som anges i beslutet. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande. Projektägare som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras och finns att hämta på hemsidan. Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt ovanstående allmänna villkor. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med annat än pengar (s.k. direktfinansierade/in kind) ska en sammanställning av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Beviljat projektstöd utgör maximalt projektstöd. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen.

38 ÄRENDE 7

39 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gerda Roupe Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Mistra Urban Futures Förslag till beslut: 1. Miljönämnden beslutar att avsätta högst kronor för medfinansiering av projektet Mistra Urban Futures under Miljönämnden har för avsikt att stödja projektet under en fyraårsperiod på motsvarande nivå, men beslut tas årligen efter uppföljning. Sammanfattning av projektet: Sökanden: Chalmers Tekniska Högskola Sökt belopp: kronor från miljönämnden. Totalt sökt belopp från Västra Götalandsregionen kronor (varav kronor beslutats av regionutvecklingsnämnden) Total projektkostnad: kronor Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av miljönämnden beviljats kronor under perioden , samt av regionutvecklingsnämnden för samma period kronor. Projektinnehåll: Chalmers Tekniska Högskola har ansökt om medel för fortsättningsfasen av Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Kunskap tas fram av praktiker och forskare genom ett medskapande arbetssätt och i samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet. Centrumet har fyra lokala plattformar i Göteborg, Kapstaden (Sydafrika), Kisumu (Kenya) och Manchester (Storbritannien). Finansieringen kommer från forskningsstiftelsen Mistra, biståndsmyndigheten Sida, medfinansiärer på de lokala plattformarna samt av initiativtagarnas konsortium bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Centrumet genomgick en omfattande utvärdering under 2015 och Mistra har godkänt finansiering för en andra programperiod. Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

40 Datum Diarienummer MN (4) Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal kronor i FoU-resurser (externa medel utöver Mistra, Sida, konsortieparterna) Egna indikatorer Antal personer som deltar i projektverksamhet, praktiker 300 Antal personer som deltar i projektverksamhet, forskare 200 Antal deltagare på events kopplade till Göteborgsplattformen Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation Marknadsföring Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR RUN VGR Miljö Göteborg Stad Göteborgsregionens Kommunalförbund Länsstyrelsen VG län MISTRA SIDA Externa forskningsfinansiärer Offentlig direktfinansiering 0 0 Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Chalmers Tekniska Högskola

41 Datum Diarienummer MN (4) Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt 0 0 Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Lokaler Näringsliv Summa total finansiering Motivering: Mistra Urban Futures arbete kopplar till många av de prioriterade frågorna i VG2020, inte minst inom området Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden. Projektet har direkt beröring på prioriterade frågor Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer, Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregions samt Lösa urbana utmaningar i de större städerna. Västra Götalandsregionen har deltagit aktivt i etableringen och utvecklingen av Mistra Urban Futures sedan den första ansökan till stiftelsen Mistra år Utöver projektbidrag från regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har medarbetare engagerats i verksamhetsutveckling och utvecklingsprojekt till ett uppskattat värde av drygt 3 miljoner kronor. Engagemanget från Västra Götalandsregionen och övriga offentliga parter är en förutsättning för centrumets verksamhet. Genom ett aktivt deltagande från samtliga avdelningar inom koncernstab Regional Utveckling kan forskning och kunskap som genereras i centrumets verksamhet komma Västra Götalandsregionen till nytta och omsättas i beslutsunderlag och strategier. Utöver beviljade kontanta medel har regionutvecklingsnämnden beslutat att koncernstab Regional Utveckling, under perioden , kommer att lägga in-kindresurser i Mistra Urban Futures motsvarande ungefär kronor årligen. Regionstyrelsen tog i januari 2016 beslut om fortsatt engagemang i centrumet och Miljönämnden har informerats löpande inför beslut om engagemang och finansiering. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef

42 Datum Diarienummer MN (4) Bilaga 1. Regionutvecklingsnämndens beslut, , 57, Mistra Urban Futures Skickas till cecilia.ornroth@chalmers.se hanna.blomdahl@vgregion.se

43

44 ÄRENDE 8

45 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till Göteborgspriset 2016 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter kronor för medfinansiering av Göteborgspriset Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Särskilda villkor för projektet är att Västra Götalandsregionen har en plats i föreningens styrelse och på annat sätt ha möjlighet att engagera sig i utvecklingen av priset. Sammanfattning av ärendet Bidragsmottagare: Föreningen Göteborgspriset för Hållbar Utveckling Belopp: kronor av totalt kronor (27,5 %) Period: till och med Övriga finansiärer: Göteborgs stad, Akademiska Hus, Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Folksam, Handelsbanken, COOP, PEAB, DB Schenker AB, SEB, SKF Göteborgsprisets finansiering finns med i miljönämndens detaljbudget som beslutades på oktobernämnden Föreningen Göteborgspriset för hållbar utveckling är en ideell förening som grundades Till grund för föreningens bildande låg ett konsortieavtal mellan Göteborgs Stad och Carl Bennet AB. Efter en omstrukturering 2009 finns samarbetsavtal mellan föreningen och respektive partnerföretag. Västra Götalandsregionen började sitt engagemang i föreningen Vision: Göteborgspriset för hållbar utveckling ska vara ett internationellt känt pris och en mötesplats som med framtidstro uppmärksammar och inspirerar till strategiskt arbete för hållbar utveckling, lokalt och globalt. Föreningen har till ändamål att årligen utdela Göteborgspriset för Hållbar utveckling. Vanligtvis någon gång under oktober - november. Tema för 2016 års pris är Delandets ekonomi. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

46 Datum Diarienummer MN (3) Under 2016 kommer en översyn av organisationsform (idag ideell förening) och organisation ses över. Målsättningen är att en ny organisation skall underlätta det årliga praktiska arbetet men också underlätta arbetet med utvecklingen av priset. Göteborgs Stad är projektledare för översynen. Finansiering Göteborgs Stad finansiering är på kr per år och partnerföretagens finansiering på kr per år vardera. Västra Götalandsregionen har sedan 2013 finansierat med kr. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal personer som deltar under huvudseminariet 400 Antal offentliga sidoseminarier 4 Motivering Göteborgspriset för hållbar utveckling bidrar till spridning av goda exempel inom hållbar utveckling både regionalt, nationellt och internationellt. Det bidrar också med att marknadsföra Västra Götaland som en region som ligger i framkant inom hållbar utveckling. Göteborgspriset stödjer i första hand avsnitt 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden och 3 En region där vi tar globalt ansvar i strategin VG Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Maarit Krans, maarit.krans@vgregion.se

47 Datum Diarienummer MN (3) Allmänna villkor För projektet gäller följande allmänna villkor: Projektet ska genomföras enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som anges i beslutet. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande. Projektägare som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras och finns att hämta på hemsidan. Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt ovanstående allmänna villkor. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med annat än pengar (s.k. direktfinansierade/in kind) ska en sammanställning av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Beviljat projektstöd utgör maximalt projektstöd. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen.

48 ÄRENDE 9

49 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: tomas.osterlund@vgregion.se Till miljönämnden Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner yttrandet och skickar det till regionstyrelsen för ställningstagande. Miljönämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen yttrar sig över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål enligt miljönämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av Regeringskansliet fått möjlighet att yttra sig över ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21). 1 Västra Götalandsregionens remissvar tar utgångspunkt i regionens klimatstrategi, fossiloberoende Västra Götaland 2030, och miljönämndens uppdrag att visa hur detta mål ska uppfyllas. Regeringen beslutade 18 december 2014 att ge miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Uppdraget har därefter delats i två delar. Detta betänkande behandlar den första delen i uppdraget, det klimatpolitiska ramverket. Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2,0 grader, och sträva mot 1 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Stockholm Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

50 Datum (2) Diarienummer MN att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Miljömålsberedningen föreslår att det utformas ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål, planering och uppföljning för att förstärka arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Beredningen föreslår att ramverket underställs riksdagens prövning och att delar av ramverket lagregleras. Ramverket består av - ett långsiktigt mål för 2045, - en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen (redovisas i nästa betänkande) - former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen - periodisk redovisning till riksdagen och - ett klimatpolitiskt råd med uppgift att, som ett oberoende expertorgan, granska den förda politiken. Som långsiktiga mål föreslås: - Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. - Senast 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85% lägre än utsläppen Bilagor Delbetänkandet: 8ffe/ett-klimatpolitiskt-ramverk---delbetankande-avmiljomalsberedningen.pdf Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionstyrelsens beslut: Skickas per e-post till regeringskansliet: m.registrator@regeringskansliet.se kopia till Petter Hojem: petter.hojem@regeringskansliet.se senast den 10 juni 2016

51 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Ert diarienummer M2016/00703/KI Regeringskansliet per epost: med kopia till Petter Hojem: Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål Västra Götalandsregionen har av Regeringskansliet fått möjlighet att yttra sig över Miljömålsberedningens delbetänkande. Sammanfattning - Den regionala och kommunala nivån är viktiga delar i det nationella klimatarbetet om de ambitiösa klimatmålen ska uppnås - Utsläpp som idag omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) bör omfattas av det långsiktiga klimatmålet - Utsläpp från konsumtionen bör också omfattas av målen. Den regionala rollen Västra Götalandsregionens remissvar tar utgångspunkt i regionens klimatstrategi och det pågående arbetet Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Här pågår ett aktivt och ambitiöst klimatarbete där ett 70-tal aktörer redan för sju år sedan skrev på en överenskommelse om att medverka till att Västra Götaland ska vara fossiloberoende När tillväxt och utvecklingsstrategin för Västra Götaland (VG 2020) antogs 2013 skärptes denna ambition ytterligare och målet är att bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. Under 2015 har Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen tillsammans intensifierat arbetet och en omfattande workshopserie med syfte att ta fram förslag på insatsområden för att nå målen genomfördes under hösten. Under 2016 kommer det att beslutas om de strategiska vägvalen och hur alla aktörer i Västra Götaland föreslås arbeta i samverkan och med ett samordnat regionalt ledarskap inom några viktiga fokusområden som gör skillnad. I tilläggsdirektivet till Miljömålsberdningen står följande: En stor del av det nationella klimatarbetet kommer att behöva genomföras lokalt och regionalt. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

52 Remissyttrande från regionstyrelsen, (2) Beredningen ska därför föreslå hur den offentliga sektorns roll i klimatarbetet kan samordnas och stärkas såväl på nationell som på regional och kommunal nivå. Något sådant förslag finns inte med i detta betänkande utan kommer sannolikt att presenteras senare. Västra Götalandsregionen vill i sammanhanget trycka på vår speciella roll i det regionala miljöarbetet och att samarbetet med Länsstyrelsen i arbetet Strategiska vägval hittills fungerat väl. Vi anser att vårt arbetssätt är något utöver vad som vanligtvis bedrivs på regional nivå och vi deltar gärna i vidare diskussioner om den regionala nivåns roll och möjlighet. Handeln med utsläppsrätter Västra Götalandsregionen har i arbetet med Strategiska vägval kommit fram till samma slutsats som Miljömålsberedningen att om man ska klara de långsiktiga målen så måste EUs system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) skärpas. I Västra Götaland står denna sektor för 42 procent av utsläppen (att jämföra med den nationella nivån där motsvarande siffra är 35 procent). Västra Götaland har en stark industristruktur där framförallt petroleum och kemiindustrin står för stora utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att industriernas råvarubas ändras från fossil till förnybar. Takten här bör korreleras med de långsiktiga svenska klimatmålen. Då dessa industrier verkar på en europeisk och global marknad måste skärpningen göras på denna nivå, det går inte att Sverige har särregler. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom Miljömålsberedningens förslag att när miljömålen skärps i Sverige måste EUs gemensamma åtagande också skärpas. Konsumtionsperspektivet bör inkluderas I arbetet med Strategiska vägval har vi valt att också inkludera konsumtionsperspektivet, av anledningen att utsläppen utanför Västra Götaland från importvaror och internationella transporter också är betydande. Perspektivet är av central betydelse för klimatfrågan och ju mer de geografiska utsläppen minskar desto större betydelse får utsläppen orsakade av konsumtion. Västra Götalandsregionen anser inte att Miljömålsberedningens argument för att inte ta med konsumtionsperspektivet är tillräckligt. De skäl som anförs är svårigheter att sätta ett långsiktigt mål och svårigheter att följa upp målet. Vi anser att det är bättre att börja med ett lite osäkrare mål för att förbättra kvalitén efterhand. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

53 ÄRENDE 10

54 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Yttrande över Policy Bioenergi efter 2020 Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden godkänner yttrandet över Policy Bioenergi efter 2020 och skickar det till regionstyrelsen senast 21 april. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Miljönämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 3. Regionstyrelsen godkänner yttrandet över Policy Bioenergi efter Sammanfattning av ärendet 2014 tog europeiska kommissionen fram en klimat- och energipolitisk rampolicy för perioden I policyn uppger man behovet av att ta fram en ny policy för biomassa tog kommissionen även fram en ramstrategi för en motståndskraftig energiunion där man bland annat uppger att en ny strategi för hållbar bioenergi skall tas fram. Ett led i att ta fram en ny strategi för bioenergi är att låta remissinstanser svara på ett samråd. Detta yttrande är inriktningen på Västra Götalandsregionens svar på samrådet A sustainable bioenergy policy for the period after Yttrandet skall vara kommissionen till handa senast 10 maj. Svaren utgår ifrån Västra Götalandsregionen strategidokument som berör bioenergi (VG2020, berörda Handlingsprogram inklusive och Biogasprogrammet). Fördjupad information Samrådet innebär att remissinstansen får möjlighet att svara på en webbenkät där man på en fyrgradig skala graderar vikten av ett antal områden som bör har större eller mindre inverkan på en framtida bioenergistrategi. Västra Götalandsregionen trycker särskilt på att: bioenergi skall fortsätta spela en dominant roll i vår energimix. vi ser en potential och arbetar aktivt för en större marknad för biobaserade material och drivmedel. biobränsle för transport ses som lovande för att reducera klimatpåverkan, men vi ser här också potentiella fördelar för ekonomisk och social hållbarhet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

55 Datum Diarienummer MN (2) det finns risker med ökad användning av bioenergi som bör beaktas. Risker så som påverkan på biologisk mångfald, vatten och jordar samt ökad konkurrens med andra användningsområden för de lämpliga landområden. bioenergi spelar en viktig roll för en ökad energitrygghet. Bilagor Länk till webbenkäten: Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Besluten skickas till Regionstyrelsens beslut skickas senast den 6 maj till koncernstab regional utveckling, miljöavdelningen Gustaf Zettergren, gustaf.zettergren@vgregion.se för genomförande. För kännedom Martin Elofsson, martin.elofsson@vgregion.se

56 ÄRENDE 11

57 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Österlund och Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Remissyttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till 2035 Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden godkänner yttrandet över Regionalt trafikförsörjningsprogram och skickar det till kollektivtrafiknämnden senast 6 maj. Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiknämnden önskar miljönämndens synpunkter på remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet. Miljönämnden har tidigare yttrat sig över det regionala trafikförsörjningsprogrammet MN Hösten 2012 fastställde Västra Götalandsregionens fullmäktige det första regionala trafikförsörjningsprogrammet. Sedan dess har programmet varit utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens prioriteringar och uppdrag till Västtrafik. Det har också varit en viktig utgångspunkt i dialogen med trafikverket, kring behov av infrastrukturåtgärder och med kommuner i frågor kring samhällsplanering. Utvecklingen har gått i riktning mot samtliga mål och delmål som då sattes upp. Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat, andelen hållplatser och fordon som är anpassade för personer med funktionsnedsättning har ökat, kundnöjdheten har ökat och allt större del av trafiken körs med förnybart bränsle. Processen med revidering hittills i korthet Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år och nu är det dags för den första revideringen. Under har workshops hållits på fördjupningsteman, där olika och organisationer bjudits in att delta. Västra Götalands kommuner är organiserade i fyra kollektivtrafikråd som gjort inspel till revideringen. I december 2015 ställde sig Beredningen för hållbar utveckling (BHU) bakom förslag till målstruktur, prioriterade stråk och prioriterade utvecklingsområden för kommande programperiod. Kollektivtrafiknämnden har genomfört medborgardialoger digitalt och genom fokusgrupper, kring prioriteringar i kollektivtrafiken. Nyheter i det reviderade programmet Kollektivtrafikens utveckling är en del av samhällsplaneringen i stort. Den kräver långsiktighet. Därmed innebär förslag till reviderat program i många avseende en fortsättning på nuvarande program, t ex avseende nätet av prioriterade kollektivtrafikstråk. Postadress: Miljöavdelningen Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

58 2 (2) Övergripande kan sägas att fokus i programmet tydligare läggs vid att öka andelen hållbart resande där kollektivtrafiken är en viktig del. Lokala förutsättningar är avgörande för vilket transportsätt som är mest hållbart. Cykel, samåkning, och tjänster för att kombinera transportslag optimalt behöver utvecklas, i samverkan med kommuner och andra aktörer. Andelen hållbara resor är viktigare än antalet resor och kräver ett brett spektra av åtgärder. Målet att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken består som ett medel för att nå en högre andel hållbara resor. Andelen hållbara resor ska öka i hela Västra Götaland. Därtill har ett antal utvecklingsområden pekats ut för den kommande programperioden, bland annat avseende social hållbarhet. Samspelet med bostadsbyggandet och infrastrukturens utveckling är avgörande för att nå programmets mål om ökad andel hållbart resande. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till kollektivtrafik@vgregion.se

59 1 (3) Remissyttrande Datum Diarienummer MN Skickas per e-post till Remissyttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till 2035 Ärendet Kollektivtrafiknämnden har utarbetat ett förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till Synpunkter Miljönämnden lämnar här övergripande synpunkter mest riktat mot utblicken 2035 samt mer detaljerade synpunkter angående frågan om biogas i kollektivtrafiken Miljönämnden vill slå fast från början att det tidigare programmet var bra och att detta förslag har en hög ambition och målsättning vilket bådar gott för en fortsatt positiv utveckling. Kollektivtrafikens roll viktig och drivande för att uppnå fossiloberoende Västra Götaland 2030 Miljönämnden arbetar tillsammans med Länsstyrelsen på Regionfullmäktiges uppdrag för att visa hur man kan nå fossiloberoende Västra Götaland till 2030 (arbetsnamnet är Strategiska vägval). Här har några särskilt viktiga satsningar utkristalliserat sig varav Ökad cykling och mer kollektivtrafik är en av dem. Att satsa på detta är en viktig del i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Om fler cyklar och åker kollektivt istället för att åka bil minskar utsläppen av växthusgaser, men detta bidrar även till bättre luftkvalitet i städer och tätorter, minskat buller, ökad folkhälsa samt minskad trängsel på vägar och gator. Det behövs en planering som uppmuntrar till ökat resande med kollektivtrafik och ökad cykelpendling. Detta gäller såväl inom själva transportplaneringen som planering av befintliga och nya bostadsområden, arbetsplatser och handelsplatser. Gång, cykel och kollektivtrafik är flera gånger mer yteffektivt än bil och lämnar plats för andra viktiga funktioner som behövs i bostadsområden och stadskärnor. Satsningen bidrar även till ett mer jämlikt transportsystem med ökad tillgänglighet för ungdomar, äldre och människor med funktionsnedsättning och de som saknar tillgång till bil. Vi behöver sträva efter att det ska vara lätt att välja kollektivt resande mellan olika aktiviteter och att underlätta kombination av gång, cykel och kollektiv transport. I arbetet med Strategiska Vägval föreslås fyra arbetssätt för att nå målet fossiloberoende Västra Götaland Dessa är: 1. Klimatplanering 2. Investeringar i testarenor och innovationer Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

60 Remissyttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, MN (3) 3. Föregångare 4. Utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt. Kollektivtrafiknämnden och Västtrafik har en central roll i samtliga dessa arbetssätt som kan vara både ledande och pådrivande och det är viktigt för måluppfyllelsen att arbetet sker i bred samverkan med kommuner och andra berörda aktörer. Trafikförsörjningsprogrammet har dessa intentioner, under delen utmaningar och möjligheter, och klimatarbetet bör hitta sina former redan 2016, dvs före trafikförsörjningsprogrammet träder ikraft. Klimatmål för kollektivtrafiken Ett omformulerat klimatmål anges i trafikförsörjningsprogrammet jämfört med Kollektivtrafiknämndens befintliga miljö- och klimatstrategi. Detta nya mål, 80 procent minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer är bättre än det tidigare och är anpassat till Västra Götalands klimatmål med skillnaden att kollektivtrafiken når minskningen 10 år tidigare än Västra Götalands mål. Men som beskrivs ovan så är det fortsatta arbetet mycket viktigt, att som föregångare stödja omställningen i hela samhället. Tågstrategin En del som är lite svagare i trafikförsörjningsprogrammet är tågresorna. Kapaciteten begränsas idag av infrastrukturen och Västra Götaland ligger idag i botten av länen när det gäller utbudskilometer tåg/ invånare. Målbilden för tåg 2035 bör bli ännu mer ambitiös än den är idag. Biogas i transportsystemet Miljönämnden har antagit ett program för biogasutveckling i Västra Götaland med ett produktionsmål och ett användarmål på 2,4 TWh år Satsningen på biogas motiveras av att biogas utöver att vara ett förnybart drivmedel som bidrar till att minska klimatutsläppen och minskade hälsoskadliga utsläpp från fossila bränslen, samtidigt stärker det lokala kretsloppet genom att ta tillvara avfall som genereras i Västra Götaland och återför näring till jordbruket genom biogödseln. Då biogas är ett av få drivmedel som kan produceras lokalt med råvara från territoriet bidrar det även till lokala jobb, ökat samspel mellan stad och land och landsbygdsutveckling. Kollektivtrafiken har en nyckelroll då man i praktiken kan efterfråga en stor andel av den biogas som produceras i länet. Att Västra Götalandsregionen ska stimulera en ökad användning av biogas framgår tydligt av regionfullmäktiges budget 2016 (både i texten och i ett av de utpekade fokusområdena). Samtidigt är det viktigt att hitta en rimlig balans mellan olika förnybara drivmedel inklusive el i arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan. Miljönämnden ställer sig positiv till att Västra Götalandsregionen i första hand ska prioritera el (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift för sina person- och varutransporter. Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ska krav ställas som ger en CO2-reduktion på minst 80 procent jmf med 2006 enligt ovan nämnda klimatmål. Användningen av el och biogas är i en del fall förknippad med en högre kostnad än andra alternativ. Inom kollektivtrafiken kan dagens gasbussar även ha svårt att konkurrera när mål om minskad energianvändning vägs in t ex i stadstrafik. Energieffektiviteten i gasmotorerna utvecklas stadigt och kan öka ytterligare genom t ex hybridteknik eller metandieselteknik. Det är värt att notera att rådande formulering i Miljö- och

61 Remissyttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, MN (3) klimatstrategin för kollektivtrafiken i Västra Götaland om att 2025 ska kollektivtrafiken använda 25% mindre energi per personkm jmf med 2010, dock medför det att biogasdriften kommer att behöva minskas. Denna formulering behöver därför ses över i revideringen av miljö- och klimatstrategin om biogasdrift ska fortsätta vara ett realistiskt alternativ. För att hantera dessa målkonflikter är det viktigt med en fortsatt och konstruktiv dialog mellan kollektivtrafiknämnden och miljönämnden om vad biogasens bredare samhällsnyttor är värda ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef

62 REMISSVERSION januari 2016 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland Programperiod med långsiktig utblick till 2035

63 Foto (sidnr): Sergio Joselovsky (foto vänster om innehållsförteckning) Thomas Harrysson (framsida, s 5, s 7, s 24) Ansvarig för framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet: Ulrika Bokeberg, Sara Persson och Jan Efraimsson Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur

64 Förord Trafikförsörjningsprogrammet är Västra Götalandsregionens övergripande styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiken är ett av våra viktigaste verktyg att ge invånarna bättre förutsättningar att bo, leva och utvecklas i samklang med en mer hållbar samhällsutveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska enligt kollektivtrafiklagen finnas i varje län. Syftet är att peka ut den strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Målen i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram är en del i att sträva mot de nationella transportpolitiska målen och Västra Götalands vision Det goda livet. Programmet är utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens årliga uppdrag till Västtrafik. Programmet revideras vart fjärde år. Det här är en revidering av det första programmet som antogs Revideringen har utgått från vad vi vill göra bättre och utveckla mer jämfört med föregående program. Vi lyfter också in de strategier som arbetats fram sedan förra programmet beslutades. Arbetet har gjorts tillsammans med kommunerna genom de politiska kollektivtrafikråden och dess tjänstemannastöd. Vi har haft medborgardialog på flera olika sätt, och samråd med många aktörer, organisationer och myndigheter. Bred samverkan är en viktig förutsättning för att nå målen i programmet, eftersom kollektivtrafikens utveckling på många sätt är beroende av hur andra aktörer prioriterar för att vi ska nå målet om hållbart resande. Ulrika Bokeberg Chef kollektivtrafik och infrastruktur Läsanvisning Jämfört med föregående trafikförsörjningsprogram har dokumentets struktur förändrats så att det består av flera dokument i stället för en omfattande rapport. Detta är huvudrapporten som beskriver målen och inriktningen för den kommande fyraårsperioden. I den finns hänvisningar till de strategier och underlagsrapporter som ska ses som en del av Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. Samtliga finns samlade på Listor över prioriterade hållplatser och knutpunkter för tillgänglighetsanpassning, liksom över trafikavtal och dess giltighet är också en del av trafikförsörjningsprogrammet, men finns på regionens hemsida, bland annat för att kunna uppdateras tätare än programmet revideras. Trafikförsörjningsprogrammet avser allmän regional kollektivtrafik. I Västra Götaland ligger ansvaret för färdtjänst hos kommunerna och ingår inte i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram.

65

66 Innehåll Strategisk inriktning...1 Prioriterade stråk, pendlingsnav och målorter...2 Vad betyder stråken för trafikplaneringen?...3 Andel hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas...4 Västra Götaland i framkant i utvecklingen forskning och utveckling...4 Hållbart resande dörr till dörr utveckla smart kombination av färdsätt...4 Samhällsplanering och kollektivtrafik...4 Resandet med kollektivtrafiken fördubblas för att nå en ökad marknadsandel...5 Hållbart resande kräver att kommuner och staten arbetar i samma riktning...7 Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland...8 Genomför Målbild tåg 2035 och utveckla prioriterade stråk...8 Genomför Landsbygdsutredningen...9 Attraktiv kollektivtrafik Pris- och sortiment, försäljning och information Alla resenärsgrupper beaktas Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska bidra till att driva utvecklingen framåt Nuläge och behov Befolkningsutveckling Resbehov pendling i Västra Götaland Utmaningar och möjligheter...16 Förutsättningar för kommersiell trafik Underlag för beslut om trafikplikt Utvecklade avtalsformer Konkurrensneutralt tillträde till terminaler...18 Marknadsanalys för kommersiell trafik...18 Ekonomiska förutsättningar och finansiering Kollektivtrafikutvecklingens finansiering Kollektivtrafikens samhällsnytta...21 Behov av breddad finansiering en nationell fråga...21 Dialog och samråd för revideringen av programmet...22 Kollektivtrafikens styrning ansvar och roller...22 Inom Västra Götalandsregionen...22 Avtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna...23 Samverkansformer Västra Götalandsregionen och kommunerna...23 Måltal och indikatorer...25 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...26

67 REMISSVERSION januari 2016 Strategisk inriktning Vision Västra Götaland - Det goda livet utgör grunden för arbetet med trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. För att uppnå en positiv regional utveckling är en prioritering av goda möjligheter till studie- och arbetspendling en grundsten. Bostadsbyggande, infrastrukturutveckling, lokalisering av verksamheter och kollektivtrafikens utveckling är ömsesidigt beroende av varandra för att uppnå ett hållbart transportsystem och en region där människor ges goda förutsättningar att utvecklas. Trafikförsörjningsprogrammet har ett övergripande mål med fyra delmål. Därtill finns utpekade prioriterade utvecklingsområden, som ska vara i fokus de närmsta åren för att driva utvecklingen mot det övergripande målet. Andelen hållbart resande ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Attraktiv kollektivtrafik Alla resenärsgrupper beaktas Minskad miljöpåverkan Prioriterade utvecklingsområden till 2020 samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt pris- och betalsystem samt information enkelt att resa principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet 1

68 REMISSVERSION januari 2016 Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser är vägledande vid satsningar. Den har fem steg och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där det finns kapacitet, genom t ex information, marknadsföring, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5) förnya med nya linjer Förnya Förtäta Förstärk Fördela Fyll på Prioriterade stråk, pendlingsnav och målorter Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen, i stad och på landsbygd för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. De prioriterade stråken är en kombination av våra tyngsta pendlingsrelationer och politiskt utpekade stråk som bedöms viktiga för att knyta samman Västra Götaland och regionen med omlandet. Samtliga kommunhuvudorter ingår i nätet. Med fler bostäder och verksamheter koncentrerade till stråkens noder förbättras förutsättningarna för en attraktiv, konkurrenskraftig kollektivtrafik. De noder inom regionen som ges särskilt hög prioritet är de delregionala arbetsmarknadscentrumen. De är regionens pendlingsnav och utgörs av den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal-Partille, Borås, Trollhättan-Vänersborg, Uddevalla, samt Skövde. Dessa är också utpekade som tillväxtmotorer i VG2020, Västra Götalands regionutvecklingsstrategi. Målorter utanför regionens gränser, som ofta har motsvarande funktion för kommunerna i regionens ytterkanter, är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Värnamo och Varberg/ Halmstad. Därtill är Landvetter flygplats en prioriterad regional målpunkt. 2

69 REMISSVERSION januari 2016 Stråken på kartan illustrerar funktion inte hur tåglinjer, eller busslinjer går Vad betyder stråken för trafikplaneringen? De prioriterade stråken ska utgöra stommen för all övrig trafikplanering och präglas av långsiktighet. Tågtrafiken utgör ryggraden. Arbets- och studiependling ska prioriteras för att bidra till stärkta, vidgade arbetsmarknader. Utbudet ska balanseras mot efterfrågan, men senast 2035 är målet att utbudet ska vara minst 10 dubbelturer per vardag i samtliga stråk. Restider som är konkurrenskraftiga gentemot bilen ska eftersträvas. För tåg ska resan vara snabbare än bilen, om inte linjen har ett uttalat mål att i första hand tillgodose lokala resbehov. Målet är 20 procent snabbare än motsvarande resa med bil. För buss eftersträvas att restiden är högst 30 procent längre än för motsvarande resa med bil. Det finns andra relationer utanför det prioriterade nätet som även fortsatt kommer ha ett större utbud än vissa prioriterade stråk. 3

70 REMISSVERSION januari 2016 Andel hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region Det övergripande målet syftar till att peka på resandets betydelse för regional hållbar utveckling och tillväxt. Med hållbart menas både miljö, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är mer trafiksäkert att resa med kollektivtrafiken än med egen bil. Genom att öka andelen hållbart resande kan vi få mindre trängsel och miljöpåverkan och därigenom effektivare nyttjande av infrastruktur. Arbetsmarknaderna förstoras till ett mer inkluderande samhälle där stad och land interageras, och vi får bättre livsmiljöer i våra städer. Västra Götaland i framkant i utvecklingen forskning och utveckling Det övergripande målet om att vara en attraktiv och konkurrenskraftig region innebär vi ska sträva efter att vara i framkant och ta till oss forskning, goda exempel från omvärlden och prova nya lösningar för att nå våra högt ställda mål. Väl avvägda satsningar och prioriteringar bland projekt krävs för att nå goda resultat. Hållbart resande dörr till dörr utveckla smart kombination av färdsätt Kollektivtrafiken är ofta men inte alltid det hållbara alternativet, ekonomiskt och miljömässigt. Ett viktigt utvecklingsområde är att kombinera färdsätt smartare. Åtgärder ska anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov, geografiskt och hos olika resenärsgrupper, för såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Det innebär fortsatt hög prioritet för samverkansprojekt för utveckling av nya tjänster för att underlätta för samåkning, bilpooler, cykelpooler osv. Därtill krävs systematiskt beteendepåverkande arbete. Inom kollektivtrafikmyndigheten pågår en uppbyggnad av en organisation; Hållbart resande väst, som ska verka för att samordna och driva utvecklingen framåt. Kommunerna och Trafikverket spelar en viktig roll som väghållare, för att utveckla pendelparkeringar för cykel och bil, samt cykelvägar. Samhällsplanering och kollektivtrafik Kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske mer samordnat. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas effektivt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse. Det kräver ömsesidigt kunskapsbyggande i syfte att ta fram tydligare principer och processer för parterna gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. Dialogen i kollektivtrafikråden, där samtliga kommuner ingår, utgör plattform för utvecklingsarbetet. 4

71 REMISSVERSION januari 2016 Resandet med kollektivtrafiken fördubblas för att nå en ökad marknadsandel Fördubblingsmålet som antagits tidigare står fast, vilket innebär att antalet resor med kollektivtrafiken totalt sett ska fördubblas mellan åren Med de långsiktiga kontinuerliga satsningar och åtgärder som gjorts för att utveckla kollektivtrafiken följer resandeutvecklingen den utstakade målkurvan. Utifrån 2014 som basår återstår knappt 40 procents ökning till Resandet med kollektivtrafiken ska fortsatt öka i hela Västra Götaland, med prioritet för utpekade stråk och regionala pendlingsnav. Det är inte ett självändamål att resandet ska öka, utan ett av flera medel att öka andelen hållbara resor totalt sett. Målbild tåg 2035 antogs av regionfullmäktige 2013 och innebär en ambition att resandet med tågtrafiken ska tredubblas Det innebär därmed också en tydlig prioritering av att lyfta över längre bilresor till förmån för, i första hand, tågresor. På så sätt kan stad och land knytas samman närmare och stärka de funktionella arbetsmarknaderna på ett mer hållbart sätt. Personkilometer lyfts in som en ny indikator i programmet för att inte bara mäta antalet resor, utan också hur långa resor som sker med kollektivtrafiken. 5

72 REMISSVERSION januari 2016 Inriktning - med utgångspunkt i trafikens funktion ÖVERGRIPANDE MÅL: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ökar till 30 % år På sikt ska minst var tredje resa ske med kollektivtrafiken. ANDELEN HÅLLBARA RESOR SKA ÖKA I HELA VÄSTRA GÖTA- LAND Resandet med kollektivtrafiken fördubblas Verka för hållbart resande. Cykling och samåkning följs upp årligen, men statistiken är ännu inte utvecklad så att ett bestämt måltal kan sättas i programmet. Målet förutsätter att kommunernas bebyggelseplanering, parkeringspolicys, framkomlighetsåtgärder, cykelåtgärder mm stödjer utvecklingen av hållbart resande. Järnvägens infrastruktur byggs ut för att möjliggöra en kraftigt utbyggd regional tågtrafik. STRÅK (BUSS O TÅG) Kollektivtrafiken ska bidra till att Västra Götalands arbetsmarknadsregioner stärks och växer samman. Högst procentuell resandeökning inriktas mot de prioriterade stråken. Resandet med tåg tredubblas Personkilometer kan endast mätas schablonmässigt, men förs in som ny indikator i programmet för en ungefärlig uppfattning om hur reslängden med kollektivtrafik utvecklas över tid. Restidsförkortning prioriteras i prioriterade stråk. Andelen invånare med mindre än 60 min till pendlingsnav med kollektivtrafik ökar till 90 % REGIONALA PEND- LINGSNAV En stor ökning av antalet resor behöver ske i stadstrafiken för att nå en högre marknadsandel för hållbart resande och understödja utvecklingen av attraktiva städer. Kollektivtrafiken behöver också utvecklas för att underlätta regional inpendling. Befolkningsutveckling och åtgärder i infrastruktur, framkomlighet och bebyggelse påverkar prioritering av satsningar. TÄTORTER LANDSBYGD SEKUNDÄRA STRÅK OCH MATARLINJER Öka resandet med kollektivtrafik, gång och cykel. Kollektivtrafikens utveckling ska stödja stads- och befolkningsutveckling. Planeringen ska utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Öka resandet med kollektivtrafiken. Säkerställ grundläggande servicenivå i hela Västra Götaland. Utveckla effektiva lösningar för att öka ett hållbart resande genom t ex utökad kollektivtrafik där det finns resandeunderlag, pendelparkeringar vid stråk, verktyg för samåkning etc. Samverkan med kommunerna för bättre samordning av skolskjuts och allmän trafik, utifrån lokala förutsättningar. 6

73 REMISSVERSION januari 2016 Hållbart resande kräver att kommuner och staten arbetar i samma riktning För att skapa förutsättningar för Det goda livet med ett hållbart transportsystem, krävs att kommunerna och staten arbetar i samma riktning. Det innebär att bebyggelseplanering utvecklas på ett sätt som underlättar en effektiv och attraktiv kollektivtrafik, att kollektivtrafiken ges hög prioritet och framkomlighet i städerna, att gång- och cykelvägar och pendelparkeringar byggs ut och att parkeringspolicys i städerna utformas så att de ger incitament att resa på annat sätt än med egen bil. Därtill krävs kraftfulla åtgärder för att höja järnvägens standard, både på stambanor och i övriga pendlingsstråk. I nuläget bromsas Västra Götalandsregionens utveckling av tågtrafiken av brister i kapacitet och flera sträckor där hastigheterna till och med sänks. Ökad kapacitet behövs för att kunna utveckla såväl utbudet som konkurrenskraftiga restider i tågtrafiken. Infrastrukturplaneringen för är av avgörande betydelse för kollektivtrafikens utveckling. 7

74 REMISSVERSION januari 2016 Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Med tillgänglighet avses hur utbudet utvecklas i regionen hur vi knyter samman regionens orter med varandra och med övrig landsbygd, målpunkter utanför regionen och målpunkter inom våra största städer. Utbudet ska vara anpassat efter lokala förutsättningar och med avvägningar mellan samhällsnytta och resurseffektivitet. Det ska finnas en grundläggande servicenivå oavsett var du bor. För detta mål finns, utöver de prioriterade stråken, två centrala strategidokument som är styrande för den kontinuerliga utvecklingen: Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen. En strategi för stomnätet i den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal-Partille är under framtagande. Genomför Målbild Tåg 2035 och utveckla prioriterade stråk Målbild Tåg 2035 visar hur Västra Götaland kan bli ett konkurrenskraftigt tillväxtområde med bättre kommunikationer och kortare tidsavstånd genom ökad tågtrafik. Restid med tåg ska minska, antalet turer ska öka och antalet platser i tågen ska öka genom längre tåg. Målbild Tåg 2035 beskriver utvecklingsambitionen för den regionala tågtrafiken i hela Västra Götaland och är utgångspunkt för regionens årliga prioriteringar i dialogen med Trafikverket om infrastrukturens utveckling. Kartan visar turtäthet 2035, enligt Målbild Tåg Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet och kompletteras med expressbusstrafik i de stråk där tågtrafiken inte är ett fullödigt alternativ i de långväga regionala förbindelserna. En utveckling av tågtrafiken kräver att järnvägens infrastruktur förbättras och byggs ut. Utöver redan beslutade planer krävs åtgärder för ungefär 45 miljarder fram till 2035 för att kunna bygga ut regiontrafiken enligt målbilden. Målbild Tåg 2035 ska kompletteras med två tillägg: Potential för samhällsutveckling och hållbart resande med nya tågstopp Målbildens intention med bl a kortare restider och högre turtäthet för regionala tågförbindelser mellan större orter ska fortsatt prioriteras. Stråket Jönköping-Borås-Göteborg nya förutsättningar kopplat till Sverigeförhandlingen 8

75 REMISSVERSION januari 2016 Genomför Landsbygdsutredningen Landsbygdsutredningen anger riktlinjer för vilken grundläggande servicenivå som ska utvecklas för kollektivtrafik på landsbygden som lägsta utbud. Där behovet är större ska utbudet fortsätta utvecklas utöver landsbygdsutredningens riktvärden. När utredningen gjordes visade den att utbudet såg väldigt olika ut i olika kommuner, som ett arv från när varje kommun avgjorde ambitionsnivån. I och med landsbygdsutredningen sker nu successivt en större likriktning i regionen. Nationell jämförelse visar att Västra Götaland ligger bland de som erbjuder högst servicenivå på landsbygden. Grundläggande servicenivå enligt Landsbygdsutredningen Tätort invånare Syfte/reseärende i första hand Grundläggande utbud (dubbelriktat= dt) Trafikslag Ej tätort <200 Serviceresor Närtrafik 5 tidsfönster/vardag Anropstyrd närtrafik Serviceresor, fritidsresor gymnasieresor Serviceresor, fritidsresor, i viss mån* arbets-/ studiependling 2 dt/vardag + närtrafik Linjelagda turer kan vara anropstyrda 5 dt/vardag Linjelagda turer kan vara anropstyrda Serviceresor, fritidsresor och arbets-/studiependling 10 dt/ vardag 3 dt/helg Linjelagda turer kan vara anropstyrda *Lokala förutsättningar avgör möjligheten till resurseffektiva lösningar Utveckla strategier för de regionala pendlingsnaven Strategier för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel för hållbara resor behöver utvecklas ytterligare. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum, som finns för respektive pendlingsnav i Västra Götaland. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen, dels att stötta stadsutvecklingen. Störst är behoven i den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor i regionen görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i hög takt. 9

76 REMISSVERSION januari 2016 Smartare samordning med skolresor ger mer kollektivtrafik Det finns potential att öka servicenivån på landsbygd ytterligare genom samordning med skolskjutsar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner. Samordningen bör därför ske genom samråd mellan Västtrafik och respektive kommun utifrån geografiska och demografiska förutsättningar, inför upphandlingar, där både kommunen och Västtrafik strävar efter bästa möjliga totallösning för invånarna. Dialog kommer fortsätta föras för anpassning av skoltider så att fordonen kan nyttjas bättre och vi kan få mer kollektivtrafik för skattemedlen. Stor potential finns när det gäller gymnasieskolans tider i de största regionala pendlingsnaven. Tillgänglighet för invånarna Måltal 2020 Utblick 2035 Indikatorer Andel invånare < 60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik (84%) Andel invånare minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen (93%) Öka 100 % 90 % 100 % - Antal utbuds-km med Västtrafik - Restidskvot 0,8 för tåg och 1,3 för buss i prioriterade stråk - Andel invånare som tycker att avgångstider passar deras resbehov - Andel inv < 90 min till Göteborg. - Brutto- o nettokostnad/ utbuds-km Hänvisning: Strategier som är en del av Regionala Trafikförsörjningsprogrammet: I Målbild Tåg 2035 finns mål för respektive bana/tåglinje med mål 2020, 2028 och I Landsbygdsutredningen finns fördjupad beskrivning av nuläge och utvecklingsbehov. Attraktiv kollektivtrafik För att fler ska åka kollektivt för att man vill och inte för att man måste, krävs att kollektivtrafiken upplevs attraktiv. Det handlar om kvalitet, men även om image och känsla. Att gå mot målet om en attraktiv kollektivtrafik innebär ett långsiktigt utvecklingsarbete utifrån resenärernas behov före, under och efter en resa. I samråden inför revideringen av programmet har flera lyft vikten av att lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna För åtgärder inom målet om Attraktiv kollektivtrafik bör ungdomar involveras i utvecklingsarbetet. 10

77 REMISSVERSION januari 2016 Åtgärder prioriteras som påverkar resenärens egen upplevelse att det är smart, tryggt och enkelt att välja hållbart resande. Komfort när man väntar, byter eller är på fordonet, punktlighet, pålitlighet, är viktiga faktorer att ständigt utveckla. Tjänster som underlättar resan, eller t o m ger resan mervärden ingår också inom ramen för detta mål. Trafikföretagen spelar en viktig roll, när det gäller t ex körsätt, bemötande, fordonens kvalitet och trafiksäkerhet. Framkomlighet och prioritet för kollektivtrafiken krävs för att uppnå pålitlighet och punktlighet, såväl i städernas infrastruktur som på järnväg. Här spelar kommuner och Trafikverket en avgörande roll. Att skapa goda förutsättningar för resenärerna i samband med de byggprojekt som ska ske inom ramen för Västsvenska paketet de kommande åren innebär utmaningar för alla inblandade aktörer. Pris- och sortiment, försäljning och information 2014 beslutade regionfullmäktige om steg 1 i en pris- och sortimentstrategi, som syftar till att göra det enklare för resenären. Dagens taxesystem upplevs av många som komplext och ett systematiskt arbete pågår för att göra förenklingar. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen och avskaffa check-out, är sådant som redan är beslutat och genomförs successivt. Att gå vidare till steg 2 har hög prioritet och handlar om att se över zonsystemet för att uppnå ett system som resenären upplever som enklare och mer rättvist än dagens indelning, samt utvecklad biljettsamverkan för att underlätta resor över länsgräns. Att byta zonstruktur är ett stort steg, både vad avser ekonomisk risk och hur det kommer tas emot av resenären. Därför krävs djup förankring och tester med olika resenärsgrupper. All utredning görs utifrån förutsättningen att intäkterna totalt sett ska vara oförändrade. Förankring sker i första hand genom kollektivtrafikråden. Fortsatt utveckling av försäljningskanaler och information till resenären om hur och var man kan köpa biljetter och resa med kollektivtrafiken krävs, med hänsyn till olika resenärsgruppers behov och lokala förutsättningar. Digitala försäljningskanaler ger nya möjligheter, bland annat när det gäller nationell samordning av biljettgiltighet. Attraktiv kollektivtrafik Måltal 2020 Utblick 2035 Indikatorer Andelen invånare som anser att det är enkelt att åka med Västtrafik (53%) Andelen nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord (93%) Andelen nöjda resenärer m Västtrafik (54%) 60 % 85 % Hänvisning: 60 % 93 % 75 % 93 % Allmänhetens upplevelse av förseningar med kollektivtrafiken Andelen turer som är punktliga (per trafikslag) Pris- och sortimentstrategi steg 1 ingår som en del i Trafikförsörjningsprogrammet. 11

78 REMISSVERSION januari 2016 Alla resenärsgrupper beaktas Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet och delaktighet i samhället, som bidrar till social hållbarhet. Målet är att kollektivtrafiken utformas så att den inte upplevs diskriminerade, utan stöder en inkluderande samhällsutveckling. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken För att underlätta resandet för personer med funktionsnedsättning är det av stor vikt att alla aktörer har ett hela-resan-perspektiv där både mjuka och fysiska åtgärder beaktas. Kollektivtrafiknämnden har beslutat om en funktionshinderstrategi som ska ses som en del av trafikförsörjningsprogrammet. Strategin pekar ut prioriterade åtgärdsområden, där anpassning av fordon, samt prioriterade knutpunkter och hållplatser ingår som en viktig del. Västra Götalandsregionen rankas högst av Sveriges kollektivtrafikmyndigheter av Myndigheten för delaktighet 2015, när det gäller arbetssätt med tidsatta mål och samråd kring tillgänglighetsfrågor. Utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Västra Götalandsregionen har gjort en utredning som visar att åtgärder för funktionsnedsatta även gynnar andra grupper i samhället. Den visar att ytterligare åtgärder krävs, framförallt när det gäller att öka tryggheten för olika resenärsgrupper. Ökad kunskap och utveckling av ett strukturerat arbetssätt krävs dock för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (barn/äldre). Det är ett prioriterat utvecklingsområde. Här ingår att utveckla kollektivtrafikens roll som ett verktyg för integration, jämställdhet och att stärka barns rättigheter. Alla resenärsgrupper Måltal 2020 Utblick 2035 Indikatorer Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik (67%) Andel anpassade fordon funktionsnedsatta (97%) Anpassade prioriterade hållplatser terminaler funktionsnedsatta 72 % 100 % > % 100 % Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Kvantitativ och kvalitativ uppföljning av Funktionshinderstrategin Hänvisning: Funktionshinderstrategin ingår som en del av Trafikförsörjningsprogrammet. Här finns delmål och prioriterade åtgärder utpekade. Underlagsrapport för trafikförsörjningsprogrammet: Social Hållbarhet och Kollektivtrafik Lista över alla prioriterade hållplatser och knutpunkter som ingår i funktionshinderstrategin, samt vilka av dem som är åtgärdade uppdateras årligen på Västra Götalands tillgänglighetsdatabas uppdateras kontinuerligt avseende knutpunkter och terminaler. I Västtrafiks reseplanerare finns information om anpassning för respektive resa. 12

79 REMISSVERSION januari 2016 Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Kollektivtrafiknämnden har antagit en miljö- och klimatstrategi som uttrycker en hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Strategin innebär utfasning av fossila drivmedel och minskad energianvändning med låga nivåer av avgaser och buller. Det sker genom successivt ökade krav i varje trafikupphandling. Utfasningen av fossila drivmedel sker i snabb takt medan ökad energieffektivitet och minskat buller är en stor utmaning. Genom successivt införande av olika grad av eldrivna fordon finns potential för att minska både energianvändning och buller. Vi ser att utvecklingen går snabbt fram på detta område och kräver avvägningar och ställningstaganden kring affärsmodeller. Västtrafik kör motsvarande 12 varv runt jorden varje dag (fordonskilometrar) varav 83 procent körs med förnybart bränsle I och med att det miljöpolitiska programmet för Västra Götalandsregionen revideras parallellt med trafikförsörjningsprogrammet justeras målet för 2025, 95 % förnybart bränsle, i miljöoch klimatstrategin till att gälla minskning av koldioxidutsläpp. Nytt mål: 80 procent minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer Detta mål motsvarar definitionen av fossilfrihet i den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) med skillnaden att utredningen siktar på att nå 80 % minskning till Koldioxidutsläppen per personkilometer minskade med 50 % procent från 2006 till Kollektivtrafiken ska bidra till att driva utvecklingen framåt Västra Götalandsregionen ska fortsatt medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt för att driva utvecklingen inom miljöteknik i transportsektorn framåt. Det är mycket som händer inom detta område och prioriteringar av projekt krävs för att få god utväxling av insatta utvecklingsmedel och personella resurser. Minskad miljöpåverkan Måltal 2020 Utblick 2035 Indikatorer Minskning Co 2 -utsläpp per personkilometer jmf 2006 (50%) Hänvisning: 80 % Minska 80% Uppföljning och analys av buller, utsläpp, energieffektivitet enligt Miljö-och klimatstrategin Miljö- och Klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland ingår som en del av Trafikförsörjningsprogrammet 13

80 REMISSVERSION januari 2016 Nuläge och behov Befolkningsutveckling Västra Götalands befolkning förväntas växa till nästan 1,9 miljoner invånare år Det innebär fler invånare 2030 jämfört med 2014, d.v.s. drygt fler invånare varje år i genomsnitt. Flyktingströmmarna är svåra att beräkna, men befolkningsökningen väntas vara högre de närmast kommande åren och något mindre i slutet av perioden. De flesta kommuner väntas få en ökad befolkning. Det är framför allt i Göteborgsregionen och stråket österut mot Borås, inklusive Borås kommun som den största ökningen beräknas ske, samt Strömstad kommun. De närmast kommande åren väntas ökningen främst ske med hjälp av invandring. Att invånarna blir fler ger ett ökat behov av kollektivtrafik. I första hand för att vi är fler, men också för att när befolkningstätheten ökar krävs att fler reser med mer yteffektiva transportslag, som kollektivtrafik, än med bil. I de kommuner där befolkningsutvecklingen riskerar att avstanna eller minska är också kollektivtrafiken viktig för attraktiviteten. Kollektivtrafiken gör det möjligt att arbeta eller studera på annan ort än där man bor och ger sett ur företags och skolors synvinkel möjligheter att rekrytera personal och studenter från fler kommuner. Fler äldre och fler barn Sammansättningen av befolkningen förändras. Andelen invånare över 80 år bedöms öka från 5 % av befolkningen år 2014 till 7 % av befolkningen år Även antalet barn väntas öka mer än genomsnittet. Detta ställer krav på kollektivtrafiken, både genom att fler behöver åka och att fler personer har behov av en trygg och tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik. Resbehov pendling i Västra Götaland De funktionella, lokala arbetsmarknaderna växer i Västra Götaland, dels genom inflyttning, dels genom ökad pendling. Västra Götaland har sju lokala arbetsmarknader enligt SCBs definition, som bygger på faktiska pendlingsmönster. Ser vi till den totala pendlingen är det tydligt att Västra Götaland är en flerkärnig region med Göteborg som stark regionkärna. Söderut sträcker sig Göteborgs lokala arbetsmarknad in i Hallands län, och norrut ingår Åmål i Karlstads arbetsmarknad. Pendlingen är i hög utsträckning enkelriktad in mot de fem pendlingsnaven; Göteborg-Mölndal-Partille, Borås, Skövde, Trollhättan-Vänersborg och Uddevalla. När högskolependlingen lyfts in i analysen ökar den dubbelriktade pendlingen framförallt mellan Borås-Göteborg och Trollhättan-Göteborg. 1 Befolkningsprognos Västra Götaland , rapport 2015:3 14

81 REMISSVERSION januari 2016 Resandet med kollektivtrafiken, mätt i antalet resor, är störst i stadstrafiken. Den största ökningstakten har dock varit inom regiontågstrafiken, där resandet mer än fördubblats det senaste decenniet. Vid införandet av trängselskatt skedde den största procentuella resandeökningen på expressbussarna mellan kranskommunerna och i Göteborg. Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat från 24 procent 2010 till knappt 28 procent 2014, vilket är en snabbare ökningstakt än i resten av landet. Utmaningar Enkelriktad pendling med hög efterfrågan i högtrafik innebär mycket stora krav på kapacitet under kort tid av dygnet. En personbil används i snitt 48 minuter per dygn och står sedan parkerad och kräver yta. För samhällsbyggnaden i stort är det en viktig fråga att prioritera åtgärder för ett mer resurseffektivt nyttande samhällets resurser i form Resandets fördelning över dygnet, av mark, infrastruktur och kollektivtrafik, framförallt i och omkring större städer. Figuren visar med kollektivtrafik hur resandet med kollektivtrafik fördelar sig över dygnet. En förutsättning för tågresor är att järnvägsinfrastrukturen tillåter utökat utbud av tågtrafik. En jämförelse av utbudet av tågtrafik mellan Sveriges län visar att Västra Götaland ligger bland de län som har allra minst utbudskilometer tåg per invånare. Det beror på att kapaciteten begränsas av infrastrukturen. Västra Götalandsregionens målbild för tågtrafiken till 2035 innebär att Västra Götaland skulle nå samma antal resor som Skåne hade 2013, med en mindre befolkning. 15

82 REMISSVERSION januari 2016 För att kunna trafikera med fler tåg och få mer pålitlig trafik krävs utbyggd infrastrukturkapacitet i form av till exempel fler mötesstationer, nya signalsystem och genomgående spår på Göteborgs Central. Enligt Trafikverkets Järnvägsnätsbeskrivning för 2017 finns det dessutom brister i standarden hos flera av banorna i Västra Götaland och högsta tillåtna hastighet kommer att sänkas. Det gäller delsträckor av både Västra Stambanan, Älvsborgsbanan, Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. För att utveckla attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs att kollektivtrafiken ges tydlig prioritet, framförallt i städerna, genom till exempel busskörfält, signalprioritet och andra ITS-lösningar. Kommunernas bebyggelseplanering har också stor betydelse för hur en effektiv kollektivtrafik kan utformas. och möjligheter För att klara en omställning till ett hållbart transportsystem krävs nya resvanor och ett nytt sätt att se på resandet. Det finns trender i omvärlden som går i den riktningen. Det handlar till exempel om synen på ägandet, där ungdomar inte ser bilen som statussymbol på samma sätt som tidigare generationer. Det blir allt mer accepterat att betala för att dela på kapitalintensiva resurser. Här ingår delandet av bil. Bilpooler och olika samåkningstjänster ökar i snabb takt. Utvecklingen av mobilitet som tjänst, där flera färdsätt kan kombineras, går hand i hand med digitaliseringen, som också är en stark trend som gynnar omställningen till ett hållbart transportsystem. Vi ser också en stark trend inom så kallad elektromobilitet. Elcyklar och mindre elfordon har potential att vara miljö- och platseffektiva alternativ för kortare resor, eller för att nå en knutpunkt i ett kollektivtrafikstråk. Utvecklingen av högkapacitetfordon som till stor del går på eldrift, och som inte är beroende av spårinfrastruktur innebär nya möjligheter för, i första hand, stadsutvecklingen, med mindre utsläpp och buller. Hur autonoma fordon kan komma att påverka utvecklingen av hållbart resande råder det delade meningar om, men om möjligheten tas tillvara och nyttjas på rätt sätt bör även denna utveckling kunna leda till bättre nyttjandegrad av samhällets resurser i form av mark, fordon och infrastruktur. Den trend som finns i samhället för att i högre grad prioritera hälsa och ekologisk konsumtion bedöms gynna kollektivtrafiken som ett smart livsstilsval. Det finns också en bred politisk uppslutning kring behovet att utveckla kollektivtrafiken och ett hållbart resande för att nå en attraktiv och konkurrenskraftig region som inkluderar alla och ger förutsättningar för visionen om Det goda livet. Hänvisning till underlagsrapport till trafikförsörjningsprogrammet: Nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken och dess förutsättningar i Västra Götaland 16

83 REMISSVERSION januari 2016 Förutsättningar för kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen innebär att trafikföretag har rätt att etablera kollektivtrafik på kommersiell grund. Målen i trafikförsörjningsprogrammet avser all regional kollektivtrafik oavsett om trafiken är upphandlad eller kommersiell. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för att värdera samhällsnyttan och ska besluta om vilken trafik som samhället behöver handla upp för att motsvara invånarnas behov. Västra Götalandsregionen är kollektivtrafikmyndighet och myndighetens uppgifter sköts av kollektivtrafiknämnden. Underlag för beslut om trafikplikt Kollektivtrafiknämnden fattar beslut om trafikplikt för sådan trafik, som en tydlig information till marknadens aktörer om samhällets avsikt. Om målen bedöms kunna uppnås utan att trafiken handlas upp bör kollektivtrafiknämnden fatta beslut om att avstå trafikplikt. Möjligheten att resa i ett sammanhängande system ska beaktas. Kollektivtrafiknämndens dokument Kriterier för trafikplikt beskriver process och kriterier inför beslut om trafikplikt, framtaget i dialog med branschens parter. Västra Götalandsregionen ser positivt på det nationella branschgemensamma samarbete som finns; Partnersamverkan för förbättrad kollektivtrafik 1. Här diskuteras branschövergripande frågor och man arbetar fram vägledningar och verktyg till stöd för branschens aktörer, bland annat gällande trafikplikt, avtalsformer och frågor som rör det kommersiella marknadstillträdet. Utvecklade avtalsformer För att långsiktigt bygga upp möjligheterna för en kommersiell trafik som bidrar till måluppfyllelsen är det viktigt att Västtrafik fortsätter tillsammans med trafikföretagen med utveckling av avtalsmodeller, där arbetet med branschgemensamma avtalsmodeller är en utgångspunkt. Trafikförsörjningsprogrammet stödjer arbetet med Västtrafikmodellen som ökar trafikföretagens ansvar, engagemang och möjligheter att utveckla trafiken och kundnöjdheten. En framgångsfaktor för successiv övergång till kommersiell trafik kan vara att ytterligare utveckla nya samarbetsformer. När ny lagstiftning kring koncessioner införts under 2016 kommer denna avtalsform utredas ytterligare. Kommersiell regional kollektivtrafik finns idag på flygbusslinjen Göteborg Landvetter. Därtill kommer ett antal turistlinjer, som har körts sommartid i Göteborgs stad, på järnväg i Dalsland samt fartygstrafik i skärgården. 1 Bakom Partnersamverkan står de nationella branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket och Jernhusen. 17

84 REMISSVERSION januari 2016 Konkurrensneutralt tillträde till terminaler Kommersiell och upphandlad trafik ska ha konkurrensneutralt tillträde till terminaler, knutpunkter och hållplatser. Västra Götalandsregionens kollektivtrafikmyndighet för ett fördjupat samråd med Västtrafik och trafikföretagens branschföreningar nationellt och regionalt kring tillträde till terminaler och knutpunkter. Prissättning för angöring på tomtmark behöver vara transparent, och principer för prioritering av tillträde vid kapacitetsbrist bör vara funktionsbaserad och likvärdig för alla trafikföretag. Speciellt viktigt kan detta bli i samband med förväntad kapacitetsbrist vid byggnation av till exempel Västlänken i Göteborg. Marknadsanalys för kommersiell trafik Marknadsanalys för kommersiell trafik görs i huvudsak av trafikföretagen i samband med samråd inför upphandling så att man utgår från aktuella förutsättningar. Västtrafik ska då tillhandahålla en öppen redovisning av data såsom antal resande och intäkter för de avtal som löper ut. Trafikföretagen kan med detta underlag och sin egen marknadsanalys som grund ta ställning till om de ska investera i en kommersiell trafik. Trafikförsörjningsprogrammet redovisar därför endast ett övergripande resonemang. Förutsättningarna för kommersiell trafik bedöms störst där hög andel enkelbiljettskunder indikerar en betalningsvilja hos resenärerna och ett mindre beroende av det större sammanhängande systemet. Det innebär att linjer som nyttjas av turister sommartid kan vara intressanta delar av året. Vi har hittills sett sådana initiativ i skärgården, Göteborg och i Dalsland. Till större turistmål, som t ex Skara Sommarland, bör därmed också finnas viss potential. Andra intressanta områden för utveckling av kommersiell trafik kan vara ekonomiskt starka tillväxtområden såsom den påbörjade utökade exploateringen kring Landvetter flygplats. Med utgångspunkt i den dialog Västra Götalandsregionen haft med trafikföretagen kring möjligheten att etablera kommersiell trafik är det vår bedömning att det är svårt för en kommersiell linje att gå med hög turtäthet för vardagspendling och klara sig med biljettintäkter. Den ekonomiska risken bedöms som hög även där resandeunderlaget är relativt stort. Däremot bör det finnas potential för nya lösningar där lönsamheten utökas genom medfinansiering från andra kommersiella aktörer. Det skulle kunna handla om större köpcentrum, eller andra kommersiella verksamheter som har många anställda och/eller besökare. Dokument som är en del av trafikförsörjningsprogrammet: Kriterier för trafikplikt beskriver process och kriterier inför beslut om trafikplikt, framtaget i dialog med branschens parter, ingår i Trafikförsörjningsprogrammet Förteckning över alla trafikavtal, samt när dessa löper ut, publiceras i årlig rapport 18

85 REMISSVERSION januari 2016 Ekonomiska förutsättningar och finansiering Under 2014 uppgick Västtrafiks totala kostnad till cirka 7,6 mdr kr. Intäkterna uppgick till 4,0 mdr kr och regionbidraget till 3,6 mdr kr. Kostnadstäckningen fördelar sig per trafikslag enligt nedanstående figur. Buss står för både den största kostnaden som intäkten, med ca 43 procent kostnadstäckning. Bäst kostnadstäckning har spårvagnstrafiken med 58 procent. Under 2014 uppgick Västtrafiks självfinansieringsgrad totalt till 52 procent. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad i Sveriges olika län varierar mellan 35 och 75 procent. Västtrafiks självfinansieringsgrad ligger ungefär på riksgenomsnittet. När man jämför regionbidraget per invånare i olika län visar det sig att län med stora städer ligger högre än övriga län, eftersom tät bebyggelse förutsätter platseffektiva färdmedel. Under 2014 uppgick regionbidraget per invånare i Stockholms län till kr och i Västra Götaland till kr (källa: Trafikanalys). Kollektivtrafikutvecklingens finansiering Den långsiktiga ambitionen i Västra Götaland är att var tredje motoriserade resa ska ske med kollektivtrafik. För att klara detta och övriga uppsatta mål krävs att bebyggelse och infrastrukturutvecklingen stödjer en sådan utveckling, samtidigt 19

86 REMISSVERSION januari 2016 som det sker en successiv utbyggnad av kollektivtrafikens attraktivitet och kapacitet. Under 2014 uppgick kollektivtrafikens regionbidrag till drygt 3,6 mdr. Bedömningen är att regionbidraget behöver öka i genomsnitt 5,5-6,5 procent per år för att nå uppsatta mål. Här ingår alla kostnader, även driftskonsekvenser från investeringar. I diagrammet nedan visas det som en rät linje, men utvecklingen är ofta i form av trappsteg, kopplat till större infrastruktur- och fordonsinvesteringar. När infrastruktur byggs ut medger det också utökning av trafik som gör att trafikkostnaderna ökar i trappsteg. Beräkningen baseras på att kollektivtrafikens kostnadsindex uppgår till 2,5-3 procent/år, det vill säga något högre takt än inflationen i samhället. I kalkylen höjs biljettpriserna i samma takt som kollektivtrafikens index Löpande prisnivå 2014 års prisnivå Diagrammet ovan bygger på en kalkyl som är översiktligt beräknad. Den utgår från att satsningar ger motsvarande resandeökning, ungefär 3 procent per år. Det krävs ett aktivt arbete med kostnadseffektiva åtgärder genom t ex smartare samordning mellan kollektivtrafik med skolskjutstrafik, jämnare spridning av resandet över dygnet och ökad prioritering av kollektivtrafikens framkomlighet. Även intäktshöjande åtgärder som t ex företagsbearbetning och marknadsföring är angeläget. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad kan då bibehållas, på dagens nivå, omkring 50 procent Osäkerheten ökar med tiden. Vi kan inte förutse t ex omvärldsfaktorer som bensinpriser, hur andra färdsätt utvecklas som självkörande fordon, nya tjänster, och cyklandet i städerna, samt befolkningsutvecklingen i stort. Möjligheten att bygga ut kollektivtrafiken är också starkt beroende av infrastrukturens utbyggnad, när det gäller järnvägen regionalt och framkomlighet i städerna. 20

87 REMISSVERSION januari 2016 Kollektivtrafikens samhällsnytta Det finns ett positivt samband mellan kollektivtrafikens utveckling och bättre miljö, färre olyckor, bättre hälsa, regional balans, regionförstoring och tillväxt. Västtrafik har tidigare utvecklat en metod för att beräkna kollektivtrafikens samhällsnytta. Bedömningen då var att samhällets återbäring på varje insatt krona i kollektivtrafiken var 1 krona och 75 öre. Det innebär att regionbidraget år 2035 skulle motsvara en samhällsnytta på 18 mdr kronor per år. Snabbare och bättre tågförbindelser bidrar till regionförstoring, och därigenom tillväxt och ökat skatteunderlag. Jönköpings handelshögskola har genomfört en beräkning som visar att ett en utveckling av den regionala tågtrafiken enligt Målbild Tåg 2035 ger ett ökat årligt produktionsvärde (bruttoregionprodukt) för Västra Götaland motsvarande 2 mdr kr. Behov av breddad finansiering en nationell fråga Under det senaste decenniet har kostnaderna för svensk kollektivtrafik ökat snabbare än både resandet, skatteunderlaget och biljettintäkterna. För att klara en långsiktig finansiering av omställningen till ett mer hållbart transportsystem krävs ett systematiskt arbete inom flera områden. Det handlar om att utveckla trafiken så kostnadseffektivt som möjligt, och utforma biljettsortimentet så att betalningsviljan hos resenären tas till vara. Men ska en omställning av transportsystemet ske krävs fortsatt kraftfulla satsningar på utbudet och på kollektivtrafikens infrastruktur. I Sverige finansieras kollektivtrafiken med biljettintäkter och skattemedel. För att kraftigt bygga ut kollektivtrafiken, så att den får en annan roll i transportsystemet behöver ett arbete påbörjas om finansieringen kan breddas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en omvärldsspaning som visar att kollektivtrafikens driftskostnader även utomlands till största delen finansieras av biljettintäkter och skattemedel, men även på andra sätt, till exempel genom bompeng/trängselskatt arbetsgivaravgifter, exploateringsavgifter, parkeringsavgifter, fastighetsskatt mm. En nationell dialog bör föras kring vilken finansieringsmodell som krävs för att klara målen om fossiloberoende fordonsflotta och ett hållbart transportsystem. 21

88 REMISSVERSION januari 2016 Dialog och samråd för revideringen av programmet Revideringen av detta program har gjorts genom en bred förankringsprocess. Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd har lett arbetet i nära samverkan med kollektivtrafikråden och dess tjänstemannagrupper, där alla kommuner ingår. En särskild arbetsgrupp med åtta kommuntjänstemän, två från varje delregion, har berett underlag till råden. Två workshops har genomförts med trafikföretagen och dess nationella och regionala branschorganisationer. Dialog har också förts med grannlänens kollektivtrafikmyndigheter, grannlän, länsstyrelsen, Trafikverket och ytterligare intressenter. Medborgardialog har genomförts genom digital medborgardialog och fokusgrupper. Därtill genom samråd med Västra Götalandsregionens rättighetskommittés fem samråd: samrådet för funktionshinderfrågor, samrådet för jämställdhet- och hbtq-frågor, samrådet för nationella minoriteter, samrådet för ålder och samrådet för mänskliga rättigheter. Förslag till program innehåller en avvägning av de inspel som framkommit vid dessa samråd. Hänvisning till underlagsrapporter till trafikförsörjningsprogrammet: Medborgardialog; sammanställning av fokusgrupper och resultat från digital medborgardialog Samrådslogg förteckning över samrådsmöten som varit en del av framtagandet av programmet Kollektivtrafikens styrning - ansvar och roller Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet och har helhetsansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Ansvaret regleras i Lagen om kollektivtrafik, samt genom ett avtal med länets kommuner. Prioriteringar för kollektivtrafikens utveckling läggs fast vart fjärde år genom trafikförsörjningsprogrammet (detta dokument) som är utgångspunkten för styrningen. Inom Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har organiserat ansvaret genom att inrätta en kollektivtrafiknämnd. Regionfullmäktiges budget, och trafikförsörjningsprogrammet ger inriktningen för kollektivtrafiknämndens arbete. Västtrafik är ett helägt bo- 22

89 REMISSVERSION januari 2016 lag som utför verksamheten i enlighet med de mål och uppdrag som kollektivtrafiknämnden sätter, utifrån givna ekonomiska ramar. Bolaget handlar i sin tur upp all trafik från trafikföretag. Figuren är en förenkling. Till exempel är frågor med hög detaljeringsgrad inom en kommun, inom Västtrafiks ansvar även om de är långsiktiga. Generellt beslutar kollektivtrafiknämnden om principer, mål och strategier som avser hela territoriet. Det direkta kundansvaret ligger hos bola- get, men kollektivtrafiknämnden bär det politiska ansvaret gentemot medborgaren i Västra Götaland. Avtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna Gränssnittet i ansvaret mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen är definierat i ett avtal som skrevs under våren 2011, i samband med beslut om skatteväxling. Avtalet innebär att ansvaret för kollektivtrafikens utveckling ligger hos Västra Götalandsregionen, men kommunerna ansvarar fortfarande för färdtjänst, och sådan trafik som riktas främst till äldre, samt för skolskjutsar. Kommunerna ansvarar också för kollektivtrafikens infrastruktur upp till och med markytan. Undantaget är spårväg, där kapitalkostnaden för spår ingår i driftskostnaden. Tillköp Kommunerna har möjlighet att göra tillköp i trafik och rabatter, för en höjd ambitionsnivå, förutsatt att det går i linje med beslutat trafikförsörjningsprogram och strategier. Övergripande principer för tillköp beskrivs i avtalet. Kollektivtrafiknämnden har också, efter beredning i kollektivtrafikråden, beslutat om Principer för tillköp av färdbevis. Samverkansformer Västra Götalandsregionen och kommunerna Kommunerna och Västra Götalandsregionen har enats om samverkansformer som innebär att man gemensamt ska bereda den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Det sker genom kollektivtrafikråden. BHU (Beredningen för hållbar utveckling) ingår som regionalt kollektivtrafikråd. Råden har inte beslutsmandat men väger tungt i Västra Götalandsregionens beslut. I kollektivtrafikråden ingår representanter från Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner som bereder frågor gemensamt. Delregionala kollektivtrafikråd ska enligt beslutade samverkansformer hållas minst två gånger per år. Rekommendationen i den utvärdering som genomfördes 2013 är att även repre- 23

90 REMISSVERSION januari 2016 sentanter från Västtrafiks styrelse adjungeras, för bättre förankring och samverkan. För de fem regionala pendlingsnaven finns politiska stadstrafikforum. De samråder inom ramen för det gällande trafikförsörjningsprogrammet kring frågor om stadsutveckling och kollektivtrafik, och träffas ungefär två gånger per år, beroende på aktuellt behov. Västtrafik för dialog med kommunerna om de konkreta förändringarna i trafiken, mm, i en årligt återkommande process. Därtill finns kontaktpersoner hos bolaget och i respektive kommun som ansvarar för löpande dialog. Den utvärdering som gjordes 2013 av samverkansformerna resulterade i ett antal åtgärdsområden. Västtrafik har utökat sitt kommunteam och utvecklat den årliga dialogprocessen för trafikplaneringen. Kollektivtrafiknämnden har utvecklat sina processer genom att sträva efter längre tid för förankring och större delaktighet från kommunerna i strategiska processer. Kommunerna bär ansvaret för att bättre förankra det arbete som sker i kollektivtrafikråden i sin kommun. Fungerande samverkan är ett ömsesidigt och ständigt pågående utvecklingsarbete Hänvisning: dokument finns på Avtal om ansvar för kollektivtrafiken i Västra Götaland Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Principer för tillköp av färdbevis, beslutad nov