Dagvattenutredning Kedjans bostadsområde m.fl., Norrköpings Kommun

Transkript

1 Handläggare Johan Blomgren Tel Mobil E-post johan.blomgren@afconsult.com Datum Projekt-ID Norrköpings Kommun Dagvattenutredning Kedjans bostadsområde m.fl., Norrköpings Kommun ÅF, Infrastructure Johan Blomgren ÅF, Norra Kungsgatan 5, , Gävle, Sverige, Sida 1 (35)

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Befintlig avvattning... 7 Recipient Motala ström... 8 Ekologisk status... 8 Kemisk status... 8 Bedömning Förutsättningar Ytor Lågpunkter vid fastigheter Planområdet efter exploatering Dimensionerande regn Nederbördstillfällen Klimatfaktor Dimensionerande nederbörd Beräkning av föroreningskoncentration Exploateringens påverkan på dagvattenflödet Befintligt och nytt Förändring i flöde Förslag principlösningar dagvattenbehandling Mål Ledningsnät inom planområdet Utformning dagvattenbehandling Gröna tak Vegetationsbädd Dagvattendamm Underjordiska magasin Exploateringens miljöpåverkan på recipient Jämförelse med riktvärden Dagvattenrening Ytavrinning för 100 årsregnet Styrande marknivåer Dagvatten fastighetsmark Befintliga Byggnader Dagvatten gatumark Slutsats Begreppsförklaring Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 2 (35)

3 Bilagor Bilaga 1: Plankarta med flödespilar Bilaga 2: Bilder från platsbesök: Från planområdets högre punkt Bilaga 3: Bilder från platsbesök: Lutning mot Förskolan. Bilaga 4: Bilder från platsbesök: Yta med berg i dagen mot Fotbollsgatan Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 3 (35)

4 Rapporthistorik Ver. Fyll i granskningsstatus Sign JBN CB JBN Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 4 (35)

5 1 Sammanfattning Dagvattenutredningen berör nio befintliga fastigheter där nya bostadshus, servicehus och parkeringshus planeras tillkomma. Områdets marksammansättning består till största del av berg med inslag av berg i dagen samt lera och silt. Från planområdet transporteras dagvatten via två ledningssystem mot nordväst och nordöst till recipienten Motala ström. Recipienten är klassad som känslig och speciellt mot ökad mängd näringsämnen. Avvattningen från områdets ytor sker idag med markens lutningar till dagvattenbrunnar och sedan via slutna ledningar. Fördröjningsmagasin kan anläggas vid vegetationer för att återskapa ett naturligt omhändertagande av dagvattnet. Det kan förslagsvis anordnas med nedsänkta vegetationsbeklädda markbäddar. Dagvattendammar kan också medföra en viss fördröjning av dagvattnet. Där yta inte finns tillgänglig och som komplement till vegetationsbeklädda markbäddar kan underjordiska magasin vara ett alternativ. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 5 (35)

6 2 Inledning Bakgrund Utredningen berör nio befintliga fastigheter där en av fastigheterna är en kommunal platsmark. Inom detaljplaneskedet planeras upprättning av nya bostadshus, servicehus och parkeringshus. Planområdet ligger relativt centralt i Norrköping och har en yta på ca 13 ha. Planområdet omsluts av Fotbollsgatan i norr, Ektorpsgatan i öst, Skarphagsleden i söder och Idrottsgatan i väst. Idag leds stor del av dagvattnet via två ledningssystem till recipienten Motala ström mot nordväst och nordöst. Motala ström är klassad som känslig recipient och speciellt mot ökad mängd näringsämnen. Det innebär att tillkommande dagvatten från planområdet inte bör påverka recipienten med ökad mängd näringsämnen. Det finns en förskola i öst vilken kommer vara en viktig del av utredningen, då den ligger i en lågpunkt, se figur 1. Där har det rapporterats om vattenansamlingar vid större dagvattenflöden. Vilket har utgjort ett problem för byggnaden och förskolans verksamhet. Det finns fler lågpunkter inom planområdet som bör beaktas vid nybyggnation. N Motala ström Förskola FIGUR 1: ÖVERSIKTSBILD AV AKTUELLT PLANOMRÅDE INOM DEN BLÅ MARKERINGEN. PILARNA VISAR I VILKEN RIKTNING DAGVATTEN TRANSPORTERAS VIA DE TVÅ LEDNINGSSYSTEMEN TILL MOTALA STRÖM. Från planområdet transporteras dagvatten via två ledningssystem som nämnts ovan. Ledningarna har inte kapacitet att ta emot ett större flöde än det som förekommer idag. Det innebär att någon typ av fördröjning och magasinering kan vara relevant för planområdet. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 6 (35)

7 Därför blir syftet i utredningen att inte belasta efterföljande system med ett större flöde än det som belastar området idag. Befintlig avvattning Planområdet består av nio fastigheter. Idag sker avvattningen med markens lutningar till dagvattenbrunnar och transporteras sedan i slutna ledningar till recipienten Motala ström. Ledningssystemet har dimensionerna 1000 och 600 mm ledning mot nordväst och 600 och 400 mm mot nordöst. Ingen fördröjning antas ske inom området idag. I figur 2 illustreras befintliga ytor med dess fastighetsindelning. FIGUR 2: BEFINTLIGA YTOR MED FASTIGHETSINDELNING. FASTIGHETERNA ÄR I FIGUREN UPPDELADE I OLIKA FÄRGKOMBINATIONER. BOSTADSHUS MARKERADE MED SVART OCH GARAGE SAMT ÖVRIGA BYGGNADER ÄR MARKERADE I GRÅTT. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 7 (35)

8 Recipient Motala ström Motala ström tar hand om dagvatten från planområdet samt intilliggande områden. Information om ekologiska och kemiska statusen för Motala ström är inhämtat från VISS (vatteninformationssystem Sverige). Motala ström är även klassat enligt ett poängsystem från Norrköpings kommuns dagvattenstrategi. Motala ström har därifrån fått poängen 3, vilket innebär att recipienten är prioriterat vad gäller olika typer av förbättringsåtgärder, se tabell 1 från Norrköpings kommuns dagvattenstrategi (Dagvattenhantering i Norrköping, ). TABELL 1: STATUSKLASSNING AV RECIPIENT FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN. Ekologisk status Enligt VISS har Motala ström klassats med otillfredsställande ekologisk status. Det beror bland annat på rapporter om övergödning i vattenmiljön. Kemisk status Motala ström uppnår ej god kemisk status enligt VISS, problemet beror bland annat på att höga halter kvicksilver och bromerade difenyleter påträffats i vattendraget. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 8 (35)

9 Bedömning Själva bostadsområdet kommer ha en måttlig påverkan på recipient enligt tabell 6 sida 20 i Norrköpings dagvattenstrategi. För parkeringsytor med mer än 20 fordon och platser där oljehalten kan överstiga 50 mg/l enligt krävs dock oljeavskiljare (ABVA Norrköpings kommun, ). Utifrån informationen från VISS så bör inte ökad tillförsel av kväve och fosfor ske till vattendraget. Det bör också vara tydligt att försiktighet kring kemiska ämnen bör ske. Därför bör det vara motiverat att införa åtgärder för att minska risken för att näringsämnen, partiklar och oljor följer med dagvatten till Motala ström. En teoretisk bedömning av koncentrationsnivån av prioriterade ämnen i dagvatten genomförs med schablonvärden från StormTac De Jämförs senare i rapporten med riktlinjer enligt Dagvattenhantering i Norrköping , se tabell 2. TABELL 2: RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTEN ENLIGT NORRKÖPINGS KOMMUN. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 9 (35)

10 3 Förutsättningar Ytor Ytorna är en blandning mellan park och flerbostadshus samt parkyta med berg i dagen. Ytornas storlek i hektar presenteras senare i rapporten under tabell 3. Totala ytan för hela det berörda planområdet är beräknat till ca 13 ha. Området är dominerat av berg och berg i dagen men också ler- siltmaterial, se figur 3. Figuren visar att en naturlig infiltration är låg och en större del av dagvattnet antas avledas ytligt. Den GCtunnel som går under Skarphagsleden anses vara en förutsättning och därför berör den inte denna utredning. FIGUR 3: JORDARTSKARTA FRÅN SGU, (SVERIGES GEOLOGISKA UNIVERSITET). GULT OMRÅDE ÄR LERA- SILT OCH RÖTT OMRÅDE ÄR BERG. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 10 (35)

11 3.1.1 Lågpunkter vid fastigheter I figur 6 är några av de bedömda lågpunkterna i området markerade för att få en överblick av var vattenansamlingar vid ett 100 årsregn bildas och var påverkan på byggnader kan tänkas tillkomma. Följande figurer är uppdelade på fastigheter och visar var risker finns. Pilarna i bilderna visar dagvattnets flödesriktning. Fastighet Vilbergen 1:1 Ingen risk. Vilbergen 1:1 FIGUR 4: LÅGPUNKTER OCH RISK FÖR VATTENANSAMLING VID FASTIGHETERNA. Fastighet Laget: 1. Låg risk. 2. Risk vid gångväg i fastighetens nordvästra del. Finns även risk mellan byggnaderna, se figur FIGUR 5: LÅGPUNKTER OCH RISK FÖR VATTENANSAMLING VID FASTIGHETERNA. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 11 (35)

12 Fastighet Klubben: 1. Låg risk. 2. Risk för vattenansamling. 1 2 FIGUR 6: LÅGPUNKTER OCH RISK FÖR VATTENANSAMLING VID FASTIGHETERNA. Fastighet Hörnan: 2. Risk finns. 3. Risk finns vid flera punkter. 4. Låg risk FIGUR 7: LÅGPUNKTER OCH RISK FÖR VATTENANSAMLING VID FASTIGHETERNA. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 12 (35)

13 Fastighet Kedjan: 1. Risk finns. 1 FIGUR 8: LÅGPUNKTER OCH RISK FÖR VATTENANSAMLING VID FASTIGHETERNA. Planområdet efter exploatering Efter exploatering kommer planområdet utökas med fler bostadshus, servicehus och parkeringshus. I figur 11 visas de byggnader som ska prövas i lila. P-hus Förskola P-hus FIGUR 9: LILA MARKERADE FIGURER ÄR DE TILLKOMMANDE BYGGNADERNA. SVARTA BYGGNADER ÄR BEFINTLIGT. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 13 (35)

14 Dimensionerande regn Dagvattenhanteringen dimensioneras för att klara av att omhänderta ett 20 års regn i ledningsnät och magasin. Flödet från området beräknas med följande formel: Qdim, (l/s) = A φ i(t r ) Qdim = flöde (l/s) A = Yta (ha) φ = Koefficient i(t r ) = Intensitet (l/s, ha). (Årsnederbörd * varaktighet) Nederbördstillfällen Beräkningen genomförs enligt Svenskt vattens publikation P110. Dimensioneringsförutsättningarna för dagvattenanläggningar inom tätort används ett 20 års scenario. Möjlighet till att avleda ett 100 års regn utan risk för översvämning används också. Klimatfaktor Klimatfaktorn har valts till 1.25 för kortare varaktighet än 60 min. Dimensionerande nederbörd Beräkning genomförs enligt Svenskt Vattens publikation P110. Den dimensionerande nederbörden är vald till 20 år med varaktighet på 10 min. Området ska även klara av att leda bort ett 100 års regn med samma varaktighet. Nya ytor kompletteras med en klimatfaktor på Beräkningen av dagvattenavrinningen från området beräknas med rinntid enligt följande: Tid (min)= Längd, (m) / vattnets hastighet i ledning (m/s) Mark 0.5 m/s, Rinntiden sätts som lägsta värde på 10 minuter för naturmark. De intensiteter som används vid beräkningen för ett 20 års regn är följande; 20 år och 10 min 287 l/s* ha, med klimatfaktor 359 l/s* ha I tabell 3 och 4 redovisas ytorna i hektar samt den reducerade hektar som resultat av de valda koefficienterna. Det finns tre koefficienter som kan väljas för de ytorna med berg i dagen. I P110 finns park med rik vegetation samt kuperad bergig skogsmark 0.10, Berg i dagen i inte allt för stark lutning 0.30 och med StormTac finns alternativen bergsyta, naturmark med berg i dagen I denna rapport används koefficienten 0.45 för kvartersmark. Dock är det stark lutning vid vissa partier. Därför görs en bedömning att Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 14 (35)

15 koefficienten 0.45 kan användas i det här fallet då det finns grönytor som antas bidra med viss fördröjning. Vid ett 100- års regn som redovisas senare i rapporten används 0.75 som koefficient för park med berg i dagen. Använda koefficienter 0,9 för takytor och 0,45 för kvartersmark och allmän platsmark. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 15 (35)

16 TABELL 3 & 4: VALDA KOEFFICIENTER OCH REDUCERAD AREA FÖR BEFINTLIGA OCH NYA YTOR. YTORNA ÄR UPPDELADE EFTER INDELNING AV KVARTER. Före exploatering Befintliga Ytor Takyta Kvartersmark Reducerad takyta (ha) Reducerad kvartersmark (ha) Hörnan 2 0,10 0,40 0,09 0,18 3 0,59 2,70 0,53 1,22 4 0,15 0,69 0,13 0,31 Klubben 1 0,12 0,70 0,11 0,31 2 0,22 0,90 0,20 0,41 Laget 1 0,05 0,19 0,05 0,08 2 0,03 1,97 0,03 0,89 Kedjan 1 0,3 1,74 0,27 0,78 Vilbergen 1:1 2,58 1,16 Tot: 13,42 Efter exploatering Befintliga Ytor Takyta Kvartersmark Reducerad takyta (ha) Reducerad kvartersmark (ha) Hörnan 2 0,15 0,34 0,14 0,15 3 0,82 2,48 0,73 1,12 4 0,15 0,69 0,13 0,31 Klubben 1 0,22 0,60 0,19 0,27 2 0,52 0,61 0,47 0,27 Laget 1 0,04 0,20 0,04 0,09 2 0,40 1,60 0,36 0,72 Kedjan 1 0,65 1,39 0,58 0,62 Vilbergen 1:1 2,58 1,16 Tot: 13,42 Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 16 (35)

17 Beräkning av föroreningskoncentration För beräkning av föroreningskoncentration i dagvatten används schablonvärden från StormTac ( ). Årsmedelnederbörd har tagits fram med mätdata för Norrköpings kommun mellan 1999 och 2014 från SMHI.se vilket ger ett medelvärde på 665 mm/år för kommunen. Beräkning för koncentrationen av föroreningar som teoretiskt kan uppkomma i dagvatten genomförs med följande formel: mg/år = mg/l * redha * mm/år * 10-6 mg/år= Mängd förorening mg/l= Schablonvärde för ämnen redha= reducerad yta mm/år= Årsmedelnederbörden för området Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 17 (35)

18 4 Exploateringens påverkan på dagvattenflödet Befintligt och nytt Tabell 5 och 6 redovisar resultatet av flödesberäkning för Befintliga och nya ytor. Beräkningen genomförs med formel under avsnitt 3.4 och intensiteter samt koefficienter under avsnitt 3.7 vilket ger teoretiska flöden som resultat av angivna förutsättningar. Uppdelning av området vid beräkningen sker via fastighetsindelning, marklutning och befintligt ledningsnät. TABELL 5: RESULTAT AV AVRINNINGSBERÄKNING FÖRE EXPLOATERING. Befintliga Ytor 20 år och 10 min (l/s) Intensitet 287 Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1:1 333 TABELL 6: RESULTAT AV AVRINNINGSBERÄKNING EFTER EXPLOATERING BERÄKNAT MED KLIMATFAKTOR. Befintliga Ytor 20 år och 10 min (l/s) Intensitet 359 Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1:1 416 Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 18 (35)

19 5 Förändring i flöde Den förändring av avrinningen som sker från befintliga till nya ytor vid ett 20 års regn med varaktighet 10 minuter visas i tabell 7. TABELL 7: RESULTAT AV AVRINNINGSBERÄKNING EFTER EXPLOATERING BERÄKNAT MED KLIMATFAKTOR. Befintliga Ytor Flödesökning (%) Hörnan 2 37% 3 32% 4 26% Klubben 1 38% 2 53% Laget 1 19% 2 48% Kedjan 1 44% Vilbergen 1:1 25% 6 Förslag principlösningar dagvattenbehandling Mål Målet är att ta hand om dagvatten och minska risken för översvämningar i lågpunkter och bidra med långsiktigt hållbara lösningar för hantering av dagvatten inom planområdet. Ingen bebyggelse ska komma till skada till följd av dagvattenhanteringen och exploateringen. Belastningen på de befintliga dagvattennäten ska inte öka efter exploateringen. Dagvattenhanteringen utformas så det kompletterar befintligt system samt främjar en optimal dagvattenhantering. Ledningsnät inom planområdet Ledningsnät anpassas så dimensioner klarar av att ta hand om det dagvatten som uppkommer på ytorna och att dessa klarar av att leda bort dagvattnet utan att påverka intilliggande byggnader. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 19 (35)

20 Utformning dagvattenbehandling Gröna tak Enligt P110 kan gröna tak bidra med att absorbera upp till ungefär 50 procent av en årsvolym. En mindre regnskur kan tas upp helt av taket, medan ett mer långvarigt regn följer mer ett medelvärde av den avrunna volymen. Utjämningseffekten av gröna tak är därför liten. Ett grönt tak kräver även skötsel för att fungera optimalt Vegetationsbädd Fördröjningsmagasin kan anläggas som vegetationer för att skapa en naturlig avledning av dagvattnet. Det kan förslagsvis anordnas som nedsänkta vegetationsbeklädda markbäddar där det också finns fördröjningsförmåga. De bör också förses med en översvämningszon för de större flödena. Exempel på det är en regnbädd även kallad regnrabatt som även har kapacitet att rena dagvatten. Den kan lämpa sig bra i anslutning till parkeringsplatser där rening krävs. De kan även placeras lämpliga för att ta hand om takavvattningen från byggnader. För att inte belasta förskolan ytterligare kan fördröjningsmagasin vara ett lämpligt sätt att ta hand om dagvattnet. Förslagsvis kan det anläggas i anslutning till den vegetation som omsluter förskolan. Ett alternativ på hur en regnrabatt kan utformas enligt Göteborgs stad (Undvik översvämning- gör en regnrabatt, ), se figur 7. I figuren får vattnet infiltrera i lager av jord, sand och makadam. Slutligen leds dagvatten via dräneringsrör till befintligt ledningssystem. Gräsbeklädda slänter kan fungera som översvämningsskydd. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 20 (35)

21 FIGUR 10: EXEMPEL PÅ REGNRABATT MED FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSKAPACITET. TABELL 9: AVSKILJNINGSGRAND FRÅN BIOBÄDD. Avskiljningsgrad i % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Biofilter Dagvattendamm Dagvattendamm är ett exempel på en öppen dagvattenlösning som kan tillämpas för området. En dagvattendamm har god förmåga att både fördröja och rena dagvatten. För att den ska ha en god reningskapacitet krävs en fördröjningstid, den tid som vattnet stannar kvar i dammen är inom 12-24h. Dammen kan sedan förses med växtlighet för att få en visuell estetik och bidra till en biologisk rening. För en god reningskapacitet kräver dagvattendamm en viss skötsel för att fungera optimalt. Beräkningskriterier för dammarna innebär att den ska kunna ta hand om dagvatten som berör fastigheten idag och den beräknade mängden efter exploatering. Storleken på dammen påverkas också av den upphålltid som krävs för de bästa reningsförutsättningarna. Dammen ska därför i störst möjligast mån dimensioneras för en uppehållstid på ca 12 h. Dammen djup bör vara minst en meter djup med flacka slänter i förhållandet 1:4-1:6. Dammen vid fastigheterna Hörnan 3 och 4 beräknas ta hand om ca 606 m 3 med ett utloppsflöde på ca 14 l/s. Utloppet dimensioneras så att uppehållstiden i dammen blir 12 h. Ytan som krävs för dammen blir då ungefär 1150 m 2. Beräknat på en rektangulär damm med ett djup på 1.25 m varav Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 21 (35)

22 vattendjup är beräknat till 1 m. Dammen vid fastigheterna Laget 1 och 2 dimensioneras till 471 m 3 och ett utloppsflöde på ca 11 l/s. Ytan som krävs för dammen är ungefär 850 m 2. Beräkningen har genomförts med samma kriterier som dammen för hörnan. Dagvattendamm Dagvattendamm FIGUR 11: FIGUREN VISAR VAR DAMMAR KAN PLACERAS. TABELL 10: AVSKILJNINGSGRAND FRÅN DAGVATTENDAMM. Avskiljningsgrad i % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Våt damm Underjordiska magasin Som förslag finns även att anlägga underjordiska magasin då förutsättningarna för dammar är bristfälliga. Dessa om möjligt kan anläggas under de planerade P-husen. De kan utformas som platsgjutna underjordiska magasin, plastkassetter eller rörmagasin. Dessa förses med bräddningssystem. Underjordiska magasin har kapacitet att rena dagvatten genom viss filtrering och sedimentation beroende på uppehållstiden i magasinet och vilket systemen som väljs. I tabell 11 beräknas behovet av magasinering per fastighet. Volymberäkningen för magasinen beräknas med ett 20 års regn och rinntiden 10 min. Utloppsflödet beräknas efter kapaciteten av en 200 mm på ca 26 l/s. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 22 (35)

23 TABELL 11: MAGASINERINGSBEHOV PER FASTIGHET. Befintliga Ytor Utlopp Volym m 3 Hörnan 2 7, Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1: TABELL 12: AVSKILJNINGSGRAND FRÅN MAGASIN MED FILTER. Avskiljningsgrad i % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Magasin med filter Exploateringens miljöpåverkan på recipient Jämförelse med riktvärden Koncentrationen av ämnen som kan förekomma i dagvattnen är schablonvärden från StormTac (Version, ). De jämförs med riktvärden enligt Norrköpings kommuns dagvattenstrategi. Riktvärdena har räknats om enligt formeln under avsnitt 3.8, så värdena har gemensam nämnare vid jämförelse. De ämnen som valts ut för jämförelsen är det ämnen som redovisas i den tillgängliga riktlinjes tabell från Norrköpings dagvattenstrategi. I tabell 13 och 14 presenteras riktvärdena för ytorna i grönt och rött. Resultatet av föroreningskoncentration från respektive ytan i presenteras i efterföljande rad. Där det finns risk att ämnen överstiger något av riktvärdena markeras kollumen i grått. Markering sker vid lika värden och över riktvärden. Vid jämförelse före och efter exploatering sker en viss förändring av föroreningskoncentrationerna. Enligt beräkningen minskar koncentrationen av ämnen efter exploatering, vilket kan påverkas av att större andel tak tillkommer. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 23 (35)

24 TABELL 13: TABELL ÖVER SCHABLONVÄRDEN FÖR PRIORITERADE ÄMNEN DAGVATTEN. OMRÄKNADE RIKTVÄRDEN TILL UG/ÅR OCH MG/ÅR. FÖRE EXPLOATERING. GRÖN: FRÅN VERKSAMHET ELLER ENSKILD FASTIGHET. RÖD: TILL SKYDDSVÄRD RECIPIENT. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1: Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 24 (35)

25 TABELL 14: TABELL ÖVER SCHABLONVÄRDEN FÖR PRIORITERADE ÄMNEN DAGVATTEN. OMRÄKNADE RIKTVÄRDEN TILL UG/ÅR OCH MG/ÅR. EFTER EXPLOATERING. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1: Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 25 (35)

26 Dagvattenrening I tabell 14 visas reningsresultat av dagvattnet från fastigheterna med anläggningarna damm och magasin. Föreslaget i rapporten är att dammar kan anläggas vid fastigheterna Hörnan och Laget därför används avskiljningsvärden för damm för dem. Vi resterande fastigheter används exempel dagvattenmagasin med filter. Resultatet presenteras före och efter rening för respektive fastighet. Tabellerna visar på att båda lösningarna har god kapacitet att rena dagvatten vid en optimal utformning. De resultat som presenteras är beräknade på teoretiska värden för föroreningsavskiljning utifrån olika dagvattenlösningar och beräknas med procentuell reducering av specifikt ämne. De reduceringsvärden som används kommer från StormTac schablonvärden för reduceringseffekt från olika anläggningar (StormTac. Vers, ). Den använda avskiljningsförmågan i procent presenteras tidigare i rapporten under utformningsavsnittet 7.4. Resultatet visar att ett fåtal ämnen fortfarande tenderar att överstiga riktvärden även efter rening. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 26 (35)

27 TABELL 15: JÄMFÖRELSE FÖRE OCH EFTER RENING. AVSKILJNINGSGRADEN FÖR DAMM HAR BERÄKNATS PÅ HÖRNAN OCH LAGET. AVSKILJNINGSGRAD FÖR BIOBÄDD HAR ANVÄNTS PÅ ÖVRIGA FASTIGHETER. Hörnan P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Före Efter Före Efter Före Efter Klubben Före Efter Före Efter Laget Före Efter Före Efter Kedjan Före Efter Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 27 (35)

28 8 Ytavrinning för 100 årsregnet Vid kontroll av ett 100 års regn visas följande flödesresultat, se tabell 13 och 14. Det betyder att de dagvattenanläggningar som valts för området måste anpassas med breddsystem för dagvattenflöden från ett 100 års regn och leda ut dagvattnet till Idrottsgatan i nordväst Ektorpsgatan i nordöst och skarphagsleden i sydväst, se figur 9. Lämplig hantering från dessa punkter kan studeras vidare. 100 år och 10 min 490 l/s* ha, med klimatfaktor 613 l/s* ha TABELL 16: RESULTAT AV AVRINNINGSBERÄKNING FÖRE EXPLOATERING. Befintliga Ytor 100 år och 10 min (l/s) Intensitet 490 Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1:1 492 TABELL 17: RESULTAT AV AVRINNINGSBERÄKNING FÖRE EXPLOATERING. Efter exploatering 100 år och 10 min (l/s) Intensitet 613 Hörnan Klubben Laget Kedjan Vilbergen 1: Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 28 (35)

29 Styrande marknivåer Den färdiga marknivån ska vara på en nivå som inte innebär risker för inträngande ytvatten. Höjderna för marknivåer fastställs vid projektering. Dagvatten fastighetsmark Nya byggnader ska inte placeras så att ytavrinning kan medföra risk för skada på byggnader. Befintliga Byggnader Befintlig mark bör justeras så uppdämning av dagvatten intill byggnader inte sker. Dagvatten gatumark Dagvattnet leds via gatumark och ledningar till områdets lägre punkter där det samlas upp och tas omhand i föreslagna dagvattenlösningar. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 29 (35)

30 9 Slutsats Den framtida planeringen för området ska inte medföra en flödesförändning av dagvatten som kan påverka området negativt. Fördröjningsåtgärder innan dagvattnet släpps ut på det befintliga nätet är nödvändigt för att på längre sikt minska översvämningsriskerna. Utredningen har tittat på möjligheten att anlägga dammar för områdena Hörnan och Laget. Ytmässigt finns det möjlighet men det kommer att innebära att tänkt exploatering inte kommer kunna utföras enligt planering på grund av dammarnas utbredning. Enligt magasinsberäkningarna finns det möjlighet att anlägga dammar för magasinering dock på bekostnad av fastigheter. Ett annat alternativ är att anlägga underjordiska magasin för att magasinera de volymer nederbörd som tillkommer efter exploatering. Regnrabatter kan placeras ut på lämpliga platser för att bidra med en viss reduktion av föroreningar. Filter i dagvattenmagasinen kan också hjälpa till att reducera en viss mängd föroreningar. För de ytor där det förekommer bilar kan det finnas behov av oljeavskiljare som kopplas till magasinet. Förslag på hantering av dagvattnet vid förskolan rekommenderas att använda dagvattenmagasin under skolgårdens asfalterade yta. Via dagvattenbrunnar leds dagvatten ner till magasinet. Från magasinet kopplas dagvattenledning till befintligt dagvattensystem. Ett annat alternativ är att koppla en regnrabatt till underjordiskt magasin för att främja en naturlig avrinning av dagvattnet. Beroende på vilken fördröjning som kan väljas för området finns risken för översvämning med 100 årsregn fortfarande kvar. Studier av områdets topografi visar att dagvatten vid större flöden kan tänkas brädda över till Idrottsgatan i nordväst, Ektorpsgatan i nordöst och skarphagsleden i sydväst. Teoretiskt sätt är föroreningsnivåerna något höga vilket kan motivera att dagvatten bör tas omhand och renas. Enligt VISS så är recipienten känslig för tillkommande föroreningar. Beräkningarna av föroreningsreduktioner visar att det finns en god reningskapacitet hos dagvattendammar och magasin med filter. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 30 (35)

31 10 Begreppsförklaring Avrinningsområde Ett område där dagvatten kan rinna med självfall mot samma punkt. Avrinningskoefficient Ett mått på den maximala andel vatten som kan bidra till avrinning från en yta. Den bland annat på regnets intensitet och markens lutning. Dagvatten Ytligt avrinnande vatten från regn och snösmältning. Bräddavlopp Ett anordnat utlopp då vattenmängden är större än magasinet klarar av och för att avlasta och förhindra källaröversvämningar. Fördröjningsmagasin Magasin för att tillfälligt samla upp dagvatten till exempel för att avlasta efterföljande system. Reducerad area Den del av avrinningsområdet som medverkar till avrinningen. Regnbädd/regnrabatt Ett namn på ett magasin som ger en utjämningseffekt av dagvatten där växter också planteras. Rinntid Den tid det tar för dagvatten att rinna den längsta strecka för ett avrinningsområde. Återkomsttid Ett tidsintervall mellan regn- eller avrinningstillfälle för en viss intensitet och varaktighet. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 31 (35)

32 Bilaga 1: Plankarta med flödespilar Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 32 (35)

33 Bilaga 2: Bilder från platsbesök: Från planområdets högre punkt Områdets högre punkt Gräsyta, grusplan och vissa partier berg i dagen (Vilbergen 1:1) Områdets börjar avta i höjd mot sydväst. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 33 (35)

34 Bilaga 3: Bilder från platsbesök: Lutning mot förskolan En svacka, kan bidra till en viss fördröjning innan vattnet letar sig vidare mot förskolan Områdets lutning relativt starkt mot förskolan. Möjlig placering av Regnrabatt där marken blir lägre.. Områdets lutning mot förskola. Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 34 (35)

35 Bilaga 4: Bilder från platsbesök: Yta med berg i dagen mot Fotbollsgatan På sina ställen finns ytor med berg i dagen. Bilden visar yta mot Fotbollsgatan i Nordväst (Klubben 1). Datum: Dagvattenutredning Kedjan Sida 35 (35)