POSTVERKETS FÖRVALTNING

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, Täckningsår: [1864]-1910 = Efterföljare: Postverket år / av Kungl. Generalpoststyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS M digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-m0-0901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. M) POSTVERKET. 46. GENERALPOSTSTYRELSENS BERÄTTELSE OM POSTVERKETS FÖRVALTNING UNDER ÅR 1909 STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1910.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. A. Underdånig berättelse: Sid. Inledning I I. Postföring. II II. Postanstalter och breflådor X III. Personal och undervisningsväsen XIII IV. Postutväxlingen XVI V. Ekonomi XXXII VI. Postlagstiftning m. m. XXXVIII VII. Styrelsen och distriktsförvaltningarna XL VIII. Internationell poststatistik år 1908 XL IX. Understödskassor XLII A. Rapport au roi: p ag. Introduction I I. Transport des postes II II. Bureaux de poste et boîtes aux lettres X III. Personnel et instruction professionnelle XIII IV. Mouvement du service des postes XVI V. Economie XXXII VI. Législation postale etc. XXXVIII VII. La direction générale et celles des postes régionales XL VIII. Statistique générale du service postal XL IX. Caisses de secours XLII B. Tabellbilagor: 1. Postföringen å järnväg år »» landsväg»» 6 3.» med sjölägenhet»» 7 4. Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år Afgångna postförsändelser vid rikets postanstalter år Till utlandet afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, år Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott, år Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år Inkomster och utgifter vid postanstalterna år Öfversikt af postväsendet i de europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater år Föreningar och kassor för sjuk- och begrafningshjälp m. m. inom postpersonalen år B. Tableaux annexés: 1. Transport de la poste sur voies ferrées, en »»»»»» ordinaires,»» 6 3.»»»»»» maritimes, fluviales et des lacs, en Bureaux de poste, personnel, boîtes aux lettres et sacoches privées, à la fin de l'année Mouvement du service des postes, en 1909 (expédition) Mouvement des envois à destination de l'étranger répartis d'après les pays de destination, en Lettres avec valeur déclarée, colis, mandats de poste et envois grevés de remboursement, originaires de l'étranger, en Montant total, en 1909, des valeurs déclarées expédiées par les bureaux de poste, ainsi que des mandats de poste déposés et des prix de revient des abonnements-poste payés à ces bureaux Recettes et dépenses des bureaux de poste, en Tableau comparatif du service postal dans les pays de l'europe et les Etats-Unis d'amérique, en Sociétés et caisses de secours de maladie et d'enterrement etc. en activité parmi le personnel de la poste, en krona à 100 öre = franc.

6

7 TILL KONUNGEN. Generalpoststyrelsen får, i enlighet med föreskrift uti 18 af den för Styrelson utfärdade nådiga instruktion af don 31 december 1909, härmod i underdånighet afgifva berättelse om postvorkets förvaltning undor nämnda år. Hvad beträffar postföringen, har, såsom af borättelsen framgår, såväl järnvägs- som landsvägspostlinjornas längd undor årot ökats, medan, af skäl som i berättelsen anföras, sjöpostlinjernas längd minskats. För sjöpostlinjerna har på

8 II INLEDNING. POSTFÖRINGSLINJER. grund häraf äfven det postförda kilomotortalet sjunkit. En ringa tillbakagång härutinnan framträder likaledes beträffando järnvägsposten, medan dot postförda kilomotertalot i fråga om landsvägslinjorna i afsovärd mån ökats. Antalet postanstalter har vuxit botydligt. Sålunda hafva tio postkontor nyinrättats och ott flertal nya poststationer tillkommit. Äfven de postbéhandlado försändelsernas antal företer en afsovärd stegring. Denna stegring framträder särskildt i postutväxlingon med utlandet, beträffando hvilken under år 1908 en tillbakagång förmärktes. Do genom postverkets bemedling försända värdebeloppen uppvisa likaledes i det hela on ökning. I detta afseende förtjänar framhållas, hurusom postanvisningsrörolson.alltjämt visar en stark utveckling. För 1909 års vidkommando tordo därtill hafva bidragit, dels att maximibeloppet för postanvisningar, likasom för postförskott, blifvit under året höjdt från 500 till 1,000 kronor, dels att poststationernas befogonhot i fråga om dessa försändelser utsträckts. Storstrejken år 1909 vållade öfver hufvud taget ondast on ringa och öfvergåendo inskränkning i poströrelson. Någon strejk bland postpersonalen förekom icke., I fråga om don inro posttjänsten torde här böra orinras därom, att under år 1909 inkassoringsrörolso anordnats äfvensom att, till underlättando af postbofordringon på landsbygden, vissa landtbrofbäraros befogenhet väsentligt utvidgats, och i fråga om den utländska posttrafikon bör särskildt anmärkas, att regelbunden postångfärjoförbindelso mellan Trälloborg och Sassnitz under året inrättats. Postverkets öfverskott för år 1909 uppgår till öfvor on och en half million kronor. Don omläggning af räkenskaps- väsendet, som mot slutet af redogörolseårot företogs, har, såsom i kap. V af föreliggande berättelso närmaro omförmälos, medfört en ökning af årots öfvorskott. Då emellertid ifrågavarande ökning är relativt ringa, uppgåonde till ungefär 60,000 kronor, skulle, äfven om räkonskapsväsendot icke omlagts, öfverskottet bolöpt sig till nära en och on half million kronor. I. Postföring. A) Postföringslinjer. a) Allmän öfvcrsikt. Do vid borättolson fogado tab. 1 3 innehålla en rodogörelso för postföringon å järnväg och landsväg samt sjöledes under år I tabellerna äro inräknade samtliga de linjer, å hvilka post befordrats år 1909, vare sig under hela året eller undor någon del däraf. Sammanlagda längden af dossa linjer äfvensom antalet å dom postförda kilometer framgår af följando sammanställning, i hvilkon jämväl upptagits motsvarande tal för år År Post/öringslinjer. J r 1909 ' Kilomoter. Kilometer. Järnvägslinjer 13,480 13,239 Landsvägslinjer 42,296 41,401 Ånglmtslinjer 50,388 50,573 Summa 100, ,213 Tab. A. Öfversikt af postföringen åren ') Boräknad kostnad, jfr sid. VIII.

9 POSTFÖRINGSLINJER. JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. III Postförda kilometer. ^r } 19oa Kilomotor. Kilometer. Järnvägslinjer 28,442,413 28,541,999 Landsvägslinjer 12,371,609 12,092,493 Ångbåtslinjer 6,593,260 7,027,370 Summa 47,407,342 47,661,862 Eftor hvad donna öfvorsikt utvisar, intaga järnvägarna främsta rummet bland do kommunikationsmedel, som anlitas för postornas befordran. Vissorligon har längden af de järnvägslinjer, som år 1909 varit bogagnade för.postföring, utgjort allenast 13,480 km. och således väsentligt understigit längdon af. bådo l.andsvägspostlinjor, 42,296 km., och sjöpostlinjer, 50,388 km., men antalet å järnväg postförda kilometer har under samma år varit afsevärdt högre än motsvarande tal för do båda andra kommunikationsmedlen sammanlagdt. Af naturliga skäl hafva nämligen postförbindelsorna å järnväg varit vida tätare än postförbihdolsorna å landsväg och sjölodes. I detta afseendo finner man af ofvan anförda tal, att mot hvarjo kilometer af linjernas längd svarar under årot en postföring af 2,110'0 km. för järnvägslinjerna, mon allenast km. för landsvägslinjorna och 1308 km. för ångbfitslinjorna. Don såsom toxttaboll A införda öfvorsikt innehåller, beträffande ifrågavarande tro slag af postföring, uppgifter om linjornas längd, antalet postförda kilometer äfvensom postföringskostnador under senast tilländagångna fomtonårsporiod. Tabellen ådagalägger, att postföringen å såväl järnväg som landsväg under anförda tid vunnit en botydando utveckling, samt att postföringen sjölodes, hvilkon eljest under perioden nedgått, under de senasto åren företett en synnerlig stegring i fråga om linjornas längd. För anledningarna till sistnämnda förhållande har rodogjorts i förogåendo årsborättelser. b) JilrnviigrspostuMngr. Under år 1909 har postföring anordnats å följande, enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämligen Sveg Orsa, Smålands Annoberg Ormaryd, östorskär Åkersborga, Ålmhult Glimåkra, Olofström Holjo, Skara Timmorsdala, Borgholm Färjestadon och Rydöbruk Hyltobruk. Längden af do för postföring använda järnvägslinjerna, som år 1908-utgjorde 13,238 km., tillfördes härigenom en ökning af tillhopa 239 km. Enligt nya längduppgifter boträffande vissa järnvägslinjer böra härtill läggas 2 km., hvadan sammanlagda längden af do järnvägslinjer, å hvilka post befordrados år 1909, utgör 13,480 km. Vid jämföroiso med år 1895, då motsvarande våglängd utgjorde 9,G08 km., befinnes ökningon under femtonårsperioden uppgå till 40-3 procent? Enär emellertid icke blott linjernas längd tillväxt, utan äfvon turernas antal efter hand ökats, har järnvägarnas betydelse för postföringon i själfva vorkot tillväxt vida hastigare, än som angifvos af järnvägsnätets utsträckning. Man firmor i detta afseondo, att det postförda kilometertalot utgjorde 17,337,170 år 1895 och 28,442,413 år 1909, hvilket motsvarar en stegring under ifrågavarande period af 64-1 procent. Samtliga under år 1909 för postbefordran använda statsbanolinjor och enskilda järnvägslinjer äro, mod fördelning på vederbörando postdistrikt, uppräknade i tabellbilagan 1, hvarvid tillika för hvarje linje angifvits doss längd och antalet å donsamma postförda kilometer. Sistnämnda kilometortal har i tabellen fördolats, allt efter som postbefordringon besörjts 1) i postkupéexpedition, 2) i postiljonskupé, eller 3) mod annat befordringssätt, nämligen i särskildt mod lås försedt fack eller afdolniug i vanlig järnvägsvagn (s. k. fackpost), i för tidningsförsändning afsedda väskor (s. k. tidningsväskor), såsom ilgods eller i broflådor. De slutliga resultat, som ur tabellen hämtas boträffando järnvägspostlinjernas längd och antalot å dom postförda kilometer, äro sammanställda i här nedan intagna toxttaboll B, i Tab. B. Järnvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1908 och 1909.

10 IV JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. LANDSVÄGSPOSTFÖRING. hvilken tillika införts såviil motsvarande) tal för år 1908 till jämförelse som äfven relativa tal, utvisande i hvilken utsträckning do olika postföringssätton under rodogörelsoårot förekommit inom de olika distrikten, hela riket samt å statsoch enskilda banor. Såsom af tabollen framgår, ingå bland samtliga för postering år 1909 begagnade järnvägslinjer statsbanorna mod en våglängd, motsvarande 32-4 procent, och do enskilda banorna med en våglängd, motsvarande 67-6 procont. Beträffande do postförda kilomotortalen framträder däromot on något annan proportion, i det att antalet å statsbanor postförda kilomotor utgör 41 o procent och antalet å enskilda banor postförda kilomotor 59 - o procent.' Detta visar, att antalet turer varit vida tätare å statsbanorna än å de enskilda banorna. Under det att nämligen, såsom förut är nämndt, mot hvarjo,kilometer järnvägslinje öfver hufvud svarar en postföring af 2,110-0 km., är motsvarande tal för statsbanorna 2,675-3 km. och för do enskilda banorna ondast 1, Postföringen i postkupéexpedition har, liksom i allmänhet under senare år, äfven under år 1909 inskränkts, beroende hufvudsakligen därpå att antalet postkupöoxpeditioner minskats. Hvad postföringon i postiljonskupé angår, har det postförda kilomotortalet ökats i ungefär samma utsträckning som postföringen i postkupéexpedition inskränkts. Hvad slutligen vidkommer postföringon»med annat befordringssätt», har äfvon donna undor år 1909 ökats, hvilken ökning omellortid utoslutando gallor postföringon ä statsbanorna, icke a de enskilda banorna, där tvärtom on minskning konstatoras. Nämnda minskning är i väsontlig mån att tillskrifva förhållandena undor storstrejken, enär do tåg, som undor donna tid i första hand indrogos, voro godståg, hvilka i do fall, då de befordra post, i rogel frakta sådan i fack, med breflåda etc., d. v. s.»mod annat befordringssätt». Förhållandet mellan antalot i postkupéexpedition å ona sidan och postiljonskupé å andra sidan postförda kilometer är väsentligt olika för statsbanorna och do onskilda banorna. På dessa senaro har postföringon i postiljonskupé fått den relativt största utsträckningen. Af hela antalet å enskilda banor postförda kilometer falla nämligen allenast 17-9 procent på postkupéexpoditionerna och ej mindre än 60'3 procont på postiljonskupéerna, under det att beträffande statsbanorna 55-1 procent af kilometertalet komma på postkupéexpoditionerna och endast 35-G procent på postiljonskupéerna. För samtliga' järnvägslinjer, såsom ett helt betraktade, utgöra år 1909 postkupéoxpeditionernas och postiljonskupéernas kilometertal resp och 50-i procent, under det att år 1908 motsvarande tal bolöpto sig till resp och 46-9 procont. Beträffande järnvägspostföringon i do olika distrikten hänvisas till texttabellen B. Af denna framgår, bland annat, att den största våglängden förefinnes i mellersta distriktet, hvarefter komma södra, västra, östra och norra distrikten. Ser man åter på det postförda kilomotortalet, befinnes ordningen mellan de två förstnämnda distrikten vara omkastad. I fråga om trafikintensiteten finner man, att mot hvarjo kilometer af järnvägslinjernas längd svarar en postföring af 2,372-6 kilometer i södra, 2,334-8 i västra, 2,083-8 i östra, 1,935-4 i mellersta och 1,670-6 i norra postdistriktet. Hvad angår do olika postföringssätton, finner man vidaro af toxttabollon B, att antalet i postkupöoxpedition postförda kilometer är rolativt störst i östra distriktet, där dotta antal motsvarar 41-9 procent af hola det å järnväg postförda kilometertalet inom distriktet; därefter komma i ordning västra distriktet med 37-4 procent, norra distriktot mod 34-4 procont samt mollorsta och södra distrikten mod resp och 24-8 procont. Postföringon i postiljonskupö är däremot mest omfattande i västra distriktot, motsvarande, med afseendo å antalet postförda kilometer, 53-8 procent af järnvägspostföringen i dess helhet inom distriktot. Enahanda tal utgör för norra distriktot 49-9, för södra 49-7, för östra 49 - o och för mollorsta distriktet 484 procont. c) LandsTilgspostföring. Liksom postföringen å järnväg har äfven postbefordringen å landsväg i vårt land vunnit en betydande utveckling. Såsom toxttaboll A ådagalägger, företor nämligen såväl landsvägspostlinjernas längd som antalet å dessa linjer postförda kilometer under sonasto fomtonårsporiod en konstant stegring. Undor årot har landsvägspostlinjornas längd genom inrättando af nya postor ökats mod 1,468 km., mon gonom indragning af postor minskats mod 540 km. En öfvorsikt öfver dessa förändringar meddelas här nedan, hvarvid do nyinrättade och do indragna postorna fördelats på do tro grupperna åkando post, gång- eller roddpost samt landtbrofbäring. Nyinrättad post. Indrogen post. Kilometer. Kilometer. Åkande post Gång- ellor roddpost Landtbrofbäring 1, Summa 1, Vidare är här att anteckna, att åkando post undor årot utbytts mot gångpost, roddpost ollor landtbrofbäring på en väg T längd af 104 km., gång- ellor roddpost mot åkando post ollor landtbrofbäring på on väglängd af 262 km. samt landtbrofbäringspost mot åkando post ellor gång- ellor roddpost på en väglängd af 22 km. I tab. 2 äro, såsom förut är nämndt, inräknade samtliga de landsvägslinjor, å hvilka post befordrats år 1909, vare sig hela årot eller någon del däraf. Längden af ifrågavarando linjer, som år 1908 utgjorde 41,401 km., uppgick år 1009 till 42,296 km., hvilket vid jämföreiso med är 1895, då våglängden utgjorde 26,520 km., visar on tillökning undor periodon med 59-5 procent. Å landsvägslinjer mod en sammanlagd väglängd af 1,241. km. blef undor årot postföringen utsträckt till ett störro antal turer i veckan, hvaremot turernas antal minskades å on väglängd af 150 km. En botydando stegring i turernas antal visar sig äfven vid en jämförelse mellan landsvägspostföringen under första och sista året af sonasto fomtonårsporiod. Medan sålunda, oftor hvad nyss är nämndt, väglängdon ökats undor poriodon mod 59'5 procent, befinnes ökningen af antalet postförda kilometer utgöra 78-4 procont och således icke oväsentligt öfvorstiga tillväxten i linjernas längd. I tabellbilagan 2 redogöres för landsyägslinjernas längd och antalet å dem postförda kilomotor inom olika distrikt och

11 län ollcr delar af län,, hvarvid dessa linjer fördelats i sådana, där postföringon pågätt med minst 6 dubbla (12 enkla) turer i veckan, och sådana, där turornas antal varit färro. Det. postfördä kilomotortalot har, på sätt förut skett, i tabellen ; uppdolats på åkande post, gång- ellor roddpost och landtbrofbäring. Landsvägspostlinjornas längd och antalet ä dessa linjer postförda kilomotor har undor do två sonaste åron varit följande LANDSVÄGSPOSTFÖRING. Under rodogörolseårot utgjordo för landsvägsposton öfver hufvud antalet enkla vockoturer 12 ellor däröfvor å en våglängd af 6,047 km., 10 å 689 km., 9 å 10 km., 8 å 4,045 km., 7 å 205 km., 6 å 11,035 km., 5 å 213 km., 4 å 7,946 km., 3 å 3,111 km., 2 å 7,541 km. och 1 å 1,454 km. Med afseendo å antalet år 1909.postförda kilometer befinnes det, att landtbrofmringen kommer främst mod 50\6 procent af hela antalöt å landsväg postförda kilomotor, under det att för den åkande posten procenttalot utgör 43-5 och för gång- eller roddposten endast 6-o. De tätasto turerna utföras af deri åkande posten, i dot att i fråga om donna postföring oj mindre ah 45-9 procent af dot postförda kilometertalot komma på de linjer, där postföringen fullgöres mod minst 6 dnbbolturor i veckan. Motsvarande tal utgöra för gång- eller roddpost 29-6 och för landtbrofbäring 16-2 procent. Vid en jämföreiso med dot närmast föregående året visar sig en tämligen stark stegring boträffando laridtbrefbäringon, i dot att antalet af landtbrofbäraro postförda kilomotor ökats med 5-o procent. För den åkande poston är stogringon 0-8 procent, medan för gång- ollor roddposten framträder en minskning af 5-9 procent. Såsom redan i föregåondo årsberättelser anmärkts, har donna landtbrefbäringons tillväxt fortgått under en följd af år. En jämföroiso mod år 1895, då för landtbrefbäringon dot postförda kilomotertalet utgjordo 1,404,747, visar en stegring år 1909 mod procent. Beträffando åkando post är stogringon i kilometertalot under donna period allenast 19-8 procont och i fråga om gång- och roddpost visar sig on minskning med 27-9 procent. 1 don här riodan införda toxttabell O redogöros för landsvägspostföringon inom de olika postdistrikten. På sätt af de geografiska förhållandena inom vårt land betingas, intager norra distriktet främsta rummet mod afseendo å såväl linjernas V Tab. C. Landsvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1908 och 1909.

12 VI LANDSVÄGSPOSTFÖRING. SJÖPOSTFÖRING. längd som antalet postförda kilometer. Vid jämföroiso mod landet i dess helhot kommer af 'våglängden oj mindre än 36-2 procont och af dot postförda kilomotcrtalot 28-6 procent på detta distrikt. Åkando post förekommor i don relativt största utsträckningen i norra och östra distrikten, under dot att landtbrofbäringon är förhållandovis most utvocklad i södra distriktet. Postföring medelst aulomobil har undor år 1909 vorkställts å linjerna Lobonäs Los och Tingstädo Fårösund. Antalet dubbelturer i veckan å nämnda linjer utgör fyra rosp. sex. Emollertid hafva undor hela året ondast 39 resp. 9G sådana turor å linjerna i fråga företagits medelst automobil, medan i öfrigt poston befordrats med användande af häst och åkdon. d) SjtfpostförJngr. Undor dot att, såsom i dot föregåondo är framhållot, postföringen å järnväg och landsväg på senaro tider vunnit allt större utsträckning, hafva i fråga ompostbe/ordringen sjöledes i regel inskränkningar skett. Under åren 1907 och 1908 ökades emellortid af skäl, som i postverkets borättolsor för nämnda år omförmälts, i väsontlig mån längden af do sjölinjor, å hvilka post framförts. Under år 1909 har i jämförelse med närmast förogåendo år såväl sjöpostlinjornas längd som dot å dem postförda kilometertalot minskats, nämligen med resp. 0-4 och 6-2 procent. Donna minskning botingas i öfvervägande grad däraf, att breflådsbofordran mod ångfartygsaktiebolagot Södra Sveriges båtar vid 1909 års början indrogs. Enligt hvad till Genoralpoststyrolsen anmälts, förekom nämligon under senare år så godt som ingen användning af broflådorna å ifrågavarande ångfartyg. Don inskränkning i sjöpostföringen, som föranleddos af 1909 års storstrejk, var af ganska ringa omfattning och ägdo, onligt ' ingångna rapportör, rum ondast a hufvudstadon borörando linjor. Hvad sjöpostföringon under sonast tiljiiridagängna fomtonårsporiod vidkommor, framgår af toxttabollon A i donna borättolso, att linjernas längd år 1909 ökats mod 88-4 procont i förliållando till år 1895, medan i fråga om dot postförda kilomotortalet en minskning med 10'8 procent inträdt. Antalet postförando svenska fartyg utgjordo år Af dessa voro 266 ångfartyg, af hvilka ett,»öland», tillhördo postverket, samt 4 motorbåtar. Dossntom har post befordrats mod 21 ångfartyg, tillhörande utländska roderior. I tab. 3 uppräknas samtliga under år 1909 för postbefordran använda ångbåtslinjer, med fördelning af dessa linjer på särskilda grupper, och har för hvarjo linjo angifvits dels dess längd, dels antalet å donsamma postförda kilomotor. I sistnämnda hänseende har en uppdelning skott, allt oftor som postbofordringon verkställts 1) i postoxpodition, vare sig fullständig (sjöpostexpodition eller postkupöoxpedition) eller med begränsad bofogenhot i fråga om postutväxling (ångbåtspostoxpedition), 2) genom försändnihg såsom fraktgods af post i slutna kolli och af lösgåendo paket, utan att tillika postoxpodition funnits ombord, eller 3) med ondast breftåda. Slutsiffrorna i tabellen hafva sammanställts i här nedan införda toxttabell D, i hvilken tillika fått inflyta motsvarande uppgifter för år 1908 till jämförelse, äfvensom relativa tal boträffando de olika postföringssätton inom olika trafikområden år Hvad linjernas längd boträffar, komma år o procent på de inländska och 83'o procont på do utländska linjerna. Enär emellertid, med några undantag, do utländska sjöpostförbindolserna varit mindre täta än do inländska, är i Tab. D. Sjöpostföringen inom olika trafikområden åren 1908 och 1909.

13 SJÖPOSTFÖRING. POSTFÖRINGSKOSTNADER. VII fråga om dot postförda kilomotortalot proportionon en helt annan, i det att på de inländska linjerna falla 71-6 procent och på de utländska endast 28-6 procent af hela antalet sjöledcs postförda kilometer. Boträffando särskildt de inländska linjerna, sådana dessa fördela sig på olika gruppor, visar det sig, att af hela väglängdon komma på Östersjön 53-2 procent, på Västkusten 87 procent samt på insjöar, fiodor och kanaler 38-1 procent. I fråga om det postförda kilometertalet är proportionen här ungefär enahanda som boträffando väglängden. Om man däroftor jämför do olika sätton för postbefordran sjöledos, visar det sig, att postföringen i postoxpedition intager främsta rummet med 58-7 procont af hela dot i in- och utrikes fart postförda kilometertalot; antalot kilomotor, hvarå post försändts såsom fraktgods utan postoxpedition, är 25'4 procent och antalot mod ondast broflåda postförda kilometer 15-9 pnv cent af hela kilomotortalot. I don utländska trafiken förekommer postföring i postoxpedition endast på några få linjer, under det att, i synnerhet på de längro linjerna, posten i stor utsträckning forsändos såsom fraktgods. Antalot i postoxpedition postförda kilometer utgör allonast 12-0 procent, men antalet kilometer, å hvilka post försändts som fraktgods, 63'8 procent af hela kilometertalet för don utländska sjöpostföringon. Mod motorbåt har under bola året postföring ägt rum med sox dubbolturor i veckan å linjerna Stonungsund Höviksnäs, Stonungsund Svanosund, Stockevik Rönnäng Klädesholmon och örn Smögen Grafvarne Hofvenäsct. Vintorpostförbindolsen mod Gottländ har uppehållits medelst ångfartygsaktiobolagot»gottlands» ångfartyg. I don mån naturförhållandena modgifvit, har donna trafik pågått undor tiden 1 januari 15 april och 15 novomber 31 december med två veckoturer å en hvar af linjerna Visby Stockholm (med anlöpando af Nynäshamn), Visby Nynäshamn och Visby Västorvik. Mellan Kalmar och Öland har med postverkots egot fartyg regelbunden vintorpostförbindolso underhållits under tiden 1 januari 30 april med en dubboltur a sön- och helgdagar och två å tro dubbolturor å söckondagar samt under tiden 1 31 dccomber mod tro dubbolturor alla dagar. Hvad vidaro angår do utländska sjöpostlinjerna, tordo få erinras därom att, då på grund af vårt lands geografiska lägo postförbindelson mod utlandet måsto till högst väsentlig del uppehållas sjöledos, dessa linjer äro för vårt postväson af särskildt stor botydolso. Undor hänvisning i öfrigt till tab. 3 lämnas därför häreftoråt en redogörolso för postföringen a de viktigasto af ifrågavarande linjer. Boträffando först förbindelsen med Finland, har undor år 1909 vintorpostföring ägt rum å linjen Stockholm Hangö Holsingfors mod tvä dubbolturor i veckan från årots början till utgången af april samt undor november och docombor månader, och å linjon Stockholm Mariehamn Åbo med tre dubbolturor i veckan undor januari april samt fem under novomber och docombor. Undor don ogontliga soglationstiden försiggick ångbåtspostföring mellan Svorigo och Finland hufvudsakligen a samma linjer, nämligon å linjon Stockholm Hangö Holsingfors mod två dubbolturor i veckan under maj månad, med tro under tiden juni september samt mod två under oktober; och å linjen Stockholm Mariohamn Åbo mod fyra dubbolturor i veckan under maj och mod fom under tidon juni oktober. Sjöpostförbindolson med Danmark har under årot uppehållits hufvudsakligen å följande linjer: Malmö Köpenhamn, med fyra a sox dagliga turer i hvardora riktningen under hela året (å vissa turor med postkupeoxpedition ombord); Malmö Köpenhamn Liibeck, mod en daglig dubboltur under tiden 1 april 30 september; ' Hälsingborg Helsingör, med sox å sju dagliga turor i hvardora riktningen under hela årot (å vissa turor mod postkupeoxpedition ombord); Landskrona Köpenhamn, med on daglig dubboltur under hela årot samt med ännu en dylik tur under tiden 1 maj 30 september; och Götoborg-^-Frodrikshamn, mod en daglig dubboltur under hela året. Sjöpostfö ringen mellan Svorigo och Tyskland har i främsta rummet uppehållits å linjen Trälloborg Sassnitz, hvilken utgör vår viktigasto förbindelse med kontinenten. Å denna linje, där regelbunden postångfärjeförbindelso under årot inrättats, har postbofordringen verkställts i sjöpostoxpedition mod två dagliga dubbolturor årot om. Mellan Sverigo och Storbritannien har under bola årot post befordrats å linjerna Götoborg Grimsby, Götoborg Hull och Götoborg London mod i allmänhot en dubbeltur i veckan å hvarjo linje. Postförbindolso med Belgien har uppehållits å linjen Götoborg Antwerpen mod en dubboltur i veckan årot rundt. Mellan Sverigo och Argentina har under året post försändts såsom fraktgods å linjon Götoborg Buenos Airos 12 gånger i hvardora riktningen. Slutligen har mellan Sverigo och Ostasien postbefordran modolst broflåda ägt rum 4. gånger i hvardera riktningen å linjon Götoborg Kobo. B) Postföringskostnader. Ersättning för postbefordran a statens järnvägar utgår dels, då järnvägsvagn, hvilando på två axlar utom s. k. boggiovagn helt ellor till större delen anlitas för postbefordran, ofter do i nådiga brefvet don 18 maj 1900 föreskrifna afgifter dels ock, då postbefordran verkställes i mindre del af järnvägsvagn ellor i s. k. boggiovagn, enligt särskilda, genom öfvorenskommelso mellan Gonoralpoststyrelsen och Järnvägsstyrelsen fastställda roglor.... Postföringen å enskilda järnvägar och mod enskildas ångfartyg gäldas, där ej särskild öfveronskommelso blifvit i ämnet träffad, enligt do i nådiga kungörelserna don 21 docombor 1888 och 4 oktobor 1895 angifna beräkningsgrunder. För landsvägspostföring utgår orsättning enligt aftal i hvarjo särskildt fall. Förhållandet mellan do i 1909 års stat för do olika slagon af postföring" uppförda belopp och årots verkliga utgifter framgår af följando sammanställning., "

14 VIII Å stat uppfördt Verkliga belopp. utgifter. Kronor. Kronor. Postbofordran å järnväg 3,650,000:. 3,685,952: 95 '»» landsväg, jämto lokala transporter 1,580,000: 1,433,054: 07 Postbofordran sjöledes :. 514,000: 628,676: 80 Summa 5,744,000: 5,747,683: 82 Anslagen till postbofordran å järnväg och ännu'mer till postbofordran sjöledos hafva öfvorskridits. Dotta senare förhållande beror hufvudsakligen därpå, att, mödan förut do för postföringen a linjon Trälloborg Sassnitz på hvarjo år belöpande kostnader afsott november och december månador af närmast förogåondo år och januari oktober månador af dot löpando årot, har undor år 1909, i sammanhang mod ingåendet af nya ofvoronskommclser rörando postföringen å berörda linje, den förändring vidtagits, att ersättning numera utbetalas för löpando år, hvarigenom sålunda de undor år 1909 för postföringen å linjon Trälloborg Sassnitz bestridda kostnader kommit att afso fjorton i stället för tolf månader. Då emellertid utgifterna för landsvägspostföring jämto lokala transporter i betydlig mån understigit do beräknade, komma för samtliga slag af postföring, såsom ett helt betraktade, de boräknado och do vorkliga utgifterna att praktiskt sedt sammanfalla. Af utgifterna till landsvägspostföring jämto lokala transportör har, onligt beräkning, ett belopp af 1,226,205 kronor 27 öro utgått till don egentliga landsvägspostföringen och åtorstodon, 206,848 kronor 80 öro, till lokala transportör. Att utgifterna för landsvägspostföring m. m. kunnat undor år 1909 så väsontligt, ollor med 146,945 kronor 93 öro, understiga det för ändamålet anslagna belopp, är beroende på det förändrade redovisningssystem, som sedan don 1 november 1909 tillämpas vid postkontoren och för hvars hufvudsakliga innebörd rodogöros å annat stallo i donna borättolso (kap. V). I nu omhandlade fall har dot nya rodovisningssättot vållat, att do legor för landsvägspostföringon, hvilka utbetalats under januari 1910 och hvilka afsett för åkande post i regel sista kvartalet och för öfriga slag af landsvägspostföring i regel sista månadon 1909, afförts i januari månads postniedolsräkningar och därigonom kommit att tillhöra 1910 års utgiftor, medan, om det gamla redovisningssättet fortfarando gällt, ifrågavarande logor skullo hafva afförts i december månads postmodolsräkningar och sålunda hänförts till 1909 års utgifter. Med tillämpning för hola år 1909 af dot gamla redovisningssättet skullo anslaget till landsvägspostföring m. m. hafva öfverskridits, dock allenast med 25,455 kronor eller l - 6 procent. Motsvarande tal år 1908 voro resp. 169,648 kronor och 12-3 procent. De medel, 149,270 kronor, som undor januari 1910 utbetalats för ogentlig landsvägspostföring under år 1909, äro inräknade i don kostnad förlandsvägspostföring, hvilken för år 1909 finnes införd i texttabollon A, hvarigenom öfverensstämmelse vunnits mellan det postförda kilometortalot och postföringskostnadon, samt postföringskostnadens bolopp blifvit jämförligt mod föregående års. Vid beräkning af de modellegor för olika slag af landsvägspostföring, hvilka i dot följando åtorgifvas, har i hvarjo fall iakttagits, att dot postförda kilometortalot och postföringskostnaden sinsemellan öfveronsstämt. Hvad angår kostnaden POSTFÖRINGSKOSTNADER. för postbofordran sjöledos under år 1909, har jämväl donna kostnad i tabell A boräknats på sä sätt, att boloppet i fråga blifvit jämförbart mod motsvarando bolopp för förogåondo år. Kostnaden för järnvägspostföring uppgick år 1909 till 3,685,952 kronor 95 öro, hvilket bolopp mod 26,409 kronor 38 öro understigor motsvarando kostnad år Eljost har, såsom toxttabell A utvisar, ökning varit rogol. Under år 1908 utgjordo ökningen i förhållande till närmast förogåondo år 261,548 kronor 81 öre. Don under år 1909 bestridda kostnadon för järnvägspostföring fördelar sig mod 2,085,830 kronor 63 öro för postföring å statens järnvägar och mod 1,600,122 kronor 32 öro för postföring å enskilda järnvägar. I dessa bolopp ingå emellertid icko blott ersättning för bofordran af post, utan äfven on del andra utgiftsposter, såsom för underhåll af stätsjärnvägarnas postragnar, för anskaffande och undorhåll af postkupöinredningar. till enskilda järnvägar, för postkupéernas uppvärmning, belysning och ronhållning ra. m. Sålunda finnes i de för postbofordran åstatons järnvägar under år 1909 utbotalado model inräknadt ott bolopp af 133,380 kronor 95 öro, afseondo andra utgifter än för postbofordran i egentlig moning; af sistnämnda bolopp hafva 48,997 kronor 84 öro utgifvits för ombyggnad af sju postvagnar. För do olika slagen af landsvägspontföiing har under senasto två år följando bolopp utgått. År År Kronor. Kronor. Åkando post 607,088: ,073: 64 Gång- eller roddpost 56,045:13 70,098:79 Landtbrofbäring 563,071: ,940: 57 Summa 1,226,205: 27 1,322,113: Don för befordran af vanliga åkando postor utbotalado logan har under år 1909 å olika linjer växlat mollan 4-2 öro och 25-o öro por häst och kilomotor. Utan kostnad för postvorkot liar postföring medelst åkando post vorkställts å en linjo af 5 kilometers längd samt medolst gångpost å några linjor mod en sammanlagd längd af 32 kilomotor. Likaså hafva å några linjer, där landsvägspost framförts mot viss lega för ott bostämdt antal vockoturor, någon ellor några oxtra vockoturor fullgjorts utan särskild ersättning från postvorkot. I medeltal för bola riket har legan under årot utgjort för åkando post 11-8 öro por häst och kilomotor, för gång- eller roddpost 9-2 öro por kilomotor och för landtbrofbäring 9-8 öro per kilomotor. Emollortid visar sig härutinnan on betydande växling i olika dolar af landet. För do särskilda distrikten har undor år 1909 modollogan, uttryckt i örotal på nyss angifvot sätt, varit don i efterföljande öfversikt angifna. Distrikt. Åkando Gång- Landtnller, " p0si - roddpost. bäring. Stockholm f>s o Göteborg 16-0 Malmö 10-0 IV» Södra distriktet 9<s 6c 8a Västra» ' Ila 10fi 9-4 Östra» 108 8c 9ft ', Mellersta» llo 10 c Ila, Norra»... 13'8 12"o 97

15 POSTFÖRINGSKOSTNADER. LÖSVÄSKOR. IX Don högsta logan förekommer sålunda, allmänt sedt, i Stockholm och norra distriktot, don lägsta åtor i södra distriktet. Hurusom modellogan för hela riket växlat under femtonårsperioden , framgår af don såsom texttabell E införda öfvorsikt. Boträffando särskildt logan för åkande post, visar sig under poriodons första år en nedgång till och med år Under do närmast följande åren framträder däremot en hastig stegring till och med år Däroftor har logan ånyo nedgått intill år 1907, mod hvilket är en ökning åter inträdt. Äfven boträffando medollegan för gång- och roddpost samt landtbrofbäring finner man do lägsta talen undor periodens första år. Därofter har modellogan för ifrågavarande slag af postföring oafbrutot stigit. Hvad särskildt år 1909 angår, må anmärkas, att den ökning, som medellegorna under nämnda år förete i förhållando till nästförogåondo år, är för de viktigasto slagon af landsvägspostföring, nämligen åkande post och landtbrofbäring, afsovärdt mindre än motsvarande ökning år För femtonårsporiodon i dess helhot har medellegan utgjort för åkando post 10-5 öro por häst och kilometer, för gång- ollor roddpost 7-5 öro per kilometer och för landtbrofbäring 8 f 0 öro por kilometer. Af de år 1909 å sjöpostföringen bolöpando kostnader har störro dolon utgått såsom orsättning för postföring mellan svensk och utländsk ort. Undor särskilda anslagstitlar hafva sålunda utbetalats för postföring mellan Sverige ocli Danmark 19,970 kronor 17 öro, mellan Sverigo och Tyskland 368,446 kronor 14 öro, mellan Sverige och Finland (för åron 1908 och 1909) 54,046 kronor 51 öre och mollan Sverige å ena sidan samt Storbritannien och Amerika å andra sidan tillhopa 14,145 kronor 65 öre. För uppehållande af postföringen mellan fastlandet och Gottland har undor året utgått ett belopp af 84,173 kronor. C) LösTäskor. Tabell 4 angifver för hvarje särskildt postkontor, huru många lösväskor vid årets slut varit i bruk vid postkontorot med undorlydando poststationor. En öfversikt öfver antalet lösväskor under sistförflutna femton år lämnas i den här nedan införda toxttabollon F, i hvilken från öfriga lösväskor särskilts dels sådana, som varit afsedda för befordran af endast tjänsteförsändelser, dels ock sådana, om hvilkas hållande en hel kommun förenat sig. Det största antalet lösväskor förokommor år 1909 i mellersta och ostra distrikten mod resp. 1,034 och 1,023 väskor; norra distriktet har 685, västra 661, södra 550 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor resp. 73, 48 och 30 lösväskor. I förhållando till antalot fasta postanstaltor är antalet lösväskor störst i östra distriktet med i det närmaste 2 dylika väskor på hvarjo postanstalt. För mellersta och norra distrikten är det relativa talet något lägre; i västra distriktet kommer i medoltal ungefär 1 lösväska på hvarje fast postanstalt, undor det att i södra distriktet antalet lösväskor väsentligt understiger antalet fasta postanstaltor. Tab. E. Medellega för landsvägspostföring åren Tab. F. Antal lösväskor aren II

16 X FASTA POSTANSTALTER. II. Postanstalter och breflådor. A) Fasta postanstalter. Jämlikt särskilda nådiga brof den 27 mars 1908 och 19 mars 1909 hafva under sistnämnda år öppnats följando nya postkontor, samtliga af fjärde klasson: den 1 april i Skurup inom Malmöhus län; den 1 juli i Malmberget inom Norrbottens län; don 1 oktober i Färjestaden på Öland inom Kalmar län och i Käflinge inom Malmöhus län; den 1 november i Oxelösund inom Södermanlands län och i Rättvik inom Kopparbergs län; samt den 1 december i Älfdalon inom Kopparbergs län och i Älfsered inom Älfsborgs län. Samtidigt med inrättande af själfständigt postkontor i Malmberget indrogs det förutvarande filialpostkontoret därstädes, hvilket hade lydt under postkontoret i Gällivare. I postkontorens klassindelning har för öfrigt icke vidtagits någon förändring under året. Tid doss slut utgjorde antalet själfständiga postkontor tillhopa 220, nämligen, förutom diroktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, 16 inom första klasson, 44 inom andra klasson, 50 inom tredjo klassen och 107 inom fjärde klassen. Af samtliga postkontor voro 193 belägna å ort med järnvägsförbindelse och 27 af hvilka 2 i andra klass, 3 i tredjo klass och 22 i fjärde klass å ort utan dylik förbindelse. På grund af nådiga bemyndiganden den 19 mars och 30 juli 1909 hafva tre nya filialpostkontor under året inrättats. Don 1 juli öppnades sålunda ett filialpostkontor, med benämning" Stockholm 14, vid Riddaregatan i Stoekholm och den 1 november två filialpostkontor, med benämning Malmö 6 och Malmö 7, vid Drottningtorget resp. Bergsgatan i Malmö. Antalet filialpostkontor i riket ökades därigonom till 22, af hvilka - 12 voro belägna i Stockholm, 6 i Göteborg, 3 i Malmö och 1 i Falköping-Ranten. Nya poststationer (fasta postanstalter med begränsad befogenhet i fråga om postutväxlingen) öppnades under året till ett antal af 58. Bland de häri ingående 50 poststationer af första klass voro 33 belägna vid järnväg. Tillsammans 30 af de vid 1908 års utgång befintliga poststationerna blefvo däremot under 1909 års lopp efter hand indragna. Hela antalet poststationor ökades alltså under år 1909 mod 28 och utgjorde vid årets slut 2,999. I detta antal ingå omollertid några vid lägerplatser m. fl. ställen inrättado poststationer, som endast varit i verksamhet undor någon dol af året. Med hänsyn till den olika omfattningen af poststationornas verksamhot äro dossa fördelade i tro klasser. Till första klassen hänföras sådana poststationer, hvilka äro belägna vid järnväg, eller till och från hvilka post befordras mod åkande bud eller med ångfartyg; till andra klassen åtor höra sådana poststationer, till och från hvilka post utoslutando befordras mod gåonde bud, vare sig gängpost eller gående landtbrefbäraro. Don enda skillnaden i dessa postanstaltors befogenhet hänför sig till behandlingen af paket. Poststationor af tredjo klass (brofsamlingsställen), hvilkas befogenhet inskränker sig till behandling af vissa slags afgående post, finnas inrättado inom eller i närhoten af en del större städer och orter. De vid 1909 års slut förefintliga 2,999 poststationer voro mellan do tro klasserna sålunda fördelade, att till första klassen hördo 2,667 poststationor, af hvilka 1,618 bolägna vid järnväg, till andra klassen 308 och till tredjo klassen 24 poststationor. I toxttabell G å denna sida lämnas en öfvorsikt öfver antalet såväl fasta som ambulanta postanstaltor under sonasto femtonårsporiod. I tab. 4 äro samtliga vid 1909 års slut förefintliga postkontor inom do olika postdistrikten uppräknado i bokstafsföljd, med angifvande tillika af don klass, till hvilkon do särskilda kontoren voro hänförda. Vidare meddelas i tabellen för hvarje postkontor uppgifter om antalet underlydande poststationer, om den till postkontoret med underlydande postanstaltor och postföringslinjer hörande personal, om antalet breflådor, anbragta vid postkontoret själft och undorlydando poststationor eller för hvilka postkontoret eljost haft att redovisa, äfvensom, såsom redan i föregående kapitel är nämndt, om antalet expedierade lösväskor. Lokalbrefbäring anordnades under år 1909 icko vid något postkontor. Sedan filialpostkontorot i Malmberget, vid hvilkot dylik brefbäring förut ägdo rum, undor årets lopp blifvit själfständigt postkontor, förekom vid 1909 års slut lokalbrefbäring vid 129 själfständiga postkontor, hvilka äro särskildt utmärkta i tab. 4, samt vid filialpostkontorot i Falköping-Ranten. Af do själfständiga postkontoren var det i Ljusne tillika telegrafanstalt. Eöroning af post- och telegraftjänston förekom vidare vid filialpostkontoron a Kungsholmen i Stockholm och vid Stigbergstorget i Göteborg. Vid poststationor å vissa orter med statstelegrafstationer, nämligen i Hörbylånga och Kam- Tab. G. Antal postanstalter åren

17 FASTA POSTANSTALTER. AMBULANTA POSTANSTALTER. XI selö, sköttes post- och telegrafgöromålen under aret af gemensamma föreståndare. Förhållandet mellan antalet fasta postanstalter år 1909 samt arealen och folkmängden såväl inom de olika länen som ock i hela riket framgår af toxttabell H, i hvilken dessa postanstaltor jämväl äro fördelade på klasser. Uppgifterna rörande arealen gälla år 1900 och äro hämtade ur Statistiska Centralbyråns redogörelse för 1900 års folkräkning (Bidrag till Sveriges officiella statistik, litt. A, år 1900, andra afdelningen); folkmängdstalen åter äro hämtade ur den af samma byrå offentliggjorda»uppgift a folkmängden inom hvarje kommun, härad, tingslag, domsaga, stad och län den 31 december 1909». Vid slutet af år 1909 utgjorde, enligt hvad tabellen gifver vid handen, för hela riket medeltalet af hvarje fast postanstalts områdo i kvadratkilometer samt antalet iuvånaro, fördoladt på hvarjo sådan postanstalt, 1,690. ' Hurusom motsvarande tal växlat under senast förlupna femtonårsperiod, framgår af den å följande sida intagna texttabell I. De tal, som ingå i sista kolumnen af denna öfvorsikt, ådagalägga bland annat, att under femtonårsporioden ökningen af antalet postanstalter vida öfverstigit ökningen af invånaroantalet. Medan ökningen i Sveriges folkmängd från år 1895 till år 1909 är 11-3 procent, liar antalet fasta postanstalter under samma tid ökats med 40-9 procent. B) Ambulanta postanstalter. De ambulanta postanstaltorna utgöras af postkupöoxpoditioncr och postiljonskupéer, hvilka befordras med bantåg, samt sjöpostexpeditioner och ångbåtspostexpeditionor, som befordras sjöledes. Beträffande postutväxlingen är ångbåtspostoxpoditionernas befogenhet begränsad. Under år 1909 hafva 16 postkupéoxpoditioner och 19 postiljonskupéer indragits. I stället hafva å linjer, där postkupéer förut icke framgått, eller såsom ersättning för indragna postkupéoxpoditioner 14 postiljonskupéer nyinrättats, hvarjämte postbefordran medelst fack, med oller utan postiljonsbevakning, Tab. H. Areal, folkmängd, antal fasta postanstalter m. m. inom de olika länen vid slutet af år 1909.

18 XII AMBULANTA POSTANSTALTER. BREFLÅDOR. äfvensom postbefordran med annat befordringssätt utsträckts. Vid årets slut utgjorde, såsom framgår af texttabell G, antalet postkupéexpeditionor 68 och antalet postiljonskupöer 265. Sjöpostexpedition har under år 1909, liksom under närmast föregående år, varit anordnad ombord å de ångfartyg, hvilka undorhållit förbindoisen å sjöpostlinjon Trälloborg Sassnitz, hvarjämto fyra af de postkupéexpeditionor, som framförts å linjerna Nässjö Malmö resp. Ängelholm Hälsingborg, varit i verksamhet äfven å sjöpostlinjerna Malmö Köpenhamn resp. Hälsingborg Helsingör. Ångbåtspostexpeditionemas antal, som år 1908 utgjorde 167, nedgick under redogörelseåret till 163, af hvilka 9 tillhörde första och 154 andra klassen. C) Breflådor. Breflådor funnos vid 1909 års slut i bruk till ett antal af 7,406, af hvilka 5,941 voro fasta och 1,465 ambulanta. 1 nedanståendo sammanställning angifvos antalet fasta och ambulanta breflådor af olika slag under senasto två år. Spårvagnsbreflådor hafva undor år 1909 varit i bruk å samma orter som undor närmast förogåondo år. I Stockholm, där dylika lådor förts å tvenne spårvägslinjer, hvilka trafikerat Norrmalm, Staden och Östermalm, samt å tronno spårvägslinjer å Södermalm, har antalet broflådor utgjort 60, hvaraf a förstnämnda linjer tillhopa 39 och a sistnämnda linjer tillhopa 21. I Malmö har antalet spårvagnsbreflådor utgjort 30 samt i Limhamn och Ljunghusens stationssamhälle, inom hvilka samhällen under sommarmånaderna spårvagnsbreflådor varit i användning, resp. 10 och 2. Medan antalet spårvagnsbreflådor å sistnämnda tre orter var detsamma som under år 1908, bar antalet dylika broflådor i Stockholm under året ökats mod 9. Vid en jämföroiso mollan de olika distrikton visar det sig, att broflådornas antal är störst i mollorsta distriktet med 1,521 breflådor, hvarefter komma södra distriktet mod 1,503, västra distriktet med 1,197, östra distriktet med 1,140, norra distriktet med 1,024 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor med resp. 558, 278 och 185 broflådor. Antalet broflådor, fasta och ambulanta, under senaste fomtonårsperiod angifves i här efteråt införda toxttaboll K. Rörande antalet af de broflådor, hvilka de särskilda distriktsförvaltningarna och postkontoren haft att redovisa, lämnas uppgifter i tab. 4. Tab. I. Medeltal af hvarje fast postanstalts område samt antal invånare på hvarje dylik postanstalt åren Tab. K. Antal breflådor åren

19 GENERALPOSTSTYRELSENS PERSONAL. XIII III. Personal och undervisningsväsen. A) Generalpoststyrelsens personal. Enligt 28 i don för Goneralpoststyrolson den 31 december 1902 utfärdade nådiga instruktion, hvilken ägde giltighet till och mod 1909 års utgång, utgjordes Styrolson uuder sistnämnda år af generalpostdiroktöron såsom chef för postverket och fem byråchefer såsom ledamötor i Styroisen och chefer hvar för sin byrå, nämligen en för kanslibyrån, en för trafikbyrån, en för kameralbyrån, en för utrikes- och författningsbyrån samt en för revisionsbyrån. På grund af Eders Kungl. Maj:ts medgifvanden i särskilda nådiga bref den 27 maj och 29 oktober 1909 har under redogörelseåret biträde af adjungerado ledamöter tagits i anspråk dels under tiden 1 juni 6 augusti, augusti, 5 september 31 oktober samt 5 31 december vid handläggning af hufvudsakligen do till Styroisens utrikes- och författningsbyrå hörande äronden, dels under tiden 1 30 november vid handläggning af de till kameralbyrån hörando ärenden. Den Goneralpoststyrolsen biträdando ordinarie tjänstomannapersonalen utgjordo under år 1909, liksom under närmast föregående år, tillhopa 43 personer, nämligen: 8 tjänstemän af andra lönegraden, af hvilka 4 sekreterare, 1 kamrerare och sekreterare, 1 kassör, 1 intendent vid postverkets frimärksförråd och 1 intendent vid postvorkots porsodolförråd, samt 34 tjänstomän af första lönegraden, af hvilka 1 registrator, 1 notario och ombudsman, 8 notarier, 8 aktuarior, C revisorer och bokhållare samt 10 rovisoror, hvarjämto 1 kammarskrifvare kvarstod å öfvergångsstat. Dessutom voro hos Styrelsen mot fasta årsarfvoden anställda 1 biträde rörande postångfartyg, 19 manliga amanuenser och 29 kvinnliga biträden för tabollarbote, renskrifning, breföppning, sortering af postanvisningar o. s. v., oller tillhopa 49 personer. Yaktbetjäningen hos Styrelsen och dess särskilda afdolningar utgjordes under år 1909 af 12 ordinarie vaktmästaro, hvaraf en förste vaktmästare, samt 7 extra vaktmästaro med fasta arfvoden, hvartill komma 1 maskinist och 2 eldare. En öfvorsikt öfver Generalpoststyrelsens personal återfinnes i förra delon af texttaboll L. Tab. L. Postverkets personal vid utgången af åren 1908 och 1909.

20 XIV DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. B) Distrikts- och lokalförvaltningarnas personal. I don för år 1909 gällando aflöningsstaton äro uppförda följande ordinarie tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna : 3 postdirektörer, niimligon on i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, 5 postinspektörer, 225 postmästare, af hvilka 16 vid postkontor af första klassen, 44 vid postkontor af andra klassen, 50 vid postkontor af tredje klassen och 115 vid postkontor af fjärde klassen, 32 kontrollörer, och 1,150 postexpeditöror, nämligen 450 af första, 450 af andra, 125 af tredje och 125 af fjärde lönograden; hvarjämto 4 öfvertaliga kontrollörer upptagits å öfvorgångsstat. Vid jämförelse med närmast föregående år utvisar aflöningsstaton en ökning med 15 postmästaro vid postkontor af fjärde klassen samt mod 100 postexpeditöror, hvaraf 50 inom första och 50 inom andra lönegradon. Beträffande de i 1909 års stat sålunda tillkomna nya tjänster är emellertid att märka, att å tjänsterna i fråga endast utfärdades förordnanden tills vidaro, på grund af Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 16 oktober 1908, angående postvorkets stater för år 1909, och i öfverensstämmelse med den af riksdagen uttalade moning, att postverkets behof af ökado arbetskrafter för år 1909 borde tillgodosos genom uppförande å extra stat af erforderligt antal befattningar. Då, på sätt af det föregåendo framgår, vid 1909 års utgång 5 postkontor af fjärde klassen ännu icke trädt i verksamhot, utgjorde vid samma tidpunkt. antalet postmästare, däri inräknade do, hvilka blifvit endast tills vidaro förordnade, allenast 220. Vid årets slut förostodos 217 postkontor af manliga postförvaltaro samt 3 postkontor, tillhörande fjärde klassen, af kvinnliga postförvaltare. Af de sistnämnda hade, jämlikt 53 i den till 1909 års utgång gällande instruktion för Generalpoststyrelsen, sådan ifrågavarande lydde oniigt nådiga kungörelsen den 29 november 1907, två blifvit under redogörelseåret konstituerade såsom postmästare, medan en uppehöll postmästaretjänst på förordnande tills vidare, nämligen vid det med tolegrafanstalt förenade postkontorot i Ljusne. Af de två filialpostkontor i Stockholm och Göteborg, där postoch telegraftjänsten under året voro förenade, förvaltades det ena af en särskildt förordnad manlig föreståndare och det andra af en manlig postoxpeditör. Såsom postmästarnas närmaste män voro vid samtliga postkontor af första och andra klass placerade försto postexpeditörer, alla tillhörande första lönegraden. Antalet förste postoxpeditörer utgjorde sålunda 60. Alla kontrollörstjänster och postoxpeditörstjänster af första lönegradon voro besatta mod manliga innehafvare; inom do lägre lönegraderna utgjorde antalet kvinnliga postexpeditörer tillhopa 245, i hvilket antal ingå fem tillförordnade postexpeditörer, hvilka på egen framställning kvarstodo i sådan egenskap från den tid, då Styrelsen icke ägde befogenhet att antaga kvinna till ordinario tjänstoman. Till don extra ordinarie tjiimtemannapersonalen höra dels oxtra biträdon, under livilkon bonämning innefattas af Goneralpoststyrelson antagna e. o. postoxpeditörer med fast arfvode, dels o. o. postoxpeditörer utan fast anställning, dels ock dispositionsbiträden, som antagas af vederbörande distriktschof eller postförvaltaro. Af dispositionsbiträdona äro vissa förordnado att mot fast arfvodo regelbundet tjänstgöra vid resp. postanstalter, under det att andra endast tillfälligtvis anlitas för tjänstgöring ä sådana tider, exempelvis vid jul och nyår, då arbotot tagit mera än vanlig omfattning. Yid utgången af år 1909 utgjordo antalet extra biträdon 310, hvaraf 85 kvinnor, antalet e. o. postexpeditöror utan fast anställning 293, hvaraf 113 kvinnor, antalet dispositionsbiträdon med regelbunden tjänstgöring 188, hvaraf 153 kvinnor, och antalot tillfälligt anställda dispositionsbiträdon 353, hvaraf 189 kvinnor. Antalet ordinarie postbetjänte, som under närmast före-, gåendo år utgjorde 1,700, ökades i 1909 års stater till 1,800, af hvilka 575 tillhörando första, 465 andra, 470 tredjo och 290 fjärde lönegraden. Äfvon beträffande de nya postbetjäntbefattningarna gällde en liknando inskränkning som i fråga om do nyuppförda befattningarna för tjänstemän, i det att, i enlighot med föreskrift i nådiga brefvet don 16 oktober 1908, af postbetjäntbefattningarna i första lönegradon allenast 530, i andra lönegraden allenast 430, i tredje lönegraden allenast 450 samt de i fjärde lönegraden blefvo definitivt tillsatta, medan å öfriga bofattningar ondast utfärdades förordnanden tills vidare. Såsom försto postbetjänto tjänstgjorde vid 1909 års slut tillhopa 716 betjänte, nämligen 358 vid järnvägsposton, 225 vid Stockholms postkontor, 60 vid Götoborgs postkontor, 26 vid Malmö postkontor samt återstående 47 vid postinspoktionskontoren och några större postkontor i landsorten. Förutom den ordinario betjäntpersonalon funnos vid 1909 års utgång 705 extra postbetjänte med fast arfvodo af postmedel, 532 reservpostbetjänto utan dylikt arfvode och 723 dispositionsbiträden, af hvilka 173 med regelbunden tjänstgöring och 550 anlitade för tillfällig tjänstgöring. Till gruppen stadigvarande dispositionsbiträdon höra, bland annat, 5 vid Stockholms postkontor anställda expressbud för beställande af expressförsändelser eller af avisor om sådana försändolsors ankomst och' till gruppen tillfälliga dispositionsbiträden, bland annat, 141 man militärmanskap och 82 bland arbetslösa arbetare i hufvudstaden utsedda personor, hvilka vid därvarando postkontor biträdt med behandling af s. k. nyårsförsändelser. Af don ordinarie personalen vid postvorkets distriktsoch lokalförvaltningar hafva 15 tjänstemän, däraf 4 postmästare, 2 kontrollörer (bland dem 1 öfvertalig), 7 manliga och 2 kvinnliga postexpeditöror, samt 11 botjänto under redogörolseåret aflidit. Efter erhållet afsked och med åtnjutande af ponsion hafva afgått 5 tjänstemän, däraf 1 postdirektör och 4 manliga postexpeditöror, samt 21 betjänte. Antalet på annat sätt afgångna uppgick bland tjänstemännen till 9, nämligen 4 manliga och 5 kvinnliga postoxpeditörer, samt bland betjänte till 4. Hela antalet under år 1909 afgångna utgjorde sålunda bland ordinario tjänstomän 29 och bland ordinario botjänto 36. Hvad don mot fast arfvodo anställda oxtra personalon vid distrikts- och lokalförvaltningarna angår, hafva bland oxtra

21 DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. UNDERVISNINGSVÄSENDET. STUDIERESOR. XV biträden 4 män och 1 kvinna under rodogörolseåret aflidit samt 9 män och 7 kvinnor entledigats från innohafda befattningar. Af do sålunda entledigade hafva samtliga utom 1 entledigats på egen ansökning, och hafva därvid tillhopa 14 erhållit tillstånd att såsom o. o. postoxpeditörer kvarstå vid postverket. Af extra postbetjänto hafva under år aflidit och 7 entledigats, af hvilka 5 på egen ansökning. Till postverkets personal i vidsträcktaro mening äro äfven att räkna poststationsföroståndare till ett antal af 2,999, hvaraf 406 kvinnor, 163 föroståndaro för ångbåtspostexpeditioner, 1,776 landtbrofbäraro, 857 postföraro å landsvägslinjor samt slutligen personalen å postångfartyget»öland», utgörande 11 personer. Texttabollen L innehåller i sin senare dol en öfversikt öfver personalen vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar vid utgången af åren 1908 och I denna tabell, liksom i tab. 4, hafva icko upptagits andra dispositionsbiträden af tjänstemanna- eller betjäntgrad än sådana med regelbunden tjänstgöring. Enligt hvad texttabollen gifvcr vid handon, har antalet vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda porsonor, oberäknadt postföraro å landsvägslinjer, vid 1909 års utgång utgjort tillhopa 10,361, hvaraf 9,355 män och 1,006 kvinnor. 1 efterföljande siffersammanställning lämnas motsvarande tal för senasto femton år, hvarvid dock bör anmärkas, att för 1904 och föregående år inräknats en dol dispositionsbiträden med endast tillfällig anställning. År ,656 År ,275 År ,030» , ,676» ,345» ,044» ,070» ,801» ,454» ,468» ,147» ,731» ,086» ,361 I tab. 4 lämnas uppgifter om don vid de särskilda postanstaltcrna anställda personalen, mod fördelning på de tre grupperna tjänstemän, betjänte och»öfriga», hvilken sistnämnda grupp innefattar föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner, landtbrefbärare, postföraro å landsvägslinjer samt personalen å postångfartygot»öland». C) Undervisningsväsendet. Enligt hvad i nästföregående underdåniga berättelse är omförmäldt, hade undor år 1908 anordnats en elevkurs för posttjänstemän, hvilken pågick från niidton af augusti månad 1908 till början af maj månad I kurson deltogo 68 manliga och 47 kvinnliga elever, af hvilka alla utom 1 kvinnlig elev, som genom sjukdom blef förhindrad, deltogo i den slutliga pröfningen. I donna blefvo 60 manliga och 44 kvinnliga olever godkända och därefter antagna till e. o. postoxpeditörer. Bland de godkända manliga eleverna fanns 1 försto postbetjänt. Äfven undor år 1909 har en dylik elevkurs anordnats, hvilken från niidton af augusti månad nämnda år kommer att pågå till senare hälften af maj månad Vid ifrågavarande elevkurs tillämpas de nya grunder för utbildande af tjänstomannaaspiranter, för hvilka Genoralpostst^rolsen redogjort i undordåniga skrifvelsen don 26 november 1908, angående förslag till utgiftsstater för postverket för år Med de elever, hvilka förö sitt tillträdo till kurson förvärfvat färdighot i postgöromål, förrättades slutexamen under senare hälften af maj månad Resultatet af elovoxamina under sonasto femårsporiod framgår af följando tablå. l r godkanda ( A S ), tillhopa. M. Kv. M. Kv, M. Kv G Gl G C8 47 Summa Undervisningskurser för poslbetjänte jämte därmed förenade tillägg skur ser hafva under år 1909 varit anordnade vid postkontoret i Stockholm samt vid samtliga postinspektionskontor. Ifrågavarande kurser pågingo från början af februari till midten af mars månad. Antalet deltagande postbetjänto, som följde undervisningen till dess slut, utgjorde tillhopa 164, af hvilka 83 deltogo ensamt i allmän undervisningskurs, 36 i både undervisnings- och tilläggskurs samt 45 i ensamt tilläggskurs. Vid anställd oxamen godkändes af deltagarna i ensamt undervisningskurs 51, af deltagarna i såväl undervisnings- som tilläggskurs 28 och af deltagarna i ensamt tilläggskurs 42. Under sonaste fem år hafva do pröfningar, som vid kursernas slut anställts, gifvit följande resultat. God- Under-, Till- God- Under-.Tillkända, kända. hopa. kända, kända. hopa Summa För tillträde till dessa kurser fordras, enligt instruktionen för postbetjänto af den 4 december 1903, att oj hafva uppnått 30 års ålder. Postbetjänto, hvilka öfverskridit nämnda ålder, kunde dock intill 1908 års utgång, på grund af då ännu gällando öfvergångsbestämmolser, af distrikschof kallas till deltagande i dylika kurser. På det att do postbetjänto, hvilka voro öfver 30 år, men varit hindrade att deltaga i någon af de förut anordnado kurserna, skulle under år 1909 erhålla tillfälle att genomgå sådana, blefvo, på grund af Generalpoststyrelsens medgifvande, till kurserna under sistnämnda år jämväl inkallade postbetjänto, hvilka öfverskridit den stadgade åldern. Sålunda deltogo i 1909 års kurser 59 postbetjänto,, hvilka voro äldre än 30 år, hvilket motsvarar 36-0 procent af samtliga i kurserna deltagande. Af nämnda 59 postbetjänto deltogo 26 i ensamt undervisningskurs, 9 i både undervisningskurs och tilläggskurs samt 24 i ensamt tilläggskurs. D) Studieresor. Vid»Ecolo professionnelle supérieure des Postes et des Télégraphes» i Paris har under år 1909 undervisningen följts

22 XVI STUDIERESOR. ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. af on svensk elov, postoxpeditöron vid postkontorot i Eksjö 5. G. W. Björk, som vistats vid läroanstalton från midten af oktober 1908 till utgången af mars Med understöd af postmedol hafva under året studiorosor företagits af följando personor: postoxpeditöron vid postkontorot i Norrköping C. N. Potrö, dåvarando försto postoxpeditöron vid postkontoret i Varborg H. O. Anderson, dåvarande försto postoxpeditöron vid postkontoret i Falun J. Döss, postexpeditören vid postkontorot i Malmö C. A. G. Krabbo och dåvarando revisorn hos Gonoralpoststyrolson Hj. C. F. Lindeberg. Potrö har under omkring två månader från början af maj uppehållit sig i Bayern, "Wurtomberg och Österriko för att inhämta kännedom om arbetssättet vid de fasta postanstalterna i nämnda länder. Anderson har under sox veckor likaledes från början af maj vistats i Tyskland och Österrike för att studera räkenskapsväsendet vid lokalförvaltningarna och arbetssättet inom järnvägskupéerna därstädes. Döss har under fyra veckor från juni månads början vistats i Tyskland för att, bland annat, studera senast införda förbättringar rörando behandlingen af afgåendo och ankommande post samt särskildt taga kännedom om det sätt, hvarpå internationella brefpostförsändelsor, hvilka kunna misstänkas innehålla tullpliktig vara, behandlas och hvilka åtgärder vidtagits, för att tullpliktigt innehåll i varuprof från utlandet må blifva vederbörligen förtulladt. Krabbo har under en månad från ingången af augusti företagit en resa i österriko för att vid olika postanstaltor därstädes studora paketrörelsen. Lindeberg har under september månad vistats i Tyskland, Österrike, Ungern och Schweiz för att inhämta kännodom om dot internationella postala afräkningsväsendot, särskildt boträffando postanvisnings- och paketrörolserna. samt inbotalado postanvisningsmodel och pronunierationsafgiftcr vid postkontoron och undorlydando poststationer. I dotta sammanhang tordo böra anmärkas, att do tal, hvilka uppgifvits betruffando oassurorado brofpostförsändolsor samt nummoroxomplar af postabonnorado tidningar och tidskrifter, ondast angifva dot beräknade antalet försändolser af nyss angifna slag, under det att assurorado brof, paket och postanvisningar äro upptagna till sitt verkliga antal. I regel företages under första veckan af septembor hvarje år en räkning af antalet vid do särskilda postanstalterna inlämnade vanliga brofpostförsändelser och postabonnorado tidningar. Då emellertid en räkning vid sagda tidpunkt år 1909, på grund af don då pågåonde storstrojkon och dess återverkan på don allmänna poströrolson, icke ansågs kunna gifva ett för året i dess helhot kännetocknando resultat, blef ifrågavarando räkning, i enlighet med Styrelsens beslut, i stället verkställd under början af november månad a) Antal postflirsiludelser. En jämföroiso mellan antalet postförsändolser åron 1909 och 1908 lämnas i efterföljande öfvorsikt. Bland tidningar och tidskrifter hafva inräknats afgiftspliktiga tidningsbilagor. I. Bref postförsändelser: II. Paket: IV. Postutväxlingen. III. Postanvisningar: A) Allmän öfversikt. För postutväxlingen under år 1909 lämnas en redogörelso i tabellbilagorna 5 8. Af dessa bilagor upptager tab. 5 antalet afgångna försändelser vid do olika postanstaltorna i riket, med angifvande tillika af do a vissa försändelser hvilando värde- eller postförskottsbelopp, bvarjämte i slutet af tabellen lämnas en öfversikt rörando hela antalet af svenska postverket år 1909 behandlade försändelser, med åtskillnad mellan inrikes, till utlandet afgångna, från utlandet ankomna och genom Sverige styckevis transiterande försändelser. Tab. 6, som är uppställd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med tab. 5, innehåller uppgifter om försändelser, afgångna till utlandet, med undantag af postabonnerade tidningar och tidskrifter, och i tab. 7 redogöros för vissa grupper från utlandet ankomna försändelser, nämligen assurerado bref, oassurerado och assurerade paket, postanvisningar och postförskott. I tabellerna 6 "och 7 hafva försändelserna fördelats efter olika adress- resp. afgångsländer. Slutligen innehåller tab. 8 en tablå öfver assuransbelopp å afgångna försändelsor IV. Tidningar och tidskrifter (inkl. afgiftspliktiga tidningabilagor), nummerexemplar: I IV. Samtliga pqstförsändelser:

23 ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. XVII Af förestående tal framgår, att hela antalet postbohandlado försändelser skall i förhållande till år 1908 hafva ökats mod inemot 14 millioner eller 3-4 procent. För år 1908 beräknades motsvarande ökning i förhållande till år 1907 hafva utgjort 2'8 procent. Den relativt starkaste ökningen år 1909 faller på gruppen paket, för hvilken procenttalet är 11-8; därnäst komma postanvisningar med 6-8 procent, tidningar och tidskrifter med 3-7 procent samt brefpostförsändelser mod 2-9 procont. En jämföreiso mellan de relativa tal, som för åren 1909 och 1908 utvisa ökningen i förhållande till närmast föregåendo år, lämnas i oftorföljando sammanställning. Den fördoluing af till utlandet afgångna försändelser, mod undantag af abonnerade tidningar och tidskrifter, som i tab. 6 skett eftor olika adressländer, gifver vid handon, att största antalet försändelser afsändts till Tyskland, hvarefter i ordningen komma Amerikas Förenta Stater, Danmark, Storbritannien och Irland samt Norgo. En sammanställning rörande det antal försändelser, som åren 1908 och 1909 afgått till nyssnämnda länder äfvensom till öfriga länder och orter inom do olika världsdelarna, ger följando resultat. Af bola antalet år 1909 postbohandlado försändelser utgöros mor än hälften (53 - o procent) af brefpostförsändolser. Don därnäst till antalet mest betydando gruppen är nummeroxomplar tidningar och tidskrifter (44-3 procont), under det att antalet postanvisningar och paket är förhållandevis ringa (rosp. 1-7 och I - o procont). Antalot inrikes försändolsor öfver hufvud skall undor år 1909 hnfva ökats med 2-3 procent i förhållando till år 1908 och antalot försändolsor i don utrikes postutväxlingon med 13-f procent. Boträffando sistnämnda höga procenttal må erinras därom, att antalot utrikes försändelser år 1908, såsom i borättolson för nämnda år finnos anmärkt, var osedvanligt lågt. Af samtliga försändolsor utgöra do med utlandet utväxlado 11.0 procent. I detta hänseende visar sig emellertid en betydando växling, i det att antalet utrikes försändelser utgör bland paket och brefpostförsändolser ungefär en sjättedel (resp och 179 procent), bland postanvisningar ungefär en tiondodol (9-7 procent), men bland tidningar och tidskrifter allenast 2-8 procent. Boträffando den utrikes poströrelson i doss holhot befinnes det, att do från utlandet ankomna försändelserna äro till antalet vida talrikaro än do försändolsor, som afgått till utlandet. Om man anställer on motsvarande jämföroiso inom hvar och en af do särskilda hufvudgrupporna af försändelser, visar det sig, att bland brefpostförsändolser samt tidningar och tidskrifter, mon än mera bland pakot, on betydando öfvorvikt framträder å do från utlandet ankomna försändelsornas sida, under dot att i fråga om postanvisningar förhållandet är motsatt. Då sålunda antalot till utlandot afsända postanvisningar Öfvorstigor antalot postanvisningar, som ankommit från utlandet, så tordo detta förhållando i viss mån finna sin förklaring däri, att postförskott å brefpostförsändolser, likasom äfven numera å flortalet paket, likvidoras genom postanvisningar. På sätt i dot följando omförmälos, är nämligen antalot postförskottsförsändolser, som ankomma till Sverigo från utlandot, väsentligt större än antalot från Sverigo till utlandet afsända dylika försändolsor. Häraf framgår, bland annat, att antalet till Danmark afgångna försändelser under år 1909 minskats mod 3i procent i förhållande till niistföregåendo år, medan antalot försändolser till Storbritannien och Irland, Norge, Tyskland samt Amerikas Förenta Stater ökats, nämligen med resp. 19-3, 16-4, 13 - i och 12'4 procent i jämföroiso med år Hvad slutligen angår öfriga europeiska länder och orter, såsom ett helt betraktado, har äfven här en ökning i antalet afgångna försändolser ägt rum, motsvarande i förhållando till år procent. Beträffande do genom Sverigo transitorando försändolsorna finner man, om dessa försändolser fördolas oftor adressländor, för år 1909 följande tal. ' I förhållande till folkmängden har i toxttaboll M å följando sida gjorts on sammanställning, som utvisar, huru postutväx- ]ingon år 1909 gostaltat sig inom olika län samt bola rikot. I donna tabell hafva emellertid do försändelser, som aflämnata direkt till postanstalterna å järnväg och till ångbåtspostoxpoditionerna, icke kunnat fördelas på do olika länon. För riket i dess helhet har, enligt hvad samma taboll utvisar, medeltalet på hvar invånare af do till postbefordran aflämnado försändelser beräknats under år 1909 utgöra 70'3. Främst kommer Stockholms stad mod försändelser per invånare, därnäst Malmöhus län med 94-5 samt Götoborgs och Bohus län mod 85-o försändelser. Dot relativt minsta antalet aflämnado försändelser förekommer i Stockholms län mod allenast 25-7 försändelser, i Västerbottens län mod 29-7 försändolscr och i Norrbottens län mod 32-5 försändolsor per invånare. ni

24 XVIII I ofterföljando öfversikt meddelas, beträffande senast förgångna femtonårsporiod, uppgifter om antalet försändelser per invånaro dels för landet i dess helhet, dels särskildt för Stockholms stad. Uppgifterna i denna sammanställning äro dock så till vida ej mod hvarandra jämförliga, att för åren , i olikhot mot föregåendo år, afgiftspliktiga tidningsbilagor, men ej nummeroxemplar af tidningar och tidskrifter, rekvirerade hos utgifvaron, inräknats i do uppgifna talen. ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. Om man, mod ledning af tab. M, för do särskilda grupperna brefpostförsändolser, paket, postanvisningar samt postabonnerado tidningar och tidskrifter jämför antalet afgångna försändolsor por invånaro inom do olika länen, visar det sig, att äfven beträffande hvarje sådan grupp af försändolsor, med undantag för gruppen postanvisningar, Stockholms stad kommer i främsta rummot, medan i öfrigt en betydande växling i ordningsföljden mellan de olika länon framträder. I fråga om brofpostförsändelser komma i Stockholm 107. i försändolsor på hvarje invånare; näst därefter följa Göteborgs och Bohus län mod 51-7, Malmöhus län med 42'8 och Uppsala län med 28-5 afgångna försändelser på hvarje invånaro. Beträffando antalet paket är ordningsföljden denna: Stockholms stad med 2-9, Kopparbergs län med 1-7 och östorgötlands samt Götoborgs och Bohus län mod hvartdera 0.8 försändolsor. Do afgångna Tab. M. Antal och medeltal afsända försändelser inom rikets olika län år ) Inkl. afgiftspliktiga tidningsbilagor.

25 postanvisningarnas antal har i Jämtlands län utgjort 2-1 i Stockholms stad 1-7 samt i Gätleborgs och Västornorrlands län resp. 1-6 försändelser por invånare. Hvad slutligen angår postabonnerado tidningar och tidskrifter, utgör antalet afsända nummoroxemplar i Stockholm 209'6 por invånare; närmast följa Malmöhus län mod 49-9, Gottlands län mod 34-5, Uppsala län mod 33-4 och Götoborgs och Bohus län mod 31-6 nummeroxomplar por in van äro. I toxttaboll N lämnas on öfvorsikt af hela antalet inom svenska postverkot behandlado försändelser åren Under hänvisning i öfrigt till tabollen må här allenast påpekas, att bland do särskilda grupper af försändelser, som i tabollen upptagas, paketen förete don starkasto ökningen, i det att antalet dylika försändclsor under perioden mor än sexdubblats. En synnerligen hastig tillväxt framträder äfven i fråga om postanvisningarna, hvilkas antal år 1909 är i det närmaste fyra gånger så stort som år ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. VÄRDEBELOPP. XIX Vidare lämnas i tab. 7 redogörelses för från utlandet år 1909 ankomna assnrerado bref, paket, postanvisningar och postförskott, fördolado på do olika afgångsländorna och med angifvande af å dessa försändolser hvilando värde- eller postförskottsbelopp. Tab. 8 sammanfattar slutligen för hvarje postkontor jämte underlydande poststationor uppgifterna rörande angifna värdet å afgångna assurerade försändolser samt rörande inbetalade postanvisnings- och pronumerationsmedol. Postverkets ansvarighot i fråga om anförtrodda värdebelopp framgår af efterföljande sammanställningar, där onahanda uppgifter för år 1908 fått till jämföroiso inflyta. 1) Assuransbelopp: b) Yiirdebelopp. Förutom uppgifter om antalet under år 1909 afgångna försändelser vid de särskilda postanstalterna i riket hvarvid åtskillnad gjorts mellan postkontor, poststationer af första och andra klass samt brefsamlingsställon (poststationor af tredje klass) lämnar tab. 5 äfvon upplysning om afgångna assurorado försändelsers angifna värdo, om beloppet af inbetalade postanvisningar och om beloppot af afsända postförskott. I tab. 6, som redogör för till utlandet år 1909 afgångna försändolser, fördelade på de olika adressländerna, äro likaledes assurans-, postanvisnings- och postförskottsbolopp uppförda jämsides mod antalet försändelser. 2) Postanvisningsbelopp: Tab. N. Öfversikt af antalet postförsändelser åren ') Frän och med är 1005 hafva i talen i denna kolumn inräknata afgiftspliktiga tidningsbilagor, men icke tidningar och tidskriftor, rekvirerade direkt hos utgifvaron.

26 XX VÄRDEBELOPP. BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. B) Brefpostförsändelser. För do olika slagen af brofpostförsiindolsor lämnas här nodan on järaförolso mellan antalet försändolsor åren 1909 och ) Oassurerade, portopliktiga försändelser: För assuransboloppens fördelning på bref och pakot rodogöros i det följande. Beloppen för begärda postförskott, hvilka oraollortid icko tordo kunna ansos såsom värdebelopp i egontlig mening, hafva under sistförflutna två år varit följande: B'ör rikot i dess helhet uppgår alltså under är 1909 det belopp, för hvilket postverket varit ansvarsskyldig^ till öfver en och en half milliard kronor. I förhållande till år 1908 hafva do anförtrodda modlen ökats med något öfver fem och en half millioner kronor eller 0-8 procont. Ser man åter på on hvar af do i det föregåondo åtskilda grupper af värdebelopp, visar sig, att postanvisningsbeloppen i jämförolso med år 1908 ökats med öfver 23 millioner kronor eller 11.4 procent och pronumcrationsmedlen för tidningar med inemot en fjärdedels million kronor eller 6'7 procent, under dot att assuransboloppen, i likhet med hvad fallet var under år 1908, minskats i förhållando till närmast föregående år, nämligen med något mer än 18 millioner kronor ollor 1.8 procent. I toxttabell O lämnas en öfversikt rörando angifna värdet å afgångna assurerado försändelser, beloppet af inbotalado postanvisningar (inkl. inlösta postförskott) äfvensom inbetalade pronumerationsmedol vid rikets postanstaltor åren Donna öfvorsikt ådagalägger, hvad angår afgångna assurerade försändelser, att dot angifna värdebeloppet, som undor åren stigit efter att dessförinnan hafva undor likaledes tro år gått ned, från år 1908 ånyo sjunkit. Beträffande inbetalade postanvisningsmodol och inlösta postförskott företer tabellen en ganska jämn stegring alltifrån- år Enahanda är^ med undantag för åren 1905 och 1906, 'erhållandet mod pronumorationsmodlen. Tab. O. Värdebelopp åren

27 BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. XXI Efter hvad redan är närandt, bar antalet brofpostförsändolser i dot hela frän är 1908 till år 1909 ökats med 2-9 procent. Don talrikasto gruppen bland brofpostförsändolsorna utgöros af do oassurerado portopliktiga brofvon, hvilka år 1909 uppgingo till oj mindre än 61-3 procont af samtliga brefpostförsändolsor. Därnäst komma korsband med 18'4 procent, brofkort mod 15-9 procont, oassurerado portofria försändolsor med 2-8 procont och assurerado bref mod 1.6 procent. Af samtliga brofpostförsändolsor voro 2-7 procont rekommenderade. Hvad särskildt angår den utländska trafiken, finner man, att för samtliga slag af brefpostförsändelser, mod undantag för do portofria, utväxlingon i riktning från utlandet är störro än i motsatt riktning. 1 tabollbilagorna 5 och 6 äro do oassurerade portopliktiga brefven fördolado på do två grupperna fullt frankerade samt ofrankorado eller ofullständigt frankorado. Sistnämnda grupp roprosentorar emellertid allenast ett ringa fåtal, motsvarande 0-5 procent af samtliga hithörando försändelser. Härvid tordo böra anmärkas, att, då för inrikes bref bolöpando afgiftor i allmänhet skola utgöras vid aflämnandet till postbefordran, mon i förbindelson mod utlandet dylikt frankoringstvång endast undantagsvis är rådande, ofrankorade eller ofullständigt frankorado bref oftare förokomma i förbindelsen med utlandot än i don inrikes poströrolsen. Mun finner i detta afseende, att af samtliga do inrikes bref, som bär komma i betraktande, allenast 03 procent varit ofrankerado ollor ofullständigt frankerado, mon att detta varit fallet mod 2-6 procont af till utlandot afgångna, 0'8 procont af från utlandet ankomna och 0.9 procont af genom Svorigo transitorando bref. Vid jämförelse mod år 1908 utvisar hela antalot oassurorado portopliktiga bref en ökning med 8'4 procont. Do inrikes brefvon hafva ökats mod 5'é procont; af brofvon i don utrikes postutväxlingon åter uppvisa de till utlandot afgångna en stegring mod T9 procont samt do från utlandot ankomna och do transitorando mod ej mindre än resp. 36-o och 26'0 procent. I detta sammanhang hänvisas till hvad i det föregående anförts vid tal om ökningon af antalot försändolsor i allmänhot i don utrikes postutväxlingon. Bland bref kort hafva i ofvannämnda tabellbilagor 5 och 6 såsom en särskild grupp upptagits brofkort med botaldt svar (s. k. dubbla brofkort). Deras antal är emellortid helt ringa, utgörande ondast 0-8 procont af samtliga brofkort. I doii utländska postutväxlingen uppgå de dubbla brofkorton till ungefär 02 procent af hela antalot. Såsom i föregående årsborättelsor framhållits, har brefkortons antal på sonaste tidon varit stadt i sjunkande. Antalot brofkort nåddo åren 1903 och 1904 sitt maximum och uppgick då till mer än 48 millioner; därefter nedgick antalet och utgjorde år 1908 mindre än 41 millionor. År 1909 har antalot brefkort ytterligare sjunkit och nåddo under sistnämnda år icke upp till 35 millionor. I förhållande till år 1908 motsvarar minskningen 14-3 procent. Korsbanden fördela sig på de fem grupperna utgifvarekorsband, vanliga tidningskorsband, andra trycksaker (postabonnorado tidningar icko inräknade), affärshandlingar och varuprof. Af dessa försändolsoslag förekomma utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband ondast i don inrikes poströrolson, då i den internationella trafiken tidningar vid försändning under band draga vanligt trycksaksporto. De olika slagen af korsband utgjorde åron 1908 och 1909 följande:

28 XXII BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. Af hela antalet korsband ur 1909 utgöra sålunda»andra trycksaker» nära tvä tredjedelar eller G1-c procent, mödan utgifvarokorsbandon motsvara 23-7 procent, do vanliga tidningskorsbandon 8-4 procont, varuprofvon 4-c procont och affärshandlingarna 1.7 procont. Do ofvan anförda siffrorna rörando korsbandstrafikon under aren 1908 och 1909 röja för samtliga slag af korsband, med undantag för gruppon»andra trycksakor», on ökning i antalet försändolsor under sistnämnda ar. Inom gruppon andra trycksaker ätor föroto särskildt do inrikes försändelserna en tillbakagäng. Bot är dock jiimförolsovis svart att beträffando korsbandsförsändolsor draga nägra bostämda slutsatser rörando förhållandet under olika ar, i dot att do statistiska resultaten här äro niora boroendo på tillfälligheter än i fråga om bref och brofkort. Hvad 1909 ars resultat angår, bör ihågkommas, att räkningen dotta år af inrikes och till utlandet adrossorado försändelser företogs å annan tidpunkt än under år Portofrihet tillkommer, i don inrikes poströrelson såväl som i förbindolson med utlandet, hufvudsakligen s. k. postsaksförsändolsor, d. v. s. sådana som aflåtas i posttjänston. Dossa försändelser hafva, i don man do tillhöra don oassurorado brefposton, i tabollorna sammanförts till en särskild grupp, mod åtskillnad mollan brof och andra försändelser, hvilken sistnämnda underafdelning emollortid år 1909 ropresontorar allonast 3-7 procont af gruppen i doss holhot. Endast ott ringa antal oassurorado portofria försändolser, oller 1-8 procont af samtliga, har förekommit i utväxlingon med utlandet. Jämväl beträffando do assurerade brefoen särskiljes mollan portopliktiga och portofria försändolsor. Af do inrikos assurorado brefvon utgöres flertalet af portofria sådana. År 1909 uppgick sålodos do sonares antal till något öfver tro fjärdodelar (7G'8 procont) af ifiågavarando försändolsor. Till don öfvervägande största dolon hafva dessa portofria assurorado brof utgjorts af ponningromissor mollan olika postanstaltor, särskildt mollan postkontoron och doras undorlydando poststationor. Af do portopliktiga assurorado brofvon tillhöra år '7 procont don inrikos poströrelson, undor dot att ondast 7JJ procont komma på don utländska samfiirdsoln. Antalot inrikos sådana försändolsor har i förhållando till år 1908 minskats mod 5-o procont. Kur nodan lämnas on öfvorsikt öfvor sammanlagda boloppon af do assurorado brofvons angifna värdo undor sonasto två år. Endast do portofria brofvon kunna uppvisa en ökning i fråga om dot sammanlagda assuransboloppot. För do portopliktiga brofven äter framträdor i detta afseondo on betydlig nedgång, som för do inom landot befordrado uppgår till öfvor 30 millioner kronor oller 5-4 procont i förhållando till år Om man pä grund af nu anförda tal och förut meddelade uppgifter rörando do assurorado brofvons antal boräknar dot angifna värdot i medoltal por försändolso, kommor man till följande rosultat. Af donna öfversikt framgår, bland annat, att gonomsnittsboloppot för portopliktiga assurorado brof varit vida högro än motsvarande bolopp för do portofria. Sistnämnda belopp har undor år 1909 något ökats i jämföroiso med år 1908, undor det att modolboloppon för do portopliktiga brofvon genomgåondo sjunkit. Såsom nyss anmärkts, har det sammanlagda assuransboloppot för brofvon i don inrikes poströrolson minskats mod öfver 30 millioner kronor i förhållando till nästförogåendo år. År 1908 var motsvarande minskning ungefär 16 millioner kronor. Donna tillbakagång torde, bland annat, bero därpå, att allmänhoton börjat i störro utsträckning anlita andra formor för ponningförsändning, nämligen försändning medelst. dels postanvisningar, hvilket slag af försändelser undor de senare åron företott on betydando stegring i fråga om såväl antalet som det försända beloppet, dels postromissväxlar eller chocker under

29 BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. PAKET. XXIII rekommendation. Då don sonaro formon för penningförsändning tordo anlitas äfvon vid försändning af myckot stora värdobolopp, blir on tillbakagång i assuransboloppot därigenom förklarlig. Emellertid tordo tillbakagången äfven få anses bero därpå, att åren 1908 och 1909 varit ur ekonomisk synpunkt svaga år. För 1909 års vidkommande tordo väl storstrejken få anses hafva bidragit till detta förhållando. Att storstrejkon invorkat på de under assurans försända beloppen, synas on dol af do här efteråt i toxttaboll P mcddolado siffror onokligon utvisa. Vid granskningon af denna tabell bör emollortid beaktas, att uppgifterna beträffando rokommenderado och assurorado försändolsor ondast afso sådana inlämnado vid postkontor, medan uppgiftorna i fråga om postanvisningar afso samtliga vid rikots postanstaltor inlämnado dylika försändolsor. Rekommendation kan enligt gällando bestämmelser meddelas å brofpostförsändolsor af olika slag, portopliktiga och portofria. Vid en fördelning på sistnämnda två grupper af do år 1909 postbehandlado rokommondorado försändelserna erhåller man följando tablå, som jämväl upptagor antalot rekommenderade försändelser år C) Paket. I här eftcrnt intagna sammanställning anpjifvus nntnlot postbchandlatle paket, oassurerado ooli nssuritado, under ii ron 1009 oeli 190S. Tab. P. Procentisk ökning resp. minskning för vissa slug af inlämnade, portopliktiga värdeförsändelser under juli december månader 1909 i jämförelse med samma manader 1HUH. Donna sammanställning visar, att af do inrikes rekommenderade försändclsorna är 1909 oj mindro än 22-1 procont varit portofria, d. v. s. hufvudsakligen postsaksförsändolser. Antalet rokommonderado försändolsor företor år 1909 en tillbakagång, motsvarande i förhållando till är procent. Starkast drabbar donna tillbakagång försändolserna i riktning från utlandet, för hvilka den uppgår till oj mindro än 20-8 procont. Sodan rekommondationsafgifton år 1905 sänkts, har antalot rokommonderado försändolsor eljest oafbrutet stigit. Boträffando do vid postkontoren undor sista halfårot 1909 inlämnade rokommonderado försändelser hänvisas till toxt-.tabell P.

30 XXIV PAKET. POSTANVISNINGAR. Om man sammanställor dossa tal mod nyss lämnado upp-; gifter om do assurorado pakotons antal, finner man, att det angifna värdet i medeltal por pakot utgjort följande. I dot förogåendo har redan framhållits, att pakoton utgöra don grupp postförsändelser, som år 1909 har att uppvisa den relativt starkasto ökningen. I jämförelse med år 1908 motsvarar donna ökning för paket i allmänhet 11.8 procent och för inrikes pakot 11-c procent. Från år 1905, då on väsentlig nodsättning i afgiften för inrikes pakot genomfördes, har antalet dylika paket mor än fördubblats. Do assurerado paketen hafva ondast i ringa grad vuxit i antal och äro på det bola taget jämförelsevis fåtaliga, utgörando år 1909 ondast 4-0 procent af samtliga paket. Likaledes äro do portofria pakoton ringa till antalot, i det att af samtliga inrikos pakot år 1909 ondast 0-5 procent varit portofria. I dot föregåondo är redan antydt, hurusom paketutväxlingon mod utlandet är rolativt myckot botydando, i det att af samtliga år 1909 postbohandlado pakot oj mindre än 17-8 procent förekommit i den utländska trafiken, och hurusom antalot från utlandet ankomna pakot i hög grad öfverstigit antalot paket, som från Sverige försändts till utlandet. Under on följd af år har antalet paket från utlandot tillväxt i starkare proportion än antalot i motsatt riktning befordrade. Medan sålunda år 1894 antalet från utlandet ankomna paket var 3 - i gånger sa stort som antalot till utlandot afgångna dylika försändelser, har proportionen år 1899 varit 3-c och år Under redogörolsoårot var emellertid proportionen något lägro ollor 4-2. Dot angifna värdet å assurerado pakot har undor senaste två år uppgått till följande sammanlagda belopp. Här visar det sig, bland annat, att do högsta värdobeloppon hvilat å försändolsor, som befordrats ondast inom landet, äfvensom att för samtliga gruppor af portopliktiga paket gonomsnittsboloppot por försändolso sjunkit i jämföroiso med år Don relativt starkasto tillbakagången i förovarando afsoondo uppvisa paketen till utlandet. För dessa har det sammanlagda assuransboloppet nodgått mod ej mindro än 21.8 procent i förhållande till år Angåendo anledningarna till donna sedan flera år framträdande tillbakagång i assuransboloppcn å pakot till utlandet har Goneralpoststyrclsen utförligt yttrat sig i förogäondo årsborättolser. För att belysa sagda för postverkots ekonomi mindro fördolaktiga förhållando må här blott anföras, att, mödan gonomsnittsboloppot per assuroradt pakot till utlandet år 1903 uppgick till 5,951 kronor 11 öro, detsamma år 1906 sjunkit till 1,9.30 kronor 49 öro och utgjorde undor rodogörolseårot ondast 1,243 kronor 42 öro. D) Postanvisningar. Under sistförflntna två år har antalet af svenska postvorkot behandlade postanvisningar utgjort följande.

31 POSTANVISNINGAR. XXV ökningon i antalet postanvisningar utgör, efter hvad förut meddelats, i förhållande till närmast föregående år 6-8 procent. För tologrampostanvisningarna motsvarar ökningon 6-7 procent. Antalet tolegrampostanvisningar är ännu tämligen ringa, motsvarande endast 0-6 procent af samtliga postanvisningar. Af naturliga skäl är möjligheten att ordna ekonomiska mollanhafvandon genom tolegrampostanvisning af _störro betydelse för långväga och särskildt utländska förbindelser än för. den närmare trafiken. Dot visar sig äfven af nyss meddolade öfversikt, att bland samtliga tolegrampostanvisningar år 1909 ej mindre än 16-o procent försändts till eller ankommit från utlandet, medan af öfriga postanvisningar 9-7 procent komma på don utländska sanifärdselu. Beträffande såväl vanliga postanvisningar som telegrampostanvisningar gäller, i olikhet mod flertalet öfriga grupper af försändelser, att antalet till utlandot afgångna postanvisningar är större än antalet från utlandot ankomna sådana. För de bolopp, som under senaste två år försändts medelst postanvisning, rodogöros i följande öfversikt. För do flesta i det föregående åtskilda grupper af postanvisningar hafva, såsom sammanställningen utvisar, beloppen okats under år För vanliga portopliktiga inrikes postanvisningar uppgår ökningen till öfver 23 millioner kronor eller 13"8 procent i jämförelse mod år Donna ökning träffar, enligt verkställd undersökning, i öfvervägande grad andra halfåret 1909 och inom detta särskildt månaderna november och december, såsom jämväl af den i det föregående införda texttaboll P framgår. Den betydliga ökningen under dessa månader torde i afsevärd mån bero på do förändrade bestämmelser beträffande postanvisningar och postförskott, hvilka den 1 november 1909 trädde f tillämpning, och hvilka, bland annat, afsågo en höjning af maximibeloppet för dessa försändelser från 500' till 1,000 kronor. Emellertid beror ökningen i postanvisningsbeloppon under andra halfåret 1909 äfven och i icke oväsentlig:grad på den därunder infallande storstrejkon. Vid tiden för denna afsändes nämligen, enligt hvad upplyst blifvit, medelst postanvisning betydliga belopp dels såsom bidrag till det socialdemokratiska landssekretariatet i hufvudstaden och dels såsom penningunderstöd från landssekretariatet till storstrejksutskotten landet rundt. Dessa medel skola tillhopa icke hafva understigit 3 millioner kronor. I medeltal kommer på hvarje postanvisning följande belopp. IV

32 XXVI POSTANVISNINGAR. britannien och Irland, i utväxlingon med hvilket land ett motsatt förhållande ägor rum. ' ' ': Beträffande postan visningsrörolsen ined Ryssland (utom Finland), hvilken röreiso tog sin. början don. 1 februari 1905, tordo för åren 1908 och 1909 få hänvisas till följande öfversikt. En särskild grupp af postanvisningar utgöres af sådana, som användas för redovisning af "postförskottå paket. Dylik anvisning, delvis utskriften, medföljer paketet till adressorten samt expedieras, sedan postförskottsboloppet blifvit inbetaladt, i kompletteradt skick tillbaka. Antalet sådana anvisningar har under senasto tvä år varit följande. Sist anförda tal ådagalägga, att i allmänhet telegrampostanvisningarna lyda på ganska' afsovärda belopp, i modeltal mor än fem gånger högro än genomsnittsbeloppen för öfriga postanvisningar. Beträffande de vanliga postanvisningarna iakttager man genast, att bland afgiftspliktiga postanvisningar de inrikes och de till utlandet afsända lyda å ganska låga belopp, i medeltal uppgående till endast ungefär hälften af medelbeloppen för postanvisningar från utlandet och i transit genom Sverige. Afgiftsfria postanvisningar till utlandet lyda däremot i all-r mänhet å jämförelsevis höga belopp. Efter hvad man finner af tab; 6, och 7, äro Amerikas Förenta Stater det främmando land, mod hvilket postanvishingsutväxlingcn varit mest betydande. Sålunda försändos år 1909 från Förenta Staterna till.sverigo oj mindre än 176,359 postanvisningar å tillhopa 12,460,598 kronor, hvilket motsvarar med afseende ä antalet 56-8 procent och med afseende å beloppet 64 - o procent af samtliga postanvisningar från utlandet till Sverigo. Likasom under år 1908 har emellertid äfven under redogörelseåret en tillbakagång ägt rum i fråga om det från. Förenta Staterna till Sverige försändä postanvisningsbeloppet. I riktning från Sverige till Förenta Staterna iafva under året försändts 12,292 postanvisningar å ett sammanlagdt belopp af 2,059,939 kronor. Äfven här har beloppet under år 1909 sjunkit. En öfversikt öfver de i postanvisningsrörelsen mellan Sverigo och Amerikas Förenta Stater under senasto femtonårs period utväxlade belopp lämnas i vidståonde texttabell Q..Man finner däraf, att det är synnerligen afsovärda belopp, som medelst postanvisningar från Amerikas Förenta Stater tillsändts adressater i Sverige utöfver hvad som från Sverige blifvit afsändt. Nettobeloppet till Sverigo influtna postanvisningsmedol utgör under denna period 104,627,098 kronor. :Näst Amerikas Förenta Stator komma, med afseende å storleken af de med Sverige utväxlade postanvisningsbeloppen, Tyskland, Danmark, Norge och Frankrike, till hvilka länder större belopp afsändts än som därifrån ankommit, samt Stor- Postanvisningar, som utfärdats för tidningsabonnemang, jämlikt aftalet mellan Sverige och Frankrike den 30 juni 1880, hafva åron 1908 och 1909 uppgått till följando antal och belopp. Tab. Q. Postanvisningsmedel i utväxling med Amerikas Förenta Stater åren

33 POSTANVISNINGAR. TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. XXVII Bo transiterande postanvisningarna utgöras af sådana, som genom svenska postverkets förmedling utväxlats mellan Finland och åtskilliga andra länder, med hvilka svenska post- Verket står i direkt utväxling af postanvisningar. Omfattningen under senaste två år af den sålunda förmedlade postanvisningsrörelsott framgår af don här efteråt införda tablå, - i hvilken upptagits postanvisningarnas antal och belopp äfvensom beloppet af det svenska postverket tillkommande kommissionsarfvodo. Bland dessa transiterande finska postanvisningar komma i främsta rummot de^ som utväxlats med Amerikas Förenta Stater. I detta afseende må här anföras, att under år 1909 blof medelst postanvisningar från Amerikas Förenta Stater, expedierade via Sverige, tillsändt adressater i Finland ett sammanlagdt belopp af 773,055 kronor (mot 777,869 kronor under år 1908), medan de i motsatt riktning under året expedierade postanvisningarnas sammanlagda belopp utgjorde 121,215 kronor (mot 142,099 kronor under år 1908). -företer antalet postabonnorade nummerexemplar en ökning i förhållande till år Beträffande de i ofvanstående sammanställning mcddelado siffror angående antalet- i utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband inneliggande nummerexemplar gäller dock hvad i det föregående anförts vid tal om antalet korsbandsförsändelscr i allmänhot, nämligen att de statistiska resultaten i fråga om dessa försändelser äro mera beroende på tillfälligheter än i fråga om försändelser af andra slag, hvarigenom on jämförelse mellan olika år försvåras.... I det följande lämnas en öfversikt rörande antalet af do försändelser, hvari ofvan afsedda tidningar och tidskriftor vid postbehandlingen varit- inneslutna, nämligen dels paket med postabonnerado exemplar, dels utgifvarekorsband och dels vanliga tidningskorsband. E) Tidningar och tidskrifter...här nedan lämnas en jämförelse.mellan antalet nummerexemplar af tidningar och tidskrifter, hvarå för åren 1909 och 1908 abonnerats genom postverkets förmedling eller som försändts i utgifvarekorsband eller vanliga tidningskorsband, äfvensom mellan antalet nämnda två år försända afgiftspliktiga tidningsbilagor, likaledes efter nummerexemplar räknadt. Hvad don inrikes tidningsrörelsen angår, företer antalet postabonnerade nummeroxemplar år 1909 en icke oväsentlig stegring, motsvarande i förhållande till år '9 procent. Antalet i utgifvarokorsband försända nummerexemplar skall likaledes hafva afsevärdt ökats, medan antalet i vanliga tidningskorsband inneslutna nummerexemplar äfvensom antalet afgiftspliktiga tidningsbilagor nedgått i jämförelse med nästföregående år. Äfven i fråga om den utrikes tidningsrörelsen Vid jämförelse mellan dessa tal och dem, som i dot föregående meddelats angående antalet nummerexemplar, finner man, att år 1909 antalet i hvarje försändelse inneslutna nummerexemplar i medeltal utgjort: 11-6 i inrikes paket med postabonnerade exemplar, 3-3 i paket till utlandet med postabonnerade exemplar, å-& i utgifvarekorsband och 2-4 i vanliga tidningskorsband.. ' j Beloppet af de pronumerationsmedel, som under år 1909 vid de särskilda postkontoren influtit för tidningar och tid skrifter, hvilka blifvit genom svonskä postverket förskrifna; inhämtas af tab. 8, under det att beloppen af do svenska postverket tillgodokomna afgifter för befordran- af dylika tidningar och tidskrifter äfvensom af utgifvarekorsband meddelas i tab. 9, för så vidt dessa afgifter inbetalats vid postanstalterna. Därvid bor. beaktas beträffando befordringsafgifter för utgifvarekorsband, att," i enlighet mod det nya rodovisr ningssättot, i tab.. 9 endast upptagits sådana befordringsafgifter för utgifvarekorsband, hvilka vid postanstältorna inbetalats under år 1909, och således icke de i januari 1910 för postbefordran under nästföregående år influtna afgifter, samt beträffando postafgifter för abonnerade tidningar och tidskrifter, att uppgifterna i tab. 9 ondast omfatta de under de tre första kvartalen af år 1909 inbetalade dylika afgifter, i det att de under 1909 års fjärdo kvartal influtna postafgifter för år 1910 af räkenskapsskäl hänförts till sistnämnda års inkomster. I den å följande sida införda texttabell R, hvari lämnas en öfvorsikt rörande de vid rikets postanstalter influtna prenumerationsmedel etc. under åren , hafva emellertid för sistnämnda år, på dot att uppgifterna må blifva sinsemellan jämförliga, bland befordringsafgifter för utgifvarekorsband, på

34 XXVIII TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. POSTFÖRSKOTT. satt under föregående år ägt rum, upptagits alla dylika afgiftor, hvilka afsott postbefordran under årot, samt bland postafgifter m. m. för tidningar och tidskriftor äfven de under 1909 års sista kvartal influtna sådana afgiftor. F) Postförskott. I do öfversiktor, som här förut lämnats angående poströrelsen i dess helhet och särskilda grenar af densamma, hafva med postförskott belagda försändelser af olika slag inräknats i de grupper, till hvilka desamma med afseende å sin beskaffenhet i öfrigt varit att hänföra. Rörande antalet postförskottsförsändelsor åron 1909 och 1908 läranas här nedan en sammanställning, i hvilken såsom»vanliga» brefpostförsändelser betecknats sådana, som icko varit rekommenderade ellor assurerade..tal). It. Vid rikets postanstalter influtna prenumerationsmedel och posta/gifter m. m. för tidningar och tidskrifter åren ) UtgifvarckorabaTid infördes år 1905 i don inrikes poströrelsen. s ) Undor januari 1910 till ett belopp af 4,059 kr. influtna afgifter, afseende postbefordran under år 1909, hafva inräknats. s ) Afgiftcrna för 4:c kvartalet 1909 uppgå till 110,885 kr. 4) Jfr anm. 2 och 3. ökningen år 1909 i antalet postförskottsförsändelser, jänafördt med år 1908, uppgår till 8-2 procent och är störro för paket (12-4 procont) än för brefpostförsändelser (4-2 procent). Då, såsom i det föregående är nämndt, antalet paket öfver hufvud år 1909 företer on ökning i förhållande till nästföregående år med 11-8 procont, följer häraf, att stegringen varit större i fråga om postförskottspaket än i fråga om paket utan postförskott. Hvad angår till brefposton hörando postförskottsförsändelser, förete do i riktning från utlandet befordrade en minskning, motsvarande i jämförelse med år procent. Enligt gällande internationella aftal kan i samfärdseln med andra länder än Danmark och Norge postförskott icke bogäras å vanliga brofpostförsändelser. I denna omständighet finner man en förklaring därtill, att bland de med utlandet utväxlade, till brefposten hörando postförskottsförsändelser en anmärkningsvärdt stor del utgjorts af rekommenderade sådana. Af samtliga brofpostförsändelser voro år 1909 endast 0"6 procent, men af pakoton oj mindre än 32-4 procent belagda med postförskott; år 1908 voro motsvarande tal resp. 0-6 och 32-3 procent. Antalet postförskottsförsändelser är, inom samtliga grupper, vida större i riktningen från utlandet än i motsatt riktning. I efterföljande öfversikt lämnas en redogörelse för antalet oinlösta postförskottsförsändolser, och har därjämte för hvarjo grupp anförts det procenttal, som angifver do oinlösta postförskottens antal i förhållando till hela antalet postförskottsförsändelser inom gruppen.

35 POSTFÖRSKOTT. INKASSERINGSUPPDRAG. EXPRESSFÖRSÄNDELSER. XXIX Af de till Sverige från utlandet ankomna postförskotts- - försändelserna hafva således år 1909 nära en fjärdedel (23-8 procent) återsändts såsom oinlösta, medan inom öfriga grupper af postförskottsförsändelser antalet oinlösta försändelser är mera ringa. Sammanlagda beloppen af begärda postförskott och medel- "b.eloppet per. försändolso angifvas för de senaste två åren här nedan. Postförskottsboloppot i medeltal per försändelse har sålunda år 1909 ökats för samtliga här åtskilda grupper. Do oinlösta postförskotten representera följande sammanlagda belopp. Enligt gällande bestämmelser skola inkasseringshandlingar, om do befordras endast inom riket, försändas under rekommendation eller assurans och i utväxlingen med främmande länder under rekommendation; de inkasserade beloppen skola redovisas medelst postanvisning. Inkasseringsförsändelserna hafva för don skull i föreliggande berättelse inräknats bland resp. rekommenderade eller assurerade försändelser och postanvisningar. Hvad först angår den inrikes inkasseringsrörelsen, hafva under november och december månader ,085 värdehandlingar å tillhopa 105,967 kronor 37 öre förekommit till inkassering vid svenska postanstalter. Af dessa hafva 900 värdehandlingar å tillhopa 39,771 kronor 51 öre blifvit genom postverkets förmedling inlösta och redovisade till resp. afsändaro, hvilket motsvarar i afseende å antalet 43'2 procent och i afseende å beloppet 37-5 procent af samtliga inrikes inkassoringshandlingar. Såsom oinlösta återställdes till afsändarna 1,183 värdehandlingar å sammanlagdt 65,919 kronor 70 öre, hvarjämte två växlar å tillhopa 276 kronor 16 öro blefvo, på resp. fordringsägares begäran, aflämnado för protest. Texttabell S å följando sida lämnar en öfversikt öfver inkassoringsrörolsen mod utlandet år Till jämförolse hafva slutsummorna för nästföregående fyra. år införts i tabellon. Enligt hvad af denna framgår, uppgick antalet värdehandlingar, som till Sverige ankommo för inkassering, år 1909 till 6,596 med ett sammanlagdt värdebelopp af 479,304 kronor och år 1908 till 5,774 å tillhopa 427,414 kronor. 1 fråga om såväl antal som belopp visar sig sålunda år 1909 en ökning. Af hela antalet blefvo under sistnämnda år 3,943 eller 59'8 procent, representerande ett belopp af sammanlagdt 296,141 kronor eller 61-8 procent af samtliga från utlandet ankomna inkasseringshandlingars värdebelopp, inlösta och redovisade till utlandet. Motsvarande procenttal år 1908 voro resp och 61-0 procent. Endast en från utlandet ankommen växel har under rodogörelsoåret aflämnats för protest. För inkassering i utlandet hafva under år 1909 från Sverige försändts endast 83 värdehandlingar, representerande ett belopp af tillhopa 4,878 kronor. Inkasseringsrörelson i donna riktning har, såsom tabellen utvisar, hittills tagit mycket ringa fart. H) Expressförsändelser. Medolboloppet per oinlöst postförskott har således år 1909 utgjort 9 kronor 96 öro. De försändelser, för hvilka exprossbofordran bogärts, uppgingo åren 1909 och 1908 till följando antal. G) Inkasseringsuppdrag. Från och med den 1 novomber 1909 har, såsom å annat stallo i donna berättelse omförmälos, inkasseringsrörelso anordnats i den inrikes posttjänsten, i sammanhang hvarmed postverket åtagit sig ombesörja protestering af växlar. I den internationella utväxlingen af inkasseringshandlingar deltager Sverige sedan är ökningen i antalet försändelser af detta slag utgör 6-7 procent.

36 XXX MOTTAGNINGSBEVIS. OBESTÄLLBARA OCH OREGELBUNDNA FÖRSÄNDELSER. I) Mottagningsbevis. Enligt gällande bestämmelser kan mottagningsbevis erhållas beträffando rekommenderade och assurorade försändelser, oassurerado paket och postanvisningär. Under sonaste två år har dylikt bevis bogärts rörande följande antal försändelser. Här framträder således för redogörelseåret en ökning af 8-8 procont i förhållande till år Öfver hufvud är antalet mottagningsbevis ytterst ringa, i det att sådana begärts för mindro än (H procent af hela antalet försändelser inom de i det föregående omnämnda grupper. K) Obeställbara, oregelbundna och reklamerade försändelser. a) Obcstiillbara och oregelbundna försändelser. I tabell T lämnas en öfvorsikt för år 1909 rörande antalet obeställbara och oregelbundna 1 ) försändelser af olika slag äfvensom rörande de åtgärder, som mod dessa försändelser vidtagits. Såsom tabellen gifver vid handen, hafva af de i första hand obeställbara, inrikes försändelserna något öfver tre fjärdedelar (76-2 procent) kunnat genoni pöståhstalterna återställas till afsändare, under det att ungefär"en'tiondedel (9-2 procent) beställts genom reklamationskontoret och återstoden eller 14-6 procent blifvit definitivt obeställbara. Af försändelser från Sverige till utlandet, hvilka såsom obeställbara återkommit till svenska utväxlingspostanstalter, har hälften (49\6 procent) kunnat återställas till afsändare genom postanstalterna, medan inemot en fomtedel (18-6 procent) beställts genom reklamationskontoret och åtorstående 31'9 procent blifvit definitivt obeställbara. En öfversikt rörande antalet definitivt obeställbara (portopliktiga) försändelser lämnas i efterföljande tablå, hvilken jämväl redogör för förhållandet mellan dessa försändelser och hola antalet till postbehandling förekommande försändelser inom motsvarande grupper. l ) Oregelbundna försändclsor äro sådana, hvilka förete äfvikclser från gällande bestämmelser ochv därför icko "bort till postbehandling mottagas. Hörande behandlingen af dylika försändelser, då' do af. förbiseende mottagits eller ur brenåda upphämtats,. galla för. olika fall.olika regler.. Vissa försändelser skola adressat tillhandahållas; andra skola, efter omständigheterna, förstöras eller till afsandarö (främmande postförvaltning) återställas och äro sålunda att anse som obeställbara i vidsträckt mening. - t Tab. S. Inkasseringsrörelsen med utlandet år 1909.

37 OBESTÄLLBARA OCH OREGELBUNDNA FÖRSÄNDELSER. XXXI Antalet definitivt obeställbara försändelser är således relativt högre beträffande försändelser till utlandet än i fråga om inrikes försändelsor och anmärkningsvärdt högt beträffando brofkort. Sålunda har af brofkort till utlandet inemot en half procent blifvit definitivt obeställbara. Om man frånser do fall, då oboställbarhet uppkommit på grund däraf, att adressaton afrost, aflidit eller vägrat erlägga å försändelse hvilando löson, synos anledningen till postförsändelsors obeställbarhot i allmänhot kunna påbördas vederbörande afsändaro själfva, som å sina försändelser tecknat adressatons namn oller adress felaktigt eller ofullständigt samt uraktlåtit att, till lodning vid dylika försändelsers ätorställando till afsändare, å försändelsornas omslag angifva egot namn och adress. Emellertid förekomma icko blott felaktigt oller ofullständigt adrossbetocknado försändelser utan äfven i jämförelsevis stort antal fullständigt adresslösa sådana. Under år 1909 inkommo nämligen till roklamationskontorot icko mindre än 418 vanliga bref och 2,107 brofkort, hvilka upphämtats ur broflåda' och varit i saknad af hvarjo beteckning rörande adress. Af dessa kunde genom kontorots åtgärdor 102 bref och 163 brofkort tillställas respektive afsändaro. Bland do till reklamationskontoret insända, obeställbara trycksakerna utgjordes 8,211 af nyårskoil och valsedlar. Brefpostförsändelser med innehåll af penningar ollor andra föremål af värde förekommo å roklamationskontorot till ett Tab. T. Obeställbara försändelser år 1909.

38 XXXII OBESTÄLLBARA, OREGELBUNDNA OCH REKLAMERADE FÖRSÄNDELSER. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. antal af 4,845. mod ott kontant innehåll af tillhopa kr. 2,597: 50 sålunda fördeladt: Af dessa försändelser blefvo på grund af reklamationer oller med ledning af de upplysningar, som vunnits vid försändelsernas öppnande å reklamationskontoret, 4,295, eller 88-6 procent, med ett sammanlagdt penninginnehåll af kr. 1,719: 65, tillställda vederbörande afsändaro eller adressator. De anförda talen tyckas visa, att allmänheten fortfarande i stor utsträckning försändor penningar och andra värdeföremål i vanliga bref, hvadan det vill synas, som om do upprepade erinringar till allmänheten, hvilka Styrelsen till förebyggande af detta missbruk låtit utfärda, icke ledt till afsedt resultat. Beträffande försändelser med värdoinnehåll, hvilka efter öppnandet a reklamationskontorot förblifvit obeställbara, äfvensom angåondo postanvisningar, hvilkas belopp icke kunnat till vederbörande utbetalas, utfärdades kungörelser i vanlig ordning. b) Reklamerade försändelser. Å Goneralpoststyrelsens reklamationskontor förekommo under år 1909 till behandling 9,961 diarieförda ärenden, af hvilka 9,301 utgjordes af egentliga reklamationsärenden, d. v. s. anmälningar rörande försändelser,, hvilka icko kommit vedorbörando tillhanda. Af hvilka slag dessa försändelser voro äfvensom till huru stort antal do blifvit efter reklamationen tillrättaskaffado, framgår af följande sammanställning. Tab. U. Reklamerade försändelser åren Gynnsammast ställer sig resultatet beträffande assurerade bref och postanvisningar, hvilka samtliga tillrättaskaffats. Af paket har det öfvervägande flertalet (87-9 procent) kommit vederbörande tillhanda och af brefkort, oassurorado bref samt korsband rosp. 65-2, 62-9 r och 57-2 procent. Åf rokommondorade brefpostförsändelser och postförskottsförsändelser har största delen kommit till rätta. Hela antalet tillrättaskaffade försändelser utgjorde 77-5 procont af samtliga reklamerade. I nedanstående toxttabell U finnas motsvarande tal sammanställda för senast tilländagångna femtonårsperiod. V. Ekonomi. A) Den finansiella ställningen. Postverkets finansiella ställning år 1909 framgår af efterföljande, på postverkets hufvudbok för nämnda år grundade öfversikt.

39 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. XXXIII Kredit. v

40 XXXIV DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. Vid öfvorgången från det förutvarande till det nuvarando redovisningssättet har sålunda gifvetvis uppstått on förskjutning, i det att exempelvis vissa kostnader för poströrelsen under decembor månad 1909, hvilka enligt det gamla systemet bort afföras i nämnda månads modelsräkningar, i stället afförts i medelsräkningarna för januari månad 1910 och vissa inkomster, hvilka enligt det gamla systemet bort uppdobiteras i medelsräkningarna för december månad 1909, i stället uppdebiterats i medelsräkningarna för januari månad Härigenom hafva såväl inkomster som utgifter för år 1909 kommit att upptagas till afsevärdt lägre belopp, än som skulle hafva skett, om en omläggning af räkenskapsväsondet icke ägt rum. I riksstaten för år hade postmodlen uppförts med 21,000,000 kronor, och i postverkets stater för nämnda år hade utgifterna beräknats till 19,520,000 kronor, hvarigenom skolat uppstå ett öfverskott af 1,480,000 kronor. Enligt don i dot föregående införda tablå hafva emellertid inkomsterna år 1909 utgjort 19,950,999 kronor 60 öre och driftkostnaderna, inberäknadt utgifter för nybyggnader, 18,420,758 kronor. I följd häraf har för året ett öfverskott uppkommit af 1,530,241 kronor 60 öre, hvilket med ungefär 50,000 kronor öfverstiger dot förutsedda öfverskottet. Om det gamla redovisningssättet tillämpats, skulle enligt gjord beräkning postverkets inkomster hafva uppgått till i rundt tal 20,970,000 kronor och utgifterna till i rundt tal 19,500,000 kronor, hvadan för året skulle hafva uppstått ett öfverskott af i rundt tal 1,470,000 kronor. I dot följande meddelas en sammanställning öfver do under särskilda anslagstitlar för år 1909 uppförda bolopp samt Tab. V. Inkomster och driftkostnader åren Innan Generalpoststyrelsen närmare ingår på det ekonomiska resultatet af postverkets verksamhet under år 1909, torde det vara lämpligt redogöra för don på hithörande förhållanden afsevärdt inverkande förändring af räkenskapsväsendet, som beträffande distrikts- och lokalförvaltningarna inträdde den 1 november Före nämnda tid tillgick sålunda, att postanstalternas inkomster och utgifter i de då som nu för månad afgifna medelsräkningarna redovisades för den månad, till hvilken inkomsterna och utgifterna hänfördo sig, under det att enligt det nuvarande redovisningssystemet dessa inkomster och utgifter skola, i likhet med hvad städse ägt rum beträffande postverkets hufvudkassa m. fl. kassor hos Generalpoststyrelsen, redovisas för den månad, hvarunder inkomsterna inflyta och utgifterna äga rum, oafsedt huruvida de afse den löpande eller en föregående månad. Sistnämnda system erbjuder, bland andra fördelar, äfven den, att räkenskaperna kunna afslutas och granskas tidigare, än hvad förut varit möjligt. ') Uppgifterna för år 1000 harva beräknatg enligt det före den 1 november 1909 gällande redorisningesättet.

41 INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTEBNA. XXXV Tab. W. Postkontoren ordnade efter uppbördens storlek år 1909.

42 XXXVI INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTERNA. FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. do utgifter, som under året utgått å anslagon i fråga. Härvid bör emollortid boaktas, att af skäl, som i dot föregåondo anförts, do boräknado och de verkliga utgifterna år 1909 beträffande åtskilliga anslagstitlar icko kunna ansos motsvara hvarandra.. B) Inkomster och utgifter vid postanstalterna. En väsontlig dol af postverkets utgifter bestrides genom postvcrkots hufvudkassa, utan att distriktsförvaltningarna ollor postanstalterna för ändamålet anlitas. Likaledes inflyter en, om ock ringa, del af postverkets inkomstor dirokt till liufvudpostkassan. I den öfvorsikt öfvor inkomstor och utgifter vid de särskilda postanstaltorna, som lämnas i tab. 9, ingå icko do utgiftor, som för postanstalternas räkning bestridts från hufvudpostkassan. 1 toxttabollen W å föregåendo sida hafva postkontoren, med ledning af tab. 9, ordnats ofter uppbördens storlek år Af tabellen framgår, att uppbörden under året utgjort: Don största skiljaktigheten framträder under rubriken aflöningar, i det att do verkliga utgifterna här uppgå till ott belopp, som med ungefär 775,000 kronor nndorstigor dot i staton uppförda boloppot. Detta förhållando boror hufvudsakligen därpå, att från och med november månad 1909 do ordinarie befattningshavarnas tjänstgöringsponningar samt arfvoden åt den oxtra porsonalon m. m. utbetalas å första dagen i månaden närmast efter den, hvarunder de intjänats, i stället för, såsom förut, å sista dagen af den månad, dessa aflöningar afse, hvadan sålunda för år 1909 dylika utgiftor kommit att afföras allenast för 11 månader. Att de verkliga utgifterna under omkostnadsstaton med ungefär 300,000 kronor understiga de beräknade, är beroende dels på den förskjutning i utgifterna, som det nya redovisningssättet vållat, dels ock därpå, att under året åtskilliga besparingar kunnat göras å anslagen under denna titel. Enligt postverkets hufvudbok för år 1909 hafva inkomsterna nämnda år ökats med 73,843 kronor 41 öro ollor 0-4 procent och utgifterna minskats med 510,115 kronor 68 öro eller 2-7 procent i förhållande till år öfverskottet 1,530,241 kronor 60 öro som utgör 7-7 procent af inkomstorna, öfverstiger nästföregående års behållning med ej mindre än 583,959 kronor 9 öro, motsvarande 61.7 procent. Texttabell V innohåller en sammanställning af postverkets inkomster och driftkostnader m. m. under de senast förflutna femton åren. Få det att ifrågavarande tal för år 1909 må blifva jämförliga med föregåondo års, hafva desamma i tabellen beräknats med tillämpning för hela årot af det före den 1 november 1909 gällande redovisningssystemet. Såsom tabellen utvisar, skulle postverkets inkomstor under år 1909, därost dot gamla redovisningssättet fortfarande ägt tillämpning, hafva ökats med 5-5 procent i förhållande till inkomsterna under närmast föregående år. Utgifterna åter skulle, under samma förutsättning, hafva ökats med endast 3 - o procent, hvilket är den relativt lägsta utgiftsstegring postverket kan uppvisa sedan år 1895, och öfverskottet skulle hafva utgjort 1,469,600 kronor, motsvarande 7-o procent af inkomsterna. För uppbördons storlek inom do olika postdistrikton rodogöros å sid. XLI. C) Frankoteckensförbrukningen. Antalet från postverkots frimärksförråd under senasto två år utsända frankotockon af olika slag framgår af efterföljande tablå.

43 FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. XXXVII Vid jämföreiso mod år 1908 företo sålunda talen för år 1909 en ökning i antalet med 1-9 procent och i värdebeloppet mod 2-6 procent. I det angifna värdebeloppet har jämväl inräknats don tillläggsafgift, som nppbäros vid försäljning af frimärken, anordnade i häften, och hvilken utgår med 5 öre för hvarje häfte. Dylika häften hafva under nästförflutna två år utsändts från frimärksförrådet till följande antal. År År Häften med 5 öres frimarken 7,095 7,620» 10»» 8,195 9,460 Tab. X. Antal och värde af till postanstalterna utsända franko - tecken och influtna medel för försålda frankotecken åren Den i toxttabell X ä donna sida införda sammanställning utvisar dels antalet från frimärksförrådot under senasto fcmtonårsporiod utsända frankotockcn äfvensom värdet å desamma, dels ock don vid postanstalterna under samma tid influtna uppbörd för försålda frankotecken. Beträffando den för år 1909 i tabellen angifna uppbörd hafva, för vinnando af jämförlighot med föregående år, däri inräknats icko endast do under året influtna afgiftor för försålda frankotockcn, utan äfven beloppet af de under fjärde kvartalet 1909 bokförda och under januari 1910 inbetalade postafgifter af här ifrågavarandeslag, uppgåonde till 639,519 kronor. Enligt det nya rodovisningssättet hafva dessa afgifter i räkonskaporna hänförts till 1910 års uppbörd. Likaledes hafva i don här nedan införda toxttabell Y, hvari moddelas uppgifter angående frankotockonsuppbörden för hvarjo månad under sista halfåron 1908 och 1909, beloppet af förenämnda, under fjärde kvartalet 1909 bokförda postafgifter för likformighots vinnando tillagts decembor månads uppbörd för sist angifna år. Då postverkets inkomster till inomot nio tiondedolar utgöras af medel, influtna för försålda frankotockcn, ger on sammanställning af frankotcckensuppbördon under olika perioder on ganska klar bild af poströrelsons utveckling. Taboll Y synes i det hänseendet med tydlighot ådagalägga, att poströrolsen ännu under juli 1909 var ganska liflig, att don därefter, samtidigt med storstrejkens inträdo, nodgick, ehuru i förhållande till år 1908 fortfarando en ökning framträdde, samt att don slutligen mot utgångon af årot var stadd i raskt uppåtgående. Från och med den 1 oktober 1907 tillhandahåller svenska postverket allmänheten internationella svarskuponger. Saluprisot för dylik kupong utgör 25 öro, och kupongerna äro i fråga om redovisningen likställda mod frimärken. Från postverkets frimärksförråd har under år 1909 till postkontoren utsäudts internationella svarskuponger till ett antal af 3,480 styckon. Världspostföroningens intornationolla byrå i Bom har i afrakning mellan Svorigo och andra länder under år 1909 rodovisat 2,300 i Sverige försålda och i utlandet inlösta samt 6,953 i utlandet försålda och i Svorige inlösta dylika kuponger. Motsvarande tal för år 1908 voro resp. 1,662 och 4,4.64. Tab. Y. Frankoteckensuppbörden för hvarje månad under sista halfåren 1908 och 1909.

44 XXXVIII FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. POSTVERKETS FASTIGHETER. POSTLAGSTIFTNING M. M. Såsom i nästförcgåendo årsborättolso omnämnts, hafva från 1909 års början inom svonska postverket införts identitetskort att användas såsom logitimationshandling för utfåondo af värdeförsändolsor och postanvisningsmcdol. Afgiften för dylikt kort utgör 50 öre och redovisas medelst frankoteckon. Från postverkets blankettförråd utsändes i slutet af år 1908 till postkontoron utan förogåondo rekvisition 6,735 blanketter till identitetskort och under loppet af år 1909, på grund af rekvisition, 140 dylika blankotter. Enligt inkomna uppgifter hafva identitetskorten ännu i ondast ringa utsträckning kommit till användning. Vid postkontoron utställdes under rodogörolsoårot 243 stycken dylika kort. D) Postverkets fastigheter m. m. Nedanstående tablå utvisar det ungefärliga värdet af postverkets fasta egendom vid 1909 års utgång. pris af 25,100 kronor samt för don till samma tomtdel hörando lott i stadens bymark 1,525 kronor eller tillhopa 26,625 kronor. Detta bolopp, som enligt föreskrift i nyss berörda nådiga brof skall reserveras för att användas till beredande af lokaler i landsorten för postverkets behof, har upptagits i postverkets räkenskaper för är 1910 under titeln»reserverado medel» och kommer således icko att ingå bland postverkets inkomster. Enligt nådiga brefven den 22 juni 1906 och den 16 oktober 1908 hafva anslagits för inköp af en tomt i Storvik och för uppförando a densamma af on posthusbyggnad sammanlagdt 95,000 kronor. På grund däraf har ontropronadkontrakt upprättats mod byggmästaren F. A. Karlsson i Gallo att för en kostnad af 68,875 kronor å don af postverkot inköpta tomten i Storvik uppföra en byggnad af sten. Entreprenaden omfattar såväl ordnande af byggnadsplatson, grundgräfning och grundläggning som uppförando af själfva byggnaden, men däremot icko inledande af varme-, vatten- och afloppsledningar m. m. Byggnadsföretaget har påbörjats under år 1909, och utgifterna därför hafva under året uppgått till 11,55-1 kronor 19 öro. Postverkets inventarier hafva beräknats till ett värdo af omkring 1,675,000 kronor. VI. Postlagstiftning m. m. Sammanlagda viirdot af all postverkets fasta egendom vid slutet af ar 1909 uppgick sålunda, enligt förestående boräkning, till 6,469,600 kronor. Detta bolopp understiger med 22,000 kronor det för år 1908 upptagna viirdot af postverkets fastigheter. Skiljaktigheten har sin grund däri, att, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref till Generalpoststyrelsen don 5 juni 1909, postverkets fastighot i Jönköping blifvit under året försåld. Vid försäljningon i fråga betalades för den postverket tillhöriga västra delen af tomton n:r 15 i Torgkvarterot i Jönköpings stad mod å tomtdelen uppförda byggnader ett Sedan riksdagen i lmfvudsakliga dolar godkänt Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionon till 1909 års riksdag intagna förslag till ändrad organisation af postverket samt lönereglering för dess tjänstemän, har Eders Kungl. Maj:t, för till lämpning frän och med ingången af år 1910, dels den 27 augusti 1909 utfärdat aflöningsreglemento för tjänstomän vid postverkot (Sv. Ffs. n:r 104, år 1909) äfvensom föreskrifter angåonde indragning af postförvaltaros och andra tjänstomäns vid postkontor sportler för den egentliga posttjänsten samt fastställt ny klassindelning för postkontoren, afsodd att gälla under fem år, dels ock don 31 december 1909 utfärdat ny instruktion för Genoralpoststyrelsen (Sv. Ffs. n:r 177, år 1909) och i sammanhang därmed fastställt hufvudgrundor för postverkots distriktsförvaltningars verksamhet (Sv. Ffs. n:r 178, år 1909). Därjämto har Eders Kungl. Maj:t dels genom nådigt brof den 23 juli 1909 meddelat bestämmelser angåondo det af riksdagon medgifna personliga aflöningstillägg för år 1909 åt vissa tjänstemän vid postverket, dels ock i nådigt brof den 27 augusti samma år gifvit föreskriftor angående don dagliga tjänstgöringstiden för Generalpoststyrelsons ordinarie tjänstemän. Don sålunda boslutado omorganisationen af postverket, för hvilken Generalpoststyrelsen gifvetvis kommer att närmaro redogöra i berättelson för år 1910, har bland annat medfört följando förändringar. Goneralpoststyrolsen är från och med år 1910 uppdelad på fyra i stället för, såsom dessförinnan varit fallet, fem byråer. Förutom byråchef hafva äfven sokroteraro, kamroraren och ombudsmannen att föredraga vissa ärenden. Distriktsförvaltningarna, do s. k. postdirektionerna, äro till antalet sox, nämligen postdirektionerna i södra, västra och östra distrikten, Stockholms distrikt samt mellersta och noira

45 distrikten. Tills vidare har dock frun södra distriktet afskilts, såsom ett särskildt distrikt, Malmö stad med de under Malmö postkontor förlagda postslationcr och postlinjer. Postdistriktens områden hafva delvis förändrats, sålunda har, bland annat, till västra distriktet hänförts Götoborg, som förut utgjorde eget postdistrikt, och till Stockholms distrikt vissa delar af Stockholms län. Distriktschefs befogenhet har utvidgats. Uppdelningen af den egentliga postpersonalen i tjänstomän och betjänto har upphäfts och efterträdts af en uppdelning i tjänstemän af högre och lägre grad. I fråga om postförbindelsorna mollan Sverigo och kontinenten har under årot en genomgripande förändring vidtagits. Till efterkommande af bestämmelsen i artikel 9 af statsfördraget mollan Sverigo och Tyska riket den 15 november 1907 (Sv. Ffs. n:r 2G, år 1908) hafva nämligen svenska och tyska postförvaltningarna genom aftal don 1/3 juli 1909 öfvoronskommit om ordnando af postbefordringen mellan Stockholm och Berlin med anledning af inrättandet af regelbunden postångfärjeförbindelso mellan Trälleborg och Sassnitz. Ifrågavarande öfveronskommelso, hvilken träddo i kraft don 7 juli 1909, gäller närmast till och med den 30 april Enligt öfveronskommelso mod ryska postförvaltningen har det högsta belopp, hvarå postanvisning i utväxlingen mellan Sverige och Ryssland må utställas och hvilket ditintills utgjort 100 rubel eller motsvarande belopp i svenskt mynt, blifvit från ingången af mars månad 1909 höjdt till 300 rubel i riktningen till Ryssland och 600 kronor i riktningen till Svorigo. På grund af bemyndigande i nådigt bref don 24 september 1909 hafva från ingången af oktobor månad nämnda år i aftalet om direkt pakotutväxling mellan Sverigo och Amerikas Förenta Stater vidtagits do ändringar, att maximivärdet för hvarje paket blifvit höjdt från 50 till SO dollars eller motsvarando belopp i svenskt mynt, samt att högsta tillåtna vikten ä paket höjts från 2 till 5 kilogram. Enligt en under året träffad öfvcrenskommolso mellan svenska och danska postförvaltningarna kan i utväxlingen mellan Sverigo och Island tagas postförskott å rekommendcrado brofpostförsändelsor, bref med angifvet värde samt postpakot. Med stöd af nådigt bemyndigande den 5 juni 1909 har från och mod den 1 november nämnda år anordnats inkasseringsrörelse äfven i den inrikes jiosttjänsten (Sv. Ffs. n:r 114, år 1909). Hvarje inrikos inkasscringsuppdrag far afse högst 1,000 kronor, och don postverket tillkommando inkassoringsafgifton utgör, beroende på det inkasserade beloppets storlek, lägst 10 högst 40 öro. Postkontor å plats, där person, som är berättigad att verkställa växelprotest, finnos att tillgå, ombesörjer, på fordringsägarens begäran, protcstoring af växel, som ankommit för inkassering. På grund af nådigt bref den 5 juni 1909 hafva, for tilllämpning från och med don 1 november sagda år, utfärdats POSTLAGSTIFTNING M. M. XXXIX ändrade bestämmelser rörande postanvisningar och postförskott (Sv. Ffs. n:r 114, år 1900), enligt hvilka bestämmelser dot högsta belopp, b vara inrikes postanvisning eller postförskott ma lyda, höjts frän 500 till 1,000 kronor samt poststationernas befogenhet i ifrågavarande hänseendo utsträckts. Jämlikt nådigt medgifvande den 23 april 1009 få lefvande lin numera befordras med paketpott (Sv. Ffs. n:r-13, år 1900). Jämlikt nådigt bemyndigande don 21 april 100S har Generalpoststyrelsen, i nya instruktioner för landtbrefbäraro, att tillämpas frän och med den 1 november 1900, meddelat vissa landtbrefbärare väsentligt utvidgad befogenhet. Dessa landtbrefbäraro, som hänförts till en särskild klass, första klassen, äga att frän korrespondent till postbehandling mottaga, bland annat, inrikes försändelse med angifvet värde, af högst 500 kronor och inrikes postanvisning ä högst 100 kronor samt att, om postbehandling ägt rum vid minst en fast postanstalt, till adressater utdela, bland annat, försändelse med angifvot värdo af högst 500 kronor och postanvisning a högst 500 kronor, hvarjämto genom dylik landtbrefbäraro kan inkasseras fordran ä högst 500 kronor. Landtbrefbärare af andra klass hafva samma befogenhet, som förut tillkommit landtbrefbärare i allmänhet. Generalpoststyrelscn har, för tillämpning frän don 1 november 1909, utfärdat nytt reglemente angående medelsredovisningen vid postkontoren, hvars bestämmelser innebära väsentliga föronklingar i postkontorons kassaförhållanden och räkenskaper, särskildt därutinnan att leveranserna till postverkets hiifvndkassa upphöra och öfvorskottsmodlon i stället insättas i riksbanken. Vidaro har Gcneralpoststyreison, likaledes för tillämpning från don 1 november 1909, utfärdat vissa ändrade föreskrifter rörande poslanvisningsmedels redovisande m. m-, afseende dels att vinna skärpt kontroll dels att förenkla behandlingen af ankomna postanvisningar och värdcförsändclsor. På grundval af en inom Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik verkställd utredning angående lefnadskostnadcrna a olika orter i riket, har Generalpoststyrelsen företagit en gruppindelning af postpersonalens slationsorler för beräkning af ortstillägg enligt 7 af nu gällande ailöningsrcglenionto för tjänstemän vid postverket. Ifrågavarande indelning, som träddo i kraft vid 1910 års ingång, gäller tiils vidare intill utgången af år Tillfällig arfvodesförhöjiung har med stöd af nådigt bemyndigande den IG juli 1909 tillerkänts extra vaktmästare hos Styrelsen. En ny upplaga af taxa för bi-efposlförsändeher har under rcdogörelseåret utkommit, hvarjämto utgifvits en för användning vid utväxlingspostanstalterna afsedd tabell, angifvande, bland annat, de fwrtoanilelar m.»i., hvilka skola utgöras af eller redovisas till svenska postverket för poslpakel.

46 XL POSTLAGSTIFTNING M. M. STYRELSEN. DISTRIKTSFÖRVALTNINGARNA. INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. Under ur 1909 har vidaro utkommit en på föranstaltande af Goneralpoststyrolson och Telegrafstyrelsen utarhotad postoch telegraf ortförteckning. Af Svenska Nationalföreningens mot tuberkulos välgörenhetsmärken, hvilka, enligt hvad i sonast afgifna årsborättelsor närmare förmälos, tillhandahållas allmänhotcn genom postvorkots forsorg, har nndor år 1909 en ny typ utkommit. VII. Styrelsen och distriktsföfrvaltningarna. A) Styrelsen. Goneralpoststyrolson var, enligt 28 i don för Styrelsen don 31 december 1902 utfiirdado och till utgången af år 1909 gällando instruktion, fördelad på fem särskilda byråor, nämligen kanslibyrån, trafikbyrån, kamoralbyrån, utrikos- och författningsbyrån samt revisionsbyrån. Under kanslibyrån hörde rogistratorskontoret mod en registrator såsom föreståndare, ombudsmansoxpeditionon, som företräddos af en notario och ombudsman, samt reklamationskontoret, som förestods af en aktuarie. Till kameralbyrån hördo postvorkots hufvudkassa, som förestods af en kassör, postverkets frimärksförråd och porsedelförråd, hvilka afdolningar förvaltades af hvar sin intendent, samt blankettförrådot med on aktuario såsom föreståndare. Statistiska kontorot och taxekontoret hördo under utrikos- och författningsbyran och förostodos af hvar sin aktuario. Antalet af de under åren till Generalpoststyrolson inkomna och afgjorda, diarieförda med framgår af texttaboll Z å donna sida. Don under år 1908 framträdande Tab. Z. Antal till Generalpoststyrelsen inkomna och afgjorda mål åren minskningen i antalot inkomna mål är, såsom i borättelson för nämnda år finnos anmärkt, beroende därpå, att från och med don 1 februari 1908 från postkontoron ingående rekvisitioner af medelsförskott äfvensom tidningsuppgifter från utgifvare m. m. icke längro diarieföras, utan upptagas i särskilda för dylika ärenden förda liggare. B) Distriktsförvaltningarna. Distriktsförvaltningarnas verksamhet har från tidon för deras inrättande till 1909 års utgång i hufvudsak varit bostämd genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref don 28 oktober Jämlikt detta nådiga bref var riket, mod undantag af städerna Stockholm, Göteborg och Malmö jämto de under postkontoren i dessa städer af Goneralpoststyrolson förlagda poststationer och postlinjer, fördeladt i fem postdistrikt mod benämning södra, västra, östra, mellersta och norra distrikten, hvart och ett omfattande vissa särskildt angifna län ollor delar af län. Hvarjo postdistrikt förestods af en postinspektör, och ägde postdiroktörorna i Stockholm, Götoborg och Malmö att, beträffande dem undorlydande personal och för do till deras postkontor hörande områden, i tillämpliga delar utöfva postinspoktörs myndighot och åligganden. Från och med don 1 april 1896, då postinspoktionon i östra distriktet förflyttades från Norrköping till Stockholm, hafva do särskilda distriktsförvaltningarnas stationsorter varit följande: för södra distriktet Malmö, för västra distriktet Götoborg, för östra och mollorsta distrikten Stockholm och för norra distriktet Sundsvall. För belysando af förhållandona inom de särskilda postdistrikton lämnas i toxttabell Å uppgifter för hvarjo distrikt angåonde antalet fasta postanstaltor, personal, broflådor och lösväskor, afgångna försändelser äfvensom uppbörd, allt under år För postföringen å järnväg och landsväg inom de olika distrikten är i annat sammanhang redogjordt. VIII. Internationell poststatistik år I tab. 10 lämnas en jämförande öfversikt öfver postväsendot i de europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater år För denna öfversikt hafva uppgifter hämtats hufvudsakligen ur don af internationella postbyrån i Bern utgifna»statistiquo génöralo», men äfvon, i vissa hänseenden, ur do särskilda ländernas poststatistiska redogörolser. Ur do i tabollon meddelade uppgifter om do särskilda ländernas areal (kol. 2) och folkmängd (kol. 3) har omedelbart beräknats befolkningens täthet per kvadratkilometer (kol. 4). För postväsondot har donna fråga så till vida betydoiso, som postföringen tydligon ställer sig helt annorlunda i glest bofolkado trakter än i traktor med sammanträngd befolkning. Enligt hvad tabollon gifvor vid handon, är Belgien det tätast befolkado landet med 251 invånaro por kvadratkilometer; närmast därefter komma Nederländerna, Storbritannien och Irland, Italien samt Tyskland. 1 Sverige är invånarnos antal ondast 12 per kvadratkilometer; ännu glosaro befolkade äro Amerikas Föronta Stater, Norge och Ryssland (inkl. Finland).

47 INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. XLI Antalet fasta postanstalter (kol. 5) inom do olika länderna bar i tabellen satts i relation till dels arealen (kol. G), dels folkmängden (kol. 7). Ur förstnämnda synpunkt kommer Schweiz i främsta rummet med endast 10o kvadratkilometer på hvar fast postanstalt; närmast därefter komma Storbritannien och Irland med 13a, Tyskland med 13'8, Belgien med 20-4 och Nederländerna med 22c kvadratkilometer. För Sverigo är talet 137o kvadratkilometer, ocli med ännu högro tal komma Amerikas Förenta Stater, Kreta, Bosnien-IIerzegovina och Ryssland (inkl. Finland). I förhållande- till invånaroantalot komma Norge och Schweiz främst mod resp. 752 och 852 invånare på hvar fast postanstalt; därefter följa Amerikas Förenta Stater med 1,262, Portugal med 1,317, Tyskland mod 1,496, Finland med 1,031 samt, i sjtindo rummot, Sverigo med 1,095 invånaro pä hvarje dylikanstalt. Mor än 10,000 invånare komma på hvarje- fast postanstalt i Ryssland, Kreta ocli Bosnien-IIerzegovina. Vid en jämföroiso mellan antalet brejlddor (kol. 8) och antalet fasta postanstaltcr visar det sig, att i Danmark breflådornas antal är mera än tio gånger störro än antalet fasta postanstalter samt att broflådornas antal är relativt högt äfven i Luxemburg, Belgien, Frankriko och Österrike I Sverigo är antalet breflådor något mer än dubbelt så stort som antalet fasta postanstaltor. I fråga om personalen (kol. 9) ställer det sig svårt att göra någon jämföroiso för olika ländor, enär, såsom också i tab. 10 är anmärkt, do uppgifter, som stått till buds, i många fall afsett både post- och telegrafverken samt någon fördelning af personalen på post- och telograftjänston icko kunnat genomföras. Vissa oregolbundonheter och ofullständighctcr framträda äfven i uppgifterna rörando antalet postförsändelser. Do tal, som lämnas i kol af tab. 10, tordo dock äga en tillräcklig grad af tillförlitlighot för att kunna i någon mån läggas till grund för ott bodömando af poströrolsons intensitet i do särskilda länderna. Bland do europeiska länderna liar antalet afgångnu portopliktiga försändelser, i förhållande till invånaroantalet, varit störst i Storbritannien oeh Irland, med 1104 försändelser per invånare. Därefter följa Schweiz mod 03G, Tyskland med 93-3, Belgien med 82-o, Nederländerna med 782, Frankriko med 7G-2, Danmark med 55'9, Luxemburg med fkh, Ö.sterriko med 4S-5 oeh i tionde rummet Sverigo med 33-5 afgångna försändelser per invånare. Do sista länderna i ordningsföljden äro Serbien med 8-7, Bosnicn-llerzcgovina med 8-<t, Kyssland med C'D oeh Kreta med (i-1 försändelser per invånare. Ser man åter på de särskilda slagen af brefpostförsändolscr, befinnes ordningen vara i någon mån omkastad. Bcträffando bref intaga sålunda Storbritannien oeh Irland första rummet, men i fråga om brefkort det tredjes oeh i fråga om korsband det femte. Sverigo intager, livad blefven angå, det sjundo rummet samt beträffande brefkort det nionde och beträdande korsband det trettonde. 1 fråga om do afsiinda brefkortons antal kommer turistlandet Schweiz främst med 28a brefkort por invånare, därefter Tyskland mod 25-o, Storbritannien oeh Irland med lu-i, Österriko med 17-5, Luxemburg med 15-1, Nederländerna med 1 i-5, Belgien med 12-7, Danmark med Ils och Sverigo med 0-9 brefkort per invånare. Användningen af brefkort är, i förhfillando till antalet brefpostförsändelser i dess helhet, förhållandevis ringa i Frankriko mod ondast O-o och i Spanien med endast 0'6 brefkort per invånaro. I åtskilliga länder, såsom Spanien, Storbritannien och Irland samt Amerikas Förenta Stater, förmedla postverken icko abonnemang af tidningar och tidskrifter. I andra länder åtor inskränker sig denna förmedling därtill, att rekvisitionen och abonncmangsbeloppet genom postverkets försorg öfversändas till voderbörando utgifvare. Bland öfriga länder, för hvilka fullständiga uppgifter rörando tidningsabonnomang föreligga, intager Sverigo, med afseondo å antalet nummorexemplar af post- Tab. Å. Öfversikt af poströrelsen m. m. i de särskilda postdistrikten år VI

48 XLII INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. UNDERSTÖDSKASSOR. abonnorado tidningar och tidskrifter, femte ruramot mod 32 - i nummeroxomplar per invånare; främst kommori detta afseendo Schweiz mod 52-6, Danmark med 50-6, Norgo med 35-3 samt Tyskland med 32'6 exemplar. Sist i tab. 10 (kol ) lämnas en redogörelse för postverkens finansiella ställning. På grund af don förening,' som i många länder förekommer mellan post- och telegrafverken, gäller emellertid äfven här, att uppgifterna i åtskilliga fall afse de förenade verken och icke postverket ensamt. Under det att poströrelson i Amerikas Förenta Stater ledt till en ekonomisk förlust af 8-4 procent af inkomsternas sammanlagda belopp, visar sig för flertalet europeiska stater ett störro eller mindre öfverskott. Förhållandevis störst är detta öfverskott i Spanien, där icke mindre än 65-2 procent af inkomsterna besparats. I Belgien utgör öfverskottet 46'9 procent, i Kyssland 36'5 procent och i Rumänien, Storbritannien och Irland, Ungern samt Portugal resp. 31-1, 24-2, 22-4 och 21.7 procent af inkomstorna. För Italien är öfverskottet 18-3, för Serbien 17G, för Norge 11-e samt för Bulgarien ll-o procent; det minsta öfvorskottet framgår för Frankrike, Tyskland, Finland, Bosnion-Herzegovina, Kreta, Nederländerna, Schweiz, Sverige och Danmark (resp. 9'8, 9-7, 9-4, 8 - i, fri, 7-4, 5-8, 4-8 och 3-7 procent). I Österrike, Grekland och Luxemburg hafva utgifterna ' öfverstigit inkomsterna. I förhållande till inkomsternas sammanlagda belopp utgör den sålunda uppkomna balansen resp. l - 2, 2 - f> och 10-3 procent. IX. Understödskassor. Utanordnade understöd i 86 olika poster kr. 2,904: Utlottado 4 st. obligationer å nominellt 2,200 kronor; afföres inköpspriset» 2,153: Summa utgifter kr. 5,057: Återstod, behållning till år 1910 kr. 102,025: 32, hvaraf 64 st. Allmänna Hypoteksbankons obligationer till nominellt belopp af 80,200 kronor, bokförda till inköpspris af 79,777 kronor 33 öro. För den genom enskilda bidrag bildade Generalpostdirektör Wilhelm Iioos' understödsfond för medellösa änkor och barn efter aflidna posttjänstemän, från hvilken fond understöd jämväl utdolas af Genoralpoststyrelsen, lämnas här nedan en öfversikt för år Behållning från år 1908 kr. 7,532: 98 Räntemedel» 291: 40 Summa inkomster kr. 7,824: 38 Utdolade understöd under år 1909 i 22 olika postor kr. 233: 68 Balans från år 1908, ijfvorlovorering» : 24 Summa utgifter kr. 233: ~9~2~ Återstod, behållning till år 1910 kr. 7,590: 46, hvaraf Svenska Statens och Allmänna Hypoteksbankons obligationer till nominellt belopp af 7,300 kronor, bokförda till inköpspris af 7,184 kronor 69 öre. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9 juni 1905, angående postverkets stater för år 1906, funnit godt förordna, att såväl den behållna inkomsten af do under åren 1903 och 1904 af Generalpoststyrelsen verkställda försäljningarna af äldre handlingar och makulerade frimärken som ock den behållning, hvilken framdeles kunde uppstå vid försäljning af postverket tillhörig makulatur och sådana äldre handlingar jämto därå anbragta makulerade frimärken, till bvilkas afyttrande Generalpoststyrelsen erhållit Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, finge öfverlämnas till don i 26 af nådiga instruktionen för Generalpoststyrelsen don 31 december 1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn efter personer, som varit vid postverket anställda, har under redogörelseåret till nämnda kassa öfverlämnats ett belopp af 2,926 kronor 20 öre, utgörande behållningen af under år 1909 verkställd försäljning af ifrågavarande slag. En sammanställning af kassans inkomster och utgifter år 1909 samt behållning vid årets slut lämnas här nedan. I don vid föreliggande berättelse fogade tab. 11 lämnas redogörelse för 18 enskilda föreningar och kassor bland postpersonalon, hvilka varit i verksamhet under år Af dessa voro 10 sjuk- och begrafningskassor (jämte 3 under vederbörande kassors förvaltning stående fonder), 2 begrafningskassor, 2 sjuk- och begrafningskassor med in- och utlåningsrörelse, 2 sjuk- och begrafningskassor med utlåningsrörelse, 1 sjukkassa med in- och utlåningsrörelse samt 1 pensionskassa. Inträde var medgifvet för tjänstemän i 6 kassor (däraf i 2 kassor för endast manliga), för tjänstemän och deras hustrur i 1 kassa, för postbetjänto i 6 kassor samt för postbetjänte och deras hustrur i 5 kassor. Det viktigaste af kassornas roglementariska föreskrifter beträffande högsta åldersår vid inträdet, inträdesoch årsafgifter samt sjuk- och begrafningshjälp återfinnes i tabellens kol Antalet delägare i de 18 kassorna utgjorde, enligt hvad tabellen utvisar, vid 1909 års slut 3,674, hvaraf 3,286 män och 388 kvinnor, Då motsvarande antal vid 1908 års utgång var 3,303, hvaraf 2,935 män och 368 kvinnor, har alltså antalet delägare öfverhufvud under rodogörelseåret ökats med 11-2 procent i förhållande till år Sjukhjälp har under redogörolsoåret från de kassor, hvilka utbetala sådan, tillkommit 584 personer, nämligen 528 män och 56 kvinnor. Sjukdomsfallons antal utgjorde 714, af hvilka 646 komma på manliga och 68 på kvinnliga medlemmar,

49 UNDERSTÖDSKASSOR. XLIII och antalet sjukdagar uppgick till 17,596, hvaraf 15,520 för män och 2,076 för kvinnor. Antalet sjukdomsfall samt sjukdagar på 100 medlommar äfvensom antalet sjukdagar per sjukdomsfall år 1909 framgår af efterföljande öfversikt, hvari till jämföreiso införts motsvarande tal för år 1908 för dels postpersonalens sjukhjälpskassor dels ock samtliga registrerade sjukkassor i riket, beträffande hvilka sistnämnda saknas officiella uppgifter för senare år än Samtliga i tabollon upptagna kassors inkomster utgjordo tillhopa 70,402 kronor 99 öro, hvaraf regelbundna afgiftor 48,778 kronor 54 öro och statsbidrag 2,804 kronor. Utgifterna uppgingo till 57,154 kronor 84 öre, hvaraf kontant sjukhjälp 39,843 kronor 60 öre, begrafningshjälp 4,193 kronor samt pensioner och annat understöd 1,375 kronor. Sammanlagda kassabohållningon vid årots slut utgjorde 288,100 kronor 51 öro, af hvilka 75,546 kronor 46 öro kontant i kassan ollor inneståondo i banker. Begrafningshjälp har undor år 1909 utbetalats för 14 aflidna personer, af hvilka 12 män och 2 kvinnor, hvarjämto pensioner eller understöd i annan form utgått till 1 man och 29 kvinnor. Svenska postpersonalens lifförsäkringsförening för hvilken uppgifter oj lämpligen kunnat inrymmas i tab. 11 har till ändamål att hos svenska lifförsäkringsbolag bereda sina ledamöter tillfälle att erhålla lifförsäkring a belopp, oj understigande 500 kronor, på förmånligare villkor, än som lämnas enskilda försäkringstagare. Föreningen, hvars styroiso har sitt säte i Stockholm, börjado sin verksamhot år 1890 samt räknade vid 1908 års utgång 688 och vid 1909 års utgång 703 medlemmar. Inträdo i föreningen är medgifvot en hvar manlig eller kvinnlig, ordinarie eller extra ordinario postfunktionär (äfven poststationsföreståndare). Premioboloppot för försäkringar, förmedlade gonom föroningen, utgjordo under redogörelsoåret 53,736 kronor 10 öro samt dödsfallsersättningar och kapitalförsäkringsbolopp (för sammanlagdt 15 personer) 33,000 kronor. Stockholm don 23 september UnderdSLnigst JULIUS JUHLIN. E. BiECKSTEÖM. HBEMAN ASKBEEG. VICTOE MELANDEE. JACQUES PEAMBEEG. Föredragande. Ähe Elioison,

50

51 TABELLBILAGOR.

52

53 Tab. 1. Postföringen a järnväg år

54 4 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år 1909.

55 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år Anm. Ull kol. 2. I do fall, att järnvägslinjo dolvis sammanfaller mod annan ellor andra i denna taboll upptagna linjer, liar i kol. 2 don gemensamma våglängden allenast undor en af do sålunda dolvis sammanfallando linjerna inräknats i do ta), som inga i slutsumman. Fiir den eller do öfriga af ifrågavarando linjer utmärker siffran inom parentes don verkliga våglängden. ') Postfiiringon tog sin början den 25 november. 2) Å bandelen Olofström Holjc tog postföringen Bin början don 1 oktober.») Å bandelcn Älmhult Qlinväkra tog postföringon sin början den 31 juli. ') Postföringcn tog sin början den 24 oktober. ) 1'ostföringcn tog sin början den 5 april. «) Å bandelen ltydöbruk llyltebruk tog postföringon sin början den 8 december. ') 1'ostföringen tog sin början den 2 januari. a j Å bandelcn Österskär Åkcrsberga tog post/öringen sin början den 1 maj.

56 6 Tab. 2. Postföringen å landsväg år 1909.

57 Tab. 3. Postföringen med sjölägenhet år

58 8 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år 1909.

59 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år Anm. tiu kol. 2. I de fall, att ångblulinjo dclvii sammanfaller mod annan ' eller andra i denna tabell upptagtia linjer, har i kol. 2 den gememamma Täglingdcn allcnaat under en af do»ilunda dclrii lammanfallando linjerna inräknat» i do tal, j om ingå i alutaumman. För don eller do öfriga af ifrågavarande linjer är don Terkliga våglängden i allmänhet angifren genom tal inom parentet. ') 1'oBttiipicif.cclitionrm» n:r 2 och K'!. '} ro»tkujm"t»»<«<litlnncn>» n:r 01 orh 01. ') Sjöpo»t«peililion.

60 10 Tab. 4. Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år Anm. Med tecknet utmärkas de orter, å hvilka lokalbrefbäring var anordnad.») Här ingå 75 e. o. postexpeditöror utan fast anställning, afsedda for tjänstgöring vid postkontoret. 2 ) Här inga 8 e. o. postoxpeditörer utan fast anställning. ) Här inga 7 e. o. postexpeditörer utan fast anställning. 4) Här ingå 42 e. o. poetexpeditörer utan fast anställning, afsedda för tjänstgöring vid distriktet tillhörande fasita och amhulanta postanstalter.

61 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år ' ) Här ings 45 e. o. postexpcditörer utan fabt anställning.

62 12 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år 1909.») Här ingå 29 o. o. postexpeditörer utan fast anställning. 2 ) Här inga 32 e. o. postexpeditöror utan fast anställning.

63 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år ) Här inga o. postoxpeditörer utan fast anställning.

64 14 Anm. Tab. 5. Afgångna postförsändelser För de postkontor, där ej annat är angifvet, upptagas å första raden ') FBr tiden 1 juli 31 december. 2) För tiden 1 januari 31 oktober.

65 15 vid rikets postanstalter år postkontorets egna och å andra raden underlydande poststationers försändelser.

66 16 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser ') För tiden 1 november 31 december. 2 ) För tiden 1 oktober 31 december.

67 vid rikets postanstalter år

68 18 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser 1) För tidon 1 oktober 31 december. s ) For tiden 1 april 31 december.

69 vid rikets postanstalter år

70 20 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

71 vid rikets postanstalter år

72 22 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

73 vid rikets postanstalter år

74 24 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

75 vid rikets postanstalter år

76 26 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

77 vid rikets postanstalter år

78 28 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser J ) För tiden 1 november 31 december.

79 vid rikets postanstalter år

80 30 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

81 vid rikets postanstalter år

82 32 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser ') För tiden 1 november 31 december.

83 vid rikets postanstalter år

84 34 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser 1) För tiden 1 31 decombor. 2) För tiden 1 januari 30 juni.

85 vid rikets postanstalter år

86 36 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser l ) För tidon 1 juli.'{1 deccmbor.

87 vid rikets postanstalter år

88 38 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

89 vid rikets postanstalter år

90 40 Tab. 6. Till utlandet afgångna försändelser, Anm. Angående utväxlingen af

91 41 fördelade på de olika adressländerna, år inkasseringsuppdrag, so texten. 6

92 42 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

93 fördelade på de olika adressländerna, år ') Diiraf -140 registrerade.

94 44 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

95 fördelade på de olika adressländerna, år

96 46 Tab. 7. Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år 1909.

97 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år ») Däraf 3,G59 registrerade

98 48 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år Anm. till kol Do postförskottsforsändelsor, BODI utgöras af assurerado bref och af paket, äro till antalot inräknade jämväl i kol. 2, 4 och 5 resp.

99 49 Tab. 8. Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år ') För tidon 1 oktober 31 december. 2 ) För tidon 1 april 31 december. 7

100 50 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år ') För tiden 1 31 decembor. 2 ) För tiden 1 novombor 31 december.

101 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år >) För tiden 1 novcmbor 31 docombor.») För tidon 1 31 decembor. 3 ) För tiden 1 juli 31 december.

102 52 Tab. 9. Inkomster och utgifter J ) Nllrmare specifikation öfver inkomsterna vid

103 vid postanstalterna år Stockholms och Göteborgs postkontor år ) Af den i kol. 2 upptagna frankoteckonsuppbörd komma pä. ftlialpostkontorct Malmö 2 kr. 57,506: 63 samt fot tidon 1 november 31 docombor pä filialpostkontoron Malmö 0 kr. 8,170: 55 och Malmö 7 kr. 3,869. Uppgifterna i kol afso äfvon filialpostkontoron. 8 ) För tidon 1 oktobor 31 docombor.

104 54 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter ') För tiden I oktobor -.'il december. 2) För tiden 1 april 31 december. 3 ) Af den i kol. 2 upptagna frankotockonsuppbörd komma på filialpostkontorct i Falkfiping-Kantgn kr. 11,899: 74. Uppgifterna i kol. ö 19 afse äfven filialpostkontoret.

105 vid postanstalterna år

106 56 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter l ; För tiiioii 1 31 december.

107 vid postanstalterna år

108 58 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter l ) För tiden 1 november 31 december.

109 vid postanstalterna år

110 60 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

111 vid postanstalterna år

112 62 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter >) För tiden 1 november 31 december. ') För tiden 1 31 december. 3 ) Af den i kol. 2 upptagna frankoteckensuppbörd komma på filialpostkontoret i Malmberget kr. 9,087: 90 för tiden 1 januari 30 juni. Uppgiftorna i kol afse äfven filialpostkontoret för nämnda tid.

113 vid postanstalterna år

114 64 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter l ) För tiden 1 juli 31 december.

115 vid postanstalterna år

116 66 Tab. 10. Öfversikt af postväsendet i de europeiska Sverige. l ) Utom sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. s ) lnräknadt afgiftspliktiga tidningsbilagor. Finland. ') Endast vanliga försändelser. Frankrike. 4 ) Gemensamt för post- och telegrafverken. 6 ) Inräknadt tidningar. Grekland. 6 ) Delvis gemensamt för post- och telegrafverken. ') Endast vanliga försändelser. 8 ) Gemensamt för post- och telegrafverken; postverkets inkomster uppgingo till 2,431,050 kr. Italien. s ) Uppgifterna i kol. 8 samt afse tiden V» 1907 so /e ) Endast försändelser till och från utlandet. Kreta.») Uppgifterna afse tiden V» 1907 sl /s Luxemburg. 12 ) Endast försändelser till och från utlandet. 13 ) Gemensamt för post- oeh telegrafverken. Nederländerna. l4 ) Endast vanliga försändelser. Norge. 15 ) Inräknadt vattenytan. Portugal. ") Inräknadt Azorerna, Madeira samt vattenytor. ") DeM» gemensamt för post- och telegrafverken. 18 ) Uppgifterna afse tiden V' 1907 s % 1908 och äro gemensamma för post- och telegrafverken. Rumänlen. 19 J Uppgifterna afse tiden Vi 1908 sl /a M ) Gemensamt för post- och telegrafverken.

117 67 länderna samt i Amerikas Förenta Stater år Ryssland. 21 ) Uppgifterna afse äfven asiatiska Ryssland och Finland. 22 ) Gemensamt for post- och telegrafverken. Schweiz. S3 ) Innefattar icke inrikes försändelser. Serbien. 24) Gemensamt för post- och telegrafverken. Spanien. 26 ) Endast vanliga försändelser. Storbritannien oen Irland. 26 ) Uppgifterna afse tiden l /t /s r ) Gemensamt for post- och telegrafverken. 2a ) Inräknadt portofria försändelser samt inrikos affärshandlingar och varuprof. 29 ) Inrikes affärshandlingar och varuprof ej inräknade, se under»bref» (kol. 10). 30 ) Inräknadt s. k. bons de pöste. Tyskland. sl ) Gemensamt för post- och telegrafvorkcn. 32 ) Uppgifterna afso tidon V /s 1909 och äro gemensamma för post- och telegrafvorkcn. Ungern. s3 ) Gemensamt för post- och telegrafverken. 34 ) Endast försändelser till och fri» utlandet. Österrike. 85 ) Gomensanit för post- och telegrafverken. Amerikas Förenta Stater. so ) Uppgifterna afse tiden V? 1007 M /«1908. «) Inräknadt Alaska, Porto-Hico, Hawaii och Guam, men icko Filippinerna. S8 ) Endast försändelser till och från utlandet. ) Endast vanliga försändelser till och från utlandet. 40 ) Medeltal hafva ej beräknats, då uppgifter om antalot afgångna inrikes försändelser saknas.