POSTVERKETS FÖRVALTNING

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, Täckningsår: [1864]-1910 = Efterföljare: Postverket år / av Kungl. Generalpoststyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS M digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-m0-0501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. M) POSTVERKET. 42. GENERALPOSTSTYRELSENS BERÄTTELSE OM POSTVERKETS FÖRVALTNING UNDER ÅR STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1906.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (TABLE DES MATIÈRES.) Underdånig berättelse pag. I XXXVIII. Tabeller. 1) Postföringen å järnväg år ) Postföringen å landsväg år ) Postföringen med sjölägenhet år ) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år ) Afgångna postförsändelser vid rikets postanstnlter år ) Till utlandet afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, år ) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott, år ) Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år ) Inkomster och utgifter vid postanstalterna år ) Öfversikt af postväsendet i de europeiska länderna samt i Nordamerikas Förenta Stater, år ) Föreningar och kassor för sjuk- och begrafningshjälp m. m. inom postpersonalen år Rapport au Roi pp. I XXXVIII. Tableaux. 1) Transport de la poste sur voies ferrées, en ) Transport de la poste sur voies ordinaires, en ) Transport de la poste sur voies maritimes, fluviales et des lacs, en ) Bureaux de poste, personnel, boîtes aux lettres et sacoches privées, à la fin de l'année ) Mouvement du service des postes, en 1905 (expédition). 6) Mouvement des envois à destination de l'étranger répartis d'après les pays de destination, en ) Lettres avec valeur déclarée, colis, mandats de poste et envois grevés de remboursement, originaires de l'étranger, en ) Montant total, en 1905, des valeurs déclarées expédiées par les bureaux de poste, ainsi que des mandats de poste déposés des et prix de revient des abonnements-poste payés à ces bureaux. 9) Recettes et dépenses des bureaux de poste, en ) Tableau comparatif du service postal dans les pays de l'europe et les États-Unis d'amérique, en ) Sociétés et caisses de secours de maladie et d'enterrement poste, en etc. en activité parmi le personnel de la 1 krona à 100 öre = franc.

6

7 TILL KONUNGEN. VXeneralpoststyrelsen får, i enlighet med föreskrift uti 23 af den för Styrelsen utfärdade nådiga instruktion af den 31 december 1902, härmed i underdånighet afgifva berättelse om postverkets förvaltning under år Do statistiska uppgifter, som lämnas i denna berättelse, äro i allmänhet grundade på anteckningar, fortlöpande under hola den poriod, som uppgiftorna afse. Beträffande vissa slag af försändelser, som ej särskildt förtocknas vid postbehand-

8 II INLEDNING. POSTFÖRINGSLINJER lingon, nämligen oassureradc brefpostför.sändelser samtnummeroxemplar af abonnerade tidningar och tidskrifter, har emellertid, i enlighet med gällande internationella bestämmelser, en särskild räkning skett,' hvilken i allmänhet fortgått under loppet af sju dagar, men i fråga om utväxlingen af brefpostförsändolser i vissa, mindre täta förbindelser med utlandet utsträckts till fyra veckor. De formulärblanketter, som på senare tiden användts för inhämtande af statistiska uppgifter från underlydande distriktsförvaltningar och postanstaltcr och af hvilka flertalet varit i användning sedan ingången af år 1893, hafva efter hand visat sig i åtskilliga hänseenden mindre tillfredsställande, och särskildt hafva i några fall blanketterna lämnat rum för skilda tydningar. Enär till följd däraf dot insamlade statistiska materialet måst delvis betecknas såsom icke fullt tillförlitligt, hafva under redogörelseåret samtliga de statistiska blanketterna underkastats en ingående omarbetning, hvarjämto on och annan ny blankett införts för inhämtande af noggranna uppgifter rörande vissa förhållanden, som förut endast ofullständigt gjorts till föremål för statistisk behandling. Reglementariska föreskrifter rörando utarbetandet af statistiska uppgifter hafva lämnats dels i den under året utfärdade»instruktion för tjänstemännen vid postkontoren och postkupéexpeditionerna», hvarom i det följande närmare förmäles, dels genom tillägg till vissa äldre instruktioner. Då emellertid dessa reglemontariska föreskrifter äfvensom de nya formulärblanketterna utgifvits först mot slutet af år 1905, har det statistiska material, hvarpå nu föreliggande berättelse är grundad, endast till en del kunnat utarbetas i enlighet med de nya reglerna. Från och med år 1906 kan emellertid den nya ordningen för primäruppgifternas sammanställande anses vara till fullo genomförd. Med afseende å textinnehållets uppställning afviker förevarande berättelso icko i något väsentligt afseende från den närmast föregående. Yissa partier hafva emellertid erhållit en något mera utförlig behandling än hittills. Däremot hafva samtliga tabellbilagor underkastats en revision och uppställningen af dosamma delvis förändrats. I do tabeller, där uppgifter förekomma angående do särskilda postanstalterna, hafva sålunda, för vinnande af större öfverskådlighot, dessa postanstalter ordnats distriktsvis samt partialsummor utförts för de särskilda distrikten. Likaledes har distriktsindolningen tillämpats i do tabeller, där redogörelse lämnas för postföringon å järnväg och landsväg. Hvad åtor angår postföringon sjöledos, har donna indelning icko kunnat med fördel användas, utan hafva i stället de ångbåtslinjer, å hvilka post befordrats, inordnats dols på inländska och utländska linjor, dols, inom don förstnämnda af dessa grupper, under hufvudrubrikorna»på Östersjön»,»På Yästkuston» samt»på insjöar, floder och kanaler». I tab. 4 hafva uppgifter införts om personalens storlek vid de särskilda postanstalterna. Beträffande de taboller, som afse postutväxlingen, har bland annat don förändring skott, att do å vissa försändelser hvilando värde- eller postförskottsbelopp uppförts jämsides mod försändelsernas antal i stället för, såsom förut varit fallet, i särskilda tabeller. En något utförligare behandling än hittills har vidare i do två sista tabellerna ägnats postväsendet i vissa främmande länder äfvonsom de inom den svenska postpersonalen verksamma understödskassor. I. Postföring. A) Postföringslinjer. a) Allniiin öfvcrsikl. De vid berättelsen fogado tab. 1 3 innehålla en redogörelse för postforingon å järnväg och landsväg samt sjöledes under år I tabellerna äro inräknade samtliga de linjer, å hvilka post befordrats år 1905, vare sig under hela året eller under någon del däraf. Sammanlagda längdon af dessa linjer äfvensom antalet å dom postförda kilometer framgår af följande sammanställning, i hvilkon jämväl upptagits motsvarande tal för år Efter hvad denna öfversikt utvisar, intaga järnvägarna numora främsta rummet bland do kommunikationsmedel, som anlitas för posternas befordran. Visserligen har längdon af do järnvägslinjer, som år 1905 varit begagnade för postföring, utgjort allenast 12,532 kilomotor och således väsentligt understigit längden af landsvägspostlinjor, 36,831 kilometer, samt ej ens uppgått till sjöpostlinjernas längd, 15,167 kilometer, mon antalet å järnväg postförda kilometer har under samma år varit afsevärdt högre än motsvarande tal för do båda andra kommunikationsmedlen sammanlagdt. Af naturliga skäl hafva nämligen postförbindelserna å järnväg varit vida tätare än postförbindelsorna å landsväg och sjöledes. Om man ur denna synpunkt betraktar postföringen på do olika slagen af postföringslinjer, finner man af ofvan anförda tal, att mot hvarjo kilometer af linjernas längd svarar, för hola året 1905, en postföring af 2,031'2 km. för järnvägslinjerna, men allenast km. för landsvägslinjerna och km. för ångbåtslinjerna. Den såsom toxttaboll A införda öfversikt innehåller, beträffande ifrågavarande tro slag af postföring, uppgifter om linjernas längd, antalet postförda kilometer äfvensom postföringskostnader under senast tilländagångna fomtonårsporiod. En blick på tabellen ådagalägger, att postföringon å såväl

9 JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. III järnväg som landsväg undor poriodon vunnit allt större stegring, men att däromot postföringen sjölodes nodgått. b) Jiirnrligspostftfriiig. Under år 1905 anordnades postföring å följande, enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämlignn Sandbäckshult Alsterbro, Svenljunga Axelfors, Rofvingehed Lund, Eringsboda Alnaryd, Garpcnborg Fors' station och Repbäcken Björbo. Längden af de för postföring använda järnvägslinjerna, som år 1904 utgjordo 12,401 kilometer, tillfördes härigenom on ökning af 119 kilometer. Enligt nya längduppgifter boträffande vissa järnvägslinjer böra emellertid härtill läggas ytterligaro 12 kilometer, hvadan sammanlagda längden af dö järnvägslinjer, å hvilka post befordrades år 1905, kommer att utgöra 12,532 kilometer. Vid jämföreiso med år 1891, då enahanda våglängd utgjorde 8,175 kilometer, boflnnes ökningen under femtonårsperioden uppgå till 53-3 procent. Enär emellertid icke blott linjernas längd tillväxt, utan äfven turernas antal efter hand ökats, har järnvägarnas betydelse för postföringen i själfva verket tillväxt vida hastigare, än som angifves af järnvägsnätets utsträckning. Man finnor i detta afseonde, att det postförda kilometertalot utgjorde år ,755,140 och år ,454,938, hvilket motsvarar en stegring under ifrågavarande period af 72'5 procent. Samtliga under år 1905 för postbefordran använda statsbanolinjer och enskilda järnvägslinjer äro, med fördelning på de fem postdistrikten, uppräknade i tabellbilagan 1, hvarvid tillika för hvarje linje angifvifs doss längd och antalet å densamma postförda kilometer. Sistnämnda kilometortal har i tabellen fördolats, allt efter som postbefordringen besörjts 1) i fullständig postkupé, s. k. postkupéoxpodition, 2) i postkupé med begränsad befogenhet i fråga om postutväxlingon, s. k. postiljonskupé, eller 3) mod annat befordringssätt, nämligen i särskildt med lås försodt fack eller afdelning i vanlig järnvägsvagu (s. k. fackpost), i för tidningsförsändning afsedda väskor (s. k. tidningsväskor), såsom ilgods eller i breflådor. Do slutliga resultat, som ur tabellen hämtas boträffando järnvägspostlinjernas längd och antalet å dom postförda kilometer år 1905, sammanställas här nedan, hvarvid för jämföreiso anföras äfven motsvarande tal för år T- i~ i År År J p Kilometer. Kilometer. Statsbanor 4,202 4,202 Enskilda banor 8,330 8,199 Postförda kilometer. 1) A statsbanor: Summa 12,532 12,401 med postkupéexpodition 6,751,941 6,933,852» postiljonskupé 2,342,104 1,831,897» annat befordringssätt 789, ,758 2) A enskilda banor: Summa 9,884,026 9,716,507 med postkupéoxpodition 3,970,714 4,069,526» postiljonskupé 7,547,341 6,771,823» annat befordringssätt 4,052,857 4,153,654 Summa 15,570,912 14,995,003 Tab. A. Öfversikt af postföringen åren

10 IV JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. LANDSVÄGSPOSTFÖRING. distriktot; enahanda tal äro för öfriga distrikt sins emellan föga afvikando, utgörande för västra distriktot 38'4, för södra distriktet 37-2, för norra distriktet 37 - o och för östra distriktot 35-5 procent. Dessa tal gifva vid handon, att bland samtliga för postföring år 1905 begagnade järnvägslinjer statsbanorna ingå mod en våglängd af 33-5 procent och do enskilda banorna mod 66-5 procent. Vid en jämföroiso mellan do postförda kilomotertalen är däremot proportionen väsentligen olika, i dot att antalot å statsbanor postförda kilomotor utgör 38-8 procent och antalet å enskilda banor postförda kilometer 61-2 procent. Detta visar, att antalet turor varit vida tätare å statsbanorna än å do enskilda banorna. Under det att nämligen, såsom förut är nämndt, mot hvarjo kilometer järnvägslinje öfver hufvud svarar en postföring af 2,031-2 km., är motsvarande tal för statsbanorna 2,352-2 km. och för de enskilda banorna ondast 1,869-3 km. Den ökning af postföriugen i postiljonskupé, hvarom nämndes i sonasto årsberättelse, har äfven under år 1905 fortgått, hvaremot, i omedelbart sammanhang därmed, postföringen i postkupéexpedition och»med annat befordringssätt» i någon mån inskränkts. Detta gäller hvad beträffar såväl statsbanorna som do enskilda banorna. Dot är emellertid på de senaro, som postföringen i postiljonskupé fått den relativt största utsträckningen. Af hela antalet å enskilda banor postförda kilometer falla nämligen allenast 25-5 procent på postkupéexpeditionerna och ej mindre än 48'5 procent på postiljonskupéerna, under det att beträffando statsbanorna 68'8 procent af kilometortalot komma på postkupéexpeditionerna och endast 23-7 procent på postiljonskupéorna. För samtliga järnvägslinjer, såsom ott helt betraktade, är emellertid postkupéoxpeditionernas kilometertal fortfarande något högre än motsrarando tal för postiljonskupéorna. En jämförelse mellan järnvägspostföringen i de olika postdistrikten återfinnes i toxttabell B, af hvilken framgår, bland annat, att don största våglängden förefinnes i mellersta distriktet, hvaroftor komma södra, västra, östra och norra distrikten. Ser man åter på det postförda kilometertalet, bofinnes ordningen mellan de två förstnämnda distrikten vara omkastad. I fråga om trafikintonsitoten finner man, att mot hvarjo kilometer af järnvägslinjernas längd svarar on postföring af 2,479-8 km. i södra, 2,339-4 km. i västra, 2,228-6 km. i östra, 1,767-2 km. i mellersta och 1,0798 km. i norra distriktet. Hvad angår de olika postföringssätten, framgår af tabellen, att antalot i postkupéexpedition postförda kilometer är relativt störst i norra distriktet, där dotta antal motsvarar 55-1 procent af hela dot å järnväg postförda kilometortalot; däroftor komma i ordning västra distriktot med 51"9 procent, östra distriktet mod 51-3 procent samt mellersta och södra distrikten mod resp och 30'2 procent. Postföringen i postiljonskupé är däremot most omfattande i mellersta distriktet, motsvarande, mod afseondo å antalot postförda kilometer, 44-6 procent af järnvägspostföringen i dess helhet inom c) Laiidsviigspostföring-. Don ökade botydolse, som järnvägarna erhållit för postföringen, kunde möjligen gifva anledning till dot antagandet, att postbefordringen å landsväg skullo hafva undor sonaro tider nedgått, men dotta har icko varit fallot. Såsom toxttabell A ådagalägger, företor nämligen såväl landsvägspostlinjernas längd som antalot å dessa linjer postförda kilometer undor senasto fomtonårsporiod en tämligen konstant stegring. Under årot har landsvägspostlinjernas längd genom inrättando af nya postor ökats mod 1,975 km., men genom indragning af postor minskats mod 3G8 km. En öfversikt öfver dessa förändringar meddelas här nedan, livarvid do nyinrättade och do indragna postorna fördolats pä do tre grupperna åkande post, gång- eller roddpost samt landtbrefbäring. Vidare är här att anteckna, att åkande post under årot utbytts mot gångpost, roddpost oller landtbrefbäring på en våglängd af 109 kilomoter samt gång- eller roddpost mot åkando post eller landtbrefbäring på on våglängd af 124 kilometer. I tab. 2 äro, såsom förut är nämndt, inräknado samtliga do landsvägslinjer, å hvilka post befordrats år 1905, vare sig hela året eller någon del däraf. Längden af ifrågavarande linjer, som år 1904 utgjorde 35,154 km., uppgick år 1905 till 36,831 km., hvilkot vid jämföreiso med är 1891, då väglängdon utgjordo 26,312 km., visar en tillökning under perioden med 40-o procent. A laudsvägslinjor mod on sammanlagd våglängd af 1,961 km. blof under årot postföringen utsträckt till ott störro antal Tab. B. Järnvägspostföringen i olika postdistrikt år 1905.

11 turer i veckan, hvaremot turernas antal minskados å en våglängd af 97 lem. En betydande stegring i turernas antal visar sig äfven i fräga om landsvägspostföringen vid on jämförelse mellan första och sista året af sonasto femtonårsperiod. Medan sålunda, efter livad nyss är nämndt, viiglängdon ökats under perioden mod 40o procent, bofinnes ökningen af antalet postförda kilometer utgöra 44'8 procent och således afsovärdt öfvorstiga tillväxten i linjernas längd. I tabellbilagan 2 redogöros för landsviigslinjornas längd och antalet å dom postförda kilometer inom olika distrikt och län eller delar af län. Under det att i föregående berättelser dessa linjer uppdelats, allt efter som posten å dem befordrats minst 7 turer eller mindre än 7 turer i veckan fram och åter, har numera, med afseendo ä don inskränkning i postföringon under söndagar, som på sonaro tid allt raora ägt rum, den förändring genomförts i tabellen, att linjerna fördolats på sådana, där postföringon pågätt med minst 6 dubbla (12 enkla) turer i veckan, och sådana, där turernas antal varit färre. Det postförda kilometertalet har, på sätt förut skett, i tabollon uppdelats på åkando post, gång- eller roddpost och landtbrofbäring. Landsvägspostlinjornas längd och antalet å dessa linjer postförda kilomotor har under do två sonasto åren varit följande LANDSVÄGSPOSTFÖRING. procent af hela kilometertalet, under det att för landtbrefbäringon procenttalet utgör 42-o samt för gång- eller roddposten 9-7. Do tätaste turerna utföras af den åkando posten, i det att i fråga om denna postföring oj mindre än 40'7 procent af det postförda kilometertalet komma på do linjer, där postföringen fullgöros mod minst 6 dubbelturor i veckan. Motsvarande tal utgöra för gång-eller roddpost 21'8 och för landtbrofbäring 22-2 procent. Vid en jämförclso mod det närmast föregående året visar sig en tämligen stark stegring beträffande landtbrofbäringen, i det att antalet af landtbrefbäraro postförda kilometer ökats med 8-2 procent. För gång- och roddposton är stegringen obetydlig, utgörande 0'4 procent, och för don åkando poston framträdor on minskning af 1-8 procent. Såsom redan i föregående årsborättolsor anmärkts, har donna landtbrofbäringons tillväxt fortgått under en följd af år. En jämförelse med år 1891, då för landtbrofbäringen det postförda kilometertalet utgjordo 1,135,580, visar en stegring år 1905 mod procent. Beträffande åkando post är stegringen i kilometertalet allenast 0'G procent och i fråga om gång- och roddpost visar sig on minskning med 3-7 procent. I toxttaboll O redogöres för landsvägspostföringen inom do olika postdistrikton. På sätt af de geografiska förhållandena. inom vårt land betingas, intagor norra distriktet främsta rummet med afsoende å såväl linjernas längd som antalet postförda kilometer. Yid jämförelse med landet i doss helhet kommer af våglängden ej mindre än 35-7 procont och af det postförda kilometertalet 27-e procont på detta distrikt. Åkande post förokommor i den relativt största utsträckningen i norra och östra distrikten, under det att landtbrefbäringon är förhållandevis most utvecklad i södra distriktet. Medelst velociped har post undor tiden 27 juni 31 augusti framförts vissa turer å linjon Höganäs Möllo. Postföring medolst automobil har verkställts å don 32 km. långa linjen Jerna Trosa, i början på försök mon under tiden 16 augusti 31 december, med några afbrott, regelbundet mod on dubbeltur dagligen. V Tab. C. Landsvägspostföringen i olika postdistrikt år Undor rodogörelseårot utgjordo för landsvägsposton öfvor lmfvud antalet enkla veckoturor 12 eller däröfvcr å on våglängd af 5,979 km., 10 å 729 km., 8 å 4,494 km., 6 å 10,556 km., 4 å 8,391 km., 2 å 5,727 km. och mindro än 2 å 955 km. Med afscondo å antalet år 1905 postförda kilomotor beflnnes det, att den åkando poston kommer främst med 48'3

12 VI SJÖPOSTFÖRING. d) Sjöposttttringr. Undor dot att, såsom i dot förogäonde iir framhållot, postföringen å järnväg och landsväg på senaro tiden vunnit allt större utsträckning, hafva i fråga om postbefordringen sjöledes väsentliga inskränkningar skett. Under år 1905 har visserligen, i förhållande till det närmast föregående året, sjöpostlinjernas längd något ökats; men vid on sammanställning för senaste femtonårsperiod visar sig on betydande minskning. Från år 1891, då ifrågavarande våglängd utgjorde 18,920 kilometer, till år 1905, då motsvarando tal var 15,167 kilometer, har sålunda sjöpostlinjernas längd nedgått med 19-8 procent. Ser man åter på det postförda kilometertalot, befinnos minskningen utgöra 6-5 procent. Antal postförande ångfartyg, som år 1904 utgjorde 271, uppgick år 1905 till 274. Ett af dessa fartyg,»öland», tillhörde postverket. ; I tab. 3 uppräknas samtliga under år 1905 för postbefordran använda ångbåtslinjer, med fördelning af dessa linjer på särskilda grupper, och har för hvarjo linjo angifvits dols dess längd dels antalet å donsamma postförda kilometer. I sistnämnda hänseende har en uppdelning skett, alltefter som postbefordringen verkställts 1) i postexpodition, vare sig fullständig (sjöpostexpedition eller postkupéoxpedition) ollor med begränsad befogenhet i fråga om postutväxling (ångbåtspostexpedition), 2) genom försändning såsom fraktgods af post i slutna säckar eller påsar äfvensom af lösgåondo fraktgods, utan att tillika postexpedition funnits ombord, eller 3) med ondast broflåda. Under sonasto två år har sjöpostlinjernas längd och antalet å dessa linjer postförda kilometor varit följande. Hvad linjernas längd beträffar, komma år procent på do inländska och 36-2 procent på do utländska linjerna. Enär emellertid, med några undantag, de utländska sjöpostförbindelsorna varit mindre täta än do inländska, är i fråga om det postförda kilometertalet proportionen on helt annan, i det att på do inländska linjerna falla 79'2 procent och på de utländska endast 20'8 procent af hela antalet sjöledes postförda kilometer. Vid on granskning af de inländska linjerna, sådana dessa fördola sig på olika grupper, visar det sig, att af hela våglängden komma på Östersjön 56-o procent, på Västkusten 11'0 procent och på insjöar, floder och kanaler 33 - o procent. I fråga om dot postförda kilometortalet är proportionen här ungefär enahanda som beträffande» våglängden. Om man därefter jämför de olika sätten för postbefordran sjöledes, visar dot sig, att postföringen i postoxpodition intager främsta rummot med 58-9 procent af hela dot i in- och utrikes fart postförda kilometertalet; antalet kilometer, hvarå post försändts såsom fraktgods utan postexpodition, är 20-2 procent och antalet mod endast broflåda postförda kilometer 20-9 procont af hela kilometertalot. I don utländska trafiken förokommor postföringen i postoxpedition ondast på några få linjer, under dot att, i synnerhet på de längre linjerna, poston i stor utsträckning försändes såsom fraktgods. Antalet i postexpedition postförda kilometer utgör allenast 19'i procent, men antalet kilomoter, å hvilka post försändts som fraktgods, 63-8 procent af hela kilometertalet för den utländska sjöpostföringen. I fråga om den inrikes sjöpostföringen torde böra särskildt uppmärksammas den postföring, som ägt rum mellan å ena sidan fastlandet och å andra sidan öarna Gottland och Oland. För ordnande af denna postföring vintertiden hafva särskilda åtgärder varit vidtagna. Vinterpostförbindolsen med Gottland har uppehållits medelst ängfärtygsaktiobolagot»gottlands» ångfartyg. I den mån naturförhållandena modgifvit, har denna trafik pågått undor tiden 1 januari 14 april mod två veckoturer å linjon Visby Stockholm och mod tre vockoturor å linjen Visby Vostervik, under tiden novomber med två vockoturor å hvardera af linjerna Visby Stockholm, med anlöpande af Nynäs, och Visby Norrköping samt under tiden 1 31 decembor med två veckoturor ä linjon Visby Stockholm, med anlöpande af Nynäs, och med tre veckoturer å linjon Visby Vestorvik. Under hösten hafva ä linjon Visby Stockholm jämväl utförts on del extra turer.

13 SJÖPOSTFÖRING. POSTFÖRINGSKOSTNADER. VII Mellan Kalmar och Öland har mod postverkets eget fartyg regelbunden vintorpostförbindelse underhållits under tiden 1 januari 30 april samt 1 31 december mod en dubbeltur å söa- och holgdagar samt två, tre eller fyra dubbelturor å söckondagar. Hvad därefter angår de utländska sjöpostlinjerna, är det tydligt att, då på grund af vårt lands geografiska lägo postförbindelson med utlandet måste till högst väsentlig dol uppehållas sjöledes, dessa linjer äro för vårt postväsen af särskildt stor betydeiso. En närmare redogörelse för postföringen ådo viktigaste af ifrågavarande linjer skall därför i det följando lämnas. Beträffande först förbindelsen med Finland, har under år 1905 vinterpostföring ägt rum å linjerna Stockholm Hangö och Stockholm Mariehamn Åbo, med två dubbolturer i veckan å hvardora linjen från årets början till ingången af maj månad samt under november och december månader. Under don egentliga seglationstiden, eller från början af maj månad till utgången af oktober, försiggick ångbåtspostföring mellan Sverige och Finland å följando linjer: Stockholm Hangö Helsingfors, med två eller tro dubbolturer i veckan; Stockholm Mariehamn Åbo, med två dubbolturer i veckan; och Hernösand Vasa, med en dubbeltur i veckan. Sjöpostförbindelson med Danmark har under året uppehållits hufvudsakligen å följande linjer: Malmö Köpenhamn, mod 4 å 6 dagliga turer i hvardera riktningen under hela årot (å vissa turermed postexpedition ombord); Malmö Köpenhamn Liibeck, med en daglig dubbeltur under tiden 1 april 30 september; Holsingborg Helsingör, med 6 u 7 dagliga turer i hvardora riktningen under hela året; Landskrona Koponhamn, med en daglig dubbeltur undor hela årot samt med ännu en dylik tur under tiden 15 maj 30 september; Götoborg Frodrikshamn, med tro dubbelturer i veckan under hela året, och Ystad Rönno, med en dubbeltur i veckan undor årets fyra första månader. Sjöpostföringen mellan Sverige och Tyskland har i främsta rummet uppehållits å linjen Trelleborg Sassnitz, som sedan, åtskilliga år är att anse såsom vår viktigasto förbindelse med kontinenten. Å denna linjo har postbefordringen verkställts i sjöpostexpedition med två dagliga dubbelturor årot rundt. Mellan Sverige och Storbritannien har under hela årot post befordrats å linjerna Götoborg Grimsby, Götoborg Hull och Göteborg London med, i allmänhet, en dubbeltur i veckan å hvarjo linje. Slutligen är att här nämna den postförbindolso mod Belgien, som uppehållits å linjen Göteborg Antworpon med en dubbeltur i veckan året rundt. B) Postföringskostnader. Ersättning för postbefordran å statens järnvägar utgår, enligt nådiga brefvet den 18 maj 1900, för hvarjo kilometer, som postvagn eller annan järnvägsvagn tillryggalägger för postverkets räkning, mod sjutton öre för hel vagn, Uvilando på två axlar, och med åtta och ett hälft öre för post- eller Tab. D. Postföringskostnader åren Tab. E. Medellega för landsvägspostföring åren

14 VIII POSTFÖRINGSKOSTNADER. LÖSVÄSKOR. postiljonskupé uti sa beskaffad vagn. Då postbefordran verkställes i mindre dol af järnvägsvagn eller i s. k. boggiovagn, beräknas ersättningen enligt särskilda, genom öfvorenskommelse mellan Gonoralpoststyrolson och Järnvägsstyrelsen fastställda regler. Postföringen å enskilda järnvägar och med enskildes ångfartyg gäldas, där ej särskild öfverenskommolso blifvit i ämnet träffad, enligt do i nådiga kungörelsen don 21 december 1888 angifna beräkningsgrunder. För landsvägspostföring utgår ersättning enligt aftal i hvarjo särskildt fall. Följando sammanställning innehåller en jämförelse mellan de i 1905 års stat under rubriken»anslag till postföringskostnad» uppförda bolopp och do utgifter, som under året utgått å dessa anslag. A stat uppfördt bolopp, kronor. "Verkliga utgifter, kronor. Järnvägspostföring 3,000,000 3,025, Postföring å landsväg och inom postanstalts område 1,100,000 1,160, Sjöpostföring - 450, , Summa 4,550,000 4,062, Af utgifterna till postföring å landsväg och inom postanstalts område har, onligt beräkning, ett belopp af 1,007,568 kronor 2 öre utgått till don egentliga landsvägspostföringen och återstoden, 159,405 kronor 96 öre, till postföring inom postanstalts område. En öfversikt rörando postföringskostnadornas bolopp under senast förflutna, femton år lämnas i toxttabellen D. Kostnaderna för järnvägspostföring år 1905 fördela sig med 1,542,805 kronor 57 öro för postföring å statens järnvägar och med 1,482,451 kronor 65 öre för postföring å enskilda järnvägar. I dessa belopp ingå emellertid icke blott ersättning för transport af post, utan äfvon en del andra utgiftsposter, såsom för underhåll af statsjärnvägarnas postvagnar, för anskaffande och underhåll af postkupéinredningar för enskilda järnvägar, for postkupéernas uppvärmning, belysning och ronhållning m. m. För de olika slagen af landsvägspostföring har under sonasto två år kostnaden uppgått till följando belopp.. Don för befordran af vanliga åkando poster utbetalado logan har undor år 1905 å olika linjer växlat mollan 1-6 öre och 22-6 öro por häst och kilomotor. Utan kostnad for postverket har postföring medelst åkande post verkställts å tvonne linjer med en sammanlagd längd af 21 kilomoter samt medelst gångpost å några linjor med en sammanlagd längd af 33 kilometer. Likaså hafva å ett trettiotal linjor, där landsvägspost framförts mot viss lega för ett bestämdt antal veckoturer, någon eller några extra veckoturor fullgjorts utan särskild ersättning från postverket. I medeltal för hela riket har logan under året utgjort för åkando post 10-c öre per häst och kilomotor, för. gång- eller roddpost 8-2 öre per kilometer och för landtbrefbäring likaledes 8-2 öre por kilometer. Emellertid visar sig härutinnan en betydande växling i olika delar af landet. För de särskilda distrikten har undor år 1905 medollegan,' uttryckt i öretal på nyss angifvot sätt, varit följando. Don högsta logan förekommer sålunda, allmänt sodt, i norra distriktet äfvonsom i Stockholm och Göteborg, den lägsta återigen i södra distriktet. Hurusom medellegan för hela riket växlat under femtonårsperioden , framgår af don såsom texttabell E införda öfversikt. Beträffande särskildt legan för åkande post, visar sig i periodens början en oafbruten minskning, hvilkon fortgår till år Under de närmast följande åren framträder däremot en hastig stegring till och med år 1901, hvarefter logan ånyo nedgått. Äfven beträffande medellegan för gång- och roddpost samt landtbrefbäring finner man de lägsta talen omkring åren 1896 och 1897; efter denna tid har medellegan för ifrågavarande slag af postföring oafbrutet stigit. För femtonårsperioden i dess helhet har medellegan approximativt utgjort för åkando post 10-4 öre per häst och kilometer, för gång- eller roddpost 7-1 öro per kilometer och för landtbrefbäring 7-1 öro per kilometer. Af do år 1905 å sjöpostförittgen belöpande kostnader har större delen utgått såsom ersättning för postföring mellan svensk och utländsk ort. Under särskilda anslagstitlar hafva sålunda utbetalats för postföring mellan Sverige och Danmark 16,927 kronor, mellan Sverige och Tyskland 262,187 kronor 55 öre samt mellan Sverige och Storbritannien 10,999 kronor 69 öre. För uppehållande af postföringen mellan fastlandet och Gottland har under året utgått ett belopp af 75,713 kronor 19 öro. C) Lösväskor. Tabell 4 angifver för de särskilda postkontoren, huru många lösväskor vid årets slut varit i bruk vid postkontoret själft och underlydande poststationer. En öfversikt öfver an-

15 LÖSVÄSKOR. FASTA POSTANSTALTER. IX talet lösväskor under sistförflutna femton år lämnas i den här nedan införda texttabellon F, i hvilkon från öfriga lösväskor särskilts dols sådana, som varit afsedda för befordran af endast tjänsteförsändelser, dels ock sådana, om hvilkas hållande oa hel kommun förenat sig." Under år 1905 har antalet lösväskor i någon mån nedgått, och under femtonårsperioden i dess helhet har ökningen i jämförelse med postverkets utveckling i öfrigt icko varit synnerligen stark.' Detta förhållande finner sin naturliga förklaring däri, att landsbygdens behof af lättare postutväxling blifvit under perioden på annat sätt tillgodosedt, framför allt genom ökning af antalet fasta postanstalter samt genom utsträckning af landtbrefbäringslinjerna. Det största antalet lösväskor förekommer år 1905 i östra och mellersta distrikten med resp.,998 och 994 lösväskor; norra distriktet har 681, västra 597, södra 571 samt Stockholm, Malmö och Göteborgs postkontor resp. 81, 76 och 26 lösväskor, Äfven i förhållande till antalet fasta postanstalter är antalet störst i östra distriktet med omkring 2 lösväskor' pa hvarje postanstalt. För mellersta och norra distrikton är det relativa talet något mindre; i västra distriktet kommer i modeltal ungefär en lösväska på hvarje fast postanstalt, under det att i södra distriktet antalet lösväskor väsentligt understiger antalet fasta postanstalter. II. Postanstalter och breflådor. A) Fasta postanstalter. Jämlikt särskilda nådiga bref don 22 maj 1903, don 29 juli och 21 december 1904 samt den 29 september 1905 hafva undor år 1905 följande nya postkontor öppnats: den 1 april postkontor af fjärde klassen i Sundbyberg inom Stockholms län, i Nybro inom Kalmar län och i Krokom inom Jemtlands län;: don 1 maj postkontor af fjärde klassen i Tranås inom Jönköpings län och i Munkedal inom Götoborgs och Bohus län; den 1 oktobor postkontor likaledes af fjärde klassen i Vislanda inom Kronobergs län och i Karlskoga inom Örobro län; samt don 1 december postkontor af trodjo klassen i Kinna inom Elfsborgs län. Samtidigt med inrättande af postkontor i Nybro och Kinna indrogos do förutvarande postkontoron i Säfsjöströni inom Kronobergs län och i Skono inom Elfsborgs län, tillhörande det förra fjärdo och det senare trodjo klassen. På grund af nådigt bref den 21 december 1904 indrogs vidare 1 mod utgången af april månad 1905 det postkontor af fjärdo klasson, som dittills varit förlagdt till Anäset inom Yesterbottens län. I postkontorons klassindelning har för öfrigt icko någon förändring skott under året. Vid dess slut utgjorde antalet själfständiga postkontor tillhopa 201, nämligen,förutom direktörskontoron i Stockholm, Götoborg och Malmö, 16 inom första klassen, 44 inom andra klassen, 50 inom tredje klassen och 88 inom fjärde klassen. Af samtliga postkontor voro 167 belägna a ort med järnvägsförbindelse och 34 af hvilka 2 i andra klass, 3 i trodjo klass och 29 i fjärdo klass å ort utan dylik förbindoiso. Antalet filialpostkontor uppgick äfven under år 1905 till 19, af hvilka 10 voro belägna i Stockholm, 6 i Göteborg, 1 i Falköping-llanton, 1 i Kiruna och 1 i Malmberget. Nya poststationer öppnades undor året till ett antal af 58, af hvilka 29 bolägna vid järnväg. Tillsammans 17 af do vid Tab. G. Antal postanstalter åren Tab. F. Antal lösväskor åren

16 X FASTA. POSTANSTALTER urs utgång befintliga poststationerna blefvo tläroinot mulor 1905 års lopp efter hand indragna. Hela antalet poststationer ökados alltså under år 1905 mod '11 och utgjorde vid firots slut 2,783. I detta antal ingå oinellortid några vid lugorplatsor ni. 11. stallon inrättade poststationer, som endast varit i verksamhet under någon del af året. Med hänsyn till den olika omfattningen af poststationornas vorksamhot äro dossa fördelado i tro klasser. Till första klassen hänföras sådana poststntioner, hvilka iiro belägna vid järnväg, eller till och från hvilka post befordras med åkande bud eller med ångfartyg; till andra klasson åter höra sådana poststationor, till och frän hvilka post uteslutande) befordras med gåendo bud, varo sig gängpost ollor gåendo landtbrofbäraro. Poststationor af tredjo klass (brefsamlingsställen) uro inrättade allenast i vissa störro stiidor (Stockholm, Upsala, Norrköping, Jönköping, Karlskrona, Malmö och Halmstad) samt omedelbart undorordnado därvarando postkontor. Do vid 1905 ars slut förefintliga 2,783 poststationorna voro mellan do tro klassornu sålunda fördelado, att till första klassen hördo 2,371 poststationer, af hvilka 1,45(1 belägna vid järnväg, till andni klassen :>92 och till tredjo klassen 20 poststationer. A föregående sida lämnas i toxttabcll G en öfversikt öfver antalet fasta såväl som ambulanta postanstalter under senasto femtonårsperiod. I tab. I äro samtliga vid 1905 års slut förefintliga postkontor inom do olika postdistrikten uppräknade i bokstafsföljd, med angifvando tillika af den klass, till hvilkon de särskilda kontoren voro hänförda. Vidaro meddelas i tabellen för hvarje postkontor uppgifter om antalet underlydando poststationer, om den till postkontoret med underlydande postanstalter och postföringslinjer hörando personal, om antalet' brellådor, anbragta vid postkontorot själft och underlydande poststationer ollor för hvilka postkontoret eljest haft att redovisa, äfvonsoni, såsom redan i föregåondo kapitel är nämndt, om antalet expedierade lösväskor. Lokalbrefbäring anordnades under år 1905 vid postkontoren i Grängesberg, Katrineholm, Nässjö och Säter. Vid årets slut Tab. H. Areal, folkmängd, antal fasta postanstalter m. m. inom de olika länen vid slutet af år 1905.

17 KASTA POSTANSTALTER. AMBULANTA POSTANSTALTER. BREFLÅDOR. XI förekom dylik Irefbäring dols vid 116 sjiilfstiindiga postkontor, hvilka äro särskildt utmärkta i tab. 4, dels vid filialpostkontoren Falköping-Kanton, Kiruna och Malmberget. Af de sjiilfstiindiga postkontoren var det i Ljusno tillika ulyraftmstatt. Vid arots början förekom vidaro förening af post- och telegraftjiinston vid tro filialpostkontor, nämligen do vid Kiddaregatan och a Kungsholmen i Stockholm samt filialpostkontoret vid Stigbergstorget i Göteborg, men donna förening upphörde vid dot förstnämnda af dessa filialkontor med september månads utgång. Vid poststationor a vissa orter med statstelegrafsfationer, nämligen i Ilusum, Mörbylånga och liamsole, sköttes post- och tclcgrafgöromälon under aret af gemensamma föreståndare. Förhållandet mellan antalet fasta postanstalt<r ur 1905 samt arealen och folkmängden såväl inom do olika länen som ock i hela riket framgår af toxttabell II, i hvilken dessa postanstalter jämväl äro fördelade på klasser. Uppgifterna rörando arealen gälla år 1900 och äro hämtado ur Statistiska Centralbyråns redogörelse för 1900 års folkräkning (Bidrag till Sverigos officiella statistik, litt. A, år 1900, andra utdelningen); folkmängdstalen åter äro hämtado ur den af samma byrå offentliggjorda»uppgift å folkmängden inom hvarjo kommun, härad, tingslag, domsaga, stad och län don 31 docember 1905». Vid slutet af år 1905 utgjordo, enligt livad tabellen gifver vid liandon, för hela riket medeltalet af hvarjo fast postanstalts område i kvadratkilometer samt antalet invånare, fördelatlt på hvarjo sådan postanstalt, 1,763. Hurusom motsvarando tal växlat under senast förlupna femtonårspcriod, framgår af den här nedan såsom texttabell I införda sammanställning. Do tal, som ingå i sista kolumnen af donna öfversikt, ådagalägga bland annat, att under femtonårsperioden ökningen Tab. I. Medeltal af hvarje fast postanstalts område samt antal invånare på hvarje dylik postanstalt åren af antalet postanstalter vida öfverstigit ökningen af invånareantalet. Medan ökningen i»sveriges folkmängd frän är 1JS91 till år 1905 är 10-a procent, har antalet postanstalter under samma tid ökats med 42-3 procent. B) Ambulanta postanstalter. Do ambiilanta postanstalterna utgöras dels af postkupöexpeditioner och sjöpostoxpoditioner, hvilka äro fullständiga postanstaltcr i fråga om postiitväxling, dols ock af postiljonskupéer och ångbåtspostexpeditioner, hvilkas befogenhet i nyssberörda hänseende är begränsad. Ar 1901 utgjordo antalet posthipce.rjnilithmer 98 och antalet postiljonskuptcr 202. Under år 1905 har en ny postkupéoxpodition insatts å linjon Stockholm Ludvika, hvaremot i dylika expeditioner, hvilka framgått å linjerna Ludvika Frövi, Vestervik Ilultsfrcd, Charlottenberg Laxå och Nyby bruk Saltskog, ersatts med postiljonskupocr. Antalet postkupoexpoditioncr har sålunda under redogörclseårot utgjort 95. I detta tal ingå do postkupéoxpeditioner, hvilka varit i verksamhet under hola årot, den under året nyinrättade postkup6oxpeditionon samt do, hvilka regelbundet insättas någon tid hvarjo år. 1'ostiljonskupéornas antal ökades under året genom nyssnämnda utbyten och inrättando i öfrigt af nya kupéer till 219. Sjöposlcrpediiion har under år 1905, liksom under närmast föregåendo år, "varit anordnad ombord h de ångfartyg, hvilka underhållit förbindelsen å sjöpostlinjen Trelleborg Sassnitz, hvarjäinto två af do postkupéoxpeditioner, som framförts å linjen Nässjö Malmö, varit i verksamhet äfven å sjöpostlinjen Malmö Köpenhamn. Ånglåfgjwitexpcditionerna» antal, som år 1901 utgjordo 160, har under rodogörolsoårot ökats till 162, af hvilka 10 af första och 152 af andra klass. C) Breflådor. Brefädor funnos vid 1005 iirs slut i bruk till ott antal af (5,280, af livilka 4,91)3 voro fasta och 1,287 anibulanta. 1 ncdanstaondo sammanställning angifvos antalot fasla ocb ambulanta brcflädor af olika slag undor sonasto tvä Ar.

18 XII BREFLADOR. GENERALPOSTSTYRELSENS PERONAL. DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. För tömning ocli värd af s. k. landsvägsbreflådor utgick i 32 fall särskild ersättning af postmodol. Antalet broflådor, fasta och ambulanta, under senaste femtonårsperiod angifves i här nedan införda toxttabell K. Rörande antalet af do broflådor, hvilka do särskilda distriktsförvaltningarna och postkontoren haft att rodovisa, lämnas uppgifter i tab. 4. Vid en jämföroiso mellan do olika distrikten visar det sig, att broflådornas antal är störst i södra distriktet mod 1,275 broflådor, hvarefter komma mellersta distriktet mod 1,238, västra distriktet mod 1,044, östra distriktet mod 988, norra distriktet med 868 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor med resp. 442, 265 och 1G0 brellådor. III. Personal och undervisningsväsen. A) Generalpoststyrelsens personal. Gonoralpoststyrelsen utgöres, enligt 28 i don för Styrelsen den 31 december 1902 utfärdado nådiga instruktion, af goneralpostdiroktöron såsom chef för postverket och fom byråchefer såsom ledamöter i Styrelsen och chefer livar för sin byrå, nämligen en för kanslibyrån, on för trafikbyrån, en för kameralbyrån, en för utrikos- och författningsbyrån samt en för revisionsbyrån. På grund af Eders Kungl. Maj:ts medgifvandon i särskilda nådiga brof den 11 november 1904 samt don 17 oktober och den 2 docombor 1905 har biträde af adjungorado ledamöter under år 1905 tagits i anspråk dels under tiden 1 5 januari vid handläggning af do till Styrelsens kanslibyrå hö- Tab. K. Antal breflådor åren rande ärenden, dels från och med don 18 oktober till årots slut vid handläggningen af do: ärenden,.som tillhöra kamorulbyrån. Den Genoralpoststyrelsen biträdando ordinarie tjänstemannapersonalen har under år 1905 liksom undor do närmast föregående två åren utgjort tillhopa 41 personer, nämligen: 7 tjänstemän af andra lönograden, af hvilka 3 sekreterare, 1 kamroraro och sokretorare, 1 kassör, 1 intendent vid postverkets frimärkesförråd och 1 intendent vid postvorkots persodolförråd, samt 33 tjänstemän af första lönogradon, af hvilka 1 registrator, 1 notario och ombudsman, 7 notarier, 8 aktuarior, G revisorer och bokhållare samt 10 revisorer,. hvarjämte 1 kammarskrifvaro kvarstod å öfvergångsstat. Dessutom voro hos Styrelsen mot fasta årsarfvoden anställda 1 biträde rörande postångfartyg, 31 manliga amanuonsor och 29 kvinnliga biträdon för tabollarboto, ronskrifning, broföppning, sortering af postanvisningar o. s. v., ollor tillhopa 61 personor. Vaktbetjäningon hos Styrelsen och dess särskilda afdelningar utgjordes äfven under år 1905 af 10 ordinarie vaktmästare, hvaraf en försto vaktmästare, samt 7 oxtra vaktmästaro mod fasta arfvoden, hvartill komma 1 maskinist och 2 oldaro. En öfversikt öfvor Gonoralpoststyrelsens personal återfinnes i förra delen af texttaboll L. B) Distrikts- och lokalförvaltningarnas personal. I do för år 1905 gällando staterna äro uppförda följande ordinarie tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna : 3 postdirektörer, nämligen on i Stockholm, on i Götoborg och en i Malmö, 5 postinspektörer, 200 postmästare, af hvilka 16 vid postkontor af första klassen, 44 vid postkontor af andra klassen, 50 vid postkontor af. trodjo klassen och 90 vid postkontor af fjärdo klassen, 25 kontrollörer, och 850 postexpeditöror, nämligen 340 af första, 340 af andra, 85 af tredjo och 85 af fjärde lönegraden; hvarjämto 6 öfvortaliga kontrollörer upptagits å öfvergångsstat. Vid jämföroiso med närmast föregående år utvisa dessa stater en ökning, utom beträffande de öfvortaliga kontrollörerna, mod 100 postexpeditörer, af hvilka 40 tillförts första, 40 andra, 10 tredje och 10 fjärdo lönegraden. Enär emellertid, på sätt i dot föregående är nämndt, vid utgången af år 1905 allonast 88 postkontor af fjärde klassen voro i verksamhot, utgjorde vid samma tidpunkt antalet postmästare 2 mindre än enligt staterna, alltså 198. Vidare är här att anteckna, att^sodan af do 6 öfvortaliga kontrollörerna 2 afgått före utgången af år 19Ö4, antalet i tjänst varande öfvortaliga kontrollörer under år 1905 utgjordo allenast 4. Samtliga postkontor förestodos af manliga postförvaltare, mod undantag för det med tolografanstalt förenade postkontorot i Ljusne, där föreståndarebefattningen på förordnande tills vidare uppehölls af en kvinnlig postoxpeditör. Af de två

19 DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. XIII filialpostkontor i Stockholm och Götoborg, där post-och telegraftjänsten vid årets slut voro förenade, förvaltades det ena af en särskildt förordnad manlig föreståndare och det andra af en manlig postoxpeditör. Såsom postmästartios närmaste män voro vid samtliga postkontor af första och andra klass placerade försto postoxpeditörer, alla tillhörande första lönegraden. Antalet af dessa försto postoxpeditörer utgjorde sålunda 60. Alla kontrollörstjänstor och postoxpoditörstjänstcr af första lönegraden voro bosatta mod manliga innohafvaro; inom do lägre postoxpoditörsgradorna uppehöllos tillhopa, 165 befattningar af kvinnor. Till don extra ordinarie tjänstemannapersonalen höra dels oxtra biträden, under hvilken benämning innefattas af Gonoralpoststyrelson antagna o. o. postoxpeditörer med fast arfvodo, dels dispositionsbiträden, som antagas af vederbörande distriktschof eller postförvaltarc, dels ock o. o. postoxpeditörer utan fast anställning. Af dispositionsbiträdena äro vissa forordnade att rnot fast arfvode rogolbundot tjänstgöra vid resp. postanstalter, under dot att andra ondast tillfälligtvis anlitas för tjänstgöring ä sådana tidor, oxempolvis vid jul och nyår, då arbotot tagit mera än vanlig omfattning. Vid utgången.af år 1905 utgjorde antalet oxtra biträden 563, hvaraf 186 kvinnor, antalet dispositionsbiträdon mod fast anställning 175, hvaraf 150 kvinnor, antalet tillfälligt anställda dispositionsbiträdon 285, hvaraf 191 kvinnor, och antalet o. o. postoxpeditörer utan fast anställning 223, hvaraf 61 kvinnor. Antalet ordinarie postbetjänte, som år 1904 uppgick till 1,250, ökades i 1905 års stater till 1,400, af hvilka 720 tillhörande första, 300 andra och 380 tredje lönegraden. Såsom försto postbetjänto mod do särskilda uppdrag, för hvilka i sonast afgifna årsborättolso närmaro redogjorts tjänstgjorde vid 1905 års slut tillhopa 398 betjänto, nämligen 275 vid järnvägsposton, 67 vid Stockholms postkontor, 21 vid Götoborgs postkontor samt återståonde 35 vid postinspoktionskontoren och några större postkontor i landsorton. förutom don ordinario botjäntporsonalon funnos vid 1905 års utgång 660 oxtra postbetjänto med fast arfvode af postmedel, 616 roservpostbetjänto utan dylikt arfvode och 629 dispositionsbiträden, af hvilka 52 med fast anställning och 577 anlitado för tillfällig tjänstgöring. Till sistnämnda grupp höra bland annat 4 underofficerare och 355 man militärmanskap, hvilka vid Stockholms postkontor biträdt mod behandling af s. k. nyårsförsändolser. Tab. L. Postverkets personal vid utgången af åren 1904 och Här hafva inräknats en del dispositionabiträden utan fast anställning.

20 XIV DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. UNDERVISNINGSVÄSENDET. STUDIERESOR. Till postverkets personal i vidsträcktare mening äro iifven att räkna poststationsföroståndaro till ett antal af 2,783, hvaraf 347 kvinnor, 102 föreståndare för ångbatspostexperlitionor, 1,299 landtbrefbärare, 837 postförare å laudsvägslinjer samt slutligen personalon å postångfartyget»öland», utgörande 11 personer. Texttabellcn L innehåller i sin senare dol en öfversikt öfver personalen vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar vid utgången af åren 1904 och I donna tabell hafva för år 1905 icko upptagits tillfälliga dispositionsbiträden af tjänstemanna- eller betjäntgrad, hvaromot för är 1904, då tillgängliga primäruppgiftcr icko modgåfvo on åtskillnad mellan fast anställda och tillfälliga dispositionsbiträden, ett antal biträden af sistnämnda slag ingår i do anförda talen. Uppgifterna äro således i donna del icke fullt jämförliga. Enligt livad tabellen gifver vid handen, har antalet vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda porsonor, oboräknadt postföraro å landsvägslinjor, vid 1905 års utgång utgjort tillhopa 9,030, hvaraf 8,119 män och 911 kvinnor. 1 efterföljande siiforsammanställning lämnas motsvarande tal för sonaste femton år, hvarvid dock bör anmärkas, att för 1904 och förogåendo år inräknats en del dispositionsbiträden med endast tillfällig anställning. I tab. 4 lämnas uppgifter om den vid de särskilda postanstalterna anställda personalen, med fördelning på do tro grupperna tjänstomän, botjänto och»öfriga», i hvilken sistnämnda grupp luifvudsakligon ingå föreståndare för poststationer och ångbåtspostoxpeditioner, landtbrefbäraro och postföraro å landsvägslinjor. C) Undervisningsväsendet. Enligt bvad i nästföregående underdåniga borättolso är omförmäldt, hado unclor år 1904 anordnats en elevkurs för utbildande af posttjänsterna?}, hvilken pågick från oktober månad 1904 till april månad Bland 107 i kursen deltagande elever, samtliga manliga, som hänvisades till undorgåendo af examon, blofvo 93 vid pröfningen godkända och däroftor antagna till o. o. postoxpoditöror. Äfven under år 1905 har on dylik elevkurs anordnats, hvilken pågått från början af oktobor månad nämnda år till april månad Resultatet af olovoxamina under senasto fyra år framgår af följande tablå. I den under år 1905 utfärdado instruktion för tjänstemännen vid postkontoren och postkupöexpoditionorna, om hvilken nodan förmäles, hafva bestämmelser införts angående on högre postexamen. Med denna oxamen är afsedt att bereda de tjänstomän, hvilka önska ifrågakomma till erhållande af mera maktpåliggando uppdrag, tillfälle att ådagalägga, det do innohafva därför erforderliga insikter. Genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga brof den 15 juli 1905 är i förevarando afseondomedgifvet, att posttjänsteman, som kallats till afläggande af dylik examon, må dels under den tid, examen pågår, samt i förekommande fall under tiden för resorna från och till stationsorten åtnjuta sin ailöning oafkortad, dols ock för berörda resor uppbära ersättning enligt gällande resereglemento; dock skola sådana förmåner icko tillkomma den, som underkänts i högre postoxamon och sedermera tilläfventyrs erhållit tillträdo till ytterligare en dylik examen. 1 senast afgifna årsberättelse lämnades on närmare redogörelse för de undervisningskurser för postbetjånte jämto därmed föronado tilläggskurser, som anordnades första gångon år Äfven under år 1905 hafva från början af februari till midtcn af mars månad dylika kurser pågått vid Stockholms postkontor samt vid do fem postinspektionerna. Antalet doltagando postbetjänte, som följdo undervisningen till dess slut, utgjorde tillhopa 126, af hvilka 39 doltogo ensamt i allmän undervisningskurs, 63 i bädo undervisnings- och tilläggskurs samt 24 i ensamt tilläggskurs. Vid anställd oxamen godkändes 26 af doltagarne i ensamt undervisningskurs; bland dom, som deltagit i såväl undervisnings- som tilläggskurs, godkändes 54 med afseonde å båda kursernas kunskapsmått och. 1 boträffando det kunskapsmått, som varit afsedt att inhämtas i allmän undervisningskurs; af doltagarne i ensamt tilläggskurs blofvo 21 godkända. Undor de två år, då dylika kurser varit anordnade, hafva de pröfningar, som vid kursernas slut anställts, gifvit följande resultat. D) Studieresor. I senast afgifna årsberättelse är omförmäldt, att aktuarion hos Genoralpoststyrölson A. E. M. Ericsson, mod understöd af postmedol, vistats i Paris från midton af oktober månad 1904 till årots utgång såsom olov vid»ecole profession nollo supöriouro dos Postes et dos Télégraphos». Ericsson följdo undervisningon vid nämnda läroanstalt till torminens utgång i februari månad 1905 och aflado då examon i förekommande ämnen. Äfven under den termin, som vid nämnda läroanstalt tog sin början i midton af oktobor månad 1905, har en svensk posttjänstoman, nämligen postexpoditören vid Stockholms post-