INLEDNING. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon /1890. S. 83: Tab. 53. Telefon /1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf /1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-i0-1001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. I) TELEGRAF- OCH TELEFONVÄSENDET. HY FÖLJD 50. TELEGRAFSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1911.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. A. Berättelse för år 1910: I. Stationer 6. II. Personal 7. III. Trafik och trafikinkomster 8. IV. Linjer, ledningar och lokala nät 13. V. Fastigheter och byggnader 21. VI. Apparater 23. VII. Förråd och inventarier 24. VIII. Verkstaden 25. IX. Finansiell öfversikt 26. X. Reglementariska föreskrifter m. m 31. XI. Hos Styrelsen handlagda mål 31. XII. Tekniska anordningar och undersökningar m. m 32. XIII. Undervisningsväsendet 33. XIV. Studieresor 33. XV. Pensionsväsendet 33. Sid. A. Rapport pour l'année 1910: Pag. I. Bureaux 6. II Personnel 7. III. Mouvement et recettes des correspondances 8. IV. Lignes, circuits et réseaux 13. V. Immeubles et bâtiments 21. VI. Appareils 23. VII. Dépôts de matériel 24. VIII. Atelier 25. IX. Finances 26. X. Dispositions réglementaires etc 31. XI. Dossiers de l'administration Centrale 31. XII. Dispositifs techniques, recherches etc 32. XIII. L'école professionnelle 33. XIV. Voyages d'étude 33. XV. Pensions 33. B. Bilagor: Tab. 1. Apparater, telegraf- och telefonkorrespondens samt inkomster och utgifter år » 2. Personal samt specifikation öfver telegrafverkets utgifter år » 3. Telegramväxling och inkomster vid kontrollstationerna år » 4. Telefontrafiken med utlandet och däraf härflytande inkomst under år » 5. Antalet abonnentledningar och apparater i telegrafverkets telefonnät 56. B. Annexes: 1. Les appareils, les correspondances télégraphiques et téléphoniques et les recettes et dépenses en Le personnel et spécifications des dépenses en Le mouvement des télégrammes et les recettes dans les bureaux frontières en Les correspondances téléphoniques avec l'étranger et les recettes en Nombre des circuits d'abonnés et des appareils dans les réseaux téléphoniques 56.

6

7 TILL KONUNGEN. Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts föreskrift i nådiga instruktionen för Telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907 får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning under år 1910, vid hvilken fogats de till berättelsen hörande tabellbilagor.

8 6 I. Stationer. A. Telegrafstationer. 1. Statstelegrafstationer. Vid 1910 års utgång voro telegrafverkets telegrafstationer efter tjänstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjänstgöring dag och natt: Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall 1 ), eller 4 stationer. Andra klassen, med hel dagstjänst: Arboga, Arvika, Askersund, Backe, Boden, Bollnäs, Borås, Byske, Båstad 2 ), Djursholm, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Gäfle, Gällivare, Halmstad, Haparanda, Hedemora, Hudiksvall, Hultsfred, Hälsingborg 3 ), Härnösand, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Katrineholm, Kiruna, Klippan, Kolbäck, Kopparberg, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Krylbo, Köping, Landskrona, Lidköping, Lindesberg, Linköping, Ljusdal, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Marstrand, Mjölby, Mora, Motala, Nederkalix, Nora, Norberg, Nordmaling, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Nyland, Nässjö, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Kamsele, Ronneby, Sala, Saltsjöbaden, Simrishamn, Skara, Skellefteå, Sköfde, Sollefteå, Strömstad, Sunne, Söderhamn, Södertälje, Sölvesborg, Tranås, Trollhättan, Trälleborg, Uddevalla, Ulricehamn, Umeå, Uppsala, Vadstena, Vara, Varberg, Varekil, Vinga, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ahus, Ange, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller tillhopa 110 stationer. Tredje Mässen, med inskränkt dagstjänst: Bergkvara, Bjästa, Borgholm4), Dalarö, Brottningholm, Finspång, Fjällbacka, Gamleby, Gräbbestad, Hjo, Holmsund 4 ), Husum, Hvetlanda, Junsele, Karlsborg, Landsort, Leksand, Lilla Edet, Ljusne, Lycksele, Mariefred, Munkedals bruk, Mönsterås, Mörbylånga, Eobertsfors, Eåneå, Sandhamn, Slite, Smedjebacken, Smögen, Sofiero, Strängnäs, Stugsund 4 ), Surahammar, Sveg, Säffle, Söderköping 4 ), Tidaholm, Tullgarn, Ullånger, Valdemarsvik, Vaxliolms fästning, Vifstavarf, Åmål, Öregrund och Östhammar, eller tillhopa 46 stationer. Förutom å dessa, sammanlagdt 160 telegrafstationer, äger fullständig telegramexpediering rum å centraltelefonstationerna i Flen, Furusund och Gnesta. Någon förändring i antalet telegrafstationer har ej under året ägt rum. Telegram expeditionerna ökades under året. med 70 och utgjorde vid årets slut 864, inrättade dels å växeltelefonstationer och dels hos abonnenter. Telegraminlämningsställenas antal minskades under året med 1 och utgjorde vid årets slut 76. Samtliga telegrafverkets stationer och understationer äro öppna för internationell korrespondens, telegramexpeditionerna och telegraminläniningsställena dock i regel endast för befordran af telegram på klart svenskt språk. 3. Järnvägstelegrafstationer. Under år 1910 hafva, enligt till Styrelsen inkomna anmälningar, följande antal för telegrafering inrättade järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med telegrafnätet: vid Halmstad Nässjö järnväg 2» Malmö Simrishamns järnväg 2» Mjölby Hästholmens järnväg 4» Norra Hälsinglands järnväg 3» Norra Östergötlands järnvägar 1» Nässjö Oskarshamns järnväg 1» Statens järnvägar 5» Stockholm Boslagens järnvägar 1» Södra Ölands järnväg 8» Västergötland Göteborgs järnväg 4 eller tillhopa 31, hvaremot dylik förbindelse med följande antal järnvägsstationer under året upphört: vid Dala Hälsinglands järnväg 2» Orsa Härjeådalens järnväg 1 eller tillhopa 3 Sammanlagda antalet järnvägstelegrafstationer utgjorde vid årets slut 1,729, däraf 483 tillhörande statens järnvägar och 1,246 tillhörande enskilda järnvägar. Dessa stationers tjänstgöringstider samt i hvad mån de äro öppna för internationell eller endast för skandinavisk korrespondens utvisas af följande tablå. 2. Understationer för telegrambefordran. Antalet filialstationer är fortfarande 14, nämligen 12 i Stockholm, däraf 5 å Norrmalm, 2 å Östermalm, 1 å Södermalm, 1 å Kungsholmen, 1 i Riksdagshuset, 1 å Börsen och 1 i Grand hotell, samt 2 i Göteborg, däraf 1 vid Stigbergstorget och 1 vid Drottningtorget. ') Denna station stänges dock i regel kl. 12 midnatt. 3 ) Öppen 1/6 15/9. 3 ) Denna station hålles öppen till kl. 10 e. m. 4) Sommartiden hel dagstjänst. 4. Signalstationer. Anordningar för signalering af telegram till eller från fartyg finnas dels vid telegrafverkets ofvannämnda station å Vinga samt dels vid de lotsverket tillhöriga signalstationerna å Bremö och i Hälsingborg.

9 5. Gniststationer. Sveriges första för allmän korrespondens afsedda gniststation öppnades för trafik den 1 juli Den är belägen vid Karlskrona ock tillhör flottan. B. Telefonstationer. 1. Statstelefonstationer. Centraltelefonstationerna hafva under år 1910 icke undergått någon förändring i afseende å antalet utan utgöra fortfarande 153, nämligen i Flen, Furusund, Gnesta och å samtliga ofvan uppräknade orter, där statstelegrafstationer finnas, utom i Båstad, Drottningholm, Ljusne, Slite, Sofiero, Stugsund, Tullgarn, Vaxholms fästning, Vifstavarf och Tinga. Växelstationernas antal har under året ökats med 68 och utgjorde vid 1910 års slut 1,779. Antalet samtalsstationer för allmänheten ökades under året med 225 och uppgick vid 1910 års slut till 4, Enskilda telefonstationer. Enligt från de enskilda telefonbolagen och telefonföreningarna lämnade uppgifter funnos vid 1910 års utgång enskilda central- och växelstationer till ett antal af 209 (se tabellen å sid. 21). C. Sammanfattning. 1. Telegrafstationer : Tillhörande telegrafverket: telegrafstationer 160 telefonstationer med telegramexpediering filialtelegrafstationer 14 telegramexpeditioner 864 telegrarninlämningsställen Järnvägstelegrafstationer, tillhörande statens järnvägar Järnvägstelegrafstationer, tillhörande enskilda järnvägar... 1,246 1,729 Gniststation, tillhörig flottan 1 Summa 2, Telefonstationer: a) stationer för ledningarnas växling: statens centraltelefonstationer 153» växeltelefonstationer 1,779 enskilda central- och växel telefonstationer 209 2,141 b) samtalsstationer för allmänheten: samtalsstationer å centralstationer 153»» filialtelegrafstationer och å telegrafstationen i Stugsund 15»» växelstationer 1,566» fristående » ej abonnerade telefonautomater 871» hos abonnenter 1, D. Stationernas underhåll. 1. Telegrafstationerna. Telegrafstationerna i Båstad, Härnösand, Höganäs och Tranås hafva under årets lopp flyttats till nya lokaler. 2. Telefonstationerna. Likaledes hafva under året till nya lokaler förflyttats telefonstationerna i Anundsjö, Bringåsen, Färila, Idbyn, Indal, Järfsö, Kjäflinge, Malmberget, Partilled, Bagunda, Sveg, Torrom, Tygelsjö, Vilhelmina, Viskan, Vängelsbyn, Östbydal och Östbyn. Nya växelbord hafva under året uppsatts å telefonstationerna i Anundsjö, Borlänge, Eksjö, Filipstad, Gäfle, Härnösand, Hörby, Kalmar, Landskrona, Linköping, Saltsjöbaden, Sollefteå, Stockholm, Svedala, Tillberga, Visby, Västerås och Östhammar. II. Personal. I de af Eders Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 för telegrafverket fastställda utgiftsstater för år 1910 upptagas under aflöningsstaten 1,928 ordinarie tjänster, nämligen 56 hos Styrelsen, 388 vid linjedistrikten, 1,474 vid stationerna och 10 vid verkstaden. Af dessa voro emellertid 8 tjänster hos Styrelsen, 5 vid linjedistrikten, 22 vid stationerna och 1 vid verkstaden eller tillhopa 36 tjänster ej under året tillsatta, men å andra sidan kvarstodo å öfvergångsstat med tjänstgöringsskyldighet 5 personer hos Styrelsen, 5 vid linjedistrikten och 1 vid stationerna. Antalet ordinarie tjänstemän utgjorde alltså 1,903. Den extra ordinarie personalen samt personer, använda såsom biträden och arbetare vid telegrafverket, utgjorde omkring 3,775. Hela antalet personer, som under 1910 sysselsattes vid telegrafverket, uppgick således till omkring 5,700, hvartill komma omkring 2,700 vid understationerna anställda personer. Styrelsens ordinarie personal utgjordes af 1 generaldirektör och chef för telegrafverket, 3 byråchefer, däraf 1 för administrativa byrån, 1 för linjebyrån och 1 för trafikbyrån, hvilken sistnämnde tillika tjänstgjorde såsom generaldirektörens ställföreträdare, 14 byråtjänstemän, däraf 1 sekreterare, 1 kamrer, 1 byråingenjör tills vidare vakant och 1 förrådsintendent med tjänster motsvarande förutvarande andra lönegraden, 1 kontrollör, 8 assistenter däraf dock 6 vakanta 1 föreståndare för katalogexpeditionen, 4 telegrafister och 18 kontorsskrifvare däraf 1 vakant samt 6 vaktmästare. På öfvergångsstat kvarstodo 2 andra och 4 första gradens tjänstemän, däraf 1 tjänstledig. Därjämte voro anställda 1 föreståndare för materialprofningsanstalten, 4 e. o. byråtjänstemän, 1 militärassistent, 9 amanuenser af hvilka likväl 1 var tjänstledig 6 e. o. kontorsskrifvare och kontorsbiträden, 1 e. o. ritare samt 2 e. o. vaktmästare. De här ofvan såsom vakanta angifna tjänsterna uppehöllos af de å öfvergångsstat kvarstående tjiinstemännen samt amanuenserna. Den ordinarie personalen vid linjedistrikten utgjordes af 7 linjedirektörer, 19 linjeingenjörer af hvilka 1 å öfvergångsstat 7 kvinnliga kassörer af l:a lönegraden, 6 bokhållare af hvilka 3 kvinnliga och 3 å öfvergångsstat kvarstående manliga 10 linjemästare af l:a lönegraden, 25 linjemästare af 2:a lönegraden, 43 linjeförmän af ha lönegraden, af hvilka tjänster 1 är vakant och uppehälles af en å öfvergångsstat kvarstående materialvakt, 46 linjeförmän af 2:a lönegraden 7

10 8 och 225 reparatörer. Därjämte voro anställda 5 e. o. linjeingenjörer, 16 e. o. bokhållare och 72 tillfälliga reparatörer. Antalet linjearbetare har i medeltal varit under maj september 1,190 och under de öfriga månaderna 1,120. Till ordinarie befattningar att tillträdas under år 1910 ha befordrats 32 personer, nämligen till linjeingenjörer 2, till bokhållare 1, till linjemästare af l:a lönegraden 1, till linjeförmän af l:a lönegraden 4, till linjeförmän af 2:a lönegraden 2 och till reparatörer 22. Vid trafikdistrikten tjänstgjorde enligt förordnanden 3 kommissarier och l kontrollör såsom telegrafinspektörer, 4 assistenter samt 5 kvinnliga biträden, af hvilka inspektörerna, assistenterna och ett kvinnligt biträde tillhörde den ordinarie stationspersonalen. Den ordinarie personalen vid stationerna utgjordes enligt stat af 2 telefondirektörer, 4 telegrafdirektörer, 12 kommissarier af l:a lönegraden, 17 kommissarier af 2:a lönegraden, 23 kommissarier af 3:e lönegraden, däraf 20 tillsatta, 18 kommissarier af 4:e lönegraden, däraf 15 tillsatta, 36 kommissarier af 5:e lönegraden, däraf 33 tillsatta, 40 kommissarier af 6:e lönegraden, däraf 39 tillsatta, 24 kommissarier af 7:e lönegraden, däraf 13 tillsatta, eller tillhopa 176 stationsföreståndare, däraf 155 tillsatta. Därtill komma följande biträdande tjänstemän: 6 kontrollörer af l:a lönegraden, 7 kontrollörer af 2:a lönegraden, 120 assistenter, 330 telegrafister, 69 vaktföreståndare, däraf 68 tillsatta, 1 kvinnlig kassör af l:a lönegraden, 12 kvinnliga kassörer af 2:a lönegraden, 2 kvinnliga bokhållare, 700 interurbantelefonister, 8 stationsförmän, 43 stationsbiträden, eller sammanlagdt 1,298 biträdande tjänstemän, däraf 1,297 tillsatta, samt dessutom på öfvergångsstat 1 kontrollör. Den extra ordinarie tjänstemannapersonalen vid stationerna utgjordes vid 1910 års slut af 44 e. o. assistenter, 179 e. o. telegrafister, 80 e. o. interurbantelefonister, 232 landslinjetelefonister, 13 skrifbiträden, 1,250 lokaltelefonister och 2 e. o. stationsbiträden eller sammanräknadt 1,800 personer. Af den extra ordinarie telegrafpersonalen hafva 48 innehaft telegrafförordnande hela året, 137 under minst 3 månader, 4 varit anställda vid linjedistrikten samt de öfriga endast tillfälligtvis eller icke alls tjänstgjort. Antalet telegrambärare och vaktmästare vid stationerna förutom ofvannämnda ordinarie och extra ordinarie stationsbiträden uppgick till sammanlagdt 367. Den ordinarie och extra ordinarie stationspersonalen uppgick alltså till ett antal af 3,620 personer. För tjänstgöring å understationer användas dessutom omkring 2,700 personer. Af hela den ordinarie trafikpersonalen hafva 9 under år 1910 aflidit samt 52 efter erhållet afsked afgått, däraf 8 med åtnjutande af pension. Till ordinarie befattningar att tillträdas under år 1910 hafva befordrats 231 personer inom trafikdistrikten och vid stationerna, nämligen: till kommisarie af 2:a lönegraden 1, till kommissarier af 3:dje lönegraden 4, till kommissarier af 4:e lönegraden 2, till kommissarie af 6:e lönegraden 1, till kommissarier af 7:e lönegraden 2, till assistenter G, till telegrafister 19, till kassör af 2:a lönegraden 1, till vaktföreståndare 10, till interurbantelefonister 176, till stationsförman 1 och till stationsbiträden 8. Vid verkstaden voro anställda 1 verkstadsdirektör (tillförordnad), 3 verkstadsingenjörer hvaraf 1 vakant 1 verkstadskassör och bokhållare, 1 materialförvaltare, 4 verkmästare samt i öfrigt förmän och arbetare till ett antal af i medeltal 339. III. Trafik och trafikinkomster. A. Telegraftrafiken. 1. Telegramväxling. Antalet taxerade telegram har utgjort 3,900,199 däri inberäknade dem, som befordrats dels å direkt ledning Kristiania Köpenhamn och dels â Stora Nordiska Telegrafsällskapets direkta linjer samt antalet tjänstetelegram, meteorologiska, stormvarnings-, issignal- och sjöfartstelegram 241,861 eller sammanlagdt 4,142,060. A. Taxerade telegram. 1. Inländska 1,658, Utländska: a) från Sverige till utlandet 636,885 b)» utlandet till Sverige ,016 c) via Sverige 872, ,900,199 B. Tjänstetelegram samt meteorologiska, stormvarnings-, issignal- och sjöfartstelegram: 1. Tjänstetelegram och cirkulär: inländska och utländska 174, Meteorologiska telegram m. m.: inländska och utländska 67, Summa befordrade telegram 4,142,060 Antalet repetitioner har varit: med telefon från abonnenter, telegramexpeditioner och telegraminlämningsställen befordrade telegram 893,699 med telefon till abonnenter och telegramexpeditioner befordrade telegram 525,572 med telefon eller telegraf från järnväg mottagna telegram 77,639 med telefon eller telegraf till järnväg öfverlämnade telegram 85,359 öfriga 3,207,000 Summa 4,789,269 Sammanlagda antalet expeditioner, hvarvid de taxerade inländska telegrammen, med undantag för de lokala, räknats jämväl såsom emottagna, har varit 9,514,027. Bland de taxerade telegrammen hafva förekommit: Inlandska. Från Sverige Från utlandet till utlandet till Sverige.. Summa Stats- 32,460 4,281 2,869 39,610 II- 13,566 9,250 8,856 31,672 Med betaldt svar 55,808 12,593 11,148 79,549 Kollationerade 4, ,223 Med mottagningsbevis Telegrampostanvisningar 41,623 3,661 3,616 48,900 Press- 3,398 2,219 3,229 8,846 Lokal- 201, ,709 Järnvägs- (befordrade å både stats- och järnvägstelegraf) 171,869 1) 13,223 2 ) 9,446 3) 194,538 1) Däraf 98,163 inlämnade å telegrafverkets stationer och 73,706 inlämnade å järnvägsstationer, 2 ) Inlämnade å järnvägsstationer. 3) Adresserade till järnvägsstationer.

11 Af ofvannämnda utländska jprmtelegram hafva utväxlats med: 9 Afsända. Ankomna. Summa. Danmark 667 1,422 2,089 Frankrike Norge 1, ,241 Storbritannien Österrike 2 2_ Summa 2,219 3,229 5,448 Prmz7telegram utväxlas endast inom landet samt med Danmark och Norge. De hafva utgjort: inländska.. 52 från Sverige till Danmark 3» Danmark» Sverige 8» Sverige» Norge 5» Norge» Sverige 6 Summa Telegram under åren Förhållandet med hänseende till de befordrade, taxering underkastade telegrammens antal under ofvannämnda tioårsperiod har varit följande: 2. Telegramväxlingen under årets särskilda månader. Telegrafkorrespondensen var minst under februari och störst under oktober. 3. Jämförelse med år Jämföres hela antalet under år 1910 befordrade, taxerade telegram, uppgående till 3,900,199, med motsvarande antal under år 1909, hvilket utgjorde 3,714,333, visar år 1910 en ökning af 185,866 telegram eller 5 procent. Om åter de båda åren jämföras med hänsyn till de särskilda slagen af taxerad telegramväxling, den inländska, den utländska terminala där antingen afgångs- eller ankomststationen är svensk och den utländska transiterande, framgå följande sifferförhållanden: 5. De utländska telegrammens fördelning å särskilda länder. Sveriges taxerade telogramväxling med utlandet under år 1910 utvisas, med fördelning å särskilda länder och grupper af länder, af följande tablå. It a. Svensk terminalkorrespondens:

12 10 b. Svensk transitkorrespondens. Ai Sveriges hela telegramväxling med utlandet (oberäknadt den som transiterat Sverige) utgjorde den till och från Tyskland 29'2 96, Storbritannien 25 - o %, Danmark 11'7 %, Norge 102 %, Frankrike 5-4%, Finland 4i%, Kyssland utom Finland 4 - o %, Nederländerna 3-o%, Belgien l - 8 %, öfriga länder med europeisk taxering 34 % samt länder med utomeuropeisk taxering 2-2 %. 6. Medelantalet ord i utländska telegram. Medelantalet ord i telegram till och från. de särskilda länderna äfvensom vid terminalkorrespondensen i dess helhet har varit följande: frän STerige. Till Syerige. Belgien i Danmark 1 ), vanliga... ' sunds Frankrike 1 ) Italien Nederländerna "2 Norge 1 ) Portugal Byssland, utom Finland » Finland Schweiz Spanjen Storbritannien 1 ) 10' Turkiet Tyskland Ungern Österrike 1 ) Andra europeiska länder I medeltal: Samtliga länder med europeisk taxering (utom presstelegram) 11.8 ll - 5 Länder med utomeuropeisk taxering 8"4 7-4 l ) Beträffande Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Österrike äro vid beräkning af medelantalet ord presstelegrammen icke medtagna, vare sig med hänsyn till dessa länder hvart för sig eller till den europeiska korrespondensen i dess helhet. Medelantalet ord i dessa telegram har utgjort: i de afsända till Danmark 997, till Frankrike 85-8, till Norge och till Storbritannien 105'2 samt i de frän Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Österrike ankomna resp , 56-6, 149-9, 80'5 och 98-5.

13 Från Sverige. Till Sverige. Medélordantalet år 1909: Samtliga länder med europeisk taxering (utom presstelegram) '0 Länder med utomeuropeisk taxering Kvarliggande telegram. Af samtliga ankomna in- och utländska taxerade telegram hafva 8,546 eller 0'3 procent icke kunnat tillställas adressaterna, hvarför dessa telegram förblifvit kvarliggande å stationerna för att efter förloppet af den i telegrafreglementet bestämda tiden förstöras. 8. Telegramtrafik, som icke berört statstelegrafledningarna. Antalet betalda telegram, som uteslutande passerat järnvägarnas telegrafledningar, uppgick under år 1910 till 119,006. Statens och de enskilda järnvägarnas inkomster af telegraftrafik ha enligt från järnvägarna lämnade uppgifter belöpt sig under året till 111,581 kronor. 9. Hela antalet betalda telegram år 1910 utgjorde 4,019,205, däraf 872,841 telegram, hvilka via Sverige utväxlats mellan främmande länder, och 119,006, som uteslutande passerat järnvägarnas telegrafledningar. B. Inkomst af telegraftrafiken. Summan af debiterade porto- och andra afgifter för 1910 års telegramväxling utgör 2,999,835 kr. 48 öre, däri inberäknadt ett belopp af 6,663 kr. 63 öre, utgörande ersättning på grund af särskilda öfverenskommelser för befordring af vissa sjöfarts- och väderlekstelegram m. m. Från förstnämnda summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels för telegrams vidarebefordring med järnväg inom landet, dels för telegrambefordring i utlandet, dels ock till Stora Nordiska Telegrafsällskapet för dess andel i Sveriges terminal- och transitporto. Dessa belopp hafva sammanräknade uppgått till 791,876 kr. 70 öre, så att återstoden 2,207,958 kr. 78 öre utgör telegrafverkets behållna telegrafinkomst för året. Motsvarande inkomst för år 1909 uppgick till 2,207,090 kr. 26 öre, hvadan således en ökning för det sist förflutna året uppstått till belopp af 868 kr. 52 öre eller 0. o4 procent. Betraktas detta resultat med hänsyn till dels inoch dels utländsk korrespondens, framgår, att inkomsten minskats af den förra med 5,328 kr. 71 öre eller 0'56 procent samt ökats af den senare med 6,197 kr. 23 öre eller med 0.49 procent. Jämföres den portoinkomst, som den inländska och den utländska telegrafkorrespondensen år 1910 hvar för sig tillfört telegrafverket, visar det sig, att för 1,658,957 inländska telegram influtit 935,037 kr. 14 öre, eller i medeltal per telegram kr. 056, och för 2,241,242 utländska telegram 1,266,258 kr. 1 öre, eller i medeltal per telegram 11 kr. 057, hvartill komma förenämnda 6,663 kr. 63 öre för sjöfartstelegram m. m. Beträffande Sveriges utländska telegramväxling, fördelad i terminal- (från och till Sverige) och transitkorrespondens, har medelafgiften per telegram för den förstnämnda, omfattande 1,368,401 telegram med en inkomst af 1,062,934 kr. 1 öre, uppgått till kr och för den sistnämnda 872,841 telegram med en inkomst af 203,324 kr. (inkl. portoandelen för Libautrafiken) till kr. 0'23. Afgifter för lokaltelegrafabonnemang hafva utgjort 4,908 kr. 34 öre. C. Telefontrafiken. 1. Samtalsutväxling. Såsom af tabellbilagan 1 synes, uppgingo telefonsamtalen vid telegrafverkets stationer till nedannämnda antal: samtal mot abonnemangsafgift.. 318,008,200 taxerade samtalsperioder: inom redovisningsonmtdet 2,241,290 mellan redovisningsområden 16,730, Ilsamtalsperioderna hafva utgjort 676,534 och nattsamtalsperiodema 602,203. Vid jämförelse med föregående år visar sig ökningen utgöra för telefonsamtal mot abonnemangsafgift (305,537,000 st. år 1909) 4'1 procent, för telefonsamtal mot särskild afgift (16,751,450 perioder år 1909) 13'3 procent, för ilsamtalsperioder (657,773 perioder år 1909) 2'1 procent och för nattsamtalsperioder (534,539 perioder år 1909) 12"7 procent. Fördelas hela antalet samtal på antalet apparater, komma omkring 2,627 samtal på hvarje apparat. Frekvensen är dock mycket olika på olika platser. 2. Telefontrafiken med utlandet. (Se Tab. 4.) Summa 336,980,053 Af hela antalet mellan Sverige och utlandet växlade samtalsperioder belöpte på Danmark 52.7 % Norge 43.6 % och Tyskland 3.7 %. ') Till Norge. 2 ) Däraf till Danmark 6,305 perioder, behållen inkomst 7,123 kr.»» Tyskland 20»»» 20»

14 12 3. Öfversikt af telefonverksamheten. D. Inkomst af telefontrafiken. (Se äfven ofvanstående två tabeller.) Telegrafverkets inkomst af inträdes- och telefonabonnemangsafgifter under år 1910 utgjorde 6,437,264 kr. 37 öre mot 5,980,587 kr. 68 öre år 1909, hvadan uppstått en ökning af 456,676 kr. 69 öre eller 7.6 procent. Inkomsten af särskildt betalda telefonsamtal uppgick till 5,579,430 kr. 88 öre mot 5,061,764 kr. 29 öre år 1909, och har således denna inkomstpost ökats med 517,666 kr. 59 öre eller 10.2 procent. Inkomsten för samtal fördelar sig sålunda, att den inländska korrespondensen inbragt 5,365,354 kr. 30 öre och den utländska 214,076 kr. 58 öre, mot 4,878,906 kr. 90 öre resp. 182,857 kr. 39 öre år Således har uppkommit en ökning å den inländska korrespondensen med 486,447 kr. 40 öre eller 10'0 procent och å den utländska med 31,219 kr. 19 öre eller 17'i procent.

15 13 IV. Linjer, ledningar och lokala nät. A. Telegrafverkets telegraf- och telefonlinjer. Telegrafverkets stolplinjer och kablar tillökades under år 1910 med 456'i o km. stolplinjer och 100'l o km. kablar, samt utgjorde vid 1910 års slut: Stolplinjer. Kablar. Summa, km. km. km, med endast telegrafledningar 1,362' oo l,736'7o»» telefonledningar 17,829'34 374'2i 18,203'55» både telegraf- och telefonledningar 7,467'30 113'40 7, Summa 26,659'3-t ,520'95 B. Telegrafverkets telegrafledningar. Följande nya télegrafledningar hafva under 1910 blifvit färdigbyggda: Inom de särskilda linjedistrikten voro stolplinjerna och kablarna framdragna sålunda : Vid 1910 års slut utgjorde sammanlagda längden af telegrafledningarna 32, km., nämligen 30, km. blanka ledningar ocli 1, km. kabelledningar. I sistnämnda summa äro inberäknade hälften eller km. telegrafledning i de svensk-danska och svensk-tyska kablarna. Af de blanka ledningarna voro: I ofvanstående summa äro icke inbegripna de statens eller enskilda järnvägar tillhöriga, till 955" 3 o km. uppgående stolplinjer, å hvilka telegrafverket hade ledningar upplagda. Längden af de telegrafverket tillhöriga stolplinjer, å hvilka statens järnvägars eller enskilda järnvägars telegrafledningar voro upplagda, utgjorde 4, km. Sveriges andel, eller hälften, i de svensk-danska och svensk-tyska kablarna utgjorde 133'9 0 km. Med impregnerade eller till skydd mot röta särskildt behandlade stolpar funnos vid 1910 års utgång stolplinjer, tillhöriga telegrafverket, anlagda till en längd af 15,262'6 4 km. eller 55'46 procent af telegrafverkets hela linjenät. Med oimpregnerade stolpar voro uppförda 11,396' 7 o km. eller 41"4i procent, och återstoden eller 3'13 procent af telegrafverkets hela linjenät utgjordes af kablar. Under år 1910 hafva större underhålls- och förändringsarbeten å linjerna företagits i följande omfattning inom de särskilda linjedistrikten: Af de i telegrafverkets stater för telegraflinjebyggnader hittills upptagna anslagen voro vid 1910 års slut ännu icke förbrukade: C. Telegrafverkets telefonledningar och -nät. Med anledning af därom utaf Eders Kungl. Maj:t framställd nådig proposition har 1910 års Riksdag för fortsatt utveckling af statens telefonväsende anvisat ett lånebelopp för år 1910 af 3,500,000 kronor att, sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders Kungl. Maj.-t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till Telegrafstyrelsen förorsakades Riksgälds-

16 14 kontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel därtill lämnade tillgång, dock så att dylika afbetalningar borde en månad förut af Telegrafstyrelsen för Biksgäldskontoret tillkännagifvas. Enligt bemyndigande i nådiga brefvet den 10 juni 1910 har Telegrafstyrelsen hos Biksgäldskontoret lyftat ofvanberörda lånebelopp, 3,500,000 kronor, att användas till utförande af vissa, af Eders Kungl. Maj:t enligt samma nådiga bref medgifna telefonanläggningar. Af dessa lånemedel voro 650,000 kronor afsedda för nya interurbanledningar samt 2,850,000 kronor för utförande af nya förbindelseledningar samt anläggning och utvidgning af lokala nät m. m. ledningar, däri inberäknade hälften eller km. i de svensk-danska kablarna. De blanka ledningarnas beskaffenhet framgår af följande öfversikt: 1. Interurbanledningar. Under år 1910 hafva följande nya interurbanledningar blifvit färdiga: Under året har en pupiniserad jordkabel nedlagts mellan Väsby och Uppsala. (Se närmare afd. XII) Anordningar för duplextelefonering voro vid 1910 års utgång vidtagna å följande interurbanledningar mellan nedannämnda stationer: Längden af interurbanledningarna,hvilka alla äro dubbeltrådiga, utgjorde vid 1910 års slut 72,47050 km., hvaraf 69, km. blanka ledningar och 2, km. kabel- *) K betyder koppar, J betyder järn.

17 15 Anordningar för samtidig telegrafering och telefonering voro vid 1910 års slut vidtagna å följande telefonledningar: Af de för interurbanledningars anläggande hittills beviljade lånemedel återstodo vid årets slut oanvända: af 1908 års interurbanlån kr. 109,66012» 1909»»» 140,911-63» 1910»»» 200, Summa kr. 450,578-66, hvaremot i förskott å 1911 års interurbanlån utbetalats kr. 74, Förbindelse- och abonnentledningar. Lokala nät. Å de i nedanstående förteckning angifna orter, där rikstelefon ej funnits förut, ha under 1910 anordnats nya växel- eller samtalsstationer, hvilka genom i förteckningen angifna ledningar satts i förbindelse med rikstelefonnätet.

18 16

19 17 Förutom i ofvanstående tabell upptagna förbindelseledningar till nya stationer hafva därjämte följande nya förbindelseledmngar mellan förutvarande stationer under året fullbordats. Vid 1910 års slut utgjorde förbindelse- ock abonnentledningarnas längd: dubbeltrådiga förbindelseledningar 53,340'80 km. enkeltrådiga» 329"30» Summa 53,67010 km. 3

20 18 100,953 st. dubbeltrådiga abonnentledningar ,734.9 km. 710» enkeltrådiga» 2,575'9» 101,663 st.» Summa 137,3108 km. Af förbindelseledningama voro 50,69299 km. blanka häraf km. enkelledningar och 2,977'11 km. kabelledningar. De blanka dnbbeltrådiga förbindelseledningarnas beskaffenhet framgår af följande öfversikt: Abonnentledningarna utgjordes hufvudsakligen af 1 mm. brons-, 3 mm. järn- och kabelledningar. Å följande förbihdelseledningar voro vid årets slut anordningar för duplextelefonering vidtagna: