Finansdepartementet Att: Isabel Odemark Stockholm e-post:

Transkript

1 Remissyttrande Finansdepartementet Att: Isabel Odemark Stockholm e-post: Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) I maj i år presenterades utredningen Vägval för premiepensionen. Fondbolagens förening har givits möjlighet att lämna synpunkter på remissen. Föreningen har flera invändningar mot den problembild utredaren redovisar och mot de slutsatser som dras vilka föreningen menar i många fall är motsägelsefulla och svårbegripliga. Föreningen vill även invända mot de föreslagna alternativa förändringarna av systemet. Det finns utrymme att förbättra systemet ytterligare men att helt göra om upplägget skulle missgynna svenska pensionssparare och vara statsfinansiellt oförsvarbart. Föreningen kan alltså inte tillstyrka förslagen. Föreningen vill emellertid även bidra med vissa förslag till förbättringar av systemet. Exempel på sådana förbättringar är en översyn av rabattsystemet samt av informationen om rabatterna, större utrymme för utbildning kring pension och ytterligare samarbete mellan myndigheter och bransch för att skapa än bättre information och beslutsstöd. Föreningens förslag till förbättringar har tidigare lämnats till pensionsgruppen i ett särskilt brev vilket bifogas detta remissvar. Föreningen har även andra förslag såsom införande av inträdesavgifter för fonder i systemet för en god styrning och begränsning av fondutbudet. Föreningens synpunkter kommer att följa utredningens upplägg och behandla syftet med systemet, de tre problem som anses föreligga, de föreslagna lösningarna samt ge förslag på andra möjliga förbättringar av systemet. Inledningsvis vill föreningen emellertid ge pensionsgruppen en stor eloge. Ett vägval för svensk pension gjordes redan för mer än tio år sedan då en unik kompromiss kunde nås i pensionsgruppen och vi fick det pensionssystem vi har idag. Det är ett finansiellt robust system som via premiepensionen också ger möjlighet till eget inflytande och meravkastning. Överenskommelsen har också starkt bidragit till Sveriges idag stabila statsfinansiella läge. Pensionssystemet utgör en helhet där premiepensionen är den del som ska ge spararna möjlighet till extra avkastning över 1

2 tid. Det går inte att isolerat utvärdera premiepensionsdelen eller göra justeringar utan att rubba helheten. Hela systemet är inte fullt ut infasat före 2060 vilket innebär att det inte är rimligt att göra en utvärdering som syftar till att radikalt ändra förutsättningarna för hela överenskommelsen redan efter knappt ett decennium. Föreningen menar därför att pensionsgruppens överenskommelse måste värnas långsiktigt. Även fortsättningsvis hoppas föreningen att pensionsgruppen vill arbeta för stabilitet och långsiktighet. Premiepensionen ger valfrihet, riskspridning och möjlighet till bättre pension, särskilt för yngre generationer. Dessa möjligheter utnyttjas också av många. Föreningen vill lyfta fram dess folkbildande effekter vilka bör tas tillvara i mycket högre utsträckning än vad som sker idag. Samtidigt är det positivt att systemen analyseras och diskuteras. Pensionsmyndighetens data ger en fantastisk möjlighet att studera spararbeteende och effekter, en möjlighet som föreningen menar att utredaren inte tillräckligt tagit till vara. Premiepensionen har också inneburit stora fördelar för konkurrensen på fondmarknaden vilket kommit fondspararna till del. Många fondbolag som annars hade haft svårt att nå spararna har genom pensionsmyndighetens plattform kommit att bidra till utbudet. Sammanfattning av föreningens huvudsakliga synpunkter Utredningen konstaterar att premiepensionen givit en positiv avkastning på i genomsnitt 3,5 procent per år till och med 2012 att jämföra med inkomstpensionens uppräkning med 2,9 procent per år. Trots detta anser utredaren att systemet är behäftat med tre problem som denne menar motiverar en förändring. Utredaren föreslår därför två alternativa lösningar. Det ena alternativet innebär en bantning av systemet och valfriheten och det andra en total omläggning till statlig förvaltning och ett slopande av valfriheten. Föreningen har följande huvudsakliga synpunkter på utredningen. Premiepensionssystemet fungerar väl och bör bibehållas för att även fortsättningsvis ge svenska pensionssparare en möjlighet till meravkastning på lång sikt. Föreningen vill särskilt lyfta fram att systemets syften har uppfyllts vilket även utredaren uppmärksammat. Därutöver har det bidragit till ökad konkurrens på fondmarknaden i stort och för pensionssparande i allmänhet. Föreningen anser också att det bör tydliggöras att aktiviteten i premiepensionssystemet är god. Nästan 60 procent av alla sparare har gjort ett eget val. Ca 30 procent av dessa har gjort omval och 7 procent av spararna är mycket aktiva med fler än ett byte per år. Att så många har gjort ett aktivt val är unikt vid jämförelse med andra pensionssystem såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Långsiktighet vid sparande i aktier har i de allra flesta fall lönat sig bäst över tid. Det finns olika intressen och behov bland spararna vilka tillgodoses av premiepensionssystemet. För dem som vill göra ett eget val finns ett brett utbud medan det för den som inte vill eller upplever sig kunna göra ett eget val finns ett fullgott ickevalsalternativ, AP7 Såfa. Utredningen har inte kunnat 2

3 visa att sparare drabbas av förluster av pensionskapital på grund av kunskapsunderläge eller på grund av det stora fondutbudet. Det finns ett behov av att höja kunskapen om privatekonomi i Sverige. Att bibehålla och utveckla premiepensionssystemet är en viktig del i detta arbete. Då en allt större del av tjänstepensionsplaceringar görs i fonder är det också naturligt att fonder finns som alternativ inom den statliga pensionen. Premiepensionsrådgivarnas marknadsföring är alltför ofta aggressiv och påträngande. Detta problem har uppmärksammats i en utredning om skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal (Ds 2013:25) vilken föreslår att avtal om rådgivning om pensionstjänster ska vara skriftliga. Föreningen har i sitt remissvar tillstyrkt detta förslag. Mycket fokus läggs i debatten på kostnader och avgifter vilket är en viktig del för att spararna ska få en god avkastning till sin pension. Premiepensionssystemet finansieras genom en mycket låg administrativ avgift. Dessutom har massiva rabatter på fondavgifterna förhandlats fram, vilket gör att kostnadsstrukturen är mycket attraktiv för spararna. Utredaren har inte genom den redovisade analysen kunnat belägga att vare sig befintlig eller förväntad spridning är ett problem i premiepensionssystemet. Spararna har lyckats uppnå en avkastning som står sig väl i jämförelse med annan förvaltning. Hela 81 procent av spararna har uppnått en avkastning som är högre än inkomstpensionen och mindre än en procent av spararna har haft en negativ avkastning. Detta trots två kraftiga börsfall under perioden. Att pensioner blir olika och att låginkomsttagare får låg pension beror i första hand på vilken inkomst man haft under sitt arbetsliv. De två alternativa förslag till förändringar utredaren lagt fram menar föreningen inte tar till vara premiepensionssystemets unika fördelar. Föreningen menar dock att det finns utrymme för vissa förbättringar av systemet och i rabattsystemet. Föreningens förslag till förbättringar har lämnats till pensionsgruppen och myndigheten i ett brev tidigare under våren vilket bifogas detta remissvar. Sammanfattningsvis anser föreningen att pensionssystemet bör värnas och utvecklas. Föreningen menar att det också finns anledning att överväga att ge en möjlighet till privat pensionssparande i premiepensionssystemet eftersom det visat sig vara både kostnadseffektivt och enklare än andra lösningar. 3

4 1. Syftet med premiepensionssystemet Premiepensionssystemet hade när det inrättades tre huvudsakliga syften. Spararna skulle ges möjlighet till en högre förväntad avkastning genom investeringar på kapitalmarknaden, möjlighet till ökad riskspridning skulle erbjudas liksom möjlighet att själv fatta beslut om hur pensionsmedlen ska investeras utifrån individuella preferenser Högre förväntad avkastning Trots att den period som premiepensionssystemet varit i kraft hittills präglats av en extrem turbulens på finansmarknaderna har avkastningen varit god. Strax efter att premiepensionen lanserades drabbades aktiemarknaden av att den så kallade it-bubblan sprack och därefter kom en global finanskris att efterföljas av svåra efterverkningar i Europa. Trots detta har avkastningen inom premiepensionen i genomsnitt uppgått till 3,5 procent per år (4,1 procent per ), vilket kan jämföras med den värdeutveckling som skulle uppnåtts om kapitalet i stället följt inkomstpensionens indexering, nämligen 2,9 procent per år. Källa: Pensionsmyndigheten Sett utifrån de enskilda spararnas avkastning hade 99 procent av alla premiepensionssparare en positiv värdeutveckling på sina premiepensionskonton vid utgången av

5 Syftet att ge en bättre avkastning än inkomstpensionen är således uppfyllt och förutsättningarna för att detta ska kunna fortsätta är goda. Aktiemarknaden har över längre tid visat sig generera en avkastning på mer än 6 procent plus inflation (real avkastning) i snitt om året i USA, och högre än så i Sverige Ökad riskspridning Inom premiepensionssystemet finns ett mycket stort utbud av fonder med både låg och hög risk. Premiepensionen innebär att del av pensionen placeras på kapitalmarknaden vilket ger riskspridning genom möjligheten att frikoppla sparandet från den svenska ekonomin och svensk demografi. Det stora utbudet inom systemet är en garanti för möjligheten att sprida riskerna på många olika placeringsinriktningar och risknivåer. Att premiepensionsspararna verkligen drar nytta av de möjligheter till riskspridning som finns har ibland ifrågasatts bland annat mot bakgrund av att många gärna väljer svenska fonder. Det brukar framhållas att man ska vara försiktig med att välja fonder från det egna landet (så kallad home-bias), någonting som underbyggts av internationell forskning. Det är dock forskning som inte alltid stämmer när det gäller svenska aktier. Sverigefonder har gett mycket bra avkastning både på lång och på kort sikt jämfört med andra marknader. De står sig också bra i jämförelse med tillväxtmarknader. Att svenska folket har valt stor andel Sverigefonder till premiepensionen har inte varit ett dåligt val. 1 Jeremy S. Siegel, Stocks for the long run 4 th ed, McGraw-Hill books,

6 Årlig genomsnittlig avkastning för olika aktiemarknader, % (beräknad i USD) 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% 40 år ( ) 30 år ( ) 20 år ( ) 10 år ( ) 5 år ( ) 1 år (2012) Sverige Norden Europa Världen Nordamerika Tillväxtmarknader Sedan premiepensionssystemet infördes har många tjänstepensionssystem infört fondering och egna val till pensionen vilket enligt utredaren innebär att behovet av riskspridning via kapitalmarknaden inom allmän pension inte längre har samma betydelse. Föreningen menar att tjänstepensionssystemen har annorlunda uppbyggnad och tillgänglighet. Premiepensionen är ett transparent och lättillgängligt system som inte går att jämföra med tjänstepensionssparandet. Det finns fortfarande ett behov av riskspridning via kapitalmarknaden även inom allmän pension Valfrihet Centralt när premiepensionssystemet konstruerades var att individen själv, utifrån egna preferenser och situation, kan bestämma placeringarnas inriktning och risknivå. Det ansågs att den enskilde individen skulle ha ett stort inflytande över medlens förvaltning genom att kunna välja bland annat förvaltare. 2 Det är betydelsefullt att i detta sammanhang hålla i minnet att premiepensionen utgör en del i den helhet som ska ge spararna god pension. Internationell diskussion kring premiebaserade pensionssystem har uppehållit sig kring spararnas möjlighet att själv välja till pensionen. Fyra fördelar har framhållits 3 : - Bättre avkastning kan uppnås när investeringarna anpassas till individens personliga förhållanden såsom ålder, inkomst och övrig ekonomi - Förbättrad motivation för det egna sparandet genom upplevd kontroll och frihet samt andra psykologiska effekter. 2 Prop. 1993/94:250, s. 3 Defined Contribution Pension Schemes, Risks and advantages for occupational retirement provision, Oxera Consulting Ltd, January 2008, p

7 - Personligt ansvar kan öka engagemanget för de egna placeringsbesluten och kunskapen om privatekonomi. - Förbättrad marknadsfunktion när konkurrensen bland marknadsaktörerna ökar. Eget val har därmed ansetts kunna förbättra pensionerna för spararna till fördel inte bara för individen utan även för samhällsekonomin i stort. Premiepensionssystemet har också redovisat en överavkastning i förhållande till inkomstpensionen. De nackdelar som eget val kan ge upphov till, såsom svårigheter att välja på grund av brister i kunskap, har i premiepensionssystemet tagits om hand genom ett konkurrenskraftigt och hållbart ickevalsalternativ i form av AP7 Såfa. Föreningen instämmer inte i utredarens tolkning av att valfriheten i systemet endast skulle avse valfrihet att anpassa risken. Föreningen menar att med en sådan begränsad valfrihet skulle inte de fördelar som redovisats ovan uppstå. Föreningen menar att valfriheten har ett egenvärde. Det kan finnas pensionssparare som gjort ett val av andra skäl än ren avkastningsmaximering. Till exempel finns idag möjlighet att välja fonder med etisk eller miljömässig inriktning men det kan även finnas framtida pensionssparare som vill gynna en viss bransch eller region, Jämförelser med t.ex. tjänstepensionssystemen visar att färre valmöjligheter inte gjort spararna mer engagerade i sitt sparande. Tvärtom är premiepensionssystemet med sina 58 procent aktiva sparare ett av de pensionssystem i världen som har högst andel som gjort ett eget val. 2. Eventuella problem i premiepensionssystemet Utredaren menar att det finns tre problemområden där premiepensionssystemet inte på ett optimalt sätt gynnar spararna. För det första anses det breda utbudet i systemet vara alltför stort för att spararna ska få överblick och kunna välja rätt. Detta diskuteras utifrån en analys av kunskap och intresse bland spararna. Vidare anses att systemet är behäftat med större kostnader än nödvändigt. Slutligen anses den förväntade spridningen i utfall mellan olika individer riskera bli alltför stor i synnerhet i takt med att det sparade kapitalet växer. De tre problem utredaren lyfter fram har debatterats flitigt under en lång period och föreningen har vid upprepade tillfällen fått möjlighet att visa att dessa problem inte går att verifiera genom de data som funnits tillgängliga från pensionsmyndigheten. Utredarens uppgift har varit att utifrån en djupare analys av befintlig statistik redovisa i vilken utsträckning de befarade problemen riskerar påverka spararna negativt. Utredaren har inte kunnat verifiera de befarade problemen i pensionssystemet. Istället bygger utredningens slutsatser huvudsakligen på allmän internationell forskning. En forskning som alltså inte går att belägga genom resultaten i premiepensionssystemet. 7

8 2.1. Individers kunskap och intresse Utredaren redovisar flera studier som gjorts kring spararnas finansiella kunskaper både i Sverige och internationellt. Studierna visar att många människor har svårt att ta till sig finansiella sammanhang och grundläggande ekonomiska förhållanden. Detta gäller dock inte enbart i premiepensionssystemet utan hela individens ekonomiska situation och är ett reellt problem för hela samhällsekonomin vilket bör tas på allvar av lagstiftaren. Redan idag görs vissa satsningar på att skapa verktyg för att underlätta pensionsvalet och öka finansiell kunskap hos befolkningen. Finansinspektionens initiativ inom ramen för nätverket Gilla din ekonomi är ett bra och framgångsrikt exempel liksom Min Pension och Fondkollen. Men det behövs mycket mer, och de folkbildande effekterna av premiepensionen skulle kunna tas till vara i högre utsträckning. Pensionsmyndighetens verktyg för att underlätta pensionsvalet bör lyftas fram och utvecklas ytterligare. En god struktur i fondutbudet och stor transparens är nödvändig för att skapa engagemang för sparandet. Jämfört med de tjänstepensionssystem där fondval är möjliga står sig pensionsmyndighetens informationstjänster väl. Även i en internationell jämförelse har premiepensionssystemet framhållits som ett föredöme. 4 Föreningen menar att det finns ett behov av att höja kunskapen om privatekonomi i Sverige. Att bibehålla och utveckla premiepensionssystemet är en viktig del i detta arbete. Utredaren går dock vidare och menar att kunskap om kvantitativ analys och termer såsom volatilitet och sharp-kvot är nödvändig för att fatta välgrundade investeringsbeslut. Att huvuddelen av svenska folket inte är eller kommer att bli experter på finansiell teori är inte en ny insikt. Just därför är premiepensionssystemet uppbyggt för att ge spararna möjlighet att investera i värdepappersfonder, en konsumentskyddad sparprodukt som är harmoniserad i hela EU. Syftet med värdepappersfonder är att professionella kapitalförvaltare tar ansvar för förvaltningen av spararnas pengar. Tanken har alltså aldrig varit att egen kunskap om finansiell teori ska vara nödvändig. Det har också visat sig att de som gjort egna val i premiepensionssystemet i genomsnitt har lyckats lika bra som AP7:s professionella förvaltare. Utredaren framhåller att även kunskapen om hur pensionssystemet är uppbyggt och vad varje individ kan förvänta sig när han eller hon går i pension är låg. Att som utredningen gör dra likhetstecken mellan kunskapsluckor och lågt intresse är dock inte korrekt. I en undersökning som TNS Sifo Prospera har genomfört ställer svenskarna sig positiva till möjligheten att själva få välja fonder i premiepensionssystemet. Av undersökningen, som gjordes så sent som 2012, framgår att nästan två av tre svenskar (63 %) tycker att det är bra att man själv har möjlighet att göra ett individuellt val av fonder inom premiepensionssystemet. 4 Haupt, M. och Kluth, S. hos MEA (Munich Center for the Economics of Aging), Take a chance on me Can the Swedish premium pension serve as a role model for Germany s Riester scheme? s.22. 8

9 Andel som tycker det är bra att få välja själv eller föredrar att staten tar hand om det, % Ålder: Alla Bra att få välja själv Bättre att staten tar hand om alltihop Vet inte/ej svar Källa: TNS Sifo Prospera 2012 Även utredaren har tagit upp forskning som dokumenterat detta när han hänvisar till Engström och Westerberg som 2003 visade på ett ovanligt stort intresse för egna placeringsbeslut bland svenskar samt att även kvinnor och yngre hade ett sådant intresse. Utredarens kartläggning av forskning på området visar att svenskar uppvisar samma brister i räknefärdighet som i andra länder. Föreningen menar dock att utredaren inte belagt att spararna har ett lågt intresse för egna placeringar. Intresset är i själva verket betydligt större än i andra länder. Utredaren har även analyserat befintlig statistik från pensionsmyndigheten och framhållit att bara 7 procent av spararna kan definieras som aktiva. Föreningen delar inte utredarens definition av aktivitet. Pensionssparande är långsiktigt och genom att placera i upp till fem olika fonder med olika placeringsinriktning och risk ges spararen möjlighet att välja förvaltning som fungerar över en lång period. Att spara på kapitalmarknaden anses generellt kräva en viss långsiktighet och en sparhorisont på fem år rekommenderas alltid. Pensionssparande sker normalt på mycket längre sikt än så. Det är alltså i många fall ett korrekt placeringsbeslut att inte göra några förändringar i portföljen, exempelvis för de sparare som valt generationsfonder. Ca 15 procent av spararna i premiepensionssystemet har valt generationsfonder vid sidan av AP7 Såfa. Det hade varit intressant om utredningen redovisat hur många av dem som valt en gång och aldrig mer som har generationsfonder. Att bara definiera dem som gjort omval varje år som aktiva är felaktigt i detta sammanhang eftersom dessa sparare snarare måste klassificeras som mycket aktiva. Som aktiva är det mer korrekt att inkludera även dem som gjort färre byten än ett per år under sin sparperiod vilket innebär ca 30 procent av spararna. Aktivitetsgrad bland premiepensionsspararna Andel, % Inaktiva -AP7 Såfa -Förvaltare Mycket låg aktivitet -Valt men aldrig bytt -Mindre än 1 byte/år Aktiva -Mer än 1 byte/år Kategorisering av aktiviteten/intresset enligt premiepensionsutredaren 9

10 Aktivitetsgrad bland premiepensionsspararna Andel, % Inaktiva 42 -AP7 Såfa 42 Låg aktivitet 29 -Valt men aldrig bytt 20 -Förvaltarbolag 9 Aktiva -Mindre än 1 byte/år Mycket hög aktivitet -Mer än 1 byte/år Kategorisering av aktiviteten/intresset enligt Fondbolagens förening Ser man till samtliga premiepensionssparare uppgår andelen som har gjort ett eget val av fonder till 58 procent (2012) och denna andel har legat på omkring samma nivå under många år. Dessutom uppgår dessa premiepensionssparares kapitals andel av det totalt förvaltade kapitalet till hela 74 procent. Det utgör den högsta andelen som hittills uppmätts. Källa: Pensionsmyndigheten Som ett argument mot premiepensionssystemet har även ibland framförts att färre än 2 procent av alla nytillkomna under senare år har gjort ett fondval. Visserligen gör en mycket liten andel av de nya spararna i 20-årsåldern ett eget fondval till premiepensionen under de första veckorna i samband med att de får sina första årsbesked. De premiepensionssparare som har varit med en tid i systemet flyttar dock sitt kapital ifrån ickevalsalternativet, AP7 Såfa, till en egen konstruerad fondportfölj. Under 2011, exempelvis, tillfördes ickevalsalternativet cirka nya sparare som en direkt följd av att drygt 98 procent av de nya spararna lät bli att välja aktivt. Under samma år var det dock cirka sparare som gjorde tvärtom, alltså valde att lämna AP7 Såfa för att i stället välja egna fonder från det privata utbudet. 10

11 Källa: Pensionsmyndigheten Slutsatsen blir att intresset av att göra ett val till pensionen är högt och, som utredningen visar, har de allra flesta som gjort ett eget val fått en positiv avkastning och lyckats få en bättre avkastning än vad de hade fått i inkomstpensionen. Trots detta avslutar utredaren sin analys av aktiviteten i systemet med att framhålla att svaga grupper (kvinnor, låginkomsttagare och invandrare) i större utsträckning än andra enligt forskningen begår investeringsmisstag. Några sådana allvarliga misstag kan utredaren inte visa att dessa grupper gjort i premiepensionssystemet. Utredaren framhåller också att en stor grupp, 20 procent, bara gjort ett val i systemet och sedan varit passiva. Utredaren drar slutsatsen att valet gjordes på grund av den kampanj som fördes i samband med lanseringen av systemet och att många av de passiva spararna valde IT-fonder. Denna slutsats har dock inte verifierats i utredningen. Bland dem som valt en gång och aldrig mer finns förvånansvärt många höginkomsttagare men färre låginkomsttagare och personer som ingår i det utredaren definierar som svaga grupper. Föreningen menar att analysen av spararnas aktivitet och beteende är bristfällig och inte kan ligga till grund för bedömningen att det är alltför svårt att välja i fondutbudet. Det hade varit intressant att få bättre förståelse för vilka placeringar de som valt en gång och aldrig mer gjort. Det kan finnas många skäl till att omval inte skett. Spararen kan vara nöjd med sitt val och därför behålla sitt sparande. Spararen kan ha valt en generationsfond som anpassas till spararens ålder. Om det är så att spararen glömt sitt sparande hade det varit av intresse att få reda på om dessa sparare faktiskt ligger kvar i fonder med en olämplig placeringsinriktning, hög avgift eller dåligt resultat, och hur dessa sparares avkastning förhåller sig till andra sparares resultat. Denna analys är inte tillräcklig i utredningen. Sammanfattningsvis menar föreningen att det finns olika intressen och behov bland spararna vilka tillgodoses av premiepensionssystemet. För dem som vill göra ett eget val finns ett brett utbud med stor möjlighet att anpassa sitt sparande till egna förhållanden. För den som inte vill välja är AP7 Såfa ett fullgott alternativ som ger bra avkastning. Låginkomsttagare och invandrare har i hög utsträckning sitt sparande 11

12 placerat i AP7 Såfa. Utredningen har därmed inte kunnat visa att sparare drabbas av förluster av pensionskapital på grund av sitt kunskapsunderläge eller på grund av det stora fondutbudet Kostnader i systemet Att själva totalkostnaden för förvaltningen av pengarna i premiepensionssystemet på grund av rabatter på förvaltningsavgifter och effektiv administration av pensionsmyndigheten är extremt kostnadseffektiv råder det ingen tvekan om. Premiepensionssystemet har framhållits internationellt som ett föredöme ur kostnadssynpunkt. 5 Utredaren har också konstaterat att de kostnader som bytena betingar är så låga att eventuella överföringar av kostnaden till dem som gör dessa byten skulle innebära en så liten förändring att förslagets effekter kan ifrågasättas. Utöver direkta förvaltningskostnader har utredaren velat belysa andra kostnader som systemet är behäftat med. Aktiv fondförvaltning medför courtagekostnader vid omplaceringar i portföljerna. Utredaren menar att förvaltare av fonder i premiepensionssystemet betalar alltför högt courtage. Förvaltningskostnader uppstår dock vid all förvaltning och är inte unika för premiepensionssystemet. Även en förvaltning av det slag utredaren tar upp i sina alternativa förslag är förknippat med dessa kostnader. Någon tydlig redovisning av alternativkostnader har utredaren inte kunnat ge. En annan kostnadsaspekt som tas upp är att nyligen genomförda skattereformer (2012) medför källskatt som drabbar sverigeregistrerade fonder med utländska innehav mycket orättvist. Denna fråga sträcker sig dock långt utanför premiepensionen och ger negativa effekter för samtliga fondsparare liksom för staten. När det slutligen gäller det som utredaren lyfter fram som informationskostnader menar föreningen att utredarens påstående att Utformningen av det svenska premiepensionssystemet [ ] i en internationell jämförelse inte anses vara enkelt inte går att belägga. Tvärtom menar föreningen att systemet internationellt används som ett föredöme pga. sin transparens och tillgång till fondutbudet. Många länder ser med avund på det svenska pensionssystemet och inte minst på premiepensionen. Exempelvis konstaterar Haupt, M. och Kluth, S. hos MEA (Munich Center for the Economics of Aging) att de stora och eftersträvansvärda fördelarna med det svenska premiepensionssystemet består i dess kostnadsstruktur (mycket låga kostnader) och dess transparens (omfattande informationsgivning och relativa enkelhet). Även i en studie företagen av Allianz Asset Management placerar sig det svenska pensionssystemet bland de absolut bästa i jämförelse med andra länders system både när det gäller hållbarhet och relevans. Trots detta har många pensionssparare anlitat olika aktörer för att få hjälp med sina placeringar i systemet. Utredaren hävdar att denna typ av rådgivare/förvaltare 5 Haupt m.fl. s. 16, även utredaren skriver på s. 115 Fondtorget kännetecknas i ett internationellt perspektiv av låga förvaltningsarvoden genom att fondbolagen tvingas acceptera en rabattrappa. 12

13 sannolikt kan nå procent av pensionsspararna vilket föreningen menar är en mycket överdriven uppskattning. Det finns många som erbjuder tjänster inom ramen för pensionssparande, både för premiepensionssparande och annat pensionssparande. Bland dessa finns det aktörer av varierande kvalitet och seriositet. Det går inte att generellt avfärda samtliga som oseriösa. Fond i fond lösningar kan vara lämpliga för långsiktigt pensionssparande. Samtidigt håller föreningen med om att vissa aktörer har en marknadsföring av premiepensionstjänster är aggressiv och påträngande. Detta problem har uppmärksammats i en utredning om skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal (Ds 2013:25) vilken föreslår att avtal om rådgivning om pensionstjänster ska vara skriftliga. Föreningen har tillstyrkt detta förslag. Föreningen har också varit mycket aktiv för att införa ett stopp för massfondbyten vilket radikalt minskade antalet pensionsrådgivare/förvaltare i premiepensionssystemet Föreningen menar att det finns utrymme för vissa förbättringar av systemet till exempel i rabattsystemet Förväntad spridning i utfall och individers förvaltningsresultat En oro som framhållits i debatten kring premiepensionssystemet är att många så kallade svaga grupper riskerar drabbas hårt av misslyckade placeringar till sin pension. Teorin är att dessa grupper är mindre välinformerade och därför i riskzonen för sämre placeringar vilket skulle göra det nödvändigt för staten att kompensera dem som drabbats för att undvika för stora orättvisor mellan dem och andra bättre informerade grupper som kan få långt högre pension. Som redovisats ovan har utredaren inte kunnat visa att vissa grupper haft sämre avkastning i systemet än andra. Det är en mycket liten grupp individer som förlorat kapital i premiepensionssystemet. Bredden av möjliga utfall i systemet är stor men få individer lyckas extremt bra eller extremt dåligt. Utredaren visar att endast en procent av spararna har haft en negativ avkastning. Bredden i utfallet blir större ju bättre avkastning individen uppnår eftersom pensionen växer exponentiellt. Tabell 3.7 visar att om spararen lyckas uppnå 6 procents årlig avkastning istället för 4 procent kan det för en kvinna född 1990 innebära nästan 3500 kr mer i premiepension i månaden. Om spararen däremot uppnår 2 procents avkastning istället för 4 innebär det 2000 kr mindre i pension per månad. Tabellen visar på möjligheterna som premiepensionssystemet ger spararna. Om många lyckas väl i systemet kan en stor spridning i resultat uppstå. Föreningen ifrågasätter dock om det kan anses vara ett problem att enskilda individer lyckas bra i systemet. Om många människor lyckas extremt dåligt måste detta anses besvärande men utredarens analys har inte kunnat verifiera någon sådan överhängande risk. Utredaren hävdar att det är osannolikt att oinformerade konsumenter kontinuerligt skulle placera sitt kapital i fonder som lyckas skapa en meravkastning. Konstaterandet verifieras inte av utredningen. Den genomsnittlige premiepensionsspararen har över en tioårsperiod, som dessutom varit mycket volatil, lyckats uppnå samma resultat som ickevalsalternativet och bättre resultat än inkomstpensionen. 13

14 När sedan spararnas förmåga att utnyttja möjligheterna till riskspridning analyseras konstaterar utredaren att akademisk forskning visar att individer inte placerar på det sätt som förväntas vara rationellt eller utifrån finansiell teori. Detta går att se i premiepensionssystemet menar utredaren där ca 40 procent av kapitalet placerats i Sverige vilket är ett exempel på s.k. home bias (se även avsnitt 1.2) som enligt finansiell teori innebär att man inte utnyttjar internationell diversifiering på ett effektivt sätt. Utredaren erkänner att just i premiepensionssystemet har detta historiskt visat sig vara ett klokt val eftersom den svenska marknaden stått sig väl i förhållande till andra marknader. Föreningen vill även framhålla att det för svenska förhållanden är rationellt att välja sverigefonder eftersom svenska börsnoterade företag har hög andel av sin försäljning och verksamhet utanför Sverige och därmed en betydande exponering mot utlandet. De större noterade bolagen på Stockholmsbörsen motsvarande nära 70 % av totala marknadsvärdet har nästan 90 % av intäkterna utanför Sverige. 6 I övrigt har utredaren inte visat att akademisk forskning om individers felbedömningar vid finansiella placeringar går att verifiera i premiepensionssystemet. Den jämförelse utredaren gör med buffertfondernas förvaltning menar föreningen är irrelevant eftersom buffertfonderna har helt andra placeringsmöjligheter än AP7 Såfa och fonderna i premiepensionssystemet. Föreningen anser inte att utredaren genom den redovisade analysen kunnat belägga att vare sig befintlig eller förväntad spridning är ett problem i premiepensionssystemet. Spararna har lyckats uppnå en avkastning som står sig väl i jämförelse med annan förvaltning t.ex. AP7 Såfa som förvaltas av professionella förvaltare. Hela 81 procent av spararna har uppnått en avkastning som är högre än inkomstpensionen och bara en procent av spararna har en negativ avkastning. 3. Behov av justeringar och förslag till förbättringar Föreningen menar att utredarens analys av premiepensionssystemet har visat att de problem som ansetts föreligga med systemet inte kunnat verifieras. Utredaren ifrågasätter om inte valfriheten bör tolkas som valfrihet av risknivå snarare än valfrihet att välja fonder. Föreningen menar, som beskrivits ovan (se ovan 1.3), att valfriheten inte kan reduceras till ett val av risknivå. En sådan förändring skulle förta många av de fördelar som valfriheten har. Effekten skulle snarare bli att sänka intresset för det egna valet än höja det. Det skulle inte bidra till individens engagemang för sin privatekonomi eller höja kunskapen kring finansiella frågor. Utredaren ifrågasätter även kostnaden för valfriheten. Föreningen menar att utredaren inte kunnat visa att några större oförutsedda kostnader uppstått eller riskerar att uppstå. Direkta kostnader för systemet är låga vid en internationell jämförelse. Det kan finnas vissa förbättringar som kan göras (till exempel tak för nettoavgifter efter rabatt, inträdesavgift för nya fonder för att begränsa utbudet) men överlag är premiepensionssystemet mycket prisvärt för spararna. 6 SEB Equity Research 14

15 Föreningen anser att det kan finnas anledning att överväga att ge en möjlighet till privat pensionssparande i premiepensionssystemet. Privat sparande till pensionen blir allt mer betydelsefullt för många grupper. Om spararna som ett alternativ erbjöds spara ytterligare kapital i premiepensionssystemet skulle de betydande rabatter på fondavgifterna som pensionsmyndigheten förhandlat fram ge mervärde till spararna. Premiepensionssystemet erbjuder en enkel plattform som spararna redan har tillgång till samt ett uppbyggt informationsnätverk. Sammanfattningsvis menar föreningen att större förändringar av premiepensionssystemet inte är motiverade. Föreningen vill ändå kommentera utredarens två alternativa förslag Första alternativet utveckling av befintligt system Det första alternativet innebär att systemet bibehålles såsom det ser ut idag med vissa justeringar. Pensionsmyndigheten föreslås ta en aktiv roll och i alla sammanhang framhålla icke-valsalternativet, AP7 Såfa framför andra alternativ för den som inte vill göra ett aktivt val. Preferens för icke-valsalternativet Föreningen har i många sammanhang framhållit betydelsen av ett bra ickevalsalternativ. AP7 Såfa är ett konkurrenskraftigt och bra alternativ. Dock är föreställningen att denna fond skulle vara den allra bästa felaktig. Avkastningen för ickevalsalternativet har varit ungefär som genomsnittet för de privata fonderna. Flera hundra av de valbara fonderna har alltså uppvisat en bättre värdeutveckling. Det är också viktigt att känna till att ickevalsalternativet inte är en lågriskfond. Det är en aktiefond med hävstång vilket ger extra stora upp- och nedgångar när börsen svänger, vilket också kan ge möjlighet till ökad avkastning på lång sikt. Att ålägga en myndighet att i alla sammanhang rekommendera detta alternativ är inte förenligt med grundläggande principer för finansiell rådgivning. Föreningen är mycket öppen för att Pensionsmyndighetens kunskap och erfarenhet används för att stötta och hjälpa spararna. Att aktivt rekommendera ickevalsalternativet är dock föreningen starkt kritisk till. Statliga och privata alternativ bör konkurrera på lika villkor. Bekräftelseval Utredaren föreslår också att bekräftelseval för nya pensionsrätter ska införas. Detta innebär att om spararen inte bekräftar att pensionsmedlen ska fortsätta att inbetalas i de fonder spararen valt kommer pengarna att betalas till ickevalsalternativet istället. Föreningen menar att detta inte är i spararnas intresse. Många sparare som gjort ett medvetet långsiktigt val just för att inte behöva engagera sig ytterligare. Att låta placera pengar på ett sätt som individen inte uttryckligen anvisat bara för att individen förhållit sig passiv anses i andra sammanhang mycket olämpligt. Som ett alternativ till bekräftelseval vill föreningen återuppväcka 2005 års premiepensionsutrednings tankar om väckarklocka. 7 Genom att uppmärksamma 7 SOU 2005:87 s

16 spararen på att premiepensionsmedlen behöver omplaceras kan många av dem som inte gör något omval aktiveras. Avgiftstak för premiepensionsfonderna Utredaren argumenterar för ett införande av avgiftstak för premiepensionsfonderna, främst utifrån att nya fonder sägs kunna anpassa bruttoavgiften utifrån existerande rabattmodell. Föreningen kan tänka sig ett tak för avgifterna. Ett eventuellt avgiftstak bör dock, enligt föreningen, gälla nettoavgiften, inte som utredaren föreslår bruttoavgiften. Det är avgiften efter att rabatten är avdragen som är relevant för spararna i premiepensionssystemet. Riskbegränsning för premiepensionsfonder I utredningen diskuteras också en eventuell begränsning av risknivån på fonderna i premiepensionssystemet. Utredaren pekar dock själv på ett flertal svårigheter med ett sådant förslag. Dels ifrågasätts vilken risknivå som skall vara acceptabel, dels konstateras att risknivån i en och samma fond kan variera kraftigt över tid. Föreningen vill därutöver poängtera att en fond som kännetecknas av hög risk mycket väl kan vara ett utmärkt val. Exempelvis har AP 7 Såfa högsta risk enligt riskindikatorn. I premiepensionssystemet är endast UCITS-fonder tillåtna vilka kännetecknas av konsumentskydd och riskspridning. Individuell kostnadsdebitering Det föreslås också i utredningen att kostnaderna förenade med val av fonder på fondtorget mer direkt ska belasta den enskilde spararen, i form av en individuell kostnadsdebitering. Utredaren anger dock själv att dessa kostnader är mycket begränsade och att effekten av förslaget skulle bli liten Andra alternativet - begränsad valfrihet Utredarens alternativ två bygger på att premiepensionssystemets grundläggande tankar slopas och ersätts med statlig förvaltning. Istället för förvaltning i fonder på kapitalmarknaden skulle statliga fonder byggas upp. Utredaren menar att förvaltningen skulle skötas diskretionärt av externa kapitalförvaltare. Det tycks alltså vara utredarens mening att förvaltningen skulle ske utan de begränsningar som värdepappersfonder måste iaktta beträffande tillåtna tillgångar och investerarskydd. Dessa begränsningar kan ha effekter på avkastningen men borgar också för att fonderna inte tar för stora risker. Värdepappersfondernas konstruktion är dock särskilt lämpade för privatpersoners långsiktiga placeringar till pension. Utredaren menar vidare att valfrihet kan definieras som valfrihet att bestämma risknivån på sparandet. Det är föreningens uppfattning att en sådan definition av valfrihet saknar de fördelar som dagens system uppvisar såsom ökat engagemang och kunskapshöjning. Föreningen anser att alternativ två innebär att de syften som låg till grund för systemet åsidosätts. Föreningen ifrågasätter starkt detta alternativ och dess motiv. Att staten skulle handla upp ett fåtal diskretionära förvaltare väcker också många frågor 16

17 kring ansvaret för konkurrensen på marknaden. Premiepensionssystemet har på ett effektivt sätt bidragit till en ökad konkurrens. Dels genom att många nya fondbolag etablerat sig (däribland många utländska), dels genom att spararna med hjälp av premiepensionen fått upp ögonen för alternativa fondbolag vilka blivit lättillgängliga via premiepensionssystemets relativt enkla plattform. Kostnader för och konsekvenser av alternativ två All massförvaltning innebär kostnadsbesparingar på grund av de synergier som det innebär att förvalta kollektivt, men att ett fåtal statliga alternativ skulle ge bättre pensioner finns det ingen garanti för. Utredaren uppskattar att kostnaden för förvaltningen ska reduceras med drygt 1 miljard kronor per år. Det är oklart varifrån denna siffra kommer och i vilken mån den tar hänsyn till de kostnader som statlig förvaltning innebär. Vad utredaren inte har kommenterat är de ökade kostnader staten skulle ha för att kontrollera de externa förvaltarna. Inte heller har problematiken med det statliga ägandet berörts. Denna fråga har diskuterats ingående beträffande AP-fonderna och begränsningar i ägandet har införts för dessa fonder. Detta i sin tur innebär en problematik eftersom staten blir en passiv ägare utan reellt inflytande. Även ägandet skulle innebära ökade kostnader för staten. Slutligen redovisas ingen plan för hur en övergång till den statliga förvaltningen skulle ske. Föreningen förutsätter att utredarens förslag inte innebär en konfiskation av pensionsspararnas redan insatta kapital. Detta kapital måste således även fortsättningsvis förvaltas inom systemet och kostnaderna för detta skulle följaktligen finnas kvar. De besparingar som skulle göras består alltså huvudsakligen av att inga nya val görs i systemet, en besparing som utredaren själv menar är försumbar. Sammanfattningsvis menar föreningen att alternativ två snarare skulle innebära en dubblering av system och kostnadsbild för staten. Det vägval som inrättandet av premiepensionssystemet innebar har redan gjorts och kostnaderna för detta vägval är låga och försvarliga. Fondbolagens förening Pia Nilsson, vd Lena Falk, jurist Fredrik Hård, ekonom 17

18 Stockholm Till Pensionsgruppen Till Stefan Engström, ansvarig för översyn av premiepensionen Förslag till förbättringar i premiepensionssystemet Premiepensionssystemet har sedan det infördes ofta varit föremål för diskussioner. På regeringskansliet pågår en översyn av premiepensionen. Fondbolagens förening välkomnar denna översyn, som kan bidra med mer fakta som grund för diskussioner och beslut. Föreningens förhoppning är att nya fakta blir offentliga. Dessa analyser om olika gruppers val och beteende möjliggör förbättrad information till spararna och bidrar till ökad kunskap för medvetna val. Pensionssystem måste vara långsiktigt stabila och det gäller även premiepensionssystemet. Fonder passar mycket väl för ett premiebaserat pensionssparande. Premiepensionssystemet ger möjligheter till den unga generationen och det är deras intressen som särskilt bör beaktas. Den offentliga debatten om premiepensionen bygger ofta på myter i stället för på fakta. Fondbolagens förening har inhämtat fakta, främst från Pensionsmyndighetens data, och sammanställt en PM, Fakta och myter om premiepensionen, i syfte att bidra till en mer faktabaserad diskussion. Denna pm bifogas. Premiepensionssystemets fastställda syften är att ge spararna möjlighet till högre avkastning, erbjuda ökad riskspridning och ge möjlighet att själv kunna påverka denna del av den allmänna pensionen. Föreningens uppfattning är att dessa tre syften har infriats, trots att 2000-talet har kännetecknats av flera omfattande kriser i den finansiella ekonomin. Vår uppfattning är att premiepensionssystemet fungerar väl, samtidigt som vi gärna vill bidra med förslag till ytterligare förbättringar. Några presenterar vi i detta brev. STUREPLAN 6, SE STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0) , INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

19 Korrekt avkastning bör visas och kännedom om rabatter bör öka Fonders avkastning redovisas alltid efter att avgifter och kostnader är bortdragna. Pensionsmyndigheten har förhandlat fram rabatter för fonderna som ingår i premiepensionssystemet och som i genomsnitt uppgår till mer än halva fondavgiften. I myndighetens fondtabeller har dock hela fondavgiften, utan korrigering för rabatt, dragits bort när avkastningen visas. Det innebär att en lägre avkastning än den verkliga visas för det stora flertalet fonder i premiepensionssystemet. Rabatten är högre ju större fonden är i premiepensionssystemet och ju högre fondens bruttoavgift är. Exempelvis kan rabatten för en populär tillväxtmarknadsfond uppgå till 1,5 procentenheter, vilket också innebär att tillgodohavandet för spararen har ökat med så mycket mer varje år. På sikt blir det mycket betydelsefullt. Detta ger en felaktig bild av avkastningen, missvisande jämförelser mellan fonder och hotar förtroendet. Förslag 1: Visa avkastning med hänsyn tagen till de omfattande rabatterna på fondavgifter som ges i premiepensionssystemet. Förslag 2: Informationen om rabatten behöver förbättras. Det visar det faktum att 9 av 10 pensionssparare inte känner till att rabatt förekommer. Premien till premiepensionssystemet bör höjas Oro finns om demografi och framtida pensionsnivåer. Premiepensionen har hittills bidragit till en högre genomsnittlig värdeökning än inkomstpensionen trots en svår period på finansmarknaden. Premiepensionen ger ökade möjligheter på lång sikt. Det är förståeligt att dagens pensionärer är bekymrade över att få sänkta pensioner när bromsen slår till. Det är dock inte premiepensionssystemets fel. En korrigering av balanseringsmekanismen inom inkomst- och ATP-pensionen bör ske utan att det går ut över premiepensionen. En minskad premie till premiepensionssystemet skulle innebära en omfördelning från morgondagens till dagens pensionärer. Det är följaktligen en generationsfråga. Förslag 3: Ett sätt att förbättra framtida pensioner vore att höja pensionspremierna. I stället för en omfördelning mellan generationer skulle det ge en omfördelning över tid för dagens förvärvsarbetande från tiden före pension till tiden som pensionär. Förslag 4: Privat pensionssparande behöver reformeras. Med gällande nivå på premier till statlig pension (18,5 %) och tjänstepensioner finns behov av kompletterande privat pensionssparande. Dagens system för privat pensionssparande är dock orättvist och oacceptabelt eftersom avdragsmöjligheten är kontraproduktiv för låg- och medelinkomsttagare. Ett tänkbart alternativ till högre obligatorisk premie vore att öppna för kompletterande privat pensionssparande inom premiepensionssystemet. Fondsparande är fördelaktigt inom premiepensionssystemet med den omfattande rabatten på fondavgifterna. STUREPLAN 6, SE STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0) , INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

20 Underlätta för pensionsspararna att välja genom förbättrad information och ökad kunskap Att ha tillräcklig kunskap och enkelt hitta relevant information är A och O för bra beslut. Fondbolagens förening anser att pensionssparande bör ses ur ett helhetsperspektiv. Förslag 5: Den samlade bild som Minpension erbjuder i dag är ett stort framsteg som bör fortsätta att uppmuntras och utvecklas. Föreningen anser att ett fritt utbud av fonder från svenska och utländska fondbolag bidrar till ökad konkurrens av värde för spararna och till en mångfald som kan tillgodose olika önskemål. Fondbolag kan ha olika kompetens för olika typer av fonder och möjligheten att sätta samman upp till fem fonder från olika fondbolag kan ge spararna möjligheter till en god avkastning. Prismedvetenhet är önskvärt. Förutom avgift spelar dock avkastningen en avgörande roll för hur hög pensionen blir. Det kan också finnas andra önskemål från spararna, till exempel om hållbarhet, miljö och etik. Att begränsa utbudet, såsom vid upphandling till tjänstepension till ett fåtal fondförsäkringsbolag och deras utbud av fonder, begränsar konkurrensen och valmöjligheten. Det skulle vara till nackdel för spararna. Det finns inget exakt optimalt antal fonder i ett fritt utbud. Även ett val mellan två alternativ kan anses svårt. En mångfald av fonder kan tillgodose olika önskemål och bidrar till konkurrens som kan öka möjligheter till en god avkastning och pension. Ett fritt utbud av fonder ställer höga krav på en god strukturering av fonder vid presentationen. Pensionsmyndigheten har vid flera tillfällen gjort omfattande förbättringar i information och beslutsstöd bland annat på sin hemsida och även en applikation till mobiltelefon. Fondbolagens förening bidrar genom Fondkollen.se, som består av en sajt, en app och en fickfolder. Spararna har särskilt uttryckt önskemål om att få bra verktyg och att få svar på frågan hur gör man?. Förslag 6: Ytterligare förenklingar och förbättringar i information och beslutsstöd i premiepensionssystemet kan göras och görs genom insatser av, och samverkan mellan, myndigheter och bransch. Exempelvis är val av fondkategori (fondens placeringsinriktning) det första steget vid val av fond. Det finns i dag 24 olika aktiefondkategorier i premiepensionssystemet. Dessa skulle kunna halveras med förbättrad översiktlighet utan att antalet fonder och valmöjligheter minskas. Förslag 7: EU har beslutat om faktablad med basinformation för fonder. Det är obligatoriskt för alla fondbolag och distributörer att erbjuda ett sådant före sparares köp av fond. Även Pensionsmyndigheten bör använda dessa för att ge en enhetlig information till spararna till exempel när det gäller risk i stället för att ha en egen annan variant. STUREPLAN 6, SE STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0) , INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

21 Förslag 8: Spararna bör ha möjlighet att tacka ja till ytterligare information från fondbolag om de fonder som de har valt, exempelvis genom ett kryssalternativ. I dag har fondbolagen inte kännedom om vilka sparare som har valt deras fonder till premiepensionen. De har därför inte möjlighet att ge dessa sparare den fortlöpande information som övriga kunder får, till exempel om bedömning av läget på en viss marknad. Förslag 9: Föreningen deltar, liksom Pensionsmyndigheten, i den utbildningsinsats som sker inom ramen för projektet Gilla Din Ekonomi i samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Sådana projekt bör fortsätta att uppmuntras. Förslag 10: Undervisning om sparande och pensioner behöver få större utrymme och bli obligatoriskt i kursplanen på gymnasiet. Förslag 11: Det är viktigt att god rådgivning finns tillgänglig och kan tillhandahållas alla dem som så önskar. Här ser vi fram emot vad den nystartade Utredningen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning ska komma fram till. Förslag 12: Myndigheten skulle kunna införa väckarklockor och som service uppmärksamma sparare på om de har särskilt låg avkastning som innebär att översyn är att rekommendera. Förslag 13: Pensionsmyndigheten bör vara neutral i sin information. Föreningen är kritisk till att myndigheten i dag rekommenderar val av fonder med lägsta avgift. Man ska vara prismedveten, men det finns ingen forskning som visar att lägsta avgift alltid är bästa val. Övergripande mål måste vara en god pension utifrån eget val av risk. Aktivt förvaltade aktiefonder kan vara ett fördelaktigt val för långsiktigt pensionssparande. De har inte alltid lägsta avgift. Förslag 14: Ickevalsalternativet bör ha lägre risk. Föreningen är kritisk till att ickevalsfonden AP7 Såfa är en aktiefond där den aktierelateradedelen är mer än 100 procent genom så kallad hävstång. En sådan fond kan vara ett alternativ att rekommendera för den som gör ett eget val, men vi är övertygade om att många ickeväljare tror att de har fått en fond med lägre risk. Beräkna rabatten per fond Förslag 15: Föreningen anser att rabatten i premiepensionssystemet bör beräknas per fond i stället för som i dag per fondbolag. Detta för att bästa möjliga fonder ska erbjudas spararna i premiepensionssystemet. Förvaltning av fonder med olika inriktning kräver olika kompetens. Ett fondbolag som har en efterfrågad fond i premiepensionssystemet får behålla en mindre del av avgiften för ytterligare en ny fond än ett fondbolag som inte har varit lika framgångsrikt, vid för övrigt lika förutsättningar och villkor för fonderna. Det finns exempel på fondbolag som av ovan nämnda anledning har tagit bort en framgångsrik STUREPLAN 6, SE STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0) , INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE