FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män /2017(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om den europeiska jämställdhetspolitikens bidrag till kampen mot ungdomsbrottslighet (2010/2017(INI)) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Föredragande: Anna Záborská PR\ doc PE v03-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...7 PE v /8 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om den europeiska jämställdhetspolitikens bidrag till kampen mot ungdomsbrottslighet (2010/2017(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 26.3 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 1, artikel 13.3 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 2, artikel 18.4 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter 3, artikel 3.2, artikel 5, artikel 7.1, artikel 14.2, artikel 18.1, artikel 27.2 och artikel 29.1 i den internationella konventionen om barnets rättigheter 4, och artiklarna 16 och 17 i Europarådets reviderade europeiska sociala stadga 5, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-.../2011). Resolutionens syfte 1. Europaparlamentet önskar inleda en diskussion om jämställdhetspolitiken på arbetsmarknaden för att göra det möjligt för kvinnor och män som så önskar att delta aktivt i offentliga och individuella åtgärder som syftar till att motverka brottslighet och asocialt beteende bland unga. 2. Europaparlamentet erinrar om att artikel 18.1 i FN-konventionen om barnets rättigheter fastställer att föräldraskapet bör vara den främsta drivkraften för offentliga åtgärder för att tillgodose barnets intressen och att artikeln innebär skyldigheter för konventionsstaterna att ge stöd till föräldrarna. 3. Europaparlamentet understryker att dessa internationella organisationer inte tar tillräcklig hänsyn till ungdomsbrottslighetens socioekonomiska faktorer och att man inte lika självklart pekar på frågan om nödvändiga globala omständigheter utan att direkt eller indirekt diskriminera kvinnor och män på arbetsmarknaden. 4. Europaparlamentet anser det vara oroväckande att kvinnor och män på arbetsmarknaden tenderar att utsättas för allt högre krav på att uppnå bättre resultat, vilket går emot unionens strävanden att förverkliga en konkurrenskraftig social ekonomi anpassad efter människors behov i deras sociala relationer. 1 Antagen av FN:s generalförsamling och offentliggjord i resolution 217 A (III) av den 10 december FN:s generalförsamlings resolution 2200 A av den 16 december 1966, som trädde i kraft den 3 januari FN:s generalförsamlings resolution 2200 A av den 16 december 1966, som trädde i kraft den 23 mars FN:s generalförsamlings resolution 44/25 av den 20 november 1989, som trädde i kraft den 2 september Europarådets europeiska sociala stadga (reviderad), STCE nr 163, som trädde i kraft den 1 juli PR\ doc 3/8 PE v03-00

4 Definitioner 5. Europaparlamentet antar följande definitioner ur FN:s minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) 1 som utgör det enda internationella instrument som definierar ungdomsbrottslighet (punkt 2.2): En minderårig är ett barn eller en ung person som enligt ett givet rättssystem kan få svara för ett brott på ett annat sätt än dem som gäller för en vuxen. Ett brott är en gärning (handling eller underlåtenhet) som är straffbar enligt lagstiftningen i ett givet rättssystem. En ungdomsbrottsling är ett barn eller en ung person som är misstänkt för ett brott eller som förklaras skyldig till ett brott. 6. Europaparlamentet betonar att ungdomsbrottsligheten också är knuten till farliga lekar, könsrelaterat våld, våldtäkter eller gängvåldtäkter, tidig sexualisering och pornografi, främst via internet, missbruk av ämnen som röks, dricks eller injiceras, ätstörningar, överdrivna beteenden där ungdomar kan vara både förövare och offer. Ungdomsbrottslighetens orsaker 7. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om att det är svårt att med bestämdhet fastställa vilka orsaker som leder in en minderårig på brottets bana Europaparlamentet instämmer i de orsaker som EESK angett: splittrade familjer, samt svårigheter att förena familje- och arbetsliv, dvs. situationer som i allt större utsträckning leder till bristande uppmärksamhet och avsaknad av gränsdragning och kontroll; socioekonomisk marginalisering eller fattigdom; skolk och misslyckade studier; ungdomsarbetslöshet; våldsamma bilder och attityder som visas i program i olika medier eller i videospel; missbruk av droger och giftiga substanser såsom cannabis eller en överdriven alkoholkonsumtion; brister i undervisningen och i förmedlingen av sociala värden och samhällsvärderingar exempelvis respekten för regler, solidaritet, generositet, tolerans, respekten för andra, självkritik, empati, ett väl utfört arbete osv., som i våra globaliserade samhällen ersätts av mer nyttoinriktade värden som individualism, konkurrens eller en överdriven varukonsumtion som under vissa förhållanden kan leda till ett visst mått av normlöshet 3. Skola, social sammanhållning och samordnad verksamhet 9. Europaparlamentet anser att familjen utgör barnets främsta socialiseringsmiljö och att ett utvidgat nätverk av släktingar spelar en avgörande roll för det förebyggande arbetet och rehabiliteringen. 10. Europaparlamentet konstaterar att den allmänna skolan bidrar till ungdomars socialisering. 1 FN:s generalförsamlings resolution 40/33 av den 29 november Europaparlamentets resolution av den 21 juni 2007 om ungdomsbrottslighet kvinnornas, familjens och samhällets roll, EUT C 146E, , s EESK:s yttrande om Förebyggande av ungdomsbrottslighet, metoder för hantering av ungdomsbrottslighet och ungdomsrättsvårdens roll i EU, EUT C 110 av den 9 maj 2006, s. 75. PE v /8 PR\ doc

5 11. Europaparlamentet uppmuntrar offentliga sociala myndigheter att vid behov göra en uppföljning som inte får upplevas som vare sig stigmatiserande eller tvingande. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra lärarutbildningen, främja samarbete mellan föräldrar och lärare samt att ta hänsyn till ungdomars åsikter i enlighet med gällande regler. 13. Europaparlamentet uppmanar skolorna att främja fritidsaktiviteter och konstnärliga och idrottsliga aktiviteter. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett genomförande av Europa 2020-strategin och Utbildning 2020-strategin. 15. Europaparlamentet uppmanar berörda organ att utvärdera den offentliga politiken avseende effektiviteten hos alternativa påföljder för ungdomsbrottslingar, könsstereotypernas betydelse för ungdomsbrottsligheten, mediernas roll, pojkars och flickors olika erfarenheter av våld samt föräldrarnas, skolans och ungdomsorganisationernas roll när det gäller att förebygga ungdomsbrottslighet. Barnets rättigheter och rådgivning till barnets vårdnadshavare 16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja nätverken för yrkesmässig rådgivning för familjer och par med problem med föräldrarollen samt för ungdomar med problem som är kopplade till en riskbenägen livsstil och olika former av beroende. 17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge särskilt stöd till invandrare, säkerställa att de har tillgång till bostad, grundutbildning och hälso- och sjukvård samt tillträde till arbetsmarknaden. 18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja rådgivningsåtgärder för ungdomar med socialiseringsproblem, bekämpa diskriminering av personer ur deras befolkningsgrupp, utarbeta och genomföra program som syftar till att bekämpa alla former av våld grundat på socialt ursprung. 19. Europaparlamentet betonar att unga personer som lever i fattigdom i större utsträckning riskerar att ställas inför problem, och uppmanar behöriga institutioner att se samarbete med familjer i svårigheter som alternativ till en fosterhemsplacering. 20. Europaparlamentet bekräftar den pedagogiska nyttan av att, som förebyggande metod, ge ordet till de unga för att undvika en blind politik som trycker på lag och ordning. Nyttan av denna pedagogik framgår av det europeiska projektet Vet du var ditt barn är nu?. Särskild politik för kvinnor och män 21. Europaparlamentet betonar att kvinnors och mäns behov ofta uttrycks på olika sätt. 22. Europaparlamentet uppmanar institutionerna att fördjupa sina kunskaper om de behov som uttrycks av pojkar och män på området jämställdhet och förenandet av arbets- och familjeliv. PR\ doc 5/8 PE v03-00

6 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att höja lönerna för anställda inom barnomsorgs- och utbildningssektorn. 24. Europaparlamentet uppmanar institutionerna att överväga omständigheten att nationella tillgångar skapas genom kvinnors och mäns arbete i hemmet för att undersöka om det förekommer könsdiskriminering. 25. Europaparlamentet uppmanar institutionerna att erkänna, i synnerhet kvinnors, yrkesverksamhet och icke-yrkesrelaterad verksamhet som delar av livscykeln. Förslag till initiativ på samtliga institutionella nivåer 26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa program för rehabilitering och social återanpassning för unga brottslingar och att tillämpa nolltolerans på det rättspolitiska området gentemot vuxna, oberoende av deras sociala ställning, som lockar ungdomar till brottslighet, bland annat genom att underlätta deras tillgång till tung narkotika, cannabis och andra skadliga ämnen. 27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka sina åtgärder för att förebygga könsrelaterat våld hos unga och förbättra samarbetet mellan de personer och de olika miljöer som berörs av denna företeelse, såsom familjen, skolan, allmänna platser och medier. Parlamentet betonar betydelsen av att genomföra kampanjer för att öka medvetenheten om olika former av våld mot kvinnor, samt åtgärder för att bekämpa stereotyper. 28. Europaparlamentet uppmanar institutionerna att erkänna betydelsen av familjemedlemmars fostrande roll genom att inrikta sig på den roll som spelas av äldre personer som har lämnat arbetsmarknaden. 29. Europaparlamentet uppmanar offentliga myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder för att kvinnor och män i större utsträckning ska kunna besluta hur de vill förena familjeliv och yrkesliv. 30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en skattepolitik som tar hänsyn till ekonomiska skyldigheter, särskilt kostnader för olika former av barntillsyn. 31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade undersökning till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar. PE v /8 PR\ doc

7 MOTIVERING Den tyske kriminologen Christian Pfeiffer, som bjöds in som sakkunnig till en offentlig utfrågning i utskottet för kvinnors rättigheter på temat ungdomsbrottslighet 1, har visat att föräldrars insatser i kampen mot ungdomsbrottsligheten kan ge snabba resultat: Föräldrarna bidrar mest hållbart till att förebygga brottslighet om de i sin egenskap av första identifieringsmodell uppmärksamt och känsligt bemöter behoven av stöd och anknytning hos spädbarnet. (...) Även för äldre barn är närvaron av uppmärksamma föräldrar oumbärlig. Om de vuxna inte är närvarande i barnens liv är det inte möjligt att förmedla vuxna värderingar till dem som självförtroende, självdisciplin, hövlighet, ömsesidig respekt, tålamod, generositet och empati. Ett effektivt föräldraansvar när det gäller att förhindra ungdomsbrottsligheten beror, bland andra faktorer av varierande betydelse, på föräldrarnas konkreta möjligheter att vara närvarande i familjen och finnas till hands för barnen. Resonemanget är centralt för detta betänkande. Det grundar sig på ett empiriskt och vetenskapligt bevisat samband mellan ungdomars lagöverträdelser samt uppror mot auktoriteter eller rent av våld mot andra, och de materiella förutsättningar som krävs för att ett socialt kapital (sociala relationer) och ett humankapital (kunskaper, kvalifikationer, kompetens och individuella egenskaper som ökar det personliga, sociala och ekonomiska välbefinnandet) ska kunna byggas upp bland unga. Ungdomars riskbeteenden syftar i själva verket till att bryta mot samhällets etablerade normer, och kan tolkas som en kritik mot samhällets orättvisor, ojämlikhet och hyckleri. Kan familjen fortfarande fungera som det bästa skyddet mot risken för ungdomsbrottslighet? Hur ser internationella organisationer på sambandet mellan familjefaktorn, föräldraansvaret och ungdomsbrottsligheten? Alla internationella organisationer inom det politiska och ekonomiska området framhåller numera att föräldraansvaret spelar en allt större roll för ungdomars utveckling, vilket därmed också gör det viktigare att föräldrarna är uppmärksamma och aktivt bekämpar ungdomars normbrytande beteende och våld mot andra. De politiska beslutsfattarna är däremot inte så intresserade av att undersöka vilka materiella villkor som måste vara uppfyllda för att kvinnor och män verkligen ska nå idealet att på ett effektivt sätt axla sitt föräldraansvar utan att drabbas av synlig eller osynlig diskriminering på arbetsmarknaden, eller omedelbara eller långsiktiga dolda försämringar i de nationella socialförsäkringssystemen. Därför är det inte obefogat att ställa följande frågor: Bidrar verkligen politiken för lika möjligheter till möjligheterna att bekämpa ungdomsbrottsligheten genom föräldraansvaret? Erbjuder verkligen den flexicurity som för närvarande kännetecknar arbetsmarknaden en större personlig säkerhet för de anställda, framför allt inom okvalificerade yrken, och bättre möjligheter att förena familjeliv och yrkesambitioner? Vilka politiska och materiella villkor bör vara uppfyllda för att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden och försämringar för kvinnor och män som av egen fri vilja beslutar sig för att ägna sig åt att främja barns och ungdomars mänskliga och sociala kompetens? Syftar politiken för att förena familjeliv och 1 Utfrågningen anordnades av parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män den 20 mars 2007 under ledning av Anna Záborská. PR\ doc 7/8 PE v03-00

8 yrkesliv till att skapa en verklig balans mellan de båda alternativen i en och samma valsituation? I framtiden bör Eurostat till att börja med ta fram indikatorer som kan mäta ländernas mänskliga tillgångar utöver BNP och offentliggöra siffror och statistik för att visa att tillvägagångssättet är riktigt. Utan statistikunderlag blir nämligen alla politiska debatter hypotetiska, även om vi kan enas om att det finns behov av en politisk åtgärd ur ett mänskligt perspektiv. Man försöker i dag att foga in alla mänskliga verksamheter i ett system med indikatorer för att mäta deras effektivitet och avgöra om de bidrar till det allmännas bästa i termer av BNP. De mänskliga insatser som kvinnor och män gör för att motverka ungdomsbrottslighet genom att fostra barn och ungdomar till mänskligt och socialt kompetenta människor mäts eller utvärderas dock inte. Inget av systemen för nationalräkenskaper (SNA) beaktar detta värdeskapande, trots att det är påtagligt, och man bortser från det i arbetsstatistiken. Om föräldrars insatser i form av uppmärksamhet och engagemang för att bekämpa normbrytandet beteende och våld bland unga inte återspeglas i statistiken kommer de aldrig att vinna erkännande, även om alla iakttagare är eniga om att de faktiskt existerar i vardagslivet. I ett andra skede bör kommissionen genomföra en konsekvensanalys av jämställdhetsintegrationen, framför allt ur ett budgetperspektiv som gör det möjligt att utvärdera dess betydelse, effektivitet, hållbarhet och nytta sett till förhållandet mellan kostnader och mervärde, såsom är brukligt inom all annan EU-politik, i enlighet med parlamentets krav (punkt 43, P7_TA(2010)0232). Denna konsekvensanalys bör jämföras med statistiken i Eurobarometern för att kartlägga de verkliga behoven inom dessa politikområden, och därmed också fastställa om budgetanslagen ligger på rätt nivå. Denna kvalitativa analys bör också visa om jämställdhetsintegrationen verkligen leder till att medborgarna gör ett balanserat val, och vilka kostnader detta medför för samhället. Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnors och mäns insatser för att motverka ungdomsbrottslighet genom att fostra barn och ungdomar till mänskligt och socialt kompetenta personer måste anges i ekonomiska siffror som en verklig insats som främjar det gemensamma bästa i den nationella BNP-statistiken för att mervärdet av detta ska kunna redovisas. Så länge det inte går att visa på mervärdet mätt i ekonomiska termer värderas inte dessa insatser och de beaktas inte i politiken för lika möjligheter mellan kvinnor och män. Det är en strukturell orättvisa som måste åtgärdas. PE v /8 PR\ doc