VERSION R A PPORT KULTURFÖRVALNTINGEN Utredning av kulturhistoriska värden, Kårsta-Rickeby 2. Isa Lindqvist

Transkript

1 VERSION R A PPORT KULTURFÖRVALNTINGEN 2017 Utredning av kulturhistoriska värden, Kårsta-Rickeby 2 Isa Lindqvist

2 Innehåll Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Bakgrund... 3 Historik Historik Riksintresset Kårsta K Bakgrund till framväxten av Kårsta stationssamhälle... 5 Planområdets karaktär Planområdets karaktär Odling för eget bruk och för avsalu Namn på bebyggelsen Fritidshus Övriga lokaler Slutsats och värdering Gestaltning generell Vägar, landskapselement och det gröna kulturarvet Bilagor: Inventering Karta Namnlista KULTURFÖRVALTNINGEN

3 1.1.Bakgrund Kulturförvaltningen har från planenheten fått i uppdrag att undersöka om riksintresset K76, Kårsta, kan påverkas av förslag till ny detaljplan och om det finns byggnader och miljöer inom området som har kulturhistoriska värden och bör bevaras. Besiktning av planområdet utfördes 5 juli 2017, 11 september 2017 (detta då en utökning av planområdet hade aktualiserats efter sommaren) samt Besiktning av bebyggelse och fastigheter har endast skett okulärt. Figur 1 Planområdets omfattning, 2017, Bygg-R

4 Figur 2 Fotografi, vy mot del av planområdet från stationsparkeringen, Lindqvist Historik 2.1Historik 2.1.1Riksintresset Kårsta K76 Planområdet ligger delvis inom riksintresset Kårsta K76 där motivering för riksintresset är dalgångsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med sockencentrum, byar och några små herrgårdar. Uttrycket för riksintresset är kyrkan från slutet av 1400-talet, skolhusen från 1848 och 1915, boställen och annat som hör till ett sockencentrum, och den för trakten ovanligt stora Kårsta by med fem gårdar grupperade kring kyrkan samt flera mindre byar. Herrgårdarna Backa och Ekskogen, byggda vid mitten av 1800-talet, hade stora ägor. Det öppna odlingslandskapet med äldre vägnät och bygravfält visar på en kontinuitet i bebyggelsen sedan förhistorisk tid. I området ingår också järnvägssamhället Kårsta som vid början av 1900-talet växte upp kring Kårsta station vid Rimbobanan. 4

5 Figur 3 Karta över riksintresse för kulturmiljövård, Kårsta K76, Bygg-R Bakgrund till framväxten av Kårsta stationssamhälle När Roslagsbanan invigdes och Ekskogens, respektive Kårsta station öppnades för trafik inleddes etablering av bebyggelse med en annan försörjningsbas än jord- och skogsbruk. Trädgårdsprodukter odlades för att säljas till Stockholms hushåll, till exempel hos familjen Edlind på Eriksdal som startade sin verksamhet De odlade till största del på friland. Stationssamhällen växte fram med villabebyggelse. Villorna byggdes för sin tid typiska byggnader, trädgårdar, vägar med mera. 5

6 Figur 4 Eriksdal i Kårsta 1916, Vallentuna bildarkiv, Kårsta station anlades i södra änden av Backa gårds ägor, men de första tomtavstyckningarna och nya enbostadshusen tillkom på Rickeby ägor, det vill säga huvuddelen av det stationssamhälle som idag kallas Kårsta. I och med detta växte ett av kommunens stationssamhällen fram. På äldre kartor kan det utläsas hur området norr om Kårstavägen förändrades. Den äldre bebyggelsen försvann och ersattes i vissa fall av modernare bebyggelse under andra hälften av 1900-talet. Den gamla Backatomten har till exempel fått ny bebyggelse vilket kan utläsas på kartorna. 6

7 Figur 5 Häradskarta , historiska kartor, Lantmäteriet 2017 Figur 6 Karta över ägodelning 1907, historiska kartor, Lantmäteriet

8 Figur 7 Ekonomiska kartan 1950, Bygg-R, På 1950-talets ekonomiska karta finns en idrottsplats. På 1978 års karta har den blivit fotbollsplan och namnet Kårevallen tillkommit. Figur 8 Kårevallen Vallentuna bildarkiv,

9 Figur 9 Flygfoto Vallentuna bildarkiv, Fotot troligen taget efter 1950 då Solbacka, Kårsta-Rickeby 2:117 uppfördes Numera utgör Kårsta ändstation på Roslagsbanans Vallentunadel. Roslagsbanan fortsatte tidigare till Rimbo men lades ned På 1950-talet, fanns på Rickeby ägor i söder, redan ett femtiotal styckade tomter och några hade i början av sekelskiftet börjat bebyggas, med början närmast vägen och stationen (inom idag aktuellt planområde). Planområdets karaktär Planområdets karaktär Landskapets agrara karaktär dominerar med slingrande vägar. Bebyggelse i omgivningen har förlagts på höjdlägen, medan Kårsta stationssamhälles bebyggelse klättrar upp längs med Kårstavägen och omgivande områden. Planområdet karaktäriseras idag av grusvägar, stora luftiga tomter, tallar och ekar. Bebyggelsen längs med Kårstavägen och Kårevägen domineras av rödfärgade villor uppförda under perioden , uthusbyggnader, topografi med bergig terräng och i andra delar av planområdet delvis blandad bebyggelse från olika årtionden. 9

10 Figur 10 Fotografi av fastigheten Kårsta-Rickeby 2:24 med karakteristiskt stor tomt, Lindqvist, 2017 Färgsättningen, framförallt längs med Kårevägen, domineras av faluröd slamfärg med vita detaljer och takpannor av lertegel. Fritidshusen från 1900-talets mitt har en varierande färgskala i ljusa kulörer, något undantag av mörkare kulör. Många av byggnaderna har tidstypiska detaljer bevarade, till exempel dörrar, vindskivor, fönster, dörrar med mera. Viss modernisering, byte av kulör och tillbyggnader har skett på en del byggnader. 10

11 Figur 11 Fotografi med vy från Kårsta station mot del av planområdet, Lindqvist, Figur 12 Fotografi som visar terrängen, vy från fastigheten Kårsta-Rickeby 2:47 mot ovanliggande fastighet, Lindqvist,

12 Figur 13 Fotografi som visar obebyggd tomt strax ovan fastigheten Kårsta-Rickeby 2:44, Lindqvist, Odling för eget bruk och för avsalu Ekonomiska kartan från 1950-talet vittnar om de odlingar som funnits på många av fastigheterna, varav det finns spår av än idag, till exempel fruktträd, rabarber och bärbuskar. På Eriksdals mark (bostadshuset byggdes 1913), på andra sidan Kårstavägen, fanns en mycket stor odling för försäljning. Eriksdal ( Backa 18:1) var handelsträdgård under stor del av 1900-talet. På bilder från 1950-talet av Ellidor Mattson kan stora rabarberodlingar anas på Eriksdals mark. Det visar att trädgårdarna hade en viktig funktion, både för avsalu och för eget bruk. Närheten till Roslagsbanan var idealisk. 12

13 Figur 14 Fotografi med vy mot Eriksdal, fastigheten Backa 18:1, tidigare friland för odling, se även figur 15, Lindqvist, Figur 15 Vy mot Kårsta station ca 1955 med rabarberodlingarna tillhörande Eriksdal. Vallentuna bildarkiv,

14 Figur 16 Fastigheten Kårsta-Rickeby 2:33, Bergshyddan, uppförd Lindqvist Namn på bebyggelsen Flertalet av byggnaderna har populärnamn, detta gäller även modernare byggnader som byggts i mitten av 1900-talet och på 1980-talet. Det finns ett immateriellt värde i bebyggelsens namn. De berättar till exempel om platsens naturliga förutsättningar eller namn på en person som bott och/eller byggt bostadshuset. Många har klassiska namn som Fridhem, Solhem, Granbo, Solbacka, Ekebo, Granbacken och Karlsro. Andra namn är Skuggan, Germania, Molnekulla, Eknäs och Rudolfshov. Intressant är att namn som börjar på ek och gran återkommer ett flertal gånger men inte tall eller björk, som också finns representerat i området. Till exempel namnet Germania kommer av att den förste ägaren var verksam och byggde i Germaniaviken i Djursholm (figur 17 och 18). 14

15 Figur 17 Fastigheten Kårsta-Rickeby 2:51, Germania, byggt Familjen Zackrisson framför sitt hem 1917/18. Vallentuna bildarkiv, Figur 18 Fotografi av Germania idag. Endast takfoten och den ursprungliga skorstenen vittnar om den äldre byggnaden innan ombyggnad, Lindqvist,

16 4.1.3 Fritidshus Inom planområdet finns även fritidshus, byggda för just det ändamålet, uppförda under 1940 och 1960-talen. Några av dem har byggts till men har till stor del bibehållit ursprungligt utförande, framförallt exteriört. Byggnaderna har anpassats till den befintliga terrängen och smälter väl in i området. Figur 19 Fotografi, exempel på tidstypisk sommarstuga, fastigheten Kårsta-Rickeby 2.92, byggd 1963, Lindqvist,

17 Figur 20 Fotografi av fastigheten Kårsta-Rickeby 2:93, sommarstuga anpassad till terrängen, byggd 1969, Lindqvist, Figur 21 Fotografi av fastigheten Kårsta-Rickeby 2.40, Höganloft, byggd 1940, Lindqvist,

18 4.1.4 Övriga lokaler Inom området finns även en kommunal lokal som tills nyligen användes som förskola, Kårsta-Rickeby 2:113. Byggnaden uppfördes troligen på 1970-talet och har under åren genomgått vissa förändringar, men är ändå representativ för årtiondet. Byggnaden är anpassad till terrängen och utgör med sina stora utomhusytor en bra miljö för kommunala funktioner. På fastigheten Kårsta Rickeby 1:122, finns en 4H gård. Figur 22 Fotografi av fastigheten Kårsta-Rickeby 2:113, daghemmet Vallentuna bildarkiv, Figur 23 Fotografi av det före detta daghemmet, Lindqvist, Figur 24 Fotografi påfastigheten Kårsta-Rickeby 2:122,, Kårsta 4 H-gård, Lindqvist,

19 Slutsats Slutsats Kulturförvaltningen vill framhålla vikten av de stora tomterna, trädgårdarna och enfamiljshusen. Framförallt är det järnvägssamhället Kårsta som vid början av 1900-talet växte upp kring Kårsta station vid Rimbobanan som är av kulturhistoriskt värde. Det på kartan framtagen , visar det värdefulla sammanhängande stråket av byggnader, vägar och tomter, som speglar framväxten av samhället. Det finns en risk att Kårsta stationssamhälles kulturhistoriskt värdefulla karaktär går förlorad om många tomter styckas av och bebyggs. På sikt kan olika förändringar, såsom hårdgjorda ytor, och tät bebyggelse, förta upplevelsen och intentionen av området. Planen medför en förtätning av befintlig miljö. Det är viktigt att utforma byggrätten och tomterna i enlighet med stationssamhällets intentioner på de tomter som ligger närmast det utpekade området med varsamhetsbestämmelser.- enfamiljshus på tilltagna tomter, indragna från gata och fastighetsgränser och få hårdgjorda ytor. En detaljplan kommer inte påverka riksintresset K76 om hänsyn tas till följande: Det är viktigt med upplevelsen, och siktlinjerna till och från Kårsta kyrka, upplevelsen av Kårsta som stationssamhälle med Roslagsbanans historia och hänsyn till dalgången. Det är också viktigt med hänsyn till mark, terräng och befintlig skog, att ny bebyggelse anpassas till platsens förutsättningar och karaktär. Dalgångens karaktär är också viktig att ta hänsyn till även om den ligger utanför planområdet. De stora avstyckade men obebyggda tomterna Kårsta-Rickeby 2:98, 2:100, 2:101, 2:20, 2:22, 2:23, 2:43, 2:19, 2:14, 2:15 bör få ny bebyggelse som utformas och placeras med hänsyn till terräng och landskapsbild. Här är skala och färgsättning viktigt samt att undvika markarbeten som medför sprängning och schaktning. Murar ska undvikas. Hänsyn till siktlinjer till och från Kårsta kyrka och kyrkby. Tomterna på följande fastigheter bör undantas från avstyckning. Fastigheterna med bostadshus, uthus och trädgård utgör en helhetsmiljö. I vissa fall finns också äldre träd och växtlighet inom fastigheterna som är värdefulla. Helheten är tillsammans med övriga fastigheter av samma kategori en sammantagen intressant kulturmiljö. En kulturmiljö som kan berätta om det tidiga Kårsta stationssamhälle men även tidigare bebyggelse och användning av marken. Givetvis bidrar även den omgivande miljön till en sammanhållen kulturmiljö. Atterfallshus bör inte tillåtas. Följande fastigheter bedöms ha kulturhistoriska värden och bör omfattas av skydd i detaljplan. Varsamhetsbestämmelser för ett utpekat område och eventuellt 19

20 litet q för några byggnader. Även uthusbyggnader bör omfattas av skyddet. Fastigheterna bör även få skydd från avstyckning: Kårsta-Rickeby 2:33, 2:8, 2:9, 2:10, 2:11, 2:12, 2:16, 2:24, 2:25, 2:26, 2:28, 2:31, 2:32, 2:33, 2:34, 2:35, 2:36, 2:37, 2:39, 2:40, 2:44, 2:47, 2:52, 2:92, 2:93, 2:117, 2:119 och 2:113. Uthuset på 2:35 bör få skydd i plan, rivningsförbud. Fastigheterna Kårsta-Rickeby 1:11, 2:41 och 2:43 är idag obebyggda. Om fastigheterna i framtiden ska bebyggas är det viktigt att byggnaderna underordnar sig befintlig bebyggelse och med hänsyn till siktlinjer och landskapsbild regleras volym och utformning. Färgsättning likaså. Kårsta-Rickeby 2:45 är bebyggt idag. Om en ny byggnad uppförs ska volym på ny bebyggelse anpassas till befintlig topografi och bebyggelse. Kårsta-Rickeby 1:7 och 1:5. Fastighetens tomtstorlek behålls. Backa 18:1. Fastigheten kan styckas av. Här är det viktigt med stora tomter, enfamiljshus och anpassning av bostadshus till omkringliggande bebyggelse vad gäller skala, färgsättning med mera. Kårevallen är värdefull. Den bör bevaras och inte bebyggas. Den bör fortsatt får vara en idrottsplats/fotbollsplan. Om ny bebyggelse kan bli aktuell i framtiden på fastigheterna som omfattar Kårevallen och andra obebyggda fastigheter på Kårsta-Rickeby 2:11, 2:29, 2:13, 2:27, 2:14, 2:15, 2:20 och 2:22, ska de anpassas till omkringliggande bebyggelse vad gäller färgsättning, volym och våningsantal. Utgångspunkten bör vara röd slamfärg. Fastigheterna 1:20, 2:17, 2:18, 2:21, 2:23, 2:29, 2:30, 2:45, 2:46, 2:49, 2:131, 2:138, 2:48, 2:60, 2:85-2:93, 2:98-2:103, 2:105, 2:117, 2:134, 2:2:118, 2:131, 2:57, 2:116, 2:122, 2:121, 2:97, 2:96, 2:95 och 2:94 är möjliga att styckas av. Här är terrängen en utgångspunkt och viktigt att ny bebyggelse inte får dominera siktlinjerna från dalgången, Kårsta kyrka och stationsområdet. Terrängen är viktig och ska tas hänsyn till. Stor hänsyn till hur avstyckning sker på fastigheterna 2:116, 2:117, 2:30, 2:122 och 2:121. Nya fastigheter får inte vara för små vad gäller yta. Ny bebyggelse ska utgå från befintlig topografi och inte störa siktlinje eller landskapsbild och det är därför viktigt att färgsättning, volym och våningsantal regleras i detaljplan. Vad gäller 2:116 är det viktigt att ta hänsyn till upplevelsen av Kårstavägen och siktlinjen neråt. 20

21 Staket, plank och atterfallshus bör regleras i planen. Inom utpekat område på kartan rosa, gult och orange, föreslås att atterfallshus inte tillåts Gestaltning generell Med hänsyn till siktlinjer och landskapsbild är det lämpligt med dämpade kulörer vad gäller ny bebyggelse. Vita eller ljust grå kulörer bör undvikas då de tenderar att dominera och med det påverka upplevelsen av miljö, siktlinjer och landskapsbild. Byggnader kan utföras med traditionella och moderna formspråk men anpassas till befintlig bebyggelsetradition och terräng. Gestaltning, volym och färgsättning bör i största möjligaste mån tas hänsyn till. Detta gäller framförallt Kårstavägen, Kårstahöjden och Kårevägen. Kvaliteterna är terrängen, byggnaderna med tillhörande uthusbyggnader, luftiga stora tomter. I de känsligaste områdena är det viktigt att eventuell ny bebyggelse, på de ännu obebyggda tomterna, får en volym som underordnar sig nuvarande bebyggelse. Vita och ljusa kulörer bör undvikas i detta område. Endast enbostadshus bör tillåtas. Maximalt 1 och ½ våning bör vara utgångspunkt i planen. Figur 25 Fotografi av modernt bostadshus på fastigheten Kårsta-Rickeby 2:99, Lindqvist,

22 Figur 26 Fotografi, avstyckad tomt utan bebyggelse, fastigheten Kårsta-Rickeby 2:100, Lindqvist, 2017 Figur 27 Fotografi med sikt mot Kårstaby från fastighet Kårsta-Rickeby 2:41, Lindqvist Vägar, landskapselement och det gröna kulturarvet När det gäller vägar inom planområdet är Kårevägen känsligast för förändringar. Kårevägen bör inte asfalteras eller breddas. Om den ska åtgärdas vad gäller ytbeläggning bör en ny ytbeläggning efterlikna grus. 22

23 Figur 28 Fotografi av Kårevägen, Lindqvist, Figur 29 Kårstavägen ca Vy mot järnvägsövergången fotograferad av Elliord Mattsson, Vallentuna bildarkiv, Det gröna kulturarvet är värdefullt. På flera av de äldre fastigheterna finns äldre träd samt äldre växtlighet såsom bärbuskar och perenner bevarade. Trädgårdarna berättar framförallt om en plats för odling, både för eget bruk och för avsalu. Det är viktigt att bevara äldre landskapselement, t.ex. stenmurar, alléer, diken, brukningsvägar, brunnar/källor och solitärträd. Ett viktigt landskapselement är 23

24 stenmuren längs med Kårstavägen västerut, som passerar fastigheterna Kårsta- Rickeby 1:7 och Kårsta-Rickeby 1:20. På flera av fastigheterna inom planområdet finns flertalet solitärträd som är viktiga att bevara. Figur 30 Fotografi, stenmur vid fastigheten Kårsta-Rickeby 1:7, Kårstavägen, Lindqvist