Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Göteborg den 15 oktober 2015

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Göteborg den 15 oktober 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 15 oktober 2015 Plats: Nya Götheborgssalen, Läppstiftet konferens, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Diarienummer HS Yttrande över SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Diarienummer HS Yttrande över SOU 2015:32, Nästa fas i E-hälsoarbetet Diarienummer HS Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson m fl (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Diarienummer HS Breddinförande av allmänläkarkonsultorganisation AKO Diarienummer HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Ansökan om att bedriva vårdverksamhet till VG Primärvård Diarienummer HS Ändring av delegeringsordning för hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HS Översyn av kostnader för psykiatrisk vård inom respektive sjukhusområde (psykiatriberedningen ) Diarienummer HS Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) 10. Delegeringsärenden Diarienummer HS Anmälningsärenden Diarienummer HS Fördelning och uppföljning av medel avsedda för Grön Rehab Diarienummer HS Kompetensutveckling och utbildning inom psykiatri Diarienummer HS Kampanj Suicidprevention Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Detaljbudget / Anna Erlingsdotter Wass C. Framtidens vårdavdelning / Yvonne Berger, SU D. Information om vårdöverenskommelsearbetet /Leena Ekberg, Barbro Hedin E. HSS ; behovsunderlag angående flyktingsituationen och resurser inom hälso- och sjukvården /Staffan Cavefors Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

4 Ärende 1

5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS och HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Handläggare: Lars Grip Telefon: E-post: lars.grip@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Västra Götalandsregionen ansöker om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen erbjuder landsting och regioner möjlighet att ansöka om tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård från 1 januari 2017 till och med 31 december Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har redan för perioden 1 januari 2012 till och med 31 december 2016 tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är framgångsrik och förutsättningarna för ett fortsatt uppdrag är mycket goda. Beredning Ärendet är berett på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 2 (2) Bilagor 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhusets Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

7

8

9 Bilaga Dnr /2015 1(4) Avdelningen för kunskapsstyrning Enheten för högspecialiserad vård Till Samtliga landsting Välkommen att ansöka om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för tillståndsperiod två; 1 januari 2017 t.o.m. 31 december 2021 Till dig som ska fylla i ansökningshandlingarna: Håll svaren så kortfattade och områdesspecifika som möjligt, informationen ska gälla den verksamhet som koordinerar utförandet av behandlingen och som i handlingarna benämns enhet. Skriv svaren i den svarsruta som följer efter varje fråga. Bilagor som inte efterfrågas inkluderas enbart i tillståndsutredningen om relevansen bedöms som mycket hög. Observera att ansökningshandlingar som skickas in till Socialstyrelsen blir allmän handling. Frågor besvaras av Catarina Jansson, tel , catarina.jansson@socialstyrelsen.se Tidsplan Aktivitet När Ansökningshandlingar ska ha inkommit till Socialstyrelsen 2 november 2015 Tillståndsutredning november 2015 maj 2016 Informationsärende Rikssjukvårdsnämnden 9 mars 2016 Beslutsärende Rikssjukvårdsnämnden 18 maj 2016 Tillståndsperiodens start 1 januari 2017 Tillståndsperiodens slut 31 december 2021 Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings- eller regionstyrelsens alternativt landstings- eller regionfullmäktiges möte när ansökan beslutades. Inskickad ansökan är allmän handling. Skicka in ansökan på följande tre sätt: I pappersform till Socialstyrelsen, Stockholm Lagrad elektroniskt på USB-minne till Socialstyrelsen, Stockholm Som e-post till adressen: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(4) Socialstyrelsens bedömning av tillståndsansökan Socialstyrelsen granskar inkomna ansökningshandlingar för att säkerställa att nödvändiga krav på innehåll och kvalitet är uppfyllda. Rekommendationen till Rikssjukvårdsnämnden om i vilken omfattning de sökande landstingen enligt Socialstyrelsens bedömning uppfyller ställda krav på innehåll och vårdkvalitet för att beviljas tillstånd att bedriva och utveckla aktuell vård som rikssjukvård görs genom en sammanvägd bedömning baserad på följande områden: 1. Struktur resurser, forskning och organisatoriska förutsättningar 2. Process resursutnyttjande, samverkan och strategiskt arbetssätt 3. Erfarenhet, resultat och utveckling redovisning och reflektion över kliniska resultat, forskning och utveckling 4. Allmänna krav belyser fem dimensioner av kvalitet i vården Sammanställning och bedömning av de sökande landstingens förutsättningar att bedriva verksamheten som rikssjukvård görs i tillståndsutredningen. Mer om viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2008 att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Efter påföljande tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård under perioden 1 januari december Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård omfattar diagnosområdet kraniofaciala missbildningar som delas upp i kraniosynostoser, kraniofaciala missbildningssyndrom och övriga (kongenitala skalldeformiteter/defekter och hypertelorism) i kombination med specifika åtgärder. Vårdvolym avseende viss kraniofacial kirurgi Antalet operationer enligt definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har huvudsakligen varit oförändrat de senaste fem åren. Majoriteten av diagnoserna är kraniosynostoser och ca 100 operationer per år utförs i Sverige enligt definitionen för tillståndsperiod ett. Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Efter av Socialstyrelsen genomförd definitionsöversyn fattade Rikssjukvårdsnämnden den 10 juni 2015 beslut om definition för tillståndsperiod två: Dolikocefali (Q67.2), Plagiocefali (Q67.3) och Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30)

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(4) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärden Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Kraniofacial dysostos (Q75.1) och Medfödda missbildningssyndrom som främst påverkar ansiktets utseende (Q87.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett (DLD10) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Segmentosteotomi på underkäke (EDC05) Sagittal ramusosteotomi på underkäke (EDC10) Vertikal ramusosteotomi på underkäke (EDC15) Le Fort I-osteotomi (EEC05) Le Fort II-osteotomi(EEC10) Le Fort III-osteotomi (EEC15) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Andra specificerade medfödda deformiteter av skalle, ansikte och käke (Q67.4) i kombination med åtgärden Kranioplastik (AAK00) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Hypertelorism (Q75.2) i kombination med åtgärden Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Nytillkomna och evidensbaserade specialiståtgärder som avser diagnostik och behandling av de i definitionen ingående patienterna ska anmälas till Socialstyrelsen. Därefter görs en omprövning av definitionen med möjlighet till revidering efter beslut i Rikssjukvårdsnämnden. Övriga förutsättningar Ett tillstånd att bedriva rikssjukvård är förenat med villkor. Vissa allmänna villkor är ofta desamma för rikssjukvårdstillstånd. Ett sådant är obligatorisk årlig uppföljning av kvalitets- och resultatindikatorer. Under tillståndsutredningen identifieras ytterligare områden som kan bli föremål för särskilda villkor för den aktuella rikssjukvården. Om uppföljning eller utvärdering ger anledning, alternativt som ett led i utvecklingen av verksamheten, kan villkoren ändras under tillståndsperioden. Det kan t.ex. röra vilka indikatorer som ska användas.

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(4) Mer information Rapporten Definitionsöversyn av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård planeras publiceras i början av juli 2015 på följande länk:

13 Ärende 2

14 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Handläggare: Anita Kruse Telefon: E-post: anita.kruse@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck enligt upprättat förslag. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Utredningens uppdrag har varit att föreslå en samlad nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt hur arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska utformas. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom slutbetänkandet i dess huvudsakliga delar, med några centrala undantag. I utredningen saknas beskrivning av landsting och regioners centrala roll och betydelse för samhällets gemensamma arbete med och mot våld. Hälso- och sjukvården behöver involveras i den nationella strategin på ett tydligare sätt, och med tydliga förslag. Hälso- och sjukvården borde också ges en större delaktighet i arbetet med de åtta långsiktiga målen på området. Hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, bör också få ansöka om regeringens utvecklingsmedel som avser våld i nära relationer. Den nationella strategin behöver större tydlighet kring att det våld som barn bevittnat/upplevt ska minska och på sikt upphöra. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

15 Datum Diarienummer HS (2) Beredning Ärendet har beretts av Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anita Kruse Enhetschef VGRs kompetenscentrum om våld i nära relationer Bilaga Förslag till yttrande över SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Besluten skickas till Socialdepartementet

16 1 (5) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HS Socialdepartementet Yttrande över SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Västra Götalandsregionen (VGR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger Västra Götalandsregionens svar. Sammanfattning VGR ställer sig bakom slutbetänkandet i dess huvudsakliga delar, med några centrala undantag. Slutbetänkande innehåller många bra analyser och förslag, men behöver kompletteras. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt strukturellt samhällsproblem, och ett allvarligt folkhälsoproblem. Kvinnor och barn som utsätts för våld, makt och kontroll utvecklar ofta både en psykisk och fysisk ohälsa. Folkhälsoaspekten får inte tillräckligt utrymma i utredningen. I utredningen saknas beskrivning av landsting och regioners centrala roll och betydelse för samhällets gemensamma arbete med och mot våld. Personal i landsting och regioner möter i hög omfattning våldsutsatta barn, ungdomar och vuxna, barn som bevittnat/upplevt våld samt de som utövat våld, framförallt genom vårdens breda hälsoförebyggande arenor som MVC, BVC, ungdomsmottagningar, folktandvården och vårdcentralerna. En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor behöver omfatta hälso- och sjukvården som en stark aktör och med en tydlig central roll för samhällets arbete med och mot våld. VGR lämnar därför följande förslag: Hälso- och sjukvården, genom regioner och landsting behöver involveras i den nationella strategin på ett tydligare sätt med tydliga förslag. Hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, bör också få ansöka om regeringens utvecklingsmedel som avser våld i nära relationer. Det skulle underlätta implementeringen av den nya lagstiftningen på området (SOSFS 2014:4) inom alla sina olika verksamheter, och för att kunna utarbeta och fastställa övergripande riktlinjer och rutiner som stöd för verksamheterna att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom området. Hälso- och sjukvården, inklusive tandvård, borde ges en större delaktighet i arbetet med de åtta långsiktiga målen på området. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

17 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (5) Den nationella strategin behöver större tydlighet kring att det våld som barn bevittnat/upplevt ska minska och på sikt upphöra. Barn som bevittnat/upplevt våld behöver synliggöras och att åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter för att både förebygga barns våldsutsatthet men även ges rätten till skydd, stöd och behandling. På nationell nivå behövs en bättre samordning, struktur och tydlighet när det gäller barnens direkta och indirekta utsatthet för våld. Fördjupad beskrivning Tydligare ställningstagande Utredningen skriver i sin sammanfattning att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar våldsutsatta kvinnor och barn stort fysiskt och psykiskt lidande. VGR anser att det är viktigt att nämna att det också är ett allvarligt folkhälsoproblem. Kvinnor och barn som utsätts för våld, makt och kontroll utvecklar ofta både en psykisk och fysisk ohälsa. I sin yttersta konsekvens leder mäns våld mot kvinnor fram till att 17 kvinnor dödas varje år, något som också har stora negativa konsekvenser för de efterlevande barnen. Samhället måste därför arbeta tillsammans på olika nivåer för att gemensamt förebygga att våld uppstår, stoppa det pågående våldet samt ge skydd och ge stöd och behandling till våldsutsatta och till barn som upplevt eller utsatts för våldet. Parallellt behövs insatser och åtgärder som riktas till den som utövar våld. Utredningen poängterar vikten av att upptäcka våld tidigt och att undersöka de bakomliggande orsakerna till pojkars och mäns våldsbeteende. VGR delar denna bedömning. VGR saknar ett tydligt ställningstagande från utredningen kring landsting och regioners centrala roll och betydelse för samhällets gemensamma arbete med och mot våld. Landsting och regioner har ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvården som i hög omfattning möter våldsutsatta barn, ungdomar och vuxna, barn som bevittnat/upplevt våld samt de som utövat våld. Framförallt genom vårdens breda hälsoförebyggande arenor som MVC, BVC, ungdomsmottagningar, folktandvård och vårdcentraler. Hälso- och sjukvården, inklusive tandvård, arbetar för att främja hälsa samt arbetar primärt, sekundärt och tertiärt för att förebygga ohälsa. Nationell och internationell forskning visar att finns ett tydligt samband mellan en tidigare våldsutsatthet och en senare ohälsa. Att inte, på ett mycket tydligare sätt och med tydliga förslag, omfatta hälso- och sjukvården som en stark aktör och med en central roll för samhällets arbete med och mot våld i en nationell strategi är en brist i utredningen. Samordning, struktur och tydlighet VGR delar analysen att det på nationell nivå behövs en bättre samordning, struktur och tydlighet när det gäller arbetet och insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Detta gäller även barns direkta och indirekta utsatthet för våld, något som inte är tillräckligt tydligt i utredningen. Gemensamt kan olika samhällsaktörer öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i insatserna. Hälso- och sjukvården behöver därför involveras i den nationella strategin på ett tydligare sätt, och med tydliga förslag, än vad som framkommer i utredningen.

18 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (5) Framsteg och utveckling samt brister Regeringen har gjort omfattande satsningar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Olika uppdrag har getts till ett antal myndigheter och organisationer. Arbetet har därigenom utvecklats och kunskapen har ökat. Lagstiftningen har förstärkts inom området och genom den nya författningen Våld i nära relationer SOSFS 2014:4 har hälso- och sjukvård inklusive tandvård för första gången en lagstiftning som ska tillämpas inom hälso- och sjukvården/tandvårdens område. I delbetänkandet Ett samhälle fritt från våld Utvärdering av regeringens satsningar (SOU 2014:71) konstaterades att det har skett framsteg inom området men att det fortfarande kvarstår flera brister. Den kritik som har riktats mot tidigare uppdrag till olika myndigheter har framför allt varit bristande samordning mellan olika myndigheters satsningar. Inspektionen för vård och omsorg slår fast i sin slutrapport Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld att det finns ett stort behov av att förbättra kvaliteten och kompetensen kring våldsutsatta kvinnor och deras barn i hälso- och sjukvården, och att det finns stora regionala skillnader. VGR delar denna bedömning. Det var en brist att hälso- och sjukvården/tandvården i stort inte omfattades av regeringens satsningar under Landsting och regioner har inte heller kunnat söka regeringens årliga utvecklingsmedel inom området våld i nära relationer, något som nu borde ändras. Möjlighet att ta del av utvecklingsmedlen skulle bidra till implementeringen av den nya lagstiftningen, och för att kunna utarbeta övergripande riktlinjer/rutiner som stöd för verksamheterna att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom området. VGR föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en konkret plan för stöd till hälso- och sjukvården/tandvården för en implementering av den nya författningen. Regionala och lokala skillnader Utredningen påtalar det oacceptabla i att det finns lokala och regionala skillnader i olika myndigheternas arbete, inom till exempel hälso- och sjukvård, polis och socialtjänst. De insatser som ges till våldsutsatta kvinnor och barn ska inte bero på var kvinnan och barnen är bosatta. Just därför behöver också hälso- och sjukvården/tandvården få ta del av regeringens satsningar inom våldsområdet. VGR instämmer i att med en tydligare nationell styrning finns det ökade möjligheter för att nå fram till en bättre samordning, effektivitet och kvalitet på det arbete som utförs. En stor samhällsekonomisk kostnad VGR delar bedömningen att det kostar att utveckla verksamheter för våldsförebyggande arbete, för att ge bättre stöd till våldsutsatta kvinnor och barn, och till våldsutövare. Det kostar dock betydligt mer att inte göra tillräckligt. De samhälls- och socioekonomiska kostnaderna är stora och kvarstår under lång tid.

19 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (5) Ökat fokus på förebyggande arbete är nödvändigt Utredningen föreslår att ett större fokus behöver läggas på våldets orsaker och på främjande och våldsförebyggande insatser för att förhindra att pojkar och män utövar våld. Bland annat föreslår utredningen tidiga våldsförebyggande insatser. Förskola och skola föreslås involveras i en större omfattning än idag. VGR saknar tydliga förslag om att använda de befintliga och breda förebyggande arenor som MVC, BVC, ungdomsmottagningar, vårdcentraler och tandvård. Samtliga verksamheter arbetar med ett tydligt fokus på att främja hälsa samt att förebygga ohälsa. Att utsättas för våld eller att ha bevittnat/upplevt våld leder ofta till ohälsa och därmed finns en tydlig grund för att kunna agera utifrån hälso- och sjukvården/tandvårdens uppdrag. Våldsutsatta kvinnor och barn ska få stöd i hela landet en positiv utveckling på gång? VGR instämmer i utredningens förslag om att ett förbättrat skydd, stöd och behandling för våldsutsatta kvinnor och barn måste vara ett prioriterat område i en nationell strategi. Utredningens förslag om nationell strategi VGR instämmer i utredningens förslag till de övergripande målen för den nationella strategin men anser att strategin blir bristfällig om inte barn inkluderas. Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet säger att mäns våld mor kvinnor ska upphöra och flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Utredningen föreslår att insatserna som ska genomföras under strategiperioden ska leda till att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck minskar, och på sikt upphör. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck ska synliggöras, förebyggas och att åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter. Den nationella strategin bör på ett tydligare sätt omfatta en skrivning om att det våld som barn bevittnat/upplevt ska minska och på sikt upphöra, att barn som bevittnat/upplevt våld ska synliggöras och att åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter för att både förebygga barns våldsutsatthet och ge barn rätt till skydd, stöd och behandling. Uppföljning, nationellt sekretariat, nationellt råd och att stärka myndigheternas arbete VGR instämmer i utredningens förslag om att inrätta ett nationellt sekretariat och ett nationellt råd. Det finns vinster med att samordna den nationella politiken inom området, både kring att leda och följa upp det nationella arbetet. VGR instämmer också i att regeringen behöver ställa högre krav på att myndigheter redovisar både vad de gjort och resultatet av sitt arbete i syfte att höja kvaliteten i utfallet.

20 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (5) Förtydliga och stärka länsstyrelsernas roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck VGR instämmer i utredningens förslag om att stärka länsstyrelsernas roll som regionala samordnare inom relevanta delar av arbetet inom strategin. Länsstyrelserna kan dock inte ha samma ansvar för att bedriva kunskaps- och kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården/tandvården som de idag har för kommunerna. Landsting och regioner är de bästa aktörerna för att kunna bedriva en kunskaps och kompetensutveckling inom sina egna verksamheter. Om det behövs nationell samordning även av kunskaps- och kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården så bör det uppdraget läggas på Socialstyrelsen, inte på länsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

21

22

23

24

25 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Slutbetänkande av Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Stockholm 2015 SOU 2015:55

26 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

27 Innehåll Sammanfattning Förkortningar Utredningens uppdrag och arbete Utredningens uppdrag Avgränsning Utredningens arbetssätt Utvärdering av regeringens satsningar Nationellt kompetensstöd Nationell strategi Kommunikation och media Betänkandets disposition Centrala begrepp, historik och omfattning Våldsutsatta i centrum Jämställdhetspolitikens ansvarsområden Ett inkluderande uppdrag Terminologi Historisk tillbakablick tystnadens kultur bryts Socio-ekologisk förståelseram Mäns våld mot kvinnor Dödligt våld mot kvinnor

28 Innehåll SOU 2015: Hedersrelaterat våld och förtryck Barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Sexuellt våld mot flickor och kvinnor Flickor och unga kvinnor en riskgrupp Våldsutsatta kvinnor med särskild sårbarhet Arbetsrelaterat våld Pojkar och män som utövar våld mot kvinnor Pojkar och unga män i ett hederssammanhang Våld i hbtq-relationer Män som utsätts för våld av kvinnor i nära relationer Våldets kostnader Varför beräkna kostnader för våldet? Vilka kostnader handlar det om? Beräkningar av samhällskostnader för mäns våld mot kvinnor i Sverige En belysning av de socioekonomiska effekterna för kvinnan, barnen och den våldsutövande mannen genom en fallbeskrivning Vad innebär ett socialt investeringsperspektiv? Vägen framåt Våldsförebyggande arbete Våldsförebyggande arbete ett växande fält Våldsförebyggande arbete på tre nivåer Främjande arbete en form av tidigt våldsförebyggande arbete Tidig upptäckt av våldsutsatta och våldsutövare

29 SOU 2015:55 Innehåll 4.5 Att ställa frågor om våldsutsatthet Att upptäcka våldsutsatta och våldsutövare bland de egna anställda Ökad trygghet i offentliga miljöer Att förebygga våld i arbetslivet Övergripande våldsförebyggande strategier Våldsförebyggande insatser med genusperspektiv Riskfaktorer på alla nivåer Våldsförebyggande arbete kopplat till riskfaktorer Våldsförebyggande arbete med en hela-systemet-ansats Våldsförebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Få utvärderade våldsförebyggande insatser Mediekampanjer Engagera män en nyckelstrategi Inget att vänta på! Att arbeta med och förstå våld Ett professionellt fält växer fram Målsättningen med arbetet Kunskap och förståelse om våldsutsatta och deras situation Att ge skydd och stöd och återupprätta värdighet Arbete med våldsutövarna Konflikten i berättelserna Utmaningar och hinder i arbetet Glapp mellan retorik och praktik Önskan om neutralitet och objektivitet Förändringsovilja eller öppet motstånd Brist på permanenta lösningar

30 Innehåll SOU 2015: Politikers och chefers ansvar Att skapa hållbara arbetsvillkor och arbetsmiljö Mäns våld mot kvinnor samhällets ansvar och åtagande FN:s deklarationer, konventioner och arbete mot mäns våld mot kvinnor Världshälsoorganisationen FN:s konvention om barnets rättigheter Europarådet och Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv Internationell utblick över arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Politik, nationella strategier och handlingsplaner i andra länder Två exempel på nationella strategier Australien och Storbritannien Australien National plan to reduce violence against women and their children Storbritannien Together we can end violence against women and girls: a strategy Vad kan Sverige lära av andra länders arbete inom området? Skydd och stöd Våld i ungas partnerrelationer Arbete med våldsutövare Arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Systematiska och differentierade bedömningar och insatser Lagstiftning inom området Myndigheterna och deras ansvar

31 SOU 2015:55 Innehåll 6.11 Kommuner Landsting och regioner Sveriges Kommuner och Landsting Idéburna organisationer och civilsamhället Kvinnojoursrörelsen Brottsofferjouren Andra nationella organisationer Idrottsrörelsen Nya initiativ och föreningar Allas ansvar Nationell strategi innehåll, struktur och målområden Utredningens huvudsakliga uppdrag Lokala och regionala skillnader Istanbulkonventionen och EU:s Brottsofferdirektiv stöd för nationell strategi Myndighetsstyrningen behöver bli mer samordnad och tydlig Utformning av en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor Kort om ANDT-strategin Övergripande mål för den nationella strategin Strategiperiod Nationellt sekretariat Nationellt råd Sektorsmyndigheternas ansvar ska förtydligas Förtydliga och stärka länsstyrelsernas roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Översikt över länsstyrelsernas pågående regeringsuppdrag under

32 Innehåll SOU 2015: Befintliga och nya samverkansformer för samråd och verklighetsförankring Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid Länsstyrelsernas nätverk Referensgrupper Årliga lägesrapporter från myndigheterna Urvalet av ansvariga myndigheter ska motiveras Åtgärdsprogram från regeringen Nivåer nationell, regional, lokal Årscykel Nationellt kunskapsstöd Belysning av kunskapsstödet vid två myndigheter Uppföljningsstruktur och uppföljningsfunktion Börja från grunden, bygg på och följ upp Formulera en tydlig styrkedja Formell status på den nationella strategin Nationell strategi Målstruktur Nationella strategins målområden Målområde 1: Nationell styrning, organisering, samordning och uppföljning Målområde 2: Kunskap, kompetens och forskning Målområde 3: Våldsförebyggande arbete Målområde 4: Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende Målområde 5: Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck

33 SOU 2015:55 Innehåll 8.6 Målområde 6: Skydd, stöd och behandling för kvinnor som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Målområde 7: Skydd, stöd och behandling för barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Målområde 8: Säkra insatser för pojkar och män som utövar våld mot flickor och kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck Kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser Kostnadsberäkningar och förslag till finansiering Förtydliganden om förstärkningen av länsstyrelsernas resurser Förtydliganden om att ytterligare resursförstärkning kommer att krävas på området Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Konsekvenser för brottsligheten Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Övriga konsekvensanalyser enligt kommittéförordningen Avslutningsvis: Konsekvenser om inget görs Referenser

34 Innehåll SOU 2015:55 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2014: Bilaga 3 Pågående utredningar på Regeringskansliet Bilaga 4 Förteckning över de myndigheter och organisationer m.fl. som utredningen träffat Bilaga 5 Omfattning av utsatthet Bilaga 6 Passivitetens prislapp. En belysning av de socioekonomiska effekterna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer

35 Sammanfattning Uppdraget Utredningen har haft till uppdrag att föreslå en samlad nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Strategin ska utgöra en grund för uppföljning och utvärdering av regeringens framtida insatser inom området för att nå detta mål. Som en del av uppdraget ingick att utvärdera och bedöma de insatser som regeringen har genomfört under åren för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utredningen har även haft till uppdrag att analysera och bedöma behovet av en samlad struktur för kunskapsutveckling, kunskapsöverföring och kunskapsstöd för aktörer på området inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen. Uppdraget omfattar även arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Tydligare ställningstagande Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar våldsutsatta kvinnor och barn stort fysiskt och psykiskt lidande. Det våldsförebyggande arbetet handlar bl.a. om att minska återfall och upprepad utsatthet genom strategiska insatser, strukturerade hot- och riskbedömningar, stöd och skydd till brottsutsatta och insatser/åtgärder för våldsutövaren. Arbeta med attityder, normer värderingar kring våld, kön och föreställningar om maskulinitet är ytterligare en viktig aspekt. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är brottsliga gärningar. Vi menar att det behövs ett tydligare ställningstagande från samhällets sida om att det handlar om brottsoffer och gärningsmän. 19

36 Sammanfattning SOU 2015:55 Ett viktigt steg i arbetet mot pojkar och mäns våld mot kvinnor och barn är att tidigt upptäckt våldsutsatthet samt att undersöka de bakomliggande orsakerna till pojkars och mäns våldsbeteende. Samordning, struktur och tydlighet Det behövs en bättre samordning, struktur och tydlighet när det gäller arbetet och insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck på nationell nivå. Detta framgår tydligt i möten som utredningen har genomfört, i Brås utvärdering 1 samt i den nationella samordnaren mot våld i nära relationers betänkande. 2 Att öka effektiveten, kvaliteten och långsiktigheten i insatserna på området genom en nationell strategi är också regeringens främsta avsikt i uppdraget till denna utredning. Framsteg och utveckling Regeringens satsningar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck har varit omfattande under de senaste åren. Flera handlingsplaner har tagits fram och uppdrag har givits till ett stort antal myndigheter och organisationer. En nationell samordnare mot våld i nära relationer har lämnat förslag på insatser inom området. De satsningar som genomförts av regeringen har medfört att arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck har utvecklats. Ett stort antal insatser har ägt rum och pågår fortfarande inom olika myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Kunskapen om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck och metoder har utvecklats under senare år. Det har bl.a. tagits fram en stor mängd material för både myndigheter och olika målgrupper såsom föreskrifter, handböcker, utbildningsmaterial och vägledningar. Lagstiftningen har även förstärkts inom området och forskningen har bidragit med flera studier om våldsutsatthet. 1 SOU 2014:71. 2 SOU 2014:49. 20

37 SOU 2015:55 Sammanfattning Samtidigt är det uppenbart att arbetet inte har varit tillräckligt effektivt, kvalitativt och samordnat i flera myndigheters arbete. Vidare kan det ifrågasättas om de insatser som genomförts har medfört sådana förbättringar inom myndigheter, och framför allt för våldsutsatta kvinnor och barn, som avsetts. Utvärdering visar på brister I vårt delbetänkande Ett samhälle fritt från våld Utvärdering av regeringens satsningar (SOU 2014:71) redogjorde vi för Brås utvärdering av satsningar inom området de senaste fyra åren. Vi kan konstatera att det har skett framsteg inom området under åren men att det fortfarande kvarstår flera brister i många myndigheters arbete, bl.a.: Brist på strategisk styrning. Arbete mot våld är ofta ett parallellt spår, vid sidan av ordinarie arbete. Kortsiktiga insatser och finansiering präglar satsningar på området. Utbildning om våld är obefintlig på de flesta relevanta lärosätens grundutbildningar. Kunskapsluckor finns och måste åtgärdas. Förvaltning och implementering behöver stärkas. Förebyggande insatser saknas. Utvärderingar saknas. Att arbeta inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är sällan ett prioriterat område av chefer på lokal, regional och nationell nivå. 21

38 Sammanfattning SOU 2015:55 Regionala och lokala skillnader En slutsats när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är att det finns stora lokala och regionala skillnader i de olika myndigheterna arbete, t.ex. hälsooch sjukvården, polisen, socialtjänsten, vilket innebär en fara för rättssäkerheten. Det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna får, om kontaktförbud beviljas, om riskbedömning görs eller om en misstänkt förövare lagförs kan ytterst bero på var hon är bosatt. Denna beskrivning bekräftas av kvinnojourerna, Socialstyrelsens öppna jämförelser, tillsyn som bedrivits på området och av utredningens olika möten med myndigheter, organisationer och våldsutsatta. Det är enligt vår mening helt oacceptabelt. En nationell strategi bör enligt vår mening både kunna leda till att myndigheterna arbetar med bättre effektivitet och kvalitet samt samverkar så att lokala och regionala skillnader i kvalitet, resultat och tillgänglighet minskar. En stor samhällsekonomisk kostnad Förutom mänskligt lidande så är mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck kostsamt för samhället. Vi har i betänkandet redovisat uppskattningar av samhällskostnader som rör Sverige och en socioekonomisk belysning av mäns våld mot kvinnor. Vi har dessutom tittat närmare på vad ett socialt investeringsperspektiv kan innebära för framtidens satsningar på våldsförebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Våra slutsatser är att våldet är mycket samhällsekonomiskt och socioekonomiskt kostsamt och att kostnaderna kvarstår under lång tid. Att fokusera på långsiktiga investeringar i människor som får effekter på framtida beteenden och utgifter för samhället, tror vi är en viktig väg framåt för att samhället ska nå det prioriterade målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det kostar att utveckla verksamheter för våldsförebyggande arbete, för att ge bättre stöd till våldsutsatta kvinnor och barn, såväl som till våldsutövare, men det kostar betydligt mer att inte göra något eller tillräckligt. 22

39 SOU 2015:55 Sammanfattning Ökat fokus på förebyggande arbete nödvändigt Det har tidigare förekommit ganska få satsningar från regeringens sida för att på olika sätt förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förryck. På senare tid har regeringen dock gjort flera satsningar på våldsförebyggande arbete, vilket vi ser som positivt. Mer fokus framöver behöver läggas på att fokusera på våldets orsaker och främjande och våldsförebyggande insatser för att förhindra att pojkar och män utövar våld I det arbetet måste fler aktörer, som t.ex. förskola och skola, involveras i större omfattning än i dag. Tidigt våldsförebyggande insatser bör dock inte genomföras på bekostnad av andra satsningar riktade till stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor utan genom utökade resurser. Pojkar och män måste i större omfattning engagera sig i det främjande och förebyggande arbetet. Att arbeta mot våld och för ett jämställt samhälle är inte enbart ett ansvar för flickor och kvinnor utan i allra högsta grad ett ansvar för pojkar och män. Våldsutsatta kvinnor och barn ska få stöd i hela landet Det är samhällets ansvar att alla som utsätts för våld får stöd och hjälp, oberoende vem som är förövaren. Att verka för att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck bekämpas är bl.a. jämställdhetspolitikens och kriminalpolitikens uppgift. Berörda myndigheters insatser ska vara av god kvalitet. Våldsutsatta kvinnor ska bemötas på ett professionellt, kompetent och respektfullt sätt, oberoende var i landet de bor. För att kunna nå målet om att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra måste, tydliga insatser även riktas mot de kvinnor och barn som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck för att förebygga upprepat våld. Detta är enligt vår mening avgörande och grundläggande för att också på sikt kunna minska pojkars och mäns våld. Bättre stöd och skydd från olika myndigheter leder till att fler våldsutsatta kvinnor söker hjälp och får adekvat stöd. Därför anser vi att ett prioriterat område i en nationell strategi måste vara att också förbättra skydd, stöd och behandling för våldsutsatta kvinnor och barn. 23

40 Sammanfattning SOU 2015:55 En positiv utveckling på gång? Olika professioners grundkunskap och kompetens om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en förutsättning för att nå framgång i arbetet. Under de senaste åren finns en positiv utveckling inom myndigheternas arbete när det gäller kompetensstöd och samverkan m.m. Socialstyrelsens och länsstyrelsernas regeringsuppdrag om kompetensstöd har visat sig framgångsrikt. NCK och länsstyrelserna har tagit fram webbstöd till socialtjänsten som är uppskattat. NCK samverkar med polismyndigheten kring spårsäkring vid sexualbrott m.m. Länsstyrelsen Östergötland samverkar med övriga länsstyrelser, Skolverket och polismyndigheten m.fl. om olika uppdrag gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen har även haft till uppdrag att analysera och bedöma behovet av en samlad struktur för kunskapsutveckling, kunskapsöverföring och kunskapsstöd för aktörer på området inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen. Vår bedömning är att det framtida kunskapsstödet behöver målgruppsanpassas och även tillgodoses fortsättningsvis från flera myndigheter med olika kompetens i samverkan med varandra. Politikers och chefers ansvar Vi vill tydligt påpeka att det ytterst är politikers och chefers ansvar att arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras, att lagar följs och att arbetet bedrivs med god kvalitet. Politiker och chefer måste ta det ansvar som åligger dem för att området med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras. Inte bara i ord utan också genom aktiva åtgärder. Politiker och chefer ansvarar för att verksamheter bedrivs med god kvalitet och att gällande lagstiftning följs. Det är också ett chefs- och ledningsansvar att skapa goda arbetsvillkor och arbetsmiljö för de som arbetar med våld i praktiken. Det är dags för en förändring och vår förhoppning är att en nationell strategi kan bidra till en positiv utveckling i myndigheternas arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. För att arbetet ska lyckas framöver krävs en 24

41 SOU 2015:55 Sammanfattning konstruktiv samverkan mellan olika myndigheter och idéburna organisationer, på alla nivåer. Våra förslag om nationell strategi Övergripande mål för den nationella strategin Det övergripande målet för den nationella strategin är det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Målet under strategiperioden är att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska synliggöras, förebyggas och att åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter för att nå det jämställdhetspolitiska målet. Ett ramverk och struktur behöver därför skapas, som medför att både det våldsförebyggande och det stödjande arbetet samordnas, effektiviseras samt kvalitetssäkras. Syftet med den nationella strategin är att bidra till förbättrad styrning och ökad samordning och samverkan samt medföra att myndigheternas arbete blir mer effektivt och kvalitativt. Insatserna som ska genomföras under strategiperioden ska leda till att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck minskar, och på sikt upphör. Strategiperiod Den nationella strategin ska gälla med årlig uppföljning och utvärdering efter fem år samt vid strategiperiodens slut. Vår bedömning är att en strategiperiod på tio är lämpligast för att åstadkomma förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det föreslagna ramverket och målstrukturen ska möjliggöra uppföljning av myndigheternas arbete och utvärdering av dess effekter så att målen uppnås. Särskilt viktigt är att följa upp att myndigheternas arbete implementeras och når ut till myndigheter på regional och lokal nivå och når de olika målgrupperna som strategin riktar sig till. 25

42 Sammanfattning SOU 2015:55 Nationellt sekretariat För att arbetet med strategin ska bli mer effektivt finns det enligt vår bedömning behov av att inrätta en övergripande styrorganisation, ett sekretariat, på Regeringskansliet. Det är en förutsättning för att inledningsvis underlätta en departementsövergripande styrning, organisering, samordning och uppföljning av arbetet inom strategins områden. Dels för att arbetet måste ges hög prioritet och eftersom det kommer att ta mycket resurser och tid i anspråk. Dels för att det tidigare funnits utvecklingsbehov i den nationella samordningen och styrningen från Regeringskansliet inom området. Ett nationellt sekretariat på Regeringskansliet ska ha till uppgift att bl.a.: Samordna den nationella politiken på området och utforma regeringens årliga åtgärdsprogram inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Stärka samordningen och utvecklingen inom Regeringskansliet. Stärka samordningen mellan myndigheter på nationell och regional nivå. Analysera och bedöma myndigheternas årliga lägesrapporter utifrån målstruktur, uppföljnings- och utvärderingssystemet. Samordna det nationella rådets arbete. Nationellt råd Ett särskilt nationellt råd ska tillsättas vars uppgift bl.a. blir att följa hur strategiarbetet utvecklas, ha en rådgivande roll till regeringen och informera om forskningsresultat, resultat av utvärderingar och uppföljningar m.m. Ett nationellt råd bör innehålla representanter från utvalda nationella myndigheter och organisationer med ansvar inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. 26

43 SOU 2015:55 Sammanfattning Stärka myndigheternas arbete Sekretariatet kommer att ha en viktig roll i arbetet med att verka för att regeringens politik får en större effekt jämfört med tidigare satsningar på området. Den nationella myndighetsstyrningen ska förbättras och bli mer samordnad och strategisk för att stödja den nationella strategin. Arbetet med såväl implementering som förvaltning hos myndigheter behöver förbättras för att nå ut till de olika målgrupperna, t.ex. genom att olika utbildningsmaterial och vägledningar som tas fram sprids till myndigheter på regional och lokal nivå och får större genomslag i praktiken. Regeringen behöver ställa högre krav på att myndigheter alltid redovisar både vad de gjort och resultatet av sitt arbete i syfte att höja kvaliteten i utfallet och implementeringen. Varje ansvarig myndighet ska redogöra för vilken förmåga man måste ha för att fullgöra sin del av arbetet eller uppdraget inom sitt ansvarsområde. Förtydliga och stärka länsstyrelsernas roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck För att åstadkomma en förbättrad styrning, organisering, samordning och uppföljning på området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck behövs regionala drivkrafter. På regional nivå är länsstyrelserna den statliga myndighet som är bäst lämpad att samordna relevanta delar av arbetet inom strategin. Länsstyrelserna har under de senaste åren haft många uppdrag inom området mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen är en länk mellan lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelsernas ansvar och roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska förtydligas, stärkas och bli mer långsiktigt, bl.a. genom: Ett förtydligat och stärkt uppdrag. Att särskilda länssamordnare tillsätts. Att verka för operativt samarbete och förbättrad koordinering i länet. 27

44 Sammanfattning SOU 2015:55 Att stödja lokal och regional verksamhetsutveckling och i samverkan med andra myndigheter och organisationer bidra med regionalt kunskapsstöd. Årliga lägesrapporter från myndigheterna Myndigheter som har ansvar och uppdrag inom den nationella strategin ska årligen lämna lägesrapporter till regeringen. I rapporterna ska bl.a. ingå analyser, behov och bedömningar av nuläget, brister, framtida behov och utvecklingsområden. De nationella myndigheter som har identifierats av regeringen och som har uppdrag inom strategins område ska årligen lämna in en redogörelse för hur arbetet bedrivs för att nå strategins mål inom respektive myndighets ansvarsområde. Länsstyrelserna som ansvarar för samordning på regional nivå får också i uppdrag att årligen lämna in en redogörelse för hur arbetet bedrivs för att nå strategins mål inom respektive läns ansvarsområde. Åtgärdsprogram från regeringen Regeringen ska årligen upprätta åtgärdsprogram för kommande satsningar inom området för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Ett årligt åtgärdsprogram är en form av handlingsplan från regeringen som ska innehålla nulägesanalyser, resultat från sammanställningar, utvärderingar och uppföljningar. Åtgärdsprogrammet ska också innehålla politiska prioriteringar och beskrivning av inriktning och åtgärder. Uppföljningsstruktur och uppföljningsfunktion Regeringens årliga åtgärdsprogram är tillsammans med målstrukturen, indikatorer, lägesrapporter och uppföljningen och utvärdering av strategin de organisatoriska förutsättningarna regeringen har för att nå det övergripande målet, men även för att uppnå strategins syften om en förbättrad styrning, ökad samordning och samverkan. För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre är målstrukturen kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. 28

45 SOU 2015:55 Sammanfattning De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för arbetet som helhet. Tidsatta och tydliga krav ska kontinuerligt ställas på myndigheternas uppföljning och återrapportering av genomförda aktiviteter, prioriterade delmål och resultat. Ett sätt att bygga in uppföljning i arbetet med den nationella strategin är att uppföljning också görs med ett kortare perspektiv, t.ex. årsvis. Detta gynnar att aktiviteter kommer igång och följs upp. Den nationella strategins åtta långsiktiga målområden Den nationella strategin består av åtta långsiktiga mål. Inom varje målområde finns det sedan ett antal prioriterade delmål. Det första målet handlar om nationell styrning, organisering, samordning och uppföljning. Det andra målet rör kunskap, kompetens och forskning. Våldsförebyggande arbete är i fokus på det tredje målområdet. Det fjärde målet är riktat till rättsväsendet. Mål fem till sju berör skydd, stöd och behandling till våldsutsatta kvinnor och barn. Det åttonde målet har fokus på säkra insatser för våldsutövare. Nedan följer den nationella strategins åtta målområden. Målområde 1: Nationell styrning, organisering, samordning och uppföljning Den nationella styrningen, organiseringen, samordningen och uppföljningen av strategin ska öka kvaliteten, effektiveten, och långsiktigheten i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Målområde 2: Kunskap, kompetens och forskning Befintlig kunskap och kompetens ska systematiseras och spridas. Praktiken ska vara kunskapsbaserad och yrkesverksamma ska ha relevant kompetens för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Forskning ska stärkas och verkningsfulla metoder ska utvecklas, målgruppsanpassas samt omsättas i praktiken i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. 29

46 Sammanfattning SOU 2015:55 Målområde 3: Våldsförebyggande arbete Samhällets insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas, systematiseras och samordnas inom samtliga relevanta områden och på alla våldspreventiva nivåer. Målområde 4: Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende Rättsväsendets förmåga att förebygga och beivra mäns våld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas. Målområde 5: Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. Målområde 6: Skydd, stöd och behandling för kvinnor som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för kvinnor som utsätts för mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. Målområde 7: Skydd, stöd och behandling för barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för flickor och pojkar som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. 30

47 SOU 2015:55 Sammanfattning Målområde 8: Säkra insatser för pojkar och män som utövar våld mot flickor och kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för att förhindra att pojkar och män utövar våld mot flickor och kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck ska ske med utgångspunkt i de utsattas säkerhet och våldsutövarens ansvar för sina gärningar. Insatserna ska vara individuellt anpassade och av god kvalitet. 31

48 Förkortningar ANDT ATV BOJ Brå BVC CEDAW CSW DO ECOSOC EIGE FMU FN Hbtq HVB IDAP IVO JiM LSS MfJ Alkohol, narkotika, dopning, tobak Alternativ till vold Brottsofferjourerna Brottsförebyggande rådet Barnavårdscentral Committee on the Elimination of Discrimination against Women (FN) Commission on the Status of Women (FN) Diskrimineringsombudsmannen Economic and Social Council (FN) European Institute for Gender Equality, Europeiska jämställdhetsinstitutet Forced Marriage Unit Förenta nationerna Homosexuell, bisexuell, trans, queer Hem för vård eller boende Integrated Domestic Abuse Programme Inspektionen för vård och omsorg Jämställdhetsintegrering i myndigheter Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Män för jämställdhet 33

49 Förkortningar SOU 2015:55 MUCF MVC NCK NKVTS NTU ROS Roks SCB SKL SKR SOSFS UKÄ ULF Wave VC WHO Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Mödravårdscentral Nationellt centrum för kvinnofrid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress Nationella trygghetsundersökningen Relation och samlevnadsprogrammet Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Statistiska centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (numera Unizon) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Universitetskanslersämbetet Undersökningarna av levnadsförhållanden Women against Violence Europe Vårdcentral World Health Organization, Världshälsoorganisationen 34

50 Ärende 3

51 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 3 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Patrik Mattsson Telefon: E-post: patrik.mattsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över SOU 2015:32, Nästa fas i e- hälsoarbetet Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över utredningen Nästa fas i e- hälsoarbetet enligt upprättat förslag. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Utredningen har haft i uppdrag att se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning avseende tillhandahållande och utformning av IT-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom ha lso- och sjukvård och socialtjänsten. Utredningen föreslår: Bygg upp en nationell samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare. Inrätta en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet. Förtydliga uppdragen till Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten om gemensam informationsstruktur. Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen - inför en gemensam läkemedelslista som regleras av ny lagstiftning. Förtydliga patientdatalagen och gör huvudmännens ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter tydligare. Ge E-hälsomyndigheten en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering. Västra Götalandsregionen anser att utredningen på ett bra sätt beskriver ett komplext område och delar bedömningen att rätt information, i rätt tid, för rätt användare, är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Förslagen för förbättrad informationshantering i läkemedelsprocessen välkomnas. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

52 Datum Diarienummer HS (2) Västra Götalandsregionen är tveksam till den nya nationella samverkansorganisation som utredningen beskriver. Utredningen har i för stor utsträckning har fokuserat på statens hantering av e- hälsofrågorna och inte tillräckligt lyft fram gränssnitten till kommuner och landsting. Beredning Yttrandet har tagits fram av koncernstab hälso- och sjukvård i samråd med juridiska enheten. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Avdelningschef framtidens vårdprocesser Yttrandet skickas till Socialdepartementet

53 1 (4) Remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer S2015/2282/FS Socialdepartementet Yttrande över SOU 2015:32, Nästa fas i e- hälsoarbetet Västra Götalandsregionen (VGR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningen Nästa fas i e-hälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger Västra Götalandsregionens svar. Sammanfattning VGR anser att utredningen på ett bra sätt beskriver ett komplext område och delar bedömningen att rätt information, i rätt tid, för rätt användare är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Det är också viktigt med en ändamålsenlig och säker informationshantering inom vård och omsorg. Att en ny e-hälsostrategi med tillhörande handlingsplan tas fram är därför välkommet. Utredningen slår fast att rollfördelning och samverkansformer mellan statliga myndigheter på området behöver förtydligas. VGR delar denna bedömning, men det är tveksamt om utredningens förslag att bygga upp en nationell samverkansorganisation, tillsätta en nationell samordnare inom e-hälsoområdet och inrätta en ny beslutande nämnd ger det stöd som behövs. Utredningen har haft uppdraget att fokusera på statens hantering av e-hälsofrågorna vilket gjort att gränssnitten till bland annat kommuner och landsting inte betonats tillräckligt. E-hälsa är inte ett mål utan ett verktyg, och därför behöver det framtida arbetet i mycket större utsträckning ta sin grund i de verksamhetsnära frågorna kring hur vård och omsorg skall bedrivas i framtiden. Dessa frågor behöver vara styrande för hur e-hälsoområdet utformas. Ett invånar- och patientperspektiv bör också lyftas fram på ett tydligare sätt. Patienterna är en central part i en modern informationshantering i hälso- och sjukvården. Digitaliseringens utmaningar och möjligheter berör hela samhället, inte bara vård och omsorg. Digitaliseringen i offentlig sektor bör därför hanteras gemensamt på områden där det är möjligt. Samtidigt är det angeläget att fortsätta driva den branschspecifika informatiken med införande av gemensamma termer och begrepp. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

54 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (4) VGR delar utredningens analys att lagstiftningen inom läkemedelsområdet måste förändras. Lagstiftning och författningar måste generellt anpassas till dagens verklighet, till hur vården och landsting och vård utvecklas. Utredningen menar att tillämpning av standarder och krav på interoperabilitet (förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra), och ett mer verksamhetsnära standardiseringsarbete är av stor strategisk betydelse. VGR delar denna bedömning. Det är viktigt att ta tillvara det internationella arbetet med standardisering och tillämpar etablerade standarder med utgångspunkt i verksamheten. Specifika kommentarer Samverkans- och beslutsformer kap. 7 Utredningen menar att rollfördelning och samverkansformer mellan statliga myndigheter på området behöver förtydligas. VGR är tveksam till om utredningens förslag om att bygga upp en nationell samverkansorganisation, tillsätta en nationell samordnare inom e-hälsoområdet och inrätta en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet ger det stöd som behövs. VGRs bedömning är att det är bättre att förtydliga vilket uppdrag de olika myndigheterna på området har än att tillsätta ytterligare grupperingar. Att skapa ytterligare en aktör (samverkansnämnden) på ett redan komplext område kan göra det mer otydligt i frågan om vem som ansvarar för vad. Det är också svårt att bedöma om den nämnd utredningen beskriver kommer att kunna styra riktningen av och påskynda utvecklingen mot interoperabilitet. Digitaliseringens utmaningar och möjligheter berör hela samhället och inte bara vård och omsorg. Digitaliseringen i offentlig sektor bör därför hanteras sektorsövergripande i de områden som är gemensamma och inte specifikt inom e- hälsoområdet. Till exempel behövs lagstiftning, infrastruktur och arkitektur som gör det möjligt att kommunicera mellan vården och andra aktörer som Försäkringskassan. Andra sektorsövergripande områden är till exempel informationssäkerhet och nationell tilldelning av reservnummer, något som berör betydligt fler aktörer än hälso- och sjukvård. Den tekniska interoperabiliteten bör lösas med generella och gemensamma lösningar medan den semantiska i hög grad är vårdspecifik. Kopplingen till huvudmännen behöver tydliggöras. Utredningen har fokuserat på statens hantering av e-hälsofrågorna och inte tillräckligt lyft fram gränssnitten till kommuner och landsting. Förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter kap. 8 Landstinget har det övergripande ansvaret för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget, och en del av det uppdraget utförs av privata vårdgivare. Förslagen som avser huvudmännens rätt att ställa krav på, och följa upp de vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård så att kraven på en ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter sker är därför bra. Detta ger en legal grund att ställa krav på informationshanteringen hos de privata vårdgivare som bedriver sjukvård med offentlig finansiering.

55 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (4) Det är positivt att vårdgivares ansvar för hanteringen av personuppgifter ur ett tillgänglighets-, integritets- och säkerhets skäl tydliggörs. Definitionen av begreppet huvudman välkomnas. Även när ett landsting inte bedriver den faktiska vården av en patient har landstinget fortfarande behov av att behandla personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Det är därför bra att det klargörs att landstinget som huvudman även får behandla personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Gemensam informationsstruktur kap. 9 Västra Götalandsregionen delar utredningens bedömning av att behovet av strukturerad information med entydiga termer och begrepp är stort inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är grunden för semantisk interoperabilitet så att professioner ska kunna ge säkra insatser av hög kvalitet, för att utveckla besluts- och kunskapsstöd och för uppföljning, kunskapsstyrning och forskning. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen, i samråd med E-hälsomyndigheten, ska få ansvar för att utveckla och förvalta en gemensam informationsstruktur. Ett förtydligat uppdrag bör definiera vilken information som skall ingå i modellen för att nå målet om interoperabilitet. Nuvarande version av nationell informationsstruktur är utformad för att beskriva de lagstadgade kraven på dokumentation och den information som rapporteras till Socialstyrelsens register. Kraven på, och behovet av dokumentation i hälso- och sjukvården är dock större än det lagstadgade kraven som beskrivs i modellen. Modellen bör utgå från internationellt etablerade standarder inom hälso-och sjukvården. Läkemedel kap.10 Västra Götalandsregionen delar utredningens analys att lagstiftningen inom läkemedelsområdet måste förändras. Lagstiftning och författningar behöver anpassas till dagens verklighet, till hur vård och landsting utvecklas. Målsättningen bör vara en gemensam läkemedelslista anpassad för patientens, vårdens och apotekens behov. Då behoven ser olika ut bör informationen tillhandahållas så att olika gränssnitt kan användas för olika syften. Att slutenvårdsordinationer inkluderas är bra eftersom sjukvård idag bedrivs mycket mer flytande mellan sjukhus, öppenvårdsmottagningar och i hemmet. Det finns dock en skiljelinje mellan ordinationer som patienten själv ska hantera och administrera och de ordinationer professionen hanterar. I det senare fallet krävs tillgång till ytterligare information, kopplat till beredning och administration. Utredningen vill att patienten skall kunna privatmarkera delar av sin läkemedelslista. Det innebär att en patient ska kunna dölja läkemedel så att förskrivare får information om att det finns privatmarkerade läkemedel på listan, men inte vilka. Privatmarkering är dock en komplicerad fråga eftersom integritetsaspekten ska vägas mot riskerna. En övertro på beslutsstöd, till exempel i form av interaktionsvarningar, kan leda till slutsatsen att säkerheten kan upprätthållas trots att ordinatören saknar

56 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen, (4) fullständig information. VGRs bedömning är dock att ordinatörer behöver tillgång till fullständig information för att kunna fullgöra sina uppgifter. Kvaliteten på, och struktureringen av grunddata i artikelregister och andra register måste styras och kravställas så att den uppfyller en gemensam standard som kan byggas in i vårdgivarnas journalsystem, ordinationssystem, andra läkemedelsregister, e-handel, förrådsystem för läkemedel och så vidare. Detta öppnar vägen för en fungerande automatiserad informationsöverföring. För ordinatören är det också av värde att ha information om läkemedels tillgänglighet. Standarder och krav på interoperabilitet kap 11 Utredningens bedömning är att tillämpning av standarder och krav på interoperabilitet samt ett mer verksamhetsnära standardiseringsarbete är av stor strategisk betydelse för att på sikt åstadkomma en mer ändamålsenlig och säker informationshantering än i dag. Västra Götalandsregionen delar denna bedömning. Det finns gott om standarder, problemet är hur dessa skall prioriteras och tillämpas. Det är viktigt att tillvarata det internationella arbetet med standardisering och tillämpa standarder med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Verksamheter bör stöttas att delta i standardiseringsarbetet. Fokus bör vara på internationellt etablerade standarder inom hälso-och sjukvårdens domän. VGR ser ett behov av en expertgrupp bestående av aktörer med erfarenhet av praktisk tillämpning av standarder för att kunna identifiera de praktiska behoven. Nationellt rekommenderade eller beslutade tillämpningar av standarder måste förvaltas gemensamt om de ska främja interoperabilitet. Annars är risken att det uppstår lokala varianter redan i implementeringsarbetet. Informationssäkerhet kap 12 Utredningen föreslår att E-hälsomyndigheten skall få ansvar för att verka för god informationssäkerhet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Det är ett bra förslag under förutsättning att gränsdragningen mot andra myndigheter, i första hand MSB och Datainspektionen, tydliggörs. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

57

58

59

60

61

62 Nästa fas i e-hälsoarbetet Betänkande av E-hälsokommittén Stockholm 2015 SOU 2015:32

63 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

64 Till statsrådet Gabriel Wikström Regeringen beslutade den 19 december 2013 att tillkalla en särskild utredare för att se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten (dir. 2013:125). Till särskild utredare förordnades Sören Olofsson. Utredningen har antagit namnet E-hälsokommittén (S 2013:17). Som sakkunniga förordnades från och med den 1 maj 2014 departementssekreteraren Juha Alskog, kanslirådet Erika Borgny, departementssekreteraren Malin Ekelund, kanslirådet Malin Ekman Aldén, kanslirådet Peter Wollberg, departementssekreteraren Linda Ericson och kanslirådet Markus Martinelle. Ämnesrådet Jimmy Järvenpää förordnades som sakkunnig från och med den 23 januari Kanslirådet Henrik Moberg förordnades som sakkunnig från och med den 1 juni Malin Ekman Aldén entledigades den 1 september 2014 och ersattes samma datum av departementssekreteraren IngaLill Karlström. Malin Ekelund entledigades den 23 januari 2015 och ersattes samma datum av departementssekreteraren Annika Hjertkvist Nilsson. Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 15 januari 2014 revisionsledaren Rickard Broddvall och departementssekreteraren Åsa Elffors. Som sekreterare på halvtid i utredningen anställdes från och med den 4 april 2014 juristen Maria Jacobsson.

65 Utredningen överlämnar härmed betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm i mars 2015 Sören Olofsson /Rickard Broddvall Åsa Elffors Maria Jacobsson

66 Innehåll Sammanfattning DEL I Författningsförslag 1 Författningsförslag Förslag till lag om en gemensam läkemedelslista Förslag till förordning om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslag till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel Förslag till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367) Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

67 Innehåll SOU 2015: Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal Förslag till förordning om ändring i patientdataförordningen (2008:360) Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1243) om instruktion för Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten DEL II Bakgrund och utgångspunkter 2 Avgränsningar och begrepp Avgränsningar Centrala begrepp som utredningen använder Hälso- och sjukvård Socialtjänst Begreppet e-hälsa beskrivning och utredningens användning Utredningens användning av andra centrala begrepp Kommunal självstyrelse och statlig styrning Regeringsformen och den kommunala självstyrelsen Statlig styrning översiktligt Formell styrning Informell styrning Gällande rätt avseende informationshantering Målen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Ledningssystem för kvalitet

68 SOU 2015:32 Innehåll 4.3 Informationshantering för en god hälso- och sjukvård och socialtjänst Tystnadsplikt och sekretess Bakgrund E-hälsoområdet många aktörer och stort engagemang Nationellt e-hälsoarbete Översiktlig karta över e-hälsoområdet Myndigheter och andra organisationer på området Socialstyrelsen Läkemedelsverket E-legitimationsnämnden och Svensk e-legitimation Myndigheten för samhällsskydd och beredskap E-delegationen Sveriges Kommuner och Landsting CeHis och Inera AB Arkitekturfrågor prioriterade i nationella strategier Standardiseringsorgan Exempel på pågående större projekt Beslutsstöd Statliga utredningar med bäring på informationshantering inom vård och socialtjänst Internationell utblick Exempel på EU-direktiv och förordningar E-hälsa och arkitektur på EU-nivå ISA-programmet Exempel från Norge Exempel från Danmark Informationsstruktur många projekt i separata spår Utgångspunkter för utredningens förslag Utredningens arbetssätt Övergripande problembeskrivning

69 Innehåll SOU 2015: Problembild ett urval Utredningens bild av problem med informationshantering Ett ändamålsenligt integritetsskydd Nationella värden motiverar statlig styrning Olika perspektiv på informationshantering Arkitektur förutsättningar för digital samverkan Behov av ökad semantisk och teknisk interoperabilitet mellan informationssystem Ett eller flera system? Utveckling av e-hälsa är i första hand en verksamhetsfråga Utveckling av e-hälsa behöver vara en prioriterad fråga för ledningen Tvärsektoriella frågor som måste beaktas i det nationella e-hälsoarbetet Fördjupad samverkan krävs för en enhetlig utveckling Problemen till följd av utspritt ansvar och svaga mandat Ansvar och mandat för en ändamålsenlig och säker informationshantering DEL III Utredningens förslag m.m. 7 Samverkans- och beslutsformer En ny samverkansorganisation för utvecklingsarbete på e-hälsoområdet En samverkansorganisation på nationell nivå för fortsatt utvecklingsarbete på e-hälsoområdet En nationell samordnare ska leda uppbyggnaden av den nya samverkansorganisationen Ett nytt organ för beslut om krav på interoperabilitet Samverkan och beslut inrättande av en nämnd

70 SOU 2015:32 Innehåll Samverkansnämnden sammansättning och mandat Behov av kompetensutveckling, stöd och rådgivning Utvecklad semantisk interoperabilitet Utvecklad teknisk interoperabilitet Stöd till tillämpning av lagstiftning och andra regelverk Förbättrad informationssäkerhet Innovationsarbete och överblick över pågående utvecklingsarbete Upphandling av informationssystem Förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter Uttryckliga krav på ändamålsenlig och säker hantering av personuppgifter i hälso- och sjukvården Bakgrund Definition av begreppet huvudman Ett förtydligat ansvar för landsting och kommuner i egenskap av huvudmän enligt hälsooch sjukvårdslagen Ansvar för att uppgifter är tillgängliga när de behövs Ansvar för att skydda uppgifterna vid överföring via internet m.m Ansvar för informationssystemens utformning Uttryckliga krav på ändamålsenlig och säker hantering av personuppgifter på öppenvårdsapoteken Uttryckliga krav på ändamålsenlig och säker hantering av personuppgifter inom socialtjänsten Tillämpning av en gemensam informationsstruktur m.m Vikten av strukturerad information Rörlighet medför behov av en mer enhetlig informationshantering

71 Innehåll SOU 2015: Den gemensamma informationsstrukturen ett ansvar för Socialstyrelsen och E- hälsomyndigheten Behovet av strukturerad information Tillgång till kritisk information avgörande för patientsäkerheten Ett utökat statligt ansvar för lagring och tillgängliggörande av information Uppdrag till Läkemedelsverket om att utreda strukturerad läkemedelsinformation Administrativ information för verksamheterna Information för uppföljning och forskning Öppna data Nationella kvalitetsregister Kunskapsstyrning Uppföljning och forskning om läkemedelsanvändning Besluts- och kunskapsstöd Besluts- och kunskapsstöd Behovet av beslutsstöd är stort Marknaden för hälso- och sjukvård, e-hälsa och beslutsstöd Utredningens perspektiv på beslutsstöd Det nationella ansvaret för krav på informationshantering bör förtydligas Bättre förutsättningar för innovationer och utveckling av beslutsstöd Förbättrad informationshantering i läkemedelsprocessen Läkemedelsprocessen många aktörer och processer Olika yrkesutövare behöver ha tillgång till kritisk information Exempel på problem med läkemedelsanvändning

72 SOU 2015:32 Innehåll Säker läkemedelsprocess kräver tillgång till information Information finns i dag i flera källor som regleras på olika sätt Hur ser ordinatörens beslutsunderlag ut? Hur ser patientens informationsunderlag ut? Tillgången till uppgifter om en patients läkemedelsbehandling enligt gällande rätt Åtkomst till journaluppgifter om läkemedel Åtkomst till läkemedelsförteckningen Åtkomst till receptregistret Utredningens sammanfattande reflektioner kring gällande rätt Utgångspunkter för informationshantering i läkemedelsprocessen Behov av förändring Den framtida informationshanteringen i läkemedelsprocessen Steg 1: En läkemedelsprocess som stöds av justeringar i befintlig lagstiftning utan att staten får något utökat ansvar Förslag till justeringar i befintlig lagstiftning Steg 2: En läkemedelsprocess som stöds av att staten tar ett särskilt ansvar för att säkra tillgänglig information En ny gemensam informationskälla för säkerhet och kvalitet i hela läkemedelsprocessen Förslag till en ny lag om en gemensam läkemedelslista Inledande bestämmelser i den nya lagen Syftet med den gemensamma läkemedelslistan Lagens förhållande till personuppgiftslagen och andra lagar Viktiga definitioner Patientens inställning till personuppgiftsbehandlingen Ändamål med personuppgiftsbehandlingen

73 Innehåll SOU 2015: Personuppgifter som får behandlas Sökbegrepp Utlämnande på medium för automatiserad behandling Utlämnande av uppgifter till den gemensamma läkemedelslistan Utlämnande genom direktåtkomst Tillåten direktåtkomst Patientens direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan Vårdnadshavares åtkomst till den gemensamma läkemedelslistan Sekretess avseende uppgifter i den gemensamma läkemedelslistan Behörighetstilldelning och åtkomstkontroll hos E-hälsomyndigheten Information som E-hälsomyndigheten ska lämnas till den enskilde Rättelse och skadestånd Bevarande och gallring Steg 3: Behov av fortsatt utvecklingsarbete Uppbyggnaden av den gemensamma läkemedelslistan Standarder och krav på interoperabilitet Standarder Krav på interoperabilitet Förbättrad informationshantering genom tillämpning av standarder och krav på interoperabilitet Reglerad ordning för krav på interoperabilitet Bemyndigande till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer Förslag till ny förordning om krav på interoperabilitet Definitioner som ska användas i förordningen Former för tillämpning av krav på interoperabilitet

74 SOU 2015:32 Innehåll Vad bör Samverkansnämnden börja med att besluta om? Särskilda medel för köp av standarder och för professionernas medverkan Informationssäkerhet Interoperabilitet och informationssäkerhet Nytt uppdrag till E-hälsomyndigheten avseende informationssäkerhet Socialstyrelsen samråd även med E-hälsomyndigheten Finansiering Finansieringsbehov för utveckling av e-hälsa Behov av en överenskommelse mellan regeringen och huvudmännen Finansiering av E-hälsomyndigheten Nuvarande finansieringsmodell för E-hälsomyndigheten Generellt om avgiftsbelagd verksamhet hos myndigheter Utformning av ny avgiftsmodell för E-hälsomyndigheten Principiell beskrivning av finansiering av den gemensamma läkemedelslistan Tillsyn av informationshantering Utvecklad informationshantering kräver utvecklad tillsyn Inspektionen för vård och omsorg Datainspektionen Läkemedelsverket Arbetsmiljöverket Behov av utvecklad och mer samordnad tillsyn

75 Innehåll SOU 2015: Utvecklad tillsyn kan ge mer ändamålsenliga informationssystem Informationssystemens användarvänlighet möjlig tillsynsfråga Behov av en aktiv och kunskapsbyggande tillsyn DEL IV Övrigt 15 Ikraftträdande Ett första steg ändringar i befintlig lagstiftning Det huvudsakliga steget införa den gemensamma läkemedelslistan Förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker hantering av personuppgifter Krav på interoperabilitet Förändringar av myndigheters uppdrag Konsekvensanalys Förslagens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Utredningens proportionalitetsbedömning Slutsatser från proportionalitetsbedömningen Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för landsting, kommuner och företag Konsekvenser för statliga myndigheter Andra konsekvenser Författningskommentar Förslag till lag om en gemensam läkemedelslista Förslag till förordning om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten

76 SOU 2015:32 Innehåll 17.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslag till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel Förslag till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367) Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal Förslag till förordning om ändring i patientdataförordningen (2008:360) Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1243) om instruktion för Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013: Bilaga 2 Nästa fas i e-hälsoarbetet en diskussionspromemoria från E-hälsokommittén

77 Sammanfattning Utredningens utgångspunkter En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kvaliteten i dessa verksamheter. E-hälsokommitténs förslag syftar till att ge förutsättningar för en sådan informationshantering. Utredningens bestämda uppfattning är att det inte är acceptabelt att patienters och brukares säkerhet riskeras till följd av brister i informationshanteringen. Rätt information i rätt tid för rätt användare är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Skyddet för den enskildes integritet måste samtidigt vara starkt. Känsliga personuppgifter måste skyddas mot obehörig åtkomst. Ändamålsenlighet handlar om att informationen ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt och att det ska gå att lita på att den är korrekt. Det handlar om att informationshanteringen ska fungera i praktiken för professionerna i deras dagliga arbete. Säkerhet syftar både på skyddet för individens integritet och på rätt tillgång till korrekt information. E-hälsa syftar på insatser för att med hjälp av informationssystem och e-tjänster skapa och utveckla en ändamålsenlig och säker informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården, öppenvårdsapoteken och socialtjänsten, till nytta för individer, professioner och beslutsfattare. Utredningen bedömer att behoven av att kunna utbyta information kommer att öka i framtiden, när såväl patienter som brukare i allt större utsträckning rör sig över gränser. Det gäller till exempel gränser mellan huvudmän i hela landet, mellan offentliga och privata aktörer eller mellan olika länder. Rörligheten kan förväntas öka, bland annat till följd av de möjligheter som patientlagen ger. 17

78 Sammanfattning SOU 2015:32 Information måste därför kunna utbytas och tillgängliggöras för berörda professioner på ett säkert sätt. Utredningen har lagt fram en delredovisning i form av en diskussionspromemoria 1 för att beskriva den övergripande problembild utredningen har identifierat på e-hälsoområdet. Promemorian lade också fast den huvudsakliga inriktningen för utredningens arbete. De mest angelägna behoven att åtgärda var enligt diskussionspromemorian att: staten behöver styra det nationella e-hälsoarbetet för att skapa en mer ändamålsenlig och säker informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Sådan styrning kan utföras med hjälp av normering, tillsyn, myndighetsstyrning och samordning, rollfördelningen mellan statliga myndigheter på området behöver förtydligas, staten bör se till att en ny e-hälsostrategi med tillhörande handlingsplan utarbetas, det behövs nationella krav för att säkerställa en grundläggande interoperabilitet mellan informationssystem inom vård och socialtjänst, E-hälsomyndigheten bör få ett utökat uppdrag, bland annat inom ovan nämnda områden och när det gäller koordinering av insatser i handlingsplanen, den statliga tillsynen av informationshantering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver utvecklas och förstärkas, staten behöver i större utsträckning kunna ge råd, stöd och vägledning till huvudmän och verksamheter för att underlätta implementering av befintlig och eventuell ny normering, och att arbetet med att införa strukturerad information med entydiga termer och begrepp bör inledningsvis fokuseras på de områden där behoven är störst, exempelvis läkemedelsbehandling. 1 Nästa fas i e-hälsoarbetet - En diskussionspromemoria från E-hälsokommittén (S2013:17). 18

79 SOU 2015:32 Sammanfattning Landsting och kommuner har länge samordnat sig kring e-hälsofrågorna. Staten har på en övergripande nivå bidragit till utvecklingsarbetet inom ramen för den nationella it-strategin 2005 och sedan 2010 strategin Nationell ehälsa. Mycket utvecklingsarbete har genomförts på såväl lokal och regional som på statlig nivå. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort förbättringar i verksamheternas informationshantering och utvecklat verksamheterna. Utredningen anser att det nu är nödvändigt att åstadkomma en bättre samordning och en starkare styrning av utvecklingen på e-hälsoområdet. I landsting och kommuner behöver ledningens ansvar för informationshantering och e-hälsa vara en prioriterad fråga. Utredningen ser mot den här bakgrunden behov av att utveckla lagstiftning och andra regelverk, koordinera det nationella e- hälsoarbetet i en samverkansorganisation, inrätta ett särskilt beslutsorgan för krav på interoperabilitet och skapa en gemensam läkemedelslista. Dessutom behövs förtydligade myndighetsuppdrag. Bygg upp en samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare Utredningen föreslår en samverkansorganisation för det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-hälsoområdet. En styrgrupp under ledning av Socialdepartementet ska inrättas liksom en koordineringsgrupp ledd av E-hälsomyndigheten. Styrgruppen ska besluta om en handlingsplan för nationell e-hälsa. Det ska framgå av handlingsplanen vem som ansvarar för respektive insats. E-hälsomyndigheten ska få i uppdrag att vara sammankallande för en koordineringsgrupp och leder därför arbetet inom ramen för organisationen. Arbetet i organisationen ska utgå ifrån en handlingsplan som beslutas årligen av styrgruppen och utarbetas av koordineringsgruppen. Utredningen föreslår att regeringen ska tillsätta en nationell samordnare med uppdraget att inrätta samverkansorganisationen samt att upprätta en arbetsprocess för samverkansorganisationen. Den nya samverkansorganisationens första uppgift blir att utarbeta handlingsplanen. 19

80 Sammanfattning SOU 2015:32 Inrätta en beslutande nämnd Utredningen föreslår att en ny nämnd ska inrättas, Samverkansnämnden, med E-hälsomyndigheten som värdmyndighet. Samverkansnämnden ska med stöd av en ny förordning besluta om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Syftet är att främja teknisk och semantisk interoperabilitet. Vårdgivare, tillståndshavare för öppenvårdsapotek och de som bedriver socialtjänst blir enligt utredningens förslag skyldiga att följa nämndens beslut. Tillsynsmyndigheterna Inspektionen för vård och omsorg, Datainspektionen och Läkemedelsverket ska kunna utöva tillsyn över hur nämndens beslut följs. Genom Samverkansnämnden inrättas en nationell aktör med mandat att besluta om de grundläggande förutsättningarna för informationshantering. Utredningen föreslår att nämnden ska bestå av företrädare för E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, ett landsting, en kommun, en tillståndshavare och en privat vårdgivare. Samverkansnämndens konstruktion, menar utredningen, ger goda möjligheter till förankring av besluten hos berörda aktörer. E-hälsomyndigheten ansvarar för beredningen av de beslut som nämnden ska fatta. Beredningen utgör en del av koordineringsarbetet i samverkansorganisationen. Utredningen anser att det forum som koordineringsgruppen utgör ger goda möjligheter till förankring av nämndens kommande beslut även i beredningsfasen. Tydligare myndighetsuppdrag om gemensam informationsstruktur Utredningens bedömning är att behovet av strukturerad information med entydiga termer och begrepp är stort inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten; det är grunden för semantisk och teknisk interoperabilitet, för att professioner ska kunna ge säkra insatser av hög kvalitet, för att utveckla besluts- och kunskapsstöd och för uppföljning, kunskapsstyrning och forskning. Utredningen ser behov av att förtydliga uppdragen för berörda myndigheter. Socialstyrelsen ska få ett instruktionsenligt ansvar för att i samråd med E-hälsomyndigheten utveckla och förvalta en 20

81 SOU 2015:32 Sammanfattning gemensam informationsstruktur. Socialstyrelsen ska också ge verksamheterna råd och stöd vid införande och användning av den gemensamma informationsstrukturen. E-hälsomyndigheten ska få ett instruktionsenligt ansvar att i samråd med Socialstyrelsen utveckla och förvalta de informationssystem som krävs för tillgängliggörande av en gemensam informationsstruktur för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen Utredningens bedömning är att lagstiftningen som reglerar tillgången på personuppgifter i läkemedelsprocessen behöver utvecklas för att förbättra tillgången till information om patienters läkemedelsbehandling. Det handlar om ett långsiktigt och omfattande arbete som bör genomföras i flera steg. Det första steget är en tillfällig lösning i avvaktan på att en gemensam läkemedelslista kan införas. Det handlar om att ge legitimerade yrkesutövare i hälso- och sjukvården tillgång till samma information i receptregistret, som expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienten själv redan har. Utredningen föreslår därför vissa förändringar i receptregisterlagen. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft i januari Det andra steget är att ta ett helhetsgrepp och införa en ny lagstiftning som reglerar en gemensam läkemedelslista. En sådan lagstiftning föreslås träda i kraft i januari Utredningen anser att det förberedande arbetet med att inrätta en gemensam läkemedelslista bör inledas omgående. Utredningens förslag innebär att alla ordinatörer ska vara skyldiga att dokumentera sina ordinationer i den gemensamma läkemedelslistan, som lagras hos och tillgängliggörs av E-hälsomyndigheten. Ordinatörerna ska fullgöra sin journalföringsplikt genom att dokumentera i den gemensamma läkemedelslistan. De ordinationer som dokumenteras i den gemensamma läkemedelslistan ska vara tillgängliga för behöriga användare i hälso- och sjukvården och på öppenvårdsapoteken. Syftet med den gemensamma läkemedelslistan är att ge de yrkesutövare som ordinerar, administrerar och expedierar läkemedel och andra varor, tillgång till aktuella och korrekta uppgifter så att kvalitet och säkerhet vid denna verksamhet kan säkerställas. 21

82 Sammanfattning SOU 2015:32 Syftet är även att patienten ska få tillgång till uppgifter om de läkemedel och andra varor som har ordinerats och expedierats till hen. Förslaget innebär att staten tar ansvar för skyddet av dessa personuppgifter genom nationell lagring av information. Staten ska säkerställa berörda professioners tillgång till denna information. Nästa steg mot att uppnå bättre tillgång till viktig information i läkemedelprocessen är att även innefatta ordinationer, som görs i den slutna vården och som ges direkt till patienten, i den gemensamma läkemedelslistan. Det återstår dock enligt utredningens bedömning en hel del arbete med att utreda vilket behov av informationsutbyte som finns och hur sådana ordinationer ska beskrivas och struktureras innan detta steg kan tas. Utredningen anser att detta ytterligare utvecklingsarbete ska inledas så fort som möjligt och att det ska göras som en insats i den föreslagna handlingsplanen. Gör huvudmännens ansvar tydligare Utredningen föreslår förändringar i patientdatalagen för att förtydliga att huvudmännen för hälso- och sjukvård har ett ansvar att se till att de vårdgivare som är verksamma med huvudmannens finansiering använder informationssystem som kan användas för ändamålsenligt och säkert utbyte av personuppgifter. Oavsett om huvudmannen bedriver all vård i egen regi eller om det är flera olika aktörer som bedriver verksamheten ska nödvändig information kunna följa patienten. Utredningen föreslår också att en huvudman genom att ställa krav på och följa upp vårdgivare som är verksamma inom huvudmannens ansvarsområde, ska se till att kraven på ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter som ställs i patientdatalagen följs. Ge E-hälsomyndigheten en central roll Utredningens förslag kommer att göra E-hälsomyndigheten till den koordinerande kraften i det nationella e-hälsoarbetet. Myndigheten kommer till följd av förslagen att spela en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informations- 22

83 SOU 2015:32 Sammanfattning hantering i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. E-hälsomyndigheten föreslås vara värdmyndighet åt Samverkansnämnden. Myndigheten ska bereda underlaget för nämndens beslut samt ge råd och stöd när det gäller tillämpningen av besluten. Vidare föreslås E-hälsomyndigheten vara ansvarig för drift och förvaltning samt tillgängliggörande av den gemensamma läkemedelslistan. E-hälsomyndigheten ska också vara personuppgiftsansvarig för läkemedelslistan. Utredningen föreslår också att E-hälsomyndigheten får ett instruktionsenligt uppdrag att verka för god informationssäkerhet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Myndigheten ska kunna ge råd och stöd till vårdgivare, tillståndshavare och den som bedriver socialtjänst i arbetet med informationssäkerhet. 23

84 Ärende 4

85 1 (4) Yttrande Ärende 4 Datum Diarienummer RS och HS Motion av Rose-Marie Antonsson (SD) med flera om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att utreda och, efter utredning ta ställning till, försöksverksamhet för organiserad provtagning. Sammanfattning av ärendet Rose-Marie Antonsson (SD) har i en motion till regionfullmäktige föreslagit att Västra Götalandsregionen ska inrätta ett PSA-screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Regionstyrelsen har valt att remittera motionen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, styrelsen för SU, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen. Remissvaren har sammanställts av RCC Väst. Samtliga remissinstanser tycker att det är för tidigt att inför ett screeningprogram. Nationella riktlinjer på området säger att landsting och regioner inte bör erbjuda screening. Däremot finns det behov av att organisera och samla verksamhet och information till alla män i Västra Götaland som själva begär att få ta ett PSAprov. Sådan försöksverksamhet finns idag redan i Stockholm. Fördjupad beskrivning av ärendet Prostatacancer är mannens i särklass vanligaste cancersjukdom. Inom Västra Götalandsregionen drabbas årligen cirka 1700 män av denna cancerform och cirka 400 män (393 män år 2010) dör av sjukdomen. Antalet män som dör av prostatacancer har nästan fördubblats under de senaste 40 åren, mest till följd av att fler män lever längre. Prostatacancer är kraftigt associerat till åldern, ytterst få Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

86 Datum Diarienummer RS och HS (4) män dör av sjukdomen innan 50 års ålder och högst dödlighet har män äldre än 70 år. I denna åldersgrupp utgör prostatacancer cirka 7 procent av alla dödsorsaker. Prostatacancer utgör således ett stort hot mot hälsan hos äldre män och män som utvecklar spridd prostatacancer har en besvärlig och långdragen sjukdom med låg livskvalitet och höga kostnader för sjukvården. Prostatacancer liksom många andra cancerformer ger ofta inga eller enbart diffusa symptom i tidiga skeden. De män som söker på grund av symptom av en prostatacancer har ofta en långt framskriden sjukdom och kan mer sällan erbjudas en botande behandling. För att minska antalet män som diagnosticeras för sent behövs således en strategi med tidig diagnostik. Blodprovstagning med PSA-testning kan halvera en mans risk att dö av prostatacancer men är också behäftad med risker. Den största risken är att man upptäcker beskedliga tumörer som leder till onödig behandling. Beslutet att låta PSA-testa sig är väldigt individuellt och beror ofta på hur mannen bedömer eventuella biverkningar. Den vanligaste behandlingsbiverkan, impotens, uppfattas av vissa män som mycket bekymmersam och nedsättande av livskvalitet medan andra män kanske redan lider av detta eller tycker att hotet om en prostatacancer död väsentligen överskuggar risken för behandlingsrelaterade biverkningar. Det är således svårt att allmänt rekommendera PSA-testning men samtidigt borde alla män erbjudas möjligheten för ett individuellt ställningstagande. PSA-testet är en endast en tumörmarkör och ett förhöjt värde leder till fortsatta utredning med vävnadbiopsier. Förutom ett visst obehag leder detta till allvarlig infektion hos 2-4 % av männen och 1-2% behöver sjukhusvård. Det finns få organisationer i världen idag som rekommenderar allmän populationsbaserad screening (hälsoundersökning) med PSA. Det finns tidiga forskningsresultat som kan leda till att PSA-undersökning kombineras med andra test för att bedöma den individuella risken för cancer. Socialstyrelsen kan komma att ändra sina rekommendationer avseende screening för prostatacancer under hösten men mycket talar för att man inte kommer att rekommendera populationsbaserad screening tills vidare. Ett problem är att den utbredda PSA testning som pågår sker helt oorganiserat. Bedömningar tyder på att % av alla män har tagit sitt PSA vid minst ett tillfälle. Detta resulterar i en kraftig ökning av antalet män som fått diagnosen prostatacancer men denna kraftiga ökning synes inte vara åtföljd av en sänkt dödlighet i prostatacancer i befolkningen. Undersökningar visar också att många män inte tagit del av den informationsskrift som Socialstyrelsen tagit fram i samband med framtagandet av nationella riktlinjer. Det finns indicier på att oorganiserad testning kan vara betydligt mindre effektiv än en organiserad och i värsta fall göra mer skada än nytta. Orsaken är sannolikt att en oorganiserad PSA testning också innebär bristande kompetens att bedöma testresultatet. Detta riskerar att leda till att korrekta uppföljande undersökningar inte görs eller inte görs i tid. Problem innefattar att många män med förhöjt PSA

87 Datum Diarienummer RS och HS (4) inte blir remitterade utan enbart får en ny PSA kontroll och att män med normalt PSA inte får en ny kontroll inom en reglerad tid. Omvänt är det mycket olyckligt när män kommer för sent till diagnos trots att de gått på hälsoundersökningar men där PSA inte erbjudits. Det är idag en skev fördelning av vilka män som PSA testas, det är framför allt välutbildade välsituerade män med god tillgång till hälsoundersökning. PSA provtagningens utbredning är också regionalt snedfördelad och mer vanlig i storstäderna. Sammanställning av inkomna yttranden Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset menar att det behövs ytterligare studier på området innan ett eventuellt screeningprogram införs. Däremot skulle VGR kunna införa en försöksverksamhet liknande den som finns i Stockholm, där verksamheten för alla män som efterfråga frivillig testning hålls samman. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att motionen avslås. Nämnden hänvisar till Socialstyrelsens nationella riktlinjer på området prostatacancer där rekommendationen är att inte erbjuda screening med PSA-prov. Primärvårdsstyrelsen lyfter behovet av att kartlägga evidensläget och föreslår att den regionala processägaren för prostatacancer får i uppdrag att kartlägga det nuvarande vetenskapliga stödet för screening. Sammanfattande bedömning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i sin bedömning arbetat in övriga remissinstansers synpunkter i följande bedömning: Införandet av allmän populationsbaserad screening bör avvakta Socialstyrelsens bedömning. Riktad information om PSA-testning bör ges till alla män i åldern år. Samtliga män som önskar ta sitt PSA bör få en balanserad information rörande PSA-testning innan de testas. Det är olyckligt om män genomgår PSA testning utan att det är ett aktivt val efter information. De män som önskar PSA-testning bör göra detta i ett organiserat program med kunskapsbaserade intervall för att optimera resultatet. Vilka åtgärder som ska erbjudas efter PSA-testning bör bedömas på ett enhälligt sätt av personal med särskild kompetens. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

88 Datum Diarienummer RS och HS (4) Bilaga Motionen Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande från västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från primärvårdsstyrelsen Beslutet skickas till Regionstyrelsen

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 Ärende 5

102 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 5 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Fröjd Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Breddinförande av allmänläkarkonsultorganisation (AKO) Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att breddinföra allmänläkarkonsultorganisation enligt framlagt förslag. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 6 mnkr från ej utbetalda medel för målrelaterad ersättning inom VG Primärvård och 1,5 mnkr från budgetförstärkningen för psykiatrin för uppdraget. Sammanfattning av ärendet AKO, eller allmänläkarkonsult är en i många landsting väl utvecklad metod för att förbättra och främja sjukvårdssamarbetet mellan primärvården och den specialiserade vården, och tydliggöra gränssnittet däremellan. Andra målsättningar är att skapa ökad förståelse mellan primärvård och sjukhuskliniker och kunna få till stånd en bättre kommunikation mellan enheterna. AKO innebär att allmänläkare får i uppdrag att vara allmänläkarkonsulter gentemot de utvalda verksamheterna på de fem länsdelssjukhusen samt på Sahlgrenska universitetssjukhus. Dessutom får en specialist per verksamhet och sjukhus i uppdrag att vara kontaktperson för allmänläkarkonsulten. I Västra Götalandsregionen har det genomförts ett pilotprojekt inom ortopedi, som har varit framgångsrikt. I ett första steg av breddinförande kommer AKO att införas även inom internmedicin/geriatrik, kirurgi och vuxenpsykiatri. Allmänläkarkonsulternas arbete kommer att samordnas regionalt av en fortbildningssamordnare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

103 Datum Diarienummer HS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Uppdrag för allmänläkarkonsulten Allmänläkarkonsulten bör vara en kliniskt erfaren allmänläkare med kunskap och intresse för gränssnittsfrågor. Allmänläkarkonsulter utses i samråd med sektorsrådet i Allmänmedicin. AKO ska fungera som en länk mellan medarbetare i primärvården, framförallt läkare, och sjukhusens verksamheter. I uppdraget ingår att främja samarbete lokalt mellan länssjukvård och primärvård och att arbeta med regionalt framtagna ansvarsfördelningsdokument (RMR) mellan sjukhusspecialitet och allmänmedicin, samt implementering och uppföljning av kunskapsbaserad vård. Det lokala samarbetet sker mellan AKO och en kontaktperson på respektive sjukhusspecialitet och omfattar kunskapsutbyte, lokala tillämpning av regionala medicinska riktlinjer, lokala gränssnittsfrågor, remissgranskning och lokal fortbildning. Dessutom i samverkan med länssjukvården arrangera annan lokal fortbildning för allmänläkare och eventuellt andra berörda professioner, samt är delaktig i fortbildning om regionala medicinska riktlinjer. AKO bör också delta i eventuella övriga samverkansgrupper mellan sjukhus och primärvård. Gränssnittsfrågor löses i första hand lokalt mellan AKO och kontaktperson, i andra hand mellan berörda verksamhetschefer eller tas upp i samverkansgrupper. Vid misstanke om gränssnittsproblematik som berör stora delar av regionen, så bör frågorna lyftas till respektive sektorsråd. Allmänläkarkonsulterna vid respektive sjukhus förväntas samarbeta lokalt för erfarenhetsutbyte, samt samarbeta med andra AKO i regionen med motsvarande uppdrag. AKO återrapporterar till fortbildningssamordnare (tidigare regional AKO koordinator) som i sin tur rapporterar till sektorsrådet vid behov och minst årligen. Uppdrag för kontaktperson inom den specialiserade sjukhusvården Kontaktperson ska vara en kliniskt erfaren läkare (utsedd av verksamhetschef) med kunskap och intresse för gränssnittsfrågor. Uppdraget innebär att främja lokalt samarbete genom kunskapsutbyte, lokala tillämpningar av regionala medicinska riktlinjer, lokala gränssnittsfrågor, remissgranskning och lokal fortbildning. Kontaktläkare ansvarar i första hand enbart för den verksamhet som hen är kliniskt verksam inom, men kan gälla för två specialiteter om dessa är sammanslagna i en verksamhet. Uppdrag för fortbildningssamordnaren Regionalt samordnas allmänläkarkonsulternas arbete av en regional fortbildningssamordnare. Fortbildningssamordnaren har också i uppdrag att stödja och följa upp implementering av regionala medicinska riktlinjer genom fortbildning samt ansvara för övrig fortbildning för allmänläkarspecialister.

104 Datum Diarienummer HS (4) Fortbildningssamordnare har således samordningsansvar för AKO, samt uppdrag motsvarande specialiststudierektor och ingå i det medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR). Fortbildningssamordnare ska vara adjungerad i sektorsrådet. Organisation Breddinförandet av AKO bör ske trappstegsvis med start inom de sjukhusspecialistområden som har flest patienter gemensamma med allmänmedicin, det vill säga internmedicin/geriatrik, kirurgi, ortopedi samt vuxenpsykiatri. AKO-uppdraget bedöms kräva 10 procent av heltid för allmänläkaren per sjukhusspecialitetområde under uppstarten. AKO-uppdragets omfattning i Göteborgsområdet behöver vara 20 procent eftersom området är stort och för att specialistsjukvården finns inom flera sjukhusförvaltningar. I Göteborgsområdet ska sjukhus-specialiteterna på de olika sjukhusen samarbeta kring AKO-frågor. Till exempel bör det finnas en kontaktläkare för kirurgi, trots att det bedrivs kirurgisk verksamhet på Sahlgrenska, Östra och närsjukhusen. Samarbete mellan AKO och med Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt Frölunda specialistsjukhus och Angereds närsjukhus blir betydligt med komplicerat än vid länsdelssjukhusen och bedöms behöva längre tid för att hitta bra arbetsformer. Det innebär att Alingsås kommer att ha totalt 30 procent AKO (internmedicin/ geriatrik, kirurgi samt ortopedi), Kungälv, SkaS, NU-sjukvården och SäS totalt 40 procent (internmedicin/geriatrik, kirurgi, ortopedi och psykiatri), Sahlgrenska inklusive närsjukhus totalt 80 procent (internmedicin/geriatrik, kirurgi, ortopedi och psykiatri). Kontaktläkaruppdraget bedöms kräva 5 procent av heltid sjukhusspecialist under uppstarten. I Göteborgsområdet blir kontaktläkaresuppdraget mer omfattande eftersom det kräver samordning mellan de olika sjukhusen med verksamheter inom samma specialitet. Såväl AKO som kontaktläkaren behöver visst administrativt stöd som kan utföras av administrativ medarbetare inom respektive verksamhet, men som ersätts av centrala medel. Fortbildningssamordnarens uppdrag bedöms kräva 100 procent samt ett administrativt stöd motsvarande 50 procent. Kontrakt som tydliggör uppdraget för AKO, kontaktläkare och fortbildningssamordnare kommer att upprättas. Samordnarfunktionen ska ingå i Medicinska kompetensutvecklingsrådet, vara adjungerad i sektorsrådet i allmänmedicin. Breddinförandet ska utvärderas efter 1 år efter införandet. Finansiering Fullt utbyggd i enlighet med detta förslag, beräknas AKO-organisationen kosta ca 7,5 mnkr årligen. Denna kostnad föreslås finansieras enligt följande:

105 Datum Diarienummer HS (4) 6 mnkr från ej utbetalad målrelaterad ersättning för kvalitet, och 1,5 mnkr från budgetförstärkningen till psykiatrin för den del som avser AKO inom vuxenpsykiatri (HSS). Beredning Förslaget till breddinförande av allmänläkarkonsultorganisation har stämts av med koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Skickas till Berörda sjukhusförvaltningar Anna Erlingsdotter-Wass

106 Ärende 6

107 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 6 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: E-post:tobias.nilsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 145 mnkr av de anslagna 150 mnkr till utveckling och förbättring av akutsjukvården för 2016 till berörda förvaltningar i relation till förvaltningarnas akuta volymer mnkr avsätts till centrala och regiongemensamma satsningar. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att halvårsvis återrapportera till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om hur satsningen för bättre tillgänglighet och införandet av fasta läkartjänster på akutmottagningarna fortskrider. Sammanfattning av ärendet För att utveckla akutsjukvården, minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar, införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare, tillföres hälso- och sjukvårdsstyrelsen 100 mnkr för För 2016 tillkommer ytterligare 50 mnkr och för 2017 ytterligare 50 mnkr års medel fördelades utifrån en nyckel baserad på förvaltningarnas akuta besök, och 2016 och 17 års medel fördelas på likande sätt. Ambitionen är att satsningen samordnad i vårdöverenskommelserna från och med Så här långt under 2015 har det skett en väsentlig förbättring av tillgängligheten jämfört med föregående år. Målet är att 90 procent av patienterna ska ha en vistelsetid på akuten om max 4 timmar. Genomsnittet i VGR höjts med 10 procentenheter om man jämför 2014 mot motsvarande period 2015, från 52 procent till 62 procent. För att bidra till förbättringsarbetet har den arbetsgrupp som finns på koncernkontoret haft möten med enskilda förvaltningarna, och mer gemensamt arbete mellan de olika förvaltningarna och koncernkontoret planeras, inte minst kring akutläkartjänster. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

108 Datum Diarienummer HS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Vid Socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har flera mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört mottagningar med längre väntetider. Därför har det i budget för 2015 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar, införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillfördes HSS 100 mnkr från och med 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på förvaltningarnas akuta besök. Från 2016 tillkommer ytterligare 50 mnkr och för 2017 ytterligare 50 mnkr som fördelas på likande sätt med ambitionen att från 2017 är satsningen samordnad i vårdöverenskommelserna. Återrapportering Platsbesök Koncernkontoret har under våren och hösten 2015 genomfört de första platsbesöken på regionens samtliga sjukhusbundna akutmottagningar. Syftet med besöken har varit att skapa dialog och samsyn för det fortsatta utvecklingsarbetet och för att stimulera kunskapsutveckling och spridning. Projektgruppen från koncernkontoret avser att genomföra återkommande platsbesök på liknande sätt under hela projekttiden. Under besöken har flera intressanta utvecklingsarbeten diskuterats. Bland dessa kan några nämnas: - Alingsås lasarett har ändrat bemanningen, bland annat förstärkt med en sjuksköterska per arbetspass. Detta har resulterat i kortare genomsnittlig tid i triage samt förkortad tid som patienter i genomsnitt väntar som längst obedömda. - På Kungälvs sjukhus utbildas nu så kallade avancerade specialistsjuksköterskor, som ska kunna uppgiftsväxla vissa läkaruppgifter. En akutläkarspecialist kommer till sjukhuset senare i höst. - Handlingsplan för införande av vana läkare på akuten har införts på SkaS/Skövde, en modell med 50 procents tjänstgöring på akuten och 50 procent på klinik. Under sommaren har detta koncept gett positivt utfall med god måluppfyllelse trots ökat inflöde. - På SkaS/Lidköpings akutmottagning har en distriktsjuksköterska anställts för att utveckla flöden för mångbesökare, multisjuka och patienter med psykiatriska tillstånd. - På NU-sjukvården har man provat att arbeta i tvärprofessionella team. Genom gemensam bedömning har flertalet patienter ej behövts triageras. Försöket har bedömts ge positiva patientmöten och gott teamarbete där patienten har varit i centrum. - På SÄS används en arbetstavla för att visualisera inflöde och status på akutmottagningen och vårdavdelningarna. Detta har avsevärt förbättrat flödet på akutmottagningen, ökat andelen patienter som läggs in på rätt avdelning och lett till en stabilare beläggning på sjukhuset.

109 Datum Diarienummer HS (4) - Akutmottagningen SU/Östra har infört direktinläggningar av stabila patienter med uppenbart medicinskt slutenvårdsbehov som går direkt till avdelning för inskrivning. Detta har bland annat resulterat i kortare tid på akuten och att patienten är i bättre skick när han/hon kommer till avdelningen. - SU/Sahlgrenska har bl a infört så kallade avancerade specialistsjuksköterskor. Total vistelsetid (TVT) Även om det återstår mycket arbete för att nå målet om 90 procent av patienterna ska ha en vistelsetid om max 4 timmar så har genomsnittet i VGR höjts med 10 procentenheter om man jämför 2014 mot motsvarande period Total vistelsetid (TVT), mål 90 procent av patienterna inom fyra timmar Akutråd Det pågår ett arbete att inrätta ett råd kring akutsjukvård, som komplement till befintliga sektorsråd. Akutrådet kommer att vara viktigt dels för införandet av akutläkarspecialiteten, dels för att tydliggöra akutsjukhusens funktion. Det föreligger också ett behov av ett forum där till exempel medicinska riktlinjer och samarbeten över professionerna kan diskuteras. Fördelning av resurser Fördelningen av 2016 års medel till berörda sjukhusstyrelser har beräknats utifrån den akutdatabas som delvis finansierades med de centrala medel som finns i 2015-års medel. Den nya databasen medger mer jämförande volymer genom att patientvolymer beräknas på likartat sätt i alla förvaltningar.

110 Datum Diarienummer HS (4) Akutmottagningsbesök volymer beräknat på 3 kvartal 2015 (psykiatri exkluderat) Volymer för 3 kvartal 2015 % fördelning 2016 Fördelning av 2016 års medel Alingsås lasarett ,56 8,06 mnkr Kungälvs sjukhus ,09 8,83 mnkr NU-sjukvården ,18 22,01 mnkr Sahlgrenska ,60 Universitetssjukhuset 66,12 mnkr Skaraborgs Sjukhus ,17 22,00 mnkr Södra älvsborgs Sjukhus ,40 17,98 mnkr VGR mnkr För att möjliggöra vissa centrala satsningar fördelas inte alla medel till berörda sjukhusstyrelser. 5 mnkr avsätt till centrala satsningar under Beredning Ärendet informeras om på regionstyrelsens MBL den 12 oktober. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Tobias Nilsson Ledningsstöd Besluten skickas till Berörda sjukhusförvaltningar Anna Erlingsdotter-Wass

111 Ärende 7

112 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 7 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ansökan från Backa Läkarhus AB om att bedriva vårdverksamhet enligt VG Primärvård avseende Lödöse Läkarhus i Lilla Edets kommun. Sammanfattning av ärendet Det har inkommit en ny ansökan om att bedriva vårdverksamhet enligt VG Primärvård. Sökande är Backa Läkarhus AB som vill starta Lödöse Läkarhus på Klostervägen i Lödöse, Lilla Edets kommun. Planerad verksamhetsstart är Fördjupad beskrivning av ärendet I enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV) gäller en löpande annonsering utan slutdatum för ansökan. Meddelande om godkännande ska ges inom två månader från det att komplett ansökan inkommit. Enligt ansvarsfördelning som tillämpas i regionen godkänner hälso- och sjukvårdsstyrelsen vårdgivare och berörd hälso- och sjukvårdsnämnd tecknar därefter kontrakt. Godkännandet avser etablering inom Lilla Edets kommun. När kontrakt tecknas regleras bland annat vårdenhetens namn, adress och uppdragstid. Inför avtalad verksamhetsstart genomförs en avstämning och bedömning av leverantörens förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftsstart eller säga upp kontraktet till förtida upphörande om leverantören bedöms sakna förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Beredning Ansökan har granskats av primärvårdsenheten inom koncernkontoret utifrån de krav som anges i krav- och kvalitetsboken samt krav som anges i anvisningar för ansökan till VG Primärvård. Bedömning har gjorts avseende IT-krav och Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

113 Datum Diarienummer HS (2) verksamhetens utförande samt ekonomiska stabilitet. Resultat av granskning av ansökan redovisas i bifogat granskningsprotokoll. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga 1. Granskningsprotokoll Beslutet skickas till Per-Olof Olofsson, koncernkontoret, för vidarebefordring till berörda

114 Ärende 8

115 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 8 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Grip Telefon: E-post: maria.k.grip@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ändring av delegeringsordning för hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antar ändrad delegeringsordning. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare under året fattat beslut om en ny avtalsmall för avtal mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivare om tandvård för unga vuxna. Det tidigare avtalen är uppsagda och nya, som ska gälla från , ska tecknas. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen delegerar till chefen för tandvårdsenheten att besluta om dessa avtal. Beredning Ärendet har beretts av koncernstab hälso- och sjukvård i samråd med juridiska enheten. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Grip Ledningsstöd Bilaga Delegeringsordningen Besluten skickas till Chefen för tandvårdsenheten Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

116 Delegeringsordning Antagen av hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 17, Justerad av hälso- och sjukvårdsstyrelsen xxxx-xx-xx, xx Förteckning över grupper av ärenden, där hälso- och sjukvårdsstyrelsen har delegerat beslutanderätt Ärenden 1 Ärenden som är så brådskande, att det inte går att avvakta styrelsens beslut 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 4 Fastställa medicinska riktlinjer och vårdprogram för vård och omvårdnad 5 Fördelning av FoU-medel enligt fastställda medelsramar och inriktningsbeslut Uppdrag att besluta på styrelsens vägnar delegat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens andre vice ordförande Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Ersättare vid förhinder Ansvarig för anmälan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Anmärkning Vice ordförande Styrelsens sekreterare 6 kap 36 kommunallagen Vice ordförande Styrelsens sekreterare Styrelsens sekreterare Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören 6 Utfärda tillämpningsanvisningar för patientavgifter vid sjukvård och hälsovård, speciallivsmedel för särskilda ändamål, förskrivning av personliga hjälpmedel med tillhörande produktanvisningar, förbrukningsartiklar samt sjukresor 7 Tillämpa Västra Götalandsregionens valfrihetssystem om ärendet inte avser godkännande av nya sökande eller är av Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Ansökan om rättelse görs enligt lag om valfrihetssystem. principiell betydelse 8 Beslut enligt lagen om läkemedelsförmåner mm Läkemedelschefen Läkemedelschefen Förvaltningsbesvär. Handläggs enligt förvaltningslagen * Rätt att vidaredelegera i ett led ** Vid vidaredelegerad beslutanderätt görs anmälan till förvaltningschefen, som avgör om anmälan ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen

117 Ärenden 9 Beslut om administrativa åtgärder inom läkemedelsområdet såsom fastställande av arbetsplatskoder och inrättande av jourförråd Uppdrag att besluta på styrelsens vägnar delegat Läkemedelschefen Ersättare vid förhinder Ansvarig för anmälan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Läkemedelschefen Anmärkning 10 Utse attestanter och utanordnare Regiondirektören * Regiondirektören ** Anmäls från vidaredelegat till regiondirektören som anmäler till hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11 Beslut att inte lämna ut allmän handling Chefsjuristen Regionjurist Chefsjuristen Handläggs enligt 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen 12 Avvisande av överklagande som kommit in för sent Chefsjuristen Regionjurist Chefsjuristen OSL 6 kap. 13 Beslut med anledning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens personuppgiftsansvar Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Personuppgiftslagen (PUL) Till exempel biträdesavtal 14 Beslut om förordnande av personuppgiftsombud Hälso- och sjukvårdsdirektören 15 Fastställa arkivorganisation Hälso- och sjukvårdsdirektören 16 Utse säkerhetsansvarig/säkerhetsfunktion Hälso- och sjukvårdsdirektören 17 Beslut om avtal kring tandvård för unga vuxna Chefen för enheten tandvård Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Chefen för enheten tandvård Personuppgiftslagen (PUL) Anmäls till Datainspektionen Utse arkivansvarig och arkivredogörare Riktlinjer för informationssäkerhet fastställd av regionstyrelsen * Rätt att vidaredelegera i ett led ** Vid vidaredelegerad beslutanderätt görs anmälan till förvaltningschefen, som avgör om anmälan ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen

118 Ärende 9

119

120

121 Yrkande (1) Yrkande i Psykiatriberedningen Sammanträdesdatum: Ärende nr: 2 Översyn av kostnader för psykiatrisk vård inom respektive sjukhusområde Förslag till beslut Psykiatriberedningen föreslås besluta Att föreslå Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra åt sjukvårdsdirektören att i enlighet med nedan anförda inhämta information och sammanställa kostnader för psykiatrisk vård per capita inom respektive sjukhusförvaltning. Samt Att återkomma till Psykiatriberedningen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en redovisning före den 15 december Sammanfattning av ärendet En förutsättning för att Västra Götalandsregionen ska kunna erbjuda sin befolkning en jämlik och tillgänglig vård till barn, unga och vuxna som lider av psykisk ohälsa och sjukdom är att den psykiatriska vården tilldelas rimliga ekonomiska ramar inom respektive sjukhusförvaltning. För att få en överblick över den psykiatriska vårdens ekonomiska förutsättningar i Västra Götaland bör en jämförande sammanställning över sjukhusförvaltningarnas kostnader för psykiatrisk vård per capita tas fram. Fördjupad beskrivning av ärendet Att invånarna i Västra Götalandsregionen ska erbjudas en jämlik vård är ett viktigt mål för hälso- och sjukvården. Detta gäller även den psykiatriska vården. Eftersom varje sjukhus organiserar sin psykiatriska vård på olika sätt kan det vara svårt att uppskatta hur mycket medel som avsätts till psykiatrin inom respektive sjukhusförvaltning. Det förefaller också som att gapet mellan ekonomiska ramar och uppskattat behov varierar kraftigt mellan förvaltningarna. För att bättre kunna förstå förutsättningarna för den psykiatriska vården och kunna analysera och möta behoven behöver såväl Hälso- och sjukhusstyrelsen som Psykiatriberedningen och de fem beställarnämnderna tillgång till information om de ekonomiska förutsättningarna och hur dessa eventuellt skiljer sig åt inom regionen. Psykiatriberedningen föreslår därför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att göra en översyn och sammanställning av respektive sjukhus kostnader för psykiatrisk vård per capita. Redovisningen bör skilja på barn- och vuxenpsykiatri samt på öppen- och slutenvård. Dessutom måste särskild hänsyn tas till hur den psykiatriska vården organiseras så att även psykiatri som integrerats i en annan klinik redovisas. I redovisningen ska kostnader för regionala uppdrag inte ingå. Vänersborg, Monica Selin Ordförande Psykiatriberedningen GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

122 Ärende 10

123 Ärende 10 Datum: Diarienummer HS Anmälan av delegeringsbeslut vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 15 oktober 2015 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden: Delegeringsärenden avgjorda av hälso- och sjukvårdsdirektören: 1. HSD-D Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor. Diarienummer HS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST:

124 Ärende 11

125 Ärende 11 Datum: Diarienummer HS Sammanställning över anmälningsärenden vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 15 oktober 2015 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden: Regionfullmäktige 1. RF Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Diarienummer RS Regionstyrelsen 2. RS Särskild ersättning för ST i allmänmedicin. Diarienummer RS RS Yttrande över Förslag till föreskrifter om upphävande av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:9) om undantag från kravet på legitimation för vikarie på anställning som sjuksköterska Diarienummer RS Övriga 4. Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag Diarienummer HS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST: epost@vgregion.se

126 Ärende 12

127 Yrkande 2015-XX-XX GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen 1 (2) Yrkande till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer HS Ärende nr: 12 Fördelning och uppföljning av medel avsedda för Grön Rehab Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelse föreslås besluta följande: 1) Att Hälso- och sjukvårdsstyrelse fördelar 10 mnkr av avsatta medel för Grön Rehab till Hälsooch sjukvårdsnämnderna enligt fördelningsnyckeln i budgeten 2) Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att säkra att avsedda medel används för finansiering av Grön rehabverksamhet i respektive nämndområde samt göra en utvärdering av hur medel används av nämnderna. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelse har erhållit ett tillskott om 10 mnkr i budgeten för Det är tänkt att användas till att säkra fortsatt verksamhet inom Grön rehab under Dessa medel föreslås även kunna användas under Avsatt medel 10 mnkr för Grön Rehab ska fördelas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt fördelningsnyckel i budgeten. Det behövs också ett uppdrag att genomföra en utvärdering av hur medel används av nämnderna. Fördjupad beskrivning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS) har gett uppdrag att säkra de delar av Grön rehabverksamhet som saknar finansiering via ordinarie ersättningsystem samt att en HTA-analys ska genomföras för att klargöra evidensläget. En kartläggning har visat vilka verksamheter som behöver extra finansiering. Förslaget var att HSN Göteborg får fortsätta avropa medel för dessa verksamheter under tiden det utreds vidare om förutsättningar för ett bredare införande i regionen, beroende på HTA-analysens resultat. Det pågår redan ett arbete med Grön rehabverksamhet i de olika nämndområdena men det skiljer sig på hur arbetet är utformat och hur det fungerar. Det ställer krav på att göra en utvärdering av hur det arbetet fungerar och hur medel används av nämnderna. Tidigare beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade att de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna fick i uppdrag att under 2015 säkra de delar av Grön rehabverksamhet som saknar finansiering via ordinarie ersättningssystem, via rehabiliteringsgarantin och avtal, samt att HSS avropa resurser för bibehållen verksamhet. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick samtidigt ett uppdrag att genomföra en HTA-analys för att klargöra evidensläget samt ta fram förslag på metoder för att utvärdera verksamheterna utifrån ett kvalitetsperspektiv. Uppdraget skulle redovisas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast till styrelsens sammanträde i juni GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

128 2 (2) Vänersborg, 2015-MM-DD Jonas Andersson Folkpartiet Tony Johansson Miljöpartiet Martin Andreasson Moderaterna Monica Selin Kristdemokraterna Cecilia Andersson Centerpartiet

129 Ärende 13

130 Yrkande 2015-mm-dd 1 (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer HS Ärende nr: 13 Kompetensutveckling och utbildning inom psykiatri Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillskjuter 2 mnkr för ytterligare kompetenshöjande insatser inom den psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen, inom ramen för arbetet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Ärendet I den av Regionfullmäktige beslutade budgeten för Västra Götalandsregionen för 2016 görs särskilda satsningar på genomförande av den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin. För att denna utvecklingsplan ska kunna implementeras i hela regionen och verksamheterna utökas så som planeras förutsätts vissa kompetensförstärkningar inom ett antal områden. Det handlar i huvudsak om fortbildningsinsatser för personal inom ätstörningsvård inom samverkansprojekt med Karolinska institutet som riktar sig till både BUP och VUP, om diagnostik vid standardiserad observationsbedömning vid misstanke om autism eller autismspektrumtillstånd riktat till BUP, om traumafokuserad KBT som riktar sig till BUP samt utbildning i KBT-steg 1 som riktar sig till såväl BUP och VUP som till primärvård. Vänersborg, 2015-mm-dd Monica Selin Ledamot Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (KD) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

131 Ärende 14

132 Yrkande 2015-mm-dd 1 (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer HS Ärende nr: 14 Kampanj - Suicidprevention Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1) Psykiatriberedningen får i uppdrag att, tillsammans med Suicidprevention i Väst, ta fram förslag på en kampanj i syfte att sprida kunskap om hur suicid kan förebyggas. 2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter högst 1 mnkr för finansiering av detta arbete. 3) Psykiatriberedningen medges att inom ramen för avsatta medel fatta beslut om utbetalning till Suicidprevention i Väst. Ärendet Suicidalitet är ett omfattande folkhälsoproblem. I Sverige tar en människa sitt liv var sjätte timme. Suicid är också den vanligaste dödsorsaken i gruppen män mellan år och det är ungefär fem gånger så många som dör av suicid som i trafiken. Studier har visat att suicid går att förebygga med hjälp av kunskap och information. Men eftersom ämnet under omgärdats av tabun och skam så har det varit svårt att nå ut brett med kunskap om hur man kan känna igen tecken på suicidalitet hos närstående och hur man kan ingripa när sådana tecken föreligger. Det finns program som riktar sig till skolor och som i försök visat på god evidens när det handlar om att minska antalet självmordsförsök och självmord. Det finns också utbildningsprogram i första hjälpen till psykisk ohälsa som riktar sig till allmänhet och till olika yrkesgrupper som arbetar med människor. Detta är exempel på sådana satsningar som skulle kunna ingå i en bredare kampanj med syfte att nå ut till såväl unga människor, via skolor, och till allmänhet, via exempelvis annonser och kortare utbildningsinsatser med bredare målgrupp. Syftet är att ett koncept för en omfattande suicidpreventiv kampanj ska arbetas fram under våren 2016 i samverkan mellan Suicidprevention i Väst och Psykiatribredningen så att en sådan kampanj står klar att sättas igång i samband med Suicidpreventiva dagen 10 september Vänersborg, 2015-mm-dd Monica Selin Ledamot Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (KD) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se