Foto: Tilla Larsson. Aktiv förvaltning och underhåll av enskilda och samfällda diken. Studievägledning för cirkelledare och studiecirkeldeltagare

Transkript

1 Foto: Tilla Larsson Aktiv förvaltning och underhåll av enskilda och samfällda diken Studievägledning för cirkelledare och studiecirkeldeltagare 1

2 Inledning Denna studiehandledning beskriver hur du i en studiecirkel kan diskutera hur man planerar och genomför underhåll av diken i odlingslandskapet samt hur man kommer igång med förvaltningen av markavvattningsföretag och andra vattenanläggningar. Studiecirkelkonceptet består av två teman; Aktiv förvaltning och underhåll av diken. Båda temana berör både enskilda och samfällda diken. Minst en träff måste handla om temat underhåll av diken. Under respektive tema finns flera delar, på en träff kan man gå igenom flera delar. Studiecirkeln ska ge kunskap och vara ett stöd i arbetet med att aktivera samfälligheter, bidra till en mer aktiv förvaltning av diken samt öka kunskapen kring underhåll av diken. Vissa deltagare kanske själva börjar arbeta med detta under studiecirkelns gång medan det hos andra väcker en första tanke, men att arbetet sker senare. Studiecirkeln kan genomföras över en längre eller kortare period. Ni kommer själva överens om upplägget i början av er studiecirkeln. studiecirkelvägledningen ska både fungera som stöd i studiecirkeln och som praktisk hjälp när du till exempel ska genomföra underhåll av ett dike eller aktivera ett markavvattningsföretag. Jordbruksverket arbetar med konceptet studiecirklar för att vi ser ett behov av att öka kompetensen om markavvattning inom jordbruket. Det är viktigt som lantbrukare att ha koll på sin avvattning. Den som äger en vattenanläggning har ansvar för att underhålla den enligt eventuellt tillstånd/tidigare djup och sektion. Markavvattningsföretag finns inte i fastighetsregistret och därför är det många som inte vet om att de är deltagare. Det är också viktigt att ha en styrelse i markavvattningssamfälligheten, då det är styrelsen som ansvarar för att underhålla vattenanläggningen utifrån en förrättning (äldre lagstiftning) eller tillstånd (nyare samfälligheter). Studiecirkeln kan genomföras inom ett enskilt markavvattningsföretag, tillsammans i flera företag och med markägare som har enskilda diken. Om det inte redan finns en intresserad grupp som vill genomföra studiecirkeln så kan det finnas andra sätt att hitta deltagare. Till exempel kan du prova att kontakta Länsstyrelsen som har uppgifter om vilka samfälligheter och fastighetsägare som finns i närområdet. Studievägledningen utgår ifrån handboken Äga och förvalta diken och Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. Det tryckta materialet kompletteras även med tre filmer: Tolkning av handlingar i ett markavvattningsföretag Ett exempel på aktivering av en samfällighet Underhåll av diken Under studiecirkeln kan ni även göra fältbesök för att studera diken hemma hos någon. Som stöd för diskussioner finns också powerpoint-bilder som cirkelledaren kan välja bland och visa vid träffarna. 2

3 Innehåll Inledning 2 Studiecirkeln 4 Att träffas i studiecirkel 4 Sammanfattning av studievägledningen 6 Material - går att nå via Jordbruksverkets hemsida från och med hösten Begreppslista 9 Förkortningar 10 Tema aktiv förvaltning av diken, enskilda och samfällda 11 Del 1 Översiktlig genomgång om diken och markavvattningsföretag 12 Del 2 Markavvattningsföretagets akt 15 Del 3 Vilka är deltagare i markavvattningsföretaget? 17 Del 4 Planera och bjud in till stämma 19 Del 5 Styrelsens uppdrag efter stämman 22 Tema underhåll av diken, enskilda och samfällda 26 Del 6 Hur vet du om diket behöver underhållas? 27 Del 7 Fältvandring: Gå en gemensam vandring längs diket 30 Del 8 Hur ska ni planera för underhåll av diket? 33 Del 9 Entreprenad, underhåll och efterkontroll 37 3

4 Studiecirkeln En studiecirkel går att likna vid ett projekt den har en tydlig början och ett tydligt slut. Det är en arbetsform som bygger på deltagarnas egna kunskaper och erfarenheter samt att det finns tid till reflektion och eftertanke mellan de olika träffarna. Till träffarna i studiecirkeln kommer deltagare frivilligt och som deltagare har ni möjlighet att påverka innehåll. Deltagarnas nyfikenhet och frågor är grundstenar vid sidan om kursmaterial och cirkelledare. Kom ihåg att du som deltar i en studiecirkel är deltagare inte elev. Cirkelledaren är coach och inte lärare. Cirkelledaren ska se till att alla i gruppen får komma till tals samt leda arbetet framåt. Att träffas i studiecirkel En studiecirkel innebär: Studiecirklar i Jordbruksverkets regi ska ha minst fem deltagare. I enstaka fall kan mindre än fem deltagare accepteras. Jordbruksverket ska godkänna detta innan studiecirkeln startar. Minst tre sammankomster, varav minst under tema 2 Underhåll av dike. Minst nio studietimmar. Mellan sammankomsterna ges tid för reflektion och eftertanke. Studiecirkeln leds av en cirkelledare som har kontakt med arrangören av studiecirkeln och eventuellt ett studieförbund. Gruppen kan utse sin egen cirkelledare (cirkelledaren måste gå kursen för denna studiecirkel). Cirkelledaren och arrangören/projektledaren Cirkelledaren är den som: I första hand ska hitta deltagare. Sköter det administrativa i studiecirkeln, som att boka lokaler m.m. Har gått den utbildning som projektledaren i en region anordnar. Har kontakt med arrangören och i enstaka fall Jordbruksverket, gällande frågor m.m. För vidare förslag kring öppna arrangemang m.m. från deltagarna till arrangören. Bevaka gärna Greppa Näringens hemsida och länsstyrelsens webbplatser för att se om det kommer upp intressanta fältaktiviteter i närområdet som studiecirkeln kan besöka. En cirkelledare kan hålla flera studiecirklar. Arrangören/projektledaren är den som: Ser till att studiecirkeln har det material som behövs, till exempel: Studievägledning, handboken Äga och förvalta diken och Underhåll av diken. Stödjer cirkelledarna. Samlar in deltagarlistor, enkäter m.m. och sammanställer dessa. 4

5 För vidare frågor till Jordbruksverket. Anordnar öppna arrangemang som studiecirklarnas deltagare kan delta i. Deltagare i studiecirkeln Studiecirkeln kan genomföras tillsammans med lokala markägare i ett område, till exempel deltagare i ett eller flera markavvattningsföretag. Då kommer deltagarna troligen att vara en blandning av markägare, lantbrukare och arrendatorer. Fokus kan ligga på diken som många berörs av i gruppen. Troligen kommer flertalet av deltagarna också vara ägare till enskilda diken (antalet/längden enskilda diken i Sverige bedöms vara i samma paritet som de samfällda dikena) så glöm inte att även diskutera dessa. Om gruppen vill är det möjligt att arbeta praktiskt/i verkligheten med frågorna i studievägledningen under tiden som studiecirkeln pågår. Studiecirkeln kan också genomföras i en bredare grupp med större geografisk spridning. Detta kan vara lämpligt för grupper av lantbrukare som vill lära sig mer om vad som gäller kring markavvattning och dela erfarenheter. Studievägledningen kan också användas av varje deltagare som vägledning efter studiecirkeln. Det kan också tillkomma fler personer under tiden som studiecirkeln genomförs. Cirkelledaren avgör om det är lämpligt att ta med fler personer. Om flera personer visar intresse kan också namn samlas in för att starta ytterligare en studiecirkel. Cirkelstart Under första studiecirkelträffen bestämmer ni gemensamt spelreglerna för studiecirkeln. Diskutera även följande frågor vid första träffen: Varför finns vår studiecirkel och varför vill vi deltagare genomföra den? Hur vill vi att studiecirkeln ska genomföras? Kan vi se risker för konflikter och hur kan vi hantera dem? Utifrån studieplanen och cirkelledarens förslag kommer gruppen överens om: När och var ska gruppen träffas. Fokus för varje träff preliminärt vilka delar ni ska gå igenom och i vilken ordning. Vilket eller vilka diken ni ska fokusera på som exempel i studiecirkeln. Eventuella studiebesök och expertmedverkan. Hur ni ska inhämta kunskapen och vad förväntas deltagarna göra mellan träffarna. Hur arbetet ska dokumenteras. Idéer till större studiebesök. Bevaka gärna Greppa Näringens hemsida och länsstyrelsens webbplatser för att se om det kommer upp intressanta fältaktiviteter i närområdet som studiecirkeln kan besöka. Detta kan också påverka hur ni planerar era träffar. Vi rekommenderar att ni tillsammans under startträffen ser film 2, se nedan. 5

6 Under studiecirkeln Ni har flera träffar, ses i fält och lär er av varandra och kanske någon expert. Eventuellt går ni på någon fältdag tillsammans som länsstyrelsen eller projektledaren ordnar. Under varje träff glöm inte att vara intresserade, öppna och ha roligt. I slutet av varje träff bör ni sammanfatta: Vad har vi lärt oss denna träff? När och var ska vi genomföra nästa träff? Vad ska nästa träff preliminärt innehålla, ska vi följa vår plan eller ändra? Vad ska vi göra innan nästa träff? Vem gör vad? Under studiecirkeln kan även andra personer delta, såsom länsstyrelsen eller en entreprenör. Detta kan vara experter eller personer med lokalkännedom som kan ge extra kunskap. Det rekommenderas också att ni försöker delta i eventuella större arrangemang som ordnas av till exempel projektledaren eller länsstyrelsen i ert närområde. Cirkelavslut När ni genomför den sista träffen i studiecirkeln, sammanfatta: Vad har vi lärt oss? Vad behöver vi gå vidare med? Vilka lärdomar kan cirkelledaren ta med sig? Glöm inte att fylla i utvärderingen. Om du vill veta mer kring pedagogik och studiecirklar Studieförbunden har bra information för dig som är cirkelledare, exempelvis: Studieförbundet Vuxenskolans cirkelledarwebb: Studiefrämjandets tidskrift Cirkeln: ABFs tips, övningar och metoder: Sammanfattning av studievägledningen Arbetet med att undersöka vilka som är ansvariga för en anläggning, att aktivera ett eventuellt markavvattningsföretag samt att planera och genomföra ett underhåll kan sträcka sig över en kortare eller längre period, beroende på förutsättningarna hos er deltagare. Ordningen på aktiviteterna i studiecirkeln är viktigare att följa än hur lång tid ni lägger på delarna. Exempelvis: Skaffa först kunskap om vem eller vilka som har ansvaret för de diken ni diskuterar, samt hur ett dike ska förvaltas utifrån om det är enskilt eller en samfällighet, innan ni diskuterar underhåll. Om ni i studiecirkeln känner att ni har koll på vissa bitar, ägna inte för mycket tid på dessa, utan fokusera på de viktigaste delarna för er. Ni kan också välja att diskutera fler delar under en och samma träff. 6

7 Att några av deltagarna känner att de har bättre koll på vissa delar innebär inte att de ska hoppa över dessa träffar. Deras kunskap är troligen värdefull för träffen. Studievägledningen består av två teman, aktiv förvaltning av enskilda som samfällda diken samt underhåll av diken. Under studiecirkeln måste ni ha minst en träff som handlar om underhåll av diken. Tema aktiv förvaltning av enskilda och samfällda diken Fem delar, steg för steg mot en aktiv förvaltning av markavvattningsföretag och andra vattenanläggningar. 1. Översiktlig genomgång om diken och markavvattningsföretag. 2. Markavvattningsföretagens akt. 3. Vilka är deltagare i markavvattningsföretaget? 4. Planera och bjud in till stämma. 5. Styrelsens uppdrag efter stämman. Tema underhåll av diken Fyra delar, steg för steg för underhåll av diken. 6. Hur vet du om diket behöver underhållas? 7. Fältvandring: Gå en gemensam vandring längs diket. 8. Hur ska ni planera för underhåll av diket? 9. Entreprenad, underhåll och efterkontroll Sammanfattningsvis Under studiecirkeln bör ni fokusera på vissa delar av diskussionerna kring 1-2 diken. Ni kan självklart ta upp frågor om era egna diken under hela studiecirkeln. Kring detta/dessa 1-2 diken bör ni vid studiecirkelns slut ha bra koll på flertalet av nedanstående: Vem som äger diket? Om det är en samfällighet: o Ha koll på om det finns det en styrelse o Ha sett, i alla fall i en dator, kartor och kostnadsfördelningslängden o Ha aning om ungefärligt antal deltagare För enskilda diken bör du ha en bild av ungefär hur många grannar som också berörs, speciellt om ansvaret delas med någon på någon sträcka. Koll på underhållsbehov i diket/na. Ha koll på om det finns eller är på gång någon förändring i närområdet exempelvis en exploatering. 7

8 Material - går att nå via Jordbruksverkets hemsida från och med hösten 2018 Studiecirkelmaterial o Studievägledning o Upplägg för cirkelledarekurs, inkluderat schema o Mall för inbjudan till studiecirkel o Mall för deltagarlista o Mall för enkätfrågor till deltagare Underlag o Boken Äga och förvalta diken beställs från LRF eller laddas ner från o Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap beställs av Jordbruksverket eller laddas ner från (kostnaden ersätts i efterhand) o Checklista om miljöhänsyn o Checklista för att bedöma underhållsbehov, Greppa Näringen o Mall för genomförande av stämma o Guide för att söka kartmaterial hos Lantmäteriet och Länsstyrelsen Filmer går att nå via Jordbruksverkets hemsida. o Tolka handlingar och kostnadsfördelningslängd o Inspirationsfilm om att aktivera markavvattningsföretag o Underhåll av diken 8

9 Begreppslista Vattenverksamhet Bland annat skapande eller förändring av en anläggning i ett vattenområde, pålning och fyllning i vatten, bortledande av vatten, grävning och sprängning i vatten, markavvattning. Vattenanläggning Resultatet av en vattenverksamhet, till exempel ett dike, en ledning, dammvall eller våtmark. Markavvattning Avledning av vatten, eller avvattning, i syfte att varaktigt förbättra en fastighets lämplighet för något visst ändamål, till exempel för jordbruk eller skogsbruk. Markavvattningsföretag Samlingsbegrepp för samfällda markavvattningsanläggningar och samfälligheter som har tillkommit genom en förrättning eller ett tillstånd i domstol. Andra namn är dikningsföretag, invallningsföretag, vattenavlednings- eller åsänkningsföretag, torrläggningsföretag samt vattenreglerings- eller sjösänkningsföretag. Förrättning och tillstånd Förrättningen är den tekniska och juridiska process där bland annat utformning, fördelning av kostnader och framtida förvaltning av markavvattningsföretaget tidigare bestämdes. Förrättningen resulterade i en akt som går att likställa med dagens tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Båtnad Synonym för nytta inom juridiken. Här kan nyttan vara ett ökat dräneringsdjup, förbättrad arrondering, översvämningsskydd eller som utlopp för avloppsvatten. Deltagare i markavvattningssamfällighet De fastigheter och andra aktörer som har båtnad. Kostnadsfördelningslängd Den beskriver hur stor andel av kostnaderna för underhåll som varje fastighet och andra aktörer i markavvattningsföretaget ska betala. Andelstal anges ofta i procent. Stämma Möte där alla deltagare i markavvattningsföretaget kallas. Plankartan Plankartan beskriver området som omfattas av markavvattningsföretaget. Där framgår fastigheter, diken, rörledningar samt båtnadsområdet indelat i ägofigurer. Planritning Beskriver vattenanläggningens läge i plan, och anger om det är öppet eller rörlagt. Här ser man även båtnadsområdets utbredning. 9

10 Profilritning Lutningen på dikets/ledningens botten. Anges oftast i promille, där 1 promille innebär 1 dm fall på 100 m sträcka. Sektionsritning Avser utseende och mått för dikets djup, bottenbredd, släntlutning och dagbredd. Dagbredd Dikets bredd mellan dikeskrön. Bestämmande sektion En del av diket som begränsar flödet i diket uppströms, till exempel en trumma, eller en smalare passage. Förkortningar DL: 1879 års Dikningslag ÄVL: 1918 års vattenlag alt (äldre) vattenlag VL: 1983 års Vattenlag MB: 1998 års Miljöbalk LSV: Lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet SFL: Lagen om förvaltning av samfälligheter 10

11 Tema aktiv förvaltning av diken, enskilda och samfällda Målen med detta tema är att deltagarna ska få stöd i att skapa en bild av vilka anläggningar marken är beroende av, vem som äger dem (enskilda/samfällda) och hur man bör hantera dessa framöver. Diken behöver hanteras aktivt genom att: Kontrollera funktionen. Underhålla vid behov. Bevaka dräneringen gentemot andra intresse såsom exploateringar och vägar. Detta gäller både samfällda och enskilda diken. Samfällda diken En gemensam målsättning rekommenderas vara att aktivera eventuella markavvattningsföretag. Enskilda diken Glöm inte bort de enskilda dikena. Där är fastighetsägaren ansvarig, men det kan också kräva samarbete med grannar. 11

12 Del 1 Översiktlig genomgång om diken och markavvattningsföretag Inför denna del Läs kapitel 1-4 i handboken Äga och förvalta diken inför första träffen. Observera att du inför första träffen bör fundera över vad du vill få ut av studiecirkeln, vilka ämnen/delar som är viktigast för dig. Mål för del 1 Förstå vad markavvattningsföretag är och hur de skapats. Få förståelse för varför det är bra att de förvaltas aktivt. Även de enskilda dikena behöver en aktiv förvaltning och kan kräva samarbete med grannar. Få en bild av vilka vattenanläggningar som kan finnas på en gård och en förståelse för hur en fungerande dränering påverkar skörd, växtnäringsläckage och klimat. Information och förankring Kunskap kring diken är viktigt. Kunskapen här består av flera delar Foto: Per Lindmark, Jordbruksverket. Det är viktigt att förstå att dränering är helt avgörande för att det ska gå att bedriva jordbruk på stora delar av åkermarken i Sverige. Om jorden inte dräneras på överskottsvatten kan flera olika problem uppstå som försämrar skörden, påverkar miljön negativt eller till och med omöjliggör jordbruk. Dräneringen på det enskilda fältet är beroende av att vattnet tar sig vidare i landskapet. Detta sker via naturliga vattendrag och diken. Diken definieras som; ändrade befintliga vattendrag eller nygrävda vattenvägar. Diken är ofta långa och kan kräva samarbete. Redan när dikena anlades, skapade man i flera fall en samfällighet. Hälften av alla jordbruksdiken i Sverige utgörs av enskilda diken. Dessa kräver också förvaltning och underhåll. Vissa kan också vara beroende 12

13 av samarbete till exempel i de fall de är placerade i fastighetsgränser. Även om man inte har ett samfällt dike kan man komma överens med grannar om att samarbeta. Att vara aktiv i sin förvaltning av diken man är beroende av, är ett sätt att skydda dem och se till att de fungerar både genom att underhålla dem, men också att ha uppsikt på annat runt omkring som kan skada eller påverka deras avvattnande förmåga. När du/ni börjar arbetet med att aktivera ert markavvattningsföretag är det viktigt att tidigt ta kontakt med andra troliga deltagare. Informera om vad du/ni vill göra och varför. I kontakt med andra kan ni också lära er mer om samfälligheten och inspirera fler att komma på en första stämma. Exempel på saker att diskutera i samtal med andra deltagare: Prata med grannarna för att höra vad de vet om markavvattningsföretaget och informera om varför samfälligheten behöver vara aktiv. Informera om planerna att genomföra stämma och tillsätta en styrelse för att exempelvis kunna genomföra underhåll. Informera nya markägare om att de är deltagare i markavvattningsföretaget och vad som gäller. Ta kontakt med berörd fastighetsägare om dennes verksamhet påverkar möjligheterna för framtida underhåll, till exempel plantering av träd nära diket. En vanlig konflikt som kan uppstå är att alla deltagare i markavvattningssamfälligheten inte är intresserade av att vara med. Det kan ofta vara personer som inte har koppling till jordbruk och därför inte förstår vikten av att underhålla diket. Denna typ av konflikter kan ta mycket energi och därför är det viktigt att ni försöker hitta en konstruktiv väg framåt. Andra konflikter som kan uppstå är när någon utanför markavvattningsföretaget påverkar dikets funktion eller det tillstånd som ni har. Exempel på detta är: Igenväxta diken eller annat stopp som dämmer nedströms markavvattningsföretaget. Anläggning av våtmark i närheten av markavvattningsföretaget. Restaureringsåtgärder, till exempel utläggning av sten eller lekgrus. Utsläpp av avloppsvatten eller dagvatten. Ny tillkomst av bebyggelse i närheten. Ny infrastruktur i området. Observera, äger du som fastighetsägare eller styrelse ett dike har du/ni ansvar att bevaka andra intressen som kan påverka dräneringen/avvattningen. Om ni upptäcker att något sådant är på väg att hända behöver ni ta kontakt med de berörda och berätta om att ert markavvattningsföretag/dike finns på platsen och att ni är oroliga för att den planerade verksamheten ska påverka avvattningen. Ser ni sådana risker framåt i tiden är det extra viktigt att ha en styrelse. För att inte missa möjligheten att påverka kan ni behöva ta kontakt redan innan en styrelse är på plats. 13

14 Konflikter En konflikt betyder att ett behov inte blivit tillfredsställt och kommunikationen är bruten mellan parterna. Vi agerar ofta aggressivt genom att kritisera, etikettera, skuldbelägga och diagnostisera. De flesta människor uppfattar konflikter som hot. När människor har olika intressen, värderingar, och uppfattningar kan kollisioner och konflikter uppstå. Uppgiftskonflikt handlar om olika åsikter eller uppfattningar. Det innebär att människor har olika uppfattningar och åsikter om en sak eller en händelse som utlöser konflikten. Relationskonflikt är oftast känslomässigt laddade och det är vanligt att någon får skulden och känner sig kränkt. Johan Ydrén som är författare och arbetar med konflikthantering och psykoterapi säger att en konflikt en inre upplevelse. Det går inte att skilja konflikten från din upplevelse av den. Vad det betyder är att din upplevelse av konflikten inte är en absolut sanning utan en tolkning av konflikten. Det är din berättelse ur ditt perspektiv. Att det är så är inte minst tydligt om du frågar andra hur konflikten ser ut i ur deras perspektiv. Diskutera och dokumentera Lär känna varandra i gruppen, vad har ni för bakgrund och kunskaper? Vilka kompetenser finns i gruppen? Gör en enkel uppställning för att se om ni har behov av att bjuda in någon med annan kunskap. Vad vill ni kunna mer om? Vilka vattenanläggningar finns på fastigheterna och vem har utfört dem? Vilka vattenanläggningar ägs tillsammans med andra? Finns det anläggningar där ni inte vet vem som är ägare? Har ni samarbete grannar emellan, hur fungerar det i så fall? Vilket år eller enligt vilken lagstiftning bildades vattenanläggningen på fastigheterna? Vilka ritningar och handlingar har ni som hör till vattenanläggningen? Vilka konflikter kan uppstå i dikningsföretaget eller markavvattningssamfälligheten? Hur kan ni undvika dessa konflikter? Vilka kunskaper saknar ni kring olika anläggningar, m.m.? Hur kan ni jobba vidare i studiecirkeln med att fylla i de luckorna? Behöver ni förbereda nästa träff? Läs igenom den träff ni tänkt ha härnäst och diskutera det. 14

15 Del 2 Markavvattningsföretagets akt Inför denna del Läs kapitlen 3-5 samt kapitel 7 i handboken Äga och förvalta diken. Om du/ni har tillgång till akten, ha gärna med den vid träffen. Leta eventuellt upp akten via karttjänsten nedan och studera den innan träffen för att vara bättre förberedd. Diskutera gärna i studiecirkeln inför denna del hur ni vill lägga upp fördelningen mellan förberedelse och vad som görs på träffen. Mål för del 2 Få kunskaper om för vart man finner akter med kostnadsfördelningslängd. Detta är beroende på när markavattningsföretaget bildades och främst under vilken lagstiftning den bildades. Plankarta. Profilkarta. Hitta akten Akten är motsvarigheten till dagens tillstånd och den upprättades genom en så kallad förrättning. Handlingarna i akten beskriver hur vattenanläggningen ska se ut rent tekniskt, till viss del hur den ska underhållas samt de juridiska förhållandena mellan deltagarna i samfälligheten. Akten är således grunden för markavvattningsföretaget, därför behöver deltagarna i markavvattningsföretaget se till att få tillgång till den. Leta efter akten i följande ordning: 1. Hos den person som ni tror eller vet har haft akten. 2. Hos tidigare ordförande för markavvattningsföretaget. Fråga era grannar om ni inte vet vem som varit ordförande. 3. Hos den arkivmyndighet som ansvarade för handlingarna när markavvattningsföretaget bildades. Tänk på att förändringar som fastställts i en förrättning arkiveras vid den myndighet som ansvarade för detta vid tidpunkten för den senare förrättningen. Det kan alltså finnas flera akter på olika myndigheter för ett och samma markavvattningsföretag. Lantmäteriet och vissa länsstyrelser har digitaliserat hela eller delar av akterna, och som erbjuds för allmänheten i form av karttjänster. Vanligtvis får man betala för kopior av kartor och akter, men om akten inte kan hittas på annat sätt är det en nödvändig investering. 15

16 Information om hur du använder karttjänsterna finns i Guiden för kartmaterial Det är lämpligt att titta på dessa karttjänster gemensamt vid en träff i studiecirkeln, om ni har tillgång till dator med internetuppkoppling. På sidan 51 i Äga och förvalta diken finns samlad information om olika lagstiftningar och arkivmyndigheter. Läs vidare om var man hittar akten och vad den innehåller under kapitel 5 i handboken Äga och förvalta diken. Tänk på Flera markavvattningsföretag med olika ålder kan helt eller delvis överlappa varandra. Detta kan bero på att man gjort fördjupningar för att ytterligare förbättra markavvattningen. Det innebar ofta att fler markägare fick del av nyttan. Det kan visa sig att det finns fler markavvattningsföretag som ni berörs av i området. Om det finns flera markavvattningsföretag bör du fundera över om dessa också behöver aktiveras. Vid en aktivering kan det vara lämpligt att gå igenom ett markavvattningsföretag åt gången, så att arbetsbördan för de som engagerar sig inte blir för stor. Tips Planera ett studiebesök hos Länsstyrelsen för att läsa igenom och kopiera materialet. Länsstyrelsen kan oftast också berätta mer om hur akterna ska tolkas. Det är inte säkert att de som ansvarar för arkivet på Länsstyrelsen är bäst på dessa frågor, så var tydliga med vad ni vill se och få ut av besöket, så att Länsstyrelsen kan bistå med rätt person. Beroende på årstid kan det också vara lämpligt att göra ett fältbesök längs en vattenanläggning när ni fått fram handlingarna, för att se hur det stämmer överens med verkligheten och om det finns behov av underhåll. Beskrivning av en sådan träff finns under avsnittet Tema underhåll av diken. Diskutera och dokumentera Vad vet ni om akten och handlingarna till ert eget markavvattningsföretag? Hittar ni någon akt i arkiven (länsstyrelsen/digitalt)? Vad innehåller akten? Hur vill ni jobba vidare med handlingarna i studiecirkeln? Om det finns flera markavvattningsföretag, hur verkar de hänga ihop? Är något av dessa inaktuellt? Vilka lagar är aktuella? Hur tänker ni kring hur en samfällighet/styrelse bör hanteras? 16

17 Del 3 Vilka är deltagare i markavvattningsföretaget? Inför denna del Läs handboken Äga och förvalta diken, kapitel 4-6 om vilken lagstiftning som tillståndet grundas på, vad som finns i handlingarna och vilka regler som gäller för förvaltningen. Mål för del 3 Få kunskaper om hur man hittar vilka fastigheter och deltagare som ingår i markavvattningssamfälligheten. Diskutera hur man bör hantera en lista med adresser till alla fastighetsägare, en så kallad deltagarförteckning samt vad kostnad/debiteringslängd innebär. Illustration från Äga och förvalta diken. Gå igenom tillståndet Försök att få en bild över vad som gäller i ert markavvattningsföretag. Hur anläggningen ser ut? Vilka delar som omfattas av tillståndet? Vilka villkor som gäller? Vilka förändringar som skett i anläggningen sedan tillståndet gavs? Se filmen som handlar om att tolka handlingarna i akten, film 1 Diken och samfälligheter. Ta reda på vilka fastigheter som ingår Första steget i att få fram en aktuell lista över deltagarna är att jämföra plankartan med en aktuell fastighetskarta. Försök att orientera er på kartan och tolka informationen på den. Detta hittar du mer information om under kapitel 7 i Äga och förvalta diken. Ofta har fastigheterna förändrats på olika sätt genom delning, hopslagning och fastighetsreglering. Då behöver arbete läggas på att utreda vilka fastigheter som tillkommit eller fallit bort från båtnadsområdet efter att den befintliga ägarförteckningen fastställdes. Om ingen ny 17

18 ägarförteckning gjorts så finns den i akten. Båtnaden, alltså nyttan, följer marken och nya fastighetsägare som äger båtnadsmark är skyldiga att delta i samfälligheten. En aktuell fastighetskarta går att köpa från Lantmäteriet. Detta kostar inte mer ett par hundra kronor. Ni kan också köpa fastighetskarta på plastfilm i samma skala som era egna kartor, vilket gör det enklare att se vilka fastigheter som berörs, eller digitalt om ni vill titta i dator. Det senare kan dock kräva särskild programvara för att överlappa de olika kartorna. Båda dessa senare alternativen kostar dock mer än karta på papper. Om kommunen är deltagare i ert markavvattningsföretag kan ni be dem att ta fram en fastighetskarta. När ni fått tillgång till fastighetskartan kan ni antingen rita in anläggningen och båtnadsområdet på fastighetskartan, eller lägga fastighetskartan på plastfilm över er egen plankarta. Observera att plankartor är handritade i många fall och att avvikelser kan förekomma. Det kan också vara så att plankartan ritats ut på flera olika blad i större företag. Att köpa karta på plastfilm kan då bli dyrt. Gör sedan en digital lista i till exempel Excel över fastigheterna så att den lätt går att uppdatera vid framtida förändringar av fastigheter. Lägg också till de fastigheter som finns med i den ursprungliga kostnadsfördelningslängden, även om de inte längre har någon båtnadsmark kvar. Filen i Excel kan även användas för att beräkna utdebiteringar. Hitta namn och adress på fastighetsägare När ni har en lista över de ingående fastigheterna behöver ni få fram samtliga ägare till fastigheterna och adressuppgifter till dessa. Information om fastighetsägare går att beställa från Lantmäteriet eller någon av Lantmäteriets underleverantörer, bland annat Sveriges fastighetsregister. Ni kan också besöka något av lantmäteriets kontor och själva söka i deras register. Diskutera och dokumentera Är handlingarna aktuella och vad har förändrats efter att de tillkom? När gjordes den senaste ändringen av tillståndet, till exempel i domstolen, eller med hjälp av lantbruksnämnden? Hur har fastigheterna förändrats på olika sätt genom delning, hopslagning och fastighetsreglering? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att beställa fastighetskarta på papper eller platsfilm? Eventuellt är det svårt att läsa och tolka handlingarna, vad är det i så fall som ni upplever är svårt och hur tar ni hjälp med detta? Ska ni beställa kartor och akt? Vem i samfälligheten eller av grannarna ska betala? Om du vill veta mer På finns en gratis funktion för att se tomter och fastighetsbeteckningar på en karta. Det går dock inte att se vilka som äger fastigheterna. 18

19 Del 4 Planera och bjud in till stämma Inför denna del Läs i kapitel 6-8 i handboken Äga och förvalta diken. Mål för del 4 Att diskutera hur man kan göra för att få fram ett förslag på vilka som kan ingå i styrelsen. Gör ett exempel på hur en kallelse kan se ut till alla deltagare i markavvattningsföretaget. Diskutera vad man bör ta upp på första mötet och hur man bör planera. Foto: Jenny Johansson. Hitta personer som kan sitta i styrelsen Det är troligt att ni som är med i denna studiecirkel är lämpliga att ingå i styrelsen för era markavvattningsföretag. Försök också att engagera fler i en bred målgrupp med olika åldrar och olika bakgrund inför stämman. Styrelsen behöver inte bara bestå av deltagare i samfälligheten. Även arrendatorer kan vara aktuella att sitta i styrelsen. Det är ofta en fördel om styrelsen består av deltagare som har kunskap om: Ekonomi Kartor Avtal och affärsuppgörelser Praktisk erfarenhet av grävning och underhåll av diken Föreningserfarenhet 19

20 När det gäller markavvattningsföretag som bildade enligt 1918 års äldre vattenlag ska en styrelse utses när det är fler än två deltagare. Äldre markavvattningsföretag bildade enligt 1879 års dikningslag förvaltas enligt praxis ofta på samma sätt som de som bildades enligt 1918 års vattenlag. Antalet styrelseledamöter kan ofta framgå i handlingarna. Om det inte framgår i handlingarna får ni själva bestämma hur många som ska sitta i styrelsen. Enligt äldre vattenlagen får styrelsen bestå av en eller flera personer, men vi rekommenderar att man är tre personer, alternativt fem personer i väldigt stora markavvattningsföretag. Nyare eller omprövade företag förvaltas enligt Lagen om samfälligheter. Där finns två förvaltningsformer varav föreningsförvaltning innebär att man ska ha en styrelse. Man behöver då ha kontakt med lantmäteriet i samband med att man bildar styrelsen. Läs mer om detta på sida i Äga och förvalta diken. Mer detaljerad information om styrelsens ansvar och uppdrag finns i bilagan på sida 96 till Äga och förvalta diken, vilket motsvarar de stadgar man har i andra former av föreningar. Man kan också skriva egna stadgar, vilket tas upp i nästa del. Kallelse till stämman Kallelse till stämma ska göras skriftligt till varje deltagare minst en vecka innan sammanträdet, men gärna tidigare så att fler har chans att delta. Om samfälligheten har många deltagare går det istället att kungöra stämman i dagspress minst 14 dagar innan sammanträdet. Kalla även fastighetsägare som finns med på deltagarlistan även om fastigheten inte längre ligger kvar inom båtnadsområdet. Det är också lämpligt att kalla arrendatorer och markägare som bor nedströms båtnadsområdet som kan påverkas när ni utför underhållsåtgärder. Vid den första stämman bör du i kallelsen skriva något om varför det behövs en aktiv förvaltning av ert markavvattningsföretag. Var tydlig i kallelsen, skriv till exempel Deltagare och andra berörda Vid första stämman bör du ha med information om markavvattningsföretaget i kallelsen, så att det blir tydligare varför deltagarna ska komma. Var gärna tydlig med målbilden om att aktivera dikningsföretaget, att det behövs ett bättre underhåll av diket och att ansvaret ligger på markägarna i området. Tryck också på att markavvattningsföretag är lika viktiga att engagera sig i som vägsamfälligheter. Något som är viktigt att komma ihåg är att det måste framgå i kallelsen att stämman avser att: Ta beslut/hålla omröstningar, såsom val av styrelse. Framlägga debiteringslängd (när detta är relevant). Om det inte finns adresser till alla deltagare kan du ändå kalla personer du tror är deltagare, och vid stämman tillsätta en styrelse med kort mandatperiod ett halvår till ett år. Dessa personer får i uppdrag att ta fram en komplett deltagarförteckning. Sedan kan styrelsen kalla alla deltagare för att välja en styrelse på längre mandatperiod. Styrelsen kan också efter första mötet ta kontakt direkt med de eventuella deltagare som inte kallades och be dem skriva på protokollet i efterhand. En arrendator eller annan kan också företräda en deltagare om de får fullmakt. 20

21 Genomföra stämman För samfälligheter bildade enligt 1918 års vattenlag finns ett förslag till dagordning med instruktion som bilaga till denna studiecirkel. Den kan också användas för äldre samfälligheter enligt 1879 års dikningslag. Diskutera och dokumentera Vilken nivå av aktivitet vill och behöver styrelsen ha framöver? Till exempel, hur ofta vill ni ha stämma? Vilka poster och vilka kompetenser behövs i styrelsen? Vad behöver ni diskutera med deltagarna vid stämman? Hur kan ni skapa en stämma där syftet med markavattningssamfälligheten tydligt framgår, och hur kan ni visualisera kartorna? Hur får deltagarna tillgång till stämmohandlingarna? Vad står i handlingarna om stämman och styrelse? Vad behöver finnas med på kallelsen och dagordningen? Eventuellt kan ni använda mallen till dagordning i denna studievägledning. Behöver ni komplettera den med någon information? Hur fördelas praktiska arbetsuppgifter som att ordna lokal till stämman? Hur kan ni genomföra stämman formellt? Till exempel, vem ska vara mötesordförande? 21

22 Del 5 Styrelsens uppdrag efter stämman Inför denna del Läs i kapitel 8-10 i handboken Äga och förvalta diken. Mål för del 5 Skapa förståelse kring styrelsens uppdrag efter stämman. Foto: Tilla Larsson. Styrelsens arbete Efter stämman behöver styrelsen påbörja sitt arbete. Först och främst ska det justerade protokollet skickas ut till alla deltagare i markavvattningsföretaget. Sedan behöver ni registrera styrelsen hos Länsstyrelsen (förvaltas enligt ÄVL) eller Lantmäteriet (förvaltas enligt SFL) (se sidan 51 eller kapitel 6 i Äga och förvalta diken). För att hantera kostnader och intäkter behöver ni ett bankkonto, precis som för andra samfälligheter. Det kan dock vara svårt att öppna bankkonto för markavvattningssamfälligheter, då de saknar organisationsnummer. I er kontakt med banken bör ni visa det justerade protokollet från stämman där det också framgår vem som är firmatecknare. Argument för att ni ska få öppna bankkonto: Ett dikningsföretag är en samfällighet tillkommen vid förrättning, det är en juridisk person, och är registrerad i offentligt arkiv (Länsstyrelsen eller Lantmäteriet). Samfällighetens organisation före 1983 har inga stadgar och inget organisationsnummer. Alternativt kan ni via Skatteverket skaffa er ett organisationsnummer. Det är lämpligt att styrelsen kallar till föreningsstämma en gång per år för att samfälligheten inte ska falla i glömska. Frågor som kan vara lämpliga att hantera vid de årliga stämmorna är: 22 Uppdatering av kostnadsfördelningslängd. Framläggande av debiteringslängd.

23 Utredning av underhållsbehov. Hantering av massor och intrång vid underhåll. Uppdrag att företräda samfälligheten i olika sammanhang, till exempel att träffa kommunen i samband med en exploatering. Styrelsens arbetsuppgifter och ansvar framgår i vattenlagen. Viktiga delar i styrelsearbetet handlar om att: Tillse att vattenanläggningen hålls i funktionsdugligt skick. Anläggningen underhålls vid behov. Hålla en uppdaterad kostnadsfördelningslängd. Verkställa utdebiteringar till deltagarna. Föra bok årsvis över alla kostnader och intäkter med verifikationer. Genomföra stämma. Förvara akten. Vid behov företräda deltagarna i domstol. Uppdatera kostnadsfördelningslängden Uppdatering av kostnadsfördelningslängden är viktigt för att alla deltagare ska känna att kostnaderna är rättvist fördelade. Se filmen om att uppdatera kostnadsfördelningslängden för att få inspiration, hur ni kan gå tillväga. Detta är film 2, Styrelse och kostnadsfördelning. Det är viktigt är att inte plocka bort fastigheter med små andelar ur kostnadsfördelningslängden. Detta för att kunna se vilka fastigheter som har ett ansvar och som också ska kallas till möten. En fråga för en framtida stämma kan dock vara hur man ska hantera små fakturor, då det kan kosta mer att skicka ut dessa än vad man ska betala. En uppdaterad kostnadsfördelningslängd kan fastställas i domstol och därmed blir den juridiskt bindande. Detta sker lämpligast genom en överenskommelse inom samfälligheten som sedan fastställs av domstolen i ett så kallat stämningsmål. Läs mer om detta under avsnitt 9.2 i Äga och förvalta diken. Om deltagarna inte kommer överens om en ny kostnadsfördelning kan de som är oense ansöka om omprövning av markavvattningssamfälligheten, läs mer om detta under 9.3 i Äga och förvalta diken. Underhåll Styrelsen ansvarar för att tillståndet följs. Detta beskrivs normalt i förrättningsakten, till exempel att vattenanläggningen ska hållas i funktionsdugligt skick och att den underhålls vid behov. Normalt sett har styrelsen skyldighet att följa dikets tillståndsgivna djup och läge. Om styrelsen följt tillståndet och skador skulle uppstå hos någon av deltagarna, så ska styrelsen inte hållas ansvarig för detta. Observera också att eventuella fördjupningar innan 1986 är i de flesta fall laglig och att praxis brukar vara att samfälligheten tagit ansvaret för den nya anläggningen som fördjupningen skapat. Det innebär att sektioner och djup som man ska och får underhålla inte behöver stämma med ritningarna. Det rekommenderas att man försöker skaffa sig en bild av hur diket ser ut i verkligheten. Detta innebär också i vissa fall att sträckor kulverterats utan att detta markerats på plankartan. Vid kulverteringar är det dock vanligare att en enskild fastighetsägare är ansvarig. 23

24 Enligt 1918 års vattenlag är det styrelsen som beslutar om att genomföra underhåll. Enskilda deltagare kan begära att underhåll genomförs och då behöver styrelsen utreda underhållsbehovet, och därefter besluta om huruvida underhåll ska göras. Samfälligheten får inte rösta emot att genomföra det underhåll som krävs för att följa vad som beslutades i förrättningen. Om deltagarna i samfälligheten gjorde detta skulle styrelsens arbete bli omöjligt, då styrelsen å ena sidan har ansvar för de skador som kan uppstå, å andra sidan inte har mandat från deltagarna att förhindra skadorna. Enskilda deltagare kan begära tillsyn från Länsstyrelsen som i sin tur kan förelägga styrelsen att genomföra underhåll. Läs mer om detta från sidan 96 i Äga och förvalta diken, samt i Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. Upprätta en debiteringslängd för underhåll Debiteringslängden är en lista där det för varje fastighet framgår hur stor andel man har, beloppet som ska betalas samt mervärdesskatt (moms). Ni måste framlägga debiteringslängden vid en stämma för att ha rätt att debitera deltagarna i markavvattningsföretaget. Kom ihåg att det måste framgå i kallelsen till stämman om debiteringslängden ska framläggas. Deltagarna ska betala sin andel av underhållskostnaderna och debiteringslängden ska bygga på kostnadsfördelningslängden. När en fastighet byter ägare överförs ansvaret till den nya ägaren. Ändringar i kostnadsfördelningslängden måste fastställas i domstol för att vara formellt giltiga och ägare till nytillkomna fastigheter kan i teorin vägra att betala till dess att en omarbetad kostnadsfördelningslängd fastställts. Om kostnadsfördelningslängden uppdaterats men inte fastställts i domstol behöver den godkännas av stämman varje gång som debiteringslängden läggs fram. Det är lämpligt att försöka komma överens kring kostnaderna med ägare till nya fastigheter, särskilt om det är större fastigheter. Om det handlar om ett fåtal nya små fastigheter, till exempel tomter, så behöver styrelsen ta ställning till om det är värt mödan att övertala ägarna att betala i förhållande till andelarnas storlek. Styrelsen kan besluta att belopp under en viss gräns inte debiteras, alternativt att alla deltagare betalar till exempel minst 500 kr eller mer för att täcka merkostnaderna som uppstår kring att hantera många små andelar. Moms ska framgå i debiteringslängden, då kostnaderna är avdragsgilla för deltagarna i markavvattningsföretaget. Kontakter med kommunen och andra aktörer Styrelsen ska föra deltagarnas talan i ärenden som påverkar eller kan påverka markavvattningsföretaget. Detta kan vara gentemot allt från enskilda fastighetsägare, till fiskeföreningar och andra organisationer, till kommunen och myndigheter som Trafikverket och Länsstyrelsen. Om det sker ändringar och det gäller en aktör som är beständig, till exempel att kommunen släpper ut dagvatten eller avloppsvatten, så är den bästa lösningen ofta att göra en överenskommelse med kommunen om att de ska fördröja dagvattnet och att de ska delta i kostnadsfördelningen för att betala för ökade underhållskostnader. En överenskommelse innebär också att man inte behöver ompröva markavvattningsföretaget vilket kan vara fördelaktigt. 24

25 Om någon har genomfört förändringar inom markavvattningsföretaget utan ert tillstånd så ska ni kräva att de återställer det, eftersom det kan drabba deltagarna i markavvattningsföretaget. Om detta inte räcker så ska ni kontakta tillsynsmyndigheten, normalt Länsstyrelsen. Ompröva en samfällighet Om deltagarna inte kan komma överens om en ny kostnadsfördelning, eller om markavvattningsanläggningen har ändrats i förhållande till tillståndet och det råder oenighet om samfällighetens ansvar, så går det att ansöka om omprövning av markavvattningssamfälligheten. Det är viktigt att vara medveten om att det är den sökande som betalar kostnaderna som omprövningen för med sig. Eftersom kostnaderna kan bli omfattande är det viktigt att det är den som vill förändra något som bör stå som sökande. Läs mer om detta i kapitel 9 i Äga och förvalta diken. Observera också att vid en omprövning övergår förvaltningen automatiskt till ny lagstiftning, SFL. Ni kommer därför behöva diskutera i styrelse och på stämma hur ni vill hantera det. Diskutera och dokumentera Vilka åtgärder behöver styrelsen arbeta med i ert markavvattningsföretag? Hur kan ni arbeta med att kartlägga alla fastigheter med andelar i markavattningsföretaget? Hur kan ni kommunicera med berörda aktörer angående underhåll av diken och kostnadsfördelning? Finns det risk för konflikt med något utomstående intresse i området? Om du vill veta mer Om du har specifika frågor om din markavvattningssamfällighet ska du i första hand prata med din cirkelledare eller projektledare. I andra hand kan du kontakta någon av Jordbruksverkets sakkunniga inom vattenhushållning, till exempel via vatten@jordbruksverket.se. Tips på ytterligare läsning om markavvattning och dränering. Informationsmaterialet finns på Jordbruksverkets hemsida. Läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering Anvisningar för återställning av jordbruksdränering Jordbruksverkets frågor och svar - ngochdagvatten/fragorochsvar.html 25

26 Tema underhåll av diken, enskilda och samfällda Målen med detta tema är öka kunskapen om dikets funktion och hur man kan identifiera behov av underhåll. Hur man planerar underhållet och vad man bör tänka på när man väljer entreprenör, liksom hur man utför efterkontroll av utfört underhåll. Träffarna tar bland annat upp: Hur man kontrollerar behovet av underhåll. Vad som gäller vid intrång på annans fastighet. Vad bör man kommunicera med entreprenören till exempel om vad hen har för maskiner. Hur efterkontroll av underhållet görs. Detta gäller både samfällda och enskilda diken. 26

27 Del 6 Hur vet du om diket behöver underhållas? Inför denna del Inför denna del bör du läsa kapitel 1-4 i handboken Äga och förvalta diken och sidorna samt 1-13 i Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. Mål för del 6 Att lära sig om dikets funktion och identifiera underhållsbehov samt bedöma om hela eller delar av diket behöver underhållas. Är ni flera från samma markavattningsföretag är det bra om ni under denna del skapar er en gemensam målbild kring behovet av underhåll. Ett tips är att avsluta denna del med att se film 3 Hur du underhåller ett dike. Foto: Abraham Joel, SLU. Varför fungerar inte dräneringen? Jordbruksdränering är normalt dimensionerad för att transportera bort överskottsvatten från åkern inom 1-3 dagar under växtsäsongen. Det är ungefär så lång tid som växterna klarar av vattenmättade förhållanden innan det uppstår skador. Skador kan uppstå utan att man ser stående vatten på fältet. Vattenmättad jord gör att rötterna inte kan ta upp luft och därmed varken näring eller vatten heller. För dålig dränering gör också att rötterna inte kan växa så djupt eftersom de kräver porer som inte är vattenfyllda för att kunna utvecklas. Dåligt rotsystem ger sämre tillväxt då rötterna får tillgång till mindre vatten, luft och näring. De blir också känsligare för både torka och översvämning. Om du som markägare eller arrendator inte rör dig regelbundet längs dina diken, är det ofta först när det blir problem med dräneringen av fälten som du upptäcker ett underhållsbehov. När problem uppkommer är första steget att avgöra om det beror på täckdikningen, eller om lösningen finns nedströms i huvudavvattningen. Försök att hitta utloppen från de täckdiken som avvattnar fältet som har dräneringsproblem, då dessa punkter är extra känsliga för olika störningar. Detta behöver du göra själv på dina egna fält. Vi rekommenderar också att ni tittar på detta tillsammans vid en fältvandring i studiecirkeln. 27

28 Om du inte hittar utloppet trots att vattennivån i diket är låg så är högsta prioritet att hitta utloppet, renovera det och märka ut det för att undvika att det skadas vid underhåll i diket. Tidpunkt kan här vara viktig. Tidigt på våren en lugn dag, kan man höra hur det porlar i rören, även om man inte ser utloppet. Såvida det inte är stopp i rören. Om du hittar utloppet och det verkar vara i bra skick så finns problemen troligen längre upp på fältet, till exempel: o en igensatt brunn o stopp i ett dräneringsrör o låg infiltrationskapacitet i marken till följd av markpackning eller rotinväxning. Kontrollera om det finns träd eller buskar i närheten av rörledningen. Om utloppet ligger under dikets vattennivå även under torrare perioder så finns det troligen ett underhållsbehov eller något annat problem med diket nedströms. Vem ansvarar för diket? Ungefär hälften av alla diken i odlingslandskapet är enskilda och hör till fastigheten, medan den andra hälften är samfällda diken som flera fastigheter ansvarar för gemensamt. Därför behöver du säkerställa vem som ansvarar för diket innan du påbörjar underhållsarbeten. Detta tas upp under det första temat i studiecirkeln. Kortfattat gäller följande: Enskilda diken - Som fastighetsägare har du rätt att underhålla dina enskilda diken för att säkerställa dräneringen, men också en skyldighet att underhålla för att undvika skador på någon annans mark och egendom. Samfällda diken - Här har styrelsen ansvar för underhållet och att följa tillståndet i förrättningsakten. Läs mer om detta på sida 7-10 i Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. Det är inte ovanligt att underhåll av samfällda diken utförs av enskilda markägare. Detta kan ske trots att det finns en styrelse, särskilt i markavvattningsföretag med färre deltagare. Vanligt är också att det sker för att det inte finns någon styrelse. Det finns dock flera risker med detta, till exempel om någon fastighet skulle byta ägare eller om någon fastighetsägare slutar underhålla diket på sin fastighet. Om en enskild fastighetsägare genomför underhåll blir den också ansvarig om något skulle gå fel. Bedömning av underhållsbehovet När du ska bedöma underhållsbehovet i diket är det viktigt att få en helhetsbild av diket och granska diket på fler ställen än där du upplever problem. I odlingslandskapet har vattendrag ofta små nivåskillnader och litet fall, vilket innebär att ett hinder eller en dämning som bromsar vattnets hastighet kan fortplantas en lång sträcka uppströms (se sid 14 i broschyren Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap). Problemen kan alltså finnas ganska långt nedströms från platsen där du har problem. Om du träffar på en sträcka med större fall och 28

29 högre vattenhastighet, en så kallad bestämmande sektion, så kan du vara ganska säker på att anledningen till dräneringsproblemen finns ovanför denna sträcka. När du underhåller får du återställa diket till ursprungligt djup och profil. Efter 1986 krävs tillstånd om man vill fördjupa diket ytterligare. Läs mer om detta på sida 7-9 i Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare jordbrukslandskap. Tecken på att diket behöver underhållas: Ras i diket och tecken på ytavrinning. Instabila slänter och partier där slänterna underskurits. Variationer i dikets bredd. Igenväxningsvegetation eller träd nere i själva diket. Sedimentansamlingar mer än ca cm djupa, mät gärna med en graderad sticka. Andra hinder som kan orsaka dämning: Stenar, träd eller andra hinder kan orsaka turbulens, som bromsar vattenflödet. En vägtrumma som har för liten dimension, eller ligger på fel djup. Kulvertar i dåligt skick eller i fel dimension. Avsaknad av erosionsskydd på känsliga platser. Kablar och rör som lagts i diket. Högt vattenstånd i en sjö eller våtmark nedströms. En damm som inte regleras korrekt. Diskutera och dokumentera Utgå gärna från det eller de diken som ni fokuserar särskilt på i studiecirkeln, Diskutera hur jordbruket eller skogsbruket fungerade på marken när diket anlades om kunskapen finns hos deltagarna. Hur skiljer det sig från idag utifrån den verksamhet som pågår? När genomfördes det senast underhållsinsatser i diket? Vilket resultat gav det? Vad har hänt sedan dess? Om diket är samfällt, vad står det i tillstånd och akter gällande utformning och dimensionering, till exempel släntlutning, bottenbredd och fall? Vad står det om underhåll av diket? Om ni inte har tillgång till handlingar så bör ni även läsa temat Aktiv förvaltning av diken, enskilda som samfällda, del 2. Reflektera och jämför era dikens eventuella problem. Är det problem med täckdikningen, eller vet ni om problemen finns nedströms i huvudavvattningen? Hur ser ni på behoven av avvattning framöver, på kort och lång sikt? Vad kan det innebära för verksamheter och boende i området? Finns exempelvis planer på exploateringar i området, eller finns det problem med marksjunkning? Vad är skillnaden mellan samfällda och enskilda diken när det gäller underhåll? Vilka skyldigheter och rättigheter har du som markägare eller deltagare i markavvattningsföretag gällande underhåll av diken? 29

30 Del 7 Fältvandring: Gå en gemensam vandring längs diket Inför denna del Inför fältvandringen läs igenom studiematerialet för del 8. Har ni inte tittat på film 3, Hur du underhåller ett dike, se filmen inför fältvandringen. Om fältvandringen genomförs fristående från andra träffar, rekommenderas att man ganska snart efteråt håller en träff för att bland annat diskutera fältvandringen. Under fältvandringen kan andra personer delta som: Styrelseledamöter, deltagare i samfälligheten, grannar. Organisationer eller myndigheter som är kunniga i frågan (se även del 9). Mål för del 7 Du som studiecirkeldeltagare ska få en tydlig bild av underhållsbehovet i diket som ni besöker. Du ska kunna göra liknande vandringar längs dina egna diken för att bedöma underhållsbehovet där. Det rekommenderas att du efter fältbesöket och innan nästa träff försöker göra en egen vandring, gärna med grannar och eventuellt andra deltagare i en eventuell samfällighet. Foto: Håkan Alfredsson. Förberedelser Det är lämpligt att ni gör en vandring längs ett eller flera diken innan nästa del av denna studiecirkel. Syftet är att få en bild av allmäntillståndet i diket och att hitta eventuella problem som är särskilt viktiga att åtgärda, så att ni har underlag för att kunna planera underhållsarbetet. 30

31 Ta gärna med på fältvandringen: Kopior på eventuella kartor och profilbeskrivningar för valt dike. Mätsticka för att mäta sedimentdjup. Spade, för att till exempel gräva fram utlopp. Checklista för rådgivning 14U, Underhåll av diken, Greppa Näringen. Under besöket Att studera och göra vid fältvandringen: Bedöm underhållsbehovet utifrån exempel i del 6 och checklistan ovan. Undersök hur dikets djup och läge stämmer överens med eventuella kartor och profilbeskrivningar. Hitta eventuella hinder och bestämmande sektioner. Hitta och bedöm skicket på utlopp från täckdiken. Dokumentera problem. Ta gärna bilder för att minnas hur det såg ut. Tänk på att vissa diken kan vara täckta titta gärna ner i eventuella brunnar vid fältbesöket och försök få en bild av hur avvattningen hänger ihop i det område ni besöker. Hur rinner vattnet från eventuell skog uppströms? Sker det via täckdikning ut i ledningar och vidare ut i diken? Finns det eventuella invallningar eller sjöar osv? Dokumentera problem inventera sträckan som ni går efter och markera på en karta vart ni upptäcker olika problem och åtgärdsbehov. En rimlig stäcka att röra sig längs med diket bör högst vara ca meter. Anpassa dock denna efter deltagarna så att så många som möjligt kan delta. Ta gärna bilder som ni kan visa under senare träff. Tips - Rådgivning från Greppa Näringen Om ni inte är överens om vilka åtgärder som behöver göras, eller om ni är osäkra på hur ni ska gå vidare kan en möjlighet vara att få hjälp av en rådgivare från Greppa Näringen. Inom rådgivningsmodulen 14U kan upp till fyra personer utöver dig som fastighetsägare få kostnadsfri rådgivning. En rådgivare kommer då på besök till din gård och ni tillsammans går ut i fält för att diskutera bland annat vilka åtgärder som kan behövas göras för att förebygga och förbättra kapaciteten på ert dike. Det finns också möjligheter att anordna fältvandringar för hela markavvattningsföretaget eller flera samfälligheter längst med ett vattendrag med rådgivare från Greppa Näringen. Mer information om detta hittar ni på eller kontakta er Länsstyrelse. Diskutera och dokumentera Vilka symtom har ni sett som kan tyda på att diket behöver underhållas? Hur stora arealer påverkas av bristande dränering? Finns det andra aktörer, som påverkas av bristande underhåll, än jord- eller skogsbruk som exempelvis vägar, exploaterade områden, avloppsanläggningar, eller bostadshus? Vilken kunskap finns om tidigare underhåll? Vet någon om diket fördjupats vid tidigare underhåll? 31

32 Var och vad är det som medför att avvattningen i diket inte fungerar? Var i diket och närområdet sker erosion och sedimentation eller är igenväxning ett stort problem? Kan diket göras mindre känsligt, till exempel genom att bevara mer av växtligheten i diket och på marken intill diket? Vilka jordarter har diket och vilken släntlutning behövs då? Har ni i en gemensam syn på dikets skick och funktion? 32

33 Del 8 Hur ska ni planera för underhåll av diket? Inför denna del Inför denna del bör du ha läst sidorna i Jordbruksverkets broschyr Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. Du bör även ha sett filmen om underhåll av diken samt genomfört en fältvandring längst minst ett dike. Använd gärna bilder från fältvandringen som diskussionsunderlag på denna träff. Mål för del 8 Du som deltagare ska få förståelse för vilka underhållsåtgärder och underhållsmetoder som behövs samt vilka krav som ska ställas på den entreprenör som ska genomföra underhållet. Bland annat: Vilka problem som råder i diket till exempel sedimentansamlingar, kantras, igenväxning och erosion. Kartläggning av fysiska hinder, ledningar, täckdikesögon etc. Vilken miljöhänsyn som bör tas. Val av underhållsmetod. Val av tidpunkt. Foto: Anuschka Heeb Dela upp projektet utifrån underhållsbehovet Börja med att inventera hela eller delar av diket, detta görs vid fältvandringen under del 7. Det kan finnas områden med sedimentansamlingar, igenväxning, ställen med erosionsskador eller ras som behöver åtgärdas. Diket kan ha hårdbottnar bestående av grus och sten som är extra viktiga att ta hänsyn till för att skydda bland annat fisk och bottenfauna. Täckdikesögon kan vara erosionsskadade och behöva förstärkas med erosionsskydd. Det är också bra att ha med i beräkningarna att märka ut täckdikesögonens placeringar. Det underlättar för 33

34 entreprenören när hen ska utföra underhållet. Fundera också på om hela diket behöver underhållas, eller om det räcker med vissa punktåtgärder eller mindre sträckor. Anpassa underhållet Kunskapen om de naturmiljöer som finns kring vatten har utvecklats mycket under senare år. Detta ställer också större krav på dig som ska genomföra underhållsåtgärder i ett dike. Dels finns det strikta lagkrav som behöver beaktas, men det handlar också om en generell hänsyn, till exempel att inte störa dikets botten i onödan, och att genomföra underhållet så att risken för grumling minimeras. Genom att använda nya typer av redskap och metoder kan påverkan på miljön minska samtidigt som underhållskostnaderna kan bli lägre. Läs mer om detta på sidorna i Jordbruksverkets underhållsbroschyr. Skillnad på dike och dike Det är särskilt viktigt att ta hänsyn på sträckor där diket har naturligt utseende, till exempelkurvor, varierande bredd och bottendjup. Där är det också extra viktigt att dokumentera de insatser du gör, eftersom det ofta finns större biologiska värden som kan skadas. Där kan också rekommenderas att man försöker ha en plan med underhåll på någon delsträcka var eller vartannat år. Med en bra planering av teknik och miljöhänsyn är det också lättare att förankra underhållskostnaderna hos deltagarna i markavvattningsföretag. I grunden är det styrelsen som beslutar om underhåll enligt 1918 års vattenlag, men med en bra kommunikation går det att undvika onödiga konflikter. I markavvattningsföretag som förvaltas med ny samfällighetslagstiftning måste styrelsen få budgeten för underhållet godkänd av stämman. I ett traditionellt jordbruksdike, där du vet att det inte finns fisk, kräftor eller musslor, behövs vanligtvis inte mycket planering för att genomföra underhållet. Du bör däremot fundera kring vilken teknik som kan användas, dels för att få till ett långsiktigt underhåll till låg kostnad, men också få ett stabilt och hållbart dike. Planera för miljöhänsyn Beroende på hur diket ser ut så behövs olika grad av hänsyn till miljön. Miljöbalkens andra kapitel gäller alltid, vilket innebär att du som verksamhetsutövare ska skaffa den kunskap som behövs för att skydda miljön mot skada. Sedan behöver du förebygga, hindra och motverka skador genom att genomföra skyddsåtgärder och ta hänsyn till de begränsningar som kan finnas. Eftersom du som verksamhetsutövare också har bevisbördan om en skada skulle inträffa, så är det viktigt att tänka till före och dokumentera. Normalt krävs inte något tillstånd, dispens eller anmälan om vattenverksamhet när du underhåller ett dike. Checklistan om miljöhänsyn som finns i studiematerialet sammanfattar de flesta krav, rekommendationer och åtgärder som du kan vara berörd av vid ett underhåll av ett dike. Checklistan kan du använda för att dokumentera dina underhållsplaner genom att lägga till egna kommentarer kring de frågor som är aktuella i ditt dike. Läs också mer om detta på sidorna i Jordbruksverkets underhållsbroschyr. 34

35 Tidplan för arbetet För att underhållet ska bli väl utfört och utfört vid gynnsam tidpunkt är det lämpligt att göra en tidplan för arbetet. Lämpliga punkter att ha med i tidsplanen är: Inventering av underhållsbehov (vilket diskuterats ovan) Kontroll om det finns några skyddade arter eller fiskar Eventuella kontakter med länsstyrelsen med hänsyn till handläggningstider: o Anmälan till länsstyrelsen om fiske/fisk kan skadas. 8 veckors handläggning, kostnad kr. o Natura-2000 eller andra skyddade områden. Du bör kontakta länsstyrelsen för råd kring hur du tar särskild hänsyn. Vissa länsstyrelser kräver samråd. 6 veckors handläggning, kostnadsfritt. o Dispens från artskydd (kan ta längre tid). Kontakter med andra markägare och aktörer som berörs Ta in och värdera offerter Möte med entreprenören Genomförandetid Efterkontroll Glöm inte att diskutera dessa frågor tidigt i processen, inom samfällighet eller bland grannar: Vem ansvarar för vilka delar? Ekonomi hur ska kostnaderna fördelas? Dokumentation vad behöver dokumenteras och vem ansvarar för det, så att det blir enklare nästa gång? Andra åtgärder, till exempelbyte av vägtrumma eller kulvert. Diskutera och dokumentera Vilka delar av diket behöver underhållas? Hur lång blir den totala sträckan? Undersök också vattnets framkomlighet nedströms. Har grannen nedströms underhållit sitt dike? Är detta något ni kan/bör påverka? Vilka biologiska värden finns i eller kring diket och hur kan ni förhålla er till det utifrån regler och miljöhänsyn? Exempelvis spara vissa träd för att stabilisera slänter, ha slamfickor eller kanske att ha klippskopa istället för vanlig skopa. Finns naturliga avgränsningar av åtgärdsbehovet i diket exempelvis utifrån landskapets topografi och markens beskaffenhet? Bör ni börja nedströms eller uppströms? Är det någon som har några egna erfarenheter? Vad säger entreprenören (kan ni ha med en entreprenör på träffen/fältvandringen se även del 9 nedan)? När på året är det lämpligt att genomföra underhållet? Behöver ni förbereda genom att ta bort träd? Vilket underhåll, enligt lag behöver ni anmäla till länsstyrelsen och hur långt i förväg behöver det i så fall göras? Finns en ritning över dikesprofilen på olika ställen där djup och läge är inmätt? 35

36 Har ni kunskap om någon fördjupning? Är den gjord över en kortare eller längre sträcka? Om det skulle räcka med att slå av vegetationen i diket, finns det någon lämplig maskin för detta i ert område? Behöver ni göra en tidsplan för arbetet? Vad behöver den innehålla? 36

37 Del 9 Entreprenad, underhåll och efterkontroll Inför denna del Inför denna del bör du ha läst sidorna i Jordbruksverkets underhållsbroschyr. Det kan vara lämpligt att prata med en entreprenör innan eller efter detta möte, eller ha med en entreprenör vid mötet. Mål för del 9 Denna del ska ge dig kunskap för att kunna ta in och bedöma offerter, vilka moment som du behöver ha koll på under genomförandet och hur du slutligen gör en efterkontroll av genomfört underhåll. Foto: Herder BV. Krav på entreprenören Tidigare i denna studiecirkel har du fått kunskap om hur man minimerar miljöpåverkan och hur du kan få ett hållbarare dike. Det är också viktigt att entreprenören som genomför grävarbetena har denna kunskap. Annars är risken stor att du inte blir nöjd med resultatet och att miljöpåverkan blir större än nödvändigt. Några krav som är rimliga att ställa på entreprenören är: Rätt redskap och maskinstorlek för arbetet Ansvarsförsäkring (om entreprenören orsakar en skada på din eller någon annans egendom) Förarbevis Besiktad maskin Entreprenören måste vara rädd om bottnar och dikesslänter 37