Marknadslogik och hälsopolitik i praktiken
|
|
- Frida Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Presentation vid Kalevi Sorsa fondens Fredagsuniversitet Hälsovård rättighet eller konsumtionsvara? i Helsingfors Marknadslogik och hälsopolitik i praktiken Gunnar Ågren, F.d. Generaldirektör för Folkhälsoinstitutet i Sverige En utgångspunkt för min inledning är synen på hälsa som en mänsklig rättighet och att det är sjukvårdens huvuduppgift att förbättra människors hälsa. Att förbättra hälsan innebär såväl förebyggande och hälsofrämjande arbete som vård, behandling och rehabilitering. Det innefattar också åtgärder som bidrar till så bra livskvalitet som möjligt vid inträffad sjukdom och funktionsnedsättning. En annan utgångspunkt är att hälsans bestämningsfaktorer till stor del är sociala och att hälsan är synnerligen ojämnt fördelad nationellt och internationellt vilket sammanhänger med att människor har olika levnadsvillkor och exponeras för olika hälsorisker. Jag ansluter mig helhjärtat till det synsätt på hälsans bestämningsfaktorer som redovisas i WHO-rapporten om hälsans sociala bestämningsfaktorer Closing the gap som kom i slutet av Det är lätt för mig att instämma i detta dokument särskilt som den svenska folkhälsopolitik som antogs av vår riksdag 2003 bygger på ett liknande synsätt. Enligt detta synsätt är sjukvården en av flera aktörer som påverkar människors hälsa. Sjukvården är ingen oviktig aktör, men det är viktigt att sjukvården måste samarbeta med andra delar av samhället för att åstadkomma bästa möjliga hälsa. Synen på hälsa som en mänsklig rättighet leder fram till att sjukvården alltid måste prioritera de svårast sjuka och måste arbeta förebyggande. Sjukvården bör också ha en aktiv roll när det gäller att motverka hälsoskillnader som sammanhänger med att människor lever under ojämlika förhållanden och utsätts för olika hälsorisker. Sjukvårdens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på sjukvård är större än tillgången. De flesta industriländer kommer sannolikt råka ut för svårigheter när det gäller att finansiera sina hälso- och sjukvårdssystem under de närmaste decennierna vilket i hög grad kommer att anstränga deras förmåga att göra de rätta prioriteringarna. Ett sjukvårdssystem som redan idag har råkat i allvarliga svårigheter är naturligtvis det amerikanska. Ett problem när det gäller prioriteringar inom vården är naturligtvis att de som har störst behov av vård i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga sjukvård. När det gäller förebyggande åtgärder är den individuella efterfrågan i allmänhet mycket låg. Behovet av att kunna utöva en bra kostnadskontroll för att kunna prioritera de svårast är ett avgörande skäl till att sjukvården bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är med nödvändiga ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade.
2 Samtidigt är beslut om nödvändiga strukturförändringar inom sjukvården mycket obehagliga att fatta och i varje fall i Sverige har väljarna en benägenhet att vilja byta ut ansvariga landstingspolitiker, som har det närmaste ansvaret för sjukvården. Jag vet detta av egen erfarenhet efter 26 år i branschen. Detta kan vara ett skäl att man i ökad grad vill lägga över sjukvård på andra utförare och i ökad grad vill låta marknaden styra åtminstone delar av sjukvården. Ett annat skäl kan naturligtvis också vara att sjukvården är svår att styra med sina starka professioner och sin höga grad av komplexitet. Internationella erfarenheter Innan jag går in på mer av konkreta erfarenheter av marknadsstyrd vård kan det finnas anledning att se på frågan i ett internationellt övergripande perspektiv. Kan man dra några slutsatser om vilken typ av hälso- och sjukvårdssystem som ger mest hälsa för pengarna. Tittar vi på den senaste OECD-statistiken över sjukvårdsutgifter för ett antal ledande industriländer finner vi att USA leder stort med Norge som tvåa medan däremot både Sverige och Finland befinner sig ganska långt bak i kön. Väljer vi istället ett antal mycket grova hälsoparametrar medellivslängd och dödlighet under det första levnadsåret får vi fram en helt annan bild. Japan och USA har i stort sett bytt plats.
3 Medellivslängden bestäms rimligen av en rad andra faktorer än sjukvårdens effektivitet. Möjligen är dödligheten under första levnadsåret en bättre indikator. Här finner vi att Island och Sverige leder med USA på en klar Jumboplats. Den mest uppenbara slutsatsen är att det inte finns något samband, möjligen till och med ett svagt negativt samband, mellan hälsa och sjukvårdsutgifter om man jämför industriländer som befinner sig på en någorlunda likartad ekonomisk nivå.
4 Man har försökt titta vidare på dessa sammanhang och se om sjukvårdens driftformer har någon betydelse. När det gäller den amerikanska sjukvården utmärks den av både en betydande andel privat försäkringsfinansiering och privata utförare, dvs. en mycket hög andel av marknadsstyrning. En färsk OECD-rapport konstaterar att den viktigaste orsaken till de höga amerikanska kostnaderna är höga pris och lönenivåer, exempelvis när det gäller läkarlöner och läkemedel. Marknaden tenderar således i detta fall att driva upp kostnaderna utan att ge något förbättrat hälsoutfall. Världsbanken har i år kommit med en forskningsrapport (Wagstaff et al, Social Health Insurance vs Tax-Financed Health Systems) där man jämför länder med försäkringsfinansierade hälso- och sjukvårdssystem med länder som har skattefinansierade. I de försäkringsfinansierade systemen har man i allmänhet mer marknadsliknande förhållanden även om det finns länder som Nederländerna där privata sjukhus inte får vara vinstgivande. Rapporten konstaterar att försäkringsfinansierade system medför klart högre kostnader än skattefinansierade och har också en tendens till sämre hälsoutfall exempelvis en högre dödlighet i bröstcancer. Ett skäl kan vara att skattefinansierade system har lättare att integrera förebyggande åtgärder typ mammografiscreening. I WHO rapporten Closing the Gap varnar man mycket klart för en kommersialisering av sjukvården och menar att det är viktigt att se hälso- och sjukvårdssystem som något mer än leverantörer av sjukvård. Man konstaterar också att offentligt finansierade system tenderar att ge bättre hälsoutfall särskilt när det gäller barns hälsa och man pläderar starkt för primärvårdsbaserade sjukvårdssystem med starka förebyggande inslag och hög tillgänglighet också ekonomiskt och menar att länder som har gjort sådana satsningar tenderar att ha bättre hälsoutfall. Svenska erfarenheter Sverige har en väsentligen skattefinansierad hälso- och sjukvård med landstingen som huvudman. Det har av tradition funnits en viss andel privatpraktiserande läkare i storstäderna som varit taxebundna och i praktiken också skattefinansierade. De framför allt etablerat sig i storstädernas centrala delar och i någon mån bidragit till en ökad valfrihet men också ett ojämlikt vårdutnyttjande men de har knappast påverkat systemet i stort. Sedan 1990-talet har man i en del landsting infört beställar- utförarmodeller. I huvudsak har det rört sig om offentliga utförare men i en del fall har man också lagt ut driften på privata utförare. I allmänhet har det rört sig om enskilda vårdcentraler eller verksamheter som varit lätta att definiera som starroperationer. I några fall har enstaka sjukhusenheter sålts ut till privata vårdgivare, det viktigaste exemplet är S:t Görans sjukhus, ett relativt stort akutsjukhus i Stockholm. Den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde mot slutet av sin mandatperiod den så kallade stopplagen som stadgade att alla universitetssjukhus och minst ett sjukhus i varje landsting måste drivas i offentlig regi. Om man i övrigt lade ut sjukhus på
5 privata entreprenörer var dessa skyldiga att återinvestera eventuella vinster i verksamheten och fick inte bedriva privat försäkringsfinansierad vård på samma sjukhus som hade offentlig finansiering (s.k. gräddfiler). Den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 avskaffade stopplagen och har istället genomdrivit två nya lagar: Lagen om valfrihetssystem och lagen om vårdval i primärvården. Man har också drivit igenom ett förslag att apoteken skall privatiseras. Lagen om valfrihetssystem innehåller generella regler som skall trygga att alla vårdgivare inom ett verksamhetsområde som uppfyller vissa på förhand givna kriterier har rätt att etablera sig och utbjuda sina tjänster direkt till kunderna/patienterna. Denna lag har hittills mest kommit att tillämpas inom äldreomsorgen. Lagen om vårdval inom primärvården innebär att alla landsting är skyldiga att införa vårdvalssystem inom primärvården från och med 1 januari 2010, det vill säga att det råder etableringsfrihet för alla vårdgivare som uppfyller landstingens krav för etablering och att alla vårdgivare skall ha samma ersättning. Några landsting har redan genomfört vårdvalssystem. Det viktigaste är Stockholms läns landsting som omfattar mer än en femtedel av den svenska sjukvården och som införde Vårdval Stockholm 1 januari Stockholm har valt en ganska extrem variant av ersättningssystem. Vårdgivarna får en mindre fast ersättning per listad patient, något mer för äldre men det finns ingen social viktning. Huvuddelen av ersättningen utgörs av en rak ersättning per patientbesök. Stockholmsregionen är som många andra storstadsregionen mycket segregerad. Rika förortskommuner som Danderyd har omkring 3 ggr så hög medelinkomst som de fattigaste områdena.
6 Som väl känt från socialepidemiologisk forskning återspeglas de ekonomiska skillnaderna i stora hälsoklyftor jag redovisar här de så kallade ohälsotalen som istället är 3 ggr så höga i de fattigaste områdena. Väljer man andra indikatorer om självupplevd hälsa eller avsevärda funktionshinder på grund av sjukdom får man likartade skillnader. Vårval Stockholm har inneburit en betydande nyetablering av privat läkarmottagningar, i allmänhet drivna av vårdföretag som i flera fall ägs av riskkapitalbolag. En del tidigare landstingsdrivna mottagningar har sålts till privata företag. Ser man till fördelningen över länet kan man konstatera att huvuddelen av de nya privata mottagningarna har etablerat sig i områden med socialt väletablerad befolkning, I Stockholms innerstad är 85% av alla mottagningar privata. Det finns ett signifikant statiskt samband mellan antal läkarmottagningar och områdets sociala sammansättning. Mottagningar som är belägna i socialt utsatta områden har fått stora problem när det gäller att finansiera verksamheten. Man har i stor utsträckning fått göra sig av med kuratorer och psykologer som inte genererar tillräckligt stora intäkter. Istället har man fått satsa på många läkarbesök, exempelvis i form av återbesök för att meddela provsvar istället för som tidigare telefonkontakt.
7 Samtidigt är uppenbarligen många av de privata mottagningarna mycket lönsamma. De stora vårdbolagen gav förra året en vinst i storleksordningen 2 miljarder kronor, vilket föranledde en intensiv politisk debatt. Sammantaget bidrar vårdvalsmodellen i denna utformning till att öka ojämlikheten i vårdutbud. I rättvisans namn bör sägas att andra landsting satsar på andra vårdvalsmodeller med en betydligt högre fast ersättning och man försöker också väga in socioekonomiska faktorer. Några allmänna reflektioner över hälsa, sjukvård och marknad Ger marknaden bättre vård? Det är svårt att belägga positiva effekter av att introducera marknadssystem inom sjukvården. Ett vanligt argument är att konkurrens höjer kvaliteten inom vården. Detta är väldigt svårt att belägga. I USA där sjukvård bedrivs såväl av vinstgivande företag som icke vinstgivande och av offentliga huvudmän går det inte att visa att de vinstgivande ger bättre vård. Snarare talar tillgängliga data i motsatt riktning. Det finns snarare en fara i att vinstgivande vårdgivare har mindre benägenhet att satsa på långsiktig forskning och utvecklingsarbete och är mindre benägna att dela med sig av nya kunskaper som kan ge en konkurrensfördel. Vad händer med kostnadskontrollen? Introduktion av marknadsmekanismer ger problem när gäller kontrollen av vårdens totalkostnader. Särskilt gäller detta naturligtvis när man använder raka
8 ersättningssystem av prestation enligt den modell som används i vårdval Stockholm. En tendens inom marknadsstyrda system är att man får ett överutnyttjande av vård och behandling där de hälsomässiga fördelarna är måttliga eller inga alls. På kort sikt kan en marknadsstyrning vara effektiv när det gäller att få bukt med köer. På längre sikt tvingar man ofta fram drastiska nedskärningar och gör det svårare att prioritera de svårast sjuka. Vad händer med jämlikheten? Marknadsstyrda system gör det i allmänhet lönsammare att etablera sig där patientmixen utgörs av någorlunda socialt väletablerade personer med väldefinierad symptom. Patienter med sociala problem, kraftiga funktionsnedsättningar och multisjuka är ofta mindre lönsamma. Det finns därför en risk för cherry-picking dvs. att man använder olika metoder för att sortera bort de mindre lönsamma grupperna. Vad händer med öppenhet och insyn? Offentlig vård har i allmänhet tydliga regler som reglerar insynen i verksamheten och dokumentation av resultat. Detta försämras ofta i en privat driven verksamhet där det inte finns någon offentlighetsprincip. Vad händer med det förebyggande arbetet? Sjukvården har ett allt viktigare ansvar för förebyggande arbete både på individnivå och samhällsnivå, bland annat genom att påtala hälsorisker och samarbete med andra samhällorgan. Risken är att förbyggande arbete ses som en onödig kostnad. Den fragmentisering som blir följden av att man har många olika vårdgivare försvårar det förebyggande arbetet på samhällsnivå. Sjukvård är ovanligt svårt att upphandla samtidigt som misstag blir väldigt dyrbara Sjukvården är ett mycket komplext system där olika delar påverkar varandra. En väl fungerande primärvård är exempelvis viktig för att avlasta akutsjukvården. Öppenvård och slutenvård bör hänga ihop. Ett exempel är ett sjukvårdsdistrikt i Stockholms län där den psykiatriska öppenvården lagts ut på entreprenad men där slutenvården är kvar i landstingets regi. Ett annat utmärkande drag hos sjukvården är att vårdgivaren har stor makt att påverka hur omfattande behandlingen skall vara, hur många prover som skall tas eller vilka undersökningar som skall göras. De är med andra ord mycket svårt att veta på förhand vad som skall upphandlas och i praktiken har det visat sig lättast att upphandla någorlunda väl definierade behandlingar som planerade höftledsoperationer. Misstag kommer oundvikligen göras i samband med upphandlingar. Har man lagt ut verksamheten på entreprenad blir det ofta mycket dyrt att korrigera det hela i efterhand. Inom offentlig vård har man större möjligheter att omorganisera verksamheten under verksamhetsperioden. Vad händer med valfriheten? Självklart kan fler vårdgivare öka valfriheten men detta förutsätter att man har en bra kunskap om exempelvis behandlingskvalitet och resultat inom vid de vårdenheter som man vill jämföra. Sådana uppgifter saknas för det mesta. Det bedrivs visserligen ett
9 arbete med kvalitetsregister och öppna jämförelser inom den svenska sjukvården men det är långt kvar innan man kan jämföra två olika vårdcentraler med varandra. För befolkningen i utsatta områden och i glesbygder kan systemet snarast innebära en försämrad valfrihet. Finns det några fördelar med marknadsstyrning och nya vårdgivare? Privat vård kan ha tydligare beslutslinjer än den ganska byråkratiska landstingsdrivna vården. Så var exempelvis förhållandena vid S:t Görans sjukhus. Där stödde de fackliga organisationerna det privata sjukhuset eftersom de upplevde att de hade större inflytande är när sjukhuset bedrevs av landstinget. Privata vårdgivare har i en del fall visat sig vara bättre på att organisera mer serviceinriktade delar av sjukvården, exempelvis tillgänglighet per telefon, väntetider etc. Sammanfattningsvis Man bör vara mycket försiktig med att införa marknader inom sjukvården, upphandla vård eller introducera vårdvalssystem. Man bör ha klart för sig att det rör sig om stora ingrepp i ett komplicerat system och att ingreppen kan få oförutsedda konsekvenser. Det är särskilt viktigt att man kräver stor öppenhet och insyn, att man slår vakt om den förebyggande verksamheten och att man undanröjer möjligheter att tjäna orimligt stora vinster genom att överbehandla patienter eller välja ut särskilt lönsamma patientgrupper. Det är också viktigt att man har tydliga kriterier på vårdkvalitet och tydliga indikatorer för uppföljning. Inom den politiska oppositionen i Sverige kommer man sannolikt att arbeta för certifieringssystem som gäller alla vårdgivare. Man kommer också ta med all sannolikhet ta bort möjligheten till gräddfiler och tvånget att införa vårdval.
Stoppa tvångsprivatiseringen. sjukvården - ett seminarium med utgångspunkt från Göran Dahlgrens bok
Stoppa tvångsprivatiseringen av sjukvården - ett seminarium med utgångspunkt från Göran Dahlgrens bok Gemensam Välfärd Gunnar Ågren Socialistiskt Forum 2018 Historien om hur den svenska sjukvården alltmer
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten
Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Vårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi
Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre
Sjukvård och folkhälsa. Gunnar Ågren
Sjukvård och folkhälsa Gunnar Ågren Frågan om hälso- och sjukvårdens målsättning är av avgörande betydelse Är sjukvårdens mål att skapa hälsa eller är målet att ge service till grupper av vårdkonsumenter
Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Samtliga vårdgivare som har vårdavtal med landstinget skall ha handikappanpassade lokaler.
S-budgetförslag 2010 1. Sammanställning av (s) yrkanden Socialdemokratiska landstingsgruppen föreslår landstingsfullmäktige besluta om följande tillägg i budgethandlingen: Under pkt 3.2 rubriken Strategisk
Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet
Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet Bakgrund - primärvården i Sverige
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Charlotta Gyland Enhetschef 040-675 36 93 charlotta.gyland@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-04 1 (7) Införande av valfrihetssystem för behandling av grå starr i Skåne Ordförandens
En region för några få En region för alla
En region för några få En region för alla Vänsterpartiet Gävleborgs Regionala valplattform 2018-2022 Kort version Rösta på Vänsterpartiet 9 september Valet 2018 handlar om hur det framtida samhället ska
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.
Kommittédirektiv Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll Dir. 2018:9 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att utreda former
Einkarekstur sjúkrahúsa
Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem
Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen
En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D.
Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson
Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Vad menas med vård? Vad menas med marknad? Vad menas med privatisering? Jag förutsätter att den svenska vården
Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi.
Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Sammanställt av Göran Dahlgren Vid en bedömning av om St Görans sjukhus bör drivas av ett kommersiellt vårdföretag eller i egen regi bör bl.a. följande
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010
Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen
Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014
Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Svensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega
Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.
Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.
1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Trend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn
FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande
Styrning för en mer jämlik vård
Styrning för en mer jämlik vård S 2017:08 Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa, 27 september 2018 Styrning för en mer jämlik vård 1 Agenda Om uppdraget och delbetänkandet Kartläggning av socioekonomiska
Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Stockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Regionbildning från ett vårdperspektiv
Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens
1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare
Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.
Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510
Protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-24 Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 171 Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510 Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Fritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll
Vård i världsklass för alla
Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Så vill vi utveckla närsjukvården
Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala
Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Yttrande över betänkande Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84)
HSN 2010-03-23 p 23 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anders Olsson Yttrande över betänkande Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84) Ärendet Landstingsstyrelsen har
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska
Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...
Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Mer om de 7 punkterna i valmanifestet
Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden
Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv
Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SNS 26/6 2018 Göran Stiernstedt Styrning för
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar
Landstingsdirektörens Planeringsunderlag 2018 med plan för åren samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för
YTTRANDE LS 2017-0452 Styrelsens yttrande Landstingsdirektörens Planeringsunderlag 2018 med plan för åren 2019-2021 samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för 2018-2027 2 (6) Innehållsförteckning
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.