Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12

Transkript

1 Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12 Vision och strategier - Strategiska områden - Ställningstaganden 1 Samrådshandling

2 Förord Översiktsplanens roll i regionen sidan 3 Varför översiktsplan, arbetssätt och läsanvisning sidan 4 Vision och strategier Söderköping i regionen sidan 7 Bo i Söderköping sidan 7 Utveckling - Strategiska områden sidorna Kartor med områdesbeskrivningar Söderköpings tätort, Söderköpings tätorts omgivningar, Västra Husby, Östra Ryd, Mogata, Sankt Anna Ställningstaganden 1. Kommunens identitet sidan Regionala och mellankommunala mål sidan Näringsliv, turism och rekreation sidan Befolkning, bostadsbyggande boendemiljö sidan Kommunal service sidan Kommunikation, IT sidan Vatten, avlopp sidan Miljö, hälsa och säkerhet sidan Natur, landskapsbild sidan Kultur och kulturarv sidan Klimat, hållbar utveckling, landskapet i planeringen, sidan 37 renhållning, energiförsörjning, riktlinjer vindkraft 12. Jord- och skogsbruk, fiske sidan Riksintressen sidan Förändrad markanvändning - rekommendationer sidan Söderköpings tätort m omgivningar: Karta med förtätningsområden och tabell med beskrivning sidan Bilagor: 1. Kartor över hela kommunen i skala 1: , karta vindkraft 2. Planeringsförutsättningar 3. Konsekvenser av planförslaget 4. Avgränsning av miljöbedömning 5. Miljökonsekvensbeskrivning 6. Miljöbedömning 7. Checklista för behov av miljöbedömning 8. VA-plan Naturvärden är beskrivna i boken Natur och Kultur samt i Naturvårdsprogrammet Översiktsplanen har tagits fram av en arbetsgrupp, se slutet av handlingen, inom Söderköpings kommun. Ansvarig för sammanställning av texter samt upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, foton m.m. har varit stadsarkitekt Göran Grimsell. Kartor har upprättats av MBK-samordnare Per-Olof Andersson. Samhällsbyggnadschef Per Sandler har medverkat vid utformning av kartinnehåll. Svenskan har granskats av lärare Ingemar Törnqvist. Kartor är framtagna i Arc GIS och grundas på geodata från Lantmäteriet. Texten är skriven i Word. 2

3 FÖRORD Översiktsplanens roll i regionen Söderköping är en del av East Sweden. Se karta sid 6. Kommunen bygger ut staden mot norr och samtidigt sker nybyggnad av bostäder vid Västra Husby. Utvecklingen är intimt förknippad med de utvecklingsplaner som Norrköpings kommun har söder om Vrinnevisjukhuset och vid Brånnestad. Bostäder i Söderköping blir komplement till bostäder nära arbetsplatser i de större kommunerna. Boendet i Söderköping förstärker därmed regionen, inte minst genom boende i upplevelsemiljöer i staden eller i närheten av vatten som vid Göta Kanal, Storån och i Sankt Anna. Bebyggelsen förbinds med infrastruktur som vägar, kollektivtrafik och med tekniska ledningsnät. bygd vi lever i. Vi är stolta över att visa upp det vi har. Detta leder också till att allt fler väljer att bosätta sig i vår kommun hela eller delar av året. Söderköpings kommun är en kommun som hela tiden utvecklas tack vare alla kreativa kommuninvånare. Entreprenörskap och samverkan är starka ledord i stadens utveckling och det vill vi ha med oss hela livet från barn till vuxen. Genom entreprenörskap utvecklas befintliga företag och nya skapas. I Söderköping ska vi alla kunna leva ett tryggt och gott liv där alla känner sig delaktiga utifrån sin egen livssituation. Med översiktsplanen vill vi fortsätta att utveckla kommunen och ge bättre möjligheter till boende, arbete och upplevelser. Tätorterna blir mer beroende av varandra. En samplanering sker mellan kommunerna för att maximera utnyttjandet av attraktiv mark för bostäder och verksamheter. Om tjugo år finns en stadsregion med en halv miljon invånare. Regionen har fått fler attraktiva bostäder och ett rikare kultur- och fritidsutbud och gått mot ett mer hållbart samhälle. Invånarna har tillgång till en större och mer varierad arbetsmarknad. Översiktsplanens roll för Söderköping Söderköpings kommun är en kommun som det ska vara tryggt att bo och leva i. Alla ska ha möjlighet att påverka sin vardag och livssituation. Vi bor i ett rikt kulturlandskap, nära naturen men ändå nära till bra samhällsservice. Vi har valt på vilket sätt vi vill bo och leva, en del av oss inne i en tätort och andra på landsbygden eller i skärgården. Samtidigt blir vi mer vana att röra oss fritt. Utvecklad infrastruktur och ny teknik ger oss stora och helt nya möjligheter att röra oss i hela världen, både i arbetslivet och på fritiden. Söderköping har ett småskaligt arbetsliv med många lokala företag framförallt inom service och turism. Vår historiska stad, Sankt Anna skärgård och en stor del av landsbygden har en rik kulturhistoria. Genom åren har vi utvecklat olika upplevelser för besökande i kommunen. Vi blir alltmer medvetna om den Vår översiktsplan ska bli vägledande för beslut inom kommunen och för andra beslutsfattare. Planen ska medverka till en ekologiskt hållbar miljö. Planen är också en överenskommelse mellan stat och kommun. Planen kommer också att bidra till ett hållbart samhälle. Översiktsplanens styrka är att ge en helhetsbild och en överblick i markanvändningsfrågor. Planen ska kunna användas som en arena för framtidsdiskussioner och den ska hållas aktuell. En långsiktigt hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling eftersträvas. Det är därför viktigt att skapa goda uppväxtmiljöer för barn och unga, verka för att äldre kan leva kvar i trygga miljöer och i särskilda boendeformer samt att personer med funktionshinder kan finna anpassade boenden och att tillgängligheten i övrigt är god. I planen anges strategier för att utveckla kommunens attraktionskraft som boendekommun. Strategi i översiktsplan ÖP12: I översiktsplan ÖP12 pekas fem geografiska områden ut som prioriterade förändringsområden. Områdena prioriteras då de är tätortsnära eller har hög permanentningsgrad och är i stort behov av kommunalt vatten och avlopp. För områdena pågår detaljplaneläggning och VA-utbyggnad. 3 3

4 Varför översiktsplanering? Att tänka efter i god tid före. Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än till enskildheter. Att behandla mellankommunala intressen. Att främja en bättre miljö, ett enklare vardagsliv och en attraktiv kommun. Att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning. Att främja en god kommunal ekonomi. Att forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt. Behov av en ny översiktsplan Kommunfullmäktige antog 2006 översiktsplan ÖP05. Planen är vägledande för hur mark och vatten ska användas samt anger ställningstaganden för natur- och kulturvård, jord- och skogsbruk samt totalförsvaret. Enligt de regler som utfärdats av regeringen i ny Plan- och bygglag 2011 ska översiktsplanens aktualitet prövas varje mandatperiod. En aktualisering av nuvarande översiktsplan ÖP05 har därför övervägts. Samtidigt har, under de snart sju år som gått sedan ÖP05 togs fram, plankartan förändrats för stora delar av planområdet.. Kommunstyrelsens arbetsutskott har därför beslutat att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att ta fram ett förslag till en ny översiktsplan för hela kommunen. I planen ska ingå uppgifter om vattenskyddsområden, om de är kända, samt områden som är tänkbara som verksamhetsområden för vatten- och avlopp. En något förändrad syn på riktlinjer för vindkraftsutbyggnad ska också tas med i planen. Syfte Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på hur allmänna intressen ska tillämpas vid planläggning och tillståndsgivning. Översiktsplanen ska utgöra underlag för och underlätta kommande prövning i detaljplan och bygglov. Översiktsplanen får ses som ett sätt att rationalisera och förkorta handläggningstiden för tillståndsgivningen. Den ska, där så är tillämpligt, utgöra underlag för kommande detaljplaneläggning. Det kartunderlag som finns tillgängligt idag är också mer aktuellt än tidigare underlag. Planarbetet arbetssätt Det kanske viktigaste syftet med en översiktsplan är att politiker och allmänhet ges möjlighet att diskutera hur kommunen ska utvecklas och vilka markanvändningar och bevaranden som nu är aktuella. Arbetet med att ta fram underlaget till en ny översiktsplan är minst lika viktigt som resultatet. Medborgardialog: För att i ett tidigt skede fånga in synpunkter, på för planen viktiga frågor, som bebyggelseutveckling, vägar, kollektivtrafik, kommunal och annan service, turism, natur- och kultur m.m. anordnades sex dialogmöten. Dialogmötena anrodnades vid sex möten i, sex för kommunen viktiga, förändringsområden. Anteckningar från dessa möten och förslag till hur frågor ska hanteras i planen redovisas på sidan 8-9. Själva arbetet med planen har i huvudsak bedrivits av Samhällsbyggnadskontoret. På samma sätt som vid arbetet med ÖP05 har arbetet skett i projektform med en arbetsgrupp där representanter för samtliga enheter i kommunen ingått. Uppgiften har varit att diskutera och komplettera planens innehåll. 4

5 Beslutsprocess En arbetsgrupp arbetar med att ta fram ett samrådsförslag - arbetsgruppen rapporterar underhand till KSAU som utgör styrgrupp, KSAU beslutar om samråd Samråd sker under viss tid, samrådsredogörelse upprättas, planförslaget revideras KSAU beslutar om utställning Efter beslut om utställning är planen utställd under minst 2 månader Kommunfullmäktige antager planen Läsanvisning Delen Ställningstaganden (denna del) inleds med referat från de anordnade dialogmötena och följs av Utveckling - Strategiska områden. Tonvikten i översiktsplanearbetet har varit att utforma en fysisk plan, dvs. kartor som underlag för bedömningar till hur marken kan användas. I Ställningstaganden redovisas målsättningar och rekommendationer för utveckling inom olika temaområden. Avsikten är att ange kommunens syn på olika, för kommunen, viktiga frågor. Kapitlet är till stor del en sammanställning av olika policydokument, gällande praxis samt i vissa fall också utdrag från tidigare översiktsplan 90 och ÖP05. Bilagor 1.Beskrivningsdel med planeringsförutsättningar. 2. Planens konsekvenser 3. Miljökonsekvensbeskrivning 4. Vattenskyddsområden och VA-plan 5. Kartor över hela kommunen i skala xx Naturvärden är beskrivna i boken Natur och Kultur samt i Naturvårdsprogrammet Inledningsvis har en dialog att förts om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning med Länsstyrelsen och med berörda kommuner. När ett samrådsförslag har tagits fram och godkänts av Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ska det sändas på samråd viss tid, sannolikt sex-åtta veckor. Planförslaget sänds på en bred remiss till de myndigheter och sammanslutningar m.fl. som kan tänkas vara berörda av förslaget. Samtidigt ordnas en samrådsutställning på biblioteket Stinsen och i kommunhuset samt anordnas allmänna samrådsmöten. Länsstyrelsen lämnar ett granskningsyttrande. Synpunkter från samråd sammanställs och redovisas för KSAU som tar ställning till förändringar i planförslaget. Planen revideras och benämns utställningsförslag. Efter godkännande från KSAU ställs planen ut i minst två månader. Planen förs slutligen till kommunfullmäktige för antagande. Kommentar till kartdelen Ett omfattande arbete har lagts ner på att sammanställa förutsättningar på en digital karta. På samma kartblad redovisas också riktlinjer för användningen av mark- och vatten. Kartan visar framförallt hur kommunen kommer att hävda allmänna intressen vid tillståndsprövning av mark- och vattenanvändning. Kartan omfattar västra delen av kommunen och östra delen samt uppförstoringar av kartan för tätorter där utvecklingen är särskilt intensiv eller där informationen i materialet är av sådan omfattning att kartan behöver förstoras. På tätortskartorna finns inte alltid alla natur- och kulturvärden angivna. ÖP12 ska ge en helhetsbild och vägledning för hur man bör gå vidare. För genomförandet krävs i allmänhet mer detaljerade utredningar eller detaljplaneläggning. Ställningstaganden samrådshandling 5 Översiktsplan ÖP12 Söderköpings kommun

6 ÖP12 Söderköpings tätort Söderköpings kommun Väg till Västra Husby Förbifart väg E22 Väg E22 Staden Västra Husby Mogata Sankt Anna Östra Ryd Södra Finnö Karta som visar tätorter inom Söderköpings kommun som behandlas i planen 6

7 Söderköping i regionen Samhällsplaneringen Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen tar hänsyn till och samordnar nationella och regionala intressen mål, planer och program som är relevanta och av betydelse för en hållbar utveckling av kommunen.. I detta ingår bl.a. klimatanpassningsfrågan som beskrivs under kapitel 10. Eftersom regionen också utgör bostadsmarknad behöver ett samarbete finnas kring utvecklingen av bostäder för olika kategorier av samhällsmedborgare. Bostäder i upplevelseområden, som diskuteras i den för Norrköping och Linköping gemensamma översiktsplanen, bör tillkomma och komplettera varandra för att stärka hela regionen. Söderköpings kommun anser att det är viktigt att kommunen tillsammans med angränsande kommuner har en gemensam uppfattning om bostadsmarknaden. Det vi planerar tillsammans ger mervärden, t.ex. en ökande del kollektivtrafik. Europaväg E22 ingår i transportssystemet för regionen och vägens standard har återverkningar även för kommuner utanför länet. Söderköpings och Norrköpings kommuner har flera beröringspunkter och en samplanering i samhällsplaneringen sker kontinuerligt. Exempel på detta är området mellan Vrinnevisjukhuset och Västra Husby samt området Brånnestad mot Mariehov i Söderköping. Kustkommunerna planerar också att samarbeta med en gemensam översiktplan för skärgården. Det ska också framhållas att produktionen av bostäder bör ske med kontinuitet så att utbud och efterfrågan sammanfaller oberoende av geografi/kommungränser. Målbilden är en stad där man kan bygga varierande boendemiljöer för människor i olika åldrar och livssituationer. Strategin för övergripande planering är att bygga inifrån och ut. Detta innebär bl.a. en förtätning i staden. Detsamma kan anses gälla för tätorter utanför staden. För att möta utvecklingen med en växande befolkning om invånare 2020 krävs en nyproduktion om c:a 80 lägenheter per år. Motsvarande mål anges för Norrköping med minst 400 lägenheter årligen. Bo i Söderköping Söderköping vision 2020 Visionen om Söderköping är visionen om det goda livet. Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i. Småskalighet, närhet och kvalitet ger oss en stark position i regionen. Visionen bygger på nedanstående fyra områden: - Det goda livet - Staden med unik profil - Dynamisk småskalighet - Ett hav av möjligheter Vår framtid är i stor utsträckning kopplad till vårt historiska ursprung som betydelsefull handelsstad, hamn och kurort. Söderköping är attraktivt beläget vid Göta Kanal i ett böljande vackert landskap med stora möjligheter att både utnyttja närheten till kanalen och att tillföra turistiska värden för dem som rör sig med båt eller passerar kanalen. Här finns allt från kulturhistoriska platser till natur- och rekreationsmiljöer och en levande landsbygd. Det finns ett stort urval av attraktiva bostäder med olika boendeformer, lägen och prisnivåer. Orten har ett utbud som lockar människor i alla åldrar och livssituationer. Det mesta finns inom bekvämt avstånd och är tillgängligt för alla. Våra skolor är eftertraktade och utmärker sig genom att ge god utbildning och en bra start i livet. Inom området finns en positiv samhällsutveckling som både unga och äldre trivs i. Infrastrukturinvesteringar har medfört energieffektiva och miljöanpassade transporter mellan stadskärnan i Söderköping och den strategiska närheten till Norrköping. Söderköpings kommuns bostadsplanering: Förtätning sker kontinuerligt i staden och de mindre tätorterna. Söderköpings kommun har en aktiv bostadsplanering och har av det skälet köpt Mariehov i avsikt att bebygga delar av området med bostäder. Mariehov ligger strategiskt nära till utmed väg E22. Den troliga utvecklingen är att Norrköping byggs ut söderut och att viss infrastruktur kan samordnas mellan städerna. 7 7

8 Medborgardialogerna Planarbetet inleddes med en medborgardialog i sex viktiga tätorter där utbyggnad är tänkbar eller där vatten- och avlopp byggs ut. Inforations- och kulturchef Christina Nilsson har fört anteckningar från medborgardialogerna som finns i sin helhet på kommunens hemsida. Nedan redovisas en kort sammanfattning av inlämnade synpunkter. Kommentarer till hur frågan behandlas är understrukna. Staden Flytta ridhuset mot sydväst för att kunna bygga för boende på befintlig plats. Möjlighet till detta markeras i planen. Obs! Ridhuset får inte ligga för nära bostäder. Kallsögatan, Alboga skog, Skepparevägen och Ramunderberget bör bebyggas. Områdena har prövats tidigare men har bedömts inte vara utvecklingsbara. Skönberga backe bra läge för bebyggelse. Tas med i planen Bygg på hela Vikingavallen. Frågan är inte politiskt prövad. Bygg utmed Margaretagatan. Tas med i planen. Bygg utmed Länsmansgatan när E22 flyttas. Kan markeras som utredningsområde i planen. Kreatursvallen vad händer där? Betecknas som utvecklingsområde i planen. Måste hela Ramunderberget vara reservat eller kan det vara en plats för turistiska aktiviteter? Tillåts mindre byggnader som har med sport och friluftsaktiviteter att göra? Västra Husby Det finns områden att förtäta på flera ställen. Komplettera bybildningarna runt kyrkan och norr om Luddingsbo. Inritat på kartan. Radhusboende önskvärt för äldre. Tas med som inriktning i kommande detaljplaner. Etablera äldreboende vid kyrkan. Anges som möjligt förtätningsområde Skolan behöver utökas. Läge för skoltomt eller annan mark för verksamhet i reserv anges. Undersöks möjlighet att reservera tomt. Gångstigar för promenader behövs. Bron flaskhals. En struktur för önskvärda gång- och cykelvägar anges i planen. Cykelväg in till Söderköping föreslås. Går att göra promenadväg längs hela Asplången. Ambition från vägföreningen bl.a. Området kring kanalen är viktigt. Att ta sig fram med till fots, med cykel, skidor och skridsko. Gamla hemmet ska bevaras, hembygdsföreningen har många idéer om användningen. Detta är inte en planfråga. Göta Virke borde lyftas fram. Information om områdets historik borde finnas uppsatt. Tas med i planen. Viktigt att det finns strövområden nära samhället. Innebörden att skapa lagom stora grupper av hus i kommande detaljplaner framhålls. Företagsetableringar kan ske - t ex vid gamla mobiliseringsförrådet. Gemensamt hus för småföretagare vore bra. Verksamhetsområde i planen. Bättre väg mot Linköping. Vägnätet behöver förstärkas i Luddingsbo. Cykelväg, eventuellt utmed Göta Kanal. Beskrivs i planen. Östra Ryd Man måste få bo var man vill. Så lite restriktioner som möjligt i planen. Tomter i attraktiva lägen kan locka fler boenden. Förtydligas i planen. Billigare tomter behövs för att locka. Mark nedanför kyrkan är attraktiv tomtmark. Införs i planen. Fler hyreslägenheter, radhus behövs. Anges generellt för orterna. Bygga vid sjöar är attraktivt strandskyddet måste diskuteras. Service för äldre behövs för att de ska kunna bo kvar Upprustning av kommunala lokaler behövs. Upprustning av Skirens badplats behövs. Många fornminnen bör lyftas fram och bidra till upplevelserna i Söderköping.och också hur man tar sig dit och får information. Forminnen är med på plankartan. Elljusspår, naturstigar, skidspår behövs mer av. Kan ev förtydligas i planen. Turism: Friluftsliv, jakt och fiske lockar till orten Vindkraft är bra, men vi har inte lämpliga utrymmen, möjligen sydost om samhället Jordbruksmark ska inte byggas på. Åkermark och öppna landskap viktigt att bevara. Hushållning med mark förtydligas i planen. Bredbandet oerhört viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Minilivs, servicebutik vid macken vore bra. Anges som verksamhetsområde i planen. 8

9 Direktbuss till Norrköping behövs idag alltför krångligt att åka buss Bättre förbindelser äldre blir låsta på orten. Skapa en pendlingsparkering vid macken Anslutning mellan allmän väg 210 mot Linköping och E4 borde göras bättre. Beskrivs i planen under kommunikationer. Mogata En blandning av upplåtelseformer och också äldreboende behövs. Nybyggnad ska helst koncentreras runt centrum Äldreservice av olika slag behövs Mogata är lugnt och fridfullt inte mycket bråk eller stölder Äldre vill flytta från sina gårdar till enklare boende, typ trygghetsboende man vill inte tvingas flytta in till staden Hög kommunal service behövs tillsammans med kommersiell service som matbutik Bibliotek, förskola, skola är viktigt att behålla. Förskola behöver byggas: Björklunda är fullt. Kommunal förskola finns nu. Kyrkan äger mark vid skolan, som borde kunna användas. Införs i planen. Gång/Cykel-väg för barn på väg till skolan från olika håll, från Olofstorp och Varsten behövs. Gång-cykelväg från fastighet Flämmestad redovisas i planen Förbättra för båttrafiken, bygg marina i Husbyvik. Konflikt? Kanske inte en planfråga? Problem med husbilar vid Husbyvik, bra om någon tog tag i det och skapade en näring med ställplatser och båtplatser. Toaletter viktiga samt att badet är rent och snyggt. Mogata är ett fornminnesrikt område. Många fornminnen behöver lyftas fram samt vägvisning för att underlätta för besökaren att hitta och få information. Mindre vindkraftverk känns OK ej för höga En förutsättning för näringslivet är bredbandsutbyggnaden. Servicekiosk vore en idé Mindre servicenäringar och handel kan planeras in i södra delen av utfarten. Verksamhetsområde införs i planen. Värdefull åkermark bör bevaras. Anges i planen. Kommunikationerna är dåliga. Varför inte starta mogataexpressen, dvs mindre buss som går oftare? Utbyggnad av skärgårdslänken är oerhört viktig Gång- och cykelväg från Söderköping till Sankt Anna viktigt. Sankt Anna Bygg flerfamiljshus vid Sankt Anna skola. Äldreboende i hyreshus är önskvärt Kommunen borde bygga åretrunt-boende på sin mark, t ex vid Gränsö. Planförutsättningar kan anges vid Tyrislöt. Vatten räcker tillgången? Skapa ett internat i skolan. Satsa på turismutbildning på orten. Turism behövs året runt. Sankt Anna är en destination. Viktigt att ha kvar orörda områden av natur för turism och friluftsliv. I planen anges en vägning mellan områden lämpliga för exploatering och de som lämnas orörda. Begränsa utbyggnad av marinor. Kommentar: Styrs bl.a. av strandskyddet. Mindre anläggningar för friluftsliv behövs på fler ställen Ta stor hänsyn till natur- och kulturvärden i planarbetet Vindkraft kan satsas på i lämpliga områden och helst till havs. Bygg inte på åkermark (fleras åsikt) Turistföretagen behöver nischa sig och ska vara till för traktens befolkning Mindre bussar i allmänna kommunikationer vore bättre I Sankt Anna vill man komma till havet, ut på öarna, ut i naturen och ta del av kulturen. Man vill upptäcka och uppleva. Man vill kunna ta sig med bil, cykel och till fots. Promenadstråk, cykelvägar och p-platser. Sopor och toaletter. Serviceutbud och upplevelseutbud. Aktiviteter ute och inne. Vägen till Tyrislöt är för smal. Farlig att cykla på. Reservat intill vägen skapas för gång- och cykeltrafik. Södra Finnö- Engelholm Landsvägen är, trots förbättringar, fortfarande alltför smal och dålig i vissa avsnitt undermålig från Börrum till Finnkroken Torpa badplats underhålls av Intresseföreningen och får ett otillräckligt skötselbidrag. Det är önskvärt att badplatsen sköts av kommunen. Här finns också den enda campingplatsen. Det vore önskvärt med ett äldreboende, seniorboende Fler tomter till försäljning skulle leda till fler invånare. Inget konkret förslag finns till utbyggnad utöver några tomter i Finnkroken. Behov av tjänster som t ex varubilar för dagligvaruhandel. och kommunal service som hemtjänst etc. En obemannad mack vid Finnkroken borde etableras för att både enskilda och företag ska bosätta sig i området Viktigt att ha bofasta lantbrukare som håller landskapet öppet Det saknas rekreationsmöjligheter, t ex vandringsled, dansbana 9

10 Se också karta över förtätningsområden sidan

11 Söderköpings tätort Planerad markanvändning Utbyggnadsmöjligheter På kartan anges tänkbara områden där markanvändningen kan förändras. Delar av stadens utbyggnad är delvis avhängigt tidpunkten då förbifarten väg E22 med skärgårdslänken byggs. Utbyggnadsmöjligheter Tätortens utbyggnad begränsas delvis av förbifarten i väster. En rundare stad kan skapas genom föreslagna förtätningar som anges på kartan. Utöver dessa områden finns möjlighet att etablera nya bostäder och arbetsplatser i Mariehov och utmed Tåbyvägen. Bostäder Nya bostäder kan vara tänkbara i ett kortare eller längre perspektiv inom på kartan markerade platser. Delar av ridhusverksamheten (dock inte själva ridhuset) kan eventuellt förskjutas västerut och ge plats för område med bostäder. Se karta och förteckning över förtätningsområden sidan Verksamheter Nya områden för mer skrymmande industrier i anslutning till stadskärnan är begränsade. Butiksytor kan och bör finnas med för området mellan Margaretagatan och Erik Dahlbergsgatan. Service Mark för utbyggnad av förskola och grundskola behövs på sikt. Behov finns också av en ny idrottshall. En stråkanalys visar att huvudstråken för handel i tätorten är Rådhustorget, Storgatan, Hagatorget och delar av Skönbergagatan. De båda torgen är här viktiga nav. Analysen visar också att Hagatorget behöver göras mer attraktivt för kommuninvånare, turister och barnfamiljer sommartid. Möjligheter till barnaktiviteter bör finnas. Vintertid finns intressen från handeln att få tillgång till fler parkeringsplatser på torget för köptrogna kunder. Söderköpings båthamn och aktiviteter utmed Storån kan utvecklas ytterligare för mer båt- och fiskeaktiviteter om den görs mer tillgänglig. Trafik/förbifart E22 När förbifarten har är klar blir Erik Dahlbergsgatan en lokalgata och flera möjligheter till länkningar över gatan ges. Samtidigt kan cirkulationsplatser byggas vid korsningen med Ågatan och vid Ringvägen. De förtätningar som föreslås bedöms inte innebära någon mer omfattande ombyggnad av trafiksystemet. Kollektivtrafik På relativt kort sikt bör ett kollektivtrafikstråk mellan Norrköping och Söderköping utredas. Stråket ska vara så utformat att det även på längre sikt kan inrymma spårväg. Grönstruktur/bevarandeområden Centralt belägna grönområden är Brunnsparken, Korskullen, Kreatursvallen och grönytan runt Trafikgården/Nedre Husby. Dessutom fungerar Åpromenaden längs Storån som en av de viktigaste parkerna i staden. Även kanalbanken är ett viktigt grönstråk för tätorten; många söker sig ner till kanalen för att jogga, rasta hunden eller ta en promenad. Vid sidan av de större grönytorna bör ett flertal mindre gröna ytor utvecklas till attraktiva pocket-parks. Det är viktigt att knyta samman de gröna promenadvägarna i staden och aktivt arbeta för att minska barriäreffekten av framförallt väg E22 men även av Ringvägen, Albogaleden och Östra Rydsvägen. Detta kan åstadkommas genom att skapa säkra korsningar i för grönstråken strategiska lägen. Lekmiljöer Under 2012/2013 kommer en lekplan att arbetas fram för Söderköping. Målet är att varje stadsdel ska ha en bra lekmiljö. Jämfört med dagens situation kommer några lekplatser att läggas ner och ett färre antal kommer att prioriteras och rustas upp. Fortsatt planering Detaljplaner finns för de med orange färg redovisade platserna (s.k. planreserv). Nya detaljplaner föreslås upprättas för de med röd färg markerade områdena. Väg 210 mot skärgårdens anslutning till förbifarten via skärgårdslänken kommer att gynna nya bostadsområden inom stadens södra del. Ekonomi Det är god kommunalekonomi att förtäta i staden. Konsekvenser Effekten av nya bostadsområden och förändrad markanvändning inom vissa områden bedöms inte innebära betydande påverkan på trafiksituationen eller vara negativ för utvecklingen av en hållbar stad. Ställningstaganden samrådshandling 11 Översiktsplan ÖP12 Söderköpings kommun

12 Se också karta över förtätningsområden sidan

13 Söderköpings tätorts omgivningar Planerad markanvändning Utbyggnadsmöjligheter Tätortens utbyggnad begränsas delvis av förbifarten i väster. Bostäder Nya bostäder planeras i huvudsak inom på kartan markerade områden Förtätningar inom eller nära staden kan tillsammans med en försiktig utbyggnad i Mariehov tillgodose behovet av bostäder i ett längre tidsperspektiv. Förutsättningar anges i den fördjupade översiktsplanen för Mariehov som antogs av KF den 1 februari Området väster om Broby norr om Storån vid Ällerstad ses som en möjlig plats för småhus i lantlig miljö. Utmed vägen mot Västra Husby finns många hästgårdar varför området bör reserveras för spridd bostadsbebyggelse gärna med anknytning till hästverksamhet. En utbyggnad vid Fullerstad gynnas av den planerade Skärgårdslänken med snabb anslutning till E22. Det bedöms också möjligt att komplettera bebyggelsen vid Bjärka med ett begränsat antal hus. Verksamheter Förutom det planlagda industriområdet Slussporten kan mera areellt krävande industri lokaliseras till området nordost om Korsbrinken samt området nedanför och öster om Ramunderberget (Topsys backe). Kommunens markreserv i Hamra kan användas för industriändamål. Andra verksamheter är möjliga inom Mariehovsområdet, inte minst för turism. Eventuellt kan Ramunderberget utvecklas för turistiska aktiviteter. Service Möjligheter bör undersökas för en plats för ett ridhus vid eller i närheten av Mariehov. Eftersom riktlinjer finns för avstånd mellan bostäder och hästar måste platsen övervägas noggrant. Förskola och grundskola planeras i Mariehov. Grönstruktur Mark finns med höga rekreationsvärden såväl vid naturreservatet Ramunderberget som i mindre skala väster om staden, t. ex. i närheten av Storån och också längs med Göta Kanal. Även de sammanhängande skogarna söder om Alboga, där bl a Östgötaleden går förbi, är viktiga att värna. En utredning finns för Alboga och Broby naturreservat, dock ej antagen av KF. För att ytterligare utveckla och stärka grönstråken behöver dessa kompletteras ske med nya gröna länkar som idag saknas. En sådan länk är passagen av väg E22 väster om staden. Här kan passagen ske vid korsningen E22/väg 210. Denna länk/gång- och cykelväg kan gå på den gamla banvallen väster om väg E22 och ansluta till kanalbanken. Länken bör byggas ut i avvaktan på förbifarten av väg E22. Kommunen äger också Mariehovsområdet med stora rekreationsvärden. Grönfrågor för Mariehov behandlas i den fördjupade översiktsplanen för Mariehov som antogs den 1 februari 2012 av KF. Klimat Byggande inom föreslagna områden kan innebära kortare transporter och mindre utsläpp av koloxid än andra alternativ. Översvämningsrisker kan hanteras med tekniska lösningar. Vattendrag bör ges möjlighet till breddning för att ta emot extrema vattenflöden. Trafik Ny biltrafik från föreslagna bebyggelse- och verksamhetsområden fördelas på befintliga gator och vägar. Förutom inom vissa delar i Mariehov behövs inte större investeringar i gator. Förbifart E22 Genomförande av förbifarten är styrande för utvecklingen av bostäder/- verksamheter framförallt i södra delen av tätorten. Fortsatt planering Planeringen för Mariehov fortsätter liksom för Ällerstad. Konsekvenser Viss del av bebyggelsen tenderar att bli skild från staden men får ses som ett bättre alternativ till mer spridd bebyggelse längre från staden. 13

14 14

15 Västra Husby Planerad markanvändning Tendenser/utbyggnadsriktningar På kartan anges tänkbara utbyggnadsområden. Framförallt har framförts möjligheten att bygga i mindre grupperingar, i byar, som t.ex. vid kyrkan och norr om Luddingsbo. Cirklarna ovan markerar områden som utgör sammanhållen bebyggelse enligt definition högra spalten sidan 40. Klimat Byggande inom föreslagna områden kan innebära kortare transporter och mindre utsläpp av koloxid än andra alternativ. Fornminnen, kulturarvet Informationstavlor om Göta Virke med flera unika värdefulla fornminnesmiljöer bör sättas upp. Utbyggnadsmöjligheter Större utbyggnader utöver de befintliga områdena bedöms vara begränsade. En viss potential finns vid Hagsätter när vatten- och avloppsfrågan är löst. Möjligheterna behandlas för närvarande i ett med Norrköpings kommun gemensamt planprogram för Hagsätter och området mot Ensjön. Bostäder Nya bostäder kan vara tänkbara i ett kortare eller längre perspektiv inom på kartan markerade platser. Området norr om Göta Kanal och öster om vägen mot Norrköping är ett intressant läge för bostäder. Här måste bevisas att riksintresset Göta Kanal och förkastningsbranten inte påtagligt skadas. Radhusboende eller äldreboende kan vara ett bra komplement till villabebyggelsen. Verksamheter Verksamhetsområde föreslås vid och i anslutning till mobilitetsförrådet norr om fotbollsplan. Service Utrymme/tomt för skola eller annan kommunal verksamhet bör finnas med i planeringen. Grönstruktur/gång-och cykelvägar Gångstigar till promenader behövs. En ambition från vägföreningen är en promenadväg utmed Asplången. Gång- och cykelväg mellan Snöveltorp och Västra Husby nyttjas för närvarande av motionärer. Cykelväg med anslutning från Snöveltorp till Norrköping bör anläggas. Det finns anlagda motionsspår vid Hylingegården Skyddsområde för vattentäkt Områden markeras på kartan. Trafik Allmänna vägar En förbättrad standard av vägdelen mot Linköping är önskvärd för ortens utveckling. Gång- och cykelväg behövs också utefter väg 210. Väg mot Norrköping byggs om norr om bron över Göta Kanal. Bron är så smal att dubbelriktad trafik inte tillåts. Ett körfält för bil och ett körfält för oskyddade trafikanter dvs gående och cyklister planeras. Vägnätet behöver förstärkas i Luddingsbo och Snöveltorp. Fortsatt planering Detaljplaner som gäller är redovisade på kartan. Bruna områden. Nya detaljplaner föreslås upprättas för de med D2-D4 och röd färg markerade områdena. Ekonomi Det är god kommunalekonomi att förtäta i de områden där vägar- vatten- och avloppsledningar finns. Konsekvenser En positiv bebyggelseutveckling inom området innebär utökad service och bättre underlag för kollektivtrafik, skola m.m.

16 16

17 Östra Ryd med omgivande område Planerad markanvändning Utbyggnadsmöjligheter Det går att bygga ut samhället. Dock är kommunens markinnehav begränsat. Det finns tre kommunala tomter till försäljning i Östra Ryd. Bostäder Nya bostäder kan vara tänkbara nedanför kyrkan. Fler platser för bostadshus i attraktiva lägen anges t.ex. öster om brandstationen. Hyresrätter kan vara ett bra komplement till villabebyggelsen. Möjligheten att bygga i strandnära lägen ska anges på kartan. Åkermark ska inte tas i anspråk för bebyggelse. Verksamheter Verksamhetsområde föreslås vid och i anslutning till bensinstationen. Önskemål finns om ett minilivs, servicebutik eller liknande i anslutning till bensinstationen. Upplevelseturism som jakt och fiske kan utvecklas ytterligare. Bredband byggs ut och är klart 2013, vilket kan ge bättre förutsättningar för distansarbete. Trafik Väg mot Norrköping byggs om norr om bron över Göta Kanal. Infrastruktur Bredband byggs ut och ska vara färdigställt Konsekvenser Det är god kommunalekonomi att förtäta i de områden där vägar- vatten- och avloppsledningar finns. En positiv bebyggelseutveckling inom området innebär utökad service och bättre underlag för kollektivtrafik, förskola, grundskola m.m. Fornminnen, kulturarvet Uppskyltning av värdefulla fornminnesmiljöer bör ske. Grönstruktur Inom och i anslutning till befintlig bebyggelse finns ytor som nyttjas för rekreation. Elljusspår och motionsspår bör byggas ut

18 Ställningstaganden samrådshandling 18 Översiktsplan ÖP12 Söderköpings kommun

19 Mogata med omgivande område Planerad markanvändning Utbyggnadsmöjligheter Detaljplaner finns för en omfattande utbyggnad av samhället. Antagna planer markeras i orange färg (planreserv). Till detta tillkommer pågående utbyggnad av bostäder mellan Udden och Sjöhagen. Bostäder Nya bostäder planeras öster om Mogata. Planen är inte antagen. De nya detaljplanerna medger olika upplåtelseformer. Trygghetsboende eller äldreboende är möjligt. Man bör undvika att bygga på åkermark. Mogata öster ligger på mer sandig jord som bedömts kunna undvaras som åkermark. Verksamheter Ett område planeras öster om samhället och söder om allmänna vägen. Husbyvik kan förbättras som marina med allmän brygga. Service Plats ska reserveras för förskola. Om en större utbyggnad sker i orten behövs lokaler för äldreomsorg och utbyggd grundskola. Grönstruktur Inom och i anslutning till befintlig bebyggelse finns ytor som utnyttjas för rekreation. Detsamma gäller de områden som nu planläggs. Klimat Ingen planerad bebyggelse ligger i kalla fickor eller påverkas av översvämningsrisk. Förbifart E22 När förbifart med skärgårdslänken uppförs minskar pendlingstiden till tätorten och även till arbetsplatser i Norrköping avsevärt. Detta ökar områdets attraktionskraft som bostadsområde. Kollektivtrafik I dagsläget trafikeras Mogata av en (1) kollektivtrafiklinje vars tidtabell i princip är utformad efter skolelevernas behov. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik till Norrköping eller Linköping är liten. Användandet av kollektivtrafik i området har tidigare varit lågt från allmänhetens sida. Någon reell analys av varför marknadsandelen historiskt har varit låg har inte gjorts och behöver göras, framför allt om antalet boende i området utökas. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg till planområdet Flämmestad vid Varstensvägen är inritad på plankartan. Gång- och cykelväg förlängs från Mogata tätort mot öster och utredningsområden. På lång sikt planeras gång- och cykelväg mellan Mogata och staden.,fortsatt planering Just nu finns detaljplaner för en utbyggnad av Mogata i ett längre perspektiv. Konsekvenser De planlagda utbyggnaderna bedöms innebära god kommunalekonomi. Kapacitet finns i de tekniska försörjningssystemen och befintliga vägsystem. Teknisk försörjning Skydd för vattentäkter markeras på kartan

20 20

21 Sankt Anna, Norra Finnö med omgivande område Planerad markanvändning Utbyggnadsmöjligheter En relativt kraftig utbyggnad av bostäder förutses på Norra Finnö. Samtidigt behöver en viss hushållning ske med marken. Attraktiviteten på ön och i skärgården kräver att nuvarande förhållningssätt fortsätter att gälla; de med N4 markerade områden som utgör strandnära orörd mark bibehålles. Fokus på exploatering bör begränsas till områden där infrastruktur finns som t.ex. vägar, vatten- och avloppsledningar bryggor m.m. Övriga delar av skärgården har olika begränsningar. Dock bör inriktning för öarnas anges i översiktsplan för skärgården. Bostäder Nya bostäder planeras inom på kartan markerade platser. Stor del av dessa kommer att vara avsedda för fritidsboende. Möjligheter att bygga vid Sankt Anna föreslås inom två områden. Det ena området ligger i anslutning till kyrkan och det andra mot Gropviken. Utökat byggande av uthyrningsstugor bör stödjas. Mindre undantag från strandskyddsreglerna föreslås för denna boendeform. Verksamheter Turistservice vid Lagnö blir en port till skärgården. Tyrislöt utgör utposten mot skärgården och bör utvecklas till en omfattning som liknar Fyrudden och Arkösund. En fördjupning av planen eller planprogram tas fram för östra delen av Norra Finnö. Inom med F1 markerade områden anges förutsättningar för utveckling av turism och rörligt friluftsliv. Trafik Den allmänna vägen 210 mot Tyrislöt är smal och krokig efter avfart mot Sanden mot Tyrislöt. Vägen har låg säkerhet för oskyddade trafikanter. Gång- och cykeltrafik Ett separat utrymme utefter vägen mellan Sanden och Tyrislöt reserveras på kartan för framtida gång- och cykelbana. På lång sikt planeras gång- och cykelbana ända från Lagnöbron till Tyrislöt. Förbifart E22 När förbifart med skärgårdslänken uppförs minskar pendlingstiden till tätorten och även till arbetsplatser i Norrköping avsevärt Teknisk försörjning Avloppet byggs ut på Norra Finnö. Vattenfrågan är f.n. svårlöst men kan eventuellt lösas genom ökat uttag från Frisksjön där en vattendom kommer att avgöra möjligt uttag av vatten. Skydd för vattentäkt Anges på kartan. Klimat Utsatthet för vind och byggnaders placering i förhållande till havsnivån ska studeras i kommande planläggning. Transporter påverkar utsläpp av koloxid. Fortsatt planering Förutom kompletterande detaljplaner för Norra Finnö och delar av öarna planeras en gemensam översiktsplan för ett flertal skärgårdskommuner. Konsekvenser En utbyggnad kan stödja underlaget för Sankt Anna förskola och grundskola. Kollektivtrafikfrågan är svårlöst. Ställningstaganden samrådshandling 21 Översiktsplan ÖP12 Söderköpings kommun

22 STÄLLNINGSTAGANDEN Kapitlet är en uppdatering av riktlinjer från den tidigare översiktsplanen och också policyfrågor som tagits i olika nämnder över åren. En förklaring till olika ställningstaganden finns under faktadelen Planeringsförutsättningar. De olika kapitlen i avsnittet Ställningstaganden tar upp frågor från motsvarande kapitel i avsnittet Förutsättningar. Sankt Anna är en levande skärgård och är idag ett starkt varumärke. Flera av de större öarna bidrar till den speciella skärgårdsmiljön som Aspöja, Kallsö, Vänsö och Äspholm. Ställningstagande staden Stadens atmosfär från och 1800-talet bör bevaras men ändå måste en miljö skapas som ger en bild av en levande och modern boende- och verksamhetsmiljö. Tillskott av hus med god arkitektonisk utformning är önskvärd. Nya hus bör anpassas till befintliga i färg, skala och volym. En förnyelse av hela kvarter bör undvikas i innerstaden då den grundläggande karaktären/identiteten kan förändras. Söderköping utmed ny förbifart E22 och nuvarande E22. Vid passage av staden är det av stort värde att besökaren får ett gott intryck av staden. Staden ska visa upp sig och det är av värde att bostadshusen och även företag är etablerade och välordnade i området. Att standarden på E22 förbättras samt att en förbifart byggs är nödvändigt för Söderköpings kommun, såväl ur transportsynpunkt som för att skapa förutsättningar att läka ihop den medeltida staden. Söderköping är en kommun vars befolkning växer, något som även översiktsplaneringen utgår ifrån, varför stråket E22 kommer att bli ännu mer betydelsefullt i framtiden. 1. Kommunens identitet Söderköpings kännetecken, identitet: Söderköpings stad: Storån och Lillån (Lillån är numera delvis kulverterad) som genomflyter stadens centrala delar utgör förutsättningen för stadens uppkomst och utveckling och ger idag, tillsammans med Göta kanal, en prägel av idyll och kultur över stadens inre delar. Spåren från historiens epoker har satt avtryck i Söderköpings bebyggelse och gett staden dess identitet. Skärgården: Sankt Anna skärgård är unik med en lång historia och tradition som börjar redan på 1000-talet. Ställningstagande upplevelse vid genomfart E22 För nuvarande väg E22 samt vid tillkomsten av den nya sträckningen av E22:an bör man sträva efter att ge de passerande en allsidig bild av kommunens möjligheter för boende och etablering av nya företag. Attraktionerna Göta Kanal och den medeltida staden bör tydliggöras vid entrén till staden. Upplevelsen av Söderköping som en grön stad bör förstärkas genom planteringar vid stadens entréer. Information och skyltning utmed väg E22 bör ses över i samma sammanhang (kan beskrivas i ett enklare skyltprogram). 22

23 2. Regionala och mellankommunala mål Enligt beslut i kommunfullmäktige skall möjligheter till samverkan med andra kommuner, inom skilda områden, undersökas. Detta kan leda till viss mån över kommungränserna praktiskt, rationell och bra service för kommunernas invånare. Ställningstagande regionala mål En samplanering sker mellan Norrköping och Söderköping framförallt kring infrastruktur och områden som tangerar varandra vid kommungränsen. Ett samarbete sker också inom regionen som utgör en gemensam bostadsmarknad. Kommunen kommer att verka för ett utökat samarbete inom infrastruktur, utbildning, kommunal service och ett rikt och varierat boende. Den viktigaste mellankommunala frågan är riksvägen och det önskemål som finns hos flera kommuner utmed väg E22 om förbättring av trafiksituationen. Det är också viktigt med samarbete mellan olika kommuner när det gäller möjlighet att skydda avrinningsområden från föroreningar. 3. Näringsliv, turism och rekreation Näringsliv Söderköpings kommun har satt som mål att öka antalet företag, samt bibehålla och helst öka antalet arbetstillfällen. För att nå dessa mål har kommunfullmäktige nyligen anställt en näringslivschef med fokus på näringslivsutveckling, varumärke/marknadsföring, besöksnäring och kommunal service. Söderköping är i många avseenden en boendekommun, samtidigt som man ser vikten av att värna om det egna näringslivet. Ett livskraftigt eget näringsliv skapar arbetstillfällen och det är en förutsättning för att den stora utpendlingen inte ska behöva öka. Ett starkt eget näringsliv med ett företagsklimat som attraherar en mångfald av företag, och som kännetecknas av samverkan, både mellan företagen, men också mellan företag och kommun, är en del av den vision som formulerats och antagits av kommunfullmäktige. Ställningstagande näringsliv Handeln är koncentrerad till staden. Kommunens mål är att bibehålla och utveckla handel inom tätorten Söderköping. En stråkanalys har genomförts och en rad förslag till åtgärder för att stärka centrumhandeln har framförts i analysen. Söderköping är en typisk småföretagarkommun med starka inslag av handel och en växande grupp med tjänste- och kunskapsföretag. Nystartade företag inom den kunskapsintensiva sektorn kan underlättas t ex genom att kommunen medverkar till att lokaler 23

24 finns som hyrs ut för ändamålet. Företag inom denna sektor är ofta i stort behov av samverkan med andra, samtidigt som de egna resurserna inte tillåter att man flyttar in i befintliga företagshotell, som oftast finns i storstäderna. Genom att medverka till att erbjuda någon form av lokal inkubator, för företag på tillväxt, skapar kommunen ett starkt underlag för en fortsatt tillväxt inom forskning, utveckling, samt kunskapsintensiva företag. Dessutom krävs någon form av mötesplats för nätverkande där etablerade mindre kunskaps- och tjänsteföretag bereds utrymme, för att ytterligare öka tillkomsten av liknande företag. Tillskapandet av en mötesplats/företagshus bidrar samtidigt till att öka mångfalden av företag i kommunen. Det är känt att ju bredare branschutbud det finns på en ort, desto starkare och livskraftigare är företagsutvecklingen. Den nya Stadskärnan ekonomisk förening med ett stort antal medlemmar bland köpmän, krögare och fastighetsägare vill att verka för att behålla det genuina och småskaliga. Stadskärnan ekonomisk förening verkar för en handel som lever året runt, där samverkan och samarbete leder till ett blomstrande allsidigt handelsutbud som erbjuder kunderna hög tillgänglighet, kvalitet och kunnighet samt personlig service. Ställningstagande handel, näringsliv Det bör skapas förutsättningar för småskalig handel som passar in i ovanstående beskrivning. Likaså behövs funktionella lokaler för den typ av företag som tjänar på och utvecklas av att finnas under samma tak, t ex kunskapsföretag, teknikföretag, konsult- och utvecklingsföretag. På landsbygden kan förbättrad tillgång till bredband ge möjligheter för fler att arbeta i anslutning till hemmet, t ex med olika former av konsult- och utvecklingsuppdrag, om tillgången till bredband förbättras ytterligare. En tendens till ökat antal förfrågningar från externa intressenter har skett. Det gäller främst industrimark av varierande storlek som kan tillgodoses. De flesta befintliga företag inom kommunen går idag bra, och flera förutspår expansion i varierande grad. Kommunen ska verka för en utveckling av småföretag med inriktning på hantverkare/service, hantverk, mathantverk och turism/upplevelser (som är en bransch som ökar idag) samt kunkapsbaserade företag i skärgården. Målet är att bibehålla och helst utöka antalet åretruntboende i Sankt Anna skärgård. Söderköpings kommun har satt som mål att under den närmaste fyraårsperioden öka antalet företag, samt bibehålla och helst öka antalet arbetstillfällen. För att nå dessa mål krävs stora insatser. Turism, rekreation Söderköping, och Sverige i sin helhet, har stora möjligheter för turism knuten till kultur- och naturupplevelser samt rekreation. De genuina miljöerna och den relativt orörda naturen är i sig en attraktion. Samtidigt kommer framtidens turister att ställa allt större krav på kvalitet i sina upplevelser och den miljö de avser besöka. Söderköpings besöksnäring baseras på tre upplevelseområden: Den historiska staden Söderköping, Sankt Anna skärgård samt Göta kanal. I och kring dessa finns många besöksmål och aktiviteter. Vissa delar av kommunen bör erbjuda möjligheter att etablera service med hög kvalitet för turister, medan det i andra delar av kommunen bör finnas möjlighet till att uppleva det ursprungliga och orörda. Avstånden från det ena till det andra är relativt små. Tillgängligheten till ett besöksmål, vägen dit och möjligheten att röra sig i eller kring det är viktig för helhetsupplevelsen. I staden måste goda parkeringsmöjligheter med tydliga avfarter erbjudas. I skärgården behöver parkering ordnas vid Lagnö, Sanden och i Tyrislöt. Möjligheter att etablera företag inom besöksnäringen, särskilt sommartid, måste finnas i staden, längs Göta kanal och i skärgården. Även befintliga företag ska kunna utvecklas. 24

25 Goda vägförbindelser och kommunalt ordnade kommunikationer är en viktig förutsättning för turismverksamhet. De permanent boende inom turistområden måste ges möjlighet att få sin försörjning av turism. Kommunen bör verka för att vandringsleder, stigar och cykelleder ordnas för att gynna såväl besökare som kommuninvånare. Ställningstagande turism, rekreation Söderköpings kommun ska tillvarata sina stora möjligheter att utvecklas som besöksort året runt. I upplevelseområdena måste det tillåtas etableringar för besöksnäringen i noder. Bl.a. för boendeanläggningar, ställplatser för husbilar, båtplatser, caféer, restauranger och aktivitetsföretag. Detta gäller såväl i staden som i skärgården med tonvikt både på Norra och Södra Finnö samt längs med Göta kanal och Slätbaken. Det är lika viktigt att tillåta etableringar som att låta vissa delar vara bärare av det orörda, tysta och äventyrliga. Översiktsplanen och en fördjupning av denna för Sankt Anna skärgård ska utgöra stöd för att bibehålla vissa miljöer och redovisa var kompletteringar av bebyggelsen är tänkbar. Goda förutsättningar för att etablera och driva företag inom besöksnäringen krävs, såväl vad gäller mat och logi, som upplevelser och aktiviteter. Möjligheterna att ta sig in till staden utmed Storån bör förbättras. Den nuvarande gästhamnen vid Storån bör byggas ut. Också utmed Göta kanal vid kanalhamnen bör fler båtplatser skapas. Kanalhamnen och området kring Skeppsdockan bör tillsammans med Ramunderberget utvecklas till aktivitets- och rekreationsområden året runt. Etablering av handel, hantverk, servering m.m. bör underlättas. I den historiska staden är det viktigt att miljöerna är besöksvänliga. Det ska vara lätt att hitta och uppleva stadens fördelar. Strategiska skyltar, belysning, stråk, pausrum och toaletter är komponenter för ökad tillgänglighet. Tillgängligheten, vägen och entrén till staden är betydelsefull. De historiska platserna, grönområdena, vattenvägarna och småskaligheten utgör stadens fördelar. Samtidigt som de ska skyddas, måste de också synliggöras. För Göta kanal är det viktigt att värna om helheten och se att upplevelseområdet sträcker sig från Östersjön, via Sankt Anna skärgård, Slätbaken, Kanalhamnen, Asplången till Vättern och Vänern. Området innefattar själva kanalvägen, men även omgivningen längs med och kring kanalen. Det bör ges möjlighet till etableringar för besöksnäringen i detta område. Likaså är tillgängligheten till området betydelsefull, en besökare är villig att röra sig ca 5 mil till ett upplevelseområde. Man bör kunna röra sig längs hela kanalens sträckning till fots, med cykel eller motsvarande. I Sankt Anna skärgård är det viktigt att värna om tillgängligheten till vattenområdet och öarna samt variationen av besöksplatser och orörda platser. Utblickar är betydelsefullt. Vissa platser bör vara mer tillgängliga, andra delvis eller helt skyddade. En del naturreservat bör eventuellt tillgängliggöras med toaletter, 25

26 sophämtning, picknickbord och bryggor. En del bebodda öar lockar besökarna med sin kombination av kultur och natur och har förutsättningar att utvecklas till besöksplatser. Det bör i noder ges utrymme för boendeanläggningar, ställplatser, båtplatser, restauranger och aktivitetsföretag. I skärgården är helhetsperspektivet betydelsefullt. Som besökare är kommungränser ovidkommande och skärgårdsområdet ska erbjuda stor variation. Tillgängligheten till området via väg eller båt är en del av upplevelsen och det är en förutsättning att man kan transportera sig dit. 4 Befolkning, bostadsbyggande, boendemiljö, grönområden Samarbetspartners bör skaffas för exploatering av den kommunala marken. C:a 15 tomter på kommunal mark för egnahem bör ständigt finnas att erbjuda de som står i tomtkön. För att kunna ha denna framförhållning bör kommunen öka sitt markinnehav där detta bedöms strategiskt. Kommunala tomter ska erbjudas inte bara i tätorten Söderköping utan också i Västra Husby, Östra Ryd, Sankt Anna och Mogata där så bedöms nödvändigt. Etablering av nya större bostadsområden kan och bör i första hand ske där det finns bra kommunikationer och där kommunal service som barnomsorg, skola, kultur, föreningslokaler mm kan tillhandahållas. Befolkning Befolkningsökningen som skett är den näst högsta i länet under perioden , och ligger över ökningstakten både i länet och i riket. Efter ett negativt flyttningsnetto mellan år har Söderköping noterat ett positivt flyktningsnetto för år Den befolkningsprognos som nyligen gjorts, och som avser perioden visar att om bostadsproduktionen omfattar 80 nya bostäder per år kommer invånarantalet 2020 vara c:a invånare, 2025 finns det c:a invånare och 2030 har kommunen c:a invånare. Ställningstagande bostadsbyggande Kommunen bör ha en aktiv bostadsplanering dvs. kommunen bör agera genom att köpa upp mark och planlägga denna mark för bostäder. Kommunen bör också intressera olika byggbolag för att bygga i Söderköping. Målsättningen vid bostadsbyggande bör vara att planera/ha beredskap också för seniorboende Mål: Nya detaljplaner upprättas för minst 80 lägenheter per år (småhus, gruppbebyggelse alternativt flerbostadshus). Nya bostäder skall anpassas efter efterfrågan och passa in i de olika bebyggelseområdena med utgångspunkt av deras varierande historiska-, kulturhistoriska-, konstnärliga- och miljömässiga karaktärer. Staden skall, inom och i anslutning till den gamla stadskärnan, byggas tätare med den för staden karaktäristiska kvartersbildningen samt med byggnader som anpassas efter stadens traditioner i volym och skala. 26

27 Ställningstagande boendemiljö, stadsmiljö, tillgänglighet, grönområden Nya bostäder bör ur hushållningssynpunkt i första hand tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse. Det miljöprogram som antagits 1985 bör revideras och kompletteras. Vid upprättande av nya detaljplaner följs i huvudsak miljöprogrammet och det av kommunen upprättade färgprogrammet och så avses ske även i fortsättningen. Tillgänglighet för rörelsehindrade: Ambitionen är att även en del av de tvåvåningshus som uppförs förses med hiss. Nya bostäder ska i möjligast mån byggas med miljöriktiga och sunda material Planera för att utveckla gröna stråk, företrädesvis längs gång- och cykelvägar och/eller i parkmiljö i städer och tätorter. Dessa stråk ska vara attraktiva vägar ut i närströvområden samt rekreationsområden. Planera för att knyta samman promenadvägar där länkar saknas i de gröna stråken och överbrygg barriärer som kan finnas i form av exempelvis vägar, vattendrag eller mörka partier som kan upplevas otrygga. Ställningstagande innerstaden De delar av gatunätet som härstammar från medeltiden får inte förändras i läge och bredd. Delvis slutna kvarter med byggnader ut till gatumark ska eftersträvas. Luckor mellan hus utmed gatan täcks vanligen med plank eller staket. För en bättre utformning skall kvarteren delas in i mindre enheter. Kvarterens storlekar bör hållas lika stora. Söderköpings stads skala ska bibehållas. Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig bebyggelse i volym och form. Höga arkitektoniska och hantverksmässiga kvalitéer bör eftersträvas. Torg och platser är stadens mötesplatser och bör ges en omsorgsfull utformning. Nya stadsdelar i ytterstaden bör byggas upp efter trädgårdsstadens principer. Detta innebär att grönytor i tillräcklig omfattning skapas mellan hus utmed gatan, att byggnader hålls ihop med tak i samma färg och att byggnader utförs med samma eller med noggrant genomtänkt varierande vägghöjd. Ställningstagande belysning Den offentliga belysningen ska planeras så att staden upplevs trygg och säker att vistas i. Säkra och på rätt sätt belysta gång/cykelvägar och gator och torg är en förutsättning för att bibehålla känslan av trygghet. Belysningen ska anpassas till de rumsliga förutsättningarna på aktuell plats. Vid utformning av belysning av enskilda byggnader måste effekten i stadsrummet ges avgörande betydelse. Stadsrum är intressantare än enskilda byggnader. De befintliga kvicksilverlamporna håller på att fasas ut och ersätts av mer miljövänliga och kostnadseffektiva alternativ. 27

28 5. Kommunal service Ställningstagande barnomsorg och skola Antalet barn i barnomsorgen och elever i skolan är starkt beroende av befolkningsutvecklingen för kommunen och den attraktionskraft kommunen i sin helhet har. Nybyggnation är avgörande men också goda kommunikationer, tillgång på arbetstillfällen samt en trygg och god miljö. Bra kommunal och privat service kan medföra förändringar i antal invånare och hur många som nyttjar barnomsorgen och skolan.för framtiden kommer mark för nya eller utbyggda förskolor och grundskolor att behövas i olika delar av kommunen. 6. Kommunikationer, IT Väg E22 är enligt beslut av Trafikverket av riksintresse. Dessutom är enligt kommunen väg 210 och väg 799 av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vid ombyggnad av och utformning av nya vägsträckor bör vägar ges en estetisk tilltalande utformning. Vägen ska anpassas till terräng och landskap i största möjliga mån för att bibehålla och också visa omgivande naturvärden. Ställningstagande för riskbilden vid väg E22 Transporterna ökar kommunens riskbild avsevärt. En olycka med farligt gods i tätbebyggt område kan få allvarliga konsekvenser. Olyckor av sådana slag är svåra att förebygga, samtidigt som detaljerande insatsplaner inte kan tas fram. Åtgärder för att styra trafiken med farligt gods olika vägar kan med dagens alternativa vägnät inte erbjudas genom Söderköpings tätort. Transportleder för farligt gods redovisas i översiktsplanen. Dessa transportleder är av stort samhällsintresse och bör skyddas mot förändringar av markanvändningen som minskar deras lämplighet. Kommunen bör på alla sätt påverka staten att fördela medel till tidigareläggning av byggstart för ny dragning av E22 förbi Söderköpings tätort. Ställningstagande för allmänna vägar En stadsnära förbifart av väg E22 kan på sikt förbättra stadens attraktionskraft. Köandet försvinner och ersätts av spontana besök. En förbättrad standard på väg 210 från Västra Husby mot Linköping och på väg 799 mellan Västra Husby och Norrköping förbättrar möjligheter till pendling. Kommunen önskar att Trafikverket beslutar att vägen är av särskild betydelse för regional trafik. Väg 210 förbi Bolltorp samt väg mellan Bottna och Skarpa (väg 839) behöver förbättras för ökad trafiksäkerhet. Att vägstandarden utmed väg 818 till Södra Finnö kontinuerligt förbättras Kommunen önskar också att Trafikverket i en arbetsplan närmare definierar den vägkorridor som kan vara aktuell för en ny förbifart av väg E22. 28

29 Ställningstagande för kollektiv- och annan trafik Andra transportsätt än bilismen bör stödjas. Kommunen anser att en busslinje mellan Linköping och Söderköping är nödvändig för den mellankommunala utvecklingen. Cykelvägar: Cykelvägar ska ersätta korta bilresor. Möjligheter att bygga cykelvägar mellan mindre tätorter och staden samt i anslutning till dessa tätorter bör finnas med i planeringen. Cykelplan för framförallt tätorterna bör upprättas. Skärgården: Allmäna och privata persontransporter i skärgården måste förbättras. Fler biluppställningsplatser behöver anordnas för pendlare vid kollektiva hållplatser. En överflyttning till kollektivtrafiken av ett stort antal resor är nödvändig. En inriktning på att stärka kollektivtrafiken i de så kallade starka stråken, det vill säga i och utmed stråk där en stor kundpotential finns, har påbörjats och kommer att utvecklas inom en relativt kort tidsperiod. Marknadsföringen bör i första hand vända sig till de som idag är bilister för att både samhälls- och miljövinster ska kunna göras. Kollektivtrafiken i främst de starka stråken ska kännetecknas av en hög kvalitet både när det gäller själva produkten och infrastrukturen som används. Tillgängligheten till kollektivtrafiken ska vara mycket hög och framkomligheten ska präglas av egna stråk, signalprioritet, korta restider och linjesträckningar som tillgodoser de flestas behov. När kommunen planerar en expansion, nybyggnation eller liknande av bostäder och/eller verksamheter är det viktigt att samtidigt se om befintlig infrastruktur har tillräcklig kapacitet eller om den saknas. I de fall det finns befintlig infrastruktur i form av vägar/gator behövs en översyn om hur och på vilket sätt en eventuell ökad belastning på infrastrukturen påverkar området. En översyn om tillgänglighet till kollektivtrafik ska samtidigt göras. När en nyetablering av bostäder och verksamheter görs behövs en behovsanalys av vilken infrastruktur som är nödvändig exempelvis i form av gång- och cykelbanor, hållplatser för kollektivtrafik, särskilda stråk för de olika trafikslagen med mera. Vid planerandet av nya stadsdelar, vägar och annan infrastruktur måste stor hänsyn tas dels till oskyddade trafikanter och dels till kollektivtrafikens behov. Detta måste ibland ske på bekostnad av bilisternas behov. Planerad markanvändning parkering För tillfällig parkering under större evenemang och arrangemang kan befintlig parkering vid sporthallen Vikingen utökas. Att uppföra parkeringsdäck i närheten av Stinsen eller på annan lämplig plats är en möjlighet för att tillgodose ett eventuellt ökat behov av parkeringsplatser. 29

30 Ställningstagande parkering Det ska finnas parkeringsplatser för olika trafikantslag och olika behov. Platserna ska i främsta hand vara avsedda för kunder till affärsverksamhet, turism och besök. Parkering ska vara avgiftsfri. Det ska finnas ytor för tillfällig parkering under större evenemang och arrangemang. Vikingavallen innehåller cirka 100 parkeringsplatser och har varit en tillfällig parkering i cirka 2 år i väntan på exploatering, innan dess fungerade Vikingavallen som sommarparkering i 2 år. Behov finns att skapa ersättningsplats för större parkeringar när dessa får andra användningsområden. Förbifart av E22 ger möjlighet till parkering utmed Erik Dalbergsgatan. IT IT-strategi Nya kommunikationsmönster har fått allt större betydelse för företag och innevånare i Söderköping. Utvecklingen av användningen av IT har tilltagit allt mer och goda kommunikationsmöjligheter för data och telefoni är allt viktigare för möjligheterna att bo och verka i kommunens olika delar. Kommunen ska verka för att tillgången till fiberbaserad ITinfrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploatering av bostads- och industriområden. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. I de fall kommunen är medfinansiär är detta ett krav. Kommunen ska verka för att bredbandsleverantörerna ska kunna erbjuda bredbandstjänster till konsumenterna på lika villkor. Det ökar mångfalden och främjar konkurrensen. Bredbandsnäten som byggs ska vara framtidssäkra. Det innebär att de ska ha egenskaper för att inom överskådlig framtid tillgodose både befintliga och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Kommunen ska i tillämpliga delar hjälpa samfälligheter, byalag och andra typer av föreningar att söka bidrag för utbyggnad av områdesnät samt bistå med stöd i den omfattning som det är tillämpligt vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras område. Ställningstagande IT Utbyggnaden av IT-infrastruktur ska fokusera på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät eftersom denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Kommunen ska vara aktiv och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Genom en aktiv dialog och samverkan med bredbandsleverantörerna är förväntningen att utbyggnaden i tätorterna ska följa prioriteringar och viljeinriktningar i kommunens översiktsplaner 30

31 7. Vatten, avlopp Många områden har inte förutsättningar till en långsiktig enskild eller gemensam vattenförsörjning och saknar dessutom geologiska förutsättningar för en lokal avloppshantering. Därför är anslutning till kommunalt VA en strategisk fråga. Ställningstaganden - Vatten och avlopp Kommunen ska Vid all bebyggelseplanering eftersträva en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning, spillvattenhantering och dagvattenhantering Bedriva långsiktig och förvaltningsövergripande VA-planering innanför och utanför det kommunala verksamhetsområdet Inom kommunalt verksamhetsområde Kommunen ska Dricksvatten Verka för att befintliga vattentäkter värnas för en långsiktig vattenförsörjning över flera generationer. Detta bör ske genom att kartlägga vattentäkterna och skydda dem från föroreningar. Verka för att alternativa vattenförekomster värnas för långsiktig vattenförsörjning. Spillvatten Undvika bräddningar i största möjliga utsträckning. Dagvatten Verka för en lokal omhändertagande av dagvattnet (LOD) Eftersträva att förorenat dagvatten omhändertas och renas innan utsläpp till vattendrag sker. Ledningsnät Fortsätta med sanering och upprustning av ledningsnätssystemet Separera dag- och spillvatten vid ny bostadsbebyggelse Utanför kommunalt verksamhetsområde Kommunen ska Se till att det finns tydliga direktiv vad gäller VA-försörjningen i skärgården och i andra fritidsområden utan gemensamma vattenoch avloppssystem Detta ska också gälla inom andra känsliga områden. Dricksvatten Sörja för en tryggad dricksvattenförsörjning i skärgården och i övriga fritidshusområden vid planläggning, till exempel genom gemensamma vattentäkter Spillvatten Verka för en kretsloppsanpassad enskild avloppshantering Tillse att sortering av urin eller annan minskning av näringsämnen sker i enlighet med gällande riktlinjer (antagna av Bygg- och miljönämnden ) Sörja för att kväve från urin och avloppsslam i största möjliga mån ersätter användningen av handelsgödsel. Verka för att minska läckaget av näringsämnen (närsalter) från befintliga enskilda avlopp i syfte att minska övergödning av hav, sjöar och vattendrag. Ställningstagande, grund och ytvatten För att minska övergödning av hav, sjöar och vattendrag måste läckage av näringsämnen(=närsalter) minimeras. Detta gäller t ex avlopp, gödselvårdsanläggningar, brukande av mark och spridning av gödsel. Vid eventuell exploatering ska hänsyn tas till värdefulla våtmarker tex. strandängar, småvatten, sumpskogar och mossar liksom vattendrag med strömmande, forsande eller fallande vatten. 31

32 Skyddsområde för vattentäkt Vikten och behovet av att skydda vårt dricksvatten har under de senaste åren uppmärksammats allt mer, både nationellt och inom EU:s miljöarbete. Inom EU har det s.k. vattendirektivet (2000/60/EG) kommit till, där större vattentäkter (>10 m3/d) utpekas som skyddade områden. Enligt de nationella och regionala miljömålen ska vattenskyddsområden ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter senast år För grundvattentäkter ska grundvattenförande geologiska formationer av vikt för befintlig eller kommande vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering senast år Vattenskyddsområden inrättas med stöd av miljöbalken i syfte att skydda vattenförekomster och vattentäkter mot föroreningar orsakade av punktutsläpp och/eller diffusa föroreningskällor. Ett vattenskyddsområde utgör ett geografiskt avgränsat område med fastställda föreskrifter. 32

33 8. Miljö, hälsa och säkerhet (miljömål). Ett av översiktsplanen syften är att bidra till en hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. En del i detta är att lokalisera bebyggelse så att transporter minimeras. Kommunen bör medverka till ett sunt och kretsloppsanpassat byggande. Ställningstagande djurhållning Skyddsavstånd vid större anläggningar för djurhållning bör vara minst 500 meter. För mindre enheter eller där terrängen eller andra lokala förutsättningar medger en annan bedömning kan avståndet underskridas. Vid planläggning måste även skyddsavstånd till gödselspridning beaktas. Ställningstagande buller Vid all fysisk planering skall hänsyn tas till gällande riktvärden (av Naturvårdsverket beslutade högsta ljudnivåer) för buller. Inom och i närheten av rekreationsområden bör inte verksamheter förläggas som kan upplevas som störande. Kommunen bör i alla sammanhang verka för att väg E22 snarast får en ny sträckning utanför Söderköping. I väntan på en ny sträckning för E22 måste åtgärder vidtas för att minska störningarna för de mest utsatta husen exempelvis genom att hålla vägbanan jämn, i möjligaste mån förhindra köbildningar och se till att lämpliga plan- och byggnadstekniska lösningar väljs vid omoch nybyggnader. Ställningstagande luftföroreningar Vid all fysisk planering skall hänsyn tas till gällande riktvärden för luftutsläpp samt risk för besvärande lukt. Den föreslagna omläggningen av väg E22 ska påskyndas Möjlighet till fjärrvärmeanslutning ska främjas både för befintlig och tillkommande bebyggelse. Vedeldade pannor skall enligt gällande riktlinjer, antagna av miljöoch hälsoskyddsnämnden , vara miljögodkända och anslutna till ackumulatortank. Ställningstagande radon I samband med planläggning, bygglovsprövning eller förhandsbesked inom områden med förhöjd risk för markradon bör en detaljerad radonriskbedömning göras. Särskilda krav kan komma att ställas på konstruktion vid uppförande av nya byggnader. 33

34 Ställningstagande förorenade områden Kännedom om förorenade områden bör ökas Kommunen skall förebygga att ytterligare områden förorenas Vid planläggning och tillståndsprövning inom eller i anslutning till förorenade områden skall undersökning och särskilda försiktighetsmått eller åtgärder krävas. Mark på eller invid avfallsupplag bör inte bebyggas. Ställningstagande skredrisk Vid planering av ny bebyggelse inom skredriskområden skall en detaljerad skredriskundersökning göras. bevara naturvärden och samtidigt utveckla fiske, jordbruk, skogsbruk, turism mm? Hur ska vi bevara strandskydd, allemansrätt, fritt handredskapsfiske men samtidigt stärka äganderätten för skärgårdsborna? Hur ska vi medverka till att skapa s.k. Kustskötselområden (modern variant av äldre tiders byalag)? Ställningstagande skärgården Först och främst ska de skärgårdsmiljöer som vi uppskattar och som utgör en stor del av områdets kvalitéer ges förutsättningar att bibehållas och utvecklas. Dessa sedan århundranden bevarade miljöer måste värdesättas när exploatering för fritidsändamål aktualiseras. En levande skärgård kännetecknas av en samverkan mellan människan och landskapet. Att bruka landskapet på ett för skärgården traditionellt sätt måste vara en självklarhet. I mellan- och ytterskärgården, bör yrkesfiskets intressen prioriteras. Ställningstagande elektromagnetiska fält Nybyggnad av bostäder, skolor, förskolor osv. får inte ske nära kraftledningar, transformatorstationer, mobilmaster mm utan noggrann prövning. Vid uppförande av ny bebyggelse skall försiktighetsprincipen tillämpas. 9. Natur, landskapsbild, landskapet i planeringen Länsstyrelsens har upprättat ett program för Hållbar skärgård och hur vi ska uppnå det nationella kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. De frågor som ställs är bl a Hur ska vi klara av fiskevård, biologisk mångfald, 34

35 Våtmarker vattenkvalité De delar av naturliga våtmarker som finns kvar i landskapet måste bevaras och dessa befintliga våtmarker bör också kompletteras med anlagda, i landskapet strategiskt placerade, våtmarker, i syfte att reducera bl.a. kväve och fosforläckage från Storåns tillrinningsområde. Havsöringsvatten Våra havsöringsvatten, Storån, Börrumsbäcken och Passdalsån bör få någon form av varaktigt skydd, t.ex. som nyckelbiotoper eller som områden med höga naturvärden. Sjön Vispolen Sjön Vispolen utgör ett möjligt sjörestaureringsobjekt (ett Söderköpings Tåkern). Rörligt friluftsliv-rekreation Lätt tillgängliga grönområden anpassade för rörligt friluftsliv ska skapas i anslutning till tätorterna. Naturvårdsprogram Ett kommunalt naturvårdsprogram antogs av kommunfullmäktige Ställningstagande till riksintresseområden för natur anges i kapitel 10. Ställningstagande natur, landskapsbild Ur bl.a. hänsyn till landskapsbilden och ur biologisk synpunkt är det av vikt att delar av landskapet så långt möjligt bevaras som sammanhängande naturområden. Sådana områden är markerade på kartan som L1-områden och omfattar i huvudsak följande områden: Storålandskapet, Området kring Nybble (Storån och dess biflöde Lillån har skurit sig ner mellan fem och tio meter i det omgivande landskapet och bildar raviner). Delar av landskapet norr om, och mellan, väg 210 Söderköping Linköping, och Göta Kanal. Landskapet gränsande mot Slätbaken Delar av fastlandssidan av skärgården Ö-arkipelagen. Kommunens målsättning är att arbeta för en föredömlig landskaps- och naturvård, att bevara och där så är möjligt, stärka landskapets rika naturvärden. För att förstå ett landskap är silhuetten viktig. Bebyggelsen ska normalt underordna sig landskapet med undantag av byggnader av allmänt intresse som kyrkor, vattentorn och andra viktiga byggnader som kan utgöra landmärken. Ställningstagande landskapsbild Andra mindre inte allmänna byggnader och anordningar bör placeras och utformas så att de inte ses på långt håll, utgör ett onaturligt inslag eller tillåts dominera i landskapet. Ställningstagande Landskapet i planeringen Inom planperioden för denna översiktsplan är målet att arbeta fram en Grönplan med bred acceptans som är samordnad med andra planer för exempelvis cyklister och gående i Söderköping. Vidare bör också ett Dagvattenprogram tas fram för staden. Grönplan och dagvattenfrågor är nära förknippade med varandra och bör samordnas. Ett annat mål är att göra tankesättet med Grönytefaktor och kompensatoriskt tänkande vid nyexploatering allmänt känt och accepterat i Söderköpings kommun. Söderköping behöver också ta fram en inventering för stadens träd och en plan för hur antalet träd ska bevaras eller ökas. Vid all planläggning av nybyggnation ska diskussion föras om grönytefaktor respektive kompensatoriskt tänkande i det fall värdefull natur, exempelvis träd, kommer att avverkas. I staden kan all naturmark och alla träd betraktas som värdefull eftersom tillgången på park och gröna ytor är begränsad, detta utan att varje enskilt träd har ett högt biologiskt värde. 35

36 I samband med större evenemang behövs parkeringsytor, vilket är viktigt att ta med i planeringen. Planering av ett större arenautrymme i närheten av kanalen är önskvärt, för att kunna finansiera större evenemang genom biljettförsäljning. I den offentliga miljön dit alla människor har tillträde ska man på väl valda platser också placera konst för att höja värdet och upplevelsen av platsen. I Söderköping finns endast två större utomhuskonstverk i kommunal ägo, på Hagatorget och vid Stinsen. På senare tid har två konstträdgårdar skapats där planteringar, utsmyckningar och ett konstföremål bildar en vacker enhet. Ställningstagande Kultur, kulturarv Historien bör få en synlig plats genom skyltning eller liknande metoder i stadsmiljön. Åmurar måste underhållas och stråket längs Storån hållas grönt och väl belyst för promenerande. Utrymmen för olika kulturupplevelser (scen, utomhusarena) bör finnas med då man planerar den offentliga gatu- och parkmiljön Parkeringsytor måste vara tillräckligt stora även för större evenemang När nya bostadsområden, allmänna platser eller lokaler skapas och anläggs, bör man alltid ta med offentlig konst i planeringen. 10. Kultur och kulturarv En plats identitet har stark koppling till kulturarv och kulturupplevelser. I Söderköping formar den medeltida historien en grund för kulturarvet, som fortfarande kan upplevas i stadens gatunät och kyrkobyggnader. De mycket djupa kulturlager som finns i själva stadskärnan ger en extra dimension åt stadsmiljön. Den gamla stadens karaktär måste bevaras för framtiden och lyftas fram. Storån har en central roll i vår historia och miljön längs ån måste vårdas väl. I staden måste finnas utrymme för kulturupplevelser. Torgytor, öppna platser och parker måste kunna utnyttjas för framträdanden av musik, teater och dans vid speciella tillfällen, vilket sker t ex vid "Musik och dans på Gator och torg". Kanalhamnen sommartid måste ha möjlighet att upplåtas till olika framträdanden, Brunnsparken och Kyrkparken ska kunna nyttjas vid t ex Gästabudet etc. Intressanta och skyddsvärda kulturmiljöer som är upptagna i länsstyrelsens publikation kan i vissa fall vara angelägna att skydda ytterligare genom bestämmelse i detaljplan eller områdesbestämmelser att bygglov behövs för olika byggnadsåtgärder. Detta behöver inte innebära att kommunen kommer att säga nej till förändringar av bebyggelsen utan enbart att det ska vara möjligt att diskutera dessa åtgärder i den prövning i bygglov som då krävs. En ytterligare inventering av skyddsvärda byggnader och kulturmiljöer bör utföras. Medel för en projektanställning av en byggnadsantikvarie för bebyggelseinventering har sökts hos Länsstyrelsen. Ställningstagande utökad lovplikt Ett införande av bygglovplikt i områdesbestämmelser eller detaljplan kan bli aktuellt för vissa sammanhållna skyddsvärda kulturmiljöer. Särskilt kan äldre kvarnmiljöer utmed Storån behöva ges detta utökade skydd. 36

37 avfallsplan och kostpolitiskt program är exempel på dokument som styr eller ska styras av kommunens klimat- och energiarbete. Kommunens energianvändning ska minska och effektiviseras, andelen energi från förnyelsebara källor ska öka och utsläpp av växthusgaser ska minska. Det ska finnas tydliga miljö- och klimatkrav i all offentlig upphandling. Minst vart fjärde nybyggt bostadshus ska vara passivhus. All el som köps inom den kommunala organisationen ska vara grön el. Det ska finnas minst ett biogastankställe eller annan möjlighet till påfyllnad av sådant drivmedel som har en låg klimatpåverkan. Ställningstagande Kommunen bör ha en klimatanpassningsplan som underlag för förutsättningar i olika situationer. 11. Klimat, hållbar utveckling, renhållning, energiförsörjning, riktlinjer vindkraft Klimat Klimatförändringens effekter ska hanteras i samband med att mark- och vattenanvändning föreslås i översiktsplanen. Ställningstagande klimat och energi Det ska finnas ett långsiktigt, hållbart och medvetet klimat- och energitänkande i kommunens planering och samhällsutveckling. Kommunen strävar mot aktuella nationella och regionala klimat- och energimål. M Miljöprogram, naturvårdsprogram, klimatstrategi med energiplan, Hållbar utveckling Nyckelfaktorer Fortsatt utbyggnad och profilering inom produktion och användning av biogas är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling. En utbyggd spårkapacitet i länet är en förutsättning för effektivt och klimatsnålt transportarbete. Det är nödvändigt att arbeta med beteendefrågor som en del i åtgärdsarbetet. Människors beteende, konsumtion och vanor har i flera fall betydelse för vilken effekt olika klimatreducerande åtgärder får. Fortsatt utveckling av infrastruktur och incitament för ökad användning av kollektivtrafiken kommer att krävas. Vindkraft har stor potential men utbyggnaden är ofta föremål för målkonflikter. Konstruktiva och hållbara lösningar behövs. Ökat samarbete och gemensamma målbilder mellan offentlighet och näringsliv ger stor kraft och framgång i åtgärdsarbetet. Se också sidan 3 förord och sidan 7 vision Färdplan 2050 som anger de mål Länsstyrelsen framhåller; se planeringsförutsättningar kap 10 sid

38 Ställningstagande energiförsörjning Det ska finnas plats för att kunna bibehålla elproduktion av vattenkraft. Det ska finnas möjlighet till utbyggnad av vindkraftverk. Kommunen planerar ej för egen produktion av fordonsgas/biogas, dock bör det hållas i åtanke att kommunen bör leverera substrat till fordonsgas/biogas. Renhållning Avfall bör hanteras så att största möjliga miljö- och samhällsnytta uppstår. Detta beskrivs närmare i avfallshierarkin, vilken grundar sig på ett EU-direktiv från 2008 och anger en prioriteringsordning av hur avfall ska hanteras. Avfallet ska i första hand förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand gå till annan återvinning såsom energiåtervinning och i sista hand bortskaffas. Lokala mål för Söderköpings kommun finns beskrivna i detalj i Avfallsplan för Söderköping Ställningstagande renhållning Relevanta krav ställs för att förebygga avfallets mängd och farlighet vid upphandling av varor och tjänster i kommunal verksamhet. Det finns minst en plats i kommunen där begagnade byggprodukter och byggmaterial kan lämnas för återanvändning. Mängden farligt avfall i säck- och kärlavfall minskar kontinuerligt. Matavfallet i den kommunala verksamheten minskar kontinuerligt. En uppföljning ska göras. System för insamling av källsorterat matavfall som behandlas biologiskt införs så att växtnäring och energi tas tillvara. Allt lagrat slam vid Söderköpings avloppsreningsverk ska återföras till åkermark. All utsorterad urin ska återföras till åkermark. Det ska finnas kunskap om andelen ej källsorterat tidnings och förpackningsavfall i säck- och kärlavfallet. Det ska finnas kunskap om vilka mängder av samtliga avfalls- och materialfraktioner som samlas in från hushåll samt hur de behandlas. Invånarna ska ha god kunskap om hur kommunens avfallshantering fungerar. Det ska finnas kunskap om hushållens uppfattning om information, service, tillgänglighet och effektivitet i avfallshanteringen. Ställningstagande master När tillstånd söks för att placera ut nya master gäller följande riktlinjer: 1. Antenner tillhörande en eller flera nätoperatörer skall/bör samlokaliseras till befintliga master eller anordningar där så är tekniskt möjligt. 2. Master ska inte utgöra onaturliga blickfång eller landmärken. 3. Master ska placeras utanför strandskyddsområden och de områden som anges ha naturvärde som t ex Natura 2000-områden. Lokalisering av master får inte ske på ett sådant sätt att ett riksintresse påtagligt skadas. Master får heller inte placeras inom områden med höga natur- eller kulturmiljövärden eller inom områden som används av det rörliga friluftslivet. 4. Master får inte placeras inom områden med där de kan ha negativ påverkan på landskapet. 5. Avstånd mellan mast och kyrka ska vara minst en kilometer. 6. Avstånd från mast till bostad eller plats som är av intresse för det rörliga friluftslivet ska vara minst 300 meter. 7. Färg på mast bör väljas så att det ansluter till himmelens bakgrundsfärg dvs. en varmgrå ton 8. Generellt bör olika sorts telefoni lokaliseras till samma mast eller så få master som möjligt. 38

39 Vindkraftverk Teknikutvecklingen inom området går snabbt. Etablering av högre vindkraftverk i skoglig terräng är nu ekonomiskt möjligt. Andra former för att ta tillvara vinden kan utvecklas. Höjder på vindkraftverk och generella avstånd mellan bostad och verk är därmed svåra att ange. På bilagd karta är mer generellt angivet troliga störningsfria områden utifrån ett avstånd 650 meter mellan verk och bostad. Lagstiftningen har förändrats för när prövning ska ske i bygglov (kommunens tillstånd) eller när Länsstyrelsen ska tillståndspröva ansökan om vindkraftverk. I det senare fallet har kommunen en viktig roll som samrådspart och kan ytterst lägga in sitt veto. Några tysta områden föreslås inom Söderköpings kommun föreslås inte. Ställningstagande - vindkraftverk Söderköpings kommun har inte föreslagit något område som speciellt lämpat för vindkraft. Generellt bör områden med vacker landskapsbild undvikas för etableringar vilket framgår av den översiktliga kartan med markerade s.k. L-områden. Följande gäller för etablering av nya vindkraftverk: Söderköpings kommun är generellt positiv till etablering av vindkraftverk. Verken bör ur resurssynpunkt etableras i byar eller grupper för att tillvarata energin från luften på bästa sätt. Verken bör vara av samma storlek och utförande (torn och rotorblad) och med rotorer som går i samma takt. Vindkraftverk bör inte etableras inom Miljöbalk 4 område, dvs. område av riksintresse för strandskydd (betecknat B1 på kartbilaga östra delen). Om etablering ska ske inom detta område måste påvisas att riksintresset inte påtagligt skadas. Avstånd till bostad eller plats som är viktig för det rörliga friluftslivet ska vara minst 500 meter beroende på vindkraftverkets höjd och belägenhet. Där verken placeras inom områden där landskapsbilden kan påverkas bör en landskapsanalys utföras för att visa påverkan. Allmänt bör verken inte sträcka sig över olika landskapsrum, dvs. de bör ligga inom samma höjdrygg eller dalgång. För att inte utgöra onödiga blickfång ska istället för kontrastfärgen vit väljas en grå nyans. Rotorbladen bör vara antireflexbehandlade för att inte skapa onödiga reflexer. Reklam får inte förekomma på vindkraftverk 12. Jord- och skogsbruk, fiske Mot bakgrund av den förändring som har skett och sker inom dagens lantbruk, är det mycket viktigt att, förutom möjligheterna att bedriva traditionellt jord-/skogsbruk och fiske, finna nya kompletterande verksamheter för lantbruksföretagarna. Förutom livsmedelsproduktion bidrar jordbruket också till ett öppet och levande landskap. Detta brukar uttryckas med att jordbruket också producerar landskap. Ställningstagande jord, skogsbruk och fiske Kommunen ska verka för att turism, gårdsbutiker och livsmedelsförädling kan vara verksamheter som kompletterar det traditionella lantbruket. Kommunen anser att fiskodlingar kan bidra till åretruntsysselsättning i skärgården och har därför en positiv inställning till vattenbruk i skärgården. Fiskodlingar större än 20 tons produktion väster om en fastställd gräns i de yttre delarna av mellanskärgården bör inte tillåtas utan att speciella åtgärder för rening finns. Fiskevårdsområden bör skapas omfattande inner- och mellanskärgård. Arealkrävande näringar och ansvarsfull natur- och kulturmiljövård bör gå hand i hand. Värdefulla fångstplatser för yrkesfiske ska skyddas. Sysselsättnings- och servicenivån ska upprätthållas på landsbygden. Hästgårdar utgör ett värdefullt komplement till de areella näringarna och bidrar till att hålla landskapet öppet. Fisket 39

40 kan stöttas framförallt genom att kommunen satsar på lämpliga mottagningsplatser. Utveckling av fritidsbebyggelse får inte innebära restriktioner för landsbygdsnäringarna. Befintliga och brytvärda grustäkter ska så långt möjligt skyddas från tillkomst av ny bebyggelse i deras närhet. 13. Riksintressen Riksintressena är beskrivna under kapitel 12 Planeringsförutsättningar. Här anges också kommunens inställning i de olika avsnitten. Dessutom anges nedan preciseringar för vissa avsnitt. Riksintresseområden natur med ställningstagande: Beskrivning och ställningstaganden finns under kap Riksintresse kultur: Flera av de större gårdarna är av riksintresse. Dessa underhålls oftast väl och något förslag att utöka lovplikten i detaljplan eller områdesbestämmelser är f.n. inte aktuellt. Totalförsvar: Kommunala mål- och åtgärder: Beredskapshänsyn i den fysiska planeringen bör beaktas i följande fall: Lokalisering av objekt som kan utgöra bekämpningsmål Lokalisering av samhällsviktig verksamhet Värdefulla ämnen och mineral: Grushushållningsplanen bör kompletteras med bedömningar om skydd för landskapsbilden. Yrkesfiske: Riksintresse för yrkesfiske gäller enligt Miljöbalken 3 kap 5. Vägar, sjöfart, energiproduktion/vindkraft: Riksintresset framgår av Miljöbalken 3:8. Riksintresseområdet skärgården: Riksintresseområdet enligt miljöbalken är markerat på kartan. Inom kustområdet ska turismens och friluftlivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 40

41 14. Förändrad markanvändning, utveckling, rekommendationer Inledning Översiktsplanen ska på tio års sikt ange strategier för utveckling av tätorterna och landsbygden. Dessa strategier kommer till uttryck i förslag till förändrad mark- och vattenanvändning och kommer tydligast att framgå på den till planen hörande kartan. Markanvändningsbedömningen bygger i huvudsak på ett för samhället antal viktiga frågor: Bevarande av natur- och kulturvärden, hushållning med resurser samt att möjliggöra framtida avgöranden för t.ex. energiproduktion, kommunikationer, vattenförsörjning och avfallshantering. Ställningstagande Utpekade förändringsområden med stor andel permanentboende kan på sikt förses med kommunalt vatten och avlopp samt utökade byggrätter. Oplanerad förtätning genom avstyckning ska undvikas Perifert belägna fritidshusområden ska behålla sin prägel och boendeform Strandskydd I skärgården och för vissa vattendrag och sjöar gäller strandskydd enligt lag (Miljöbalken kap 4). LIS-områden För vissa sjöar och vattendrag som inte är av riksintresse kan föreslås en minskning av strandskyddet, s.k. LIS-omåden (landsbygdsutveckling i strandnära områden). Avsikten är: att detta ska medföra positiva sysselsättningseffekter att det medför ökat serviceunderlag på landsbygden att den ekonomiska aktiviteten ska öka i bygden på längre sikt. Normalt ska det finnas ett planeringsunderlag som underlag för bedömning av områden där det är lämpligt att reducera strandskyddet, dvs tillåta bebyggelse närmare stranden än 100 meter. Exempel på underlag är: Orts- och landsbygdsanalyser Skyddade områden enligt 3 och 4 kap miljöbalken Landskapsanalys, grönstrukturplan Värden för turism och friluftsliv Strandinventeringar och våtmarksstrategi I det nu framtagna samrådsförslaget har en noggrann översyn av lämpliga områden för reducerat strandskydd ännu inte tagits med. Riksintresseområden Ställningstagande Kommunen kommer att i översiktsplanen hävda att vissa idag delvis ianspråktagna områden nära stranden ska kunna planläggas för bebyggelse. En mer restriktiv hållning föreslås samtidigt till bebyggelse inom större opåverkade områden även om de ligger längre från strandlinjen än 150 meter. Dessa senare områden är markerade med N4 på kartan. Rekommendationer för byggande på landsbygden Detaljplan ska upprättas när följande förutsättningar gäller Ställningstagande Vid fler än fem nya enbostadshus i grupp på landet ska normalt prövning ske i detaljplan. 41

42 Inom område med stor efterfrågan på bostäder samt i anslutning till planlagt område kan även enstaka nya enbostadshus kräva detaljplan. Inom skärgårdsområdet som är av riksintresse finns oftast behov att reglera strandnära mark och vattenområden. Detta löses lättast genom att områdena planläggs. Områden där bebyggelse normalt alltid ska föregås av planläggning anges på kartan. Dessa områden är betecknade med D1. De flesta av dessa områden är belägna i utkanten av orterna dvs. där överväganden om ny bebyggelse behöver prövas mer planmässigt och inte enbart direkt i bygglov. Storlek på fritidshus vid detaljplaneläggning Ställningstagande Vid planläggning av fritidshusområden ska det finnas en bestämmelse som anger att det finns rätt att bygga en huvudbyggnad med en bruttoarea om högst 100 kvm och 2 uthus om vardera 20 kvm bruksarea. Bruttoarea är den yta som är bostadsyta dvs man mäter den totala ytan på bottenplan, vind och källare. I ytan ingår ytterväggar. Dessutom får uppföras s.k. friggebod eller bodar om tillsammans högst 15 kvm, nockhöjd max 3,0 meter och tak över uteplats om högst 15 kvm utan att bygglov behövs. Där en avloppslösning med hög skyddsnivå går att ordna i första hand genom gemensam avloppslösning bör byggrätten för huvudbyggnad kunna utökas för att medge boende året runt. Generellt är kommunen restriktiv till helt ny bebyggelse på öarna. En något mindre restriktivitet tillämpas på Norra- och Södra Finnö. För att skapa lagom stora bebyggelseöar med närhet till naturen bör varje fritidshusområde omfatta högst hus. Områden som inte är planlagda och som inte heller utgör sammanhållen bebyggelse och för vilka bygglov inte behövs År 2011 kom en ny plan- och bygglag. Lagen anger lovbefrielse för vissa byggnadsåtgärder (mindre tillbyggnader och uppförande av uthus) inom områden som inte är planlagda och heller inte utgör sammanhållen bebyggelse. Kommunens bedömning av storlek på mindre tillbyggnad och komplementbyggnad (uthus) enligt plan- och bygglagen är följande Åretruntbostad och fritidsbostad i landsbygdsområde: tillbyggnad av huvudbyggnad max 50% av huvudbyggnadens storlek, dock max 50 m 2 byggnadsarea (den yta inklusive ytterväggar som byggnaden upptar på marken inkl. utskjutande större tak). Ny komplementbyggnad (uthus) max 50% av huvudbyggnadens storlek, dock högst 50 m 2 byggnadsarea. Inom skärgården anser kommunen att mindre tillbyggnad av fritidshus utanför samlad bebyggelse är högst 25% av huvudbyggnadens storlek, dock max 35 m 2 byggnadsarea. Komplementbyggnader ska vara högst 20 m 2 bruttoarea. Ändring i Plan- och bygglagen 2011 innebär att bygglov behövs inom sammanhållen bebyggelse Definitionen på sammanhållen bebyggelse är enligt beslut i Bygg- och miljönämnden den följande: Husgrupp med minst fem bostadshus. Avstånd mellan bostadshus får vara högst 100 meter. Bostadsbebyggelse i anslutning till planlagda områden utgör också sammanhållen bebyggelse. På översiktplanekartan markeras områden med sammanhållen bebyggelse med bruna cirklar. 42

43 Inom sammanhållen bebyggelse krävs det bygglov för tillbyggnader och komplementbyggnader. Åretruntbostäder Skärgården är enligt beslut av fiskeristyrelsen av riksintresse för yrkesfisket. Allmänhetens och natur- och kulturvårdens intresse för skärgårdens speciella och rika natur- och kulturmiljövärden är starkt. Tendensen är att skärgårdens åretruntboende befolkning är i avtagande. De ytkrävande näringarna är och kommer inom överskådlig tid att vara viktiga näringsgrenar, särskilt i områden med längre avstånd till andra sysselsättningsmöjligheter. Möjlighet att leva och ha sin försörjning i landsorts- och skärgårdsmiljö och att för dessa ändamål utöva areella näringar bör på olika sätt stimuleras bl. a. genom att vägar, datakommunikation och kollektiva transporter förbättras. normalt tillämpas vid planläggning. Att ange denna byggrätt för inte planlagda områden innebär att byggrätten jämställs med planlagda områden då det oftast finns en rättighet att bygga till med 25 % dvs. totalt kvm. Ställningstagande Näringsutövning som förutsätter ny bosättning nära stranden ska räknas som särskilt skäl för undantag från gällande strandskydd enligt 16 miljöbalken. Obebyggda öar ska dock undantas från bostäder. Storlek på fritidshus utanför detaljplanelagda områden Det finns drygt 3000 fritidshus i Söderköping kommun. Åretruntbosättning i några av fritidshusområdena är eftertraktat. Detta är inte helt problemfritt med hänsyn till möjligheter att ordna vatten och avlopp. Ställningstagande Nya fritidshus utanför planlagda områden ska ha huvudbyggnader med en maximal bruttoarea om 80 kvm. Högst två komplementbyggnader (uthus) får uppföras som vardera är maximalt 20 kvm bruttoarea. För Aspöja och de område som omfattas av FÖP Aspöja gäller 60 kvm byggnadsarea för huvudbyggnad och 20 kvm bruttoarea för uthus. Kommentar: Det är oftast möjligt att utanför planlagt område bygga till hus/fritidshus något varför dessa bestämmelser kan liknas vid de bestämmelser som Tomtstorlek: Som stöd för bygglovprövningen inom dessa områden är de riktlinjer som formuleras i översiktsplanen viktiga. All ny bebyggelse i grupper bör dock föregås av detaljplaneläggning. Ställningstagande tomtstorlek En skärgårdstomt ska vanligen omfatta högst kvm. Oftast ska avgränsningen ske utifrån att ett väl avgränsat markområde i anslutning till uppförd eller tänkt bebyggelse tas i anspråk. Som tomt får inte tas i anspråk mark som för vilket strandskydd gäller och som inte tidigare väl hävdats. För tomter på landsbygden som är avsedda för åretruntboende bör större markareal kunna avstyckas. Bebyggelse på landet bör rimligen medge plats för garage, växthus, vedbod och kanske större gårdsbyggnader. Ofta behöver man en tomt som är runt 3000 kvm. 43

44 Utformning och placering av bebyggelse Ställningstagande Ny bebyggelse ska utformas i enlighet med lokal byggnadstradition. Råd och riktlinjer för byggande på landet utgör bilaga till översiktsplanen. Speciella regler ska gälla inom skärgårdsområdet med tonvikt på öarna och strandnära lägen på fastlandet. Utformningsregler framgår i översiktsplanen för Aspöja och är tillämpliga för större delen av öarna i skärgården. För att kommunen ska kunna tillhandahålla en god service och för att hushålla med marken bör nya bostäder i första hand tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse. För att spara mark bör ny bebyggelse placeras i anslutning till befintlig bebyggelse. På öarna bör denna princip gälla utan undantag. Nya fritidshus bör inte placeras inom ytor som är av allmänt intresse vid stränder (badklippor, utblickar, passager, värdefulla naturområden etc). Oftast bör vid utvidgning av bebyggelse inom befintliga områden och vid utformning av nya planområden skapas tillräckliga friytor (naturområden) mellan olika husgrupper. Sjöbodar utgör ett komplement till en bostad och ska vara enbart en mindre förrådsbyggnad som inte får utnyttjas för övernattning o.likn. Byggnad bör vara utan fönster och högst 12 m 2 stor. Lantmäterifrågor, fastighetsbildning: Samråd ska ske med fastighetsbildningsmyndigheten vid fastighetsbildningar kring befintlig bebyggelse, inom områden av riksintresse eller med stora natur- och kulturvärden samt i zoner nära tätorterna liksom vid ändrat användningssätt. sätt bedömts inneha så stort värde att stor restriktivitet ska gälla till annan markanvändning. Fördjupade delar av översiktsplanen Utöver denna översiktsplan (ÖP12) skall följande fördjupningar av översiktsplanen tillämpas som en del av denna, i de avsnitt som överensstämmer med översiktsplanens mål och riktlinjer. Fördjupad översiktsplan över Söderköpings stad (1990) Fördjupning av översiktsplanen för Aspöja, Sankt Anna, Söderköpings Kommun (1994). Fördjupad översiktsplan för Stegeborg. Fördjupad översiktsplan för väg E22 Fördjupad översiktsplan för Mariehov Kommunen planerar framtida fördjupningar av översiktsplaner för Söderköpings stad (revidering) Skärgården tillsammans med grannkommuner Skärgården med tonvikt på Norra Finnö öster Plan för Vänsö När dessa är klara och antagna av kommunfullmäktige gäller dessa på samma sätt som ovanstående. Planprogram har antagits för följande områden: Området mellan Margaretagatan och väg E22, Brunnsparken, Slussporten, Vikingavallen, Mogata och Viggebyområdet. Bevarad markanvändning Inom följande områden bör nuvarande markanvändning i huvudsak behållas. Områden som utgör riksintressen för natur värda att bevaras: 1. Slätbakens förkastningssystem NE 63, 2. Gårdeby NE 64, 3. Östergötlands skärgård NE Vagnsmossen NE 70 5.Passdalsån NE71. Till dessa kommer de olika områden som pekas ut som värdefulla för landskapsbilden. Dessutom finns utpekade sammanhållna kulturmiljöer som dels kan utgöra byggnadsminnen enligt kap 11.4 eller på annat 44

45 Riktlinjer för mark- och vattenanvändning Nedan följer riktlinjer för markanvändning som använts för kartorna i ÖP05 och som föreslås användas även i ÖP12. Se gärna i ÖP05 som finns på Söderköpings kommuns hemsida, följande länk B1 Område för vilket gäller hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken kap 4 (strandskydd avseende allmänhetens tillgång till stränder samt skydd för växter och djurliv). Området utgör riksintresse för rörligt friluftsliv/natur/kultur. Ny bebyggelse ska normalt föregås av planläggning. Där kommunen i översiktsplan bedömer att områden kan vara lämpliga för förtätning kan i vissa fall områdesbestämmelser upprättas. Ny bebyggelse ska tillkomma endast i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse får inte inkräkta på sammanhållna natur- och kulturmiljöer. Nya byggnader som inte ligger i fritidsområden ska följa lokal byggnadstradition i skärgården dvs det ska vara smala hus med måttlig taklutning (34 grader), ytterväggar av träpanel som avfärgas faluröd och med tak av lertegel eller pannor i lertegelfärg. Yttre skärgården utgör fiskevårdsområde. B2 Område inom vilket ny bebyggelse företrädesvis bör tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse. B3 Område för vilket gäller att ny bebyggelse bör kunna tillkomma där den inte bedöms påverka landskapsbilden negativt. D1 Detaljplan behövs då området gränsar till område som är planlagt D2 Områden som kan bli aktuella för en utbyggnad på kort sikt D3 Områden som kan bli aktuella för en utbyggnad på längre sikt D4 Utredningsområde, förutsättningar för ytterligare bebyggelse bör utredas enligt kommunen I ett förslag till översiktsplan ska finnas idéer till markanvändning. Dessa idéer anges som områden betecknade med D4 på bilagda kartor. Detta betyder inte att kommunen kommer att planlägga just dessa områden. Tanken är att dessa områden bör kunna utredas för att klarlägga om det finns förutsättningar för ytterligare bebyggelse. Markägaren kan vara den som tar initiativ i fråga om bebyggelse. F1 Område där kommunen kan tänka sig en utveckling av verksamheter för det rörliga friluftslivet. F2 Område med stora friluftsvärden FÖP1 Fördjupad del av översiktsplan behövs, redovisas i fördjupad översiktsplan L1 Område med skydd för landskapsbilden. Ny bebyggelse får tillkomma enbart i anslutning till befintlig bebyggelse och där det inte bedöms innebära negativ påverkan på landskapsbilden. Anordningar som kan påverka landskapsbilden negativt bör inte komma tillstånd. N1 Närströvområden N2 Önskvärda samband mellan grönområden (grönstråk). N3 Område med stora naturvärden N4 Stora opåverkade strandnära områden Arbetsgrupp Öp12: Turiststrateg Malin Amér, MBK-samordnare Per-Olof Andersson, Sakkunnig/utredare Barn och utbildning Ingrid Anjou, Trafiksamordnare Mikael Appelberg, Stadsarkitekt Göran Grimsell, Näringslivschef Ewa Grönwall, Bitr socialchef Tommy Hult, Planerare/utredare Tekniska kontoret Anna-Lena Johansson, Informations- och kulturchef Christina Nilsson, Biträdande räddningschef Johan Nordström Ekonomichef Caroline Ring Ramunderstaden, Samhällsbyggnadschef Per Sandler, Miljö- och hälsoskyddschef Robert Sandsveden,Trainee (Tekniska kontoret) Klara Sundin. Kapitel boendemiljö, grönområden och landskapet i planeringen är skrivet av Landskapsarkitekt Johanna Grander. 45

46 46 46

47 48 Ställningstaganden samrådshandling 47 Översiktsplan ÖP12 Söderköpings kommun

48 Analys av olika tänkbara förtätnings-/utbyggnadsområden. Med i tabellen, onumrerat, är också redan planlagda områden (detaljplan finns) = planreserv Områden i staden karta sidan 10 och karta sida 46 ovan Antal lägenheter, typ av bostäder Brunnsparken 30 lgh:r Privat Detaljplan Bielkegatan lgh:r Privat Detaljplan Timmermannen vid Kocken 12 lgh:r Privat Detaljplan finns Högby- Ullebro 6 tomter Kommunal Detaljplan finns Nära till Ägare Plansituation Vatten Kommu Kollektivtrafik / Gång /avlopp nal väg Cykel väg Skola Förskola Äldreomsorg Värden x x x x Ligger intill småbåtshamnen i finns Brunnsparken x x x x x x x Centralt nära Hagatorget finns x x x x x x x Centralt vid Nybrogatan-väg E22 x x x x x 8. Båtbyggaren utbyggnad stationsområdet österut enligt planprogram 9. Kolstad 1:1, Hammantäppan. 1. Reningsverket/ handelsträdgården C:a 50 Privat Planbesked x Mellan Göta Kanal och Storån 2. Bergaskolan Kommunen x x x Mellan Göta Kanal och Storån, centralt 3. Brandstationen Kommunen x x x x x Centralt 4. Område vid Norrköpingsvägen Privat x x x x x Centralt 5. Vikingavallen C:a 80 RAB Detaljplan x x x x x x x Centralt, nära skolor mm lgh:r pågår 6. Egnahem 2 tomter Kommunen x x x x x x x Centralt, nära skolor mm 7. Båtbyggaren utbyggnad stationsområdet (Söderköpings radio) 20 lg:r Olika privata fastighets- x x x x x x x Centralt, nära skolor mm ägare Privat x x x x x x x Nära staden. Behöver snyggas upp. Området kan nyttjas mer intensivt om det utnyttjas för bostäder. Småhus Privat Vackert läge nära Storån och naturen 10. Panncentralen Kullborg lgh:r RAB x x x x x Relativt nära staden och nära till natur 48

49 11. Ridhuset Kommunen x x x x x Relativt nära staden och nära till natur 12. Öster om Sofies gård Kommunen Planlagt för x x x x x Relativt nära staden och nära till natur camping 13. Sydvästra Harsby Kommunen x Relativt nära staden och nära till natur 14. Sydöstra Harsby Kommunen Relativt nära staden och nära till natur 15. Länsmansgatan öster om OK/Q8 Kommunen x x x x x x x Relativt nära staden, bättre läge är förbifarten väg E22 är klar 16. Söder om Luvata Privat x x x x Centralt gränsar mot grönområde 17. Öster om Husby Kommunen x x x x Centralt gränsar mot grönområde 18. Öster om Husby Kommunen x x x x Centralt gränsar mot grönområde 19. Öster om Husby Kommunen x x x x Centralt gränsar mot grönområde Nära till Områden i staden karta sida 47 ovan Antal lägenheter, typ av bostäder Ägare Plansituation Vatten /avlopp 20. Skönbetga Prästgård 1:16 6 småhus Privat Planlagt för Handelsträdgårdsändamål 21. Fullerstad 5:1, öster om Gångestagatan Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg Skola Förskola Äldreomsorg Värden x x x x x Vackert område med skogen i norr 24 småhus Privat x x x x x Ligger i svag sluttning med utsikt vid utsikt mot förkastningsbranten Ramunderberget- Slätbaken. Gränsar till villagata. 22. Fullerstad 5:1 utbyggnad öster 24 småhus Privat x x x x x Områden i stadens omgivningar karta sidan 12 och sidan 49 Antal lägenheter, typ av bostäder Nära till Ägare Plansituation Vatten /avlopp Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg 23. Viggeby,vid Strodammen Privat Lantligt läge nära staden 24. Bjärka Privat Lantligt läge nära staden 25. Industriområde Topsys backe Kommunal x allmän x x Nära staden och infrastuktur 26. Industriområde Korsbrinken Kommunal allmän x x Tillgång till allmänna vägar 27. Herrgårdsbyn (Mariehov) Kommunal allmän Vackert läge vid herrgården o Göta Kanal 28. Ekbacken (Mariehov) Kommunal x x x x Nära staden och kommunal väg 29. Tallskogen (Mariehov) Kommunal x x x x Nära staden och kommunal väg 30. Duvkullen övre (Mariehov) 31. Kleven (Mariehov) Privat x x x x Nära staden och kommunal väg 32. Grindstugan (Mariehov) Kommunal x x x x Nära staden och kommunal väg 33. Dockan söder (Mariehov) Privat x x Vackert läge vid Göta Kanal Skola Förskola Äldreomsorg Värden 49

50 34. Dockan norr (Mariehov) Kommunal x x x x Vackert läge vid Göta Kanal 35. Ällerstad Planprogram x x x Lantligt läge nära staden Västra Husby karta sidan 14 Antal lägenheter, typ av bostäder Nära till Ägare Plansituation Vatten /avlopp Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg 36. Norr Luddingsbo Privat Komplettering till befintlig bebyggelsegrupp 37. Söder om kyrkan Privat x Kyrkby 38. Söder om Västra Husby Privat x x x x x Utbyggnad av Västra Husby söderut Skola Förskola Äldreomsorg Värden 39. Norr om Göta Kanal-öster om väg till Norrköping Privat x allmän x x x Attraktivt läge vid kanalen 40. Norrbotorp Privat Nära till Östra Ryd karta sidan 16 Antal lägenheter, typ av bostäder Ägare Plansituation Vatten /avlopp Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg Kommunala tomter finns 2 tomter Planlagt x x x x x x x 41. Öster om kyrkan Privat x x x x x x x Skola Förskola Äldreomsorg Värden Mogata karta sidan 18 Antal lägenheter, typ av bostäder Nära till Ägare Plansituation Vatten /avlopp Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg Långerum 1:6 6-8 tomter Privat Planlagt x x x x x x Flämmestad 13 tomter Privat Planlagt x x x x x x Husby Säteri 30 tomter Privat Planlagt x Skola Förskola Äldreomsorg Värden Norra Finnö Karta sidan 20 Antal lägenheter, typ av bostäder Nära till Ägare Plansituation Vatten /avlopp Kommu nal väg Kollektivtrafik Gång / Cykel väg Skola Förskola Äldreomsorg Värden Gäddvik etapp I 14 tomter Privat Planlagt x Gäddvik etapp II 23 tomter Privat Planlagt x Arentorp (Björnvik) Gropviken 13 tomter Privat Planlagt 42. Norr om Sanden 115 tomter Privat x 43. Sankt Anna kyrkby Kommun x x x x 44. Gruvgärdet Privat x x Ligger attraktivt vid Gropviken 50

51 51

52